Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan för förskolan Paletten. Oktober 2015-oktober 2016 Ansvarig: Förskolechef Ulla Carlsson Tfn: 013-20 68 78 Hemsida: http://www.linkoping.se/Skola-barnomsorg/Forskoleverksamhet/Vastra/Forskola-och-annanpedagogisk-verksamhet-i-omrade-Ryd11/Forskolor Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan för förskolan Paletten. .................................................... 1 Vår barnsyn ........................................................................................................................................................... 4 Årlig plan mot kränkande, trakasserande och diskriminerande behandling ........................................................ 5 Kartläggning och utvärdering................................................................................................................................ 5 Utvärdering av förebyggande insatser på förskolan............................................................................................. 6 Arbetsformer som utvecklats under året: ............................................................................................................ 7 Utvärdering av gemensamt förebyggande åtgärder för område Ryd /Jägarvallen under året ............................ 7 Utvärdering av planen .......................................................................................................................................... 8 Åtgärder och resultat av incidentrapporter.......................................................................................................... 8 Gemensamt förebyggande arbete för område Ryd /Jägarvallen ......................................................................... 8 Delaktighet och medinflytande. ........................................................................................................................... 9 Pedagogernas delaktighet ..............................................................................................................................10 Barnens delaktighet ........................................................................................................................................10 Vårdnadshavares delaktighet .........................................................................................................................10 Förankring av likabehandlingsplanen .................................................................................................................10 Att främja likabehandling ...................................................................................................................................11 Vad är diskriminerande/kränkande/trakasserande/ behandling? .................................................................11 Att förebygga och motverka kränkande eller diskriminerande behandling .......................................................11 Förebyggande insatser på varje enskild förskola................................................................................................13 Översiktsplan förebyggande insatser på varje enskild förskola .........................................................................14 Arbetsgång vid misstanke om eller när kränkning/trakasserier/diskriminering skett .......................................15 Vad ska göras: .................................................................................................................................................15 Hur det ska utredas:........................................................................................................................................15 Uppföljande insatser .......................................................................................................................................16 Ansvar .................................................................................................................................................................16 Personalens ansvar: ........................................................................................................................................16 Förskolechefens ansvar: .................................................................................................................................16 Bilagor .................................................................................................................................................................16 Förebyggande insatser på förskolan ...................................................................................................................17 Förebyggande insatser på förskolan ...................................................................................................................18 Utvärdering av förebyggande insatser ...............................................................................................................19 Dokumentation av kränkande behandling .........................................................................................................20 Utvärdering av åtgärder kring kränkande behandling ........................................................................................21 Förslag till frågor vid barnintervju ......................................................................................................................22 Litteraturlista ......................................................................................................................................................23 2 Vision I Ryds förskolor får alla bli sitt bästa jag. Genom ett respektfullt förhållningssätt stärker vi allas självkänsla Vi visar tilltro till egna och andras förmågor Vi upptäcker, utforskar och utvecklas tillsammans i en positiv, kreativ och utmanande miljö. Ryd världens språngbräda ”vi vet vad ett barn är men inte vad det kan bli” ”vi vet vad en verksamhet är men inte vad den kan bli” (ur verksamhetshetsidé för Ryd 2015 sid1) Vi kan inte säga att ett barn är på ett speciellt sätt, utan ett barn blir utifrån sin omgivning. Det vi gör i förskolan gör vi för att barnet ska bli sitt bästa jag. Vårt arbetssätt, vår verksamhet och miljö påverkar barnet och dess utveckling. 3 Vår barnsyn I vår verksamhetsidé vill vi lyfta fram det kompetenta barnet: en jämbördig samhällsmedborgare som upptäcker och utforskar sin omvärld tillsammans med andra barn och vuxna. Vi ser ett nyfiket och utforskande barn som är aktivt och ständigt skapar sin identitet och förståelse för sitt sammanhang. Vi ser ett kompetent barn som har mycket att ge. Barnen är inte fast i ramar kring hur saker och ting ”borde vara”. Istället finns en öppenhet och frihet som kan föra tanken långt mycket längre, där min vuxna hjärna redan bestämt sig för vad är möjligt och inte möjligt. Vi ser en människa som har samma rätt att vara med och påverka, med samma rätt att få göra inlägg och utveckla vårt samhälle. Vi ser ett barn som kan, bara vi öppnar ögonen och ger hen möjlighet. Ett barn är kompetent OM hen ges förutsättningarna. Denna syn på det kompetenta barnet ger direkta konsekvenser i vårt förhållningssätt till Utveckling och lärande, i vår relation till Normer och värden och till den organisation och de verktyg som vi använder oss av. (ur verksamhetshetsidé för Ryd 2015, sid4) Vi har en stark tro på att vi lär oss tillsammans i ett kooperativt lärande. I vår syn på det kooperativa lärandet är det enskilda barnet huvudpersonen men där vi också försöker förstå och lyfta fram gruppens betydelse och den kompetens gruppen tillsammans skapar. Att börja i förskolan innebär att man går från att vara individ till att man är en individ i grupp. Vi lär tillsammans och vi lär, inte trots utan, med hjälp av våra olikheter. (ur verksamhetshetsidé för Ryd 2015, sid 6) 4 Årlig plan mot kränkande, trakasserande och diskriminerande behandling Resultat attitydundersökning och medarbetarenkät november Kartläggning av nuläge och fastställande av nästa års likabehandlingsplan aug-sept Förebyggande insatser,frågeställningar, samtal , föreläsningar och litteraturläsning Uppföljning av attitydundersökning och medarbetarenkät februari Utvärdering av likabehandlingsplan för att främja en trygg förskola för alla april-maj Kartläggning och utvärdering För att identifiera samt upptäcka eventuella risker för kränkande, trakasserande eller diskriminerande behandling görs i augusti och september en kartläggning av nuläget