Budget 2015 och planer för 2016–2017
Budget 2015 och planer för 2016–2017 Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2014 www.karlskrona.se INNEHÅLL White arkitekter Läsanvisning Finansiell del Budgeten 2015 och planer för 2016–2017 innehåller Avsnittet börjar med en sammanfattning av förslaget, mycket information. För att underlätta för läsaren och åtföljs av information om de förutsättningar som lämnas följande läsanvisningar. budgeten baseras på. Inledande del återfinns i slutet av detta avsnitt. Resultat-, balans- och finansieringsbudget Kommunens nämnder ska sedan i enlighet med Budgeten inleds med ett sammandrag av de beslutade attsatserna enligt § 237 i kommunfullmäktige. gällande ”Ekonomi och verksamhetsstyrning i Därefter kommer det politiska förord som låg till Karlskrona kommun utifrån kommunfullmäktiges grund för kommunfullmäktiges beslut. I denna del beslutade budget bryta ned denna till sin nämnds finns såväl övergripande som verksamhetsmässiga verksamheter, och därmed fastställa sin internbudget. mål, uppdrag och prioriteringar. Denna internbudget återfinns på www.karlskrona.se efter det att den är fastställd av nämnden. Vill Du veta mer? Ta kontakt med kommunledningsförvaltningens avdelning för Ekonomi och finans. Postadress: Karlskrona kommun Kommunledningsförvaltningen Avdelning för Ekonomi och finans 371 83 KARLSKRONA Besöksadress: Östra Hamngatan 7 B 2 Telefon: 0455-30 30 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.karlskrona.se | K a r l s k ro n a k o m muns budget 2015 INLEDANDE DEL Kommunfullmäktiges budgetbeslut 4 Organisationsskiss 5 Beskrivning av Karlskrona kommuns verksamhetsstyrning Styrmodellens olika delar 6 Karlskrona kommuns vision Karlskrona 2030 9 6 Omvärdsanalys och trender Lokala planeringsförutsättningar och utmaningar 10 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 13 Ledartrion har ordet 15 Attraktiv livsmiljö Attraktiva boenden Välfärd och trygghet 16 17 17 Snabba kommunikationer 19 Utbildning och kunskap Förskola Grundskola och fritidshem Gymnasieskola 21 21 21 21 Upplevelsernas Karlskrona 23 Näringslivets Karlskrona Fler vägar till jobb och studier Strategisk samverkan för ett sjudande näringsliv 24 25 25 Karlskrona kommun som arbetsgivare och förebild Socialt Ekologiskt Ekonomiskt 27 11 27 28 29 FINANSIELL DEL Sammanfattning av budget 2015 och plan för 2016 – 2017 Allmänt Finansiella mål Verksamhetsmål och direktiv 30 Den samhällsekonomiska utvecklingen Den internationella ekonomin Den svenska och kommunala ekonomin Skatter och statsbidrag Skatteutjämning och Generella statsbidrag LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Övriga statsbidrag 32 32 32 33 34 34 34 34 Demografi 36 Personalutveckling 37 31 31 31 Ett hållbart arbetsliv för likvärdig service och kvalitet till våra medborgare 37 Ekonomisk översikt Årets resultat, kommunen Skattesats och utdebitering Avgifter Kostnaden för räntor och antaganden om räntesatser Förändring av kommunens nettolåneskuld Soliditet Löne- och prisstegring 39 39 39 40 40 Finansiell analys och nyckeltal Känslighetsanalys Resultat och Kapacitet Risk och Kontroll Finansiella förändringar Förändrade resurser till nämnderna 43 43 44 46 47 48 Resultat- Balans och Investeringsbudget Nettokostnadernas fördelning Investeringsbudget 52 53 56 40 41 41 K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 3 INLEDNING INLEDNING Kommunfullmäktiges budgetbeslut § 237 Budget 2015 och planer 2016-2017 för för kommunkoncernen i enlighet med kommun- Karlskrona kommuns samlade verksamhet. styrelsens förslag till budget och plan, bilaga 3, Utdrag ur Karlskrona kommunfullmäktiges protokoll (sidor 56–58) från möte den 10 och 11 december 2014, där beslut inriktning gällande egen byggnation alternativt för Karlskrona kommuns samlade verksamhet. förhyrning av gruppbostäder och äldreboenden För hänvisning till fullständigt protokoll, se upphäva kommunfullmäktiges beslut under www.karlskrona.se. I det fall protokollet hänvisar till § 119 – 2014, 2014-06-18, gällande byggnation bilagor har detta kompletterats med sidhänvisningar av gruppbostäder i Mölletorp, Kommunfullmäktige beslutar 1. att fastställa resultatbudget respektive budgetramar för Karlskrona kommuns nämnder och styrelse för åren 2015–2017 i enlighet med kommunstyrelsens förslag till budget och plan, bilagorna 1 och 2, (jfr sidor 48–55) 2. att fastställa finansiella mål för Karlskrona kommun enligt kommunstyrelsens förslag till budget och plan under rubriken ”Övergripande ekonomiska mål”, 3. att fastställa verksamhetsmål för Karlskrona kommun och kommunkoncernen enligt kommunstyrelsens förslag till budget och plan, rubriken ”Mål” under respektive avsnitt, 4. att med hänvisning till beslut under att-satserna 2 och 3, samtliga mål som framgår av kommunfullmäktiges beslut § 145/2013 om budget och plan för åren 2014–2016 har upphört att gälla, 5. att uppdra till kommunstyrelsen att fastställa, och till kommunfullmäktige i januari månad 2015 anmäla, ansvars- och uppgiftsfördelning avseende det fortsatta arbetet med de enligt att-satserna 2 och 3 ovan fastställda målen för Karlskrona kommun och kommunkoncernen, 6. att uppdra till kommunstyrelsen att fastställa, och till kommunfullmäktige i januari månad 2015 anmäla, ansvars- och uppgiftsfördelning avseende de direktiv som framgår av kommunstyrelsens förslag till budget och plan för åren 2015–2017, 7. att fastställa investeringsbudget och plan för åren 2015–2019 för Karlskrona kommun, för bolagskoncernen samt därmed sammantaget 4 | K a r l s k ro n a k o m muns budget 2015 Kommunfullmäktige 8. att med hänvisning till uppdrag att utreda framtida fattades om Budget 2015 och planer för 2016–2017 inom parantes där motsvarande uppgifter finns. Organisationsskiss 9. att i enlighet med kommunstyrelsen förslag till budget och plan 2015–2017, bilaga 4, fast- AB Karlskrona Moderbolag AB Karlskronahem Affärsverken Karlskrona AB borgensteckning för Karlskrona kommun och Kruthusen Företagsfastigheter AB kommunkoncernen till totalt 4 880 miljoner kronor, Utveckling i Karlskrona AB ställa 2015 års ram för upplåning, utlåning och 10. att fastställa resultatkrav, inkluderande kostnad för medlemskap i VISIT Blekinge, på Utveckling Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Personaldelegationen Valnämnden Kommunrevisionen Kommunledningsförvaltningen Överförmyndarnämnden Kunskapsnämnden Kunskapsförvaltningen Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsförvaltningen Äldrenämnden Äldreförvaltningen Funktionsstödsnämnden Funktionsstödsförvaltningen Socialnämnden Socialförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Drift- och servicenämnden Drift- och serviceförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona AB till -15,7 miljoner kronor för år 2015, 11. att fastställa krav på utdelning 2015 från AB Karlskrona Moderbolag till 24,3 miljoner kronor, 12. att med hänvisning till dels bilaga 5 i kommunstyrelsens förslag till budget och plan 2015–2017, dels till vad som i övrigt framgår av budget dokumentet, anse samtliga till budgetberedningen hänskjutna ärenden och skrivelser besvarade, 13. att utdelning år 2015 om 5,0 miljoner kronor från AB Karlskronahem skall användas för ändamål som framgår av bilaga i kommunstyrelsens förslag till budget och plan 2015–2017, 14. att fastställa Karlskrona kommuns skattesats till 22:10 % för år 2015, 15. att till protokollet notera att kommunstyrelsens förslag till budget och plan för åren 2015–2017 behandlats i enlighet med MBL § 11, 16. att kommunens nämnder ska fastställa internbudget 2015 före februari månads utgång 2015, 17. att uppdra till kommunstyrelsen att vidta de ytterligare justeringar av nämndernas budget ramar som kan bli följden av förändrad nämndsoch förvaltningsorganisation, samt 18. att bemyndiga ekonomichefen att löpande under år 2015 vidta nödvändiga tekniska justeringar av nämndernas budgetramar såsom utfördelning av den budgeterade pris- och lönereserven. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 5 INLEDNING INLEDNING Beskrivning av Karlskrona kommuns verksamhetsstyrning Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningarna utgör grunden för budgetarbetet och arbetet med de koncernövergripande målen. Planeringsförutsättningarna kan sägas ha två olika utgångspunkter: en del som är mer framtidsinriktad (omvärldsanalys) och en annan del som är en analys av mer ”hårda” och lättare avläsbara fakta. Karlskrona kommuns budgetprocess Januari–april: Planeringsförutsättningar Mars: Bokslutsberedning Juni – december: Förvaltningarnas internbudgetförslag innefattande såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga aspekter. Beslut om internbudget ska fattas senast under december månad. För samtliga nämnder utgör anslagsbindningsnivån en nettoram. Nämnder har således befogenhet att besluta om omdisponeringar mellan sina olika verksamheter. En förutsättning är dock att det inte sätt påverkar nästkommande års budget, är medför väsentlig förändring i förhållande till fastställda exempelvis statistiska uppgifter, befolkningsprognoser, mål, servicenivåer eller andra riktlinjer. förändringar i lagstiftningen, prognoser om den Planerade investeringar och deras finansiering ekonomiska utvecklingen, resultat av medborgar- fastställs i den investeringsbudget som kommun- och brukarundersökningar, effekter av beslut av fullmäktige beslutar. Ny- och reinvesteringar i utrustning och inventarier beslutas av respektive nämnd inom den investerings- Bokslutsberedning Maj–juni: KF slutligt beslut - budgetramar och koncernövergripande m ål Notering: För budget 2015 och plan 2016 och 2017 har budgetbeslutet senarelagts till december månad enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige Styrmodellens olika delar Vision Koncernövergripande mål Det ska finnas en vision för Karlskrona kommun. I koncernövergripande mål beskrivs ett antal högt Visionen ska beskriva ett önskat framtida tillstånd. prioriterade frågor och områden av betydelse för att Den ska vara kort och kärnfull. Den ska vara ett kommunen ska kunna förverkliga visionen. Genom levande dokument som talar om vart vi ska, en de koncernövergripande målen anges den önskade ledstjärna. Visionen ska vara lätt att förstå och utvecklingen inom några prioriterade områden som väcka intresse. All kommunal verksamhet ska utgå den politiska ledningen vill sätta fokus på. Områdena från visionen. ska prioriteras i nämndernas och styrelsernas mål Visionen, som fastställs av kommunfullmäktige, fram till december arbeta fram sina internbudgetar utgångspunkt i dagsläget, och som på ett påtagligt riksdag och regering. April–maj: Budgetberedning ska ha ett tidsperspektiv på 10–15 år. Den riktar sig Den del av planeringsförutsättningarna som tar sin Kommunstyrelse och nämnder har därefter tid att Senast under mars månad ska bokslutsberedning ram som tilldelats i beslutad investeringsbudget. Nämnd som har behov av investeringar ansvarar genomföras med styrelser, nämnder och kommunal- för att investeringen planeras in i kommande budget. förbund. Vid detta tillfälle ska bokslutet för föregående Utrymme för kapitalkostnader och eventuellt ökade år vad avser såväl måluppfyllelse som ekonomiskt driftskostnader i övrigt skapas genom avskrivningar, resultat presenteras. Samtidigt ska en bedömning besparingar och prioriteringar inom tilldelade ramar. göras av de effekter som bokslut, planeringsförut- Beslutsunderlaget ska tydligt klarlägga lönsamheten sättningar och de koncernövergripande målen får i planerade investeringar eller vilka andra effekter för kommande års verksamhet. investeringen avser att åstadkomma. Budget (drift och investeringar) att bolagens investeringsbudgetar ska behandlas av Budgetberedning för nästkommande år och de kommunfullmäktige i samband med kommunens därpå följande två planåren, ska ske senast under totala investeringsbudget. Syftet är att kommunfull- maj månad. Slutligt beslut om budgetramar och mäktige ska ha kontroll och kunna besluta över koncernövergripande mål ska fattas av kommun- kommunkoncernens totala upplåning och att kunna fullmäktige senast i juni månad. prioritera bland investeringarna. Av ägardirektiven för de helägda bolagen framgår och åtgärdsplaner för verksamheten. till tre nyckelgrupper: medborgare/brukare/kund, Budget och flerårsplan medarbetare och politiker. Visionen ska för att kunna Det totala ekonomiska utrymmet anges och fördelas få en styrande och sammanhållande effekt på den i budgeten och flerårsplanen med utgångspunkt från kommunala verksamheten upplevas som realistisk kommunens vision och koncernövergripande mål. och trovärdig. 6 | K a r l s k ro n a k o m muns budget 2015 K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 7 INLEDNING Karlskrona ligger ovanligt bra till för att kunna erbjuda hög livskvalitet och unika upplevelser. Karlskrona kommuns vision Karlskrona 2030 Vision Karlskrona 2030 antogs av kommunfullmäktige den 22 november 2012 och formulerades så här: Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller. För att Karlskrona ska växa och få fler invånare, arbetstillfällen och besökare behövs en tydlig framtidsbild och en utstakad väg för att nå dit. Därför har Karlskrona kommun tagit fram en vision som ska ligga till grund för det strategiska arbetet de kommande mandatperioderna. Visionen ska beskriva ett önskat framtida tillstånd. All kommunal verksamhet ska utgå från visionen. Vi gör det igen! En gång i tiden grundades Snabba kommunikationer Vi ska ha en väl utbyggd infrastruktur som gör det lätt att ta sig till och från Karlskrona. Genom fortsatt utveckling av hamnen på Verkö blir vi ett centrum för gods- och persontrafiken i Östersjön. Den digitala infrastrukturen och den väl utbyggda lokaltrafiken – med buss, tåg eller båt – gör vardagen enkel i Karlskrona. Karlskrona med ambitionen att bli en av landets Utbildning och kunskap mäktigaste städer. Här samlades de kunnigaste Vi ska ha skolor och utbildningar som håller hög yrkesarbetarna och här skapades en innovativ miljö kvalitet på alla nivåer. Vi har utbildningsmiljöer som som gjorde Karlskrona känt långt utanför landets stimulerar till kreativitet och nyskapande. Genom ett gränser. När vi nu siktar mot år 2030, är det med nära samarbete med näringslivet ges möjligheter till samma vilja att skapa något tillsammans. Vi gör ett livslångt lärande. det igen, helt enkelt! Vi gör det tillsammans – en framtid som håller. Upplevelsernas Karlskrona Karlskrona 2030 är en framtidsbild som medborgare, Vi ska erbjuda ett brett utbud av upplevelser kring näringsliv och politiker tagit fram tillsammans. Det är vår unika skärgårds- och världsarvsmiljö. Med hög bilden av ett öppet samhälle där alla kan leva ett rikt kvalitet och gott värdskap kan vi locka besökare året liv och där resurserna används på ett hållbart sätt, om och göra besöksnäringen till en ny basnäring i socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Med en gemen- Karlskrona. sam vision och att vilja nå den tillsammans är grunden lagd för arbetet. De närmaste åren prioriterar vi fem Näringslivets Karlskrona utvecklingsområden. Vi ska ha ett fortsatt dynamiskt och innovativt Attraktiv livsmiljö näringsliv som ligger i framkant internationellt sett. Samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, får våra företag att växa och utvecklas. Vår region är staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av ledande inom miljö- och energiområdet och vår aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med unika kompetens lockar nya företag att etablera sig en internationell atmosfär. Med olika sorters boenden i Karlskrona. i attraktiva miljöer får alla möjlighet till ett aktivt liv, oavsett ålder. