Stiftelsen Sedmigradsky
Daghemmet Degerö Småbarnsskolas
Plan för småbarnsfostran
2014 - 2015
Henrik Borgströmsvägen 5 D 31, 00840 Helsingfors
Tfn.: 041 – 534 1542, 050-462 0047
[email protected]
/
www.sedmigradsky.fi
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. PRESENTATION AV STIFTELSEN OCH
DAGHEMMET
1.1
Stiftelsens och daghemmets verksamhetsprinciper och
värdegrund
1.2
Daghemmets verksamhetsidé
2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN
2.1
Verksamhetens struktur
2.2
Mottagande av nya familjer
2.3
Föräldrasamarbete
2.4
Specialdagvård
3. VERKSAMHETSPLAN 2014 – 2015
Verksamhetsårets övergripande målsättningar
3.1
Matematik
3.2
Natur och miljö
3.3
Barnets hälsa
3.4
Konst och kultur
3.5
Etik, livsåskådning och personlighetsutveckling
3.6
Språk och kommunikation
Verksamhetsårets tema
4. UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN
4.1
Utvärdering av föräldrasamarbete
4.2
Utvärdering av planer
4.3
Utvärdering av respons
STIFTELSEN SEDMIGRADSKY
DAGHEMMET DEGERÖ SMÅBARNSSKOLAS
PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2014 – 2015
1. PRESENTATION AV STIFTELSEN OCH DAGHEMMET
Stiftelsen Sedmigradskys är en privat stiftelse som anordnat
barndagvård i över 150 år inom Helsingfors stads område.
Stiftelsen Sedmigradskys verksamhetside´ är att ge barnen en trygg
dagvård av god kvalitet i en positiv miljö. Barnens individualitet beaktas
och den finlandssvenska kulturen och språket ges stor vikt. Detta
åstadkommer daghemmet genom rutiner, kontinuitet och växelverkan.
Syftet med Stiftelsen Sedmigradsky verksamhet är att erbjuda god
basdagvård.
Degerö Småbarnsskola är ett daghem med verksamhet fem och en
halv timme per dag, det är inrymt i en lokal i ett bostadshus på Degerö i
östra delen av Helsingfors. Daghemmet består av en grupp med plats för
14 barn. Daghemmet är stängt i juli månad samt mellan jul och nyår.
Förutom vanlig dagvård ger vi möjlighet till lång lektid så att barnen
oavbrutet kan fördjupa sig i leken.
Personalen består av barnträdgårdslärare, barnskötare, och en
kokerska/biträde.
1.1
STIFTELSENS OCH DAGHEMMETS
VERKSAMHETSPRINCIPER OCH VÄRDEGRUND
Centrala, internationella avtal om barns rättigheter, nationella
bestämmelser och övriga styrdokument på området formar
värdegrunden i småbarnsfostran i Finland. I konventionen om barns
rättigheter ställs barnets människovärde i främsta rum. I anslutning till
dethär grundläggande värde anges fyra allmänna principer;
•
•
•
•
Förbud mot diskriminering och ett krav att barnen skall behandlas
jämlikt.
Barnets bästa
Barnets rätt att leva och att utvecklas harmoniskt
Barnets åsikt skall beaktas
Dessa principer konkretiseras på daghemmet genom vår uppgift att
värna om barnets rätt till;
•
•
•
•
•
•
Trygga människoförhållanden
Att växa upp, utvecklas och lära sig i trygga förhållanden
En trygg och hälsosam miljö i vilken det är möjligt för barnet att leka
och fungera på ett mångsidigt sätt
Att bli förstådd och uppmärksammad enligt sin ålder och
utvecklingsnivå.
Få specialstöd i den mån som sådant behövs
Egen kultur, eget modersmål, egen religion eller livsåskådning
Stiftelsens pedagogiska principer är långt de samma i alla fem
daghemmen, men sättet att genomföra dem kan variera. Den
övergripande värdegrunden är dock den samma. Den bygger på
dagvårdslagen och förordningens krav på trygg dagvård och därutöver
konventionen om barnens rättigheter. Daghemmen har som målsättning
att tillsammans med föräldrarna ge varje barn en god start i livet, i
trygghet och med en sund självkänsla.
Daghemmets verksamhetsprinciper bygger på personalens individuella
värderingar.