utifrån barngrupp, olika situationer samt av utomhus- och innemiljöer. Frågeställningar (se bilaga 1), som är kopplade till område Ryds vision och verksamhetsidé används som stöd under kartläggningen. Observationer och reflektioner kring likabehandlingsplanen sker kontinuerligt i alla arbetslag. Incidentrapporter som inkommit under det gångna året är ytterligare en del av kartläggningen. I incidentrapporterna anges även diskrimineringsgrund om sådan finnes. Under april månad utvärderas förebyggande insatser och arbetet för att motverka kränkande/trakasserande behandling (se bilaga 2). Utvärderingarna samt inkomna incidentrapporter kommer att utgöra grunden för revidering och fastställande av nästa års likabehandlingsplan som sker under september- oktober (se översiktsplan sid 14). 5 Utvärdering av förebyggande insatser på förskolan Bilaga 2 Utvärderingen görs under april 2015 Datum 2015 05 18 Avdelning Gul, grön och Blå Förskola Paletten Ansvarig pedagog Alla pedagoger Hur arbetar vi med alla barns lika värde? Utvärdering av analys, resultat och mål utifrån frågeställning, åtgärder och strategier. Har arbetet lett fram till någon skillnad? Vi har haft en cykelfri dag per vecka, på onsdagar. Det blev inte mindre konflikter bara för att vi tog bort cyklarna en dag i veckan utan det handlade om de vuxnas närvaro, då kunde vi få ner antalet konflikter och det främjade ett bättre kamratskap. Hur håller vi i det? Vi fortsätter att ha pedagogledda utestationer måndag – torsdag varje vecka! Följande frågeställningar tas i beaktning till nästa läsårs likabehandlingsplan Vi vill fortsätta att arbeta med samma frågeställningar nästa termin. Diskrimineringsgrund Etnicitet-genus. Hur arbetar vi med alla barns lika värde? Vi tittar på samarbetet mellan barn-barn vuxna-barn, samt vuxna-vuxna. Även mindre stationer mån och fredag så barnen kommer in i och stannar kvar i leken. 6 Arbetsformer som utvecklats under året: Vi: har varit mer aktiva och närvarande ute på gården infört en cykelfri dag i veckan utvecklat ett stationsarbete med aktiviteter ute på gården mån – torsdag haft många samtal med barnen om hur man är en god kamrat Utvärdering av gemensamt förebyggande åtgärder för område Ryd /Jägarvallen under året Arbetet med att läsa och diskutera boken ”Hissad och dissad” av Margareta Öhman har skett sporadiskt under året. Vi har diskuterat vad en kränkande behandling kan vara och att det upplevs olika beroende på vad man har för egna upplevelser som man bär med sig. De böcker som handlar om barn från den romska kulturen har delats ut till de avdelningar som har barn i åldrarna 3-5 år. Böckerna tog emot med glädje, de kände igen sig i bilderna, simhallen, skolan och Stora torget. Bra böcker med ett bra innehåll med värdefulla tankar att diskutera med barnen om. Familjer rädsla, pinsamhet osv. Då områdets specialpedagog varit sjukskriven under en längre period har inte pedagogerna fått stöd i att utforma bilaga 1 och 2. 7 Utvärdering av planen Arbetet med utvärderingen av planen under detta år har lett fram till att vi har gjort dessa förändringar: Förtydligat bilaga 2. Bestämt en ny organisation för insamlandet av Bilaga 1 och 2. Skrivit om översiktsplanen då vi fr.o.m. med denna höst har en ny arbetsorganisation. Förändrat en del skrivningar i planen. Åtgärder och resultat av incidentrapporter Ingen incidentrapport har kommit in under året. Gemensamt förebyggande arbete för område Ryd /Jägarvallen Vi stävar efter att implementeringen av vår nya verksamhetsplan för området fördjupas. Vi strävar efter att alla områdets förskolor fördjupar och på avdelnings- och husmöten diskuterar boken ”Hissad och dissad” av Margareta Öhman, eller ”Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2” av Henkel & Tomicic, eller någon annan litteratur som tar upp ämnen som liger inom likabehandlingens ram. Vi strävar efter att alla avdelningar använder sig av bildstöd för att öka varje individs möjlighet till förståelse och inflytande i verksamheten. Vi strävar efter att alla förskolor filmar sig och barnen i olika situationer för att kunna utveckla förhållningssätt, få syn på hur man agerar och pratar med barnen samt få syn på vad som sker i barngrupperna. Områdets specialpedagog kommer att fr.o.m. våren 2016 vara med när pedagogerna i varje arbetsgrupp jobbar fram frågeställning (bilaga 1) samt utvärdering av frågeställning (bilaga 2). 