1. No category

Pris: 125 kronor/10 nr
Vi är idag 160 medlemmar som samlar: Svenska och utländska
mynt och sedlar, medaljer, polletter och mycket annat.
Vi har 10 månadsmöten per år, i egna lokaler.
Intressanta auktioner varje möte.
Som medlem betalar köparen ingen provision!
Icke medlemmar betalar 20% i provision.
Stora möjligheter att köpa bra mynt av övriga medlemmar.
Medlemstidning hem i brevlådan / via e-mail före varje möte.
Medlemsavgiften är låg, 125:- per år!!
Kaffeservering och lotteri vid varje möte.
Du är varmt välkommen till vår klubb. / styrelsen
MÖTESDAGAR 2016
14 januari
30 januari Myntmässa
10 februari
9 mars
13 april
11 maj
8
14
12
9
14
juni
september
oktober
november
december
28 januari 2017 Myntmässa
MÖTESTIDER:
Styrelsemöte
kl. 17.00
Lokalen öppnas
kl. 18.00
Medlemsmöte
kl. 19.00
Reservera dessa dagar för ditt deltagande.
www.sigtunamyntklubb.se
års
30-
Januari
2016
Årgång 30
Nr 1
KFOR
- Doktorn, min mage är i olag. Det känns som jag har fjärilar i den.
- Då skall du ta det här två gånger om dagen.
- Vad är det för något?
- Insektsmedel.
Man kanske skulle svepa
en pilsner och låtsas att
det är oktoberfest?
Ordförande
[email protected]
Redaktion
[email protected]
Klubblokal
Nyborgsvägen 10, Rosersberg
Medlemsavgift
125:- / år
Medlemstidning
ingår med 10 nr / år
Plusgiro
44 72 59-3
Org nr
814800-6284
Hustrun önskade att jag skulle sanda uppfarten
men den förhoppning grusades.
Resultat från auktionen
Julmötet 2015
Till alla medlemmar i Sigtuna, Stockholm,
Uppsala, Strängnäs, Skellefteå, Falu Borlänge,
Stavanger... ja, till alla numismatiker önskas ett
Gåvoauktionen och kvalitetsauktion:
5820 kronor, rakt ned i klubbkassan!
Kvalitetauktionen: 13225 kronor
Till klubben: 1108 kronor
Tack alla givare och köpare.
Datum för tryckning av Sigtuna Myntnytt 2016:
25 jan, 29 feb, 28 mars, 25 apr, 30 maj, 29 aug, 26 sept, 31 okt, 28 nov, 28 dec
Vill åter tacka alla som lämnat in objekt
till auktionerna, och givetvis er hjälpt till
med material till tidningarna.
Dessutom sänds ett extra tack till
järngänget som varit med och tryckt
tidningarna.
Ni är guld värda! // Kent
Jo, förresten.
För er som - mot bättre verande - är intresserade
av att köpa min faktabok om Majblommor kan
meddelas att den nu är klar. Pris 385 kronor.
Överskottet skänks till Majblommans
Riksförbund, så att de kan hjäpa barn.
// Kent (tel. och mejl: Se sid 2)
Medlemsavgift 2016 (125 kronor)
betalas till Plusgiro 44 72 59-3
Nr 2
Glöm inte att skriva ditt namn.
2x5€
Kallelse
Ett nytt år mina vänner. Med risk vara en tjurig bakåtsträvare som inte ställer upp
på förnyelse konstaterar jag att vi även detta år kommer att ha våra möten den
andra onsdagen var månad. Följdaktligen kallas du härmed till träff med Sigtuna
myntklubb den 13,e januari i klubblokalen på Nyborgsvägen 10 i Rosersberg.
Nr 4
Silver collection
Proof
Nr 5
4 x 10 €
Proof
Jag besökte Börje på sjukhuset igår. Han var riktigt illa där an,
så jag frågade sköterskan om han har någon chans.
Hon blängde sur på mig och svarade att han inte är hennes typ.
Om man fryser hjälper
det att dricka mycket öl.
Lager på lager
Styrelsemöte
17.00
Lokalen öppen
18.00
Medlemsmöte
19.00
***************************************************************
Julmötet drog igång med ett rivigt framträdande av en österländskt inspirerad trio.
Klassiska folksånger på både Svenska och Ryska och detta i ett härligt tempo.
Höjde temperaturen på oss alla.
Tack för det trion.