Degerö Småbarnsskolas värdegrund är att ge barnen en sund
självkänsla, glädje och respekt. Lek tillsammans med andra barn stöder
barnets sociala samverkan och harmoniska utveckling.
Personalen har gemensamt funderat ut vår värdegrund genom att
diskutera begrepp och vägt dem mot varandra och valt ut värderingar
som ligger oss närmast. Följande värderingar utkristalliserades;
• Trygga barn. Barnen skall ses, höras och förstås och uppmärksammas
positivt. Gemensamma överenskommelser följs.
• Vi stöder barns sociala samverkan, det roliga i att vara tillsammans
och att ha vänner.
• Harmonisk utveckling. Vi uppmärksammar det goda och kreativa i
det vi dagligen har tillsammans, det fina i varandra, i naturen, i
konsten och musiken.
• Glädjen över barnets inneboende möjligheter och krafter i olika
utvecklingsskeden.
• Respekt och hänsynsfullhet: Vi är alla olika och vi måste acceptera det
och godkänna det utan att tvinga på våra uppfattningar och sätt att
tänka. Vi har våra fel och man behöver inte tycka om alla men vi
behöver ändå lära oss att fungera tillsammans. Alla har också något
gott i sig som bör lyftas fram.
• Tid att upptäcka och godkänna sig själv och andra i vår omgivning.
1.2 DAGHEMMETS VERKSAMHETSIDÉ
Småbarnsfostran skall stöda barnets individuella utveckling och
grundbehov. Vi skapar en så trygg och positiv inlärningsmiljö som
möjligt genom att värdesätta och stöda den inneboende livslusten i var
och en. Vi ger barnen trygga rutiner, regler och positiv uppmärksamhet.
Vi arbetar med att stöda barnens utveckling med fokus på;
• Lek
• Traditioner
• Miljö
Vi ger barnen möjlighet till längre fortlöpande tid att fördjupa sig i leken.
Barnen bearbetar sina intryck i leken. Inspirationen kan komma från en
vardaglig händelse i barnens liv eller t.ex. ett teaterbesök. Leken är
grunden till ett livslångt lärande. Det handlar bl.a. om att hjälpa barnen
att ordna lek- miljöer med bord, tyger, dynor och annat material som
behövs för att äventyret skall kunna börja. När barnens lek är igång, kan
vi i leken upptäcka inspiration till vidare verksamhet med barnen. Den
kan ge uppslag till skapande verksamhet och fortsatta studier. På det
sättet blir verksamheten alltid unik och präglad av barngruppen. Vi lyfter
fram respekt för varandra och vår miljö. Den vuxna är lyhörd och
skyddar leken. Den vuxna är en aktiv och intresserad språkmodell.
Barnen får gå på teater och konsert. Vi dramatiserar sagor och på
Runebergsdagen drama leker vi J.L. Runebergs liv.
Vi pysslar och syr till vår Lucia-basar och andra traditioner året runt.
En gång i veckan gör vi en längre utomhusvistelse i någon av de
närbelägna parkerna eller naturområdena. Där lär vi oss att upptäcka och
njuta av naturen och värdesätta den. Både där och på den fina kuperade
gården där vi dagligen vistas får barnen uppslag till nya lekar och nya
studier av naturen. Dessutom ger utevistelserna barnen rörelseglädje.
Miljövänlighet blir en naturlig följd av våra utfärder. Vår och höst har vi
Mulle-verksamhet. Förra verksamhetsåret fick vi Grön Flagg för vårt
arbete för mindre avfall. I år arbetar vi med Grön Flagg temat ”Ett sunt
liv”, med delområden; mat, motion och social hållbarhet.
2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN
Daghemmet består av en grupp på max. 14 barn. Barnen närvarar fem
och en halv timme, vardagar mellan kl.8 – 13.30. Årligen är daghemmet
stängt i juli månad och mellan jul och nyår. Vår personal består av en
barnträdgårdslärare, barnskötare, kokerska/biträde.
2.1
Verksamhetens struktur
Dagschema;
Kl. 8 - 9 mottagandet av barn
Kl. 8-8.30 morgonmål
Kl. 9.00 samling
• Fakta om dagen med kort lärostund
• Sånger och lekar
• Frukt eller grönsaks mellanmål
Kl.9.30 – 10.30 lekar och ledd verksamhet i smågrupper
Kl. 10.25 Förbereds barnen för avslutning av lekar.
