Brogårdens utredningar - Regionförbundet Uppsala län

VÅRD & BILDNING
DIVISION VÅRD & OMSORG
BARN, UNGDOM OCH FAMILJ
BROGÅRDEN AKUT- OCH UTREDNING
Att undersöka klienters känsla av delaktighet i
Brogårdens utredningar - rapport från
utvärderingsverkstad 2014
Av Ylva Danielsson och Katrin Cárdenas
Utvärderingsverkstad
Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet
Postadress: Uppsala kommun, Vård & bildning, Brogårdens akut- och utredningshem, 753 75 Uppsala
Besöksadress: Brogården 69 , Jälla • Telefon: 018 – 727 71 26 • Fax: 018 -727 71 30
Innehållsförteckning
INLEDNING ......................................................................................................................................................... 3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ................................................................................................................... 5
FORSKNING OCH TIDIGARE ERFARENHETER ....................................................................................... 5
METOD ................................................................................................................................................................. 7
RESULTAT ........................................................................................................................................................... 7
DISKUSSION ........................................................................................................................................................ 8
BILAGOR……………………………………………………………………………………………………………………………………………. 9
2
Inledning
Familjer och barn placeras på Brogården av flera olika anledningar. Gemensamt är att de
vanligtvis befinner sig i en svår social situation och ofta i en akut kris. För många av
familjerna har brister i föräldrarnas omsorgsförmåga skapat oro för barnens omvårdnad och
utveckling. Brogårdens verksamhetssyfte är i korthet att tillgodose socialtjänstens behov av
akut- och utredningsplatser för de mest utsatta barnen samt att våra tjänster ska vara
kvalificerade, lättillgängliga och anpassade efter socialtjänstens och det enskilda
barnets/familjens behov. Uppdragen från socialtjänsten består främst av utredning av
barnens behov och föräldrarnas omsorgsförmåga.
De familjer som blir utredda av Brogården är oftast under mer eller mindre tvång. Många av
barnen är omhändertagna enligt LVU (lagen om vård av unga) och i andra fall finns ett
överhängande hot om LVU. Vår ambition är att utredningen, trots dessa förutsättningar, ska
kännas meningsfull för föräldern. Enligt Antonovsky (1991) kan en utmaning kännas
meningsfull, begriplig och hanterbar även om den inte är önskvärd. Det finns många
samverkande faktorer som påverkar en persons KASAM och flera av dessa kan vi inte
påverka såsom tidiga erfarenheter, yttre faktorer osv. Det vi kan påverka är dock vårt
bemötande och klienters delaktighet i utredningsprocessen. Vi arbetar därför aktivt med
vårt bemötande inom flera områden och försöker göra familjerna delaktiga i
utredningsprocessen.
På Brogården har vi under många år genomfört utvärderingar av verksamheten. Vi har
använt oss av intervjuer med föräldrar, med barn och med uppdragsgivare. Vi har också
genomfört utvärderande diskussioner i teamen efter varje avslutad utredning.
Utvärderingarna har varit processinriktade och formativa och de har till stora delar varit
brukarorienterade. Vi har behov av att se över alla ovanstående utvärderingar men valde att
börja med den intervju som riktar sig till föräldrar (kommer hädanefter att benämnas
klienter) till placerade barn.
Den utvärdering som vi tidigare har använt för att fånga klienters synpunkter var kvalitativ
och genomfördes i form av en intervju med öppna frågor. Klienterna hade ibland svårt att
formulera sig kring de olika teman vi frågade om och intervjuaren behövde ofta ge exempel
vilket resulterade i att intervjun blev alltför styrande. Resultatet av intervjuerna blev ett
material som var svårt att sammanställa. Synpunkterna från de olika klienterna blev också
svåra att jämföra. Många hade vidare svårt att svara på frågorna och vi upplevde att de inte
hade mycket att säga. Vi misstänkte ibland att de inte kunde svara ärligt, troligtvis på grund
av att de ofta intervjuades av samma personer som hade utrett dem.
3
Programteori Brogården
Mellanlig
gande
målgrupp
Åtgärder
Slutlig
Utfall
målgrupp
Mål
Brogården
Personal
Miljöarbete
Klienter
Rättvisande utredningar. Klienter med
upplevelse av meningsfullhet, hanterbarhet
och begriplighet.
