Plan för småbarnsfostran
Ingå kommun Inkoon kunta Plan för småbarnsfostran Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 INLEDNING ................................................................................................................................... 3 1 VERKSAMHETSFORMER ................................................................................................... 4 2 BESKRIVNING AV DE RIKTLINJER OCH STRATEGIER SOM STYR SMÅBARNSFOSTRAN I INGÅ .................................................................................................... 5 2.1 Visionen och verksamhetsidé för småbarnsfostran I Ingå ............................................ 5 2.2 Värdegrunden för småbarnsfostran i Ingå ..................................................................... 6 2.2.1 Trygghet (fysisk, social och psykisk) ..................................................................... 6 2.2.2 Fostringsgemenskap ............................................................................................. 7 2.2.3 Barncentrerad verksamhet .................................................................................... 7 2.2.4 Förtroende ............................................................................................................. 8 2.2.5 Kontinuitet .............................................................................................................. 8 2.2.6 Tid .......................................................................................................................... 8 2.3 Barncentrerad pedagogik .............................................................................................. 9 2.3.1 Fostrarens roll och barnasynen ........................................................................... 10 2.3.2 Delaktighet och glädjen i att göra tillsammans .................................................... 12 2.4 Fostringsgemenskap ................................................................................................... 12 3 BARNETS VÄLBEFINNANDE ........................................................................................... 13 4 GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN ............................................................. 15 4.1 Vård, fostran och undervisning som en helhet ............................................................ 15 4.2 Fostringsgemenskap i Ingå ......................................................................................... 16 4.2.1 Egenvårdare ........................................................................................................ 16 4.2.2 Smågruppsverksamhet........................................................................................ 17 4.3 4.3.1 Glädjefullt lärande i Ingå .............................................................................................. 17 Inlärningsmiljö ...................................................................................................... 18 4.4 Språkets betydelse i småbarnsfostran ........................................................................ 19 4.5 Barnens sätt att fungera .............................................................................................. 20 5 INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGAR ............................................................................ 22 6 ANNAN SPRÅKLIG ELLER KULTURELL BAKGRUND .................................................. 24 7 BARNETS EGEN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN, UPPGÖRANDET OCH UTVÄRDERINGEN ..................................................................................................................... 25 7.1 Förskolan inleds .......................................................................................................... 25 8 STÖD FÖR BARN MED SÄRSKILDA BEHOV ................................................................. 25 9 UTVECKLING OCH UTVÄRDERING AV SMÅBARNSFOSTRAN ................................... 26 BILAGOR .................................................................................................................................... 28 2 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 INLEDNING Varje barns barndom är viktig och betydelsefull. Tiden i dagvård är en stor del av barndomen för de flesta barn, och därför är det viktigt att dagvården är kvalitativ. Samarbetet med föräldrarna är naturligt och av största vikt, då vi tar hand om det värdefullaste varje förälder har. Dagvård-förskola-grundskola bildar en helhet genom barnets liv, och vår gemensamma målsättning är att bygga broar mellan dessa enheter, för att underlätta förflyttningen för barnen. I småbarnsfostran lägger vi grunden för barns lärande och verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Verksamheten anpassas så att den passar varje barns behov. Småbarnsfostran ska på ett individuellt plan stöda varje barns uppväxt, utveckling och lärande i samverkan med vårdnadshavarna på ett mångfasetterat sätt. Dagvården uppmärksammar också FN:s Barnkonvention och därmed också vilka rättigheter barnen har. I enlighet med Barnkonventionen har alla barn lika värde och samma rättigheter, och ingen får diskrimineras (artikel 2). Barnet ska alltid komma i främsta rummet i beslut som rör barnet, och vad som är barnets bästa baserar sig på varje barns enskilda behov (artikel 3). Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas i egen takt, det handlar om fysisk, psykisk och social hälsa (artikel 6). Alla barn har också rätt att uttrycka sina åsikter och att vuxna ska ta dem i beaktande, då beslut fattas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad (artikel 12). Ingå kommuns plan för småbarnsfostran grundar sig på det styrdokument som är uppgjort av Institutet för hälsa och välfärd, THL; Grunderna för planen för småbarnsfostran. Under beredning är just nu lagen om småbarnsfostran, och den kan komma att medföra ändringar i så väl begrepp som innehåll. I detta dokument använder vi både begreppet småbarnsfostran och dagvård för att beskriva arbetet med barnen. Processen med kommunens plan för småbarnsfostran inleddes hösten 2013 då alla barnträdgårdslärare från kommunen samlades regelbundet för att diskutera aktuella delar av den riksomfattande planen för småbarnsfostran. Via diskussioner både inom barnträdgårdslärargruppen, och bland hela dagvårdspersonalen, har det nåtts ett samförstånd om vilka tyngdpunkter Ingås småbarnsfostran ska ha. Varje fostrare förbinder sig till att arbeta enligt dessa mål och tyngpunkter. 