Kl. 10.30 Vi städar undan
• toalettbesök
• 2 barn är mathjälpare som hjälper till vid dukningen
• gemensamma lekar.
kl. 10.45
Samling i smågrupper enligt språkfärdighet
• rim, ramsor, sånger, samtal och saga
• matsång, mathjälparna bjuder till bords
kl. 11.15
Gemensam måltid
• mathjälparna delar ut matportioner
• samtal med bordskamrater
• bordsskick beaktas
• efter måltiden får alla en zylitol tablett
• mathjälparna samlar glasen efter måltiden
• ett bord i taget stiger upp, för sin tallrik och bestick.
• vi tackar kokerskan för maten.
• toalettbesök, handtvätt, muntvätt
• påklädning i smågrupper
kl. 12.10
Utevistelse på gården
kl. 13.20
Börjar vi förbereda barnen för hemfärd.
• insamling av leksaker
• samtal med föräldrarna
• avsked med att ta ihand
2.2
Mottagande av nya familjer
När vi mottar nya barn och familjer använder vi oss av
egenvårdarsystemet. Enligt detta tilldelas barnet en egenvårdare som
tillsammans med sin kollega besöker barnet och dess familj i hemmet.
Besöket sker före daghemsstart. Under hembesöket diskuteras barnets
utveckling med föräldrarna och den gemensamma fostringsgrunden
läggs. När dagvården inleds ansvarar egenvårdaren för barnets
mjuklandning
tillsammans
med
föräldrarna.
Tanken
med
egenvårdarmodellen är att underlätta barnets och föräldrarnas
anpassning till daghemmet samt anknytning till de nya vuxna i familjens
nya vardag. Under detta hembesök läggs grunden för ett gott samarbete
mellan föräldrar och personalen.
2.2.1 Den viktiga första kontakten
Vi kommer överens om en lämplig tidpunkt för hembesök och ger
familjen pappret; ”ert barn börjar i dagvård”. Hembesökets syfte är att
barnets daghemsbörjan skall bli så god som möjligt. Det viktigaste är att
den första kontakten med barnet blir positivt.
Då barnet med sina föräldrar besöker oss första gången presenteras
daghemmets utrymmen och gård, personal och verksamhet. Vi går
tillsammans runt och visar daghemmet, medan vi svarar på eventuella
frågor. En skriftlig vårdplan görs tillsammans med förädrarna.
2.2.2
Ansökan om dagvård
Blanketten finns på www.sedmigradsky.fi som föräldrarna fyller i
elektroniskt och skickar iväg till stiftelsens kansli.
2.2.3
Introduktion av nya barn och familjer.
De nya barnen tas emot i gruppverksamheten i den situationen som
pågår. Vid samlingen får barnen presentera sig för varandra och berätta
hur gamla de är.
Familjerna presenteras för varandra spontant av personalen efterhand då
lämpliga sociala situationer uppstår. De nya familjerna blir småningom
bekanta med varandra då de träffas i daghemmet och på gården. En
föräldraförening finns i daghemmet.
2.2.4
Egenvårdarmodellen
Hösten 2009 har det tagits i bruk ett s.k. egenvårdarsystem som innebär
att barnen uppdelas bland vårdpersonalen så att barnen får en
egenvårdare. Meningen är att egenvårdaren med personalen skall
uppfatta och tillmötesgå föräldrarna och barnen. Föräldrarna skall kunna
vända sig till personalen med sina tankar kring barnet. På det sättet
hoppas vi kunna minimera all stress som dagvårdsstarten innebär.
Målsättningen med egenvårdarmodellen är att barnets dagvårdsstart
skall bli så lyckad som möjligt. Till egenvårdarsystemet hör hembesök,
mjuklandning och introduktion av daghemmets normala rutiner.
Hembesök sker 1-2 veckor före barnet börjar på dagis. Egenvårdaren och
en annan vårdperson besöker familjen på barnets hemmaplan, i det egna
hemmet, på dess gård eller i en för barnet bekant park under ca. en
timmes tid. Under mötet bekantar sig familjen och personalen med
varandra och gör en god grund för fortsatt samarbete kring barnet.
Föräldern får berätta om sitt barns personlighet, utveckling och annat
som berör barnet, så att egenvårdaren får möjlighet att kunna förstå,
knyta an och sköta om barnet på bästa möjliga sätt. Personalen ger
information om början i dagvård: ” Ert barn börjar i dagvård” och
”barncentrerad dagvårdsstart”.