Klienter
Samtal
Uppdrag
Observation
er
Riktlinjer
Spontana
möten
Delaktiga klienter
Resurser
Utomliggande faktorer: Socialtjänstens handläggare, andra
rådgivare, tidigare erfarenheter osv
4
Syfte och frågeställning
Vi ville utforma en utvärderingsmodell som mäter klienternas uppfattning av vårt
bemötande och deras känsla av delaktighet under utredningsprocessen. Inledningsvis
resonerade vi om att göra en ren brukarundersökning med öppna frågor då det vi ville ha
svar på var våra klienters upplevelser. Dock föll detta bort då vi såg flera svårigheter med att
utvärdera förälderns egen upplevelse förutsättningslöst vilket beskrevs ovan. Eftersom vi
ville ta reda på klienternas uppfattning men samtidigt hade en tanke om vad vi vill ha svar på
var det inte möjligt att utvärdera klienters upplevelse förutsättningslöst. Vi kom fram till att
använda en brukarorienterad utvärderingsmodell med förutbestämda frågor.
Syftet med utvärderingen är att undersöka graden av delaktighet hos våra klienter under
utredningstiden. Vi kom slutligen fram till att vi skulle göra en formativ utvärdering som
fångar klienters upplevelse. Det vill säga att vi mäter det som vi tror oss veta är viktiga
aspekter för känsla av delaktighet. Frågeställningarna är således formade utifrån dessa
aspekter: Upplever klienterna att de har blivit respektfullt bemötta i samtal och i miljön?
Tycker klienterna att de har blivit lyssnade på under utredningsprocessen? Har klienterna
upplevt att de har kunnat påverka utredningens utformning?
Forskning och tidigare erfarenheter
Vi har inte funnit någon tidigare forskning som behandlar klienters upplevelser av
delaktighet i barnavårdsutredningar. Närliggande forskningsmaterial som vi funnit har
behandlat klienters delaktighet i behandling samt klienters syn på betydelsefylla faktorer i
kontakten med professionella.
En brukarutvärdering av Nyckelgårdens behandlingshem, genomförd av Axelsson och
Vikström (2012), visar bland annat att ”respondenterna har upplevt delaktighet under sin
behandling och att detta i flertalet fall har bidragit till motivation under
behandlingsprocessen. Vidare visar resultatet att personalens förmåga att lyssna och visa
empati upplevs som viktigt för respondenterna.”
Carlsson (2003) framhåller i boken Så blir det hjälp- om hjälpprocesser i socialt arbete, att
internationell forskning och utvärdering påvisat att komponenter som klienter anser
betydelsefulla i kontakten med professionella är en förstående attityd samt stöd under
processens gång, och att ett framstående hinder under en behandlingsprocess är brist på
klientinflytande. Det senare resultatet är från en kvalitativ studie som fokuserat på möten
mellan socialsekreterare och klienter som ägt rum på ett socialkontor.
Av ovanstående forskningsrapporter framgår att känsla av delaktighet är motiverande under
behandlingsprocesser samt att brist på klientinflytande är hinder i kontakten med
professionella. Personalens förmåga att lyssna, att visa empati samt att ge stöd är viktiga
delar i en lyckad behandling. Det är rimligt att anta att dessa delar är viktiga även i
utredningsarbete med familjer.
5
I boken Delaktighet- barnavårdsutredningen som gemensamt projekt av red Söderqvist och
Suskin-Holmqvist (2006) framhålls vikten av delaktighet. ”Just känslan av delaktighet är
något som ofta nämns som väsentligt och till och med avgörande i kontakten mellan klient
och utredare. Då beslut går emot klientens önskan, är det inte mindre viktigt att klienten
känner sig delaktig och lyssnad till.” (Claezon, 2004; Sundell och Egelund, 2000). I samma bok
resoneras kring tydlighet och öppenhet som ett sätt att uppnå delaktighet. ”I en
utredningssituation är det extra viktigt och absolut nödvändigt att det är fullständigt klart att
för alla berörda vad som ska göras tillsammans och varför. Ibland behöver utredaren tala
med klienten flera gånger och i detalj för att det ska vara tillräckligt klart för alla att en
utredning måste och ska göras, varför denna ska göras och hur den ska genomföras.” Vidare
framhålls den maktobalans som finns i utredningssituationer. ”Ytterst är utredningar en
fråga om makt och politik. Som utredare har vi makten att påverka människors liv; kanske
för all framtid. Hur vi använder den makten har avgörande konsekvenser för oss själva och
andra.”
