1. No category

LÄRA
#1/2015
STOCKHOLM
Titte Kjellberg
Fullt fokus på idrotten
Inkludering av autistiska elever | Lång intervju med nya skolborgarrådet
Skolan med 100 procents behörighet | "Synd och skam att vi inte lärt oss"
Känner du
årets lärare?
I vår delas återigen priser ut till Stockholms skickligaste
lärare. Vi vill belöna den grundskole- respektive
gymnasielärare samt de lärarlag som genom kunskap
och kreativitet gjort mest för att utveckla under­
visningen under året. Det är du som rektor som
nominerar, så börja fundera redan nu.
Läs mer på pedagogstockholm.se
FOTO: ULRICA ZWENGER
I N SP I RATION OCH I N FO RMATI O N F RÅ N U T B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD
STOCKHOLM #1/2015
Vinnare av Svenska Publishingpriset
2009, 2011 och 2013.
LÄRA Stockholm ges ut av
utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med
sex nummer per år.
Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049,
104 22 Stockholm. Besöksadress:
Hantverkargatan 2F.
Chefredaktör: Agnetha
Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826,
agnetha.styrwoldt-alfheim@
stockholm.se.
Redaktör, projektledare:
Tomas Bannerhed, 08-508 33 899,
[email protected].
Medverkande skribenter:
Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen,
Annika Hedås Falk, Timothy Tore
Hebb, Agneta Berghamre Heins,
Helene Lumholdt, Monika Sidén,
Ann Turlock, Annebritt Ullén och
Ingela Ösgård.
13
Ansvarig utgivare:
Ann Hellenius.
ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON
ISSN 1654-7330.
Upplaga: 15 900 exemplar.
För kostnadsfri prenumeration,
kontakta utbildningsförvaltningen
på [email protected].
8
Det blir fler nyanlända elever i våra
skolor än tidigare – och nya rutiner
när det gäller både mottagande
och undervisning.
10
Som inkluderingspedagog kan
Frida Paulsson göra det möjligt för
autistiska elever att gå i en vanlig
grundskoleklass.
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK
Tryck: Östertälje Tryckeri AB,
­Stockholm, 2015.
”Jag vill göra skolan till en allmän angelägenhet. Det är förödande för läraryrkets attraktivitet om skolan uppfattas
som en tjänsteproducent som kunder ska hålla på att klaga på”, säger det nya skolborgarrådet Olle Burell (S) i en
lång intervju.
FOTO: ULRICA ZWENGER
Grafisk form: b-e-r-g.se
19
Stockholms stads kultursatsning
Kul 1415 riktar sig även till skolan.
Klass 9E på Alviksskolan har gjort
en egen bok.
DESSUTOM ...
Omslag: Försteläraren Titte Kjellberg, Rinkebyskolan, fotograferad
av Robert Blombäck.
Skolan där tekniken genomsyrar allt 4
Hon håller jämna steg med eleverna 23
Nyanlända elever behöver utmaningar 9
Gymnasiemässa med mersmak 27
Krönika: ”Vad har skett på hundra år?” 12
Enkät: Vilken utbildning ska du välja? 27
Adam Seid Tahir, 19, gillar sina lärare 18
”Nu behövs läraren ännu mer” 28
Nätverksträffar ger professionellt stöd 21
”Brevet” av Lena Holmdahl 29
Dags för programmering i skolan 22
Nämnd & Nytt 30
VÄLSKÖTT SKOLA
Högsta
­behörighet
Årskursvisa arbetslag, erkänt engagerade lärare och
ett alert elevhälsoteam är några av förklaringarna till
Rålambs­hovsskolans framgångar.
Följ med till skolan där tekniken genomsyrar alla
ämnen och 100 procent av eleverna nådde gymnasiebehörighet under förra läsåret.
”Vi har både studiemotiverade elever och
engagerade föräldrar, så det gäller att leva
upp till de höga förväntningarna”, säger
rektor Gunilla Olsson.
4
LÄRA #1/2015
VÄLSKÖTT SKOLA
TEXT: INGELA ÖSGÅRD
FOTO: BJÖRN TESCH
U
lrik Nuottaniemi håller teknik­
lektion med Rålambshovsskolans
klass 9B.
– Tänk på att det ska vara lätt att
byta batterier och att det bara är
lysdioderna och eventuella touch­
knappar som får synas! Och löd först, innan ni
sätter dit pulsgeneratorn, den är värmekänslig.
Två och två jobbar eleverna med att bygga
en digital tärning. Många är redan färdiga
med det som får tärningen att fungera, det
vill säga: du trycker på en knapp och slump­
mässigt visar lysdioderna mellan en och sex
prickar. Nu ska innanmätet med kretskort,
ihoplödda trådar, pulsgenerator, batterikon­
takt med mera få ett presentabelt yttre. Elev­
erna får välja själva och Ulrik Nuottaniemi går
runt och instruerar och ger goda råd.
Två pojkar mäter noggrant, klipper och
klistrar med hjälp av kartongpapp ihop en
klockstapel med lysdioderna synliga i stäl­
let för själva klockan. Två flickor bygger en
jultomte med säck. I säcken syns lysdioderna,
och så ska det bli en text vid tryckkontakten:
”Så här många julklappar får du!”
En annan pojke lyckas bara få antingen en
eller fem lysdioder att lysa på tärningen. Ulrik
Nuottaniemi vickar på de fastlödda sladd­
5
LÄRA #1/2015
bitarna och upptäcker att några sitter alldeles
för löst.
– Det blir för dålig kontakt, de måste lödas
om.
Ulrik Nuottaniemi är förstelärare i teknik.
­ edan snart två år är Rålambshovsskolan
S
en diplomerad teknikskola. Det innebär att
skolan har genomgått Tekniklyftet, ett fort­
bildningsprojekt på Vetenskapens hus. Bland
annat har han och några kolleger tagit högsko­
lepoäng på KTH och flera lärare har deltagit i
olika teknikseminarier.
– Vi har beslutat att tekniken ska genomsy­
ra alla ämnen, fastslår skolans rektor Gunilla
Olsson, själv språklärare i grunden men med
ett stort teknikintresse.
Teknik gör eleverna mer samhällsmedvet­
na, menar hon.
– Överallt i samhället behövs tekniken:
inom medicinen, pedagogiken, inom hem­
tjänsten med robotar och så vidare.
Skolans elever deltar också flitigt och hål­
ler sig väl framme i nationella tekniktävlingar
som Future City och Teknikåttan.
Inte minst satsningen på teknik har inne­burit
att samtliga elever i årskurs 9 förra läsåret blev
behöriga till gymnasieskolans naturvetenskap­ >>
Ulrik Nuottaniemi — förstelärare
i teknik på Rålambshovsskolan.
Vi har erkänt
duktiga och
engagerade
lärare som
är intresserade
av att göra
undervisningen
ännu bättre.
VÄLSKÖTT SKOLA
Det här innebär att
eleverna själva blir aktiva
och har en god insikt i sina
studier.
>> liga och tekniska program (genomsnittet för
hela Stockholm var 84 procent).
– Fantastiska lärare! svarar Gunilla Ols­
son snabbt på frågan om vilken som är den
främsta förklaringen till att det gått så bra för
skolan.
– Vi har erkänt duktiga och engagerade lä­
rare som är intresserade av att göra undervis­
ningen ännu bättre. De fortbildar sig, deltar
i seminarier och åker på konferenser både i
Sverige och utomlands.
Men det finns förstås en rad andra förklaring­
”Många elever
­ ehärskar inte Word
b
eller Powerpoint och
kan inte ens mejla”,
konstaterar Ulrik
Nuottaniemi och Kim
Pettersson som längtar
efter 1:1-satsningen.
6
LÄRA #1/2015
ar till att skolan lyckats så bra – och det mesta
handlar om hur arbetet kring eleverna är or­
ganiserat. Rektorn nämner först det förebyg­
gande arbetet.
Skolans elevhälsoteam, som består av
henne själv, biträdande rektor, specialpeda­
gog eller speciallärare, skolsköterska, kurator
och studie- och yrkesvägledare, träffas varje
vecka.
– Det första tecknet på att något inte står
rätt till är om en elev har hög frånvaro. Efter­
som elevhälsoteamet träffas ofta kan vi rea­
gera snabbt på en sådan signal och sedan kon­
tinuerligt följa upp hur det går.
En annan förklaring är de årskursvisa ar­
betslag som Gunilla Olsson införde när hon
började som rektor för fem år sedan.
– Också det gör det lättare att ha koll på hur
det går för eleverna. Dessutom blir det enk­
lare för lärarna att jobba ämnesövergripande
och att ha studiecirklar ihop. Med alla elever
i samma årskurs kan arbetslaget improvisera;
lärarna kan bryta schemat och till exempel
göra ett studiebesök.
På skolan finns fyra arbetslag med vart­
dera tio till tolv lärare som i stor utsträckning
rår sig själva. De fyra arbetslagsledarna ingår
tillsammans med rektor och de två biträdande >>
VÄLSKÖTT SKOLA
>>
rektorerna i skolans ledningsgrupp som träf­
fas varje måndag morgon.
Sedan några år har Rålambshovsskolan
också elevledda utvecklingssamtal. Hela ar­
betslaget är med när eleverna, inte mer än 15
vid varje tillfälle, hälsar sina föräldrar väl­
komna till samtalen och presenterar hur långt
de har kommit i sitt skolarbete. Innan mötet
med föräldrarna har lärarna signerat elever­
nas arbete som utgör underlag för samtalet.
– Det här innebär att eleverna själva blir
aktiva och har en god insikt i sina studier. För­
äldrarna brukar också uppskatta att få träffa
alla lärare och inte bara mentorn, summerar
Gunilla Olsson.
Inne i personalrummet berättar Kim Petters­
son, arbetslagsledare i årskurs 6 och lärare i
svenska/SO, att också skolans yngsta elever
har klarat av att tillsammans med lärarna för­
bereda och sedan leda utvecklingssamtalen.
Både Kim Pettersson och Ulrik Nuottanie­
mi, som sluter upp efter en avslutad lektion,
lovordar arbetet med formativ bedömning.
– Vi lärare är också bra på att dela med oss
till varandra. Tillsammans kan vi hitta me­
toder för att exempelvis få eleverna att förstå
kunskapskraven och hur de själva ligger till.
Sådant driver pedagogiken framåt, säger Kim
Pettersson och berättar att han brukar låta
eleverna arbeta i grupp och gemensamt kom­
ma fram till svar.
– Nu håller vi till exempel på med stor­
maktstiden och då kan jag ställa frågan till
grupperna varför Gustav II Adolf var så an­
gelägen om att erövra länderna. En grupp
kommer kanske fram till ett skäl som de kan
förklara, medan en annan grupp lyckas redo­
göra för tre olika skäl. På så sätt blir eleverna
medvetna om vilka kunskaper som kan krävas
för olika betygssteg.
7
LÄRA #1/2015
Herman Forslund i 9B löder
ihop trådar till lysdioderna på
kretskortet.
Ulrik Nuottaniemi nämner tävlingen Future
City som exempel på hur lärarna arbetar äm­
nesövergripande.
– Med datorspelet Minecraft får eleverna
planera en stadsdel med hus, gator, energiför­
sörjning och så vidare. Sedan ska de bygga en
modell över staden och allt ska presenteras
som en film och muntligt och skriftligt. Här
ingår både teknik, samhällskunskap, bild och
svenska.
Rålambshovsskolan har börjat ta fram en
handlingsplan för ökad digitalisering. Ett hett
önskemål från både rektor och lärare är en
1:1-satsning.
– Men så stort är inte läromedelsanslaget att
varje elev kan få en dator, vi får börja med att
förse en årskurs med egna datorer, säger Gu­
nilla Olsson och verkar ändå full av tillförsikt
inför framtiden. n
Tilda Adrian (till vänster) och Elvira Svenheim Paldanius hjälps åt att trycka fast en
­pulsgenerator.
NYANLÄNDA ELEVER
”Hela skolans
­angelägenhet”
Nyanlända elever stod i fokus för en
heldagskonferens i Stockholm i december. En av föreläsarna var Jenny
Nilsson Folke, doktorand i barn- och
ungdomsvetenskap vid Stockholms
universitet.
— Övergången till ordinarie klass är
den svaga länken. Här krävs en strategi
för att nyanlända elever ska vara allas
ansvar, sa hon.
Stockholms stads skolor kommer att ta
emot fler nyanlända elever än tidigare
under de närmaste åren. Konferensen
kan ses som ett startskott för nya rutiner
när det gäller både mottagande och un­
dervisning av nyanlända elever i Stock­
holms kommunala grundskolor. Grund­
skolechefen Lee Orberson presenterade
rutinerna i korthet. Bland annat ska en
första bedömning av elevens kunskaper
göras inom 15 dagar och tiden i förbere­
delseklass bör vara högst ett år.
– Nyanlända elever har samma rätt
till undervisning som andra elever. Varje
avsteg kräver underlag och beslut av rek­
tor, sa Lee Orberson och berättade att ett
stödmaterial till skolor finns på webb­
platsen Pedagog Stockholm.
Han lämnade sedan ordet till några lä­
rare som arbetar med nyanlända elever.
8
LÄRA #1/2015
En av dem var Sirirat Gustafsson från
Språkcentrum, modersmålslärare och
studiehandledare, som berättade vad
som krävs för att studiehandledning på
modersmålet ska lyckas:
– Tillräckligt med undervisningstim­
mar, gott samarbete med lärare och an­
svariga på skolan.
Sirirat Gustafsson förklarade att studie­
handledning är mer än att översätta ord.
Elever från Asien har till exempel läst om
andra världskriget ur ett annat perspektiv
än det som lyfts fram i svensk skola.
– Jag brukar ta fram material och visa
filmer om andra världskriget på thai­
ländska, sa Sirirat Gustafsson.
Eftermiddagen ägnades åt resultat från
forskningsprojektet ”Nyanlända och
lärande” vid Stockholms universitet. Mo­
nica Axelsson, professor i tvåspråkighet
och svenska som andraspråk, belyste hur
undervisning för nyanlända elever kan
organiseras.