8 Delaktighet och medinflytande. Vi arbetar för att förskolan skall fungera som en demokratisk arena där delaktighet, mångfald, jämställdhet och meningsfullhet står som grundpelare. Alla barn får känna att frågor som ställs till dem är ärliga, att deras tankar tas till vara och märkvärdiggörs. Vi tror på en förskola där du blir bemött med respekt och förståelse och ses som en tillgång och resurs. Vi ser en verksamhet där allas delaktighet och inflytande är viktig och där alla har intelligenta tankar och styrkor att bidra med. Förskolan är en arbetsplats för alla som vistas där och därför skall även verksamheten organiseras och leva efter detta värde. Vi ser en verksamhet där mångfalden gör oss rikare både kultur- och kunskapsmässigt. Vi stannar inte vid vetskapen och enigheten i detta värde utan vill använda oss av mångfalden för att bygga upp ett rikare samhälle och ge varandra en bredare tankevärld kring hur saker är och kan ses. Ett sätt är genom att lyfta upp och synliggöra hur våra olika tankar och erfarenheter, inte begränsar utan snarare berikar våra tankar och vår praktik. Vi lever i en värld där gränser suddas ut och där globaliseringen tagit plats. Därför kan förskolan inte vara en isolerad ö där likhet är normen utan istället mångfald är målet. Vi ser en verksamhet där vi inte begränsar människan genom att gruppera och göra skillnad beroende på kön, etnicitet eller annan diskrimineringsgrund. Vi bygger vår barnsyn, vår människosyn på att alla är kompetenta om de bara ges förutsättningarna. Vi ”är” inte utan vi ”blir” i de sammanhang vi för stunden befinner oss i. Vi ser en verksamhet där allt vi gör skall bygga på en meningsfullhet och där lärandet alltid ska vara tätt sammankopplat men barnens sammanhang. Vi ska erbjuda en förskola som längtar efter att varje dag få fyllas av utforskande och möten där glädjen ligger som grund. En glädje som föds genom att tiden på förskolan är meningsfull. ( Fritt ur Verksamhetsidé sid 8-9) 9 Pedagogernas delaktighet Med olika frågeställningar som grund observerar och reflekterar pedagogerna över arbetet och barngruppen. För att arbetet ska leda framåt diskuteras frågeställningarna vid pedagogernas regelbundna reflektionstid, d.v.s. vid planering, avdelningsreflektion, personalmöten, och studiedagar. Alla pedagoger deltar aktivt vid kartläggning av nuläget i den egna barngruppen och av förskolans miljö. Under året arbetar pedagogerna med såväl förebyggande som åtgärdande insatser. Barnens delaktighet I våra förskolor samtalar barn och vuxna kring hur man ska vara mot varandra för att alla ska trivas och må bra. Barnens egna tankar och lösningar på olika dilemman är betydelsefulla och viktiga. Vid uppkomna situationer förs samtal med barnen om vad man ska göra om/när någon inte får vara med, blir retad eller knuffad etc. Intervjuer används som ett verktyg för att få fatt på barnens tankar, åsikter och upplevelser när riskerna kartläggs (se bilaga 5). Pedagogerna tar barnens svar i beaktning när de formulerar sin frågeställning i bilaga 1. Vårdnadshavares delaktighet Vårdnadshavares åsikter och tankar när det gäller planering och genomförande av verksamheten är viktiga. Detta möjliggörs genom dagliga möten, utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraråd samt genom den regelbundna attitydundersökningen. Vi erbjuder en ny typ av inskolningskurser och föräldrautbildningar för att fördjupa föräldrars insyn, förståelse och delaktighet av förskolans verksamhet. Förankring av likabehandlingsplanen Planen presenteras vid inskolning, föräldramöte och föräldraråd för vårdnadshavare och introduktionsmöte och personalmöte för pedagoger. I samband både med eventuella incidenter och vid den årliga utvärderingen tas planen och eventuella brister upp till diskussion med förskolechef i personal- och/eller ledningsgrupp. Reviderad likabehandlingsplan läggs ut på förskolans hemsida http://www.linkoping.se/Skola-barnomsorg/Forskoleverksamhet/Vastra/Forskolaoch-annan-pedagogisk-verksamhet-i-omrade-Ryd11/Forskolor 10 Att främja likabehandling Att främja likabehandling och motverka diskriminering och trakasserier handlar om barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Vad är diskriminerande/kränkande/trakasserande/ behandling? Kränkning kan ske mellan barn – barn och mellan vuxen – barn. En människa får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, d.v.s. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. En kränkande behandling kan ta sig uttryck fysiskt eller genom verbalt eller icke verbalt uppförande/ beteende/bemötande och har inget samband med diskrimineringsgrunderna. Det är det utsatta barnet eller den vuxne som ser händelsen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. En trakasserande behandling kränker ett barns värdighet och har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Att förebygga och motverka kränkande eller diskriminerande behandling Vi accepterar inte någon form av kränkande, trakasserande eller diskriminerande behandling. Pedagogerna: är observanta på och diskuterar vårt eget förhållningssätt genom frågeställningar (se bilaga 1). har återkommande diskussioner i arbetslagen om vårt och barngruppens förhållningssätt har möten pedagoger emellan där situationer, kränkande/trakasserande behandling och diskriminering kan diskuteras. filmar sig själva med barnen i olika situationer för att därefter i arbetslaget gå igenom och diskutera förhållningssätt, kommunikationsmönster och organisation, tydligare kunna urskilja och uppmärksamma olika händelser samt öva upp sin hör- och se- styrka. är tydliga förebilder för barnen hur man visar varandra respekt genom att själva visa respekt inför barns och kollegors tankar, önskningar, intressen och behov. är observanta på barnens handlingar och fördelar sig i de olika lekmiljöerna både inne och ute är aktivt delaktiga och härvarande i barnens lek. 11 upprättar gemensamma trivselregler i huset tillsammans med barnen och på deras egen nivå. utvecklar barns sociala och emotionella förhållningssätt genom att läsa igenkännande och identifikationsskapande barnlitteratur. (Se exempel i bilaga 6) arbetar med rollspel och med uppföljande diskussion om hur man kan lösa olika dilemman. framhåller goda exempel på kompisskap och ger barnen positiv feedback på sådana handlingar, lyfter barnens olika styrkor inför barngruppen använder positivt förstärkning av det barnen gör för att hjälpa varandra är noga med att uppmuntra barnen att hjälpa varandra ”skrytskvallrar” för att visa andra barn att det positiva man gör blir uppmärksammat för alla andra också reflekterar tillsammans med barnen om alla lika värde uppmuntrar och vägleder barnen i deras diskussioner mer än tar över diskussionen samtalar genusneutralt i så många olika situationer som möjligt samtalar med barnen om vad man ska göra om/när någon inte får vara med, blir retad, knuffad etc. bekräftar barns känslor och hjälper dem att tolka och hantera konflikter, så att konstruktiva lösningar av konflikter samt återupprättandet av relationerna kan ske. uppmuntrar barnen till att tala direkt med den saken gäller utan att gå omvägen genom pedagogen undviker att koppla ihop barns egennamn med konflikter delar upp barngruppen i mindre enheter för att minska antalet relationer och skapa lugn i barngruppen introducera appar och sagor på olika språk ställer öppna och ärliga frågor till barnen och är stöttande och fokuserade i samtal med barnen är noga med att använda ett rikt och varierande språk organiserar barngrupperna så att det ökar barnens talutrymme skapar fysiska miljöer som utmanar barnens tankar och fantasi samt uppmuntrar dem till kunskap och samarbete ordnar miljön så att den dagliga verksamheten speglar att verksamheten bygger på att olikheter berikar oss inför könsneutralt material samt gör mer materiel tillgängligt för barnen. erbjuder ett variationsrikt material samt ser till att det finns mycket av varje materiel skapar tydliga lekmiljöer så att alla har möjlighet att förstå vad man kan göra på olika platser på avdelningen skapar en tydlig struktur så att barnen får möjlighet att förstå vad som förväntas av dem jobbar med stationsarbete där barn får välja vad de vill göra efter deras intresse både ute och inne tar bort eller minimerar antalet cyklar på gårdarna och erbjuder istället