Trots att vi inte funnit mycket forskning om betydelsen av föräldrars känsla av delaktighet i
barnavårdsutredningar, har vi valt att fokusera på just delaktighet i våra utvärderingsfrågor.
Vår erfarenhet är att föräldrarna ofta hamnar i en krissituation, när deras föräldraförmåga
ifrågasätts. När man söker efter faktorer som verkar skyddande i sådana situationer,
förekommer ofta begreppet KASAM (känsla av sammanhang) som myntades av Aron
Antonovsky, professor i medicinsk sociologi. KASAM innebär en grundläggande upplevelse av
att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade
(begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet)
samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet)
(Antonovsky 1991).
Vi har inte funnit någon forskning som visar ett samband mellan föräldrars upplevelse av
KASAM och känsla av delaktighet i barnavårdsutredningar, men tycker ändå det är rimligt att
anta att det finns ett sådant samband och att det påverkar föräldrarnas förmåga att hantera
utredningssituationen.
Vidare är vår egen erfarenhet utifrån långvarigt utredningsarbete med utsatta familjer att
klienternas delaktighet är en av de viktigaste komponenterna för att åstadkomma
kvalificerade utredningar, av flera skäl. Utredningen ska resultera i ett nyanserat och
allsidigt beslutsunderlag, vilket förutsätter att föräldrarna bidrar till utredningen. Föräldrars
delaktighet är också viktig eftersom utredningsprocessen även syftar till förändring.
Förändring förutsätter delaktighet och möjlighet att kunna påverka sin situation. Delaktighet
ökar föräldrars motivation och kan mobilisera deras resurser. Vår erfarenhet är också att om
familjen får goda erfarenheter av samarbete och upplevelser av meningsfullhet under
utredningstiden, gynnar det den fortsatta kontakten med socialtjänsten. Brogården kan på
så vis påbörja ett arbete som blir en brygga till socialtjänstens fortsatta samarbete med
familjen.
6
Metod
En brukarorienterad utvärderingsmodell blir den mest användbara modellen för oss när det
gäller att utvärdera delaktighet. Brukarorienterade utvärderingsmodeller inriktar sig på
mötet mellan verksamheten och dess klienter, och fokuserar på klienternas
förväntningar/önskemål eller deras behov.
Det blir både en processutvärdering, som behandlar genomförandet av våra utredningar,
och en formativ utvärdering, som förväntas ge underlag för att förändra vår verksamhet
under tiden den pågår.
När vi började diskutera formerna för utvärdering, fick vi först en idé om att träffa klienter
gruppvis, för att de skulle kunna inspirera varandra och vi skulle få mer utförliga svar än
hittills. Vi ville också prova att ställa väldigt öppna frågor, t ex ”Vad tycker du är viktigast för
dig under en utredning?”. Syftet var att få en idé om vilka områden som var viktigast för oss
att fokusera på, när vi framöver skulle utforma utvärderingen. Idén om gruppvis intervju
övergav vi ganska snart, då vi kom fram till att det skulle vara svårt att genomföra av olika
anledingar, till exempel på grund av sekretesskäl och för att klienterna sinsemellan har så
olika resurser. Vi provade dock mer öppna frågor vid två intervjuer under sommaren 2014.
Vi fick inte särskilt mycket mer material och gjorde bedömningen att det blir för svårt med
alltför öppna frågor. Dels för att många av våra klienter har egna kognitiva svårigheter, dels
för att de befinner sig i en utsatt position och ofta är i kris, även efter avslutad utredning. Vi
drog därför slutsatsen att klienterna behövde mer styrning för att kunna ge uttömmande
svar.
Vi bestämde oss så för att ha mer styrda frågor än vi haft tidigare. I huvudsak ville vi behålla
samma frågor som i de utvärderingar vi gjort hittills på Brogården, men omformulera dem så
att de går att koda och sedan sammanställas för. Detta för att vi ska kunna dra mer
övergripande slutsatser av svaren. Samtidigt ville vi behålla möjligheten till kommentarer
och fylligare beskrivning av klienternas upplevelser och åsikter.