***************************************************************
Vi fick ett välbesökt möte med nära 60 deltagare på plats, 40 av dessa hade
hörsammat uppmaningen att ta med en julklapp.
Tack för det, ett redigt bidrag till klubbkassan.
***************************************************************
Som de flesta vet har vår eminente redaktör kämpat hårt ett antal år med sin
faktabok om majblommor. Nu kan vi, som första tidning avslöja att boken finns i
travar hemma hos red. för den som vill beställa.
***************************************************************
Fullt fokus är nu på vår snart förestående mässa. I skrivande stund är 45 bord
fördelade på 31 utställare bokade. Oerhört spännande men också ett tryck på vår
klubb att allt skall funka som vanligt.
Jobbet blir ju kvällen innan och städning efteråt och naturligtvis tarvas personal i
serveringen hela dagen.
Fundera på om du kan tänka dig göra en insats och hör av dig till Mats. Och som
vanligt glöm inte att pusha för vår mässa i alla möjliga och omöjliga sammanhang.
***************************************************************
När du har bladet i din hand är julen passerad, hoppas ni alla haft en givande och
fridsam jul. Vi hoppas naturligtvis på ett gott nytt år för alla klubbkamrater och
det får även gälla våra medmänniskor runt om i världen som har det svårt.
***************************************************************
Med en önskan om ett kanonår 2016 med spännande, intressanta och roliga fynd.
Låt framrutan vara större än backspegeln.
Styrelsen gm Mats
U
nder näst intill kupartade former utsågs Ordförande Mats Hellman till hedersmedlem i
Sigtuna Myntklubb. Att hedersmedlemmar endast skall utses efter att deras aktiva
period i styrelsen upphört gav vi helt enkelt tusan i denna gång.
Mats är, och har länge varit en oumbärlig tillgång för klubben. Med hans stora varma hjärta och
med den alltid närvarande glimten i ögat blir klubbmötena både familjära och underhållande.
Trots protester från Mats klubbade vi i styrelsen igenom utnämnandet. (Sorry kompis)
Mats brukar alltid framhålla alla andras betydelse för klubben - och visst tusan har han rätt i att
vi har många fantastiska medlemmar (160 stycken) - men jag hävdar att det till stor del är han
själv som skapar den goda atmosfären. (Detta kommer han givetvis förneka. Var så säkra).
Tro nu för allt i världen inte att vi tänker låta Mats luta sig tillbaka och njuta sitt otium*. ICKE.
I morgon bittida skall denna tidning tryckas. Då skall han minsann vara på plats och hjälpa till.
Fattas bara annat.
Styrelsen beslutade även att utse Lennart Lundborg till hedersmedlem.
Lennart är även han en i “de fyras gäng” (Sven, Mats, Sigge och Lennart) som varit med sedan
klubben grundades för 45 år sedan. Alla fyra är nu hedersmedlemmar, liksom Åke Ekström.
* Otium cum dignitate (latin: vila med värdighet'). Lugnt hedersamt privatliv efter väl förrättat
livsverk. Romarna uppfattade arbete som ett nödvändigt ont. Begreppet otium stod för all sorts
frihet från plikter och uppbundenhet; ett idealtillstånd som möjliggjorde bildning, konstnärskap
och njutning – alltså sysselsättningar utan materiell vinning som mål.
1589–1789. Det franska kungliga vapnet som införde av Henrik IV och nyttjades
fram till revolutionen. Det har ett alliansvapen i skölden med de franska liljorna
och en röd sköld med kungariket Navarras guldkedjor, förty Henrik IV också var
kung av Navarra. På alliansköldarna en guldhjälm med kungakrona och runt
sköldarna två ordenskedjor. Sköldhållare är två änglar i vapendräkt hållande
baner med vardera sköldmotiven. Det hela omges av ett hermelinsfodrat blått
vapentält krönt med franskliljeprydd kungakrona, under ett smalt band och en
tudelad blå vimpel med guldliljor. På devisbandet står texten
”MONTJOIE ST DENIS”, ett krigsrop från Filip I:s tid.
1799–1804. Inofficiellt. Det napoleonska konsulatets emblem brukat av
Napoleon Bonaparte såsom förste konsul under första republiken med en
kejserlig örn hållande en åskvigg med lagerkrans och bokstaven N i mitten.