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 9 INLEDNING INLEDNING Omvärdsanalys och trender miljöfrågor, men även t.ex. trygghetsfrågor ingår i trenden och är väsentliga för Karlskronas möjligheter till fortsatt tillväxt. Syftet med omvärldsanalysen är att skapa kvalitativa diskussions- och beslutsunderlag, att skapa underlag och kunskapsbas för strategiska, långsiktiga beslut. Detta kan gälla riskbedömning, framtidsberedskap och att mer allmänt göra en organisation mer medveten om vad som händer i omvärlden. Omvärldsanalysen i budgetprocessen utgör den framtidsinriktade delen av planeringsförutsättningarna som ska blicka 5-10 år framåt i tiden. Lokala planeringsförutsättningar och utmaningar I omvärldsanalysen blandas faktorer, trender och yttre omständigheter där vissa går att påverka och andra endast är något som vi får förhålla oss till. Det finns ett antal dokument och arbetsområden inom kommunen som på olika sätt beskriver och styr våra lokala planeringsförutsättningar och hur utvecklingen kan ske i koppling till de mer övergripande trenderna. Dessa är översiktsplan Karlskrona 2030, Vision Med trend avses i detta sammanhang en förändring i svårigheter att ersätta de generationer som slutar Karlskrona 2030, den demografiska utvecklingen, omvärlden som det finns anledning tro kommer att i arbetsmarknaden med de som kommer in. hållbar utveckling i Karlskrona samt Regionfrågan. fortleva ytterligare en tid och som under sin livstid Teknikutveckling En trend är synlig och uppenbar, den har en riktning Utvecklingen av ny teknik är ett trendområde som av 2012 ett antal samtal och workshops med (ökar eller minskar) och verkar inom ett visst område. ständigt har inverkan på våra liv, såväl i arbetslivet företrädare för olika verksamhet i kommunen. Utifrån En drivkraft är det som gör att en trend tar en rikt- som privat. För kommunens del blir utvecklingen av visionens prioriterade utvecklingsområden beskrevs ning och ger trenden en rörelsekraft. En trend kan ha e-samhället och efterfrågan på nya tjänster centrala, hur trenderna påverkar våra möjligheter att uppnå flertalet drivkrafter och en drivkraft kan driva på flera inte minst när det gäller servicemötet och kommunens goda resultat, vilka hinder det finns mot att trender. Karlskrona kommun har jobbat med över- kontakter med medborgarna och brukarna när fler förverkliga visionen samt formulerades ett antal gripande drivkrafter och trender utifrån underlag från självservicetjänster erbjuds. Teknikutveckling utmaningar som Karlskrona står inför. SKL, ”Vägval för framtiden – utmaningar för det påverkar även infrastruktur, kommunikationer och kommunala uppdraget mot år 2020”. Dessa har i övriga delar av samhällsbyggnadsområdet där den Attraktiv livsmiljö analysprocessen arbetats samman med aktuella klimatsmarta tekniken blir allt viktigare. – Att få de som bor här att stanna kvar och att underlag för att belysa vad som kan få betydelse för Karlskronas utveckling. Värderingsförändringar Karlskrona kommun står inför genomfördes i slutet locka hit nya och fler invånare. – Att erbjuda attraktiva boendemiljöer. Förändrade värderingar styr medborgarnas ändrade – Att erbjuda en väl utvecklad kollektivtrafik. förväntningar och krav på kommunen och dess – Att avgöra vilken typ av servicenivå som ska Som trend ger globaliseringen upphov till ökad verksamheter. Samtidigt finns det stora variationer erbjudas i olika delar av kommunen. rörlighet, av både människor, varor och idéer. mellan värderingarna när önskemålen blir allt mer – Att värna om medborgarnas delaktighet och I globaliseringen ser vi även en ökad polarisering individuella. Kännetecknande för förändringarna är arbeta för ökad transparens. av befolkningen, med större klyftor mellan de som att de sker väldigt snabbt och att flera trender kan har arbete och inte, rika och fattiga, etc. men även dra utvecklingen åt olika håll. Som en följd av olika en ojämn utveckling av städer respektive landsbygd värderingsförändringar i samhället ändras lagstift- som en följd av urbaniseringen. ningar som påverkar kommunens verksamheter mer Globalisering Demografi 10 För att beskriva och formulera utmaningarna som sannolikt kommer att påverka sin vår organisation. – Hur få fler att använda kollektivtrafik? – Hur påverkar regionförstoring och ökad arbets pendling behoven av kommunikationer? – Hur kan samverkan på olika nivåer förbättras? – Hur säkerställs att hela kommunen har tillgång till bredband? Utbildning och kunskap – Att skapa förutsättningar för det livslånga lärandet. – Att möta kraven på kompetens och matchning till arbetsmarknadens behov. – Att erbjuda en trygg skolgång i skolor som visar på bra resultat. – Att få fler ungdomar att fullfölja sina gymnasie studier. Upplevelsernas Karlskrona – Att skapa balans med aktiviteter riktade till kommunens egna invånare och till besökare utifrån. – Hur ska kommunen agera för att näringslivet ska kunna utvecklas inom området? – Hur kan besöksnäringen och nöjesindustrin bli en basverksamhet i kommunen i samverkan med andra aktörer. Näringslivets Karlskrona Hur ska samverkan med regioner, kommuner, näringsliv och lärosäten ske? – Vilket näringsliv har vi framöver och vad ska kommunen satsa på? – Hur ska kommunen klara omvandlingen med att öppna upp för fristående företag inom traditionellt kommunala verksamheter? – Hur kan kompetensen och initiativen hos utlänska inflyttare tas tillvara? eller mindre avgörande, t.ex. ändringar i skollagen. De trender inom det demografiska området som Hållbar utveckling får stor påverkan på kommunen är ålderspucklar, En övergripande trend som påverkar och genomsyrar generationsskutt, det vill säga hur olika stora all verksamhet är hållbar utveckling. Klimatfrågorna generationer påverkar samhället i stort och match- med diskussioner om t.ex. höjda havsvattennivåer ningsproblem på arbetsmarknaden när det blir och hur det kan påverka just vår kommun, mer lokala | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 Snabba kommunikationer K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 11 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet Karlskrona är på många sätt fantastiskt. Vi bor och lever i en öppen stad vid ett öppet hav och det finns gott om smultronställen i hela kommunen. I Karlskrona hinner du njuta av livet. Avstånden är korta och du har närheten till skolor, näringslivsutvecklingen och kommunens ekonomi. barn- och äldreomsorg och annan service som är Jag är övertygad om att en politik som förenar viktig för att få vardagslivet att fungera. Karlskrona rättvisa och tillväxt, trygghet och utveckling – inte är porten till Syd- och Östeuropa med enorma varken eller – är vägen till framgång. Tillsammans möjligheter inom näringslivet, turismsektorn och kultur- kan vi nå långt. området. Jag vill kunna välkomna nya karlskronabor Vi som kommun kan inte beordra fram en inflyttning till en tolerant och mångkulturell kommun. Nya bo- av människor och företag, men vi kan kratta i man- stadsområden är på gång runt om i kommunen och egen genom att skapa en kommun som erbjuder bra en ny stadsdel, Pottholmen, ska börja byggas. skolor, service och ett gott näringslivsklimat. Med Karlskrona har mycket som är bra, men erbjuder fokus på livskvalitet och en hållbar framtid ska också enorma möjligheter till fortsatt utveckling och kommunens egna verksamheter utvecklas för att ökad inflyttning. Men för att vi ska bli framgångsrika kunna erbjuda ännu bättre service och kvalitet. Det räcker det inte att konstatera att vi har möjligheter, som gör mig övertygad om att vi ska nå målet är att utan vi måste också erkänna och ta oss an de problem vi nu har ett majoritetsstyre över blockgränsen som som hindrar oss från att utvecklas. Jag tänker på de ger stabilitet och långsiktighet och vi gör det här utmaningar vi har framför oss när det gäller jobben, tillsammans, kommunen och näringslivet. Patrik Hansson (S) Kommunstyrelsens ordförande K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 13 BUDGETSKRIVELSE Ledartrion har ordet Karlskrona är en kommun med goda förutsättningar för invånarna att ha ett bra liv. I kommunens vision för 2030 säger man – ”Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller”. Vi ser en positiv utveckling för Karlskrona men det på att få ordning i ekonomin för att kunna ge stabila går inte bra för alla. Karlskrona befinner sig i ett ut- förutsättningar för välfärdsverksamheterna och satt läge där politisk handlingskraft och förmåga kunna göra viktiga framtidsinvesteringar. kommer att ställas på prov. Därför är vi glada att vi Vår vision är att Karlskrona ska vara ett öppet nu som en stark majoritet kan skapa den förändring samhälle där alla kan leva ett bättre liv och där som behövs för att fortsätta utveckla Karlskrona. resurserna används på ett hållbart sätt – socialt, För att Karlskrona ska växa och få fler invånare, ekologiskt och ekonomiskt. För att uppnå visionen arbetstillfällen och besökare behövs en tydlig behövs strategier och inriktningar för hur målen kan framtidsbild och en utstakad väg för att nå dit. Vi vill nås. Alla nämnder och styrelser ska bryta ner de ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt prioriterade målen till SMARTA mål (specifika, mätbara, alla. Ett samhälle som undanröjer hinder för männ accepterade, realistiska, tidsatta och ansvarsfördelade) iskors utveckling och ger alla, oavsett uppväxtmiljö, och omsätta dem i praktisk handling. Målen skall möjligheter att nå sin fulla potential. också förses med specifika indikatorer för mätning. Denna budget lägger grundfundamentet så att Vår budget är förändringsinriktad och de prioriterade kommunen kommer att kunna både ge en kvalitativ mål som anges här bedöms vara de viktigaste för service till våra medborgare och satsa på utveckling. 2015. Det finns många fler viktiga verksamheter inom Vi prioriterar jobben, näringslivsutvecklingen, Karlskrona kommun än de som tas upp i budgeten landsbygdsutvecklingen och goda förutsättningar för och de ska fortsätta bedrivas och utvecklas av välfärdsverksamheterna. kommunens medarbetare. Det är en ansvarsfull budget som har som mål att ge kommunen långsiktigt hållbarhet. Vi sätter fokus Patrik Hansson (S) Magnus Larsson (C Börje Dovstad (FP) K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 15 Attraktiva boenden Karlskrona ska erbjuda attraktiva miljöer där livskvalitet ”Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Med olika sorters boenden i attraktiva miljöer får alla möjlighet till ett aktivt liv, oavsett ålder.” Vision Karlskrona 2030 och trygghet kan kombineras med ett bra boende, arbete och studier. En av förutsättningarna för en positiv utveckling i kommunen är tillgången till bostäder. Bostadsbrist får inte hindra Karlskronas framtida utveckling och därför krävs att bostadsbyggandet tar fart. Alla boendetyper behövs, men framför allt behöver vi bygga fler hyresrätter. Vårt Karlskrona är en kommun med många fördelar. Vi har en fantastisk skärgård, ett slätt- och jordbrukslandskap i kommunala bostadsbolag Karlskronahem ska verka toppklass och de stora skogarna som skänker oss lugn och ro. Vårt stora ansvar är att se till att hela kommunen för att pressa kostnaderna vid nyproduktion, vilket kan fortsätta att utvecklas utan att man ställer olika kommundelar mot varandra. Tillgången till grundläggande man också redan nu visat att man kan. Rationellt kommunal service är viktig för var man väljer att bo. Vi vill att våra invånare ska ges grundförutsättningar till ett byggande ger hög kvalité och rimliga hyror. I Karls- gott liv oavsett vem man är eller var man bor i kommunen. krona ska det finnas en variation i boendetyper för alla generationer i hela kommunen. Mål ] Vi ska ha nöjda kommuninvånare som anser att Karlskrona kommun är en bra plats att leva och bo i. ] ] De äldre ska garanteras en värdig vård med tydliga mål som bygger på den enskilda människans behov, trygghet och integritet och som utgår från social och ekonomisk rättvisa. Äldreomsorgen ska präglas av trygghet och omtanke i vardagen. Den enskilde ska kunna leva ett självständigt liv på sina egna villkor och i sin egen önskade miljö. Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att leva som andra. Vi ska bemöta alla våra invånare med respekt och erbjuda en god omsorg som ger stöd och service med hög grad av socialt innehåll. Då kan alla våra invånare ha ett rikt liv, med reella möjligheter till inflytande och möjlighet att leva som andra. Karlskrona kommun ska erbjuda en mångfald i omsorgsformer och vi ser gärna fler kooperativ. Hur bra välfärdspolitiken än är så kommer det att sociala svårigheter. Om alla, även den mest utsatta, Kommunen ska växa genom hållbar utbyggnad ska ha förutsättningar att komma vidare till arbete och det ska finnas en planberedskap för tomter, och egen försörjning så måste samhället ha specifika bostäder och verksamhetslokaler i hela kommunen. och individuella stöd, och ett finmaskigt socialt ] Arbetet med att planera Hattholmens framtida användning ska påbörjas. Kommunen ska möjliggöra byggandet av seniorboenden på fler platser i kommunen. skyddsnät. Socialtjänsten i Karlskrona kommer att prioriteras. Genom målmedvetet arbete ska vi vända den negativa utvecklingen till något positivt. Mål ] ] Kommunen ska se över möjligheten till fler centralt placerade studentboenden. ] att alla har rätt till vård och omsorg utifrån behov. bostadsbehov i hela kommunen. Utvecklingen på Pottholmen Etapp 1 ska prioriteras. ] krona kommun. Det får aldrig råda någon tvekan om hända att människor hamnar i ekonomiska och ] ] inflytande ska prägla vården och omsorgen i Karls- Kommunen ska bättre möta karlskronabornas Direktiv ] ] ] Ett Bostadsförsörjningsprogram ska tas fram. ] En strategi för markförvärv ska tas fram. ] ] omsorg i vår kommun. ] bra liv. God kvalitet, hög tillgänglighet och rätt till Det förebyggande arbetet för att motverka social utslagning och missbruk ska stärkas genom en ökad samverkan mellan socialtjänst, skola, Välfärd och trygghet Det finns ett flertal havsnära miljöer som lämpar sig utmärkt för nya attraktiva bostäder. En Karlskronakommission ska arbeta fram en långsiktig strategi för en bättre jämlik social största bostadsområde Mellanstaden. Alla karlskornabor ska ges förutsättningarna till ett Äldre ska kunna åldras i trygghet med bibehållen Direktiv En strategi/handlingsplan ska arbetas fram för att öka möjligheterna till ett rikare liv i kommunens Socialtjänsten i Karlskrona ska hålla hög klass självständighet och mötas med respekt. Skärgårdsplanen och Landsbygdsprogrammets inriktningar ska realiseras. Vi ska ha en omsorg med kvalitet som ger i en nationell jämförelse. service och samlingslokal i hela kommunen. ] Karlskronas invånare ska ha en god folkhälsa. gemenskap, trygghet och valfrihet. Kommunen ska utreda förutsättningarna till inrättandet av serviceorter med grundläggande kommunal närpolis, landsting och föreningsliv. ] Kommunen ska arbeta för att förbättra folkhälsan för äldre. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | White arkitekter BUDGETSKRIVELSE Attraktiv livsmiljö 17 BUDGETSKRIVELSE Snabba kommunikationer ”Vi ska ha en väl utbyggd infrastruktur som gör det lätt att ta sig till och från Karlskrona. Genom fortsatt utveckling av hamnen på Verkö blir vi ett centrum för gods- och persontrafiken i Östersjön. Den digitala infrastrukturen och den väl utbyggda lokaltrafiken – med buss, tåg eller båt – gör vardagen enkel i Karlskrona.” Vision Karlskrona 2030 Kommunikationer är livsnerven för ett samhälles Mål invånare och företag. För att vår kommun ska kunna ] Det hållbara resandet ska öka i hela kommunen. växa behövs en väl fungerande infrastruktur med ] Karlskrona ska vara ett nav i en expansiv region. snabba tillförlitliga transporter både på land och till ] Tillgången till digital infrastruktur ska öka i hela sjöss. Kommunen ska skapa tillgänglighet och förutsättningar för alla människor att få ihop sin vardag kommunen. och fritid oavsett vilket färdmedel man använder. Direktiv Att välja ett klimatvänligt resande ska vara enkelt. ] Det är en vinst för miljö, hälsa och ekonomi. andra hållbara drivmedel. För att våra internationella företag ska fortsätta att utvecklas behöver kommunikationerna till och från ] Vi kommer att aktivt delta i arbetet för att bygga ömsesidig samverkan mellan länder och företag i i hela kommunen. ] och sträckan Nättraby/Björketorp åtgärdas. ] kommunen. Bredband är en förutsättning för att Affärsverken AB ska ta ett större ansvar för att öka utbyggnadstakten av fiber i hela vår kommun. ] Kommunen ska tillsammans med Region Blekinge utreda ett tågstopp i Rödeby. väljer att bo på orten. Det ska vara lika lätt att skaffa bredband på landsbygden som i tätorten. Kommunen ska genom ett aktivt lobbyarbete påverka så att flaskhalsarna på E22:an vid Jämjö gröna transportkorridoren Baltic Link. företag ska kunna driva verksamhet och att människor Parkeringsstrategin ska utvärderas med syfte att göra förenklingar. ] Östersjöområdet och vara med i utvecklingen av den Vi ska fortsätta utbyggnaden av fibernätet i hela Den kommunala cykelstrategin ska genomföras och det ska anläggas fler och bättre cykelvägar Karlskrona stärkas. Utvecklingen på Verkö ska fortsätta så att Karlskrona blir ett nav i Östersjön. Kommunen ska främja en ökning av kollektivtrafikåkande och fortsätta sin satsning på elbilar och ] Kommunen ska fortsätta utveckla skärgårdstrafiken för både besökare och boende. Satsningarna på infrastruktur gör det lätt att resa hit, att förflytta sig här och att sköta kontakten med omvärlden. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 19 BUDGETSKRIVELSE Den som blir uppmuntrad att lära sig mer, från förskolan till studenten, har alla möjligheter att lyckas. Utbildning och kunskap ”Vi ska ha skolor och utbildningar som håller hög kvalitet på alla nivåer. Vi har utbildningsmiljöer som stimulerar till kreativitet och nyskapande. Genom ett nära samarbete med näringslivet ges möjligheter till ett livslångt lärande.” Vision Karlskrona 2030 Barn och unga i Karlskrona ska få de bästa förut- föräldrar behöver. Många jobbar idag skift eller har sättningarna i skolan för att kunna skapa sig en oregelbundna arbetstider därför behöver vi fler trygg framtid i livet. Det ska finnas förskolor och förskolor med utökade öppettider i kommunen. skolor av hög kvalitet i hela kommunen. Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta kunskaper och värden och utveckla deras förmåga att tillägna sig dessa. Alla elever ska kunna gå ut skolan med självförtroende, självkänsla, Direktiv ] i kommunen ska utöka sina öppettider. ] Kommunen ska ta fram en långsiktig plan för förskolebehovet i hela kommunen. maximal kunskap och en lust till fortsatt lärande. Grunden för detta är en skola som arbetar mot Kommunen ska ta fram en plan för att fler förskolor fördomar, mobbing och rasism och för demokrati, Grundskola och fritidshem jämställdhet och respekt. Stöd och förstärkning ska Alla barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att sättas in i ett tidigt stadium utifrån barnens behov utveckla sin kunskap och förmåga för att möta både gällande pedagogik och elevhälsa och framtiden i en globaliserad värld. Vi ska sätta fokus samarbetet mellan förvaltningar och även med på klassrummet och ge utrymme för elevernas landstinget stärkas. Lärarnas arbetsvillkor ska nyfikenhet och att lärare ska få vara lärare. förbättras och kompetensutveckling främjas. För att kommunen i framtiden ska växa och stärka sin konkurrenskraft krävs goda resultat i skolan och Direktiv ] läsförståelsen så att eleverna kan tillgodogöra sig att fler får möjlighet till högre studier. Mål ] alla ämnen. ] Antalet barn per pedagog i förskola och grundskola ] Andelen elever som klarar kunskapskraven ska självklar del i undervisningen. öka. Gymnasieskola Skolan ska kompensera för elevers olika förutsätt- I dagens samhälle är en fullgod gymnasieutbildning ningar på så väl elevnivå som mellan olika skolor. grundläggande för att man ska kunna få ett jobb. Vi Direktiv ] Alla elever ska få rätt till det stöd de behöver genom utvecklandet av elevvårdsteam. ] Lärare ska ges förutsättningar till ökad tid med eleverna och modern digital teknik ska vara en ska minska. ] Fokus i de tidigare åren ska ligga på att utveckla Kommunen ska göra en särskild lönesatsning för lärare. vill ha en gymnasieskola där alla elever får det stöd de behöver för att fullgöra sin utbildning. Vi ska ha en bredd av utbildningar som alla har ett nära samarbete med näringslivet och/eller högskolan. Direktiv Förskola ] Ett barns skolgång påbörjas i förskolan. Det är viktigt ] Lärare ska ges förutsättningar till ökad tid med eleverna och modern digital teknik ska vara en att vi redan där stödjer barnen på rätt sätt så att självklar del i undervisningen. de med glädje kan ta de första kliven i det livslånga lärandet. Förskolan ska finnas på de tider som Kommunen ska främja lärlingsplatser både inom sin egen verksamhet och hos näringslivet. ] Elevernas rätt till lärarledda lektioner ska tillgodoses. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 21 BUDGETSKRIVELSE Upplevelsernas Karlskrona Ett kultur- och föreningsliv med stort spelrum bäddar för ett imponerande utbud av lockande evenemang. ”Vi ska erbjuda ett brett utbud av upplevelser kring vår unika skärgårds- och världsarvsmiljö. Med hög kvalitet och gott värdskap kan vi locka besökare året om och göra besöksnäringen till en ny basnäring i Karlskrona.” Karlskrona är ”Den gröna skärgårdstaden” med närhet Mål till både skärgård, landsbygd och skog. Vi ska ta ] tillvara på vårt världsarv och se till att våra besökare möter en ren och välskött stad. ] förbättras. Här spelar våra lokala föreningar och studieförbund en viktig roll. Det ska finnas ett brett utbud av idrottsanläggningar, kultur- och samlings- ] större plats. ] Besöksnäringen i kommunen ska öka. Direktiv ] Kommunen ska erbjuda stöttning så att de lokala föreningar och studieförbundens verksamheter kan utvecklas. ] I centrala Karlskrona ska arbetet fortsätta med att ta fram en lösning som ger en väl fungerande Besöksnäringen är en bransch som ska utvecklas idrottshall för skolor och idrott, och om det går till att bli en grundnäring genom ett aktivt arbete från kommunen. Vi har ett unikt läge som kan förädlas Tillgängligheten till evenemang och upplevelser i hela kommunen ska öka. lokaler i hela kommunen. Vi är överens om att vårt stadsbibliotek behöver nya lokaler och kulturen Möjligheter till unika upplevelser i kommunen ska öka. i just deras kommundel. För att Karlskrona ska vara en attraktiv kommun måste kultur- och fritidsutbudet Karlskrona ska vara ett besöksmål i högsta nationella klass. Karlskrona är dock mer än bara Trossö. Vi vill att alla våra invånare ska känna att det händer saker Vision Karlskrona 2030 även lokaler till större konferenser. ] och locka allt fler besökare inte minst inom båt-, Utifrån de förutsättningar som finns idag ska ett omtag göras för att hitta den bästa lösningen till eko-, mat- och kulturturism. ett nytt kulturhus. ] Det goda arbete som påbörjats med mer öppet på filialbiblioteken ska fortsätta. ] Kommunen ska påverka försvaret och regeringen för att hitta en långsiktig lösning för Marinens musikkår. ] Kommunen ska verka för att Karlskrona ska upplevas som en välkomnande och öppen stad. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 23 Karlskrona har potential till ett sjudande näringsliv om i framkant internationellt sett. Samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv får våra företag att växa och utvecklas. Vår region är ] är fler och växande företag, fler invånare och fler i jobb som ger förutsättningar för en bra välfärd. Kommunen ska utvärdera och kvalitetssäkra SFI undervisningen. antalet företag och jobb i Karlskrona. Vi vill kraftsamla för att få en effektivare näringslivspolitik. Det Vuxenutbildningen och SFI ska ha en starkare koppling till arbetslivet. alla aktörer samarbetar. Nya idéer och traditionella insatser behöver utvecklas och testas för att öka ”Vi ska ha ett fortsatt dynamiskt och innovativt näringsliv som ligger ] Strategisk samverkan för ett sjudande näringsliv Karlskrona kommun kan inte som enda aktör skapa de ledande inom miljö- och energiområdet och vår unika kompetens Fler vägar till jobb och studier lockar nya företag att etablera sig i Karlskrona.” För att klara tillväxten och välfärden krävs att vi tar att växa. Vi tror på samarbete med näringslivet och tillvara all den kompetens och vilja till arbete som andra aktörer. Vi kan tillsammans skapa förutsättningar finns hos de människor som idag står utanför för nya företag, växande företag och nya karlskronabor arbetsmarknaden. Ska vi klara det krävs att aktiva om vi kraftsamlar och tillför nya resurser i vår lokala insatser och utbildning alltid ska gå före passivt näringspolitik. Fyra av fem jobb skapas i småföretagen. bidragstagande. Kommunen ska ta sitt ansvar Jobb och företagande är grunden för att vi ska få re- och erbjuda fler vägar ut på arbetsmarknaden. surser till en grön omställning och väl fungerande väl- Vision Karlskrona 2030 nya jobb och den tillväxt som kommunen behöver för Vi vill ge alla möjligheten att växla spår i livet och att färd. I Karlskrona ska företag enkelt kunna starta, växa de som vill ska kunna studera för att ge möjligheterna och anställa. Vi ser att det behövs en tätare dialog med till nytt jobb eller få behörighet till högre studier. våra lokala företagare för att vi tillsammans ska kunna Detta gäller oavsett om du behöver komplettera ett skapa ett bättre näringslivsklimat i kommunen och fler ämne, läsa SFI eller behöver en yrkesutbildning. jobb. Kommunen ska främja ökad samverkan med Arbetsmarknadsnämnden ska fokusera på att ge arbetssökande rätt utbildning och erfarenhet som stärker kompetensmatchningen till företag, kommun och landsting. högskolan, näringslivet, landstinget och regionen för att hitta framtidens innovativa lösningar. Mål ] Mål ] ] ] ] ] Samarbetet mellan kommunen och andra aktörer Antalet hushåll i beroende av försörjningsstöd Karlskronas näringslivsklimat ska förbättras. Kommunen ska skapa förutsättningar för fler och växande företag i Karlskrona. Arbetslösheten i Karlskrona ska minska. på arbetsmarknaden ska öka. Direktiv ] ”Företagsomsorg” ska utvecklas så att befintliga ska minska. företag ska vårdas samtidigt som de som vill I Karlskrona ska det finnas en vuxenutbildning etablera sig i vår kommun ska ges den service som efterfrågas. som ger återkommande möjligheter till utbildning och yrkesväxling. BUDGETSKRIVELSE Näringslivets Karlskrona ] Arbetet som påbörjats med en Företagslots för att skapa en väg in till de kommunala kontakterna ska Direktiv Samhälle, högskola och näringsliv lägger tillsammans grunden för god tillväxt, ökad inflyttning och tryggad välfärd. ] Kommunen ska särskilt fokusera på de unga vidareutvecklas. ] arbetslösa och nyanlända som snabbt behöver annat. komma i jobb eller utbildning för att inte hamna i ett utanförskap. ] ] Kommunen ska göra extra åtgärder för de som Kommunen ska utveckla ett tätare samarbete med och höja utbildningsnivån i kommunen. ] Science Park ska utveckla innovativa lösningar för att skapa morgondagens marina kluster och Arbetsförmedlingen och näringslivet samtidigt som hållbar energi såsom solenergiområdet. insatser görs utifrån det arbete Region Blekinge har påbörjat. Blekinge Tekniska Högskola med sin hållbarhetsprofil ska vara ett nav för att utveckla företagandet hamnat längst ifrån arbetsmarknaden. ] Kommunen skall se över vilka hinder som finns för företagare när det gäller tillstånd, tillsynstaxor och ] Kommunen ska ta fram en näringslivsstrategi för att främja utvecklingen av ett varierat näringsliv. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 25 BUDGETSKRIVELSE Karlskrona kommun som arbetsgivare och förebild Karlskrona kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklande arbeten där arbetsglädje, hälsa och effektivitet står i fokus. Som kommunens största arbetsgivare ska Karlskrona kommun vara en förebild för att resurserna används på ett hållbart sätt socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Tydlig ledning och styrning ska säkra god hushållning med våra gemensamma resurser. Socialt Mål Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt ] Andelen nöjda medarbetare i kommunen ska öka. stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande ] Jämställdheten i kommunens verksamheter ska öka. ] Andelen heltidstjänster ska öka. ] Vid upphandling av tjänster ska sociala hänsyn öka. mänskliga behov uppfylls. Alla medborgare och medarbetare i Karlskrona ska oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder, religion/trosuppfattning, könsidentitet/könsuttryck och socioekonomisk bakgrund självklart ha Direktiv ] samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och ska behandlas likvärdigt i varje kontakt med verksamheter. ] kommunens verksamheter. kvinnor. ] Kommunen ska väga in sociala kriterier vid upp- Karlskrona. Vi vill att alla beslut som fattas ska handling. Det ska införas krav på kollektivavtal vid prövas utifrån barnperspektivet och hur de påverkar upphandling av tjänster och varor från företag med anställd personal. jämställdhet och rättvisa i en positiv riktning. Personalen är kommunens viktigaste resurs. Vi ] alla anställda ska erbjudas kompentensutveckling. Heltid ska vara grunden i alla anställningar, därefter kan anställda få önskad sysselsättningsgrad. Vi behöver ha en bra grundbemanning och minska visstidsanställningar till ett minimum. En strategi/handlingsplan för rätten till heltid ska tas fram. måste skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö och Det är naturligt att vilja arbeta för en kommun som ser till både medarbetarnas och miljöns bästa. Lönekartläggningen ska fortsätta så att likvärdiga arbeten också lönesätts likvärdigt mellan män och Kvalitet ska genomsyra all vår verksamhet för att skapa ett mer jämställt, jämlikt och rättvist Utbildningsinsatser som ger ökad kompetens och trygghet ska ske för all personal vid kommunens ] En handlingsplan för utvecklingstjänster inom välfärdsområdena ska tas fram. ] Kommunens samlade verksamheter ska arbeta med perspektivet ”Hållbart arbetsliv” i det personalpolitiska programmet under 2015. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 27 Direktiv En sund ekonomi är helt avgörande för att vi ska lyckas ] ] effektivisera där det går och satsa extra där det behövs. Vi vill nu göra en omstart och vidta konkreta lång sikt. ] ] effektiviseringsåtgärder göras vid sammans- välfärdsverksamheter, kunna göra viktiga framtids- slagningar av nämnder och förvaltningar. Ekonomin framgår i budgetsiffrorna. ] kostnader minska med 35 miljoner kronor/år. och stabil budget med tydligt överskottsmål. Investe- Inriktningen ska vara att effektivisera genom ringar delas upp i två kategorier; skattefinansierade förändrat arbetssätt, allmän återhållsamhet, mins- och avgiftsfinansierade investeringar. kade sjuklönekostnader i hela organisationen och Mål tjänster i hela tjänstemannaorganisationen. Inrikt- anställningsprövning vid pensionsavgångar av ningen ska vidare vara att undvika besparingar i Kommunens ekonomi ska stärkas under plan- det vi kallar kärnverksamheterna och som drabbar perioden. ] ] Soliditeten ska successivt öka under planperioden. Kommunens resultat ska för perioden 2015–2017 Karlskronaborna direkt. ] boenden och gruppboendet i extern regi än intäkter och statsbidrag 2017. ] Skattefinansierade investeringar ska på sikt finansieras inom investeringsutrymmet som motsvarar årets avskrivningar och resultat. vi har tekniken och vi har resurserna. Det är dyrare att om- och nybyggnad. ] Kommunen ska genom ett aktivt arbete med vara en ekokommun och miljöbokslut ska göras. och ställa krav som motsvarar de svenska djur- Karlskrona kommun ska minska sin klimatpåverkan skyddsreglerna. ] Alla kommunens kök ska KRAV-certifieras till nivå 1. Maten som serveras ska vara sund, säker Mål och av hög kvalité. Kommunens förskolor och skolor ska erbjuda ] Karlskrona kommun ska minska sin klimatpåverkan. ] Resurshushållningen i kommunen ska öka. barnen en giftfri miljö, därför krävs en noggrann ] Andelen ekologisk mat som serveras inom kartläggning av verksamheterna följt av tydliga ] miljömål. kommunens verksamheter ska öka. Insatser för att uppnå en giftfri vardag för barn och unga ska öka. vilket motsvarar 5 miljoner kronor. källor som solenergi ska fortsätta att utvecklas vid upphandlingar öka andelen närproducerade varor ] nämndernas priskompensation från 1 % till 0,5 %, Karlskronahems arbete med förnyelsebara energi- hos de yngre generationerna. Karlskrona ska fortsätta och vara en förebild inom det ekologiska arbetet. Med hänvisning till den låga inflationen i landet och därmed låga prishöjningar reduceras energilösningar. ] inte göra klimatomställningen än att göra den. Mer än någonsin finns också den folkliga viljan – inte minst intern regi. ] klimatpåverkan genom utveckling av hållbara siktigt arbete. Vi har egentligen aldrig haft större möjligheter än idag att rädda vår jord. Vi har kunskaperna, Affärsverken AB ska vara en motor för minskad Kommunen ska utreda om det utifrån det ekonomiska läget är bättre att uppföra särskilda vara positivt och motsvara minst 1 % av skatte- ] Under en treårsperiod ska kommunens netto- med 59 öre. Karlskrona ska ha en långsiktigt trygg ] Ett mer ekologiskt hållbart Karlskrona kräver ett lång- I samband med den nya organisationen ska åtgärder som gör skillnad. För att trygga viktiga återställa 2014 års underskott höjs kommunalskatten Direktiv Upphandlingen ska effektiviseras för att uppnå besparingar. investeringar, få en långsiktigt hållbar ekonomi samt Ekologiskt Kommunen ska utreda och ta fram en strategi för hur vi ska finansiera nyinvesteringar på kort och bästa servicen måste kommunen ha ordning och reda i ekonomin. Vi vill ta ansvar för framtiden genom att Kommunens årliga avskrivningar och resultat ska möjliggöra egenfinansiering av investeringar. fortsätta utveckla Karlskrona och skapa tillväxt. För att kunna ge våra invånare en trygg välfärd och den BUDGETSKRIVELSE BUDGETSKRIVELSE Ekonomiskt ] Vid nyproduktion ska det byggas med material utan gifter och kommunen sträva efter att öka andelen klimatsmart byggande i trä. 28 | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 29 Allmänt Det svaga konjunkturläget fortsätter i såväl Sverige som i vår omvärld. Det synes som om vändningen mot positivare utvecklingstendenser återigen skjuts på framtiden. Utvecklingen för 2015 bedöms i november 2014 bli sämre än vad som tidigare antagits. Budgeten för år 2015 och planen för åren 2016 och 2017 har fastställts vid En låg inflationstakt ledde också fram till sänkningen kommunfullmäktiges sammanträde i december 2014. En viktig komponent i av reporäntan i