Vid kontakt med Övernäs utredningshem fick vi ta del av deras formulär för
brukarundersökning och inspirerades av den. De har en högstrukturerad intervju med
obligatoriska frågor och tydliga instruktioner till intervjuaren om genomförandet. I vår
intervju har vi lämnat utrymme till kommentarer och beskrivningar av klienternas
upplevelser, den är därmed att betrakta som halvstrukturerad.
Resultat
Istället för att välja mellan en kvalitativ och en kvantitativ utvärdering, har vi gjort en
kombination. Vedung skriver i Socialvetenskaplig tidskrift (2002) att ”Skillnaderna mellan en
kvalitativ och en kvantitativ utvärdering ligger i genomförandet. Något förenklat kan man
säga att den kvalitativa utvärderingen genomförs med hjälp av intervjuer medan den
kvantitativa genomförs med hjälp av enkäter. (…) Vid den kvalitativa utvärderingen kan en
7
djupare förståelse för ett fenomen erhållas. Dock kan man inte alltid säga att detta är ett
representativt resultat då man oftast har en starkt begränsad population. Vid den
kvantitativa utvärderingen kan däremot ett representativt resultat erhållas, men på
bekostnad av den djupare förståelsen. ” Då vi intervjuar i stort sett alla föräldrar, som varit
föremål för utredning på Brogården, bedömer vi att vi kan få både ett representativt urval
och en djupare förståelse.
När det gäller formerna för intervjun i övrigt, kommer vi förbereda klienterna på
utvärderingen tidigt under utredningstiden. Det är viktigt att de förstår att deras synpunkter
är viktiga för oss så att de ska ha utvärderingen i åtanke redan från början. Utvärderingen
ska sedan genomföras av någon som inte varit involverad i utredningen, för att klienterna
ska kunna uttrycka sig så fritt som möjligt. Dock behöver intervjuaren känna till familjen för
att på bästa sätt kunna fånga upp sådant som hänt under utredningstiden.
Vi har formulerat två förslag till frågeformulär, ett till de föräldrar som utretts på
institutionen Brogården och ett till de föräldrar som utretts i öppenvård av Brogården. Se
bilagor.
Två intervjuer har genomförts, båda i öppenvården. Vi känner igen synpunkterna, som dessa
båda föräldrar för fram. Det är moment i utredningen som vi har en pågående diskussion
om. De personer som genomförde intervjuerna tyckte att det gick smidigt och lätt att få svar
på intervjufrågorna och att de fick mycket information. Vår reflektion är att vi troligen inte
hade fått lika ärliga svar om vi hade intervjuat själva.
Diskussion
Våra två formulär är resultatet av vårt arbete under tiden i Utvärderingsverkstaden. Vi har
fått några synpunkter av kollegor, som vi kommer att ta hänsyn till. Då vi under det senaste
året ha arbetat med temat etnicitet och normer på Brogården, vill vi framöver också lägga till
frågor om eventuell diskriminering utifrån kön, ursprung, sexuell läggning osv i våra
utvärderingsformulär. Formulären kommer att vara ett levande dokument, som löpande
kommer att granskas och utvärderas. Klienternas svar kommer kanske också att medföra
ändringar, till exempel genom att vissa områden visar sig viktigare än andra och därmed i
behov av fördjupande frågor. Dessa två formulär kommer att bli viktiga delar i det
utvecklingsarbete som alltid pågår på Brogården.
I Brogårdens programteori anges önskvärt utfall som känsla av delaktighet hos klienter som
utreds i Brogårdens regi. Målet som anges är att klienterna ska kunna känna en
meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet trots att utredningen inte är en önskad
utmaning. Målet är också att göra rättvisande utredningar och på så vis få nöjda kunder. Vår
ambition med utvärderingsformulären är att de ska bli ett redskap för att vi ska kunna
förbättra vårt arbete och uppnå dessa mål.
8
Bilaga 1
Utvärderingsfrågor till förälder öppenvård
Instruktion till intervjuaren: Innan du börjar med intervjun behöver du ha grundläggande fakta om
familjen, fakta som du tar reda på genom att läsa journal och/eller den färdiga utredningen. Du
behöver till exempel veta:
-
Vilken socialsekreterare som har varit ansvarig under utredningstiden
Vilka utredare som har träffat familjen
Vilka referentsamtal som gjorts
Vem som har haft samtal med barnen
Om psykologen har träffat barnet eller familjen
All text i fetstil ska läsas som den är. Utifrån de svar du får så kodar du rätt svarsalternativ. Om
personen kommenterar spontant på någon fråga så anteckna det. Om personen ger ett svar som du
kodar annat än ”Ja” eller ”bra” så be personen utveckla svaret och/eller ge exempel och gör en
anteckning om vad som inte fungerat/ på vilket sätt personen är missnöjd.