3 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 1 VERKSAMHETSFORMER I Ingå kommun finns det tre kommunala daghem. I kyrkbyn finns Knattebo daghem och Dal daghem och i Degerby, Degerby daghem. I Knattebo är verksamhetsspråket svenska, medan både Dal och Degerby är tvåspråkiga. Därtill ordnas kompletterande dagvård i tre förskolor, Kyrkfjärden, Merituuli och Degerby förskola. Kommunen kan också erbjuda vård hos en familjedagvårdare, som ger dagvård i sitt eget hem. Familjedagvårdarna omfattas av kommunens plan för småbarnsfostran, men deltar i praktiken inte i alla delområden. Hos familjedagvårdaren förekommer smågruppsverksamhet naturligt, då barngruppen är liten. Fostringsgemenskapen är en del av vardagen, då familjerna och familjedagvårdaren möts varje morgon och kväll. Reservdagvården är förlagd till ett daghem, och alla familjer rekommenderas att bekanta sig med reservdagvården på förhand, så att den är ett bekant ställe då den ska användas. Förutom kommunal dagvård erbjuds familjerna möjlighet att välja privat dagvård, som understöds med ett kommuntillägg för stöd för privat dagvård. I Ingå finns två privata daghem, Helmi-Pärlan och ICEC Degerby. Därtill finns det privata familjedagvårdare i Ingå. Övrig verksamhet i kommunen är exempelvis Ingå församlings tvåspråkiga dagklubb och de föräldracaféer som ordnas av Folkhälsan, Ingå församling och Mannerheims barnskyddsförbund både i kyrkbyn och i Degerby. För föräldrar som vårdar sina barn hemma, utbetalar Folkpensionsanstalten (Fpa) ett stöd för hemvård för de barn som är under tre år. Dagvården i Ingå samarbetar med många instanser, bl.a. biblioteket, barnskyddsmyndigheterna, församlingen, kulturkansliet och olika läroinrättningar. 4 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 2 BESKRIVNING AV DE RIKTLINJER OCH STRATEGIER SOM STYR SMÅBARNSFOSTRAN I INGÅ I Ingå styrs småbarnsfostran av programmet för bildningssektorn i Ingå kommun, godkänd av Kommunfullmäktige 24.3.2011. Målsättningen med programmet är att skapa en grund för det politiska beslutsfattandet och det framtida utvecklingsarbetet inom sektorn. Kommunen ska erbjuda en kvalitativ dagvård med en utbildad och formellt behörig personal. Därtill ska kommunen erbjuda mångsidiga dagvårdstjänster som är anpassade efter familjernas behov och önskemål. 2.1 Visionen och verksamhetsidé för småbarnsfostran I Ingå Visionen för småbarnsfostran i Ingå är att producera en kvalitativ och mångsidig småbarnsfostran så att varje barns välmående främjas och hens tillväxt, utveckling och lärande stöds. I Ingå kommun fokuserar vi på den barncentrerade pedagogiken och att barnen är delaktiga i verksamheten. Vi vill även stärka barnens sociala färdigheter. Vi följer principen om inklusion och formar barngrupperna med tanke på barn med särskilda behov. Vi följer fostringsgemenskapens principer om samarbete samt 5 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 hör och ser barnet i enlighet med det barncentrerade arbetssättet. Vår målsättning är välmående och glada barn som trivs i dagvården. 2.2 Värdegrunden för småbarnsfostran i Ingå För att synliggöra och förverkliga värdegrunden i småbarnsfostran krävs att personalen förbinder sig till arbetet, är professionella samt medvetna om de olika arbetsbeskrivningarnas betydelse. För att kunna förbinda sig behöver personalen vara motiverad och kunnig att anpassa sig till de olika behoven barngruppen har. Genom att jobba långsiktigt och anpassa sin egen roll medverkar personalen till att göra varje dagvårdsdag trygg, lugn, barncentrerad och tillitsfull och en dag som baserar sig på fostringsgemenskap och respekt samt med fokus på kontinuitet. 2.2.1 Trygghet (fysisk, social och psykisk) Trygghet består av fysisk, social och psykisk trygghet. Genom att anpassa den fysiska inlärningsmiljön beroende på barnets ålder och behov skapas trygghet. En fysisk trygghet är även regler som den vuxna ser till att följs så att ingen skadar sig själv eller någon annan. Konkreta trygghetsaspekter för personalen är t.ex. årliga brandövningar, begränsning av användningen av levande ljus, utfärdsdirektiv, granskning av leksaker och lekutrymmen/redskap. Social trygghet är att barnet upplever att hen får positiva erfarenheter i verksamheten och blir godkänd och kan få känna säkerhet och trygghet hos personalen. Social trygghet är även att bli hörd och få uttrycka sin åsikt. Ett sätt att möjliggöra detta är smågruppsverksamhet. Verksamhet i smågrupper skapar gemenskap och är ett forum var barnet kan visa sina känslor och få verka i sin egen takt i dagvårdsvardagen. I smågruppen möjliggörs observation av barnet och fostraren är mer medveten om leken, hur leken flyter och den vuxna kan därför bättre lösa barnens konfliktsituationer. I dagvården ingriper vi i mobbningsfall och de klaras upp med alla inblandade. De vuxna har ett stort ansvar eftersom de fungerar som beteendemodeller för barnen. Den psykiska tryggheten baserar sig på den vuxnas närvaro och att den vuxna bryr sig om. Ju yngre barn det är frågan om dess viktigare är den grundvård som baserar sig på en empati och närvaro och där den vuxna stämmer in sig på barnets känslor. De yngre behöver dessutom t.ex. mjukisdjur eller filtar som de har med sig hemifrån och som bringar dem trygghet och sådana får alltid tas med till dagvården. Vid sidan av fostran mot självbestämmande/självständighet ska den vuxna finnas till hands och famnen skall finnas nära för att kunna trösta och tillmötesgå behov av att vara nära en annan människa. Då barnet blir ledset 6 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 eller upprört, i bråk eller i sorg, lämnas det inte ensamt eller isoleras. Vi använder oss inte av ”straffbänk” som ett straff där barnet lämnas ensamt. På detta sätt behöver barnet inte lära sig självt ett godtagbart beteende. Barnet behöver den vuxnas hjälp att klara av känslostormen och behöver kanske avlägsna sig från situationen och prata om den tillsammans med den vuxne. 2.2.2 Fostringsgemenskap Det vi i Ingå kallar fostringsgemenskap handlar om när föräldrar och personal förbinder sig till ett samarbete som fokuserar på, att tillsammans fundera kring barnets bästa - och hur barnets växande och utveckling bäst kan stödas såväl hemma som inom småbarnsfostran. I fostringsgemenskapen diskuterar vi förverkligandet av barnets bästa genom att lyssna på familjen och respektera olika synsätt. Fostringsgemenskapen bygger på ett aktivt, äkta lyssnande och respekt samt dialog och med hjälp av dessa bygger vi upp ett konfidentiellt förhållande med föräldrarna. Föräldrarna som barnets vårdnadshavare har det primära fostraransvaret/fostrings-ansvaret emedan personalen kan bidra med professionell sakkunnighet och tillsammans kan vi bilda en gemensam grund då föräldrars och personalens kunnande förenas. Fostringsgemenskapen fördjupas vid de dagliga mötena, i samtalen om barnets egen plan för småbarnsfostran, vid familjekvällar/föräldramöten och vid fester. 