– De nyanlända eleverna är hela
skolans angelägenhet och stöttning i
ordinarie ämnesundervisning bör vara
i centrum, sa hon och uppmanade skol­
ledarna att skapa tid för samarbete mel­
lan lärare. Genom att utgå från cirkel­
modellen, som många känner till via
Pauline Gibbons’ böcker, kan lärare
­bidra med sina olika kompetenser.
– Ämneslärare är ofta duktiga på att
förklara ämnesord, men de behöver
även arbeta med hur ämnet struktureras
språkligt. Där är lärarna i svenska som
andraspråk experter.
Till sist talade Jenny Nilsson Folke
om sin kommande avhandling där hon
utifrån nyanlända elevers egna röster
beskriver tiden från förberedelseklass
till ordinarie klass. Eleverna i undersök­
ningen menade att förberedelseklassen
präglades av tillitsfulla kontakter med
lärare och andra elever, vilket gav en
social trygghet och möjlighet att lära sig
svenska.
Däremot saknade de möjlighet att läsa
mot betyg i fler ämnen. När de började
i ordinarie klass blev det inte alltid som
de tänkt sig. De hamnade i en tillvaro
på marginalen – var tysta, vågade inte
ställa frågor och tonade ner allt som var
utmärkande, som det egna modersmå­
let. Särskilt otryggt var det i matsalen,
på idrotten och i korridoren.
Jenny Nilsson Folke fann en tydlig gräns­
dragning mellan den förberedande och
ordinarie undervisningen, som bland
annat kunde yttra sig i att de nyanlända >>
ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON
VI VAR DÄR
Viktigt att nyanlända
får utmaningar
Särskilda undervisningsgrupper, nyanlända elever och yrkesprogrammen
med flest avhopp. Det var några av de
ämnen som behandlades under Skolinspektionens dag i Stockholm i november. Fokus låg på hur huvudmän och
skolor kan utveckla sitt arbete utifrån
aktuella granskningar.
>> eleverna inte hade tillgång till datorer i
samma utsträckning som övriga elever.
– Förberedelseklassen förknippades
med en lägre status. I kontakt med den
svenska skolan upplever sig vissa ny­
anlända elever tillhöra invandrargrup­
pen och placeras längst ner i skolans
statushierarki.
De båda biträdande rektorerna Åsa
Bölin och Anna Bergman från Klas­
torp-Essinge skolor uppskattade kon­
ferensen.
– Jag tar med mig tankar om makt­
strukturer och hur vi jobbar, tänker
och formulerar oss kring det, sa Åsa
Bölin och fick medhåll av Anna Berg­
man:
– Jag är inkörd på ett normkritiskt
förhållningssätt och ser att det här går
hand i hand med likabehandlingsarbe­
tet och värdegrunden. Vi måste ha med
elevperspektivet. Det är lätt att tappa
det. n
ANNELIE DREWSEN
Läs om de nya rutinerna, ladda ner en
kunskapsöversikt och ta del av stödmaterialet på www.pedagogstockholm.se/
nyanlanda.
9
LÄRA #1/2015
Under 2014 granskade Skolinspektionen
bland annat särskilt stöd i särskild un­
dervisningsgrupp, vilket undervisnings­
råd Anna Wide berättade om. Elever i
särskild undervisningsgrupp har många
gånger haft en kaotisk skolsituation tidi­
gare och ofta får föräldrarna driva sina
barns stödbehov.
– Att identifiera och åtgärda elevernas
behov av stöd är rakt igenom skolans an­
svar, betonade Anna Wide.
Under placeringen i särskild grupp
förbättrades såväl betygen som närva­
ron och den sociala situationen i skolan.
Skolor behöver dock utveckla återgång­
en till den ordinarie klassen med fokus
på inkludering.
Specialpedagogiska skolmyndighetens
generaldirektör Greger Bååth berät­
tade om två nya satsningar. På söktjäns­
ten www.hittalaromedel.se kan lärare
finna läromedel som passar i specialpe­
dagogiska sammanhang. Den är under
uppbyggnad men går att använda redan
nu. Myndigheten har även tagit fram ett
webbaserat självvärderingsverktyg för
tillgänglig utbildning där skolor och ar­
betslag kan värdera den egna skolan och
få underlag för en handlingsplan.
– Vår erfarenhet är att om man lyckas
bra med eleverna som har störst behov,
då lyckas man bra med hela skolans ar­
betsuppgift, sa Greger Bååth.
Förra året granskade Skolinspektio­
nen även utbildningen av nyanlända
elever.
– En sak som framträder tydligt är att
många nyanlända elever upplever att de
förlorar tid och kunskaper under de första
åren i skolan, sa utredare Andrés Brink.
Det som kännetecknar en god under­
visning av nyanlända elever är att de
får både utmaningar och stöttning i alla
ämnen.
– När lärare förmår anpassa undervis­
ningen, ge stöd och skapa en stimuleran­
de och utmanande undervisning, lyckas
de också ta tillvara motivationen som
många nyanlända elever kommer med.
Elever som får möta den typen av under­
visning växer som människor.
En annan viktig faktor för att nyan­
lända elever ska utveckla sina kunskaper
är att de får studiehandledning på sitt
modersmål.
– Det är en rättighet eleven har och
det finns ingen tidsgräns. Vi litar på att
lärare och rektorer kan göra en kvalifice­
rad pedagogisk utredning av elevens be­
hov, och en resursfördelning efter det.
Tommy Lagergren, avdelningschef på
Skolinspektionen, berättade om en
granskning av de yrkesprogram som har
flest avhopp. Var fjärde elev där slutför
inte sin utbildning inom fem år. Elev­
ernas uppfattning om utbildningen på
yrkes­programmen är tudelad. De har
hög motivation för yrkesämnena men
svårt att förstå varför de ska läsa de
gymnasiegemensamma ämnena.
– På flera av programmen lägger man
undervisningen i de gymnasiegemen­
samma ämnena på för låg nivå. Elever
på yrkesprogrammen upplever inte att
de kan få utmaningar.
Samtidigt sätts särskilt stöd ofta in för
sent eller inte alls, vilket delvis kan för­
klaras med att information om eleven inte
förs vidare från mentorn till andra ­lärare
eller elevhälsoteamet. Tommy Lagergren
beskrev vad som behöver göras:
– Organisera utbildningen efter elev­
ernas behov, gör kopplingen ­mellan
gymnasiegemensamma ämnen och
yrkes­ämnen tydlig, ge särskilt stöd tidigt
och ha höga förväntningar. Förtroende­
fulla relationer mellan elever och lärare i
alla ämnen är också viktiga! n
ANNELIE DREWSEN
FOTO: ULRICA ZWENGER
INKLUDERANDE SKOLA
Inkluderingspedagogen Frida Paulssons relation
till Livia handlar till stor del om att se när hon kan
klara sig själv. Ibland utvecklas Livia bäst på egen
hand med sina kompisar.
Se eleven här och nu!
Kan autistiska elever gå i en vanlig
grund­skoleklass? Kungsholmens grundskola har stor erfarenhet av att inkludera
elever med autismspektrumtillstånd —
och pedagogerna upplever att de har
blivit bättre på att se varje elev i klassen
utifrån vars och ens individuella behov.
Livia, åtta år, går i första klass och håller
sig nära sin inkluderingspedagog Frida
Paulsson. Livia skrattar och skojar med
henne, drar henne i armen och undrar
hur gammal jag är.
– Gissa? säger jag.
– 85, säger hon och ler pillemariskt.
Sedan berättar hon att det bästa hon
vet i skolan är matematik och idrott och
att leka kull med kompisarna Astrid och
Katrin. Och så ger hon fotografen en stor
kram, varpå hon känner efter att håret
ligger som det ska.
Kungsholmens grundskola har stor er­
farenhet av att inkludera elever med
autismspektrumtillstånd (AST) i vanliga
grundskoleklasser, alltså inte i grundsär­
skoleklasser. Här har man utvecklat ett
10
LÄRA #1/2015
sätt att arbeta som andra skolor, som inte
är så vana, kan lära sig mycket av.
– Det handlar i botten om tydliggö­
rande pedagogik, förklarar Livias lärare
­Sofia Malmqvist, som tidigare varit lärare
för elever med särskilda behov.
Hon pekar mot den stora vita skriv­
tavlan där hon i hörnet varje morgon
noggrant skriver upp och går igenom
vad eleverna ska göra under dagen.
Livia har sina egna tydliga och kon­
kreta mål med undervisningen och då
jobbar hon delvis på egen hand och
­ibland med stöd från Frida Paulsson.
Hon läser efter grundsärskolans läro­
plan.
– Men hon är också med de andra i
klassen, utan att undervisningen ändras
för hennes skull. Jag måste hela tiden
tänka på att det varken får bli för lätt
­eller för svårt för henne när hon arbetar
utifrån sina tydliga mål. Det är då hon
utvecklas, säger Sofia Malmqvist.
Så ibland delas klassen in i grupper
efter hur motiverade alla elever är och
hur väl de presterar, och då har Livia en
naturlig plats i en av grupperna.
– Även den övriga klassen tycker om
att de ibland får arbeta i grupper på det
här sättet. Då kan de hjälpa och stödja
varandra när de befinner sig ungefär lika
långt fram i lärandet, säger Sofia Malm­
qvist, som dessutom upplever att hon
blivit duktigare på att se varje individ i
klassen när det är så viktigt att se Livia
och hennes utveckling.
En förutsättning för att Livia ska utveck­
las på bästa sätt, att hon kan inkluderas
i klassen och lära av sina kompisar, är
att lärarna hela tiden vet var hon be­
finner sig i sin utveckling. Därför görs
det större utvärderingar var fjärde till
sjätte vecka som till stor del bygger på
verksamhetsledaren och handledaren
­Roxanna Rosius 90 till 120 minuter
långa observationer. Även Sofia Malm­
qvist och Frida Paulsson bidrar då, lik­
som föräldrarna.
Det kan handla om att göra större och
mindre förändringar, för även ett till sy­
nes litet problem kan få stora konsekven­
ser för elever med autism. Den som har
svårt att vänta på sin tur eller lyssna på >>
INKLUDERANDE SKOLA
>> andra kan också få svårt att bli en del av
sociala sammanhang. Och den viktigaste
träningen är just den som sker naturligt
tillsammans med andra barn.
– Jag stöttar henne att inkluderas i
olika, mindre grupper genom att skapa
relationer mellan henne och andra. Vid
lekfulla aktiviteter går det bäst. Jag har
följt Livia i snart ett år och hon har fått
kompisar att leka med både i skolan och
på fritiden, säger Frida Paulsson.
Som pedagog försöker hon hålla sig un­
Hon deltog i den nästan två månader
långa kartläggningen innan Livia bör­
jade i den vanliga grundskoleklassen,
eftersom det gäller att känna till alla
förmågor och svårigheter i detalj för att
man ska kunna utforma en individuell
utvecklingsplan som sedan blir grunden.
– Det handlar om att pröva sig fram
och vara beredd att misslyckas för att
kunna göra rätt, eftersom varje elev med
autism självklart är unik.
– Livia har till exempel fått börja lära
sig att hitta olika ord som ofta används
i texter. Det gör vi för att hjälpa henne
att läsa bättre. Hon får också skriva på
en Ipad nu i början eftersom hon har lite
svårt för att skriva för hand. Men hon
blir verkligen bättre på det fort, säger
Sofia Malmqvist.
Livia står bredvid och lyssnar nog­
grant på vad de båda pedagogerna pra­
INKLUDERING
Forskaren Ulla Alexanderssons
bästa råd för inkludering:
■■Det krävs långsiktig planering för att
göra specialkunskapen till alla lärares
kunskap.
■■Anpassa undervisningen efter den enskilda elevens behov. Det går att utnyttja
digitala medier på många olika sätt.
■■Lyssna på eleven! Många vill inte
känna sig annorlunda och marginaliserade.
■■Ta hjälp för att hitta de bästa lösningarna för din elev med autism.
Du kan beställa rapporten ”Stödjande
strukturer — en fallstudie om hur skolor
möter elever inom autism” kostnadsfritt via www.spsm.se.
tar om; det är tydligt att hon tar in deras
information, gör som de säger när hon
ska, samtidigt som hon känner sig trygg
med dem. Hon tycker om att hålla dem i
handen, medan de ger henne beröm och
andra sorters positiv förstärkning.
– Vi diskuterar hela tiden och stämmer
av varje vecka om mindre anpassningar >>
FOTO: ULRICA ZWENGER
dan så ofta hon kan för att låta Livia ar­
beta och klara saker själv, på egen hand
hitta nya sätt att utvecklas.
– Så fort jag kan tar jag ett steg bakåt,
men jag ger också individuellt stöd inför
uppgifter där det behövs.
Den psykologiska och beteendeinrik­
tade arbetsmetod som de använder, til�­
lämpad beteendeanalys (TBA), går ut på
att se när en elev med autism behöver
lära sig specifika beteenden för att kun­
na utvecklas vidare på andra områden.
Med en gedigen och utprövad struktur
runt elevens lärande blir det betydligt
lättare att lyckas.
Frida Paulsson fick handledning av
psykologer och specialpedagoger, vilka
är tränade i TBA, samt logopeder vid
landstingets Autismcenter för små barn
på sin förra arbetsplats. Nu får hon det
av verksamhetsledaren Roxanna Rosius.
Läraren Sofia Malmqvist förklarar för Livia vad hon ska göra på den här lektionen. Det strukturerade lärandet är grunden för att nå framgång.
11
LÄRA #1/2015
FOTO: ULRICA ZWENGER
KRÖNIKA
SIGNERAT: ANNIKA HEDÅS FALK
Synd och skam att
vi inte lärt oss mer
”När det är så viktigt att se Livia och hennes
utveckling, blir man också bättre på att se de
andra eleverna”, säger Sofia Malmqvist.
>>
som behöver göras. Då kan vi också
förbereda Livia på förändringar, säger
Frida Paulsson.