1804–1814. Det första kejsardömets riksvapen under Napoleon I med en örn som
centralmotiv: i blått en guldörn med höjda vingar sittande på en åskvigg. Runt
skölden finns Hederslegionens ordenskedja. Bakom skölden är korslagt en
guldstav med en svärande hand (”rättfärdighetens hand”) och en guldspira med en
på toppen sittande man på en tron. Vapenmanteln är röd och beströdd med
guldbin och överst Napoleons speciella, örnprydda kejsarkrona.
1814–1830. Efter restaurationen blev de tre liljorna återinförda i riksvapnet
tillsamman med den övriga heraldiska prakten från före revolutionen. Detta vapen
har fortsatt att nyttjas av båda de nu levande och rivaliserende tronpretendentena:
Louis de Bourbon (född 1974), ”hertigen av d’Anjou”, och Henri d’Orléans (född
1933), ”greven av Paris”.
1830–1831. Skölden till kungahusets släktgren Orléans med en silverne
tornérkrage över de tre liljorna. I början av julimonarkin 1830 fastlade Ludvig
Filip vapnet som skulle användas på statens sigill: ”Hädanefter skall statens sigill
visa Orléans vapen under en sluten krona, och bakom skölden finns en korslagd
spira och staven med ’rättfärdighetens hand’ samt trikolorflaggan.”
Forum i Märsta. Stockholmsvägen 25
Den 30 januari 2016 kl. 10 - 15
Vi har mer än 30 utställade inbokade.
Över 40 bord fulla med läckerheter:
Mynt, sedlar, medaljer, polletter, sparbössor, litteratur
och mycket, mycket mer.
Lotteri och servering. Entré 20 kronor
Har du möjlighet att hjälpa till i köket eller vid klubbordet ett par timmar
under mässan? Hör gärna av dig till ordf. Mats snarast. Tack.
Och du, förresten: Har något bra att skänka till lotteriet så mottages detta tacksamt.
Trevliga mynt, litteratur eller annat som kan glädja en vinnare. Meddela Kent eller Mats
Min kära hustru har skapat ett nytt uttryck: Myntoman.
Det skedde då hon frågade om jag köpte något på julmötet, och jag svarade Nej. // Kent
1831–1848. För att markera att
monarkin blivit konstitutionell,
blev kungahusets sköld utbytt: i
blått en tudelad guldtavla med
inskriften Charte constitutionnelle
1830 (grundlagen av 1830).
1852–1870. Riksvapnet under
kejsar Napoleon III. Vapnet
fortsätter att användas av
pretendenten till den franska
kejsartronen.
1898–1953. Inofficiell
Halvofficiellt och inte direkt heraldiskt vapen för tredje republiken: Fasces
belagda med bokstäverna RF innanför ett rött ovalt band med ordensinsignier
och två korslagda trikolorfanor, ovanför korslagda lagerkvist ock ekkvist
bägge i guld. Devisbandet lades till i ett senare skede.
1940–1944. Inofficiell
Emblem för Philippe Pétain, statschef i
Franska staten (Vichyregimen), med
valspråket Travail, Famille, Patrie (arbete,
familj, fosterland). Francisque var endast
Pétains personliga emblem men blev
successivt använt som regimens informella
emblem på officiella dokument.
Sedan 1995. Inofficiell
Informellt vapen från
1912, nyintroducerad
under president Jacques
Chirac (1995–2002)
och fortfarande i bruk.
STATSVAPEN.
(Normalt har ett land ändrat sitt statsvapen ett fåtal gånger under de senaste
århundradena, men inte Frankrike. Åh nej, här hoppar inga halta löss!)
Frankrikes nationalsymbol har inte status som officiellt riksvapen,
men infördes 1953 på förslag från en kommission tillsatt av det franska
utrikesdepartementet och representerar Frankrike i generalförsamlingens
sal i FN-byggnaden i New York. Det består av en blå oval sköld med
upprätta guldfasces, (ett knippe runt en yxa), en symbol för auktoritet
som härstammar från antikens Rom.
Det står på en bakgrund av korslagda gyllne blad från ek (visdom) och olivträd (fred), och
tvärs över det hela ligger ett gyllene band med inskriften ”LIBERTÉ, ÉGALITE,
FRATERNITÉ” (frihet, jämlikhet, broderskap), republikens valspråk.
I många sammanhang fanns det behov för en nationalsymbol som också kunde visas i en färg.
På skyltar till diplomatiska representationer och på framsidan av franska pass används en
variant av samma symbol, avbildat här. Det har samma element som nationalsymbolen, men
valspråket är erstatt av en bred sköld med ett lejonhuvud och ett örnhuvud och med bokstäverna ”RF”, som står for République Française (Franska republiken).