2.2.3 Barncentrerad verksamhet Fokus i verksamheten är barnet. Verksamheten skall utgå från barnets behov, önskemål och intressen och verksamheten skall planeras och utvärderas tillsammans med barnen. Personalen bär ansvar för att de innehållsmässiga inriktningarna kopplas till verksamheten. Varje barn får uppleva att hen blir sedd och hörd, så att vi även kan dela något skojigt från varje barns dag med föräldrarna. Ett sätt att se till barnets individuella behov är mindre grupper i vilka även ett blygt barn vågar uttala sin åsikt. Även de barn som behöver öva på att vänta på sin tur, koncentrera sig eller andra sociala färdigheter lyckas det lättare i en mindre grupp och via det få bekräftelse och stärka självkänslan istället för att få reprimander/förbud. Till barncentrerad verksamhet hör också att material, leksaker och spel finns tillgängliga för barn, så att hen själv kan planera sin verksamhet (aktiv inlärningsmiljö). Det är av stor vikt att ge barnet lekro och undvika avbrott i leken. Vid planeringen av inlärningsmiljön behöver vi lägga vikt vid att ordna lekutrymmen så att barnen kan fortsätta sin lek nästa dag. 7 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 2.2.4 Förtroende Förtroendet mellan barn, personal och föräldrar byggs upp så småningom och det tar tid för att skapa ett förtroendefyllt förhållande. Ju mer interaktion och positiva erfarenheter det finns mellan personerna dess starkare blir förtroendet. Ett förtroende baserar sig alltid på trygghet och att motparten visat sig värdig ett förtroende. Tystnadsplikten är en förutsättning för förtroendet men även en professionell princip/aspekt som alla arbetstagare skall följa. Öppenhet, ärlighet och att uppmuntra föräldrar till delaktighet är viktiga faktorer i växelverkan. 2.2.5 Kontinuitet De viktigaste innehållen i kontinuiteten upplever vi att är rutiner och verksamhetens förutsägbarhet. Kontinuitet främjar de andra värderingarna. T.ex. kontinuitet i verksamheten, regler, låg personalomsättning och förverkligandet av dagsrytmen skapar trygghet för såväl barn som vuxna. Vid personalens frånvaro, försöker vi hålla guppens rutiner så lika och förutsägbara som möjligt. Då barn byter grupp strävar vi till, i mån av möjlighet, att även en bekant vuxen flyttar med barngruppen. En bekant vuxen underlättar anpassningen till den nya gruppen och till nya vuxna. Det är även av vikt att det i barnets plan för småbarnsfostran står nerskrivet i detalj barnets utveckling, så att ny personal har en möjlighet att få en korrekt bild av barnet då hen läser planen. Samarbetet med de övriga instanserna är viktig. Det är en styrka med mångprofessionellt samarbete och viktiga kumpaner är specialarbetare, rådgivning och förskolor. Den lärostig som barnet påbörjat, som antecknats i planen för småbarnsfostran, skall användas och utnyttjas i t.ex. uppläggandet/planerandet av förskoleåret, och samarbete mellan förskolelärarna och daghemmet är därav viktigt. Samarbetet mellan daghem och förskola är regelbundet och systematiskt. Förskoleläraren bekantar sig i daghemmet med sina kommande barn och på våren ordnas en bekantningsdag för 5-åringarna i deras kommande förskola. 2.2.6 Tid Vi strävar till att i de dagliga sysslorna ha tid och ingen brådska. Under vilostunden ger vi barnen möjlighet till tillräcklig vila. I matsituationerna skapar vi flexibilitet så de ej helt styr vår verksamhet. Barnen får leka sin lek till slut och blir inte avbrutna i onödan. Ibland är det viktigare att barnen får leka en lång lek istället för att göra något annat. Smågruppsverksamheten hjälper oss att skapa 8 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 en atmosfär där tid råder, då den vuxna endast handleder fyra till sju barn i smågruppen. Vi bemöter också föräldrarna utan brådska och förutom det dagliga samarbetet reserverar vi tillräckligt med tid för diskussionerna vid uppgörandet av planen för småbarnsfostran eller/och hembesök. 2.3 Barncentrerad pedagogik Att utgå från barnet är ett pedagogiskt förhållningssätt, i vilken man utgår från barnets synvinkel och tankar då det gäller fostran och lärande. I en barncentrerad pedagogik är fostraren sensitiv och närvarande. Det handlar om att den vuxna har en förmåga att identifiera känslotillstånd hos barnet och svara på dessa. En sensitiv vuxen respekterar barnet, förmedlar värme och anknytning, uppmuntrar och berömmer samt identifierar barnets utmaningar. Den vuxnas sensitivitet är speciellt viktig då barnet ännu är litet och inte själv kan uttrycka sig själv via tal. I den barncentrerade verksamheten är barnet själv en aktiv aktör och man fokuserar på barnets tankar och önskemål i vardagen och i planeringen av verksamheten. Den vuxna stöder och motiverar barnet genom att berika och diskutera barnens verksamhet. Glädjen att lära sig och upptäcka stöds av den vuxna via rätt metoder och val. Den vuxnas uppgift är att uppmärksamma och vara i växelverkan med barnen 9 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 så att barnets välbefinnande och grad av förbindelse är i fokus hela dagen. Då är det väsentligt att den vuxna på sitt håll kan skapa trygga och trevliga stunder med barnen t.ex. vid påklädnings-, mat- och leksituationer. Uppmuntran och att kunna se de det positiva i t.ex. träningssituationer är viktigt liksom att ta i beaktande barnet som individ och hens utvecklingsstadium. Genom att delta i leken kommer den vuxna närmare barnet och barnets värld och det är ett sätt för den vuxna att visa sitt genuina intresse. I en barncentrerad pedagogik har barnet möjlighet att påverka sin egen vardag och sitt liv via uppväxt-, inlärnings- och lekmiljön och barnet kan delvis delta i beslut som rör barnet själv. I den barncentrerade pedagogiken poängterar man barnets delaktighet. Personalens uppgift är att ge barnet valmöjligheter, skapa förutsättningar för försök, uppmuntra och hjälpa till vid konflikter. En metod i det barncentrerade arbetssättet är smågruppsarbetet. I en mindre grupp är växelverkan lättare och antalet relationer mindre. Med en smågrupp menar vi bestående grupper som den vuxna har bestämt, i vilken den vuxne ansvarar för att handleda 4-7 barn i samarbete med teamet. I den barncentrerade pedagogiken kan gruppen även bildas kring t.ex. ett intresseområde som barnen för fram. På detta sätt bildar barn ofta sina spontana lekgrupper. I en barncentrerad verksamhet uppfylls även jämlikhets- och genusaspekterna, då fostraren ser till varje barns behov, intressen och styrkor. Fostrarna ska vara medvetna om sitt agerande och agera jämlikt och genusneutralt. 