november. Svårigheterna att få såväl budgeten är att kommunens skattesats höjs från 21,51 till 22,10 procent. den nationella som den internationella ekonomin att ta fart inverkar naturligtvis på de ekonomiska förutsättningarna för Karlskrona kommun. Den befolkningsminskning som blev ett faktum år tre år, vilket har beaktats i kommunens budget. För år 2015 uppgår kommunens budgeterade resultat till + 17,1 miljoner kronor vilket motsvarar 0,5 % av skatte- och statsbidragsintäkterna. Resultatbilden förbättras sedan de två kommande åren för att år 2017 ligga på 1,1 %. Resultatförbättringen över tid är en viktigt förutsättning för kommunen för att kunna möta upp eventuella förändringar i de förutsättningar som ligger utanför kommunens möjlighet att påverka. Finansiella mål Ett av grundkraven på kommunens budget är att den 2012 visade sig inte vara ett trendbrott utan enbart ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, ett hack i en annars konstant ökande befolkning i det s.k. balanskravet. Under de tre kommande åren Karlskrona. För år 2015 och framåt baseras den uppfyller kommunens budget balanskravet. Utöver ekonomiska planeringen på en årlig ökning av antalet balanskravet finns även krav på kommunerna att ha invånare med i genomsnitt drygt 200 personer. ”god ekonomisk hushållning”. Karlskrona kommun Kommunens kostnader inom välfärdsområdena har ännu inte fastställt några riktlinjer för god eko- överskrider 2014 de tilldelade anslagen. Svårigheterna nomisk hushållning, men de budgeterade resultaten att rymma verksamheten inom tilldelade medel är ska ändå anses bidra till att även det kravet i det ingen ny företeelse utan har i skiftande grad funnits finansiella perspektivet ska anses uppfyllt. några år tillbaka i tiden. Kommunens budget för de Kommunens ekonomiska mål, som också utgör kommande åren innehåller därför en förstärkningar kommunens finansiella mål, anges enligt följande riktade mot främst äldreomsorg, omsorg om funktons- ] hindrade samt individ- och familjeomsorg. Förstärk- ] Utöver de direkta förstärkningarna av vissa anvisat medel i en reserv för ”Utveckling av social- Kommunens resultat ska för perioden 2015–2017 skatteintäkter och statsbidrag 2017. i största möjliga utsträckning inte ska gå in i ett nytt nämnders budgetramar har kommunfullmäktige Soliditeten ska successivt öka under planperioden. vara positivt och motsvara minst en procent av ningen utgör en viktig bottenplatta för att nämnderna verksamhetsår med underliggande underskott. ] Skattefinansierade investeringar ska på sikt finansieras inom det investeringsutrymme som motsvarar årets avskrivningar och resultat. och omsorgsverksamhet”. Reserven avser att Verksamhetsmål och direktiv finansiera kommande års förväntade volymtillväxt Kommunens verksamhetsmål, som framgår under inom välfärden. För att ytterligare skapa förutsätt- rubriken mål under varje fokusområde, anges för att ningar att kunna möta ökade kostnader i framtiden tydliggöra kommunens uppdrag och ansvar inom olika till följd av bl.a. ökat antal äldre, fler personer som områden. Målen anger också vad som ska uppnås har behov av/rätt till funktionsstöd m.m. kommer en med de resurser som finns tillgängliga och inom ramen djupare genomgång och analys av rådande kost- för de finansiella målen. Även begreppet verksam- nadslägen att göras under inledningen av 2015. hetsmål ryms inom definitionen av god ekonomisk I kommunens budget för år 2014 fanns en intäkt hushållning. De verksamhetsmål som nu finns fast- kopplat till återbetalning av tidigare för höga avgifter till ställda ska, oaktat att kommunfullmäktige ännu inte sjukförsäkringssystemet, de s.k. AFA-pengarna. Under fastställt några riktlinjer för god ekonomisk hushållning, hösten 2014 har det blivit klarlagt att det inte blir någon ändå anses bidra till god ekonomisk hushållning. återbetalning som kan hänföras till redovisningsåret F Ö R U T S ÄT T N I N G A R Sammanfattning av budget 2015 och plan för 2016 – 2017 Kommunstyrelsen har fått i uppdrag av kommun- 2014. Vid tidpunkten för fastställandet av budgeten för fullmäktige att leda arbetet med hur mål och direktiv åren 2015–2017 har därför kommunen antagit att det ska påverka de olika nämndernas fortsatta arbete. kommer att uppstå ett negativt resultat under 2014. Kommunfullmäktige ska informeras om kommun- Det resultatet ska, enligt lagstiftningen, återställas inom styrelsens inriktning i det arbetet. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 31 Den internationella ekonomin Sex år efter att den globala finanskrisen inleddes (2008) kan en viss uppgång i världsekonomin börja skönjas. En konjunkturell återhämtning har således inletts men den har kommit olika långt i olika världsdelar och länder. USA började på nytt agera ekonomiskt draglok redan under 2013 och tillväxten i den amerikanska ekonomin förväntas fortsätta även under de kommande åren. Återhämtningen i den europeiska ekonomin är sämre och då framför allt inom euroländerna men tillväxten förväntas ändå öka även där under de närmaste åren. Tillväxten i ”Europas motor” Tyskland har dock bromsats upp under det senaste året samtidigt som hjulen börjat snurra allt bättre i Storbritannien. Läget i flera sydligare länder – främst då Frankrike och Italien – är samtidigt fortfarande mycket oklart och bekymmersamt och dessutom kryddat med framför allt viss politisk turbulens och osäkerhet. Den finansiella situationen inom euroområdet som helhet har dock stabiliserats och riskerna för ett sammanbrott bedöms i nuläget som minimala. Den ekonomiska tillväxten påverkas samtidigt av de geopolitiska oroligheterna i världen och framför allt då i närliggande Ukraina men även i det mer avlägsna Mellersta Östern. De s.k. tillväxtländernas (dvs. främst Kina, Ryssland, Indien och Brasilien) utveckling har däremot bromsats upp under det senaste året och detta gäller då framför allt Ryssland och Brasilien. Detta kommer att bidra till att den globala ekonomin såväl i år som under ett antal år framöver förväntas växa i en svagare takt än under flertalet av de senaste åren. Vad som i gengäld kan komma att verka i en motsatt riktning är Japans påbörjade (?) ekonomiska återhämtning och återinträde på den världsekonomiska scenen efter ca 20 år i ekonomiskt mörker eller dvala. Den svenska och kommunala ekonomin Kommuner och landsting har sammantaget uppvisat 32 har motsvarat ett resultat om 2,2 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. De omfattande positiva resultaten under de senaste åren har då till stor del berott på tillfälliga faktorer som återbetalningar av premier från AFA Försäkring och extra statligt konjunkturstöd till kommunsektorn. Även för innevarande år förväntas ett betydande positivt resultat för kommunsektorn (ca 1,5 %), men dock klart lägre än under ovanstående period. Den bestående svaga internationella ekonomiska historiskt sett är en relativt hög nivå om än något behålls/fryses på nuvarande nivåer under flera år lägre än under föregående period. Denna höga nivå framöver. Under de närmaste åren blir dessutom den sammanhänger då med en jämförelsevis fortsatt stor demografiska utvecklingen bekymmersam, eftersom ökning av antalet sysselsatta under främst senare såväl antalet barn/ungdomar som (främst) antalet delen av perioden i kombination med successivt äldre personer kommer att öka (den s.k. äldreboomen). högre löneökningar i takt med att de ekonomiska I flertalet kommuner och landsting finns det också hjulen förväntas börja snurra allt snabbare. stora behov av investeringar och reinvesteringar Regeringens (dvs. Alliansens) bedömning i under de närmaste åren. Sammantaget gör denna september 2014 (när budgetpropositionen i normal- utveckling att det under åren framöver riskerar finnas fallet presenteras) för samma tidsperiod hamnar ett allt större behov av skattehöjningar i såväl flera denna gång på en betydligt högre nivå än SKL:s. Det kommuner som framför allt många landsting. som skiljer bedömningarna åt denna gång är att den förutvarandet regeringen räknade med betydligt tillväxttakten – och främst då den europeiska – på- Skatter och statsbidrag verkar fortfarande i hög grad den svenska ekonomin Den allmänekonomiska utvecklingen enligt ovan är negativt framför allt utifrån aspekten om vårt stora således mycket viktig för kommunerna. Den bestämmer exportberoende och sambandet med en relativt framför allt skatteintäkternas framtida nivåer men stark svensk krona. Den internationella konjunkturen också kostnadsnivåerna för personal, varor, tjänster och den starka inhemska valutan hämmar såväl och kapital. Den påverkar också sekundärt kommu- BNP- som sysselsättningsutvecklingen i landet. Den nernas kostnader för t.ex. individ- och familje- svenska konjunkturen hålls i nuläget till stor del uppe omsorg, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknads- av en fortsatt relativt hög privat konsumtion i kombi- verksamhet. Budgetarbetet har således i många nation med ett stabilt statsfinansiellt läge (i motsats avseenden utgått från de bedömningar och olika till flertalet andra länder i Euro-zonen) och relativt ekonomiska antaganden som redovisats i SKL:s omfattande investeringar och då främst inom bostads- första oktoberprognos (cirkulär 14:38, daterad sektorn. Den ekonomiska återhämtningen i Sverige 2014-10-02) gällande den kommunala sektorns kommer dock att fortsätta om än i en något lång- budgetförutsättningar för de närmaste åren. Denna sammare takt och utdragen över en längre tidsperiod. prognos var då i stort sett identisk med den mer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar i sina detaljerade och breda prognos som SKL presen- prognoser med att det kommer att vara balans i terade tidigare i augusti månad. om ca 6,5 %) på arbetsmarknaden i slutet av år 2016. Den ekonomiska tillväxten i Sverige beräknas starkare sysselsättningstillväxt under främst åren 2016 och 2017 jämfört med SKL. Skatteintäktsberäkningarna för kommunen följer i stort sett SKL:s prognossiffror (per oktober månad) för respektive år. Enda avvikelsen görs när det gäller befolkningsutvecklingen för de enskilda åren under perioden. För 2015 antas då ett invånarantal om 64 230 per den 1 november 2014 att jämföra med SKL:s siffra om 64 315. För de följande åren gör sedan SKL en årlig uppräkning om i snitt ca 675 personer utifrån SCB:s riksprognos. Kommunens egna beräkningar är däremot betydligt mer försiktiga – med utgångspunkt från den faktiska utvecklingen under de senaste tre åren – och förutsätter i stället en årlig befolkningsökning om enbart ca 225 personer. Förhoppningen är nu i likhet med i fjol att skatteintäkterna även denna planeringsomgång kommer att uppvisa mindre avvikelser – åtminstone för det Denna prognos räknar nu med en sammanlagd ekonomin och jämvikt (innebärande en arbetslöshet första året – till följd av senareläggningen till ökning av det kommunala skatteunderlaget med december månad av budgetbeslutet för 2015–2017. 23,2 % under perioden 2013–2017, vilket kan jäm- Beräkningarna baseras ju nu på ett aktuellare och medföra såväl en fortsatt sysselsättningsökning som föras med motsvarande 23,7 % för föregående något större löneökningar under de närmaste åren. period 2012–2016. Denna nivå motsvarar således en Dessa förändringar i sin tur leder till relativt kraftiga genomsnittlig årlig ökning om hela 4,6 %, vilket då mer uppdaterat ekonomiskt underlag jämfört med de närmast föregående åren. kommunala skatteunderlagsökningar under de närmaste tre åren. Detta i kombination med fortsatta relativt måttliga prisstegringar ger bättre ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn under de närmast kommande åren. Samtidigt beräknas riksbankens Tabell 1. Olika skatteunderlagsprognoser, förändring i % styrränta i stort ligga kvar på nuvarande historiskt sett mycket låga nivåer. SKL, okt 2014 Reg, sept 2014 ESV, sept 2014 SKL, aug 2014 I gengäld kan statens försämrade ekonomiska plusresultat alltsedan år 2005. Genomsnittet för situation och gällande olika finansiella mål leda till perioden 2005–2013 för kommunsektorn som helhet att befintliga statsbidrag till kommunsektorn inte blir | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 föremål för någon årlig uppräkning/indexering utan F Ö R U T S ÄT T N I N G A R F Ö R U T S ÄT T N I N G A R Den samhällsekonomiska utvecklingen 2013 3,4 3,7 3,5 3,5 2014 3,5 3,2 2,9 3,5 2015 2016 2017 2018 2013–2018 4,7 4,8 4,3 4,7 4,9 5,5 4,8 4,9 4,8 5,3 4,8 4,8 4,5 4,6 4,3 28,4 30,2 27,4 K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 33 successivt under en femårsperiod. Den positiva det föreslagna avskaffandet av nedsättningen av de fortsatt flertal nya satsningar, som i stället ska nettoeffekten för kommunen begränsades därmed sociala avgifterna för ungdomar. Inriktningen är att finansieras med särskilt riktade statsbidragsmedel. denna regeländring ska bli neutral för kommun- I flertalet fall kommer dessa att utbetalas först efter För de kommande tre åren finns det inte heller i år till 16, 28 respektive 32 miljoner kronor för åren 2014–2016. sektorn som helhet. Bidragsbeloppet reduceras en särskild ansökan från kommunen. Som exempel samtidigt i nästan samma utsträckning som en mot- på sådana satsningar kan nämnas en fortsatt kraftig vikt till de ökade skatteintäkter som kommunsektorn successiv utökning av omfattningen av de nya s.k. kommer att erhålla till följd av förslaget om en karriärlärartjänsterna, ökat specialpedagogiskt stöd begränsad – och på sikt helt avskaffad – avdragsrätt i förskoleklass och de första årskurserna samt nya för privat pensionssparande. Sedan föregående resurser för fler lärare och mindre klasser i lågstadiet. budgetproposition kvarstår också beslutet om en Andra exempel härpå är extra resurser för att minska utökning av den nuvarande satsningen på ökad gruppstorlekarna i förskolan, medfinansiering av undervisningstid i kärnämnet matematik till att kraftiga (?) lönehöjningar till lärarpersonalen och omfatta även årskurserna 4 – 6 och inte bara som stärkt bemanning inom äldreomsorgen. några löften eller antydningar från regeringen – varken från den avgående eller den nytillträdande – om ytterligare alternativt värdesäkrade statsbidrag till kommunsektorn, trots SKL:s fortsatta påstötningar om främst en årlig och långsiktig indexuppräkning av dessa bidrag. Regeringen har däremot delvis lyssnat till kritiken gällande den tidigare bidragsreduceringen med hänvisning till effekter av den senast genomförda gymnasiereformen (GY 11). Bidragsminskningen för 2015 har således i enlighet med tidigare förhandsbesked helt tagits bort samtidigt som minskningen för år 2016 likaledes kraftigt har reducerats. För Karlskronas del innebär detta att intäktsbortfallet från år 2016 begränsas till årliga 3,0 miljoner kronor. Den preliminära (definitiva uppgifter från SCB i december) årliga omräkningen och uppdateringen av de olika delfaktorerna inom kostnadsutjämningen innebär för år 2015 en ytterligare reducering med ca 2,5 miljoner kronor av kommunens avgift till systemet. När det gäller den årliga omräkningen och uppdateringen av den särskilda LSS-utjämningen visar denna för sjätte året i rad på ett fortsatt förbättrat utfall för kommunens del. Förbättringen denna gång är ytterligare 13 miljoner kronor och innebär att kommunens tidigare bidrag i systemet om ca 23 miljoner kronor nu utökas till ett bidrag på hela ca 36 miljoner kronor för år 2015. Förändringen är då ett resultat av kommunens fortsatt kraftiga kostnadsutveckling för handikappomsorgen under år 2013 i jämförelse med genomsnittskommunen i riket. Den förväntade fram- Inom främst utbildningsområdet föreslår samtidigt den nya regeringen i likhet med den föregående ett Ovan redovisade förutsättningar innebär följande skatteintäkter och statsbidrag (inkl. skattehöjning med 59 öre från år 2015 enligt nedan) för de kommande åren (i miljoner kronor): Tabell 2. Skatteintäkternas fördelning under åren 2014–2017 i mnkr bidrag kan komma att öka med några miljoner till Ändamål även under de följande två åren (2016–2017). reducerats med sammantaget närmaret 20 miljoner År 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetskatten kronor. Det positiva utfallet för år 2015 förklaras till på olika bostäder med en kommunal fastighetsavgift. stor del av kommunens relativt måttliga befolknings- Införandet 2008 konstruerades så att det rent utveckling under 2013 dvs. en form av retroaktiv ekonomiskt blev neutralt för såväl kommunerna som kompensation för avvikelsen från genomsnitts- staten. Varje år därefter har sedan skett en indexering kommunens mer positiva befolkningsutveckling – med olika tidsintervall – av de olika taxeringsvärdena under detta år. För de återstående två åren under innebärande ett årligt intäktstillskott till kommunerna planeringsperioden görs sedan bedömningen att av skiftande storlek. Kommunens intäkt från denna avgiften