Den här intervjun är till för att vi på Brogården ska kunna bli bättre på hemutredningar.
Jag kommer ställa olika frågor om utredningen som gjordes i din familj, och jag vill att du
svarar ärligt så som du tycker. Svaren kommer läggas ihop med hur andra har svarat som
har utretts, både på Brogården och i hemmet, och sedan kommer vi att resonera om vilka
förändringar vi eventuellt behöver göra för att bli bättre. Intervjun kommer ta mellan en
halvtimme och en timme. Har du några frågor innan vi sätter igång?
Inledningsvis kommer ett par frågor om hur du har känt dig bemött under utredningstiden.
1. Har du känt dig respektfullt bemött av utredarna (namn) under
utredningstiden?
Ja
Delvis
Nej
Kommentarer:…………………………………………………………………………
………………………………..
2. Finns det något som utredarna borde gjort annorlunda?
Ja
Delvis
Nej
Kommentarer:…………………………………………………………………………
…………………………….
9
Som du kanske minns så var det första tillfället ni träffades ett så kallat uppdragsmöte som
hölls tillsammans med socialsekreterarna.
3. Vad tycker du om uppdragsmötet som helhet?
Bra
Varken eller
Dåligt
Kommentarer………………………………………………………………………………………………………...
4. Fick du tillräcklig information från socialsekreterarna (namn) om varför de tyckte
att det skulle göras en hemutredning?
Ja
Delvis
Nej
Kommentarer:……………………………………………………………………………………………………….
5. Blev det tillräckligt tydligt vad uppdraget till hemutredarna var?
Ja
Delvis
Nej
Kommentarer:……………………………………………………………………………………………………..
6. Fick du tillräcklig information från hemutredarna (namn?) om hur
hemutredningen skulle gå till?
Ja
Delvis
Nej
Kommentarer:……………………………………………………………………………………………………..
7. Fick du ställa de frågor du behövde på uppdragsmötet?
Ja
Delvis
Nej
Kommentarer:……………………………………………………………………………………………………..
8. Blev du lyssnad på under uppdragsmötet?
Ja
Delvis
Nej
Kommentarer:……………………………………………………………………………………………………..
10
Nu kommer jag ställa några frågor om planeringen av utredningen
9. Kändes planeringen okej (tider, vad ni skulle göra)?
Ja
Delvis
Nej
10. Kändes det okej med de kontakter som skulle tas (referenser, läsning av gamla
journaler)?
Ja
Delvis
Nej
11. Kunde du påverka planeringen?
Ja
Delvis
Nej
Nu kommer jag att ställa några frågor om vad du tycker om de olika samtal som ni har
haft, vi börjar med de utredande samtalen. Det är de samtal där utredarna har intervjuat
dig kring olika saker.
12. Vad tycker du om antalet samtal?
För många
Lagom
För få
13. Förstod du syftet med samtalen?
Ja
Delvis
Nej
14. Kändes samtalen meningsfulla?
Ja
Delvis
Nej
15. Finns det något som du hade velat prata (mer) om?
Ja
Nej
16. Kände du dig lyssnad på/förstådd under samtalen?
Ja
Delvis
Nej
11
Nu kommer jag att ställa några frågor om de återgivande samtal som ni har haft, de
återgivande samtalen är de där vi har haft i mitten och på slutet där utredarna har lämnat
sina tankar till dig.
17. Förstod du syftet med återgivande samtal?
Ja
Delvis
Nej
18. Kunde du framföra dina synpunkter på det som utredarna återgav?
Ja
Delvis
Nej
19. Blev du lyssnad på under de återgivande samtalen?
Ja
Delvis
Nej
Nu kommer några frågor om referentsamtalen, de samtal som vi har haft med (namnge)
20. Blev du tillfrågad om att närvara vid referentsamtalen?
Ja
Delvis
Nej
21. Kändes referentsamtalen meningsfulla?
Ja
Delvis
Nej
Nu kommer jag att ställa några frågor om hur du upplevde att bli observerad.