2.3.1 Fostrarens roll och barnasynen I Ingå arbetar alla fostrare enligt Ingå kommuns plan för småbarnsfostran. Fostraren ska vara pålitlig, sensitiv, empatisk och en trygg person för både föräldrar och barn. För barnen innebär detta att hen kan lita på att det alltid finns en trygg famn och att lek- och spelsällskap alltid finns då det behövs. Trygghet innebär också gränssättning, att barnen vet de vuxnas gränser och förstår innebörd av dem. Den vuxna ska också visa omtanke och omsorg, trösta, lyssna och hjälpa samt finnas till hands i exempelvis leken och vid utevistelse. Personalen fungerar också som exempel för barnen, och ska tänka på det i sina handlingar, uppträdande och språk. Fostraren behöver ge tid åt barnen, prata med dem på deras egen nivå, leka, se och höra dem, diskutera och lära känna varandra. Då verksamheten planeras, ska fostraren exempelvis uppmärksamma heldagspedagogiken och inlärningssituationer vid ex. mat, utevistelse, konstupplevelser och förflyttningssituationer. Hen ansvarar också för att barnens individuella behov möts och att lämplig verksamhet planeras på ett 10 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 barncentrerat sätt. De vuxna skapar intressanta, trygga, roliga, barnvänliga och harmoniska miljöer för lärande för barnen. Verksamheten ska också vara mångsidig och utvecklande. Barnen ska få en positiv attityd till lärande, och lärandet ska ske i enlighet med daghemmets och den egna gruppens verksamhetsplan. Det är viktigt att barnen får vara delaktiga i verksamheten, t.ex. då man gör upp regler. De vuxna inom småbarmsfostran har möjlighet till att lära barnen empati, tolerans och respekt och t.ex. genom att stödja barnen i det sociala samspelet visa hur man handskas med känslor på ett bra sätt. Tillsammans med fostrarna lär sig barnen på ett konstruktivt och positivt sätt. All personal inom småbarnsfostran är viktiga vuxna för barnen och bär ett stort ansvar för barnet och barngruppen. Observation och dokumentation är viktiga hjälpmedel för att synliggöra verksamheten. Kollegiala möten där man diskuterar, utvärderar och utvecklar verksamheten är viktiga för såväl individen som för arbetskollegiet. Det är viktigt att målen i småbarnsfostran är uttalade och att personalen är medveten om dessa samt metoderna för hur de ska uppnås. En positiv atmosfär där glädje och uppmuntran frodas, sprider trivsel och entusiasm både hos personal och barn tillsammans. BARNSYNEN SOM LIGGER SOM GRUND FÖR VÅR SMÅBARNSFOSTRAN Småbarnssynen grundar sig på att alla barn är värdefulla och lika värda och har rätt att behandlas värdigt. Barnens uppväxt, utveckling och välmående är av största vikt. Alla barn är bra på något och har något att ge, vilket gör att det är viktigt att kunna se barnens resurser och fokusera på dem oavsett vilka utmaningar barnen står inför. Barn lär sig aktivt och får intryck av omvärlden och miljön hela tiden. Det är viktigt för barnen med växelverkan, interaktion och goda relationer till både barn och vuxna. Barnen har rätt till närvarande vuxna. Barnen har rätt att bli respekterade och behandlade som kompetenta. Barn är unika, kunskapstörstiga och nyfikna och lär sig på olika sätt. Den vuxna sätter de trygga gränserna och ramarna för barnet. Barnen ska inte behöva ta för stort ansvar, utan de vuxna ska kunna ge barnen lämpliga ansvarsuppgifter enligt mognad. Barn är forskare, och de lär sig genom lek. De är nyfikna och vill lära sig nya saker, och allt som görs, görs med barnen och för dem. I den barncentrerade barnasynen avser vi inte att göra alla barn lika, utan att stärka barnens färdigheter så att de klarar sig med sina svagheter. Barndomen ger grunden för framtiden. 11 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 2.3.2 Delaktighet och glädjen i att göra tillsammans Delad glädje är dubbel glädje säger ett gammalt ordspråk – den tanken tar vi vara på inom småbarnsfostran i Ingå. För oss är det viktigt att barnen hörs och ses och märks i dagvården, i allt. Ibland kan rummen i den vuxnas ögon se stökiga eller råddiga ut – då är där en lek med fantasi, skratt och upptäckarglädje på gång. Ibland kan rummet fyllas av vilda tjut eller höga skratt – igen kan orsaken vara den samma eller så kanske spontana uttryck för positiva känslor. En stor fördel för barn på daghem är tillgången till lekkamrater! Alla dagar finns det möjlighet att leka med ett eller flera andra barn – både egna lekar, andra barns lekar eller vuxenstyrda lekar. Ingen behöver vara ensam och också de vuxna deltar i leken. I leken kommer fantasin fram och många stunder av gemenskap, delade intriger, lösningar barnen tillsammans hittar på, äventyr och mysstunder gör att barnens ögon lyser och ökar välmåendet hos var och en. I leken upplever och lär sig barnen – med hjälp av varandra - otaliga mängder kunskap och färdigheter. Kolla den här isen håller på den här pölen för att... kan vara inledningen till ett helt projekt för den lilla smågruppen eller för ett helt tema. Då de vuxna vet vad som intresserar barnen, vad funderar de på eller vad skulle de må bra av att lära sig just nu, är barnen delaktiga i planerandet av innehåller under dagvårdsdagen. När den vuxna ser att barnet håller på att lära sig en ny förmåga/färdighet (gå, hoppa på ett ben, klippa, skala banan osv eller skriva sitt namn, kunna en räkneramsa) kan hen både inspirera och motivera barnet och då framgång nås – befästa glädjen både hos individen men också dela framsteg i smågruppen eller hela gruppen. Ju äldre barn det är frågan om desto större betydelse kan olika kunskaper eller färdigheter få för barnets självkänsla och självförtroende. Det är viktigt att de vuxna ser, hör och känner varje barn och varje barns närutvecklingsområde och det är alltid den vuxna som handhar ansvaret också för att alla får lyckas. De vuxna ska se möjligheter, chanser och tillgångar hos alla barn. Nya färdigheter och framgångar ska även firas och delas med barnets självt och i gruppen. 2.4 Fostringsgemenskap Fostringsgemenskap är ett samarbete mellan barnets föräldrar och dagvårdspersonalen för barnets bästa, och målet är att stöda anknytningen mellan föräldrar och barn. Tanken med samarbetet är att stöda varandra i barnets fostran, utveckling och lärande. 12 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 Det är på den professionellas ansvar att se till att fostringsgemenskap förverkligas och för att samarbetet skall lyckas förutsätts förmåga att lyssna, ett respektfullt bemötande, dialog och ömsesidigt förtroende. Viktigt är att vara öppen och fördomsfri. Ärlighet är viktigt för att skapa och upprätthålla en god relation. Fostringsgemenskapen fördjupas i de dagliga mötena och vid samtal kring barnets egen plan för småbarnsfostran. Målet är ett välmående barn. Du kan läsa mera om fostringsgemenskapen i Ingå under punkt 4.2. 