kommer att minska med ytterligare några avgift beräknas för innevarande år komma att uppgå miljoner varje år och då främst med hänsyn till den till ca 110 miljoner kronor. För de kommande tre åren fortsatt försiktiga beräkningen av den framtida årliga beräknas sedan beloppet enligt SKL:s preliminära befolkningsökningen. prognoser fortsätta att öka med mellan 1,5 och 2014 2015 2016 2017 Allmän kommunalskatt Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift LSS-utjämning Statsbidrag Mellankommunal utjämnning 2 548,4 514,2 -35,5 13,9 6,7 111,4 23,5 4,0 -1,3 2 750,4 516,6 -33,0 4,7 6,7 112,2 36,0 0,0 -0,7 2 873,9 540,4 -33,3 -12,5 6,7 113,7 36,4 0,0 0,0 3 001,0 564,9 -33,6 -30,6 6,8 115,2 36,8 0,0 0,0 Summa 3 185,3 3 392,9 3 525,3 3 660,5 ca 2,0 miljoner kronor om året. tillämpning från år 2014. För Karlskronas del innebar Övriga statsbidrag de nya reglerna en reducering av avgiften till I den nya regeringens budgetproposition för år 2015 kostnadsutjämningen med på sikt hela 33 miljoner (behandlas av riksdagen först under december kronor. Främsta förklaringen till denna förbättring var månad) finns inga förslag till nya satsningar av bety- då den nya beräkningsmodellen för kompensation delse inom kommunsektorn finansierade genom en av förskolans/barnomsorgens kostnader. För att inte höjning av de generella statsbidragen. Denna bidrags- ”förlorarkommuner” ska drabbas alltför hårt, kommer pott tillförs däremot från 2015 ett betydande belopp dock införandet av det nya regelverket att ske som kompensation till kommuner och landsting för | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 från höstterminen 2016. under även åren 2014 och 2015 talar för att kommunens Kommunal fastighetsavgift förslag till reviderat skatteutjämningssystem med i nuläget åk 1 – 3. Denna förändring sker dock först tida kostnadsutvecklingen för denna verksamhet Under de senaste tre åren har därmed denna avgift I slutet av år 2013 fastställde riksdagen regeringens 34 LSS-utjämning F Ö R U T S ÄT T N I N G A R F Ö R U T S ÄT T N I N G A R Skatteutjämning och Generella statsbidrag K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 35 F Ö R U T S ÄT T N I N G A R F Ö R U T S ÄT T N I N G A R Demografi Diagram 1. Beolkningsutveckling i vissa åldersgrupper under åren 1990-2020 Antal 12000 65-79 år Personalutveckling 10000 Den demografiska utvecklingen är en viktig faktor när kommunen blickar framåt. Antalet födda barn, åldersstruktur och in- och utflyttning är avgörande för de kommunikationer som uppstår. En mycket stor del av 2000 Karlskrona, liksom många andra kommuner, möter 16-18 år ”Karlskrona kommun ska vara en attraktiv arbets- vilka organisatoriska faktorer som utmärker kommuner 2020 givare som erbjuder utvecklande arbeten där med få sjukskrivna medarbetare. Kommuner med arbetsglädje, hälsa och effektivitet står i fokus” låg sjukfrånvaro kännetecknas av genomtänkta 80- år 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År 0–5 år Personalpolitiskt fokuserar Karlskrona kommuns relaterad företagshälsovård –” är ett av råden från Karolinska Institutet, som 2013 tillsammans med Uppsala Universitet genomförde en underökning om nu en generationsväxling där en mycket stor generation, Antalet födda barn har fluktuerat mycket mellan åren 40-talisterna, avslutar sitt förvärvsarbetande och med en topp i den så kallade babyboomen 1991. Efter samlade verksamheter på perspektivet ”Ett hållbart arbetsrotation, kommunikation, prioritering och sys- behöver ersättas av generationer som är betydligt låga födelsetal i slutet av 90-talet har det sedan 2004 arbetsliv” under 2015. Det går i takt med SKL:s tematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Vidare finns i mindre. Utmaningen består i att hålla en balans mellan fötts mellan 700 och 750 barn per år. Detta får en stor kommunikationssatsning ”Sveriges Viktigaste Jobb” organisationer med låg sjukfrånvaro genomtänka de olika generationernas möjligheter och behov och påverkan på antalet barn i förskoleåldern. Stora varia- som bl. a. omfattar ett antal studier kring vad unga strategier för sjukskrivning, rehabilitering och åter- beakta vilken påverkan det har på bland annat tioner och fluktuationer mellan årskullar är det normala. tycker om välfärdens yrken, hur framtida chefer ser gång i arbete. Karlskrona kommuns samlade Under prognosperioden antas åldersklassen ligga på kommunen som arbetsgivare och vad med- verksamhet utmärks av flera av dessa kännetecken på en relativt jämn nivå då både de årskullar som arbetare i kommunen tycker om sina jobb. I dessa och har samtidigt ett antal förbättringsområden att kommer till och de som lämnar är ungefär lika stora. studier framkommer utifrån arbetsgivarrolen tre arbeta med under 2015. Det personalpolitiska pro- stora utmaningar – lönerna, karriärmöjligheterna och grammet och en väl fungerande samverkan är några arbetsmiljön. Dessa tre områden behöver utvecklas av de metoder vi arbetar med för att undvika sjuk- för att kommunen ska uppfattas som en attraktiv frånvaro. Vidare behöver möjligheter skapas för våra arbetsgivare av dagens och morgondagens med- chefer att ta en mer aktivt roll när medarbetare är arbetare och chefer. Detta ska åstadkommas genom eller riskerar att bli sjuka. Utrymme för samtal och att HR-funktionen (Human Resources) tillsammans dialog lyfts också fram i ovan nämnda undersökning. med kommunens verksamheter arbetar utvecklings- Under 2015 kommer resultatet av den kartläggning inriktat inom de tre områden som beskrivs i nedan- av chefers vardag som genomförts att bli vägledande stående text: i det fortsatta arbetet med att skapa möjlighet för sysselsättning, behovet av bostäder och utbildningsplatser. Mycket fokus hamnar på de generationer som är stora, men vi behöver även studera de generationer som är mindre, inte minst då rekrytering är en viktig fråga för kommunen som är en stor arbetsgivare. Det finns fluktuationer mellan åldersklassers storlek 6–15 år Det ökade antalet födda barn de senaste åren får effekt som ställer krav på flexibilitet inom och mellan olika för denna åldersklass med barn och ungdomar i verksamheter i kommunen särskilt när det gäller barn grundskoleåldern som i prognosen antas fortsätta öka och ungdomar. Dessa variationer ska ses som det fram till omkring 2018, med en viss minskning mot slutet normala. Karlskrona har en äldre befolkning jämfört av perioden, 2023. Även i denna grupp förekommer med riket i genomsnitt, men skillnaderna håller till viss del på att jämnas ut. Att ha ett underskott på mellan- stora, normala fluktuationer mellan årskullarna. åldrar är ett strukturproblem som behöver mötas med 16–18 år ökad inflyttning av i synnerhet yngre kvinnor. Antalet ungdomar 16–18 år hade 2008 en topp strategier avseende ledarskap, kompetensförsörjning, chefer att möta medarbetare i dialog och samtal i då de barnen som föddes kring 1990 fanns i den Hälsa och arbetsmiljö tätorter, högskoleorter och större städer. För Karlskrona gruppen. Åldersklassen förväntas efter några år med ”Vi måste skapa en trygg och hälsosam kommun har en stor del av inflyttningen de senaste åren om befarad sjukskrivning, behov av utveckling, intern minskning ligga på en relativt jämn nivå de första arbetsmiljö…” utgjorts av studenter till Blekinge Tekniska Högskola. rörlighet, kompetensväxling eller återgång i arbete prognosåren. Från 2017 antas en ökning fram till Studentinflyttning är en osäkerhetsfaktor eftersom det slutet av prognosperioden. Det sker en ökad koncentration av befolkningen till ofta handlar om tillfälliga bosättningar i studieorten. För mindre orter inom kommunen blir det svårare att 65–79 år attrahera nya invånare och behålla de som vuxit upp Antalet personer i åldern 65–79 år i Karlskrona där. Omkring två tredjedelar av kommunens befolkning kommun förväntas fortsätta att öka precis som de är bosatt i centralorten Karlskrona/Lyckeby, Nättraby, senaste åren. Efter en topp omkring år 2021 antas Rödeby eller Jämjö och utvecklingen, som vi ser den ökningen av antalet personer i denna åldersklass Den minskning av sjukfrånvaron som pågått under olika situationer. Detta gäller oavsett om det handlar efter sjukdom. flera år har nu stannat av och mot slutet av 2014 ökar medarbetare och år. Den ökade sjukfrånvaron är Strategisk kompetensförsörjning och karriärmöjligheter uppmärksammad på nationell nivå. Det är främst ”Personalen är kommunens viktigaste resurs…och sjukfrånvaron hos unga kvinnor och diagnoser inom alla anställda ska erbjudas kompetensutveckling” det psykosociala området som ökar. På lokal nivå är Karlskrona kommuns samlade verksamheter är sjukfrånvaron med 1,2 dagar till totalt 17,2 dagar per företagshälsovården viktig och aktiviteter kring tidiga Blekinges största arbetsgivare med 5 500 medar- insatser och stöd för att undvika både kort- och 80 år och äldre betare. Generationsväxling, ökade valmöjligheter, långtidssjukfrånvaro behöver stärkas ytterligare. Antalet personer i åldern 80 år och äldre förväntas förändrade förväntningar hos brukare och med- Kommunhälsan ger detta stöd till förvaltningarna under den inledande delen av prognosperioden ligga borgare, konkurrensutsättning och den tekniska 2014–2023. Det är de åldrar där mest samhällsservice och också stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet på en relativt konstant nivå, för att sedan öka stadigt utvecklingen innebär att konkurrensen om arbets- efterfrågas som har valts ut. De stora antalsföränd- i syfte att öka frisknärvaron och minska sjukfrånvaron. fram till slutet av prognosperioden. De första kraft kommer att fortsätta öka. Det innebär också att ringarna i olika åldersgrupper ställer höga krav på omställningar i den kommunala verksamheten. ”40-talisterna” blir 80 år under 2020. just nu, går mot en ökad koncentration. I diagrammet nedan visas faktisk folkmängd för vissa åldersgrupper under åren 1990–2013 samt folkmängd enligt befolkningsprognosen för åren 36 ”– Återupprätta, förnya och utveckla en arbetsplats- 0-5 år 4000 storlek, sammansättning och förändring. Ett hållbart arbetsliv för likvärdig service och kvalitet till våra medborgare 6000 servicebehov och behov av infrastruktur och kommunens verksamhet är avhängig befolkningens 6-15 år 8000 | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 plana ut något mot slutet av prognosperioden. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 37 budget för en person att arbeta med detta under givare sannolikt kommer att minska. Det kommer att ca 1,5 år. I linje med inriktningen att vara en attraktiv bli svårare framöver att rekrytera såväl nya med- arbetsgivare vill kommunen också kunna erbjuda arbetare – framförallt inom äldreomsorg och skola sina medarbetare heltidstjänster. – som nya chefer. Morgondagens medarbetare vill Lönerna i kommunen ska vara individuella och EKONOMISK ÖVERSIKT F Ö R U T S ÄT T N I N G A R antalet medarbetare med kommunen som arbets- Ekonomisk översikt Generellt gäller att med 2014 års resultat avses i detta balanseras sedan till vissa delar av en högre utdelning dokument det prognostiserade resultatet per 14-08-31 från Kommuninvest än budgeterat samt för högt nämligen inte i lika hög utsträckning som tidigare bli differentierade. Den lokala lönebildningen förutsätter dvs. delårsbokslutet per augusti månad. Dock är denna budgeterade kostnader för kommunens finansnetto. chefer. Detta innebär att strategisk kompetensför- att kommunen som arbetsgivare bl.a. tar ställning till prognos justerad med effekten av utebliven återbetal- Beträffande utdelningen från Kommuninvest, avviker sörjning och att utveckla karriärmöjligheter för att önskad lönestruktur och löneökningsbehov. Som ning från AFA avseende arbetsgivaravgifter (AGS). kommunen från Rådet för Kommunal Redovisnings uppfattas som en attraktiv arbetsgivare kommer att stöd för detta arbete görs årligen lönejämförelser ha hög prioritet de närmaste åren. Satsningarna på med kommunerna i 3KVH samt jämnstora kommuner kontinuerlig ledar- och medarbetarutveckling, chefs- i landet i övrigt. Detta innebär att vissa yrkesgrupper skola, intern rörlighet och gemensam bemanning behöver prioriteras något mer än andra. Arbets- ligger i linje med detta. värdering och lönekartläggning är också underlag Förväntade pensionsavgångar de närmaste åren som leder till prioriteringar av löneökningsutrymmet (totalt ca 400 på tre år vid pensionsålder 65 år) för att uppnå en jämställd lönesättning. Lönekart- innebär att kommunen behöver arbeta aktivt med läggningen ska fortsätta så att likvärdiga arbeten såväl nyrekryteringar som med att bredda kompe- också lönesätts likvärdigt mellan män och kvinnor tensen hos nuvarande medarbetare. För att lyckas enligt den politiska ledningens skrivning i Budget i arbetet med att tillämpa ett strategiskt förhållnings- 2015. sätt kring kompetensförsörjning behövs systemstöd Årets resultat, kommunen 2015-2017 att prioriteras och säkerställas genom att nuvarande kompetenser samt kartläggning av ett särskilt löneutrymme för detta ändamål avsätts framtida kompetensbehov. Arbetet med att imple- i budgeten. Detta utrymme utgör för 2015 2 miljoner mentera detta systemstöd (”KOLL på kompetens”) kronor och för 2016 och 2017 4 miljoner kronor är påbörjat och kommer under 2015/16 att involvera vartdera året. Under 2015 genomför vi projekt Gemensam kommunen uppmuntra och stimulera de medarbetare bemanning, där målet är att bilda en ny kommun- som önskar bredda sin kompetens genom nya övergripande organisation för akutbemanning av uppdrag – ”KOLL på kompetens” ger oss den kommunens verksamheter. Detta i syfte att möjligheten. samordna bemanningsresurserna till nytta för såväl samheter än budeterat. ning från AFA, prognostiseras per 2014-08-31 till -33,6 miljoner kronor jämfört med budgeterade + 2,7 miljoner kronor. Skattesats och utdebitering I detta resultat finns då inga poster som ska avräknas År 2014 uppgår skattesatsen i Karlskrona kommun enligt balanskravet. De negativa obalanserna under till 21.51 % efter genomförd skatteväxling 2013 med året återfinns framförallt hos vissa nämnder, men landstinget om 0,32 % avseende hemsjukvården. även via vissa av de finansiella posterna. Detta Som jämförelse uppgår den genomsnittliga Diagram 2. Årets resultat (mnkr) åren 2006 –2017, ej balanskravsjusterat. 2014 avser prognos per 31 augusti 60,0 40,0 Avslutningsvis… – 40,0 därefter kan anställda få önskad sysselsättnings- Medarbetare i Karlskrona kommun har alla ett grad. Vi behöver en bra grundbemanning och gemensamt uppdrag – bästa tänkbara service till minska visstidsanställningarna till ett minimum” brukare, medborgare och besökare. Alla de insatser strategi/handlingsplan ska tas fram för rätten till personalområdet 2015 ska leda till att detta uppdrag heltid och särskilda medel finns avsatta i denna kan utföras på allra bästa vis. 36,6 30,2 18,9 11,9 8,9 17,1 16,7 24,5 2,5 – 10,3 0,0 ”Heltid ska vara grunden i alla anställningar, Karlskrona kommun som arbetsgivare gör inom 50,1 20,0 – 20,0 Andelen heltidstjänster ska öka under 2015. En framförallt av högre kostnader i nämndernas verk- Årets resultat, inkl effekten av utebliven återbetal- brukare som medarbetare och arbetsgivare. Löner och avtal fullo. Det prognostiserade resultatet för 2014 påverkas Lärarlönernas utveckling kommer under åren för inventering, matchning och utveckling av hela kommunen. Som attraktiv arbetsgivare vill rekommendationer då denna bruttointäktsförs till - 33,6 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Diagram 3. Årets resultat åren 2006 –2017 uttryckt som resultat efter skatteintäkter och finansnetto i % av skatteintäkter och statsbidrag, ej balanskravsjusterat 1,8 2 1,8 1,3 1 1,1 0,5 0,7 0,3 0,6 0,6 0,1 0 – 0,4 –1 –2 38 | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 - 1,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 39 vilket då är en höjning med 0,04 procentenheter jämfört med föregående år. Kommunen har haft samma skattesats ända sedan år 1996. Skattesatsen för år 2015 är höjd med 0,59 procentenheter (dvs. 59 öre) till 22.10 %. Uppgifter kring medelskattesatsen för år 2015 kommer däremot inte att kunna presenteras av SCB förrän i mitten av december månad 2014. Karlskrona har fortfarande efter höjningen den lägsta skattesatsen i Blekinge län. I Ronneby, Sölvesborg, Karlshamn och Olofström uppgår nämligen skattesatserna för 2015 till 22,36 – 22,27 – 22,21 respektive – 22,16 %. Länets övriga fyra kommuner tillämpar därmed samma skattesats som för året dessförinnan. Skattesatserna i residensstäderna i våra angränsade tre län – dvs. Kalmar, Kristianstad och Växjö – uppgår som jämförelse för år 2015 till 21,81 – 21,46 respektive – 20,19 %. Detta innebär då en oförändrad skattesats i Kalmar och Kristianstad, medan Växjö sänker sin med sammanlagt 0,47 % varav 0,39 % utgörs av Avgifter De olika facknämnderna har själva rätt att fatta beslut om sådana avgiftshöjningar som är en anpassning till allmän prisutveckling och som inte berör själva taxekonstruktionen. Vatten- och avloppstaxan och renhållningstaxan är dock undantagna från detta förfarande och behandlas i stället som särskilda ärenden i kommunfullmäktige under hösten. Som en Diagram 4. Kommunens nettolåneskuld 2006-2017 (i mnkr). Beloppet år 2014 utgår från delårsrapport per 31 augusti 1000 600 888 825 800 945 999 988 2016 2017 720 629 523 534 515 2006 2007 2008 470 525 400 effekt av gjorda satsningar på projekt Johannishusåsen höjs VA-avgifterna med i genomsnitt 5 % för 200 2015. Budgeten i övrigt förutsätter att en generell 0 höjning av avgifter med 2,5 % görs. Nämnder som vill införa nya taxor/avgifter, ändra 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 den grundläggande taxekonstruktionen eller föreslå 720 miljoner kronor till 988 miljoner kronor. Ökningen soliditeten negativt. Att ersätta internbanksutlåning höjning av avgifter utöver vad som kan betraktas av nettolåneskulden kan hänföras till investerings med ett system med borgensförbindelser skulle som allmän prisutveckling ska däremot hänskjuta volymen som under perioden beräknas uppgå till innebära en soliditet om ca 38 %. Fördelen med en dessa beslut till kommunfullmäktige för prövning drygt 840 miljoner kronor. Investeringar som då till internbank och gemensam upplåning är att de och fastställelse. delar finansieras via ökad upplåning. finansiella kostnaderna för hela den samlade verksamheten blir lägre då stordriftsfördelar kan utnyttjas Se diagram ovan för utvecklingen av kommunens kommer därmed Karlskrona att passera Kalmars Kostnaden för räntor och antaganden om räntesatser utdebiteringsnivå och få den högsta kommunalskatten Budgetåret 2015 beräknas räntenettot uppgå till Soliditet av dessa fyra jämförelsekommuner. - 25,8 miljoner kronor. Kostnaden för räntor väntas Kommunens soliditet vid ingången av år 2015 är Löne- och prisstegring sedan öka med ytterligare 2,8 miljoner kronor år beräknad till 17,3 % för att under planeringsperioden Budgetens/planens årliga reserver för löne- och en ny skatteväxling med landstinget. Från år 2015 Landstinget i Blekinge höjde från år 2012 sin och att finansiell kompentens samlas på ett ställe i nettolåneskuld. kommunkoncernen. 