Decembermötet avlöpte som vanligt med stimmung und gemüse,
som tyken säger. Vi åt, drack och hade en trevlig kväll.
Tack Mats, Agnetha och Viola!
Landgångarna, mina vänner, hade som vanligt
Mats, hans hustru Agnetha och svärmor Viola tillbringat många
timmar med att framställa, från tidig morgon till sent på
eftermiddagen.
All världens rosor till Er! // Medlemmarna i Sigtuna Myntklubb
2015 kunde vi hälsa 9 nya medlemmar välkomna:
Åke Nilsson, Hans Åhlin, Birgitta Müller, Johan Porsborn, Antoine Haddad, Sven Sjöberg,
Thomas Söderström, Rickard Johansson och Antonio Malta-Vacas.
Varmt välkoma.
Fantastisk underhållning
bjöds deltagarna på årets sista möte.
Två skönsjungande skönheter och en hejare på dragharmonika underhöll med sånger till allas förtjusning.
Franska republikens symboler
Under franska revolutionen ansågs heraldiska vapen tillhöra aristokratin och
kungastyret. Republikanska symboler som blev välanvända var antingen
hämtade från antiken och särskilt Romarriket, eller från nationell mytologi.
De viktigaste har varit fasces, den frygiske mössan (frihetsmössan eller
Jakobinerluvan), Marianne eller den kvinnliga personifikationen av republiken,
och den galliska tuppen.
Många av elementen som ingår i republikens nuvarande officiella emblem
har använts som symboler för tidigare franska republiker, och fasces införde i det officiella sigillet under andra republiken. Samma symboler ingick
också i emblem som användes av tredje republiken. I fönster och på balkonger på offentliga byggnader har det blivit vanligt att montera flaggor med en uppsats av
flaggans tre färger rött, vitt och blått, och med bokstäverna RF, för Franska republiken.
I september 1999 införde den franska regeringen som officiell logotyp en sammanställning av
republikens valspråk, flaggans färger och “Marianne".
Tro nu inte att velandet fram och tillbaka är en ny företeelse i Frankrike. ICKE!
Franska kungariket, tidig fas: blått bestrött med guldliljor.
Den stiliserade liljan är en gammal figur i heraldiken med ursprung i Mellanöstern
och använd i alla länder med europeisk heraldik. Liljan brukas också som symbol
för jungfru Maria och den stod på toppen av kungaspirorna i såväl Frankrike som
andra länder.
1305–1328.
Med Navarras vapen
och krona, nyttjad av
kungarna Ludvig X
och Karl IV.
1328–1376.
Med krona
1376–1515.
Kungadömets
senare fas: i blått
tre guldliljor
Ryska folkvisor och “västerländska” julvisor var årets nya
inslag i underhållningen då vi
höll julmötet den 9 december.
Synd att vår ryske vän Oleg
just flyttats hem till Moskva.
Om vi skickar tidningen till
Putin så kanske han får komma
tillbaka. Jag tror vi testar.
Myntorter. (Lånat av Gunnar, som vanligt)
Under den tidiga myntningen i Sverige så vet vi inte
alltid vilka myntorter som var aktiva och hur länge en
myntort var i drift. Den kunskap som finns har sin
grund i Arkeologiska fynd , inskriptioner på mynt samt
inte minst historiska dokument.
Vi vet att den medeltida myntningen började ca 1140
på Gotland, ca 1150 i Lödöse och i Sigtuna 994.
Våra gamla kungar
MEDELTIDA MYNTORTER
1250-1290
Filip Hallstensson (även Filippus), död 1118, var kung av Sverige cirka 1100-1118.
Son till kung Halsten, brorson till Inge den äldre.
Enligt Hervarsagans kungalängd och Lanfedgatal skall han ha samregerat med sin bror Inge den
yngre, en uppgift som inte bekräftas av svenska källor.
Ytterst få uppgifter är annars kända om honom, och Västgötalagens kungalängd säger bara att
han följde lagen. Enligt en enda svensk källa skall han ha samregerat med Ragvald Ingesson,
men inga andra källor uppger ens att denne skall ha varit kung.
Vid utgrävningar i Sigtuna har man hittat rester av
det hus, där mynttillverkningen skedde. Huset var
ett enkelt trähus och har rekonstruerats på plats.