Nyligen kom en rapport ut från Spe­
cialpedagogiska skolmyndigheten,
”Stödjande strukturer”, där forskaren
Ulla Alexandersson vid Göteborgs uni­
versitet har undersökt hur elever med
autism inkluderas på ett framgångsrikt
sätt i vanliga grundskoleklasser.
– Min forskning visar att alla som
arbetar med elever med autism måste
få den kunskap som krävs för att kunna
lyckas. Även rektorers kompetens är
viktig. Då är det bra att ha en extern
handledare med gedigen kunskap som
kan stödja arbetet.
Ulla Alexandersson rekommenderar
riktad handledning till både klasslärare
och specialpedagoger, vilket är en möj­
lighet som många skolor missar.
– En viktig aspekt är att verkligen
lyssna på hur den enskilda eleven vill
ha det. Det är ett villkor för att möta
dess unika behov bättre. Här ingår
också att till exempel erbjuda en lugn
reträttplats eftersom barn och ungdo­
mar med autism behöver lugn för att
orka med skoldagen.
Vilken utmaning är viktigast?
– Att se eleven här och nu, svarar hon
snabbt. n
TIMOTHY TORE HEBB
12
LÄRA #1/2015
S
kolans verksamhet ska en­
ligt lag vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfaren­
het. Hur hade skolan sett ut i
dag om vi hade tillämpat det
i större utsträckning de se­
naste hundra åren?
Om du tittar in i ett klassrum 2015 och
jämför med ett klassrum 1915 så finns det
några uppenbara skillnader. Rottingen är
borta och datorn är här. Någon liten skill­
nad finns det även i pedagogiken, män­
niskosynen och förutsättningarna – men i
stort är allt sig likt.
Man behöver inte ha snöat in på
­science fiction för att fundera över hur vi
kunde ha haft framtidens skola redan nu
om vi hade satsat mer på forskning om
lärande, skolmiljö, ledarskap i klassrum­
met, IT, specialpedagogiska verktyg och
ämnesdidaktik. Och tänk om vi förmått
omsätta forskningsrönen i skolans var­
dag. Hur hade skolan sett ut då?
Utbildningen kanske hade varit desig­
nad för att möta, motivera, inkludera och
stimulera varenda elev oavsett bakgrund,
diagnos, arbetstempo eller hemförhål­
landen. Redan i dag ska samtliga elever
enligt skollagen ges ”den ledning och
stimulans som de behöver i sitt lärande
och sin personliga utveckling”, men den
skrivningen är svensk skola så långt ifrån
att uppnå att det faktiskt är synd och
skam.
En jämförelse med läkaryrket ger lite
perspektiv. Vad har skett på hundra år
inom medicinsk forskning och hur har
det påverkat läkarnas yrkespraktik? Är
det samma metoder, samma utrustning
och samma resultat som 1915? Knappast.
Men i skolan plockar vi fortfarande fram
sågen och amputerar benen på eleverna.
Eller okej, inte riktigt. Men nog borde
vi kunna kompensera för elevers svårig­
heter i större utsträckning än vad som
sker i dag. Med bättre tillämpning av
forskning, en inkluderande pedagogik,
riktade och välgrundade metoder, ade­
kvata resurser och moderna verktyg bor­
de vi faktiskt kunna lyfta varenda elev.
Tiden är ett ständigt dilemma. Hur
ska jag som rektor balansera lärarnas
uppdrag så att det blir rimligt? Jag lyckas
inget vidare med det just nu. Ambitioner­
na är alldeles för höga för verkligheten
och många blir stressade. Den situatio­
nen tror jag inte är unik för min skola;
skolpersonalens arbetsmiljö, villkor och
arbetsbelastning är en nationell angelä­
genhet som måste lösas. Framför allt om
man på allvar vill höja skolresultaten och
få fler att vilja bli lärare, förskollärare och
fritidspedagoger.
Om forskningsresultat ska få fäste i
skolans vardag måste pedagogerna ha
tid, lust och möjlighet att läsa in sig mer,
ta till sig resultaten och förmå omsätta
dem i praktiken. I dag är kompetens­
utvecklingstiden intecknad av många
måsten. Visst har vi peppande föreläs­
ningar om formativ bedömning, läslyft,
mattelyft och utbildningar om digitala
verktyg. Men räknas verkligen uppack­
ning av nya läroböcker eller schema­
läggning ihop med fritidshemmet som
kompetensutveckling?
Vi måste komma på bättre sätt att
verkligen få forskningsrönen att landa i
skolans vardag. Annars kommer vi att stå
och amputera benen på några av eleverna
i hundra år till.
ANNIKA HEDÅS FALK ÄR REKTOR PÅ SOFIA SKOLA
SAMTALET
Arkitekt bygger
­framtidens skola
TEXT: KATARINA BJÄRVALL
FOTO: ULRICA ZWENGER
Mindre klasser på
många håll — men
också större flexibla
grupper där lärare
och elever är redo för
det. På så vis hoppas
det nya skolborgar­
rådet Olle Burell (S)
att Stockholmsskolornas resultat ska
stiga, trots akut brist
på både lärare och
lokaler.
— Den kommunala
skolan ska vara bäst,
säger han.
13
LÄRA #1/2015
O
lle Burell har ett fyra kvadrat­
meter stort skrivbord som ser
ut att ha stått på plats sedan
Stadshuset byggdes. Skriv­
bordsytan i ek ligger som
blankis, det nya skolborgar­
rådet har inte hunnit ta det i besittning än, och
även resten av det stora arbetsrummet med
utsikt över Riddarfjärden återstår att fylla.
Närmast kommer Olle Burell från ett upp­
drag som kommunsekreterare för Socialde­
mokraterna i Stockholm och valledare för
partiet i huvudstaden. Han har också varit
verksamhetschef vid Olof Palmes internatio­
nella center och förbundssekreterare för Soci­
aldemokraternas kristna Broderskapsrörelse
(numera Tro och solidaritet). Till professionen
är han arkitekt, något som tjänsterummets
faktiskt enda bok skvallrar om: ”Stockholm –
ett världsminne. Stadens byggnader i ritning­
ar 1713–1913”. Boken rymmer bland annat
planerna bakom några av de ståtliga skolhus
vars inre verksamhet Olle Burell alltså har bli­
vit högste ansvarige för.
Hur kom det sig att just du blev skolborgarråd?
Vad har du för meriter på skolans område?
– Precis som alla andra har jag naturligt­
vis själv utbildat mig. Och det första politiska
uppdrag jag hade var som ledamot i barn- och
utbildningsnämnden i Hedemora där jag kom­
mer ifrån, även om det inte går att jämföra
en så liten kommun med Stockholm. Men
det är ett intresse som jag haft hela livet. Och
sedan har jag yrkesmässigt jobbat med saker
och även politiskt haft andra uppdrag som är
gångbara i det här läget.
Vad är mest gångbart av det du gjort hittills?
– På Palmecentret handlade mycket om
mål- och resultatstyrning, och jag fick också
internationella utblickar som jag tror att man
kan ha glädje och behov av i det här jobbet.
Dessutom att jag är arkitekt – många av de ut­
maningar som vi står inför har ju att göra med
stadsbyggnad och samhällsplanering.
– Jag tror också att det är en väldig styrka
att jag i tolv år har haft ledande positioner
inom kyrkopolitiken. Det vet jag inte om så
många andra tänkte på när jag utsågs till >>
SAMTALET
niondeklassare beroende på föräldrarnas ut­
bildningsnivå.
– Förutom klassaspekten så finns det också
en aspekt som handlar om huruvida de här
eleverna har föräldrar med svensk eller ut­
ländsk bakgrund. Akademikerbarn med
svensk bakgrund har högst meritvärden, och
sedan kommer akademikerbarn med utländsk
bakgrund, som har högre meritvärden än
barn som har föräldrar med svensk bakgrund
och bara gymnasieutbildning.
Det finns ju könsaspekter också, eller hur?
>> ­borgarråd, men jag sitter i kyrkostyrelsen, allt­
så Svenska kyrkans regering. Det finns vissa
likheter mellan utbildningsväsendet och kyr­
kan i den meningen att organisationen består
av en spännvidd av personer med betoning på
högutbildade med stark yrkesidentitet.
Du tänker på präster och lärare?
– Och rektorer och biskopar, förskollärare
och diakoner, vad du vill. Det är tydliga pro­
fessioner med stor stolthet.
– Under åren inom kyrkopolitiken har jag
lärt mig att det är viktigt att respektera yrkes­
rollen och dem som arbetar i verksamheten
till vardags. Som politiker måste man komma
ihåg att inte lägga sig i detaljer utan skapa
goda förutsättningar för dem som har valt att
satsa sitt engagemang inom de här yrkena.
Man måste lyssna och ta goda råd men också
väga in allmänintresset och våga göra sig till
uttolkare av det befolkningen förväntar sig
av verksamheten. Och eftersom jag inte har
några egna barn så är jag inte färgad av några
aktuella upplevelser av skolan, utan jag ser
min roll som att få ihop människor kring en
gemensam uppgift: att ytterligare förbättra en
bra skola.
Hur vill du göra det?
– Det övergripande målet är naturligtvis att
bidra till höjda skolresultat. Och det kräver att
man orkar se att Stockholm står inför en stor
utmaning i form av segregation och ojämlik­
het. Det har ju inte bara med skolan att göra
naturligtvis, men statistiken visar svart på vitt
hur enorma skillnader det är i skolresultat hos
14
LÄRA #1/2015
Skolmarknad och
gymnasiemarknad
är ord som jag
nästan inte vill ta i
min mun. Jag skulle
hellre vilja prata om
skolväsende.
– Ja, om du tittar på de här linjerna så kom­
mer du säkerligen att se att det skiljer sig mel­
lan tjejer och killar. Som skolborgarråd tänker
jag granska om såväl detaljbeslut som de stora
systemfrågorna främjar jämlikheten ur de
här aspekterna. Det finns säkert vissa åtgär­
der som är gynnsamma för att lyfta alla de
här kurvorna, men man måste också sätta in
specifika åtgärder för att tjejer och killar ska
nå liknande resultat, och för att den språkliga
eller kulturella bakgrunden inte ska vara av­
görande.
Vilka konkreta åtgärder är det som kommer att
märkas först ute på skolorna?
– Vi gör tre väldigt viktiga satsningar. Vi hö­
jer det socioekonomiska tillägget för att kunna
göra särskilda insatser för elevgrupper som i
dag halkar efter. Sedan gör vi en satsning på
mindre grupper i årskurs F–3. Och så satsar vi
på fritidshemmen där vi bland annat vill att
hela stan ska kunna erbjuda alla elever läxläs­
ning. >>
SAMTALET
>> Det där med mindre grupper, hur ska det gå
till? Det kräver fler lärare och Stockholms skolor har redan i dag stor personalbrist. En beräkning i våras visade att ni kommer att behöva
anställa 800–900 nya lärare per år framöver
och då ingick inte satsningen på mindre grupper.
– Det finns vissa glastak som man måste
puffa uppåt. Vi måste kämpa för att få skolan
att locka unga så att de vill bli förskollärare
och lärare. Jag har kommit med i styrelsen
för Staf, Stockholms akademiska forum, där
de akademiska institutionerna i Stockholm är
företrädda. Där finns det en suverän möjlig­
het att fråga dem vad de tror krävs för att fler
av deras studenter ska välja att utbilda sig till
förskollärare och lärare.
Det är ett långsiktigt perspektiv, att peppa ungdomar att utbilda sig till lärare?
– Ja, så det handlar också om att locka till
sig förskollärare och lärare från andra delar
av landet. När det nu flyttar in så många män­
niskor till Stockholm så får man ju hoppas att
en hel del av dem är lärare. De ska komma in
i vår verksamhet och få användning för sin
utbildning.
– Det finns också de som har en adekvat ut­
bildning men som väljer att jobba med andra
yrken. Vad var det som fick dem att tappa su­
gen – arbetsvillkoren, lönen, press och stress?
Hur kan vi få dem att komma tillbaka? Det
gäller att få till en uppåtgående spiral så att
fler känner att läraryrket är en inte bara viktig
utan också spännande och utvecklande yrkes­
tillvaro.
– Det är ett faktum att dagens skola, med
sitt fokus på resultat, är rätt administrativt
tung eftersom man ska redovisa de här re­
sultaten. Som ny i verksamheten så kan jag
inte låta bli att tänka att det måste ta väldigt
mycket tid.
Det tycker lärarna också, som inte är nya i verksamheten.
– Ja, jag vet ju själv hur det är att ha en full
inbox med medborgarkontakter och ärenden
som är viktiga att ta hand om. Jämfört med för
20 år sedan är det säkert väldigt mycket mer
av lärarnas tid som går åt till föräldrakommu­
nikation. Det finns mer eller mindre effektiva
sätt att kommunicera. Bland alla Stockholms
skolor finns säkert positiva exempel som alla
kan använda sig av.
Och ska ni locka lärare med höjda löner också?
– Absolut, det gör vi. Det är en generell höj­
ning på två procent för alla lärare.
Skolforskaren Anders Jakobsson på Malmö
högskola, som jag intervjuade nyligen, menar
15
LÄRA #1/2015
Det kräver att
man orkar se att
Stockholm står inför
en stor utmaning i
form av segregation
och ojämlikhet.
att lärarlönerna borde höjas mest på skolor
med låga betyg för att styra de mest kvalificerade lärarna dit. Det är också så man gör i Malmö.
Vad tycker du om det?
– Som lönesättande chef kan man använda
den individuella lönesättningen för att upp­
muntra medarbetare som vidareutbildar sig,
anstränger sig extra, bidrar med mest i verk­
samheten. Vi har i dag också många förste­
lärartjänster på de här skolorna. Men vi kan
inte kommendera lärare hur som helst.
Men man kanske skulle kunna locka dem?
– Absolut. Det kan man göra också genom
att få de bästa rektorerna och verksamhets­
ledarna till de mest utmanande verksamhe­
terna.
Hur får man dem dit?