2016 och ytterligare 2,2 miljoner kronor år 2017 till öka marginellt till 18,0 %. Soliditetens utveckling prisstegring är beräknade så, att nämnderna i princip skatteväxlingen år 2013) efter att ha haft oförändrad - 30,8 miljoner kronor. Den genomsnittliga räntan på under åren 2006–2017 visas nedan. årligen ska kunna tilldelas full kompensation för såväl skattesats ända sedan början av 1980-talet. skuldportföljen är antagen till 2,82 % år 2015, 2,95 skattesats med 0,80 % till då 11,51 % (11,19 % efter EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT skattesatsen för rikets kommuner år 2014 till 20,65 %, Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga Landstinget kommer att behålla denna skattenivå % år 2016 samt 3,10 % år 2017. Räntekostnaderna är finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av även för år 2015. Den totala kommunala utdebiteringen sina avtalsenliga löneökningar som generella prisstegringar i övrigt. baserade på marknadsprissättningen den siste juni kommunens tillgångar som har finansierats med för Karlskronas invånare kommer därmed för år 2015 2014 och en låneportfölj med en genomsnittlig ränte egna medel. Då kommunen bedriver utlåning till de treårsperioden motsvarar således en årlig löneökning Reserven för löneökningar för den kommande att uppgå till 33,29 % Under 2014 är det 156 bindning och kapitalbindning om 2,5 år respektive 2 år. kommunala bolagen via en internbank påverkas om 3,1 – 3,4 och – 3,7 % helt i överensstämmelse Förändring av kommunens nettolåneskuld Diagram 5. Kommunens soliditet (i %) åren 2006–2017. Beloppet år 2014 utgår från delårsrapport per 31 augusti kommuner som har en lika hög eller högre total skattesats som Karlskrona, vilket kan jämföras med enbart ca 135 kommuner för år 2013. För 2015 är det däremot sannolikt att kommunen klättrar uppåt och i stället får en placering innebärande att drygt ett Vid ingången av år 2015 beräknas nettolåneskulden hundratal kommuner kommer att ha en högre att uppgå till ca 888 miljoner kronor (720 miljoner utdebitering. kronor ett år tidigare), vilket motsvarar ca 13 800 kr Föreliggande budget/plan baseras även i år på förutsättningen att kommunens skattesats resten av treårsperioden kommer att hållas oförändrad om 22,10 %. invånare. Nettolåneskulden beräknas öka med ca 270 miljoner kronor under perioden 2014–2017 från 30,0 25,0 25,4 25,2 23,3 21,5 20,0 20,2 19,1 17,2 17,8 17,3 17,4 17,6 18,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 15,0 10,0 5,0 0,0 40 | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 2006 2007 2008 2009 2010 2011 K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 41 resterande åren under planperioden. Den låga nivån oktober månad. Flertalet löneavtal inom den för 2015 motiveras med den överkompensation kommunala sektorn är i nuläget flerårsavtal, som nämnder och förvaltningar erhållit under år 2014 då därmed egentligen löper ut först under våren 2016. inflationen beräknas till nästan 0 % jämfört med en Nivåerna på löneökningarna för de kommande åren utfördelad kompensation om 1,0 %. Härutöver finns lär till stor del bli avhängiga av dels den (samhälls) dessutom som tidigare särskilda belopp avsatta för ekonomiska utvecklingen såväl i vår omvärld som en rättvisande/likvärdig priskompensation till olika i Sverige, dels utvecklingen av den inhemska syssel- verksamheter i ”alternativ drift” som fristående sättningen och arbetslösheten. En annan faktor som skolor, enskild barnomsorg och icke-kommunala också kan påverka storleken på kommande lönehöj- vårdinrättningar. ningarna är den aviserade satsningen på kraftigt Pris- och lönereserven disponeras av kommun- Finansiell analys och nyckeltal Genom att göra en känslighetsanalys, samt att i den Budgeten och planerna bygger också på förutsätt- RK-analys (resultat/kapacitet) som kommunen ningen att de kommunalanställdas löner stiger med använder som bedömning av den ekonomiska ställ- i genomsnitt ca 3,2 % per år. Skulle löneökningarna ningen i samband med delårsbokslut och årsbokslut, ett visst år däremot bli en procentenhet lägre eller komplettera med budgetens ekonomiska effekter, högre än detta antagande medför det en minskad ges en förväntad bild av kommunen. eller ökad årlig kostnad för kommunen om ca 23,0 till 25,0 miljoner kronor. Känslighetsanalys I planeringen förutsätts dessutom att inflationen höjda lärarlöner under de närmaste åren. Löneök- styrelsen (med vidaredelegation till ekonomichefen) ningarna förutsätts för övrigt i likhet med de senaste och är den buffert, som finns för att kunna kompensera Vid beräkningen av skatteintäkter och statsbidrag åren genomgående ske från den 1 april respektive år. nämnder och styrelse för de kostnadsförändringar för den kommande treårsperioden har det försiktigt- som beräknas uppstå under året. vis antagits att kommunens invånarantal i genom- Pristegringarna (”inflationen”) – rensad för effekter av sannolika kommande räntehöjningar – under de snitt kommer att öka med ca 225 personer per år att Personalomkostnaderna i sin tur förutsetts närmaste tre åren förväntas enligt flertalet ekonomiska däremot i nuläget åter bli oförändrade för år 2015 jämföra med årliga ca 675 personer enligt den riks- bedömare komma att uppgå till mellan knappt 1,0 % (och även de två efterföljande åren) jämfört med prognos, som SKL använder sig av vid sina beräk- och närmare 2,0 % Den nu budgeterade reserven för 2014 års budgeterade nivåer. Justeringar kan dock ningar. Skulle denna förändring ett visst år bli 100 prisstegringar innehåller medel motsvarande en årlig aktualiseras senare under innevarande år. personer större eller mindre motsvarar detta en ökning eller minskning av de beräknade årliga skatteintäkterna ökning med 0,5 % för år 2015 och 1,0 % för de två och statsbidragen med ca 4,3 miljoner kronor. Kommunens skatteunderlag har samtidigt förut- Tabell 3. Vissa nyckeltal för åren 2014–2017 som ligger till grund för budget satts öka med 4,8 – 5,1 – 4,8 % under de nu aktuella Antagande ekonomin 2014 2015 2016 2017 Befolkning 1 november året innan Befolkningsförändring mellan åren Skatter och statsbidrag, uppräkningsfaktor skattetillväxt Inflation Bedömd marknadsprissättning 30 juni 2014 Löneutveckling Skattesats 64 229 3,50% 1,00% 2,53% 2,90% 21,51% 64 502 273 4,80% 0,50% 2,82% 3,10% 22,10% 64 744 242 5,10% 1,00% 2,95% 3,40% 22,10% 64 901 157 4,80% 1,00% 3,10% 3,70% 22,10% EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT med SKL:s bedömningar i budgetcirkuläret från planeringsåren. Om ökningen av såväl kommunens eget som rikets totala skatteunderlag något år skulle avvika från dessa antagna nivåer med en procentenhet, innebär detta ökade eller minskade årliga skatteintäkter för kommunen med ungefär 32 miljoner kronor. kommer att uppgå till ca 1,0 – 2,0 % per år under planeringsperioden. Om prisökningarna däremot ett visst år skulle avvika med en procentenhet från denna nivå, motsvarar detta en ökad eller minskad årlig kostnad om drygt 12 miljoner kronor. Samtidigt ökar eller minskar kommunens intäkter med drygt 3 miljoner kronor, om kommunens avgifter/hyror etc. höjs eller sänks en procentenhet mer eller mindre än vad som förutsatts i budgetkalkylerna. En procentenhets förändring av räntenivån år 2014 innebär en påverkan på kommunens kostnader med i nuläget ca 3,8 miljoner kronor. Självfallet finns det också ett samspel mellan flera av de ovan redovisade ”riskfaktorerna” – om exempelvis löneökningarna för kommunens anställda ett enskilt år blir högre än beräknat, kan detta vara i samklang med arbetsmarknaden i övrigt. Detta leder då samtidigt till att kommunens skatteintäkter Tabell 4. Känslighetsanalys i mnkr 42 | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 Post/år mnkr Förändring 2015 2014 Skatteintäkter Befolkningsförändring Utdebitering Medelskattekraftsförändring +/- 100 personer +/- 10 öre +/- 1 % 4,3 12,0 32,0 4,2 12,0 30,0 Kapitalkostnader Ränteförändring lån Byggnadsinvestering +/- 1 % +/- 10 mnkr 3,8 1,0 4,0 1,0 Verksamhetskostnader Intäkter / avgifter Lokalkostnader Personalkostnader Löneförändring Prisförändring +/- 1 % +/- 1 % +10 årsarbetare +1% +1 % 3,0 3,5 4,0 23,0 12,0 3,0 3,5 3,5 22,0 10,0 Känslighetsanalysen är en beskrivning av olika händelsers påverkan på den kommunala ekonomin. Små förändringar kan innebära stora summor, och dessa effekter är en orsak till vikten av att det finns reserver – alternativt ett tillräckligt stort positivt resultat – som kan möta dessa vid eventuella behov. De olika posterna ger ungefär samma förändrade kostnader/intäkter oavsett vilket år i den antagna planen som de inträffar. Karlskrona kommun har valt att fokusera på en händelse som inträffar ett enskilt år och inte blir en årlig förändring som ackumuleras. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 43 åren av planperioden. Om skattesatsen i stället ett antagits. Om i stället kommunens befolkningsökning visst år skulle höjas eller sänkas med en procentenhet ett enskilt år eller varje år blir högre än beräknat kan (dvs. en krona), så skulle detta innebära ett tillskott detta medföra inte bara ökade skatteintäkter utan eller bortfall av årliga intäkter motsvarande 124 till Driftskostnadsutveckling i % sannolikt också ökade kostnader på kort eller lång 137 miljoner kronor. sikt för t.ex. förskola och grundskola. En ökning eller minskning av personalstyrkan med Kommunens utdebitering höjs enligt den fastställda 10 befattningar motsvarar för närvarande ca 3,5 budgeten med 0,59 % till 22,10 % för år 2015. Denna – 5,5 årliga miljoner kronor i förändrad kostnad för Känslighetsanalys nivå förutsätts sedan även gälla för de två återstående kommunen. Diagram 6. Kommunens känslighetsanalys olika faktorer (i mnkr) Befolkningsförändring +/- 100 personer De olika faktorernas påverkan relativt varandra kan enklast visas genom diagrammet till vänster. 40,0 Prisförändring +/- 1% Utdebitering +/- 10 öre 30,0 20,0 Löneförändring +/- 1% Medelskattekraftsförändring +/- 1% 10,0 0,0 Personalkostnader +/- 10 årsarb Ränteförändring lån +/- 1% Byggnadsinv +/- 10 mnkr Lokalkostnader +/- 1% Intäkter/avgifter +/- 1% EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT Driftskostnadsandel kommer att öka mer än vad som ursprungligen Tabell 6. Avser budget 2015 samt kommande planår med årsprognos per 31 augusti Bokslut Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens andel av skatteeintäkter 96,3 95,6 98,4 96,1 95,4 och generella statsbidrag 94,8 Avskrivningarnas andel av av skatteintäkter 3,9 4,0 4,0 4,2 4,2 och generella statsbidrag 4,2 Finansnettots andel av skatteintäkter -0,3 -0,3 -1,3 -0,8 och generella statsbidrag -0,3 -0,1 Total driftskostnadsandel 99,3 98,9 99,9 99,3 101,1 99,5 Kommunen har under de senaste åren haft låga nämndernas medel från 2015 och framåt till den resultat med stora obalanser inom nämndernas verksamhet som bedrivs idag. En nivå runt 94 % är verksamheter. Samtidigt som kommunen haft ett önskvärt, för att kommunen ska klara att ligga på en positivt finansnetto, så påverkar detta nivån på verk- resultatnivå om ca 2 % om året. Då avskrivningens samhetens andel av skatteintäkter och statsbidrag. andel av skatteintäkter och statsbidrag är förhållan- Under 2015 beräknas denna att sänkas från 98,4 % devis konstant, och till stor del opåverkbar är det i till 96,1 %. Detta delvis beroende på den planerade synnerhet verksamhetens andel av skatteintäkter höjningen av kommunens skatteintäkter men även och statsbidrag som måste påverkas. Då budgeten då det planeras för ett något lägre finansnetto succesivt bygger på ett bättre resultat, och som för jämfört med 2014. Sammantaget innebär detta att 2017 räknar med ett positivt resultat om 1,1 % av en större del av verksamhetens kostnader finansieras skatteintäkter och statsbidrag, är kommunen en bit av skatteintäkter. För 2016 och 2017 beräknas nivån på väg åt ett läge där verksamhetens andel av minska något ytterligare, då en orsak till den planerade skatteintäkter och statsbidrag närmar sig ca 94 %. skattehöjningen 2015 är att kunna budgetanpassa Resultat och Kapacitet Nettoinvesteringar Skatte- och nettokostnadsutveckling Tabell 7. Avser budget 2015 samt kommande planår med årsprognos per 31 augusti Tabell 5. Avser budget 2015 samt kommande planår med årsprognos per 31 augusti Intäkter och kostnadsutveckling Bokslut 2012 Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 2,9 1,7 3,6 4,2 7,4 4,5 3,9 6,4 3,1 3,9 3,3 3,8 Nettokostnadsutveckling i % Skatte- och statsbidragsutveckling i % 44 Årets investeringar Jämfört med 2014 minskar nettokostnadsutveck- och 2017 beräknas en mer modest ökning av skatte- lingen med ca 3,5 procentenheter till 3,9 %, för att intäkterna vilket är ett resultat av den bedömda under 2016 minska ytterligare till 3,1 % för att 2017 utvecklingen av samhällsekonomin för de olika åren. öka något till 3,3 %. En orsak till den höga ökningen Det är viktigt att notera att det under 2014 räknas för 2014 är beskedet om att återbetalning från AFA ej med en högre nettokostnadsökning jämfört med erhålls under 2014. Denna del förklarar ca 1,9 pro- ökningen av skatteintäkter. Under perioden 2015 och centenheter av 2014 års ökning. För 2015 bedöms 2017 beräknas skatteintäkterna öka mer än netto- kommunens skatteintäkter öka med 6,4 % jämfört kostnaderna vilket är en grund för en god ekonomisk med år 2014. Av denna ökning förklaras 2,2 procent- hushållning, för att kommunen ska ha en stabil enheter av den höjda skattesatsen. För åren 2016 tillväxt. | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 Bokslut Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nettoinvesteringar (mnkr) 267 197 271 169 222 181 Investeringsvolym / verksamhetens nettokostnad 9,1% 6,5% 8,3% 5,2% 6,5% 5,2% 160,3% 214,0% 133,7% Nettoinvesteringar / avskrivningar 236,3% 154,2% 122,0% Kommunen har under ett antal år haft höga ambitioner omfattning så minskar investeringsvolymen procen- och därmed en förhållandevis hög investeringstakt, tuellt i relation till verksamhetens nettokostnad. Under jämfört med kommunens självfinansiering av 2016 nås ett läge där kommunen kan börja att investeringar. Den del som inte kan egenfinansieras minska sin lånenivå. Under 2018 och 2019 räknas får finansieras genom upptagande av nya lån. denna amorteringsmöjlighet att öka ytterligare. Summan av investeringarna under den planerade Generellt skapar ett års avskrivningar om ca investeringsperioden 2015-2019 kommer att leda till 127 miljoner kronor, samt ett positivt resultat om att det blir en egenfinansierad investeringsverksamhet ca 2 % en investeringsnivå om ca 193 miljoner kronor som helhet. I takt med att nettoinvesteringarna som kan egenfinansieras. minskar, och kommunens totala ekonomi ökar i K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 45 kommunen ska kunna sägas ha en god ekonomisk och landsting och i samhället i övrigt är att kommun- hushållning. Vägen fram är svår och det ställer stora sektorn överlag står inför stora utmaningar framöver. Soliditet krav på verksamheterna att bedriva sin verksamhet Ska kommunen kunna hantera detta är det av inom de ramar som erhålls för att kommunen ska nå mycket stor vikt att de nu lagda resultatnivåerna dit. Den generella bilden från Sveriges kommuner kan hållas. Tabell 8. Avser budget 2015 samt kommande planår med årsprognos per 31 augusti Soliditet i % Bokslut Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Soliditet 17,2 17,8 17,2 17,4 17,6 18,0 Tillgångsförändring 11,7 -1,6 0,2 0,5 1,4 0,6 Förändring av eget kapital 0,2 1,9 -2,9 1,5 2,2 3,4 Förändring av eget kapital, mnkr 2,5 21,5 -33,6 17,1 24,6 38,6 Resultat som andel av skatteintäkter 0,1 0,7 -1,1 0,5 0,7 och generella statsbidrag 1,1 Soliditet enl fullfonderingsmodell -6,5 -7,6 -7,3 -6,5 -5,6 (hantering kommunens pensionsåtagande) -4,5 Finansiella förändringar kommunen erhåller från de bolag där man är ägare början av året, har de kända förändringarna ställts beräknas lämna en intäktsförstärkning med totalt samman och beaktats av budgetberedningen, till- 17,4 miljoner kronor för år 2015 samt med 24,7 miljoner sammans med de bedömda långsiktiga effekterna kronor för 2016 och med 22,6 miljoner kronor för år av uppföljningen som upprättades per 2014-08-31. 