Uppfostringsgemenskapen är grundad och fortsätter under
mjuklandningen. Beroende på barnets känslighet och ålder reserveras 12 veckor för mjuklandningen. Under den besöker barnet med sin
förälder daghemmet och tas emot av egenvårdaren. Föräldern får
information om dagordningen och förklarar för barnet på sitt eget sätt
det som egenvårdaren visar. Barnet får nya intryck som föräldern och
egenvårdaren förklarar ibland många gånger. Så småningom kan
föräldern dra sig tillbaka för att låta egenvårdaren få kontakt med barnet
i lugn och ro medan föräldern betraktar dem. När föräldern är på väg att
gå så meddelar hon det till barnet på ett positivt, varmt och bestämt sätt
för att återkomma efter en kort stund. Så lär sig barnet att föräldern
alltid kommer tillbaka. Egenvårdaren tar hand om och sköter barnet.
Efterhand kan föräldrarnas frånvarotid förlängas. Föräldern kan alltid
ringa och höra hur barnet klarar sig.
Småningom kan personalen övergå till normala rutiner. Egenvårdaren
och den övriga personalen tar hand om och tillgodoser barnets behov.
Dagligen diskuteras barnets reaktioner med föräldrarna. Det kan
behövas ett tryggt föremål hemifrån som en länk till föräldrarna som
underlättar barnets dagvårdsstart.
Fostringsgemenskapen grundar sig på en öppen och tillitsfull
kommunikation mellan föräldrar och personal kring barnet.
2.3
Föräldrasamarbete
Vi eftersträvar ett gott och respektfullt samarbete med barnens familjer
så att det bästa ur barnens synvinkel befrämjas. Föräldrarna bär ansvar
över barnets fostran och personalen stöder dem. Personalen har ansvar
för föräldrakontakten och kommer alltid ihåg sin tystnadsplikt. På
daghemmet eftersträvar vi att barnets sociala kompetens utvecklas.
2.3.1.
Den dagliga kontakten
Den dagliga kontakten är en viktig del av samarbetet. På grund av den
kan vi undgå missförstånd och att små problem blir för stora. Då vi
samtalar dagligen skapar vi trygghet och öppenhet. Varannan fredag
morgon har vi en ”kaffestund” för föräldrarna. Barnen uppskattar också
att deras vuxna sitter ner och pratar en stund.
2.3.2
Föräldrasamtal
När barnet har gått en tid i daghemmet är det dags för föräldrarna att
komma på ett samtal om hur starten har varit. Vi gör en skriftlig
individuell vårdplan med föräldrarna. Den har föräldrarna fått bekanta
sig med på förhand. Som grund finns planen för småbarnsfostran. Vi
följer upp och utvärderar planen och utvecklingen en gång per termin.
Vid behov hålls extra samtal med föräldrarna.
2.3.3
Föräldramöten
I början av höstterminen välkomnar vi föräldrarna till ett informations
möte om vår dagvårdsverksamhet för föräldrarna. I god tid före jul har vi
en pysselkväll turvis för mammor och pappor då vi gör en julklapp som
barnet får vid julfesten. Om vårarna kan vi ha ett föräldramöte,
eventuellt med en föreläsningsgäst, då vi diskuterar aktuella tankar. Vi
bemöter föräldrarna med respekt, öppenhet och tolerans. Varje månad
ger vi ett informationsbrev om våra kommande aktiviteter och nyheter.
2.4 Specialdagvård
”Föräldrarnas och personalens observationer av barnet bildar en
gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom
småbarnsfostran ” Vid behov stödjer man sig på sakkunnigutlåtanden.”
(Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 39)
Genom observationer, dokumentationer och kontinuerliga utvärderingar
ser vi över vår verksamhet och våra möjligheter att handleda barnet i
samarbete med barnets föräldrar och eventuellt andra sakkunniga som
deltar i barnets vård.
Ett barn kan ha konstaterats behöva extra stöd i fysiskt, kunskapsmässig,
emotionelt eller socialt avseende. Ett behov av stöd kan också uppstå i
situationer då barnets uppväxtförhållande inte tryggar dess hälsa eller
utveckling. Behovet av stöd kan variera från att vara kortvarigt till
bestående. Syftet med stöd i ett tidigt skede är att förebygga att
stödbehovet ökar.