– Genom att ge dem tillgång till goda loka­
ler, till de här löneutrymmena, till den vidare­
utbildning och coachning som de behöver. De
skolledare som jag har träffat pratar om beho­
vet av planeringsförutsättningar och samord­
ning och att man som rektor eller förskolechef
ska få vara pedagogisk ledare. Där verkar det
som om vårt system utsätter dem för mycket
administration, som upphandlingar av städ­
ning och skolmat.
– Det är ju ett grundråd till alla som jobbar:
sök dig till bra chefer. Så att satsa på rekto­
rerna är en god investering för att göra skolan
till en attraktiv arbetsmiljö. Att läraren vet att
rektorn har tid med en och att man får den
feedback och den utveckling som en bra chef
kan bidra till. >>
SAMTALET
>> När det gäller er plan på mindre grupper så
finns det de som menar att de utbildade lärarna
inte räcker till. Hur tänker du där?
– Under valrörelsen i höstas var vi tydliga
med att det måste finnas fler vuxna i skolan
och det sades enklast genom att tala om min­
dre klasser. När jag sitter här nu och har fått
det här uppdraget som skolborgarråd så skulle
jag hellre vilja prata om optimerade grupp­
storlekar.
Vad betyder det?
– Beroende på situation så kan ibland en
större grupp fungera bäst. Någon annanstans
måste man ha en mindre grupp. Det skiljer sig
mellan skolor i olika stadsdelar, och det kan
även inom en och samma skola finnas klasser
som klarar av att vara lite större. De pedago­
gerna kanske har en pedagogik som bygger
på det.
– Man kan också jobba med nya former av
gruppindelning. Jag ska besöka Smedshags­
skolan i Hässelby där man har ett tvålärarsys­
tem. Det kostar lite mer, men jag skulle vilja
undersöka om det inte sammantaget kan vara
kostnadseffektivt. Man har en grupp på 40
elever som man kan dela i två på mellan 15
och 25, beroende på vilken undervisningssi­
tuation det är. Och det gör att man, enligt vad
jag förstår, på ett bättre sätt kan stödja elever
med särskilda behov.
Mina barn har gått i sådana klasser och det var
bra. Lärarna var samspelta och avlastade varandra.
– Ja, apropå att göra läraryrket attraktivt!
Jag vet ju själv hur det är att jobba ensam som
man ibland gör som arkitekt. Projekt som var
lite större, så att man fick en partner att bolla
med, var mycket roligare. Det skapar också
ett lugn – om jag skulle vara sjuk en dag så
kan någon rycka in. Så jag tror mycket på par­
arbete eller teamarbete.
– Men vi måste tänka på att vi behöver loka­
ler som funkar för det. Det är en begränsning
i sammanhanget att väldigt många lokaler är
anpassade för en traditionell klass på högst 30
elever.
Det där med lokaler är en knäckfråga. I budgeten står det att ni ska bygga ut skolorna men
samtidigt hålla nere lokalkostnaderna. Rent
konkret, vad är det som ska göras?
– Det ska verkligen inte jag bestämma. Det
är fastighetsbolaget Sisab som sitter på kun­
skapen om lokalplaneringen. Men det finns
till exempel skolor som kan byggas ut på
mark intill, det måste bara göras på ett kost­
nadseffektivt men ändå hållbart och högkva­
litativt sätt. >>
16
LÄRA #1/2015
SAMTALET
>> Och gärna snabbt?
– Man kan inte få det både snabbt, bra och
billigt. Det är här som samhälls- och stads­
planeringen måste skapa förutsättningar.
Att Stockholm är en attraktiv stad där allt
fler människor vill bo är en tillgång, men det
skapar också utmaningar och målkonflikter.
Bostäder och skolor måste byggas, men också
andra allmännyttiga verksamheter som sjuk­
hus och äldreboenden och även kommersiella
lokaler. Alla sektorer måste hjälpas åt för att få
staden att hänga ihop och alla att få plats. En
sak som kan fördröja skolbyggnationen är ju
överklaganden från närboende. Barn måste få
synas och höras.
Hur ser du på den kommunala skolans relation
till de fristående skolorna? Det står i er budget
att utbildningsnämnden ska undersöka möjligheten att kräva ökad insyn och meddelarfrihet i
fristående skolor. Varför?
– Det handlar om behovet av bättre plane­
ringsförutsättningar. Om man både har ett
system med friskolor och fritt skolval och en
icke-fungerande samhällsplanering, och en
stark inflyttning, så skapar det inte stabila pla­
neringsförutsättningar. En annan iakttagelse
är ju att det är ett väldigt stort konkurrens­
tänkande som delvis hänger ihop med det här
systemet. Skolmarknad och gymnasiemark­
nad är ord som jag nästan inte vill ta i min
mun. Jag skulle hellre vilja prata om skol­
väsende och utbildningsväsende.
I den konkurrensen har ju Stockholms stads
skolor ett övertag, eftersom lärartätheten är
högre än på fristående skolor. Detsamma gäller
utbildningsnivån bland lärare.
– Tacka för det! Det är den kommunalt
drivna skolan som ska vara bäst. Sedan tror
jag också att det är bra med alternativ, att olika
pedagogiska inriktningar får utvecklas. Det
är sådan non profit-verksamhet som jag kan
uppskatta. Men det finns stora problem med att
man har ett incitament som heter vinst inom en
verksamhet som faktiskt inte är en marknad, i
egentlig mening, utan en lagreglerad obligato­
risk verksamhet för barn i en viss ålder.
– Jag vill göra skolan till en allmän angelägen­
het. Det är förödande för läraryrkets attraktivi­
tet om skolan uppfattas som en tjänsteproducent
som kunder ska hålla på att klaga på. Det syste­
met uppmuntrar till att rösta med fötterna. För­
äldrar blir otåliga om det är någonting som inte
är bra och då kanske de tar till den där möjlig­
heten att flytta barnet till en annan skola. Barn
åker ju väldigt mycket över stan.
Jag tänker på alla elever som hör till skolorna
i till exempel Rinkeby och Tensta och som har
17
LÄRA #1/2015
föräldrar som vill att barnen ska få ett bättre liv
i Sverige än vad de själv har — och så skickar de
dem till skolor på Kungsholmen. Vad tycker du
om det?
– Jag skulle aldrig klandra dem. Men på
en övergripande nivå så är ju idealet att alla
skolor i Stockholm ska erbjuda en attraktiv
miljö, så att man inte känner att man behöver
åka långt. Och då är det ju ett helt paket med
insatser som behövs. Skolan mäktar inte med
att själv råda bot på segregationen. Att utrusta
alla stockholmare, både unga och vuxna, med
växande socialt och kulturellt kapital och
självförtroende. Det är inte bara upp till 18 år
som man har chansen att lyfta sig.
Skolverket får just nu många frågor från kommuner som undrar om hemlösa EU-migranters
barn inte ska gå i skolan. Tydligen är detta inte
klart reglerat i lag. Hur ser du på det?
– Det är ju så oerhört tragiska situationer så
det är svårt att prata om det på ett vettigt sätt.
Vi i den politiska majoriteten i Stockholm är
överens om att hitta en praxis, att alla barn
ska ha tillgång till skola. Sedan vet vi att det
i dag inte finns så många barn till hemlösa
EU-migranter i Stockholm. Men det här är en
större fråga, den berör inte bara Stockholm.
Det kommer att behövas en nationell strategi.
Hur påverkas er skolpolitik i Stockholm av
­regeringskrisen och att det är Alliansens
­statsbudget som gäller?
– Att de fyra Allianspartierna och Sverige­
demokraterna röstade på samma budgetför­
slag innebar att Stockholms skolor gick miste
om cirka 300 miljoner kronor. Inga av dessa
pengar hade vi lagt in i den kommunala bud­
geten, men vi hade sannerligen hoppats få
chans att göra ytterligare satsningar på att
anställa fler lärare – inte minst speciallärare i
de lägre årskurserna – och skapa en mer jäm­
lik skola.
Lärarna i Stockholm har höga förväntningar på
er politiker. Så en sista fråga: om du fick önska
något av dina lärare, vad skulle det vara?
– Att de fortsätter att bidra med sina kun­
skapar och sitt engagemang utifrån en posi­
tiv förväntan på oss ansvariga politiker. En
gemensam vision tror jag är att Sverige ska
fortsätta vara ett land som sticker ut i världen,
genom att vi har en befolkning som är högt ut­
bildad men också har höga demokratiska ideal
och är humanister. Det vill jag att Stockholms
skolor ska medverka till. n
Jag ser min roll
som att få ihop
människor kring en
gemensam uppgift:
att ytterligare
förbättra en bra
skola.
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK
MIN SKOLA
ADAM SEID TAHIR, 19
KUNGLIGA SVENSKA
BALETTSKOLAN
”Jag går tredje året här på Kungliga
svenska balettskolan. Jag har alltid
älskat dans, så därför var det enkelt att
välja skola. Här får jag verkligen satsa på
dansen.
Jag började dansa hiphop och jazz,
modernt finns inte riktigt på hobbysko­
lorna, inte i Uppsala där jag kommer
ifrån i alla fall. Sedan började jag ut­
forska modern dans, det var jättekul, jag
kände att det låg mig nära.
Skolan är jättebra, jag får verkligen
satsa på det jag älskar. Jag dansar 4–5
timmar om dagen, det är helt under­
bart. Jag har fantastiska lärare, får gå på
workshoppar och föreställningar. Som
roligast är det när vi repar inför en före­
ställning.
Lärarna vet att vi har föreställningar,
mycket dans, och anpassar ofta teorin
efter dansen. Jag har lite mindre teori ef­
tersom jag gick ett år på vanligt gymna­
sium och läste in det mesta där.
Det är svårt att komma in på skolan
och jag kom inte in första gången jag
sökte. Då gick jag ett år på vanligt gym­
nasium, sökte igen och kom in. Av runt
100 sökande tar de in cirka 15. De vill se
att du har en tillräckligt bra teknik och
en förståelse. Men det viktigaste är att
du verkligen brinner för dansen och vill
utvecklas. Då finns det en bra chans.
Jag har valt att läsa högskoleförbere­
dande kurser. De har de flesta här. Allt
kan hända, inom dansen är det lätt att
skada sig, det är osäkert. Det är också
bra att ha högskolebehörighet för att
kunna söka till Danshögskolan eller an­
dra skolor utomlands.
I framtiden vill jag jobba som dansare,
gärna i ett kompani men även som fri­
lansare.” n
BERÄTTAT FÖR ANN TURLOCK
18
LÄRA #1/2015
”Jag har
fantastiska
lärare!”
KUL 1415
Mäktigt med
egen bok
Stockholms stad satsar extra på att
synliggöra all den kultur som finns för
barn och unga i vår stad. Satsningen går
under namnet Kul 1415 och i den ingår
också en rad aktiviteter särskilt riktade
till skolan. Som den att ge alla skolklasser chansen att göra en egen bok.
Mika Marton och de andra eleverna i
Alviksskolans klass 9E har just packat
upp en kartong med böcker. ”9E ringer
till Stockholm och säger …” står det på
förpackningen och det är också titeln
på den bok som eleverna har producerat
och som nu kommit från tryckeriet.
Boken består av 21 kortnoveller och
nästan lika många Twitterinlägg och
fotografier – allt skapat med inspiration
från Jonas Hassen Khemiris ”Jag ringer
mina bröder”, läraren Malin Larsson och
Stockholms stads satsning Kul 1415.
– Vi brukar alltid jobba så här med
Malin, skriva ner våra tankar och egna
åsikter och dela det med de andra i klas­
sen. Men att få läsa det i en bok – det är
klart att det kul, säger Mika Marton.
Det är just som inspiration bokprojektet
är tänkt, ett sätt för kulturen och de este­
tiska processerna att stärka lärandet.
– Att skapa en bok förhöjer lusten att
skriva de noveller som man ändå skriver i
skolan, säger Lotta Gusterman som är pro­
jektledare för Kul 1415, stadens satsning
på ett särskilt kulturår för barn och unga.
Syftet med kulturåret är att lyfta fram
och synliggöra all den kultur i staden
som vänder sig till barn och unga.
19
LÄRA #1/2015
– Många barn och unga tar del av det
brusande utbudet, men samtidigt finns
det också många som inte känner till
vad som finns. Vi vill att storstadens alla
möjligheter ska vara för alla, säger Lotta
Gusterman.
Framför allt ingår i kulturåret att sam­
ordna och informera om de aktiviteter
som redan finns, men staden har också
genomfört en del projekt som till exem­
pel We are Sthlm on tour med dj-skola
på flera platser i staden och Halloween­
verkstaden på Kulturhuset som räknade
in 7 000 besök.
Många aktiviteter hör till fritiden,
men en rad möjligheter erbjuds också
Stockholms skolor.
– Rågsveds grundskola fick besök av
Clowner utan gränser när de firade sitt
namnbyte, och på Akalla grundskola
uppmärksammades FN:s barnkonven­
tions 25-årsdag med spektakel och
­musik, berättar Lotta Gusterman.
de skriver till en egen webbplats, säger
Lotta Gusterman.
Bara fantasin sätter gränserna, som
det brukar heta, och boken kan produ­
ceras i vilket ämne som helst, hemkun­
skap, historia eller geografi. Det gäller
bara att läraren har lusten och kraften
att driva arbetet.
För svenskläraren Malin Larsson är
detta inga som helst problem.
– I min undervisning vill jag alltid att
det mina elever gör ska leda till något mer
än att de lämnar in det de skrivit till mig.
Hon ser alltid till att eleverna får ta del
av varandras alster. Att det de gör får en
riktig mottagare är viktigt. Hon ser hur
det ökar deras motivation.
– Mina elever är väldigt noggranna
med det de gör. I det här projektet ser jag
hur de har inspirerats av Jonas Hassen
Khemiri, hur de snappat upp tanken i stil
och språk och fångat dubbelheten i kär­
leken och hatet. Deras texter går rakt in i
hjärtat. Det är mäktigt, säger hon.