22. Förstod du syftet med observationerna?
Ja
Delvis
Nej
12
23. Hur kändes det att bli observerad i hemmet?
Bra
Både och
Dåligt
24. Kunde du påverka observationerna (tider, vad ni skulle göra)?
Ja
Delvis
Nej
25. Kändes observationerna meningsfulla?
Ja
Delvis
Nej
Nu kommer jag att ställa några frågor om hur du tror att barnet/barnen har upplevt
kontakten med oss.
26. Vad tycker du om hur vi presenterade oss och vårt uppdrag för barnet/barnen?
Bra
Både och
Dåligt
27. Vad tycker du om barnsamtalen?
Bra
Både och
Dåligt
28. Vad tror du barnet/barnen tyckte om samtalen?
Bra
Både och
Dåligt
29. Vad tror du barnet/barnen tyckte om observationerna?
Bra
Både och
Dåligt
30. Hur tycker du att utredarna bemötte barnet/barnen?
Bra
Både och
Dåligt
13
31. Har Brogårdens psykolog, Christina, träffat ditt barn under placeringstiden? Om nej,
gå vidare till fråga 39.
Ja
Nej
32. Hur blev du bemött av Christina?
Bra
Både och
Dåligt
33. Hur blev ditt barn bemött av Christina?
Bra
Både och
Dåligt
34. Fick du tillräckligt med information av Christina om vad hon skulle göra med ditt
barn?
Ja
Delvis
Nej
35. Fick du information om vad Christina har sett i kontakten med ditt barn?
Ja
Delvis
Nej
36. Har Christinas kontakt med ditt barn hjälpt dig som förälder att förstå något mer
om barnet?
Ja
Delvis
Nej
Slutligen kommer jag nu att ställa några frågor om dokumentation och synpunkter.
37. Fick du information om dina journaler och din rätt att läsa dem?
Ja
Nej
Minns ej
38. Fick du information om annat skriftligt material (referentsamtal, gamla
utredningar och journaler) och din rätt att läsa det?
Ja
Nej
Minns ej
39. Har du läst redogörelsen?
Ja
Delvis
Nej
40. Vad tycker du om hur redogörelsen är skriven?
14
Bra
Både och
Dåligt
41. Kände du igen att utredarna pratat med dig om det som står i redogörelsen?
Ja
Delvis
Nej
42. Känns den skriftliga redogörelsen meningsfull för dig att läsa?
Ja
Delvis
Nej
43. Har du fått information om hur du kan framföra synpunkter?
Ja
Delvis
Nej
44. Har du lämnat synpunkter under utredningstiden?
Ja
Nej
- om ja, hur togs synpunkterna emot?
Bra
Både och
Dåligt
45. Vad skulle du vilja hälsa till utredarna?
Då var vi klara! Tack så mycket för att du ställde upp!
15
Bilaga 2
Utvärderingsfrågor till förälder
Instruktion till intervjuaren: Innan du börjar med intervjun behöver du ha grundläggande fakta om
familjen, fakta som du tar reda på genom att läsa journal och/eller den färdiga utredningen. Du
behöver till exempel veta:
-
Vilken socialsekreterare som har varit ansvarig under utredningstiden
Vem tog emot familjen och vem höll i inskrivningsmötet
Vilka som har varit familjens kontaktpersoner (behandlingsassistenterna i teamet)
Vilka som har varit utredare i teamet
Vem som har haft samtal med barnen
Om psykologen har träffat barnet eller familjen
All text i fetstil ska läsas som den är. Utifrån de svar du får så kodar du rätt svarsalternativ. Om
personen kommenterar spontant på någon fråga så anteckna det. Om personen ger ett svar som du
kodar annat än ”Ja” eller ”bra” så gör en anteckning om vad som inte fungerat/ på vilket sätt
personen är missnöjd.
Den här intervjun är till för att vi på Brogården ska kunna bli bättre. Jag kommer ställa
olika frågor om din tid på Brogården, och jag vill att du svarar ärligt så som du tycker.
Svaren kommer läggas ihop med hur andra som har varit placerade på Brogården har
svarat och sedan kommer vi att resonera om vilka förändringar vi eventuellt behöver göra
för att bli bättre. Intervjun kommer ta ungefär en halvtimme. Har du några frågor innan vi
sätter igång?