Hans dödsår är känt genom Are Frodes Islendingabok.
Filip är troligen begravd med sin bror Inge den yngre i Vreta klosters kyrka, där man funnit
skeletten av två mycket långväxta personer, närmare bestämt 1,98 och 2,02 meter långa.
Om detta är korrekt, stämmer det väl överens med uppgiften om att personer ur Stenkilsätten var
långväxta.
Men vad är det då som avgör var, mynttillverkningen
placeras. Jag kan tänka mig flera olika anledningar.
1. Behovet av kontroll.
Då får det bli där regenten har sitt huvudsäte;
Stockholm, Nyköping
Ragnvald Knaphövde, även Ragvald, var kung av Sverige någon gång mellan mitten av
1120-talet och slutet av 1130-talet. Föräldrar osäkra. (Inte veliga alltså // red)
Enligt en sen källa var han son till Olof Näskonung, men han har också på grund av namnet
föreslagits vara identisk med Inge den äldres son Ragnvald Ingesson.
2. Medelpunkten för omfattande handel;
Behovet av
betalningsmedel blir stort. Visby
3. Militärstrategiska skäl.
Under orostider förläggs tillverkningen till ”Säkert läge”,
t.ex. Gripsholm under hertig Karl och Hedemora under Gustav Vasa.
4. Närhet till gruvor och bruk. Det gäller myntningen i till exempel, Falun och Sala.
5. Tillgång till Vattenkraft och Skog, Avesta
6. Politiska skäl.
Många städer och en del privatpersoner ansökte om tillstånd. Linköping och biskop Brask
I och med Inge den yngres död i början av 1120-talet inleddes en orolig tid i Sverige.
Källäget är magert under perioden. Ragnvald blev enligt Västgötalagens kungalängd vald till
kung, men slogs ihjäl vid "Karllsepitt" (Karleby) efter att ha ridit in i Västergötland utan att ha
utväxlat gisslan.
Saxo Grammaticus nämner inte Ragnvald, men meddelar att svearna, efter att götarna hade valt
den danske prinsen Magnus Nilsson till kung, valde en egen kung som götarna senare slog ihjäl.
Magnus förekommer dock inte i västgötalagens kungalängd, men Saxos namnlöse kung har i
vilket fall identifierats med Ragnvald, och Magnus död 1134 har tillsammans med kung Filips
död 1118 använts för att datera Ragnvalds verksamhet.
Periodvis skedde myntningen på många platser, bl.a. beroende på krig och icke-kunglig
myntningsrätt.
Tillnamnet knaphövde eller knapphövde, som är ett senare tillägg i västgötalagens kungalängd,
kommer möjligen av att Ragnvald skall ha haft ett klotrunt huvud. Ordet förekommer på annan
plats, och betecknar då ett dryckeskärl av ett manshuvuds storlek.
I Magnus Ladulås testamente 1285 nämns åtta myntorter. Skara, Västerås, Uppsala, Nyköping,
Örebro, Söderköping, Skenninge och Jönköping.
Gravkoret över Ragnvald i Vreta kloster som kom till på Johan III:s tid är troligen en produkt av
sammanblandning med en bror till Magnus Henriksson, som kan visas ha donerat till klostret
Kalmar och Lödöse var myntorter under en del av perioden men de är inte omnämnda i
testamentet och inte heller Stockholm konstigt nog.
Den här dagen börjar inte bra, sa han som skulle hängas i gryningen.
Vad gäller Nyköping och Örebro så står det att pengarna ska gå till ”De andliga i Strengnäs”
Under denna period var antalet myntorter som störst. Det stora antalet berodde sannolikt på
behovet av nya mynt i samband med myntindragningar i beskattningssyfte. När systemet med
myntindragningar upphör vid mitten av 1300-talet och då minskar antalet myntorter. Forts. Sid 7
Hustrun önskade att jag skulle sanda uppfarten
men den förhoppning grusades.
Balansen skall upprätthållas
från fall till fall
Samma sak gäller för er som inte tycker om mina påhopp på politiker.
Årets försra citat kommer från Åsa Romson (MP):
“Vi tvingas tillfälligt anpassa oss
efter verkligheten.”
Vilken verklighet lever våra politiker i?
// Kent
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
AUKTION 1 / 2016
Karl XI 2 öre 1664, Myntmästarmärke I.K, 3-kronorsvapnet av
kronpunsar till ettöret, grå patina
Karl XI Öre SM 1680, perfekt bevarad pilsida, årtalssidan också
välbevarad, vassa kanter, lätt rengjord, MKT BRA!