Satsningen på bokproduktion varar över
längre tid. Den drivs i nära samarbete
med utbildningsförvaltningens ­”Kulan”
som organiserar såväl workshoppar som
seminarier om möjligheten för alla Stock­
holms skolklasser att göra en egen bok.
Temat för boken är bestämt (Stock­
holm), liksom sidantalet, men innanför
dessa ramar är det fritt för skolorna att
röra sig.
– De kan skriva om människor i Stock­
holm, om stadens historia, om grän­
ser och brobyggen eller om de känslor
staden väcker. De kan också länka det
Malin Larsson vill att hennes elever ska
känna sig stolta över sitt arbete.
– Att då få trycka en bok där alla
elevers berättelser är samlade och
snyggt paketerade, det ger förstås arbe­
tet ytterligare en dimension, säger hon.
Och arbetet med elevernas noveller är
inte slut bara för att boken är tryckt och
klar. Nu väntar boksamtal på Medioteket
med författaren och inspiratören Jonas
Hassen Khemiri själv.
– Att få träffa Jonas och att han ska
läsa upp våra texter, det ska bli väldigt >>
Malin Larsson, Alviksskolan, fick Svenska Akademiens
Svensklärarpris i våras. Nu har hennes elever i 9E gjort
en bok ihop, inspirerade av författaren Jonas Hassen
Khemiri. ”Jättekul!” tyckte både Malin Larsson och
eleven Mika Marton.
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK
KUL 1415
>>
intressant, en cool upplevelse, säger
Mika Marton.
Boken ”9E ringer till Stockholm och
säger …” var den första att komma ur
tryckpressarna, men fler är på gång.
– Hur många det blir totalt vet vi inte
än. Alla har möjlighet men det handlar
förstås till stor del om enskilda lärares
drivkraft, säger Lotta Gusterman.
Alla böcker kommer hur som helst
att kunna läsas och beskådas under det
stora evenemang som Kul 1415 plane­
rar i Kungsträdgården den 21–22 maj.
Då kommer alla böcker att ställas ut och
alla Stockholms skolor, från förskole­
klasser till gymnasier, är inbjudna att ta
del av dem liksom av olika workshoppar,
dans, poesi, debatter och mycket annat.
Den som inte kan eller vill vänta till
dess, har ett utmärkt tillfälle att vältra sig
i den brusande kulturflod som Kul 1415
erbjuder redan under sportlovsveckan.
– Då ockuperar Kul 1415 Stads­museet
som egentligen stänger för renovering
redan i januari. Under en hel vecka kom­
mer hela museet att sjuda av liv när ett
50-tal aktörer av olika slag erbjuder ak­
tiviteter för barn och unga i alla åldrar
under devisen ”För barn, med barn och
av barn”. Då ska det märkas att det finns
många fantastiska barn och unga i vår
stad, säger Lotta Gusterman. n
HELENE LUMHOLDT
Läs mer om kultursatsningen på
www.kul1415.se. Malin Larsson bloggar på
www.flippatklassrum.blogspot.com.
20
LÄRA #1/2015
NYEXAMINERADE LÄRARE
Konsten att samtala
I snart tre år har de funnits, nätverksträffarna som stöd och forum för nyexaminerade lärare och deras mentorer. Här får båda grupperna stöd i
sin profession och möjlighet att dela
erfarenheter.
– Många hoppar av läraryrket under de
första åren. Som nyexaminerad lärare
kommer man in i ett sammanhang som
är gigantiskt mycket större än vad man
är förberedd på. Då behöver man bli
trygg i sin roll, säger Suzanne Albrecht,
förstelärare på Bromma gymnasium och
en av fem ledare i utbildningsförvalt­
ningens nätverk.
Att ha mentor är ett sätt att bli trygg i
sin nya roll. Enligt skollagen har lärare
rätt till en introduktionsperiod med
mentor under minst ett läsår.
– Både mentorer och nyexaminerade
behöver ha någon att diskutera med
och få reflektera över mentorsuppdrag
och introduktionsår, säger Suzanne Al­
brecht.
Karin Johansson är VFU-samordnare
på forsknings- och utvecklingsenheten.
Hon poängterar att introduktionsperio­
21
LÄRA #1/2015
dens mentorsroll är annorlunda jämfört
med handledarrollen under den verk­
samhetsförlagda utbildningen, VFU.
– Som mentor till en nyexaminerad,
som ju kommer till skolan ­färdigutbildad
och legitimerad, samtalar man om pro­
fessionen på jämlika villkor. Samtalen
med mentorn är coachande utifrån vad
den nyexaminerade valt att mentorn ska
titta på och innehåller inget element av
bedömning. VFU-handledningen där­
emot har mer inslag av undervisnings­
teori och samtal om utbildningens inne­
håll, säger Karin Johansson.
Till träffen i mitten av november har ett
tiotal mentorer och nyexaminerade
slutit upp, några med sin ”egen” mentor
respektive nyexaminerade lärare. En av
dem som kommit är nyexaminerad men
saknar mentor. Hon får stöd av nätverks­
ledarna i hur hon ska gå tillväga för att
få en.
Träffen startar med en ”museum
walk” där mentorer och nyexaminera­
de jämför hur de ställer sig till ett antal
påståenden om mentorsrelationen. Stor
enighet råder om att en mentor ska hjäl­
pa den nye läraren att utvecklas och att
samtalen mellan mentor och nyexami­
nerad har stor betydelse.
Konsten att samtala är också vad men­
torerna sedan ägnar sig åt under en tim­
mes utbildning i samtals- och observa­
tionsteknik i ett rum intill. Det handlar
om att kunna uttrycka sig specifikt men
inte värderande, baserat enbart på vad
man sett och hört under lektionen för att
återkoppla till den nyexaminerade.
– Vi vill att mentorerna ska få något
”matnyttigt” med sig som gör det värt att
komma på träffarna, berättar nätverks­
ledaren Inger Forsmark, biträdande rek­
tor på Skarpatorpsskolan, som håller i
utbildningen.
På de nyexaminerades önskelista över
vad nätverksträffarna ska ta upp finns >>
Välkommen att ansluta dig till nätverket!
De närmaste träffarna äger rum den 19
februari och 1 april, båda gångerna klockan
15.00—16.30 på Hantverkargatan 3A, lokal
Orten.
Läs mer om introduktionsperiod med
mentor på www.pedagogstockholm.se/
introduktionsperiod.
ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON
VI VAR DÄR
Programmering
viktigt i skolan
Barns och ungas digitala kompetens —
så var namnet på ett av spåren under
Internetdagarna som arrangerades av
Stiftelsen för Internetinfrastruktur i november. Mycket handlade om skolans
digitala miljö och flera av föreläsarna
lyfte fram programmering som en viktig kunskap för unga.
>>
konflikthantering, föräldrakontakter, le­
darskap och prioriteringsförmåga, men
också hur man stödjer elever i behov av
särskilt stöd och elever i framkant.
– Vi försöker hjälpa de nyexaminerade
med att sortera vad som hör hit till träf­
farna och vad som hör till arbetslagets
uppgifter, säger Suzanne Albrecht.
– Jag tycker att träffarna har varit
oerhört givande, men jag önskar lite mer
tid tillsammans med mentorerna. Ibland
behöver de få veta vad deras adepter an­
ser och vice versa, säger Cecilia Jonsson
från Smedshagsskolan, som är en av de
nyexaminerade lärarna.
På Södertörns friskola finns en dator­
klubb dit elever kan komma en dag
i veckan. Klubben drivs av Mikael
­Tylmad, IT-ansvarig på skolan, som
­berättade att många väljer att
programmera.
– Man ska tänka på webben som en
plats för skapande. Många elever tror
nog att det är en samling data. Det är
viktigt att de känner till att det är män­
niskor som bygger webben och att de
kan vara en del av den.
Flera elever från Södertörns friskola
har fått fina placeringar i skoltävlingen
Webbstjärnan och två av dem berättade
om sina tävlingsbidrag. Gustav Ekner i
årskurs 9 kom trea förra året med
www.skoljakt.se. Med öppna data från
Skolverket byggde han en webbplats
som på ett enkelt och överskådligt sätt
låter besökare jämföra skolor. Gustav
Ekner undrade varför programmering
inte finns med i läroplanen.
– Väldigt mycket i samhället är pro­
grammerat, men bara en liten grupp
människor kan programmering. Skolan
ska hänga med och lära ut det som man
kan ha nytta av – och programmering
kan verkligen alla ha nytta av!
Hur rollen som mentor organiseras vad
gäller tid ser olika ut från en skola till en
annan. Men, som någon uttryckte det
vid träffen, de nyexaminerade bidrar
med mycket ”frisk luft”.
– Vi välkomnar många fler att utnyttja
möjligheten med nätverket. Räknat på
antalet nyanställda nyexaminerade
lärare så borde deltagarna kunna vara
många fler, säger Suzanne Albrecht. n
ANNEBRITT ULLÉN
22
LÄRA #1/2015
Alicia Palmér tog hem första pris i Webb­
stjärnan med sin blogg www.webbenför­
alla.se. I text och bild dokumenterade
hon arbetsgången med att ta fram en
datormus som kan styras med fötterna
– från ritning via prototyp till slutgiltig
produkt.
– Att designa ett verktyg för funk­
tionshindrade kräver att man tänker ur
ett annat perspektiv. Hur skulle andra
tänka om detta? Jag tog kontakt med en
sjukgymnast som fick testa om man kan
få tennisfot av den.
Under dagen presenterades olika
perspektiv på digital kompetens. Karin
Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan och
vinnare av Guldäpplet 2014, varnade
för att se eleverna som digitalt kompe­
tenta bara för att de rör sig vant i digitala
miljöer.
– Jag brukar tala om digitalt ytflyt,
där det ser bra ut på ytan men förståel­
sen inte är så djup.
Karin Nygårds beskrev tre delar av
digital kompetens: att förstå systemen
och hur Internet är uppbyggt, att se sam­
manhanget där både teknik och männis­
kor ingår och att förstå sin egen roll.
– Vi har alla ett ansvar att påverka In­
ternet. Vilket slags Internet vill vi ha? Vi
kan säga ifrån när det behövs, dela med
oss och ge nätkärlek, sa Karin Nygårds.
Katarina Lycken Rüter från Skolverket
talade om digital kompetens utifrån
styrdokumenten. I många ämnen står
uttryckligen att eleverna ska arbeta med
källkritik eller digitala verktyg, men
även i andra ämnen kan digitala inslag
ingå, till exempel i idrott och hälsa.
– En stor grej just nu är hälsoappar,
särskilt bland kvinnor. Som idrottslärare
kan man fundera på vad det är för appar,
varför det är mest tjejer som använder
dem och koppla till ideal i samhället.
Katarina Lycken Rüter betonade även
likvärdigheten i fråga om digitala verktyg.
– Likvärdighet har vi när alla elever
har tillgång till relevanta digitala verk­
tyg för att utveckla de förmågor och
kunskaper som styrdokumenten beskri­
ver, och när lärarnas kompetens är till­
räcklig för att bedriva undervisningen.
Ingen av oss får ge sig förrän vi är där! n
ANNELIE DREWSEN
Mikael Tylmad har spelat in tio instruktionsfilmer i programmeringsspråket
Javascript. Serien heter Spelprogrammering och finns på Youtube.
PROFILEN
Allt sitter
i kroppen
TEXT: ANNELIE DREWSEN
FOTO: ROBERT BLOMBÄCK
Efter 43 år i yrket
håller Titte Kjellberg
fortfarande jämna
steg med eleverna.
Med rörelseglädje
visar hon vägen till en
hälsosam livsstil och
framgång i skolan.
— Det finns ett
tydligt samband mellan betyg och fysisk
aktivitet, säger hon.
D
et sitter i kroppen. När Titte Kjell­
berg undervisar är det tydligt att
allt sitter i kroppen. Ämneskunska­
perna. Erfarenheten. Didaktiken.
Relationerna. Ledarskapet. Helt
enkelt det som brukar ingå i defi­
nitionen av en professionell lärare. Med sin röst,
sitt språk och sina rörelser leder Titte Kjellberg
klass 7B på Rinkebyskolan framåt i sitt idrotts­
liga lärande, ger dem återkoppling och får dem
att tänja sina egna gränser. Hela tiden präglas
hennes undervisning av tillit och glädje.
Dagens lektion på 60 minuter om grund­
läggande motorik innehåller en variation av
undervisningsformer. Titte Kjellberg varvar
teoretiska inslag med praktiska. Ena stunden
står hon vid skrivtavlan och förklarar, skriver
och ritar för att eleverna ska förstå ord som
motorik och stödja och termer som bomstolpe, pallplint och voltkudde. En stund senare
dansar hon loss till en funkig låt som fungerar
som uppvärmning.
När hon samlar klassen för att säga något sät­
ter hon händerna mot varandra framför krop­
pen och står helt stilla. Tystnaden sprider sig
bland eleverna. De hinner inte tappa fokus
mer än en kort stund innan hon fångar upp
dem igen. Samspelet är det som driver lek­
tionen framåt – målmedvetet och metodiskt.
Ofta räcker det med en klapp på armen eller
några ord.
– In med huvudet, ta stöd av armen där.
Och så lyckas någon lite bättre än förra
gången. Någon vågar prova. Två glimrande
23
LÄRA #1/2015
blickar möts: elevens och lärarens. De sträcker
upp händerna till en spontan high five.
– Såg du, Titte? Kolla igen!
Titte Kjellberg är lärare i idrott och hälsa
och förstelärare på Rinkebyskolan. Hennes
uppdrag som förstelärare är att arbeta med
mentorskap och ledarskap. I den egna klas­
sen kan hon och hennes medmentor redan se
resultat.
– Man ska komma ihåg att alla har olika
förutsättningar när man börjar. Men förra
veckan kunde vi sitta längst bak medan klas­
sen höll klassråd. Wow, tänkte jag då!