3 BARNETS VÄLBEFINNANDE Ett välmående barn vågar vara sig själv. Ett välmående barn är för oss ett barn som känner sig trygg i dagvården och som leker och trivs, tillsammans med såväl andra barn som vuxna, enl. de förutsättningar den individen har. Barnet är aktivt och motiverat att lära sig nya saker och suger ständigt åt sig nya och intressanta intryck från omgivningen. Barnet blir accepterat för den det är och barnets alla känslor är tillåtna. Barnet får hjälp och stöd att klara av sina känslor och uttryck för känslor. Barnets välbefinnande utgörs även av att de grundläggande behoven (omsorg, trygghet, vila och näring m.fl.) är tillfredställda inom småbarnsfostran. För att bygga en grund för allt detta behövs trygghet. 13 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 Barnets välmående bottnar i trygghetskänslan som förhoppningsvis finns redan innan barnet inleder sin dagvård. Till exempel via hembesöket/bekantningsperioden får barnet och familjen information om nya saker (barn, vuxna, utrymmen, leksaker etc.), som barnet möter i dagvården. Dagvårdsstarten är en ny fas i livet för hela familjen och barnet är ofta de två/tre första veckorna i en stressfas och då behöver personalen vara extra lyhörd i sin växelverkan med barnet. Barnet behöver den vuxna som vägleder barnet hela tiden och befäster barnet som medlem i gruppen. En bra och sensitiv fostrare underlättar då förtroendet uppbyggs till föräldrarna och barnet. För att barnen skall må bra krävs det stora och viktiga insatser av oss vuxna. Den vuxnas inställning till barnen, engagemang, empati och motivation till att jobba är viktiga. Kunskap, klara regler och tillräcklig stabilitet och trygga rutiner ger dagvårdsdagen struktur som innebär trygghet för barnet. Den vuxna är en modell för barnen hela dagen. Fostrarna strävar efter att vara trygga vuxna för barnen, dvs. att den vuxna ser, hör och respekterar varje enskild individ, erbjuder famn och närhet på samma gång som det är viktigt med regler och gränser (autonomi). Man kan också säga att ett välmående barn är medveten om att hen får hjälp när och om hen behöver utan villkor. Den vuxna är tillgänglig på alla plan. Trygghet kan också handla om för barnen att hitta sin plats i barngruppen och känna sig delaktigt. Personalens uppgift är att stöda och handleda barnen i olika situationer och lekar. Trygghet är en förutsättning för ett välmående barn. Barnen behöver ha en fungerande relation till så väl vuxna som barn omkring sig. Ett barn mår även bra av att ha möjlighet till lugn och ro, samt tid till lek och vuxentid. Här krävs det av personalen att den ex. planera verksamheten ändamålsenligt (t.ex. smågruppsverksamhet) och att forma inlärningsmiljön så att man ger barnen utrymme och tid att fördjupa sina lekar. De vuxna behöver känna barnen i gruppen och olika sätt att komma nära barnen är t.ex. observation och att de olika barnens behov och mål finns dokumenterade hos de vuxna. Utvärderingen som teamet gör säkerställer att varje barns välmående kontinuerligt och i en viss struktur uppdateras. Ett välmående barn leker. Ibland behöver barnet hjälp med att få igång leken eller hitta på lekar, då behövs en lyhörd vuxen som kan gå med barnet i dess lek och stöda och lära via/med leken. Det betyder att de vuxna bör skapa utrymme för barnen till så väl ensamlek som lek med andra barn. Det ska finnas möjlighet att leka både lugna och mer fartfyllda lekar. För att stimulera barnen kan de vuxna variera lekmiljön, leksakerna och material. Ju mer barnet är en del av verksamheten, desto bättre lär hen sig och trivs i gruppen och hens psykiska välmående höjs. 14 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 4 GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 4.1 Vård, fostran och undervisning som en helhet Inom dagvårdsverksamheten bildar vård, fostran och undervisning en helhet som tar i beaktande barnets ålder och utveckling. Ju mindre barn desto mer betonas växelverkan mellan personalen och barnet i vårdsituationer och ett litet under tvåårigt barn behöver annorlunda omsorg av en vuxen än ett femårigt barn. En god vård tillfredsställer barnets grundbehov och ett barn vars grundbehov är tillgodosedda kan rikta sin energi på att lära sig och njuta av tillvaron. Vård, fostran och undervisningen som en helhet befrämjar en positiv jaguppfattning hos barnet och vi strävar till att gynna barnets förmåga att uttrycka sig, kommunicera och tänka. Personalen ansvarar för att varje barn ges möjligheter att lära sig i olika situationer längs med den vanliga dagvårdsdagen. 15 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 4.2 Fostringsgemenskap i Ingå I vår plan för småbarnsfostran är en av de centrala linjedragningarna, fostringsgemenskap. Då familjen har fått ett dagvårdsbeslut tar barnets egenvårdare kontakt med hemmet och kommer överens om ett eventuellt hembesök. Alternativt kan familjen välja att den inledande diskussionen förs på daghemmet. Om familjen valt hembesök, är det oftast egenvårdaren som kommer på besök. Tillsammans med föräldrarna planeras inskolningen enligt deras önskemål och möjligheter. Tillsammans bekantar sig barnet och föräldern med dagvårdsplatsen och den övriga personalen på daghemmet, oftast under ledning av egenvårdaren. Målsättningen är att sträva efter en så mjuk dagvårdsstart som möjligt. Egenvårdaren hjälper barnet och familjen in i den nya situationen med allt vad det innebär att börja i dagvård. Via dessa besök och genom diskussion, skapas en stark botten för fostringsgemenskapen genast i början av dagvårdsstarten. Fostringsgemenskap innebär ömsesidigt förtroende, jämlikhet och respekt; som byggs upp under de dagliga mötena och vid diskussioner gällande barnets egen plan för småbarnsfostran som oftast görs upp tillsammans med egenvårdaren. Ett viktigt möte är de diskusisoner gällande barnets egen plan för småbarnsfostran som förs under året. För föräldrarna och personalen är det enklare att ta upp svåra saker, då man förtroendet för varandra uppbyggt. Föräldramöten och/eller familjekvällar är också värdefulla träffar mellan personalen och familjerna. 