Karl XI Öre SM 1686, sannolikt sjöfynd, kantex, PASSABEL
Karl XI 2 öre KM 1665, tydlig men ytkorroderad, svårt år
Fredrik I 5 öre 1731, möjligen ändrat årtal (från 1729?), Litet
probemärke, annars trevlig
Fredrik I 2 öre SM 1749, OVANLIGT FINT EX, INSPEKTERA!
Gustav III 2 öre SM 1777, TONKIN A1, OBS variant med pilsidans
Krona av typ Adolf Fredrik, markant större än tidigare
noterat!, Sympatiskt, runt ex, tydlig utprägling
G IV A
1/4 skilling 1802, första året, välpräglad
Oskar I 4 skilling 1855, kantslag, i övrigt detaljrikt bevarad
Karl XV 1/2 öre 1867, brons
Oscar II 2 kronor 1876, över snitt hår synligt!
Oscar II Krona 1875, MYCKET sympatiskt ex där kungen har
mycket hårslingor tydligt bevarade. INSPEKTERA!
Oscar II 15 st. 10 ören. en del bättre år, en del över snitt kvalitet
Oscar II 10 st. 10 ören. en del bätre år, en del över snitt kvalitet
Gustav V 8 st. 10 ören, olika år, översnitt kvalitet
Gustav V 7 st. 10 ören, olika år, lystriga ex
Gustav V 12 st.10 ören, olika år, stämpelglans
Finland 200 markaa 1958, silver
Finland 100 markaa 1957, silver, präglingsglans
Tyskland Marl 1900 J, silver
1/1? BUD:1+/01 500:1? BUD:1
400:1+
1+
150:200:-
god 1
1+/01
god 1
1+
1/1?
BUD:BUD:BUD:BUD:BUD:-
1/1+ 250:v.k.
35:v.k.
25:v.k.
20:v.k.
20:v.k.
40:1+/01 25:god 01 25:1/1+ 20:-
Vid slutet av medeltiden var bara tre myntorter aktiva, varav de på fastlandet båda låg i
Mälarområdet, Västerås och Stockholm.
Brist på mynt i södra Sverige gjorde att en stor del av de mynt som fanns i omlopp där var
importerade. De försök som gjordes vid 1400-talets mitt att starta myntning i södra Sverige blev
inte bestående.
Oroligheterna hänger ihop med Kalmarunionens sönderfall, Hansans stöd till Sturarna och täta
regimförändringar med förvirrande strider mellan olika släkt och partigrupper.
En turbulent tid med uppror och kriser. Gustav Vasas politik leder till nationell
isolering och underkastelse av de ekonomiska kraven på handelsmonopol från
Lubeck. Flera myntverk läggs ner Linköping, Uppsala och Västerås mm.
Ett verk i Landskrona upprättas för att smälta ner Kristians Klippingar
Mellan 1538 och 1540 skedde all myntning i Västerås för att 1542-1550 nästan
helt koncentreras till Svartsjö (en av de få gånger myntningen skett utanför en stad).
I Stockholm präglades örtugar under Dackeupproret 1542-1543. Myntningen ligger helt nere
1551-1555, men återupptas både i Stockholm och Åbo 1556-1558.
Det Ryska kriget har nog påverkat besluten.
När pesten hösten 1588 bl.a. drabbade Stockholm flyttade kungen m.fl. till Uppsala under några
månader. Detta i kombination med en ombyggnad av myntverket i Stockholm ledde till att en
myntning även skedde i Uppsala 1589. Det intressanta är att både vad gäller Västerås och
Uppsala så anges Stockholm som myntort på mynten
Under Gustav II Adolf 1611-1632 skedde all kunglig guld- och silvermyntning i Stockholm med
undantag för 1631 i Sala. Kopparmyntningen inleddes med klippingar 1624 i Säter och året
därpå även i Nyköping. När man 1627 övergick till rundmynt skedde kopparmyntningen även i
Arboga. P.g.a. bristen på silver efter betalningen av Älvsborgs lösen med 1 miljon riksdaler
1616-1619 var silvermyntningen mycket blygsam under 1620-talet. Under denna tid fick
städerna Göteborg , Kalmar och Norrköping myntningsrätt, men den begränsades till 2 och 1 öre
och myntningen upphörde redan 1627.