Varje gång Titte Kjellberg berättar om elevers
framsteg tänds hennes blick. Samma sak är
det när hon talar om Bredbyskolan, där hon
arbetade tidigare. Åren där präglades av ett
tydligt pedagogiskt ledarskap och en gemen­
sam syn på undervisning. När elevunderlaget
minskade fick skolan stängas. Titte Kjellberg
hade redan det sista året på Bredbyskolan bör­
jat undervisa några timmar på Rinkebyskolan
och blev erbjuden en tjänst av rektorn.
Hon beskriver den första tiden som tuff och
menar att gruppdynamiken bland eleverna
var den svåraste hon sett. Det som sker på
dagens lektion är resultatet av ett läsårs mål­
medvetet arbete med att vända negativa atti­
tyder och få eleverna att förstå att idrott är ett
ämne som alla andra.
– Det här är mitt andra år här. När jag börja­
de var eleverna vana vid att spela fotboll eller
sitta på läktaren. Men jag gillar utmaningar
och har relativt gott tålamod. >>
PROFILEN
Idrottsläraren Titte Kjellberg har
själv provat på en rad sporter,
från truppgymnastik och simhopp till boxercise och goshindo
(en sorts självförsvar).
24
LÄRA #1/2015
PROFILEN
>>
Att visa själv
är också ett
centralt inslag i
undervisningen.
TITTE KJELLBERG
Aktuell: Förstelärare med
fokus på mentorskap och
ledarskap.
Gör: Undervisar i idrott
och hälsa på Rinkebyskolan.
Bor: Odenplan och
Gräddö.
Gillar: Mitt jobb.
Ogillar: Falskhet.
På lediga stunder: God
mat, långa promenader
i skog och mark med
hunden Elvis. Umgås med
vänner och bekanta.
Läser: Just nu ”Twist”
av Klas Östergren och
”Coachning — ett verktyg
för skolan” av Anna-Karin
Arenius.
Lyssnar på: Allt från klassisk musik till rap beroende
på tillfälle och humör.
Bästa lärarminne: ”När
Naimo hade lärt sig simma.
Vi var på läger och var ute
och paddlade. Kanoten
välte och Naimo ropade
glatt: ’Titta, Titte, jag kan!’.
Att se elever lyckas i både
stort och smått.”
25
LÄRA #1/2015
Med 43 års erfarenhet av att undervisa och
driva skolutveckling står Titte Kjellberg sta­
digt i sina gympaskor.
– Jag är trygg i det jag gör. Eleverna kan inte
styra mig med det negativa. Jag vet att bara
de får prova kommer de över det. Jag har erfa­
renhet och vet att det tar en tid, men de kom­
mer över det negativa om de vågar prova.
Redan som sjuåring visste hon att det var
idrottslärare hon skulle bli.
– Jag var vild och kunde inte sitta stilla.
Hade jag gått i skolan i dag hade jag säkert
haft någon diagnos.
När Titte Kjellberg var elva år började hon
med truppgymnastik i Sofiaflickorna och åren
som följde innebar resor världen över. Ganska
snart började hon även som ledare.
– Jag var annars väldigt blyg, men duktig med
kroppen. När jag fick prata om det släppte det.
Utöver gymnastiken tävlade Titte Kjellberg
i simning och hann även prova på simhopp,
basket, fotboll, volleyboll och att vara scout.
År 1973 tog hon examen från Gymnastik- och
idrottshögskolan som gymnastikdirektör.
– I början var jag väldigt obekväm bland
mina kolleger. Då handlade idrott mycket om
att mäta och tävla. Men hur ska jag få med
unga om jag ska mäta allt? Då ger du upp
­innan de har börjat.
För Titte Kjellberg är det viktigt att eleverna
ska våga prova. Allt behöver inte vara rätt från
början.
– Många har tekniken i kroppen. Jag upp­
täckte tidigt att i en gren som höjdhopp kan
man plocka fram en massa mattor och hopp­
ställningar och säga: ta er över med ett ben.
Jag hjälper dem som inte vågar och peppar
dem som är på rätt väg. Eleverna kan leka
fram rörelserna. Skolan ska inte fostra elit­
idrottare.
Att visa själv är också ett centralt inslag i
undervisningen. Titte Kjellberg är glad att hon
fortfarande klarar av att göra de flesta rörelser
som krävs. För klass 7B demonstrerar hon ett
plankhopp över två bommar och landar ele­
gant på mattan.
Det finns en tydlig progression i ­hennes
upplägg. Genom att låta eleverna pröva
grundläggande motoriska rörelser i dag byg­
ger hon grunden för att låta dem testa en rik­
tig så kallad parkourbana framåt våren.
– Det är jättehärligt när man kan plankhopp
och kan hoppa över en mur.
Men motoriken är inte bara ett sätt att ta sig
över murar. En god motorik kan även bidra till
andra framsteg i livet. Titte Kjellberg betonar
kopplingen mellan fysisk aktivitet och studie­
resultat.
– I dag är det evidensbaserat. Man kan klart
och tydligt se sambandet mellan betyg och
fysisk aktivitet.
Hon berättar om Bunkefloprojektet. Daglig
idrott i skolan med anpassad motorikträning
för vissa elever ledde till att både motoriken
och betygen i ämnena svenska, matematik,
engelska och idrott och hälsa förbättrades.
Även andelen elever som nådde behörighet till
gymnasiestudier ökade.
– Eleverna behöver rörelse varje dag. Man
behöver inte kalla det idrott men medveten
motorikträning, kondition och kroppsliga
förmågor. De här eleverna skulle verkligen
vara betjänta av det, säger Titte Kjellberg och
>>
PROFILEN
>> konstaterar att två lektioner i veckan inte
räcker.
Få av eleverna är aktiva i idrottsförening­
ar på fritiden och Rinkeby är den stadsdel i
Stockholm med störst ohälsa, särskilt bland
kvinnor. Själv försöker Titte Kjellberg vara en
förebild även utanför lektionerna i idrott, till
exempel genom att tala om vikten av att äta
frukost eller sova ordentligt.
– Eleverna undrar ibland om jag verkligen är
så gammal. Jag försöker visa att det går. Många
kvinnor här blir väldigt trötta i kroppen tidigt.
När arbetsdagen är slut tar Titte Kjellberg
bilen hem till Odenplan. Helgerna tillbringar
hon på lantstället på Gräddö.
– Det är en styrka att ha olika punkter i livet
och jag är tacksam att känna så många olika
världar. Det berikar mig.
Vissa arbetsdagar är tunga och uppgiven­
heten kan smyga sig på. Men någonstans hit­
tar Titte Kjellberg alltid kraften igen, ofta på
lantstället.
– Där läser jag, äter god mat och är ute i sko­
gen. Jag älskar det småskaliga och följer det
kulturella livet där med körsång och teatrar.
Även dagarna i stan ger tid för eftertanke,
inte minst när hunden Elvis ska ut på sina pro­
menader.
– Jag går i Vasaparken varje kväll och får
mycket inspiration till jobbet. De har fantas­
tiska träningsgrupper där. Jag stannar och
memorerar rörelserna och tar med det in i un­
dervisningen. Det gäller att vara vaken och se
vad som är inne. n
Rörelseglädjen står i
centrum på Titte Kjellbergs lektioner. Här
leder hon uppvärmning
i form av dans, omgiven
av eleverna Kayse Abdule (till vänster) och
Hasan Abo Shanab.
26
LÄRA #1/2015
Parkour är en träningsmetod
som går ut på att forcera
olika hinder med bara kroppen som hjälpmedel.
VI VAR DÄR
Mässa med mersmak
På årets Gymnasiemässa i Älvsjö fanns
många studie- och yrkesvägledare
från stadens olika skolor på plats för
att besvara frågor i utbildningsförvaltningens monter med namnet Vilsen.
Nytt för i år var även en egen monter
om introduktionsprogrammen.
– Många elever är riktigt vilsna när det
gäller sitt gymnasieval, men vi försöker
fånga in dem och berätta så mycket vi
kan. De vanligaste frågorna handlar om
vilka skolor som är bra att söka om man
gillar vissa ämnen, och om en viss skola
har det och det programmet. Men det är
också många frågor om ifall en skola har
bra mat, om det är bra stämning eller om
det är högt tempo.
Det berättade Dinah Gordon-Sehlin från
Johan Skytteskolan som var en av de
studie- och yrkesvägledare som fanns
på plats.
Även Lotta Rosén, studie- och yrkes­
vägledare på utbildningsförvaltning­
ens grundskoleavdelning, hade fullt
upp med att ge svar på elevernas
frågor.
– Vi vill förmedla att det verkligen
finns något för alla; att det viktigaste är
att de ska känna efter vad just de tycker
är spännande och roligt. Vi har ju förde­
len att kunna erbjuda eleverna verkligt
breda val. Inom Stockholms stad finns i
stort sett alla program att tillgå.
Även gymnasiesärskolorna hade en egen
monter, vilket Catharina Sackemark
Larsson, projektledare vid utbildnings­
förvaltningen, ser som en stor fördel.
– Det är oerhört uppskattat att vi finns
här. Till vår monter kommer många
elever, tillsammans med föräldrarna, för
att få svar på sina frågor. Alla skolformer
har numera samma chans att visa upp
sig, säger hon.
Anders Müller från gymnasiestaben
vid utbildningsförvaltningen konstate­
rade att årets mässa var uppskattad av
både elever och anhöriga.
– Det var lyckat att satsa på montern
Vilsen och ha bra bemanning med våra
duktiga studie- och yrkesvägledare runt
om i staden, men även vår nya satsning
på en egen monter för introduktions­
programmen föll väl ut.
– Även om alla elever hoppas på att bli
behöriga att söka ett nationellt program,
är det många som inte når dit. Även för
dem måste det finnas bra information
om vad de kan välja. Därför har utbild­
ningsförvaltningen tagit fram en folder
om introduktionsprogrammen som finns
på Stockholms stads skolor, säger Anders
Müller. n
AGNETA BERGHAMRE HEINS
ENKÄT
Vilken gymnasie­
utbildning ska
du välja?
27
TEXT OCH FOTO:
AGNETA BERGHAMRE HEINS
Anders Castelius,
årskurs 9, Åsö grund­
skola
— Jag tänker söka
något samhällsvetenskapligt program. Det
kanske blir Värmdö
gymnasium. Min syster går där och tycker
att det är bra, så jag
vet redan en del om skolan. Men här på mässan
får jag lite mer information om olika skolor.
Albin Sälde Edholm,
årskurs 9, Abrahams­
bergsskolan
— Jag är väldigt teknikintresserad, speciellt
av fysik. Eftersom jag
är helt såld på allt som
har med flyg att göra,
särskilt modellflyg, så
blir det ett gymnasium
med flyginriktning. Jag kommer nog att söka
teknikprogrammet på Thorildsplans gymnasium.
Hanna Lillthors,
årskurs 9, Matteus­
skolan
— Det är jättebra att
kunna kolla upp lite
olika skolor här på
mässan. Jag vill lära
mig mer om marknadsföring, eftersom
mitt mål är att bli
manager inom musikbranschen. Det lutar åt att
jag väljer Fredrikshovs gymnasium eller Östra
Real, men jag har inte riktigt bestämt mig än.
Jesper Sjölund, års­
kurs 9, Mälarhöjdens
skola
— Jag vill gå sam-sam
eller sam-beteende.
Natur är också kul
men svårare. Jag har
funderat på Grillska
gymnasiet eller
Sjölins gymnasium på
Södermalm som arbetar med casemetodik. Det
viktigaste är att det är en trevlig skola där man
kan få bra hjälp och stöd.
Moa Viberg, årskurs
9, Åsö grundskola
­— För mig blir det
Norra Real eller
Viktor Rydberg. Jag
är väldigt intresserad
av naturvetenskapliga
ämnen, speciellt fysik.
Här på mässan har
jag fått mycket bra
information. Det är bra att det finns så många
kunniga studievägledare här. Hela mässan är
bra, lätt att hitta och bra utställningar.
LÄRA #1/2015
DIGITALT LÄRANDE
”Nu behövs ­
läraren ännu mer”
Digitaliseringen av skolan är en omvälvande process där lärandet är under
förändring. Forskaren Susanne Kjällander vid Stockholms universitet menar
att behovet av nya bedömningsmetoder och närvarande lärare är stort.
musik och tecken tar allt större utrymme
från text och ord. I dag bedöms ofta ett
nytt lärande med gamla metoder.
Ett annat exempel från en fjärdeklass
handlade om att visa myter om Sverige.
Eleverna utgick från begreppet trygghet
och Googlesökningarna genererade flera
bilder på bilar från Volvo (som beskrevs
som trygga) i elevernas presentation.
– Här kan man tydligt se att det finns
behov av att lära ut källkritik, menade
Susanne Kjällander.
Ytterligare ett exempel visade att
eleverna skrev om fackföreningsledaren
Lech Walesa i stället för om någon veten­
skapsman från Polen, eftersom de hade
fängslats av Walesas öde när de sökte på
nätet.
– Målet omförhandlades, sa Susanne
Kjällander och påpekade att skolan i dag
har förlorat sitt kunskapsmonopol.
Eleverna avgränsar, sätter texten i
nytt sammanhang, rubriksätter och
­illustrerar. Ett exempel visade att elev­
erna lägger ner mycket mer tid på form
och musik än på texten.
– Det gäller att ha is i magen, det tar
tid att hitta nya bedömningsmetoder för
ett lärande där bild, färg, layout, ljus,
Hennes egen och andras forskning visar
FOTO: ULRICA ZWENGER
På ett välbesökt seminarium anordnat
av forsknings- och utvecklingsenheten
i ­december berättade hon om vad forsk­
ningen ser för möjligheter och utma­
ningar inom området. Hon fokuserade
på vad som händer med lärandet och
lärarrollen när eleverna får tillgång till
dator i klassrummet och gav exempel
från undervisningen.
Åhörarna fick reda på att de tillhör
gruppen digitala immigranter, i motsats
till de digitalt infödda (barn och elever)
som Susanne Kjällander forskar om. De
”infödda” är väldigt kompetenta och vana
vid att kommunicera via digitala resurser,
men fortfarande finns det tillfällen då det
är penna och papper som gäller, som när
de har prov. Då kan det uppstå en krock
mellan det analoga och det digitala. Detta
illustrerades med en bild där en elev mar­
kerat ett stycke och gjort en pil med pen­
nan så att läraren skulle förstå att stycket
skulle flyttas upp.