ett rikt och varierat material som de kan använda ute för fortlöpande och öppen diskussion med vårdnadshavare om barnets vardag samarbetar med hemmen så att föräldrar kan prata tillsammans med sina barn om vad som händer på förskolan 12 Förebyggande insatser på varje enskild förskola Förebyggande insatser ska bygga på de risker förskolans olika avdelningar identifierar under höstens kartläggning samt föregående läsårs utvärdering. Observationerna och kartläggningen ska skapa förutsättningar för en miljö med god insyn över barns lek. Pedagogerna ska vara observanta på samspelet mellan barn – barn och mellan vuxna – barn och använda sig av frågeställningar i detta arbete. Frågeställningarna ska innefatta vuxnas förhållningssätt och tankar kring barngruppen. Det är organisationsgruppsledarna på varje förskola som initierar höstens kartläggning i augusti och tillsammans med övriga pedagoger beslutar vilket diskrimineringsområde förskolan ska jobba förebyggande med under året. Förskollärarna på varje avdelning ansvarar för att kartläggningen genomförs och att frågeställningar, mål och strategier/åtgärder som berör detta förbyggande arbete skickas på Bilaga 1 till förskolechefen i september, samt läggs på I-katalogen. I november genomförs attitydundersökning och medarbetar enkät. Resultaten från dessa diskuteras på förskolans husmöte i februari. I april- maj utvärderar varje avdelning sin plan för årets likabehandlingsarbete tillsammans med områdets specialpedagog. Detta utvärderingsarbete, eventuella incidentrapporter samt kommande hösts kartläggning leder till fastställande av ny handlingsplan i oktober. Arbetsmaterialet kring likabehandlingsplanen återfinns i powerpointen Pedagogiska processer I Förskolan,(P.I.F), där varje avdelning dokumenterar sitt arbete. Det innebär att pedagogerna arbetar med likabehandlingsplanen vid tillfällen för verksamhetsplanering, avdelningsreflektion, personalmöten och studiedagar. Genom användandet av arbetsmaterialet i P.I.F. utvecklas verksamheten och förskolans kvalitet säkerställs. Tidsplanen för likabehandlingsarbetet ligger i ”Ryd och Jägarvallen Verktyg för systematiskt kvalitetsarbete” kalender. 13 Översiktsplan förebyggande insatser på varje enskild förskola Tidpunkt Aktivitet Ansvarig Bilaga Aug Kartläggningsarbetet initieras Kartläggning genomförs och frågeställningar samt åtgärder fastställs Organisationsgruppsledarna Avdelningens förskollärare samt områdets specialpedagog Avdelningens förskollärare Bilaga 5 Aug-sept Sept Nov Feb April Maj Kopia av Bilaga 1 lämnas till förskolechef för arkivering. Attitydundersökning och medarbetarenkät sker Resultat från attitydundersökning och medarbetarenkät diskuteras på Husmötet Utvärdering av årets arbete med förebyggande insatser. Organisationsgruppens ledare Sammanställande av avdelningarnas utvärderingar, samt utvärdering av planen som helhet. Områdets specialpedagog gör en sammanställning av utvärderingar och åtgärder. Efter diskussion i ledningsgruppen revideras planen. Avdelningens förskollärare samt områdets specialpedagog Skrivs digitalt i bilaga 1 och läggs i Ikatalogen. Kopia skickas till chefer och spec.ped senast 15 september Skrivs digitalt i bilaga 2 som läggs på Ikatalogen Kopior skickas till chefer och spec.ped senast 31 april 14 Arbetsgång vid misstanke om eller när kränkning/trakasserier/diskriminering skett All upplevelse av kränkning, d.v.s. barns, pedagogers samt vårdnadshavares upplevelse ska tas på allvar. Vid misstanke om eller upptäckt av kränkning eller diskriminering har förskolan dessa rutiner tillgängliga på varje avd för kommunikation mellan ledning, personal, barn och vårdnadshavare. Alla i verksamheten som får kännedom om att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att anmäla händelsen till förskolechef samt starta en utredning an händelsen. Vad ska göras: 1. Vid uppkommen situation är det pedagogens ansvar att bryta pågående kränkning mellan barn/barn och mellan vuxen/ barn. Vårdnadshavare som upplever att kränkande behandling förekommer mellan barn/barn informerar avdelningens pedagog. Vid uppkommen situation mellan pedagog och barn, kontaktar vårdnadshavaren förskolechef. 