I Kengis (vid pajala) hade Abraham och Jakob Reenstierna fått tillstånd att prägla plåtmynt och
myntningen skedde sporadiskt 1675-1701. Vidare fick ägarna av koppargruvorna i Ljusnedal och
Ljungdalen rätt att i Ljusnedal prägla plåtmynt vilket de gjorde 1746-1755. Två privata bolag,
Gustafsbergsbolaget resp. Carlbergsbolaget fick tillstånd att prägla plåtmynt vilket skedde
åtminstone 1748 i Huså och 1752 i Semlan. I det senare fallet är det osäkert om präglingen eller
bara tillverkningen av plåtarna skedde i Semlan.
Silver- och guldmynten präglades sedan länge enbart i Stockholm och 1832 flyttades även
tillverkningen av kopparmynten till Stockholm.
Hej. REDAKTIONEN INFORMERAR
Sista inlämningsdag för auktionslistor, artiklar mm:
22 mars
24 september
19 januari
23 april
22 oktober
24 maj
18 november
23 februari
20 augusti 22 december
Artiklar mejlas
med fördel till
[email protected]
eller skickas till
Kent Forss
Gamla landsvägen 4
193 40 Sigtuna
Då tillverkning av mynt omgärdas av kontroll och noggrann bokföring är det inte någon slump
var tillverkningen placeras och visst finns det goda skäl bakom besluten, men det blir ändå fel
ibland. Som till exempel Myntverket i Norrköping som 1625 -26 bara slår ett ringa antal mynt
för att sedan upphöra med verksamheten.
Fingal Olsson?
Bruna bönor?
SB klev upp i sin grävmaskin 1947.
Han sitter kvar där än, 90 år gammal. / GP
Transportstyrelsen röstade igenom nya
utsläppskrav bakom stängda dörrar. SvD
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
AUKTION 1 / 2016
Album med 101 st mynt från många länder, flertalet ocirkulerade
reguljära typmynt präglade under andra hälften av 1900-talet.
v.k.
Tyskland Fotboll 2008, 2 x 5 euro, monterat i tryckt fönsterkartonnage med fotbollsmotiv
0
Norge Elegant träschatull med Nobels Fredspris, 100 kr 2001 +
200 kr, silvermynt, setet numrerat 1024 av 2000
0
12 länder "Fabulous 12 silver collection", set nr 2846 av 3000 i
vackert träschatull, komplett med dokumentation, medföljer skyddskartonnage, där ej annat angives utgivna 2006, 31,1 gr, 999/1000,
USA+Storbritannien (upplaga 2750st), 32,5 gr, 958/1000, Kina,
Australien, Mexico, Canada, Nya Zeeland, 28,3 gr. Sydafrika.
33,6gr, 925/1000, Frankrike, 22 gr, 900/1000, Ryssland. 33,9 gr,
925/1000, Tyskland. 18 gr, 925/1000, Spanien 27 gr, 925/1000.
PERFEKT SKICK
Proof
FIFA
officiella gåvomynt, 4 x 10 euro 2006 i silver +
Medalj Tyskland, plysch-etui med kartonnage.
Proof
Belize
10 dollar 1991 (10-årsjubileum), i tryckt fönsterkuvert
0
Sedlar
Guatemala, 10 Quetzales 1995, Colombia, 2000 pesos
1994, Costa Rica, 50 colones 1993, Nicaragua,
10 Cordobas
1990, sista 1+, övriga ovikta v.k.
Sverige 200 kr 1993 (Kung i 20 år)
0
Sverige 200 kr 1993 (Drottning Silvia 50 år)
0
Sverige 200 kr 1995 (Myntning 995-1995)
0
Sverige 200 kr 1996 (Kungen 50 år)
0
Sverige 200 kr 1997 (Kalmarunionen)
0
Sverige 200 kr 1998 (Kung i 25 år)
0
Sverige 200 kr 1999 (Kronprinsessan)
0
Sverige 200 kr 2001 (Kungapar i 25 år)
0
Sverige 200 kr 2001 (Nobelpriset 100 år)
0
Sverige 200 kr 2002 (Stockholm 750 år)
0
Sverige 200 kr 2003 (Birgitta 750 år)
0
Sverige 200 kr 2003 (Kung i 30 år)
0
Sverige 200 kr 1980 (Successionsrätten)
0
Sverige 200 kr 1980 (Kung i 10 år)
0
Sverige 200 kr 1989 (Världsmästerskap i hockey)
0
Sverige 200 kr 1990 (Vasaskeppet)
0
Sverige 200 kr 1992 (Gustav III, 200 år)
0
Sverige 50 kr, 1976 (Kungliga bröllpet)
0
Sverige 2 kr, 1897 (25 år som kung)
nära 0
Sverige 2 kr, 1907 (50 år som kungapar)
1+/01
Sverige 2 kr, 1921 (400 år Vasa befrielseverk)
01/0
Sverige 2 kr, 1932 (300 år Gustav II Adolfs död)
01/0
Sverige 5 kr, 1935 (500 år Riksdagen)
01
Är ridande polisen häst mot folkgrupp?