Osynligt och parallellt, okänt och
identitetsskapande, designande och
gränsöverskridande – och svårbedömt.
Så beskriver hon lärandet i den digitala
miljön.
– Det finns de som säger att det enda
elever gör i dag är att googla, klippa och
klistra och det ligger något i det. Samti­
digt finns det mycket lärande i detta.
att läraren behövs ännu mer när datorn
används i undervisningen. Läraren är
ofta väldigt aktiv i början av en uppgift,
sedan får eleverna arbeta självständigt
alternativt blir övergivna. En annan slut­
sats är att mycket av undervisningstiden
går åt till att lösa tekniska problem som
andra än lärarna borde kunna åtgärda.
Susanne Kjällanders föreläsning visa­
de att digitaliseringen ger oändliga möj­
ligheter för lärandet och det gäller för
skolan att hänga med. Samtidigt finns
det anledning att ta faktorer som strål­
ning, stillasittande, stress och nätmobb­
ning på allvar. n
MONIKA SIDÉN
”Många elever googlar, klipper och klistrar i dag, men det finns också mycket lärande i det”, säger
Susanne Kjällander, universitetslektor vid Stockholms universitet.
28
LÄRA #1/2015
Susanne Kjällander har skrivit en doktorsavhandling om design för lärande i digitala
miljöer och boken ”En dator per elev”.
Du kan se hela föreläsningen på
www.pedagogstockholm.se/skolforskning.
EKONOMI OCH STYRNING
VINN BIOBILJETTER
BREVET: LENA HOLMDAHL
Mer tid till pedagogik
med smidig administration
V
29
LÄRA #1/2015
fektiva inköp kan komma att ha ännu
fler. Utbildningarna i ekonomisystemet
genomförs under våren och modulen för
effektivare inköp kommer att rullas ut
under några år.
Vi är på väg mot en gemensam och
sammanhållande planeringsprocess.
Genom effektiva rutiner och användar­
vänliga system säkrar vi kvalitet. Ett
exempel är inköpen av kost där skolorna
nu lättare kan följa livsmedelsavtalet
och säkra att det köps in en större an­
del ekologiska livsmedel i enlighet med
kommunfullmäktiges beslut. Genom att
systemen underlättar uppföljning kan vi
dessutom skriva bättre förfrågningsun­
derlag och på så sätt få bättre avtal.
I förlängningen ger allt detta mer re­
surser till skolornas pedagogiska arbete
– mer resurser så att varje elev får möj­
lighet att nå toppen av sin potential.
1. Hur stor andel av Rålambshovs­
skolans niondeklassare blev
behöriga till gymnasiet i fjol?
1. 84 procent.
X.91 procent.
2. 100 procent.
2. Vad hette utbildningsförvalt­
ningens monter på Gymnasie­
mässan i november?
1.Världsklass.
X.Mersmak.
2.Vilsen.
3. När började försteläraren Titte
Kjellberg med truppgymnastik?
1. När hon var sju år.
X.När hon var nio år.
2. När hon var elva år.
4. Vilken författare har inspirerat
Alviksskolans klass 9E i arbetet
med sin bok?
1. Johannes Anyuru.
X.Sara Stridsberg.
2. Jonas Hassen Khemiri.
5. Vad heter Stockholms nya
­skolborgarråd?
1. Lotta Edholm.
X.Anders Carstorp.
2. Olle Burell.
FOTO: BJÖRN TESCH
arje elev ska få möjlig­
het att nå toppen av sin
potential och våra lärare
ska ges förutsättningar
att ständigt utvecklas
för att bli ännu bättre.
Vare sig vi arbetar på en skola eller i cen­
tral förvaltning har vi inom utbildnings­
förvaltningen samma mål. Med ordning
och reda och genom att det är lätt att
göra rätt i våra administrativa stödpro­
cesser frigör vi både tid och pengar till
elevernas lärande och måluppfyllelse.
Det är en del i allt det vi gör för att få
organisationen att fungera så effektivt
som möjligt.
Det är därför samtliga våra skolor,
precis som andra verksamheter i staden,
finns i ILS (det integrerade ledningssys­
temet). Från och med 2015 utgår alla
skolors verksamhetsplan och budget
från kommunfullmäktiges mål och in­
dikatorer samt från skollagen. Detta gör
att vi kan arbeta mer effektivt samtidigt
som vi säkrar och följer upp det som
våra politiker beslutat.
Från maj 2015 kommer alla skolor att
arbeta i en ny version av ekonomisyste­
met Agresso. Det ger oss goda förutsätt­
ningar att ännu bättre följa upp och ha
koll på ekonomin samtidigt som vi får
ett system som är än mer användarvän­
ligt. Genom verktyget blir det också lätt­
are framöver att göra inköp av främst
varor och att se vilka avtal vi har. Något
som i sin tur gör att vi kan säkerställa att
vi följer avtalen och kan följa upp det vi
beställer.
I dag ser processerna olika ut på våra
skolor när det gäller ekonomi och inköp
och många blir berörda när systemet
införs. Ekonomisystemet har närmare
1 000 användare och modulen för ef­
Läs tidningen och var med och
tävla. Bland alla som svarar rätt
drar vi tre vinnare som får ett
presentkort på två biobiljetter
vardera.
Lycka till!
Lena Holmdahl är
chef för avdelningen Ekonomi och
styrning
Skicka din tipsrad senast den 20 februari
till ­[email protected]
eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsför­
valtningen, Box 22049, 104 22 Stockholm.
Glöm inte att ange din postadress så att vi
kan skicka bio­biljetterna om du vinner.
Vinnare i förra numret blev Eva Eriks­
son, Kämpetorpsskolan, Lena Moser,
Gärdesskolorna, och Szilvia Teszarik, Linde­
parkens gymnasiesärskola. Rätt tipsrad var
1, 1, 1, X, X.

Nämnd & Nytt
Nämnd & Nytt 
FOTO: CALLE HEDRÉN
Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, [email protected]
Flippat klassrum,
språk­utveckling eller ­inkludering?
Arbetar du med något
pedagogiskt projekt
som du tycker förtjänar
att uppmärksammas,
som dina kolleger
runtom i stadens skolor
borde få läsa om och
inspireras av?
Kanske kan det bli
ett reportage i något
kommande nummer av
LÄRA Stockholm.
Barbro Järse förklarar för eleverna medan Hiroshi Amano lyssnar.
Nobelpristagare på besök
Årets Nobelpristagare
i fysik Isamu Akasaki,
­Hiroshi Amano och Shuji
Nakamura besökte SSIS
i Kista och Norra Real.
Eleverna på Kungsholmens gymna­
sium fick träffa Nobelpristagarna i
kemi: Eric Betzig, Stefan W. Hell
och William E. Moerner.
Och Nobelpristagaren i litteratur
kom traditionsenligt till Rinkeby.
Litteraturpristagaren Patrick
Modiano mottogs i Rinkeby biblio­
tek där elever från Askebyskolan
bjöd på ett stämningsfullt luciatåg.
Rinkebyskolans klass 8 välkom­
nade pristagaren på klassens olika
språk. De framträdde med en pre­
sentation av författaren och hans
verk och överlämnade ett Nobel­
häfte med egna texter och teck­
ningar. Sedan tillkännagivandet av
litteraturpristagaren i oktober har
eleverna arbetat med presentatio­
nen, en utställning med ett tittskåp
och Nobelhäftet.
Det var en rörd Patrick Modiano
som sedan drack te och åt kakor
med eleverna. Han berättade att
han var jättelycklig över att ta del
av elevernas arbete och att han vil­
le lära känna varenda en av dem och
brevväxla med dem.
– Jag är så rörd för vad ni har
gjort. Och jag känner mig omtum­
lad av att välkomnas med alla era
språk. Det är som en dröm, jag har
inte varit med om något liknande i
mitt liv, sa Patrick Modiano.
Se filmade FoU-seminarier
www.pedagogstockholm.se/
skolforskning
30
LÄRA #1/2015
Kontakta redaktionen
och berätta kortfattat
vad ni har gjort och
hur det påverkade
elevernas lärande —
enklast via mejl till
tomas.bannerhed@
stockholm.se.
Välkommen
att höra av dig!
LÄRA
STOCKHOLM
Alla hushåll i staden har fått
budgettidningen Ditt Stockholm
2015. Fler ex kan beställas i
­trycksaksportalen.

Nämnd & Nytt
OECD kritiserar
svenska skolan
I samtliga ämnen där man har
nationella prov fick flickor högre
provbetyg och en större andel än
pojkarna blev godkända. Det visar resultaten från de nationella
prov som landets niondeklassare
­genomförde i våras.
Både pojkar och flickor lyckades
bäst i engelska där 18 procent av
eleverna fick provbetyget A och
nästan 97 procent klarade gränsen för godkänt. I engelska, liksom
i geografi var skillnaden mellan
pojkars och flickors resultat minst.
Bland de naturorienterande
ämnena fick flest godkänt i biologi, medan kemi var det ämne där
minst andel elever nådde ett godkänt provbetyg. Närmare 17 procent av pojkarna och 10 procent
av flickorna klarade inte godkänt
i kemi.
Flickorna fick lite högre provbetyg i matematik, men något fler
pojkar klarade nivån för godkänt.
I delprovet i svenska som prövar
elevernas skriftliga förmåga blev
mer än dubbelt så många pojkar
som flickor underkända: 13 procent av pojkarna och 6 procent av
flickorna. Skillnaderna bland dem
som fick det högsta provbetyget
A är också stora. Över 11 procent
av flickorna fick betyget A jämfört
med drygt 4 procent för pojkarna.
Sverige måste göra stora satsningar för att vända de sjunkande skolresultaten anser OECD:s skolexperter. De har analyserat Sveriges
skolsystem och bland annat träffat
elever, lärare och skolchefer över
hela landet. OECD-experterna anser att likvärdigheten måste bli
bättre, ett fritt skolval förbättrar
inte resultaten. Sverige måste få
lärare att känna sig mer uppskattade och minska deras pappersarbete. Dessutom måste Sverige
komma till rätta med disciplin­
problemen i skolorna.
OECD:s experter efterlyser
också större samförstånd om hur
skolan ska skötas och vem som
ansvarar för resultaten. De kritiserar hur vi genomförde kommunaliseringen av skolan och menar att
Sverige inte fördelar resurserna till
skolorna jämlikt.
Rutiner om
­nyanländas
­utbildning
Nu finns ”Stockholms stads ru­
tiner för mottagande och utbild­
ning av nyanlända elever i kom­
munala grundskolor” för att
säkerställa att alla nyanlända
elever erbjuds samma utbildning
som andra elever. Alla skolor ska
ha en tydlig och väl känd pro­
cessbeskrivning för mottagande
och undervisning av nyanlända
elever. Där ska ansvarsfördel­
ning inom skolan framgå. På
Pedagog Stockholm finns filmer
och dokumentet som inspiration
och stöd för lärare och skolleda­
re som arbetar med att införa ru­
tinerna. Se www.pedagogstock­
holm.se/nyanlanda.
31
LÄRA #1/2015
”Våra fokusområden är systematiskt kvalitets­
arbete, utveckling av undervisningen med learning
study och digital kunskap. Det är tre väldigt viktiga
områden som framtidens skola måste ha.”
Rektor Lena Lindblad Petersen om arbetet bakom Sjöstads­skolan
­hedersomnämnande i 2014 års Kvalitetsutmärkelse, med motiveringen:
”Denna skola har lyckats skapa en lärande organisation, som främjar
­lärares lärande på ett sätt som omedelbart gynnar skolans elever.”
ILLUSTRATION: ANNEBRITT ULLÉN
Flickor bäst på
nationella prov
87,4 %
av eleverna i årskurs
9 är behöriga till yrkes­
förberedande program
Statistik för
­skolornas
­webbplatser
Jämförelser mellan första
veckan i december 2014
och samma vecka 2013
visar att skolornas webbplatser nu har 78 000
besökare under ett dygn —
en ökning med 8 procent.
Dessa besökte webbplatserna 132 000 gånger — en
ökning med 18 procent.
Det mest typiska besöket görs på en måndag
mellan klockan 10 och 11.
De fem mest besökta
sidtyperna är:
1. Startsidan — 132 000
2.Kontakt — 16 500
3.Kalendern — 9 400
4.Om skolan — 8 500
5.Personal — 6 000
I skollagen betonas respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Efter händelserna
i Paris i början av året är det viktigt att skolan värnar om vår grundlagsfästa
yttrandefrihet — oavsett religiös och kulturell bakgrund, kön och etnicitet.
9 av 10
gymnasieelever har behörighet
till universitet och högskolor
7 av 10
elever i årskurs 8 är nöjda med
sin skola
Fler dokumenterat yrkesskickliga
Ytterligare 15 särskilt yrkesskickliga lärare från Stockholms stad har tagit
emot sina meriteringsbevis. Detta efter att ha uppfyllt meriteringsprogrammet Aretes sju huvudaspekter, som med stöd av forskning definierar vad
som kännetecknar en yrkesskicklig lärare.
De lärare som meriterades i den här omgången var Margareta Almqvist
Hynge, Karin Gustavsson, Fredrik Karlsson och Helena Wallinder, Adolf Fredriks musikklasser; Tobias Gidlund och Katarina Rundström, Engelbrektsskolan; Sara Hesslid och Antonio Serra, Thorildsplans gymnasium; Eva
Karlberg och Gunilla Lindhagen, Aspuddens skola; Nelly Bonner, Katarina
Södra skola, Tor Forsse, Kungsholmens gymnasium, Helena Johansson, Åsö
vuxengymnasium, Ewa Ljungblom, Sköndals skolor, och Anna Pettersson,
Globala gymnasiet.

FOTO: LENNART JOHANSSON
Nämnd & Nytt
Välmeriterade kockar stod för tillagningen Akalla grundskolas årliga Nobelmiddag. Ett inspirerande gästspel, enligt
kökschef Tobias Häggstrand.