4.2.1 Egenvårdare I Ingås daghem har vi i bruk en egenvårdarmodell, som baserar sig på anknytningsteorin. Målsättningen med egenvårdaren är att skapa ett tryggt anknytningsförhållande till först en vuxen i början av dagvårdstiden, så att barnet har lättare att skapa relationer till de andra i gruppen och till den övriga personalen. Egenvårdarmodellen är ett verksamhetssätt, där barnen har utsedda egenvårdare, och där dessa vårdare har det främsta ansvaret för barnen under sin arbetstur. Egenvårdaren ger barnet trygghet och rutiner i dagvårdsdagen, vilket är viktigt speciellt för barn under tre år. Egenvårdaren ska vara både fysiskt och mentalt närvarande under vårddagen finnas tillhands för barnet då hen är i behov av det. Egenvårdaren ansvarar i huvudsak om den första kontakten till familjens hem och kommer överens om hembesök och hur barnet ska bekanta sig med dagvårdsplatsen. Senare har egenvårdaren samtal kring barnets egen plan för småbarnsfostran tillsammans med familjen (tillsammans med barnträdgårdsläraren). 16 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 4.2.2 Smågruppsverksamhet Arbetssättet smågruppsverksamhet baserar sig på barncentrerat tänkande, där det centrala i fostran, vården och lärandet är barnets delaktighet och välmående. I smågrupper kommer barnen modigare fram med sina tankar och intressen och även fostrarna har möjligheter att uppmärksamma varje barn individuellt och dokumentera deras tankar. I smågrupper är det lättare för barnen att öva sina sociala färdigheter och känna tillhörighet och trygghet. 4.3 Glädjefullt lärande i Ingå För ett litet barn är det såväl naturligt som glädjefullt att lära. Som pedagoger får vi dela många glada och viktiga skeden i barnets liv. Barnet har nya utmaningar, nya förutsättningar och nya kunskaper varje dag och dessa går hand i hand med lärandet. Tänk på när den lilla lär sig föra gaffeln rätt väg i munnen och tom maten följer med eller när det lite äldre barnet klarar av att hoppa på ett ben. Lärandet sker på tusen olika sätt. Pedagogerna får dela dessa ögonblick då inlärning sker och pedagogerna får bevittna hur varje individ lär och utvecklas. Vi ser hur svaga kunskaper och förmågor blir starkt lärande. 17 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 Dessa stunder av lärande borde personalen se och fånga t.ex. via dokumentation i barnets egen portfolio. Portfolion blir skattkistan som synliggör barnets tillväxt och utveckling. Den vuxna tittar senare på portfolion tillsammans med barnet och via bilder och berättelser kan de återvända till dessa glada stunder av lärande. Den vuxnas intresse och uppmuntran bygger barnets självsäkerhet. Barnets portfolio kan även tas fram då nya färdigheter övas eller motivationen inte är den bästa tänkbara. Den vuxna kan påminna om t.ex. hur barnet övade att klara av att hoppa på ett ben och hur barnet då lyckades. Det samma gäller även nya färdigheter så som att lära sig skriva sitt namn eller lägga på fingervantarna. Den vuxnas beröm, tack och kan hända kram är viktiga för barnet. Många av nycklarna till skattkistan bär barnet med sig själv och klarar själv av att öppna emedan barnet behöver den vuxnas stöd ibland för att klara andra lås. Förutom uppmuntran behöver barnet få stöd. Kanske hjälp att backa och ta det lugnt eller att den vuxna finns där och hjälper till. Pedagogens viktigaste uppgift är att finnas där för barnet och dela barnets framsteg och lärande. En positiv och inspirerande miljö samt en glad och öppen atmosfär bidrar till förutsättningarna för barnet att lyckas och via dem skapar vi trygga omständigheter i vilka barnet kan öva sig i sin egen takt och enligt egna förutsättningar. På detta sätt får barnet följa med sin egen utveckling och hen behöver inte jämföra sig med andra. Pedagogerna får tillsammans med barnen dela vardagen och skapa ljusa och positiva barndomsminnen. Vi hjälper barnet att utveckla kunnandet i att lära sig, att lära sig. Den positiva atmosfären sprider sig och får barnet att tro att allt är möjligt. 4.3.1 Inlärningsmiljö En fungerande inlärningsmiljö är trivsam och sporrar barnet att leka, utforska, röra sig, agera och uttrycka sig på många olika sätt. Den fysiska miljön ska vara trygg, både när det gäller lokaler och närmiljön. Inlärningsmiljön ska vara mångsidig och föränderlig. Närmiljön ser lite olika ut för varje daghem och dagvårdsställe, men närheten till naturen är gemensam för dem alla och är givetvis viktiga att bekanta sig med. När barnet känner att de vuxna ser och hör henne, att hen möts med respekt och välvilja, möjliggörs en förtrolig interaktion mellan barn och vuxna. I interaktionen mellan vuxen och barn bygger vi upp ett förhållande som möjliggör tillit och samspel. 18 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 Relationerna inom barngruppen påverkar varje barn och varje barns självbild. Den vuxna behöver känna till och handha verktyg som befrämjar goda kamratrelationer och t.ex. antimobbningsplaner diskuteras regelbundet inom personalen. I en trivsam, öppen och positiv atmosfär växer glada och hänsynsfulla individer. 4.4 Språkets betydelse i småbarnsfostran Ett litet barn är ända från början intresserat av sin omgivning och gestaltar sin egen plats i denna. I den här processen är språket centralt, och vikten av språkets betydelse stiger under barnets uppväxt. Språkfärdigheterna är grunden för inlärningsfärdigheter, hur man utvecklar lekfärdigheter och sociala färdigheter. Lek, sagotering och sagor är viktiga ut språkutvecklingssynpunkt. Barnet behöver fostrare omkring sig, vilka lever sig in i och reagerar på barnens kontakter och vilka upprätthåller kommunikation, läser och leker med barnen. De dagliga rutinerna är bra språkliga inlärningsmöjligheter, där man kan öva ord, bilder och leka med rim, språkets form och dialoger. 19 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 4.5 Barnens sätt att fungera Barnets lek Leken är ett typiskt sätt för barn att fungera. Det är att forska, lära, lyckas, glädjas och ett roligt tidsfördriv. Via leken hanterar barnen ny information, tar in det i förhållande till sina erfarenheter och tillför det till det de lärt sig tidigare. I leken tar barnen med ämnen från sitt liv och vardagen, till exempel butik-, biloch hemlekar är alltid lika populära bland barnen. Via leken utforskar barnen omgivningen, processerar känslor, upplevelser och känslor. Barnet förnimmer sakers samband och betydelser via lek i interaktion med andra barn och behöver ibland även den vuxnas hjälp med detta. I leken skapar barnet nya lösningar på sina frågor genom att ta reda på och hitta svaren, i vilka de vuxna inte genast ska ingripa eller kommentera. Den vuxna ansvarar för lekmöjligheterna och ju yngre barnet är eller om barnet har svaga lekfärdigheter, desto viktigare är den vuxnas ledning. Hen stöder leken genom att ge den tid, idéer och formar barnets lekmiljö via barnets egna intressen. Då man planerar och märker ut ställen att leka på måste man ta i beaktande platsen och så att det möjliggör en långvarig