Först kommer jag att fråga dig lite om hur du blev mottagen och informerad när du kom
till Brogården.
1. Har du förstått varför du har varit på Brogården?
Ja
Delvis
Nej
2. Hur blev du mottagen av personalen den första dagen?
Bra
Varken eller
Dåligt
3. Fick du tillräcklig information av avdelningspersonalen om hur det fungerar på
Brogården?
Ja
Delvis
Nej
16
4. Vad tycker du om inskrivningssamtalet?
Bra
Varken eller
Dåligt
5. Fick du tillräcklig information på inskrivningssamtalet av (namn?) om
Brogården/din placering?
Ja
Delvis
Nej
6. Om nej, vad var det som saknades?
……………………………………………………………………………………………………………………………
7. Fick du ställa de frågor du behövde på inskrivningssamtalet?
Ja
Delvis
Nej
8. Blev du lyssnad på under inskrivningssamtalet?
Ja
Delvis
Nej
Nu kommer jag att ställa några frågor om vad du tyckte om uppdragsmötet
9. Vad tycker du om uppdragsmötet som helhet?
Bra
Varken eller
Dåligt
10. Fick du tillräcklig information från socialsekreterarna (namn) om varför de tyckte
att ni skulle vara på Brogården?
17
Ja
Delvis
Nej
11. Blev det tillräckligt tydligt vad uppdraget till Brogården var?
Ja
Delvis
Nej
12. Om nej, vad var det som saknades?
……………………………………………………………………………………………………………………………
13. Fick du ställa de frågor du behövde på uppdragsmötet?
Ja
Delvis
Nej
14. Blev du lyssnad på under uppdragsmötet?
Ja
Delvis
Nej
Nu kommer jag ställa några frågor om hur du och dina barn har blivit bemötta på
Brogården
15. Har du känt dig respektfullt bemött av personalen i allmänhet?
Ja
Delvis
Nej
16. Har du känt dig respektfullt bemött av utredarna (namn)?
Ja
Delvis
Nej
17. Finns det något som utredarna borde gjort annorlunda?
18
Ja
Delvis
Nej
18. Har du känt dig respektfullt bemött av kontaktpersonerna
(behandlingsassistenterna)?
Ja
Delvis
Nej
19. Finns det något som kontaktpersonerna borde gjort annorlunda?
Ja
Delvis
Nej
20. Fanns det personal på avdelningen när du behövde dem?
Ja
Delvis
Nej
21. Har du fått information om hur du kan framföra synpunkter?
Ja
Delvis
Nej
22. Har du lämnat synpunkter under placeringstiden?
Ja
Nej
- om ja, hur togs synpunkterna emot?
19
Bra
Både och
Dåligt
23. Vad tycker du om hur vi presenterade oss och vårt uppdrag för barnet/barnen?
Bra
Både och
Dåligt
24. Hur tycker du att personalen bemötte barnet/barnen på avdelningen?
Bra
Både och
Dåligt
25. Vad tycker du om barnsamtalen?
Bra
Både och
Dåligt
26. Vad tror du barnet/barnen tyckte om samtalen?
Bra
Både och
Dåligt
Nu kommer jag ställa några frågor om utredning på Brogården. Om ej utredning, gå vidare
till fråga 50.
27. Fick du tillräcklig information från utredarna (namn) om hur utredningen skulle gå
till?
Ja
Delvis
Nej
28. Kändes planeringen okej (tider, vad ni skulle göra)?
Ja
Delvis
Nej
29. Kändes det okej med de kontakter som skulle tas (referenser, läsning av gamla
journaler)?
Ja
Delvis
Nej
20
30. Kunde du påverka upplägget av utredningen?
Ja
Delvis
Nej
31. Har du fått veckoschema varje vecka?
Ja
Nej /Vet ej
32. Har du haft användning av ditt veckoschema?
Ja
Nej
Delvis
Nu kommer jag att fråga om de utredande och återgivande samtal som du har haft med
utredarna (namn) under utredningstiden
33. Vad tycker du om antalet samtal?
För många
Lagom
För få
34. Förstod du syftet med de utredande samtalen?
Ja
Delvis
Nej
35. Förstod du syftet med återgivande samtal?
Ja
Delvis
Nej
36. Kunde du framföra dina synpunkter på det som utredarna återgav?
Ja
Delvis
Nej
37. Blev du lyssnad på under samtalen?
Ja
Delvis
Nej
21
38. Kändes samtalen meningsfulla?
Ja
Delvis
Nej
39. Finns det något som du hade velat prata (mer) om?
Ja
Nej
40. Kände du dig lyssnad på/förstådd under samtalen?
Ja
Delvis
Nej
Nu kommer jag fråga lite om observationerna
41. Förstod du syftet med observationerna?
Ja
Delvis
Nej
42. Hur kändes det att bli observerad på avdelningen (spontant)?
Bra
Både och
Dåligt
43. Hur kändes det att bli observerad under de inplanerade/strukturerade
observationerna?
