Liljeforsskolans hälsofrämjande och förebyggande arbete På Liljeforsskolan arbetar vi på olika sätt med hälsofrämjande insatser: Rastaktiviteter – organiserade lekar på rasterna. Samarbetsdagar vid läsårets start; alla klasser jobbar tillsammans med samarbetsövningar för att skapa en bra gruppkänsla. Kompis – alla klasser arbetar med relationsfrämjande övningar en gång i veckan. Gemensamma aktiviteter som till exempel Storsjung- skolan sjunger tillsammans två gånger per termin. Må bra-vecka- när vi lägger extra fokus på hälsa till exempel frukostvanor, sömnvanor och hur viktigt det är att röra på sig. Varje år i november genomför vi en kartläggning bland alla elever enligt en modell som heter husmodellen: Genom arbetet med husmodellen får vi veta vilka platser och när under skoldagen och fritidstiden eleverna känner sig otrygga. När vi vet var och när eleverna känner sig otrygga, gör vi en plan för hur vi ska arbeta på skolan för att minska otryggheten. Den planen heter ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”. Enligt årets Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vi arbeta med följande områden och aktiviteter på skolan: 1. Skolgård och fotbollsplaner- det finns några ställen på skolgården där elever känner sig otrygga.  Skolan ska göra om rastvärdsschemat så att det blir tydligare och mer ordning och så att alla vuxna som är ute på rast ska finnas på de platser som kommer fram i kartläggningen.  Vi ska införa rastaktiviteter som leds av vuxna även för de elever som går i 4:an och 5:an.  Eftersom inte alla törs vara med och spela fotboll eftersom det oftast är match som spelas, ska vi ha speciella veckor och raster när det inte är match utan mer prova-på fotboll.  Elevrådet ska få ta fram nya regler för King 2. Dusch- och omklädningsrum- skolan ska se över duschrummen och kontakta Skolfastigheter med problemen som framkommit, bland annat att det är svårt att få lagom vattentemperatur i duschen och att det inte finns några duschdraperier. 5. Toaletterna- En del elever är rädda för att kompisar ska hålla för dörren när de är inne på toaletten, så att de inte kommer ut. En del är rädda att någon ska försöka låsa upp dörren när de är där inne. Vi ska jobba extra mycket med hur vi ska vara mot varandra på Kompis och generellt i klasserna och vad som gäller när någon är på toaletten. 3. Trapphus och korridorervi ska jobba mer med eleverna om att ta hänsyn till varandra när det blir trångt i trapphuset. Vuxna följer med när eleverna går ut och in. 4. Matsal på Gränbyskolan Många elever tycker att det är hög ljudnivå och stökigt i matsalen. De får ingen matro. Bullernivå ska mätas av både Liljeforsskolan och Gränbyskolan och diskussion kring miljön i matsalen sker kontinuerligt i till exempel matrådet. 6. Internet- Det förekommer kränkningar på nätet och det blir ofta tjafs och konflikter som sen kommer med till skolan. Vi ska fortsätta att arbeta med att diskutera frågor kring internet och sociala medier i klasserna. På Liljeforsskolan arbetar vi aktivt med att förhindra trakasserier och kränkande behandling Trakasserier står för ett handlande som kränker en elevs värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna:  kön  könsöverskridande identitet eller tillhörighet  etnisk tillhörighet  religion eller annan trosuppfattning  sexuell läggning  funktionshinder  ålder. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Om en elev ändå känner sig trakasserad eller kränkt, ska detta anmälas till skolan. På Liljeforsskolans hemsida finns en länk där elever och vårdnadshavare kan anmäla diskriminering och kränkande behandling. Alla elever och vårdnadshavare uppmanas att alltid vända sig klasslärare eller annan personal på skolan så snart misstanke om diskriminering eller kränkande behandling uppstår. Om en kränkning inträffat är skolan skyldig att anmäla detta till huvudmannen samt utreda händelsen. Liljeforsskolan utreder kränkningar i tre steg: Steg 1: • Anmälan till Stödgruppen görs, därefter görs anmälan till rektor och huvudman • Utredning sker genom samtal enskilt med den som blivit utsatt. Det är viktigt att ta reda på vad som inträffat så exakt som möjligt. ─ Vad som hänt ─ Vem som gjort vad ─ När det hände • Samtal sker enskilt med den/de som utfört kränkningar. Samtalet går ut på att vissa överenskommelser ska göras. • Berörda vårdnadshavare informeras. • Berörd skolpersonal informeras. Steg 1 genomförs av berörd skolpersonal. Samtalen och de överenskommelser som görs dokumenteras och åtgärder upprättas. Uppföljning av åtgärder planeras. Steg 2: Om kränkningarna fortsätter kopplas Kompisansvarig in och vårdnadshavarna kallas till skolan för att tillsammans med lärare, Stödgrupp och skolledning diskutera fortsatta åtgärder, som dokumenteras. Steg 3: Vid grava fall av kränkningar eller om kränkningar inte upphör trots ovanstående insatser, kontaktas polis eller sociala myndigheter. Den som utsatts för diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbning erbjuds stöd i form av samtal med för ändamålet lämplig person. ”Utbildningen [skolan] ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.” Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011