lek, samt leksaker som kan lämnas kvar. För mångsidiga lekar behövs även leksaker som inspirerar till lek och som underlättar att komma igång med leken. Fostrarens roll är att vara närvarade och aktivt med i leken. Utöver detta ska leken också observeras och uppmärksamma barnets sätta att fungera i lek och hur det är i växelverkan med de andra barnen. Det är också lättare att uppmärksamma problem vid leksituationer om den vuxne är medveten om lekens gång. Barnets utforskande Barnet är av naturen nyfiket. Den vuxna ska stöda nyfikenheten genom att planera verksamheten och ordna inlärningsmiljön så att barnet får möjligheter och tid att undersöka olika fenomen. Det är viktigt att låta barnet tänka självt och ställa frågor och funderingar högt, och att man inte skyndar att korrigera barnets funderingar genast med det rätta svaret. Gemensamma funderingar och växelverkan tillsammans med andra barn och vuxna hjälper att hitta på nya synvinklar att se på saken. En bra inlärningsmiljö lockar till forskning och att undersöka/prova på och det skulle vara bra att barnen skulle kunna mäta, kategorisera och jämföra via ex. vatten, sand och andra material. Genom barncentrerat tänkande ska barnet med hjälp av den vuxna hitta faktainformation som utvidgar barnets förståelse och information om den undersökta saken. Barnen kombinerar det de undersökt 20 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 och lärt sig i sina lekar och det är viktigt att låta barnen leka i olika miljöer. Skogen och gården är bra miljöer för forskning, förutom inlärningsmiljön inomhus. Barnets konstupplevelser och förmåga att uttrycka sig Att uppleva konst möjliggörs via förnimmandet, lyssnandet, känsel och skapandet. Vi erbjuder barnen möjligheter till egna sinnesförnimmelser och känslor och på detta sätt kan barnets egen estetiska syn formas. Här är det viktigt att fostraren lyssnar på barnet. Inlärningsmiljön ska planeras så, att olika material och redskap finns tillgängliga för barnen. Den konstnärliga upplevelsens process är viktigare än slutresultatet. Konstupplevelser ger glädje och energi. Genom att ge möjligheter till olika konstnärliga upplevelser och erfarenheter, uppmuntras barnet till att uttrycka det egna skapandet och användningen av fantasin. Inspirerande atmosfär samt möjliggörandet av undersökandet av olika material inspirerar barnet till försök. Också barnets eget sätt att skapa uppskattas och det synliggörs genom att barnets alster är framme och dokumentation av arbeten. Att få skapa utvecklar barnets känslouttryck och fantasi. 21 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 Fysisk aktivitet I enlighet med rekommendationer för småbarnsfostran ska barnen röra på sig ordentligt minst två timmar om dagen. Att röra på sig är ett naturligt sätt för barnen att fungera. Via rörelse lär sig barnet motoriska och dagliga grundfärdigheter och de flesta barn upplever också rörelse som ett trevligt sätt att spendera tid på. Barnets självbild stärks via en uppmuntrande vuxen och genom att lyckas och lära sig nya färdigheter. Också barnens sociala och kognitiva färdigheter utvecklas via rörelse och rörelselekar. Lek och rörelse gör också traditionella väntan- och förflyttningssituationer roligare. Fostraren och inlärningsmiljön ska möjliggöra att barnen rör på sig. Den vuxna ska lyssna på barnens önskemål och förnimma vilka möjliga behov barnen har då hen planerar rörelsestunder. Ibland kan t.ex. jumppan planeras tillsammans med barnen. Omgivningen formas så, att barnen har möjligheter att testa sina gränser och färdigheter säkert, både inomhus och utomhus och med hjälp av olika motionsredskap. Barnet behöver fostrarnas stöd för att röra sig och därför är det viktigt att fostrarna förstår betydelsen av rörelse för barns utveckling och tillväxt. Fostraren ska tillåta rörelse både inom- och utomhus och fundera på vilka säkerhetsregler som onödigt kan begränsa barnen rörelsefrihet. Genom att t.ex. tänka på var personalen placerar sig kan man tillåta livliga rörelselekar utan att vara rädda för barnens säkerhet. Skogen i närmiljön och idrottsplatser ska med fördel användas. Dagvården har även möjlighet att delta i olika ”rörelseprogram” som ordnas. 5 INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGAR Barn lär sig i olika miljöer och olika situationer. När barnen fungerar i växelverkan med miljön och människor gestaltar och behandlar barn information med hjälp av de begreppsstrukturer som det har och är därmed aktiva för lärande. De vuxna skall planera verksamheten så att det blir en mångsidig helhet, som tar i beaktande varje barns utveckling och följer upp de innehållsmässiga inriktningarna: Matematiska inriktningen grundar sig på jämförelse, slutledningar och räkneuppgifter speciellt i vardagen. Via lek och i samband med fenomen som är bekanta och intressanta för barnet skapar vi möjligheter för barnen att bekanta sig med matematik. 22 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 Naturvetenskapliga inriktningen grundar sig på observationer, utforskning och experiment i närmiljön och på gemensamma funderingar kring kausalitetssamband. Historisk- samhällelig inriktning hjälper barnet att bygga upp en bild av det förgångna och det nuvarande via olika föremål som belyser detta. Närmiljön och olika objekt och sevärdheter i hembyggden och äldre personer har en stor roll i detta. Den estetiska inriktningen öppnar sig via att observera, lyssna, uppleva och skapa, och genom att använda fantasin och intuition. Dessa hjälper barnet att knyta band till skönhet, harmoni, melodier, rytm, stil, spänning och glädje men även deras motsatser och det är viktigt att barnet får egna upplevelser av de olika bitarna i den estetiska inriktningen. Barnets värderingar och synsätt börjar formas och utvecklas. I den etiska inriktningen granskas frågor i anslutning till värderingar och normer genom att fundera på rätt och fel i situationer som uppkommer i vardagen. Religions – och åskådningsanknuten inriktning handlar om sammanhang med religiösa och andliga aspekter. Seder, bruk, fester och traditioner som bygger på religion är centrala. Barnet ges möjlighet till stillhet, förundran, frågor och funderingar. Inriktningarna betonar att det inte är frågan om läroämnen, utan via inriktningarna får barnen verktyg och färdighetet för att kunna förstå, fördjupa och uppleva fenomen i den omkringliggande världen. Inriktningarna kopplas till barnets närmiljö, vardag och konkreta upplevelser, så att barnet kan göra iakttagelser och bilda sin egen uppfattning. 