2. Pedagog som uppmärksammat kränkning mellan barn-barn, (kallas i fortsättningen ansvarig pedagog), samtalar snarast med inblandade parter. Pedagog som uppmärksammar kränkning mellan pedagog-barn kontaktar förskolechef som snarast kallar till samtal. 3. Ansvarig pedagog tar kontakt med vårdnadshavare så fort som möjligt. 4. Händelsen anmäls till förskolechef som anmäler det inträffade till områdeschefen. 5. Kränkning mellan barn-barn utreds av ansvarig pedagog på avdelningen, kränkning mellan vuxen-barn utreds av förskolechef. Utredning startas genom att ansvarig pedagog/förskolechef fyller i blanketten ”Dokumentation av kränkande behandling” (bilaga 3). Handlingen arkiveras. Hur det ska utredas: a) Utredning/samtal sker med inblandade och leds av ansvarig pedagog/förskolechef och syftar till att hitta vägar till en godtagbar lösning för inblandade parter. b) Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha eller har utövat kränkningen samt den som blivit utsatt. c) Utredningen bör försöka att klargöra och analysera orsakerna till den uppkomna situationen, innehålla mål och åtgärder för önskvärt framtida tillstånd. d) Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är samt om anmälan till andra myndigheter bör göras och (om sådan finns) vilken diskrimineringsgrund som berörs. e) Uppföljande samtal av insatta åtgärder leds av ansvarig pedagog alternativt förskolechef och sker tillsammans med vårdnadshavare (bilaga 4). 15 Uppföljande insatser Händelser som dokumenterats och där åtgärder satts in enligt dokumentet ”Dokumentation av kränkande handling” följs upp i arbetslaget. Det är den ansvariga pedagogen som ser till att arbetet följs upp och utvärderas. Vid uppföljningen medverkar även berörda barns vårdnadshavare. Utvärdering och uppföljande åtgärder dokumenteras på blanketten ”Utvärdering av åtgärder kring kränkande behandling”( bilaga 4) och arkiveras. Ansvar Personalens ansvar: Pedagogen som uppmärksammat eller fått information om kränkningen är skyldig att anmäla händelsen till förskolechefen och tar ansvar för att blanketten ”Dokumentation av kränkande behandling” fylls i. Dokumenterande pedagog ansvarar för kontakten med vårdnadshavare samt informerar arbetslaget och/eller förskolechef. Dokumenterande pedagog ansvarar för och deltar i uppföljande samtal. Förskolechefens ansvar: Arkivering av dokumentation och eventuella externa kontakter. Att uppföljning sker/har skett. Att likabehandlingsplanen finns med på områdets hemsida. När en pedagog misstänks kränka ett barn är det förskolechefen som utreder och beslutar om åtgärder. En förskolechef som får kännedom om att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till områdeschefen. Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. Förebyggande insatser på förskola Utvärdering av förebyggande insatser på förskolan Dokumentation av kränkande behandling Utvärdering av åtgärder kring kränkande behandling Förslag på frågor vid barnintervju Litteraturlista 16 Förebyggande insatser på förskolan Paletten Bilaga 1 Insatserna ska vara genomförda senast 20160331 Datum 20150930 Förskola Paletten Avdelning Blå, Ansvarig pedagog Alla Grön och Gul I år arbetar vi med följande frågeställning som baseras på kartläggning, pedagogernas projektfråga, barnintervjuer, attitydundersökning och ev. incidentrapporter. Hur arbetar vi med demokrati i förskolan för att ge alla barn samma villkor och möjligheter? Frågan är kopplad till följande diskrimineringsgrund: Kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Målet med frågeställningen: Vi strävar efter att alla på förskolan Paletten ska ha lika värde, villkor och möjligheter. Vi vill att barnen känner sig trygga med varandra och alla pedagoger. Att de vågar uttrycka sina tankar och åsikter. Vi vill främja en god kamratskap och ett gott samarbete mellan barnen. Vi vill också att barnen inser och får uppleva att olikheter berikar. Strategier/åtgärder för att uppnå målen Ansvarig pedagog Barn och pedagoger diskuterar tillsammans om vad gott kamratskap innebär. Vi skapar återkommande tillfällen för oss pedagoger att diskutera vårt förhållningssätt och begreppet demokrati. Vi måste ha en samsyn. Vi skapar meningsfulla aktiviteter som fångar barnens intressen och uppmuntrar till samarbete. Vi pedagoger ska sprida