Malta
100:70:250:-
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
1000:300:50:15:200:200:200:200:200:200:200:200:200:200:200:200:200:200:200:200:200:75:75:35:35:35:65:-
Är sfärisk och boll runda ord?
41
42
43
44
45
46
AUKTION 1 / 2016
Sverige 2 kr, 1938 (300 år Delaware)
01/0 35:Sverige 5 kr, 1952 (Svensk odlings främjande)
01/0 20:Sverige 5 kr, 1959 (150 år lagbundenhet)
01/0 20:Sverige 5 kr, 1962 (Litteratur, Vetenskap, Konst)
01/0 20:Sverige 5 kr, 1966 (Tvåkammarriksdagen)
01/0 20:Sverige 10 kr 1972 (90 år Kungen)
god 01 40:Sverige 50 kr 1975 (Offentlig makt)
0
65:Sverige Lot: Krona 1956 (01/0), 2 kr 1956 (01), Krona 2009 (Svenskfinska 200 år), Krona 1907 1?, 2 kr 1898 1?, 2 kr 1950 (01/0) v.k.
80:Panama Balboa 1984 (Torrijos) Nickel
1+/01
5:Mexico Lot: 50 pesos, bi-metallisk 1995 + 50 pesos 1977 +
5 pesos 1953
v.k
20:Tunisien 5 dinarer, Bourgiba
1+/01 15:Tyskromerska riket, Thaler 1780, Maria Theresia, modern prägling 01/0 15:Dito
modernare prägling
01/0 15:FIFA
set. (nr 04914 av 15000), exklusivt träschatull med
4 silvermynt: Brasilien, 2 reis 2004, Uruguay 1000 pesos
2004, Frankrike 1 ½ euro 2004, Schweiz 20 france, 2004.
PERFEKT SKICK, Komplett med dokumentation av
informativ karaktär, i ursprungligt kartonnage
0
300:PG
Johan III Mark 1592, TONKIN TYP "I", varit böjd, småskador,
samlarvärd, INSPEKTION rekommenderas!
1/1? 300:Johan III 2 öre "Z R" 1573, NOSTR, tydlig
1
40:-
47 Johan III 2 öre 1591m bakvänd årtalsetta, bakvänt D i "DG", tydlig.
Levin 425 (kände då 7 ex)
48 Johan III 1/2 öre 1580, JOHANNS, låg upplaga, välpräglad fet
vase-kärve, silvrig. Levin 559
49 Johan III 1/2 öre 1583, JOHANNES,Tydlig, smal, vase-kärve,
silvrig, avlångt myntämne. Levin 591
50 Johan III Fyrk 1576, JOHANN, ämnesspricka, ovanligt tydligt ex
av denna tvåårstyp. Levin 656
51 Johan III Fyrk 1584, SVEC; SVEC, lätt ytkorr, dock spår av silverlyster. Levin 597 (kände då 3 ex!)
52 Karl IX Stockholm, öre med årtal 1.611, kantex
53 G II A
Säter, Öre 1629, CVPRE DALARENS
54 G II A
Säter, Öre 1630, rak sköld, ytkorr och slagmärken i sköld,
i övrigt tydlig, ljusbrun
55 G II A
Nyköping, Öre 1628, ytkorr med ärgspår
56 Kristina Avesta, Öre 1648, koppar, kantex, brun
57 Karl XI 4 öre 1669, klöverblad
58 Karl XI 4 öre 1676, silver, något svagpräglad, annars
Varför får jag inte ta med hunden in
på bageriet? Det är ju en bulldog.
god 1 100:1+
150:-
1+
150:-
1/1+
200:-
1
100:1 BUD:1/1? 200:god 1
1?
1
1/1+
1/1+
BUD:BUD:400:150:150:-
Är en zigenares honhund
det samma som romantik?