23 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 6 ANNAN SPRÅKLIG ELLER KULTURELL BAKGRUND Barn som tillhör en minoritetskultur skall kunna växa upp i ett mångkulturellt samhälle så att de blir medlemmar i sin egen kulturkrets och i det finska samhället. Det är viktigt att fostrarna har insikt i de kulturer som barnen kommer i från, så att de tillsammans med föräldrarna ömsesidigt och jämlikt kan diskutera (eventuellt med tolk) barnets behov. För barn som talar ett annat språk, ordnas småbarnsfostran så att de tillhör en grupp och deras sociala kontakter inom barngruppen stöds. Personalen informerar och diskuterar med föräldrarna om den finländska småbarnsfostrans syfte och principer. Vid behov anlitas tolk. Ansvaret för att bevara och utveckla barnets eget modersmål och kultur ligger i främsta hand hos familjen. Stöd för barnets modersmål och kultur inbegrips i barnets individuella plan för småbarnsfostran, som utarbetas tillsammans med föräldrarna. Fostrarna ansvarar för att barnet får det stöd det behöver för att kunna ta till sig ett språk. Deltagandet i småbarnsfostran stöder för sin del barnets möjligheter att lära sig finska eller svenska. 24 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 7 BARNETS EGEN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN, UPPGÖRANDET OCH UTVÄRDERINGEN För alla barn i dagvård i Ingå ska det finnas en plan för barnets eget lärande. Barnets egna plan för lärande uppgörs tillsammans med vårdnadshavarna. Planen ska uppföljas och utvärderas med jämna mellanrum, men minst en gång per år. I barnets egen plan, ska barnets lärande synliggöras och barnets utveckling följs upp. I planen ska även antecknas barnets erfarenheter, aktuella behov och framtida utsikter, barnets intressen, starka sidor och det behov av individuellt stöd och vägleding barnet behöver. I planen kommer man överens med föräldrarna om hur samarbetet ska se ut. I mån av möjlighet deltar äldre barn aktivt själv när planen uppgörs och utvärderas. Med föräldrarnas lov överförs planen sedan till förskolan. 7.1 Förskolan inleds Året då barnet fyller 6 år inleds förskoleundervisningen. Förskoleundervisningen ordnas i kommunens förskolor, och förskoleundervisningen hör till skolans verksamhet. Det finns också möjlighet till kompletterande dagvård, före och innan förskoleverksamheten vid alla förskolor. Förskoletiden (4 h/dag, i enlighet med skolornas verksamhetsår) är avgiftsfri. 8 STÖD FÖR BARN MED SÄRSKILDA BEHOV En av småbarnsfostrans uppgifter är att så tidigt som möjligt upptäcka och ordna barnets behov av särskilt stöd. Specialdagvårdens och dagvårdens mål är att i dialog med hemmen och dagvårdspersonalen stödja en positiv utveckling hos barnet. Ett redskap för att identifiera behovet av stöd i ett tidigt skede är fyraårsundersökningen, LENE. I testet kartläggs barnets utveckling i samarbete med föräldrar, rådgivning och dagvårdspersonal. För femåringar utförs KEHU i samarbete med samma personer. Kommunen har tillgång till specialbarnsträdgårdslärare både på svenska och på finska. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren rör sig regelbundet i de olika daghemmen och förskolorna. Vid behov träffar hon även barn i familjedagvården. Hen följer upp och iakttar barnets uppväxt och utveckling, utvärderar behovet av särskilt stöd samt ger stöd och handledning i planering 25 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 och förverkligandet av barnets vård och fostran. När dagvården, förskoleundervisningen och skolan börjar eller när barnet byter vårdplats skall man trygga kontinuiteten i stödet. I samarbete med familjerna kan barnet hänvisas till andra sakkunniga, ss. psykolog, talterapeut, ergoterapeut, fysioterapeut, familjearbetare m.fl. Då barnet erbjuds andra stödtjänster t.ex. terapier och/ eller medicinsk habilitering skall det länkas samman till en helhet. Det är viktigt att alla de berörda i nätverket kring barnet, tillsammans med föräldrarna, samarbetar med varandra. För att främja barnets möjligheter till utveckling skall dagvårdsmiljön anpassas efter barnets behov. Genom att stöda och uppmuntra barnets starka sidor i en öppen och glädjefull atmosfär, sporras barnet också till att övervinna sina svårigheter. 9 UTVECKLING OCH UTVÄRDERING AV SMÅBARNSFOSTRAN Varje daghem uppgör årligen verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna baserar sig på kommunens plan för småbarnsfostran, men kan innehålla 26 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 särskilda tyngpunktsområden som daghemmet valt att lägga större vikt vid det året. Även för familjedagvårdarna uppgörs en egen verksamhetsplan. Verksamhetsplanerna behandlas och godkänns av Bildningsnämnden. Årligen utvärderar föräldrarna dagvårdsverksamheten. Resultaten av utvärderingen används på de olika enheterna för utveckling av verksamhetens kvalitet. Resultaten delges Bildningsnämnden. Planen för småbarnfostran utvärderas regelbundet, och under 2015 ska barnets egen plan för småbarnsfostran uppdateras. Kommunen har även andra styrdokument som styr dagvårdsverksamheten. Varje daghem har en egen säkerhetsplan (Säkerhetsplanering i dagvården av Olli Saarsalmi) och en räddningsplan. Varje familjedagvårdare bör bekanta sig med en eventuell räddningsplan för husbolaget och fundera på hur hens räddningsplan kunde se ut för hens hem. Utöver detta finns även en läkemedelsplan och en krisplan för dagvården. På daghemmet ska även finnas en introduktionshandbok/kvalitetshandbok för ny personal. Där ska framgå viktig fakta om daghemmet och sådant som varje anställd/vikarie bör känna till så som dokument som styr verksamheten. Kommunen har även ett program som behandlar uppföljning och ingripande vid ex. olycksfall och ”nära ögat situationer”, HaiPro. Dessutom utvärderas riskerna på arbetsplatserna kontinuerligt. Inom dagvården kommer vi att från och med 1.8.2015 ta i bruk det elektroniska programmet Wilma, som en direkt kanal mellan vårdnadshavarna och daghemmet. Samma program är redan nu i bruk i förskolorna och skolorna. I Ingå följer vi kontinuerligt med utvecklingen av småbarnsfostran och utgående från nya forskningsrön uppdaterar vi fortbilning och arbetsmetoder. Vårt samhälle förändras kontinuerligt, likaså småbarnsfostran med den. Vi som fostrare ska vara redo att möta de utmaningar som den föränderliga småbarnsfostran medför. 27 Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015 BILAGOR Läkemedelsplan för dagvården i Ingå kommun Krisplan för dagvården i Ingå kommun Det finns följande skriftliga planer i alla kommunala daghem: Barnets egen plan för småbarnsfostran i Ingå Räddningsplan Säkerhetsplan/ kvalitetshandboken Handlingsplan för hur vi arbetar förebyggande och ingripande av mobbning Plan för hotande situation i dagvården Godkänd av Bildningsnämnden 21.1.2015
© Copyright 2024