2017. Därtill har även besked från AFAs styrelse om att Dock är denna förändring till stora delar hänförlig återbetalning uteblir beaktats då detta har en stor till att en nödvändig reserv för ökade avskrivnings- påverkan på kommunens resultat. kostnader budgeterades under finansnettot istället planerat ökande resultat och en årlig minskning av lång sikt) kommer att under den aktuella budget- ansvarsförbindelsen en förbättring av soliditeten I övrigt är det smärre förändringar under perioden perioden öka från beräknade 17,2 % 2014 till 18,0 %. enligt fullfonderingsmodellen. För perioden 2015 som påverkar kommunens totala intäkter. Den beräk- Detta beroende på ett ökat eget kapital, samtidigt till 2017 kommer soliditeten att förbättras med ca nade skattetillväxten förbättras jämfört med tidigare beräknade avskrivningskostnader satts av i en reserv som den totala balansomslutningen i kommunen 2,8-procentenheter, vilket förklaras av en i stort oför- planering med 9,4 miljoner kronor år 2015 för att med -17,3 miljoner kronor för år 2015, -21,4 miljoner efter ökningen 2014 är förhållandevis jämn. När även ändrad balansomslutning i slutet av budgetperioden, därefter minska med 11,2 miljoner kronor för åren kronor år 2016 och -26,0 miljoner kronor för år 2017. hänsyn tas till fullfondering beträffande kommunens samt det årliga förbättrade resultatet i kombination 2016 respektive 2017. Detta för att de avskrivningskostnader som blir en åtagande av pensioner, så blir det som en följd av med den minskande ansvarsförbindelsen. Som en följd av den något återhållna utvecklingen Skuldsättningsgrad Bokslut Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Total skuldsättningsgrad 82,8 82,2 82,8 82,6 82,4 82,0 varav avsättningsgrad för kommunens avskrivningskostnader. Som motpost till det har även kommunens följd av investeringsbudgeten ska kunna finansieras. i samhällsekonomin kan en del av de reserver som Denna post kommer senare att redovisas under satts av för förväntade löneökningar de kommande förändrade resurser till nämnderna. åren lösas upp med 11,7 miljoner kronor år 2015 och Tabell 9. Avser budget 2015 samt kommande planår med årsprognos per 31 augusti Sammantaget innebär det att de finansiella posterna med 5,8 miljoner kronor resp 15,8 miljoner kronor för ökar intäktsförmågan för kommunen under år 2015 år 2016 och 2017. med 38,5 miljoner kronor och med 19,3 miljoner Kommunens finansnetto som består av både de externa låneräntorna men även den utdelning som kronor år 2016, för att under år 2017 öka de sammanlagda intäkterna med 58,7 miljoner kronor. 2,2 3,1 3,1 3,1 3,1 3,3 Varav kortfristig skuldsättningsgrad 11,6 10,5 10,5 9,9 9,9 9,9 varav långfristig skuldsättningsgrad 69,0 68,6 69,1 69,6 69,4 68,8 varav kommunens nettolåneskuld 10,6 11,2 13,8 14,6 15,2 15,0 Resultat enligt beslut KF 2013-11-21 §145 18,9 62,6 62,6 Förändringar av planeringsförutsättningar Kommunens årliga ökning av omslutningen under som finns i kommunens investeringsplanering kommer hela budget- och planperioden planeras vara pro- kommunens nettolåneskuld att öka initialt innan en portionellt lägre än den proportionella ökningen av självfinansiering av investeringar uppnås. Poster inom Verksamhetens Nettokostnader Nettoeffekt pris/lönestegring 2017 0,0 0,0 -103,7 Förändring antagande löne- och inflationsförväntningar 11,7 5,8 15,8 det egna kapitalet under hela perioden. Detta som 46 I samband med att budgetprocessen påbörjades i Soliditeten (kommunens handlingsberedskap på Skuldsättningsgrad i % Sammanfattningsvis tyder den finansiella analysen en följd av en restriktiv investeringsplanering. Detta på att kommunens resultat förbättras årligen, för att innebär att den totala skuldsättningsgraden årligen i slutet av planperioden närma sig en nivå om ca beräknas minska under hela perioden. Eftersom den 1,1 % av skatteintäkter och statsbidrag. Därutöver totala omslutningen förändras förhållandevis lite, skapar en återhållsamhet med investeringsnivåerna, påverkas den årliga avsättningsgraden av den årliga och belåning där den uppåtgående trenden under skuldförändringen av kommunens avsättning för perioden brutits och jämfört med dagsläget minskar. pensionsskuld. Som en följd av de eftersläpningar Dessa poster i kombination är mycket viktiga för att | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT Risk och Kontroll Tabell 10. Sammanställning av de finansiella förutsättningarna som ligger till grund för budgeten (i mnkr) 2015 2016 2017 Poster inom skatteintäkter & Statsbidrag Tillkommande år, skatteintäkter 0,0 0,0 135,2 Skatteintäkter statsbidrag enl prognos cirkulär 2014:40, mot gällande budget 9,4 -11,2 -11,2 Poster inom Finansnetto Förändrat räntenetto 17,4 24,7 22,6 Summa förändrade förutsättningar 38,5 19,3 58,7 SUMMA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PERIODEN 2015-2017 57,4 81,9 121,3 K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 47 Fortsättning Tabell 11. Verksamhetsförändringar, mnkr Det förändrade förutsättningarna för de finansiella satsningar. Utöver detta har resurser tillskapats i posterna har sedan legat till grund för förändring av olika reserver under kommunstyrelsen som är tänkta nämndernas ramar, och redan i samband med att att gå till utveckling social och omsorgsverksamhet kommunfullmäktige fastställde ramarna för år 2014, samt för att täcka förväntade kostnader med anledning och plan för åren 2015 och 2016 har ytterligare av den kommande förändrade organisationen. resurser tillförts vissa nämnder. För år 2015 har de obalanser hos nämnderna och som bedömts vara långsiktiga inneburit att dessa nämnder tillförts medel motsvarande 45 miljoner En del i denna hantering är att de tidigare avsatta reserverna förändras till både storlek och till vad de är tänkta för. I tidigare budget och plan har krav på effektivisering kronor. Detta är en budgetanpassning till nuvarande av och besparing i verksamheterna lagts ut med verksamhet och är långsiktiga resurser till berörda 41,8 miljoner kronor år 2015 och 38,3 miljoner kronor nämnder. Därefter har det tillskjutits medel som åren 2016 och 2017. Då arbetet med dessa inte bedömts vara ofrånkomliga till kunskapsnämnden, bedöms nå i mål under 2015 och ge motsvarande kultur- och fritidsnämnden, miljö- och samhällsbygg- effekt, har dessa krav lösts upp vilket försämrar nadsnämnden och kommunstyrelsen. Detta för att kommunens finansiering i motsvarande. För att finansiera beslutade aktiviteter där finansieringen åstadkomma realiserbara effektiviseringar och hänskjutits till budgetberedningen. Efter dessa besparingar har i gengäld krav om detta lagts ut i åtgärder har medel tillskjutits till drift- och service- budgeten med 12,8 miljoner kronor för år 2015 som nämnden, Funktionsstödsnämnden, äldrenämnden därefter ökar till 31,3 miljoner kronor år 2016 resp samt kommunstyrelsen för volymökning och specifika 44,3 miljoner kronor för år 2017. Tabell 11. Verksamhetsförändringar, mnkr Verksamhetsförändringar 2015 2016 2017 Generella effektiviseringar, reser ver och finansieringsposter Förändrad återbäring från Kommuninvest ek förening Förändrad utdelning från AB Karlskrona Moderbolag Förändrade utlåningsavgifter Upplösen tidigare beslutade ej utfördelade effektiviseringar/besparingar Effektivisering/besparing ny nämnds- förvaltningsorganisation Effektivisering/besparing administrativa besparingar Krav på rationalisering/förändrad struktur -10,4 0,0 9,3 0,0 -32,5 3,3 4,5 5,0 -7,0 -5,0 1,8 -3,1 -32,0 4,8 4,5 22,0 1,3 -7,0 1,8 -5,8 -32,0 4,8 4,5 35,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -11,2 -1,0 -0,9 -9,3 -9,4 -1,6 -1,5 -6,3 Funktionsstödsnämnden -13,5 Budgetanpassning underskottstäckning -10,0 Beräknad volymökning nya gruppboende -3,5 Därutöver särskild reserv för utveckling social och omsorgsverksamhet Tidigare beslutade utökade ramar 2014 - 2016 -5,4 -21,0 -10,0 -11,0 Arbetsmarknadsnämnden Oförändrad ram Drift- och ser vicenämnden Rivning Strandgården I enlighet med projekt E-arkiv Återläggning tidigare utlagda effektiviseringskrav Kultur- och fritidsnämnden Fortsättning Sunnateatern -0,8 -0,8 -7,8 -1,5 -6,3 -28,0 -10,0 -18,0 | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 Verksamhetsförändringar 2016 2017 Kunskapsnämnden Kvarteret Lindblad Beräknad volymökning utöver tidigare beslut Kostnader för drift av trådlöst nät Tidigare beslutade utökade ramar 2014 - 2016 -3,4 -6,4 -3,0 -6,0 -0,4 -0,4 -8,8 -16,8 -11,4 -6,0 -5,0 -0,4 -16,8 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Fortsättning fördjupad översiktsplan Bastasjö -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 Socialnämnden, individ- och familjeomsorg -25,0 Budgetanpassning underskottstäckning -25,0 Därutöver särskild reserv för utveckling social och omsorgsverksamhet -25,0 -25,0 2015 0,0 0,0 -25,0 -25,0 Socialnämnden, ekonomiskt bistånd Oförändrad ram 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Valnämnden Oförändrad ram 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Äldrenämnden -10,0 -12,8 -21,0 Budgetanpassning underskottstäckning -10,0 -10,0 -10,0 Mogården, 20 platser från halvårsskiftet -5,5 Hammarbygården, + 10 bostäder -2,8 -5,5 Därutöver särskild reserv för utveckling social och omsorgsverksamhet Äldrenämnden, bostadsanpassningsbidrag Oförändrad ram 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnden Oförändrad ram 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunfullmäktige Oförändrad ram 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen Rätten till heltid Projekt utvecklingstjänster Näringslivschef Näringslivs- och landsbygdsverksamhet Sportakademi Kostnadsökning kollektiv- och båttrafik Utökning av båttrafik -13,9 -13,2 -0,6 -0,3 -0,4 -1,0 -1,0 -9,3 -9,3 -0,2 -0,2 -1,4 -1,4 -1,0 -1,0 Centrala reserver under kommunstyrelsen -22,5 öka reserv för oförutsett -1,0 Lösa upp kvarvarande reserv för tillgångslihetsskapande åtgärder 0,8 Lösa upp reserv förskottering Bergåsa 2,5 Lösa upp reserv för Östersjöhall & Pottholmen 7,5 Reserv extra satsning lärare -2,0 Inrättande av reserv för Näringslivsutveckling -2,5 Inrättande av reserv för Utveckling social och omsorgsverksamhet -9,5 Inrättande av reserv för ny bef chef arbetsmarknadsnämnd -1,0 Inrättande av reserv för ökade avskrivningskostnader för investeringsbudget -17,3 -5,4 -5,4 Central reserv under Kommunfulllmäktige sänka reserv för oförutsett -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 Skatter och statsbidrag Förändrad skattesats, 59 öre Fortsättning på nästa sida. 48 EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT Förändrade resurser till nämnderna SUMMA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR 2015-2017 -17,9 -1,0 -9,3 -0,2 -6,4 -1,0 -32,1 -1,0 0,8 2,5 15,0 -4,0 -2,5 -20,5 -1,0 -21,4 -43,2 -1,0 0,8 2,5 15,0 -4,0 -2,5 -27,0 -1,0 -26,0 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 70,8 70,8 70,8 70,8 70,8 70,8 -40,3 -57,3 -82,7 K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 49 arbetats in i budgeten innebärande en intäktsförstärkning höjs utdelningen från moderbolaget då kommunen åter- om ca 70 miljoner kronor. Detta motsvarar en höjd tar verksamhet för näringslivs- och landsbygdsutveckling skattesats med 59 öre. från Utveckling i Karlskrona AB. De sammanlagda förväntade förändringarna av Om vi lägger samman de olika delarna uppnås ett resultat som för perioden uppgår till 17,1 miljoner kommunens förutsättningar antas inte räcka till för den kronor år 2015, 24,6 miljoner kronor för år 2016 och verksamhet som bedöms ofrånkomlig under år 2015 och slutligen 38,6 miljoner kronor för år 2017. Detta åren 2016 och 2017 varför en förändring av kommunens illustreras i nedanstående förenklade resultatredo skattesats är att betrakta som nödvändig, och därmed visning. 2015 2016 2017 Resultat enligt beslut KF 2013-11-21 §145 18,9 62,6 62,6 Summa förändrade planeringsförutsättningar 2015-2017 38,5 19,3 58,7 -40,3 -57,3 -82,7 17,1 24,6 SUMMA RESULTAT PERIODEN 2015-2017 I och med att budgeten redovisar nettoeffekt av olika av de olika poster som ingår under begreppet förändringar, kan det vara av värde att illustrera värdet finansnetto i kommunens resultaträkning. 38,6 i 2015 års budget. Generellt svarar kommunstyrelsen för de olika reserverna och besparingsposterna fram justering, och budgeterade medel omfördelas. 2015 2016 2017 -500 -500 -500 Reserver under kommunstyrelsen Reserv KS oförutsett -1 000 -1 000 -1 000 Reserv pris- och löneökning -69 600 -161 400 -255 000 Reserv extra satsning lärare -2 000 -4 000 -4 000 Reserv för näringslivsutveckling -2 500 -2 500 -2 500 Reserv för utveckling social och omsorgsverksamhet -9 500 -20 500 -27 000 Reserv för ny bef arbetsmarknadsförvaltning -1 000 -1 000 -1 000 Reserv för ökade avskrivningskostnader investeringsbudget -17 300 -21 400 -26 000 -102 900 -211 800 -316 500 Generella effektiviseringar att fördelas till nämnder Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 300 4 800 4 800 Adminstrativa processer 4 500 4 500 4 500 Krav på rationalisering/förändrad struktur 5 000 22 000 35 000 27,6 9,3 2,4 Summa krav på effektiviseringar/besparingar Utdelning Kommuninvest ek förening 10,0 5,0 3,0 Utdelning AB Karlskrona moderbolag 24,3 16,8 16,8 SUMMA RESERVER OCH KRAV PÅ EFFEKTIVISERINGAR/BESPARINGAR 5,0 5,0 5,0 17,7 14,6 11,9 -25,9 -28,6 -30,8 -3,5 -3,5 -3,5 | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 reserver och effektiviseringskrav genom en teknisk Summa reserver under Kommunfullmäktige Specifikation budgeterat finansnetto Finansiell kostnad pensionsskuld fattas så justeras budgetramarna för berörda nämnder, -500 2017 Räntenetto dessa. Efter hand som underlag tas fram och beslut Reserver under kommunfullmäktige Reserv KF oförutsett -500 -500 2016 Utlåningsavgifter till dess att beslut tagits beträffande hantering av Tabell 14. Sammanställning av de reserver och besparingsposter som ej fördelats ut till nämnder och styrelse ( i tkr) 2015 Utdelning AB Karlskronahem sociala ändamål 50 som finns till förfogande inkl. de satsningar som görs Summa reserver under Kommunstyrelsen Tabell 13. Specifikation finansiella poster, mnkr Nedanstående sammanställning visar de olika reserver Reserver och krav på effektiviseringar Tabell 12. Summa resultat, inkl förändringar, mnkr Summa förslag till verksamhetsförändringar Sammanställning av befintliga reserver. EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT Som en del i att kunna finansiera de behov som finns 12 800 31 300 -90 600 -181 000 44 300 -272 700 K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 51 Nettokostnadernas fördelning Tabell 15. Budgetsammanställning Karlskrona kommun i mnkr skattemedlen enligt fastställda budgeten för år 2015 Budget och plan för perioden: Nedanstående cirkeldiagram visar hur kommunalkommer att fördelas mellan olika nämnder/verksamheter. Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Arbetsmarknadsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Drift- och servicenämnden Drift- och service nämnden varav VA-verksamh Funktionsstödsnämnden Kultur och fritidsnämnden Kunskapsnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Kommunrevisionen Kulturnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden, Individ & familjeomsorg Socialnämnden Ek.Bist Tekniska nämnden Tekniska nämnden varav VA-verksamheten Utbildningsnämnden Valnämnden Äldrenämnden Äldrenämnd bostadsanpassning Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 0,0 -1 066,0 0,0 0,0 -367,2 0,0 0,0 -67,8 -2,1 -52,6 -10,6 -125,7 -78,9 -76,0 0,0 -267,4 -2,8 -739,1 -9,6 -4,9 -6,2 -277,2 -35,5 0,0 -178,6 0,0 -386,1 -120,7 -1 322,2 0,0 -2,2 0,0 -10,0 -150,9 -73,9 0,0 0,0 0,0 -0,2 -748,4 -9,6 -4,9 -6,2 -207,7 -35,5 0,0 -178,8 0,0 -393,6 -120,7 -1 333,2 0,0 -2,1 0,0 -10,0 -150,9 -68,9 0,0 0,0 0,0 -0,2 -751,2 -9,6 -4,9 -6,2 -207,0 -35,5 0,0 -177,2 0,0 -400,6 -120,7 -1 338,2 0,0 -2,1 0,0 -9,3 -150,9 -68,9 0,0 0,0 0,0 -0,2 -759,4 -9,6 -4,9 -6,2 -211,7 TOTALT Styrelser och nämnder -3 154,1 -3 257,0 -3 272,8 -3 295,4 173,5 -106,3 3,0 173,5 -108,8 3,0 173,5 -109,3 3,0 173,5 -109,3 3,0 Kapitalkostnader (Internräntor & Avskrivningar) Pensionskostnader Realisationsvinster Reserver: Löne- och prisreserv 7,2 -70,2 -162,3 -256,0 Summa reserv för lärarlöner 0,0 -2,0 -4,0 -4,0 KS & KF reserv för oförutsett -0,7 -1,8 -1,8 -1,8 Reserv för näringslivsutveckling 0,0 -2,5 -2,5 -2,5 Reserv för utveck social och omsorgsverksamh 0,0 -9,5 -20,5 -27,0 Reserv för Östersjöhallen / Pottholmen -1,0 0,0 0,0 0,0 Reserv för ny bef arbetsmarknadsförv 0,0 -1,0 -1,0 -1,0 Reserv tillgänglighetsskapande åtgärder -0,8 0,0 0,0 0,0 Reserv ökade avskrivningskostn investringsbudget 0,0 -17,3 -21,4 -26,0 Effkrav nämnds/förvaltningstruktur 0,0 3,3 4,8 4,8 Effektiviseringskrav ej utfördelade under KS 0,0 10,0 27,5 40,5 övr reserver/säkerhetsmarginal -1,7 0,0 0,0 0,0 Skatteintäkter och statsbidrag Avskrivningar Utlåningsavgifter Utdelning Räntenetto 3 185,3 -126,6 17,7 41,0 -33,9 3 392,9 -126,6 17,7 39,3 -25,9 3 525,3 -126,6 14,6 26,8 -28,7 3 660,5 -126,6 11,9 24,8 -30,8 Totalt Finansiering 3 156,7 3 274,1 3 297,4 3 334,0 2,7 17,1 24,5 0,1% 0,5% 0,7% Resultat Resultat efter skatteintäkter och finansnetto i % 52 | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 R E S U LT A T- B A L A N S O C H I N V E S T E R I N G S B U D G E T R E S U LT A T- B A L A N S O C H I N V E S T E R I N G S B U D G E T Resultat- Balans och Investeringsbudget Diagram 7. Total utgiftsfördelning för kommunen Övrigt -3 % Pensioner -3 % Avskrivningar -4 % Kommunstyrelsen -6 % Kunskapsnämnden -37 % Äldrenämnden -21 % Drift- och servicenämnden -5 % Socialnämnden -6 % Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -1 % Funktionsstödsnämnden -11 % Kultur- och fritidsnämnden -2 % Arbetsmarknadsnämnden -1 % Som framgår av diagrammet tar de fyra största övergripande verksamheter som kollektivtrafik, nämnderna – kunskapsnämnden, äldrenämnden, politiska funktioner (kommunfullmäktige, kommun- funktionsstödsnämnden och socialnämnden – till- styrelse m.fl.) liksom vissa finansiella poster. sammans i anspråk hela 75 % av kommunens netto- Fördelningen i diagrammet skulle ha blivit något utgifter. Detta visar samtidigt med eftertryck att just annorlunda om det i stället utgått från de olika verksamhetsområdena utbildning respektive vård nämndernas/verksamheternas bruttokostnader. och omsorg starkt prioriteras i den kommunala I en sådan beräkning skulle i stället de fyra största resursfördelningen. nämndernas andel ha blivit lägre samtidigt som Samtliga övriga verksamheter konsumerar därmed framför allt drift- och servicenämndens andel skulle tillsammans resterande 25 % av kommunens utgifter. ha blivit högre. Denna nämnds verksamhet inne- Inom denna volym inryms då såväl de ”hårda håller nämligen andra betydande intäktsposter nämnderna” (drift- och servicenämnden, respektive utöver de rena skattemedlen såsom konsumtions- miljö- och samhällsbyggnadsnämnden) som en del avgifter (vatten- och avlopp), hyresintäkter och olika mer ”mjuka” nämnder (arbetsmarknadsnämnden, upplåtelseavgifter (t.ex. parkeringsavgifter). kultur- och fritidsnämnden) samt flera mer kommun- 38,5 1,1% K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 53 Utfall Samtliga belopp 2013 Senaste Prognos 2014 Tabell 18. Balansräkningssammanställning (mnkr) 2013–2017 Reviderad Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunen totalt Enligt budgetläge: 2014-10-31 Senaste prognos: 2014-08-31 + AFA-besked Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Ränta på pensionsskulden 769,0 -3 687,0 -2 918,0 -3 138,8 -3 077,3 -3 259,5 -3 362,0 -3 471,8 -123,0 -126,6 -126,6 -143,9 -148,0 -152,6 -3 041,0 -3 265,4 -3 203,9 -3 403,4 -3 510,0 -3 624,4 3 053,0 3 189,8 3 185,3 3 392,9 3 525,3 3 660,5 17,0 45,5 24,8 31,1 12,7 5,9 -8,0 -3,5 -3,5 -3,5 -3,5 -3,5 Årsresultat -33,6 2,7 17,1 24,5 EK ianspråktagna reser ver: Löne- och prisreserv Reserv för lärarlöner KS & KF reserv för oförutsedda behov Reserv för näringslivsutveckling och ny bef arbetsmarknadsförv Reserv för utveckling social och omsorgsverksamhet Reserv för ökade avskrivningskostnader investeringsbudget Övr reserver effektiviseringskrav ej utfördelade 2014 -7,2 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 3,5 -8,6 2015 69,6 2,0 1,8 3,5 9,5 17,3 0,0 -12,8 2016 161,4 4,0 1,8 3,5 20,5 21,4 0,0 -31,3 Diagram 8. Resultat efter skatteintäkter och finansnetto (%) för åren 2013–2017 21,0 38,6 2017 255,0 4,0 1,8 3,5 27,0 26,0 0,0 -44,3 1,5 1,1 1,0 0,7 0,7 0,5 0,5 0,0 -0,5 -1,0 -1,1 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Utfall Prognos 2013 2014 Budget 2015 Plan 2016 Ökning av: (Jämfört med föregående budget, innevarande år mot föregående utfall) Skatteintäkter och generella statsbidrag 4,5 4,3 6,4 Verksamhetens nettokostnader 7,4 5,4 4,2 3,9 3,1 3,8 3,3 99,0 0,2 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Finansnettots andel av skatteintäkterna Årsresultat i % av skatteintäkter och statsbidrag 54 | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 0,7 Budget 2014 Bokslut Prognos 2013 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 TILLGÅNGAR Matriella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggn 1 749 1 622 1 478 1 330 1 178 Pågående nyanläggningar 93 368 516 738 918 Inventarier 112 112 112 112 112 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper 413 428 445 445 445 Långfristiga fordringar 0,0 Långfrist fordr hos koncernföretag 3 480 3 475 3 475 3 463 3 431 Summa anläggningstillgångar 5 847 6 005 6 026 6 088 6 084 Bidrag till statlig infrastruktur 2 2 2 2 2 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringar 119 119 119 119 119 Kortfristiga fordringar 225 201 231 256 308 Kortfrist fordr hos koncernföretag 66 66 66 66 66 Likvida medel 161 37 20 25 20 Summa omsättningstillgångar 572 424 436 467 513 SUMMA TILLGÅNGAR 6 421 6 431 6 464 6 557 6 599 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 1 122 1 143 1 109 1 126 1 151 Årets resultat 21 -34 17 25 39 Summa eget kapital 1 143 1 109 1 126 1 151 1 190 Avsättningar Avsättningar för pensioner 141 147 152 160 169 Avsättning för särskild löneskatt 35 36 37 39 41 Övriga avsättningar 20 20 10 6 6 Summa avsättningar 197 202 198 204 216 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder 614 614 576 584 584 Kortfristiga skulder till koncernföretag 63 63 63 63 63 Summa kortfristiga skulder 677 677 639 647 647 SUMMA SKULDER OCH EGET K APITAL 6 421 6 431 6 464 6 557 6 599 Borgensförbindelser och ställda panter Ansvarsförbindelse, pensioner Ansvarsförbindelse, löneskatt Tabell 17. Några ekonomiska nyckeltal (%) för åren 2013–2017 KOMMUNEN TOTALT Långfristiga skulder Långfristiga skulder till kreditföretag 4 310 4 349 4 406 4 459 4 448 Långfristiga skulder till koncernföretag 61 61 61 61 61 Övriga långfristiga skulder 33 33 33 33 33 Summa långfristiga skulder 4 404 4 443 4 500 4 553 4 542 0,1 -1,5 R E S U LT A T- B A L A N S O C H I N V E S T E R I N G S B U D G E T R E S U LT A T- B A L A N S O C H I N V E S T E R I N G S B U D G E T Tabell 16. Resultatsammanställning budget (mnkr) för åren 2013–2017 102,4 1,4 100,6 0,8 100,3 0,9 99,6 0,4 -1,1 0,1 0,5 0,7 Plan 2017 SOLIDITET % 169 1 313 319 169 1 269 308 169 1 246 302 169 1 223 296 17,8 17,3 17,4 17,6 169 1 198 291 18,0 1,1 K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 55 KOMMUNEN TOTALT Tabell 20. Sammanställning investeringsbudget Karlskrona kommun och Moderbolagskoncern för åren 2014–2019 (i tkr) Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -34 17 25 39 Justering för avskrivningar 116 -144 -148 -153 Justering avsättningar 5 -4 6 11 Justering övriga poster Betalningsflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 88 -131 -117 -103 Justering för rörelsekapitalförändring Ökn(-)/minskn(+) lager 0 0 0 0 Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar 24 -30 -25 -48 Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder 0 -37 8 0 Summa rörelsekapitalförändring Betalningsflöde från den löpande verksamheten 24 112 -67 -198 -17 -134 -48 -151 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar av materiella anläggningstillgångar (-) -265 140 74 124 Investeringar av finansiella anläggningstillgångar (-) -15 -17 0 0 Exploateringsutgifter Försäljning av tomter Avyttrade materiella tillgångar (+) Betalningsflöde från investeringsverksamheten -279 123 74 124 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökn(-)/minskn(+) utlåning 5 0 12 32 Ökn(+)/minskn(-) upplåning 39 57 53 -11 Betalningsflöde från finansieringsverksamheten Investeringsbudget För de kommande fem åren, 2015 – 2019, uppgår investeringsramarna i kommunkoncernen till ca 1,6 miljarder kronor varav ca 900 avser den kommunala nämndsverksamheten. En ny stadsdel på Pottholmen i Karlskrona planeras och under planperioden finns medel för etapp 1 avsatta med drygt 160 miljoner kronor. I etapp 1 ingår bl.a. uppförandet av en ny brandstation. 57 65 21 planerade investeringen i Jämjö kunskapscenter (JKC) är dock framflyttad liksom planerna på en utbyggnad av förskolan i Jämjö. Behov av nya äldreboenden och gruppboenden ( LSS boenden) är beaktade i kommunens driftsbudget. Investeringsmedel för uppförande av nya boende saknas då kommunen utreder möjligheten med externt ägda fastigheter. I direkt eller indirekt ägda äldreboende planeras för omfattande investeringar i Mogården och Hammarbygården. För investeringar i fler och bättre gång- och cykel vägar finns 16 miljoner kronor finns avsatta under centrala Karlskrona finns 88 miljoner kronor avsatta. planperioden. Arbetet med en planskild korsning i Planering för ett kulturhus fortsätter och medel finns Bergåsa fortsätter och medel finns avsatta med avsatta fr.o.m. år 2019. 40 miljoner kronor. I den avgiftsfinansierade investeringsverksamheten, steringar om ca 70 miljoner kronor och då framförallt vatten och renhållning, planeras för investeringar om i hamnen på Verkö där investeringar om 50 miljoner ca 90 miljoner kronor. kronor planeras. I grund- och förskoleverksamhet investeras i utbyggnad av Nättraby kunskapscenter (NKC). Den 56 44 För upprustning av idrottshallen (Östersjöhallen) i I kommunens hamnverksamhet planeras för inve- | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 R E S U LT A T- B A L A N S O C H I N V E S T E R I N G S B U D G E T R E S U LT A T- B A L A N S O C H I N V E S T E R I N G S B U D G E T Tabell 19. Betalningsflödesrapport (mnkr) 2014–2017 Det bör särskilt betonas att investeringsanslagen för 2018 och 2019 i synnerhet, bör betraktas som planeringsinriktning, och därmed kan komma att förändras. Skattefinansierad verksamhet Plan 2014 Verksamhetsanvarig nämnd inkl överfört Plan Plan Plan Plan Plan Investeringsområde från 2013 2015 2016 2017 2018 2019 Drift- och servicenämnden Cykelstrategi och trafiksäkerhet Fastighetsverksamhet Summa Fastighetsverksamhet Gata/parkverksamhet utrustning Gata/trafik Hamnverksamhet Parkverksamhet Stadsmiljöprogram Inventarier 500 40 438 40 438 1 432 69 173 10 573 4 882 3 852 2 500 3 800 3 000 3 000 1 000 3 800 3 000 2 600 3 000 3 000 Totalt Utanför 2014- plan- 2019 perioden 2 550 6 500 6 500 1 000 17 300 6 000 2 750 5 000 3 100 2 750 10 000 10 000 1 000 -7 700 4 400 2 600 3 000 3 000 3 400 10 000 10 000 1 000 4 300 8 400 2 600 3 000 3 000 3 200 5 000 5 000 1 000 4 300 48 000 2 600 3 000 3 000 16 200 74 938 74 938 6 432 91 173 80 373 18 032 20 852 17 600 Summa Drift- och servicenämnden 133 349 44 200 19 050 35 700 70 100 23 200 325 599 Funktionsstödsnämnden Fastighetsverksamhet Summa Fastighetsverksamhet Inventarier 1 663 1 663 400 1 000 1 000 1 600 1 000 1 000 1 600 1 000 1 000 1 600 1 000 1 000 1 600 0 0 1 600 5 663 5 663 8 400 Summa Funktionsstödsnämnden 2 063 2 600 2 600 2 600 2 600 1 600 14 063 Kommunstyrelsen Exploateringsverksamhet 0 Pottholmen inkl ny brandstation, byggnad 0 Pottholmen inkl ny brandstation, inventarie 0 0 Summa Pottholmen inkl ny brandstation 0 Finansiella tillgångar 10 000 Ks reserv 550 5 000 5 000 5 000 5 000 2 000 30 000 80 000 60 000 0 0 0 5 000 10 000 -10 400 2 200 -17 500 12 000 19 600 82 200 47 500 17 500 0 0 0 13 150 8 700 10 000 10 000 5 000 25 000 0 172 000 0 0 5 000 2 700 -13 000 11 300 2 700 164 000 11 300 0 27 500 0 42 400 Summa Kommunstyrelsen 47 650 33 300 7 700 258 900 10 550 97 200 62 500 11 300 Kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen Inventarier 6 000 3 300 3 200 3 200 3 200 3 900 Summa Kommunstyrelsen/ kommunledningsförvaltningen 6 000 3 300 3 200 3 200 3 200 3 900 22 800 Kultur- och fritidsnämnden Fastighetsverksamhet Summa Fastighetsverksamhet Kulturhus, byggnad Kulturhus, inventarie Summa Kulturhus Östersjöhallen, byggnad Östersjöhallen, inventarie Summa Östersjöhallen Inventarier 1 550 1 550 0 0 0 0 0 0 500 2 500 2 500 0 0 0 10 000 0 10 000 600 0 0 0 0 0 75 000 3 000 78 000 600 0 0 0 0 0 0 0 0 600 0 0 0 0 0 0 0 0 600 Summa Kultur- och fritidsnämnden 2 050 13 100 78 600 600 600 50 600 145 550 135 000 Kunskapsnämnden Fastighetsverksamhet, byggnad Fastighetsverksamhet, inventarie Summa Fastighetsverksamhet Inventarier 2 000 13 000 17 000 0 0 1 900 60 575 0 0 62 575 13 000 18 900 6 850 12 600 9 400 0 0 0 0 9 400 0 0 0 0 9 400 0 32 000 58 000 0 1 900 0 60 575 0 94 475 58 000 9 400 57 050 Summa Kunskapsnämnden 69 425 25 600 28 300 9 400 9 400 9 400 151 525 58 000 0 0 50 000 0 50 000 0 0 0 600 22 800 4 050 4 050 50 000 115 000 0 20 000 50 000 135 000 85 000 3 000 88 000 3 500 Fortsättning på nästa sida. K a r l s k ro n a k o m m u n s b u d g e t 2 0 1 5 | 57 R E S U LT A T- B A L A N S O C H I N V E S T E R I N G S B U D G E T Saleboda 28 Fortsättning Tabell 20. Sammanställning investeringsbudget Karlskrona kommun och Moderbolagskoncern för åren 2014–2019 (i tkr) Skattefinansierad verksamhet Plan 2014 Verksamhetsanvarig nämnd inkl överfört Plan Plan Plan Plan Plan Investeringsområde från 2013 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt Utanför 2014- plan- 2019 perioden Socialnämnden Inventarier 200 200 200 200 200 200 1 200 Summa Socialnämnden 200 200 200 200 200 200 1 200 0 0 0 7 800 0 17 500 17 500 0 0 2 000 0 17 500 19 500 3 200 8 100 3 100 0 0 0 8 100 0 35 000 0 2 000 0 37 000 8 100 38 400 5 000 Summa Äldrenämnden 7 800 3 200 25 600 22 600 8 100 8 100 75 400 5 000 Skattefinansierat Summa 231 438 139 850 190 850 171 500 156 700 104 700 995 038 209 300 Avgiftsfinansierat verksamhet Plan 2014 Verksamhetsanvarig nämnd inkl överfört Plan Plan Plan Plan Plan Investeringsområde från 2013 2015 2016 2017 2018 2019 6 626 2 000 2 000 32 801 27 400 29 000 2 000 2 000 7 000 22 000 Totalt Utanför 2014- plan- 2019 perioden 2 000 16 626 3 000 121 201 29 000 Summa Drift- och servicenämnden 39 427 29 400 31 000 9 000 24 000 5 000 137 827 29 000 Avgiftsfinansierat Summa 31 000 9 000 24 000 5 000 137 827 29 000 Summa Karlskrona kommun Investeringsramar bolagskoncernen Nävragöl 122 Äldrenämnden Fastighetsverksamhet, byggnad Fastighetsverksamhet, inventarie Summa Fastighetsverksamhet Inventarier Drift- och servicenämnden Hamnverksamhet, avgift VA /RH-verksamhet, avgift Holmsjö 39 427 29 400 Brömsebro Fridlevstad Totalt Utanför 2014- plan- 2019 perioden Affärsverken Karlskronahem Kruthusen Utveckling i Karlskrona AB 120 000 95 000 90 000 87 000 77 000 74 000 543 000 149 700 58 000 56 000 62 000 59 000 59 000 443 700 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 18 000 0 0 0 0 0 0 0 Summa bolagskoncernen 272 700 156 000 149 000 152 000 139 000 136 000 1 004 700 SUMMA KOMMUNKONCERNEN 543 564 325 250 370 850 332 500 319 700 245 700 2 137 564 238 300 Rödeby E22 Fågelmara Kristianopel E22 Lyckeby Nättraby Ramdala Jämjö Karlskrona 270 864 169 250 221 850 180 500 180 700 109 700 1 132 864 238 300 Plan 2014 inkl överfört Plan Plan Plan Plan Plan från 2013 2015 2016 2017 2018 2019 Spjutsbygd Tving Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Torhamn Östersjön KARLSKRONA KOMMUN UTGIVARE: Karlskrona kommun PRODUKTION: Infab Vitamin FOTO: Andreas Blomlöf, Matz Arnström 58 | K a r l s k ro n a k o mmuns budget 2015 Östra Hamngatan 7B, 371 83 Karlskrona | Telefon: 0455-30 30 00 | Fax: 0455-30 30 30 E-post: [email protected] | Hemsida: www.karlskrona.se
© Copyright 2025