Kockeliten lagade
festmiddag i Akalla
Skolrestaurangen i Akalla
grundskola fick i december fin hjälp med tillagningen av skolans årliga
Nobelmiddag.
Fredrik Larsson, tidigare lagkap­
ten i det svenska kocklandslaget,
och Robert Sigmund, flerfaldigt
belönad bagarmästare, samt
några av deras kolleger servera­
de en trerättersmeny som inled­
des med en liten laxhamburga­
re, följdes av gårdskyckling med
rostad potatis och blomkålspuré,
och avslutades med en ”Nobel­
överraskning”.
Akalla grundskolas kökschef
Tobias Häggstrand tycker det är
viktigt att utveckla mathållning­
en i skolan.
– Bra och god mat är en bas för
allt skolarbete. Min förhoppning
är att dessa kockars bidrag kan
inspirera andra skolor och andra
i restaurangbranschen till sam­
arbete och erfarenhetsutbyte.
Akalla grundskolas restaurang
är Kravcertifierad och har även
varit framgångsrik i arbetet med
att minska matsvinnet.
– Att det här förnämliga kock­
laget vill komma till oss är en stor
sak. Vi här i köket blir inspirerade
till fortsatta krafttag. På sätt och
vis är det kanske också ett kvitto
på att vi själva är på rätt väg, säger
Tobias Häggstrand.
”Thanks for an excellent event this morning!
@kistascience @NobelPrize”
Olle Burell, @olleburell
I samband med Nobelpristagarnas besök på SSIS i Kista den 9 december.
32
LÄRA #1/2015
IB-programmet
flyttar till ISSR
IB-programmet (Internatio­
nal baccalaureate) på Kungs­
holmens gymnasium flyttar till
ISSR (International School of
the Stockholm Region) på Sö­
dermalm. Avvecklingen sker
successivt från och med hösten
2015. Huvudskälet är att det på
Kungsholmens gymnasium finns
alltför få platser i förhållande till
antalet förstahandssökande. Det
gör att hundratals elever med
mycket höga betyg inte kommer
in på skolan. En analys av loka­
lerna visar att tre IB-klasser kan
ersättas med fem NA-klasser vil­
ket skulle sänka lokalkostnaden
per elev och frigöra resurser till
undervisning.
Ny utställning
om vatten
Stockholm Vattens populära ut­
ställning om vatten och miljö på
GlashusEtt i Hammarby Sjöstad
fortsätter i förnyad form. Den
nya utställningen, för elever i
årskurs 3–5, går under namnet
”Lätt att göra rätt – bli miljövän”.
Besökarna får följa vattnets och
matens väg genom staden. Här
ges också svar på frågor om var­
ifrån kranvattnet kommer, var­
för man inte ska spola ner skräp
i toan och hur man gör man när
man sorterar sopor. Eleverna
får också spela ”bajsbasket”, en
uppskattad baskettävling med
lite annorlunda basketbollar och
basketkorg. Besöket tar cirka en
timme och är gratis. Läs mer om
utställningen på www.stock­
holmvatten.se/skolan. Boka ett
besök på telefon 08-522 137 00
eller mejla glashusett@stock­
holmvatten.se.
Barn vill
helst klättra
Karlstads kommun lät ett 40-tal
barn i åldrarna 1—13 år testa lekplatser i kommunen och poängsätta olika lekredskap. Överlägsen
segrare blev klätterställningen. Ett
resultat som kommunens parksamordnare kommer att ha i åtanke inför utformningen av framtida
lekplatser.

Nämnd & Nytt
Sett 2015
närmar sig
Den 14–16 april är det dags för
Sett (Scandinavian Educational
Technology Transformation),
Skandinaviens största mässa
och konferens inom det moder­
na och innovativa lärandet. Här
får lärare, skolledare, förskollä­
rare och pedagoger mötas och
inspireras av en uppsjö semina­
rier och workshoppar. I utställ­
ningen visar leverantörer digita­
la verktyg och moderna fysiska
lärmiljöer. Sett 2015 äger rum
på Kistamässan.
Kulturpremie
endast via Kulan
För att kunna få Kulanpremien på
50 kronor per elev måste skolan
boka sina kulturevenemang via
webbingången Kulan. Gå till www.
pedagogstockholm.se/kulan och
klicka på ”Sök och boka kultur”.
­Aktiviteterna med Kulanpremie
finns under rubriken ”Boka med
Kulanpremien”. Välj bland aktiviteter och evenemang inom till exempel dans, berättande, teater, musik
och cirkus.
Fem procent
kan inte simma
Enligt en ny undersökning från
Skolverket når inte fem procent av
eleverna i årskurs 6 upp till kravet
på att kunna simma 200 meter,
­varav 50 meter på rygg. Orsaker­
na är enligt lärarna främst brist
på undervisningstid och dålig till­
gång till simhallar. Fem procent
motsvarar 4 500 elever. Allvarligt,
anser man från Skolverkets sida,
eftersom simkunnighet kan vara
en fråga om liv eller död.
Endast två lärare på de drygt
400 skolor som svarat i enkät­
undersökningen uppgav att det
är elevernas föräldrar som hin­
drar eleverna från att delta i sim­
undervisningen.
Sambandet mellan att börja
sim­undervisningen tidigt och att
kunna simma i årskurs 6 var tyd­
ligt. I fler än hälften av de skolor
där alla elever nådde kunskaps­
kraven i årskurs 6 hade man
börjat med simundervisning i
förskoleklassen eller i årskurs 1.
33
LÄRA #1/2015
Cirka 40 procent av
besökarna på Stockholms stads skolors
webbplatser surfar
via sina mobiltelefoner. Därför har webbplatserna nu anpassats för att de ska bli
enklare att besöka.
Testa själv genom att
surfa in på din skolas
webbplats med mobilen.
83,8 %
av eleverna i årskurs 9 var
­behöriga till naturvetenskapsoch teknikprogram.
Akalla
grundskola
fick Pingvin­
priset
Akalla grundskolas
kökschef Tobias Häggstrand tilldelas januari månads
Pingvinpris. Priset delas ut av
Stockholms stad till klimatsmarta
exempel. Tobias Häggstrand belönas bland annat för att ha minskat andelen mat som slängs i samband med skolmåltiderna. Skolan
var en av åtta pilotskolor i utbildningsförvaltningens svinnprojekt.
84 %
av eleverna i årskurs 9 var behöriga
till ekonomi-, humanistiska- och
samhällsvetenskapliga program
12 000
förstelärare
Hösten 2014 fanns nästan
12 000 förstelärare och 130
lektorer i landet. Av dessa
var 762 förstelärare och 21
lektorer anställda av Stockholms stad.
11—12 juni
arrangerar staden tillsammans med Stockholms universitet en förskolesummit
där förskolornas medarbetare får möta aktuell forskning. Syftet är att utveckla
förskolan och nå en hög
och likvärdig kvalitet inom
kommunala och fristående
förskolor.
Digitalt lyft
väcker intresse
Ett frukostmöte hos
­kommunikationsbyrån
Gullers grupp i november
behandlade det digitala
lyft som stadens skolor
genomgår.
Utbildningsförvaltningens arbete
med att digitalisera skolan genom
en rad satsningar, väcker intresse
även utanför staden. Utmaning­
arna ligger bland annat i omfatt­
ningen med 14 000 medarbetare,
1 400 förskolor och skolor och
cirka 300 000 barn, elever och
vårdnadshavare med ofta sedan
länge inarbetade arbetsproces­
ser och kommunikationskana­
ler. Hur man går till väga beskrev
bland andra Ann Hellenius, chef
på avdelningen för utveckling
och samordning och ansvarig för
Stockholms stads digitala lyft av
förskolor och skolor på ett fru­
kostmöte hos kommunikations­
byrån Gullers grupp i november.
Närmare 50 personer kom till fru­
kostmötet.
Stockholms stad överklagar vite
Utbildningsnämnden beslutade i november att överklaga förvaltningsrättens dom som fastställde att staden enligt Arbetsmiljöverkets föreläggande ska betala 700 000 kronor i vite för uteblivna förbättringar av lärarnas
arbetsmiljö. Staden anser att Arbetsmiljöverkets krav på åtgärder är svåra
att genomföra och att de kan strida mot skollagstiftning och kollektivavtal.
— Vårt arbete med att förbättra lärarnas arbetsmiljö fortsätter och påverkas inte av överklagandet, säger utbildningsförvaltningens personalchef
Astrid Norderfeldt.
■
Nämnd & Nytt
FOTO: ANNEBRITT ULLÉN
Vad jobbar ni med?
Roger Adolfsson och A
­ lberto
Cortes på avdelningen för
ekonomi och styrning arbe­
tar med säkerhet.
Vad gör ni på jobbet?
Alberto:
— Vi ger hjälp och stöd till stadens rektorer med att förebygga
bränder, hot och våld och hantera andra säkerhetsrisker. Sedan
följer vi upp vad stadens ledning
och utbildningsnämnden vill
göra på vårt arbetsområde. Nu
arbetar vi också med att anordna
utbildningar inom brandskydd.
Roger:
— Vi analyserar det som anmäls i vårt incidentrapporteringssystem Risk och undersö-
ker till exempel om någon viss
incident ökar. Vi tar fram statistik som beslutsunderlag. Vid
terminsstart, terminsavslutning
och inför andra längre ledigheter inträffar fler incidenter och
det händer mer på våren än på
vintern. Alla incidenter kan inte
förebyggas, men vi kan minimera riskerna.
Hur ser en typisk arbetsdag
ut?
Alberto:
— Det kan variera mycket beroende på vad som hänt. Men vi
börjar alltid dagen med att kolla
i Risk. Kanske leder det till att vi
åker ut till en skola och träffar
rektorn. Vi är ute på skolor 3—4
gånger i veckan.
Vad är roligt och utmanande
i ert jobb?
Alberto:
— Det känns meningsfullt att
kunna hjälpa till med att öka studieron och trivseln på skolorna.
Roger:
— Det är ett varierande och
lite udda jobb inom förvaltningen. Och det är roligt att bygga
upp en verksamhet som stödjer
eleverna.
Alberto:
— Utmaningen ligger i att få
skolorna att anmäla alla incidenter, så att det inte ska finnas
något mörkertal, det vill säga
incidenter utöver dem som anmäls i Risk. Det är förståeligt att
skolorna inte vill flagga för den
här typen av händelser, men vi
använder inte informationen
på något sätt som är till men för
våra skolor.
Vad gör ni på fritiden?
Alberto:
— Jag tycker om att ha gäster, lagar mat och bjuder på chilenskt vin. Och så går jag ut med
hunden, en engelsk springer
spaniel.
Roger:
— Jag spelar innebandy och
var i december en av arrangörerna bakom Skansens julmarknad.
Filmtips på
Pedagog
­Stockholm:
”Så flippar jag”

Fem lärare, från lågsta­
diet till gymnasiet, be­
rättar om hur de arbetar med
metoden flippat klassrum i sin
undervisning. De delar med sig
av praktiska råd och tips på hur
man kan flippa sin egen under­
visning med hjälp av lärarna i
skolforskningsprojektet Jippi på
Norra Real som berättar om flip­
pad matematikundervisning på
gymnasiet.
”Övergången mellan
förberedelseklass och
ordinarie klass”

Monica Axelsson, profes­
sor i tvåspråkighet med
inriktning på svenska som an­
draspråk vid Stockholms univer­
sitet, intervjuas om sin forskning
kring nyanlända och lärande.
Hon förtydligar vad som kän­
netecknar god undervisning av
nyanlända elever och ger råd
till skolledare och rektorer som
möter nyanlända elever i varda­
gen. Dessutom berättar två elev­
er från Ross Tensta gymnasium
om sina upplevelser av att kom­
ma från ett annat land och börja
i svensk grundskola.
Digitala r­ esurser omformar ­lärandet
Anna Åkerfeldt lade i höstas fram
avhandlingen ”Didaktisk design
med digitala resurser: en studie
av kunskapsrepresentationer i
en digitaliserad skola” vid Stock­
holms universitet. I en delstudie
i avhandlingen undersöker hon
hur användningen av olika resur­
ser formar elevernas skrivande i
en provsituation. Studien visar
att elever som använde ordbe­
handlare laborerade med sin text
i större utsträckning än vad pap­
per och penna-eleverna gjorde.
Eleverna med ordbehandlare re­
digerade sin text lika mycket som
de skrev ny text.
– De som använder ordbehand­
lare har större möjlighet att få syn
34
LÄRA #1/2015
på sina tankar, menar Anna Åker­
feldt.
En annan delstudie visar att
gymnasieelever under färdigstäl­
landet av sitt projektarbete använ­
de ett flertal uttrycksformer, som
intervjuer och rörlig bild. Men när
arbetena lämnades in för formell
bedömning var det framför allt
de skriftliga inslagen som elever­
na visade fram. Anna Åkerfeldts
tolkning är att eleverna vet att
andra uttrycksformer än skriven
text ofta bedöms som sekundära
av lärarna och därför inte ser nå­
gon poäng med att integrera detta
material i sina texter. Lärarna i sin
tur saknade ofta verktyg för att
bedöma andra uttrycksformer än
skriven text.
– Det visar på vikten av att ut­
veckla bedömningsverktyg även
för visuella uttrycksformer, me­
nar Anna Åkerfeldt.
I nästa nummer
av LÄRA
•V
i besöker skolan som satsar
på föräldrasamverkan.
•F
yllig rapport från nationell
skolforskningskonferens.
•L
yckat pedagogiskt sam­
arbete med Lill-Skansen.
•S
tadsarkivet — rena guld­
gruvan för skolan.
… och naturligtvis mycket
mer. Ute hos dig 27 mars.
Gymnasievalet blev
plötsligt lättare.
Även för dig som lärare.
Tipsa dina elever om valetärditt.se där de får en överblick
över Stockholms stads 26 gymnasie­skolor och en känsla för
hur det är att plugga på olika program.
valetärditt.se