ut oss och vara närvarande där barnen är, både inomhus och utomhus. Alla 17 Förebyggande insatser på förskolan Bilaga 1 Insatserna ska vara genomförda senast 20170330 Datum: Förskola: Avdelning: Ansvarig pedagog: I år arbetar vi med följande frågeställning som baseras på kartläggning, pedagogernas projektfråga, barnintervjuer, attitydundersökning och ev. incidentrapporter. Frågan är kopplad till följande diskrimineringsgrund:__________________________ Målet med frågeställningen: Strategier/åtgärder för att uppnå målen Ansvarig pedagog Kopia skickas digitalt till förskolechef och spec.ped senast 0930 samt läggs även på I-Katalogen 18 Utvärdering av förebyggande insatser Bilaga 2 Utvärderingen görs under april 2016 Datum: Förskola: Avdelning: Ansvarig pedagog: Vår fråga från Bilaga 1: Utvärdering av analys, resultat och mål utifrån frågeställning, åtgärder och strategier. Vilken skillnad har strategierna lett fram till? Vilka arbetsformer har ni utvecklat? Följande frågeställningar tas i beaktning till nästa läsårs likabehandlingsplan Kopia skickas digitalt till förskolechef och spec,ped, senast 04 31 läggs även på I-katalogen 19 Dokumentation av kränkande behandling Datum Förskola Närvarande/ ansvarig pedagog Uppföljningsdatum Bilaga 3 Vem /vilka var inblandade. Situationsbeskrivning: Typ av kränkande behandling/utsatthet/diskrimineringsgrund Analys av orsaker Mål: Åtgärder: 20 Bilaga 4 Utvärdering av åtgärder kring kränkande behandling Datum Närvarande Ev. uppföljningsdatum Ansvarig pedagog Resultat av åtgärder Är målet uppnått? Eventuella fortsatta åtgärder Ärendet avslutat datum: 21 Förslag till frågor vid barnintervju Bilaga 5 Tänk på att ställa öppna frågor, lyssna in vad barnet säger och ställ följdfrågor för att få en bättre förståelse vad barnet menar. Berätta för mig … Vad gör du då? Var leker du helst? Finns det någonstans/något rum där du aldrig leker? Berätta? Finns det någonstans där du skulle vilja leka, men inte prövat ännu? Vad leker du mest? Berätta vad du leker där? Finns det någon lek du skulle vilja pröva? Med vem/vilka leker du mest med? Har du en bästa kompis? Hur tycker du att en bra kamrat ska vara? Berätta … Vem bestämmer av er? Vem bestämmer på avdelningen? Vad gör du om någon bestämmer vad du ska göra och du inte vill det? Vad gör du i om du vill bestämma i leken och inte får det? Vad gör du om du om du tycker någon är dum mot dig? Om någon stör dig, retas, tar något ifrån dig eller gör fel saker när ni leker? Berätta … Händer det att någon vuxen är dum mot dig? Berätta … Vad gör du då? Vad vill du att de vuxna ska göra när barn bråkar med varandra? 22 Bilaga 6 Litteraturlista Vuxenlitteratur Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Utbildningsdepartementet.(2010) Skollagen (2010:800) med lagen om införande av skollagen(2010:801) . Åtgärder mot kränkande behandling 6 kap. Svensk författningssamling(SFS) Öhman Margareta (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber Henkel K & Tomicic M (2009). Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2. Barnlitteratur Etnicitet: Max Velthuijs Grodan och främlingen Grodan blir glad Grodan får en vän Margret Ray Pricken Ålder: Gunilla Bergström Listigt Alfons Åberg Moni Nilsson: Kompisen är för liten Genus: Lena och Olof Landström Fyra hönor och en tupp Titti Knutsson/ Lisen Adbåge Händiga Hanna lagar bilen Händiga Hanna på bondgården Per Gustavsson: Så gör prinsessor Pija Lindenbaum: Kenta och barbisarna Eva Bergström Snurran 23 Sexuell läggning: Åsa Karsin Pinsamt värre, Krille Pija Lindenbaum Lill-Zlatan och morbror raring Juliette, Parachini-Deny Pappa, pappa och jag Karolina Schubert Alice och papporna åker till USA Anette Skåhlberg Junior börjar förskolan Junior vill ha syskon Juli slår knut Sara Stridsberg Mamman och havet Anna Clara Tidholm Min familj Funktionsnedsättning Gunilla Bergström Stora boken om Bill och Bolla Tove Kullberg Tova va – va (hörselnedsättning) Kristina Murray Brodin Förbaskade träd! (rullstolsburen) Kicki Polleryd Rut och Randi (ADHD) Sara Wallin Ahlström Vilma och Jon på skattjakt (rullstolburen) Ulla Ståhlberg Anton och Julia på hästgården Arbetsmaterial Start Stegvis Minirede http://www.rede.se/se/rede--mini-rede 24
© Copyright 2025