Bra
Både och
Dåligt
44. Kunde du påverka observationerna (tider, vad ni skulle göra)?
Ja
Delvis
Nej
45. Kändes observationerna meningsfulla?
22
Ja
Delvis
Nej
46. Vad tror du barnet/barnen tyckte om observationerna?
Bra
Både och
Dåligt
47. Fick du ta del av sammanfattningar av observationer?
Ja
Delvis
Nej
48. Om ja- hur tycker du det var att läsa sammanfattningarna?
Bra
Både och
Dåligt
49. Om ja - gav sammanfattningarna en rättvisande bild?
Ja
Delvis
Nej
50. Har Brogårdens psykolog, Christina, träffat ditt barn under placeringstiden? Om
nej, gå vidare till fråga 56.
Ja
Nej
51. Hur blev du bemött av Christina?
Bra
Både och
Dåligt
52. Hur blev ditt barn bemött av Christina?
Bra
Både och
Dåligt
53. Fick du tillräckligt med information av Christina om vad hon skulle göra med ditt
barn?
Ja
Delvis
Nej
54. Fick du information om vad Christina har sett i kontakten med ditt barn?
Ja
Delvis
Nej
23
55. Har Christinas kontakt med ditt barn hjälpt dig som förälder att förstå något mer
om barnet?
Ja
Delvis
Nej
Nu kommer jag fråga om de veckosamtal som du har haft tillsammans med
kontaktpersonerna (namn)
56. Har du haft veckosamtal varje vecka?
Ja
Delvis
Nej
57. Förstod du syftet med veckosamtal?
Ja
Delvis
Nej
58. Kändes veckosamtalen meningsfulla?
Ja
Delvis
Nej
59. Blev du lyssnad på under veckosamtalen?
Ja
Delvis
Nej
Dokumentation
60. Fick du information om dina journaler och din rätt att läsa dem?
Ja
Nej
Vet ej
61. Har du läst redogörelsen/sammanfattningen?
Ja
Delvis
Nej
62. Vad tycker du om hur redogörelsen/sammanfattningen är skriven?
Bra
Både och
Dåligt
24
63. Kände du igen att utredarna pratat med dig om det som står i
redogörelsen/sammanfattningen?
Ja
Delvis
Nej
64. Känns den skriftliga redogörelsen/sammanfattningen meningsfull för dig att läsa?
Ja
Delvis
Nej
Nu kommer jag att ställa frågor om samarbetet med socialtjänsten
65. Fick du tillräckligt med information på samverkansmötena?
Ja
Delvis
Nej
66. Kunde du framföra dina synpunkter/frågor?
Ja
Delvis
Nej
67. Blev du lyssnad på under samverkansmötena?
Ja
Delvis
Nej
Nu kommer jag fråga några frågor om hur det praktiska har fungerat
68. Vad tycker du om lokalerna sammantaget (boenderum, vardagsrum, kök, lekrum)
Bra
Både och
Dåligt
69. Hur har det fungerat att dela lokaler med andra familjer?
Bra
Både och
Dåligt
- Om dåligt, har personalen kunnat underlätta samvaron med andra?
Ja
Delvis
Nej
25
70. Har du fått information om de aktiviteter som Brogården erbjuder?
Ja
Delvis
Nej
71. Vad tycker du om de aktiviteter som Brogården erbjuder?
Bra
Både och
Dåligt
72. Har du fått tillräckligt med stöd/avlastning av personalen under din tid på
Brogården?
Bra
Både och
Dåligt
73. Vad tycker du om den mat som serveras till lunch på Brogården?
Bra
Både och
Dåligt
74. Vad skulle du vilja hälsa till personalen?
Då var vi klara! Tack så mycket för att du ställde upp!
26