Stödet ordnas så långt som möjligt i samband med den allmänna
verksamheten på daghemmet på ett sådant sätt att barnet är en del av sin
grupp. Detta bidrar till att barnet samtidigt får stöd med att skapa och
upprätthålla sina sociala kontakter. Verksamheten och arbetsmetoderna
på daghemmet utvecklas så att det motsvarar barnens individuella behov
så bra som möjligt. På daghemmet strävar vi efter att arbeta i små
grupper i vilka vi lättare kan anpassa verksamheten efter barnens behov.
Barnets fysiska, psykiska och kognitiva miljö anpassas efter barnets
behov. Rutiner och regler görs tydliga och vi följer dem konsekvent.
Dagen har en klar struktur, och eventuella förändringar förklaras och
förtydligas för barnen. Vid behov använder vi bilder och/eller stödtecken
för att förtydliga språket i vardagen.
Daghemmet har vid behov samarbete med Svenska Familjerådgivningen.
I barnets plan för särskilt stöd i småbarnsfostran definieras barnets
behov av stöd och hur stödet arrangeras. I åtgärdsplanen, som görs
tillsammans
med
barnets
föräldrar
och
daghemmets
fostringsgemenskap, beskrivs barnets starka och svaga sidor. Vi ställer
mål för barnets utveckling och beskriver metoderna hur vi jobbar för att
uppnå målen. I planen beskrivs också hur den individuella
handledningen och daghemmets övriga verksamhet förenas.
Ansvarspersoner utses för uppföljningen och utvärderingen av planen.
Orginalet förvaras på daghemmet och en kopia ges åt föräldrarna.
När barnet byter grupp eller vårdplats, börjar i förskoleundervisningen
eller skolan tryggar vi kontinuiteten i stödet med s.k. överföringsmöten.
Med föräldrarnas tillstånd ges barnets uppgifter vidare till den
mottagande parten.
3
Verksamhetsåret 2013–2014 – en konkret handlingsplan
Övergripande målsättningar
I barnens inlärning stöder vi följande områden;
3.1 matematik
3.2 natur och miljö
3.3
3.4
3.5
3.6
barnets hälsa
konst och kultur
etik, livsåskådning och personlighetsutveckling
språk och kommunikation
3.1. Matematik
Huvudmål
Matematik är något roligt och intressant. Vi tar upp de enkla och
grundläggande matematiska begreppen.
Metoder
Barnen får upptäcka matematik i de vanligaste sakerna i livet t.ex.
ålder, adresser, bussnummer och datum.
Räkneövningar i vardagliga sammanhang. Sånger, ramsor, sagor
spel och siffror mellan 1-10. Vi mäter, jämför, klassificerar och
sorterar. Vi letar efter geometriska former i närmiljön.
Våra uppställda mål är nådda
Barnen kan tänka och reflektera i matematiska begrepp.
3.2 Natur och miljö
Huvudmål
Barnen får lära att sig att vara i naturen och på ett respektfullt sätt
uppskatta dess skönhet och ro.
Barnen får lära sig olika väderlek, träd, blommor och de vanligaste
djuren samt deras läten och spår.
Att vi gör mindre skräpavfall.
Att äta hälsosamt, säsongmat, grönsaker, gärna närodlat.
Metoder
Vi följer med årstidernas växling.
Varje vecka rör vi oss i olika naturliga miljöer.
Den vuxna föregår med gott exempel om hur man rör sig i naturen och
märker naturens skönhet. Vi lär barnen att spara på naturresurser genom
att återanvända material.
Vid den dagliga samlingen uppmärksammar vi barnen på rådande
väderlek. Barnen leker med vatten, is och snö.
Vi sorterar avfall och försöker minska avfall.
Barnen går till Mulleskogen och besöker spontant vår närbelägna skog.
Vi iaktar och beundrar djur och natur. Vi sjunger om naturen.
Vi sorterar skräp och för bioavfall, papper, glas och kartong till särskilda
insamlingskärl. Vi cirkulerar leksaker, barnkläder.
Vi planterar frön och blomlökar.
Vi deltar i Martha förbundets ”Tack för maten” projekt. Där vi med alla
sinnen bekantar oss med olika grönsaker.
Våra uppställda mål är nådda då:
Barnens intresse för naturen har blivit väckt.
Barnen inte skräpar ner i naturen och värdesätter den.
3.3 Barnets hälsa
Huvudmål
Vi vill stöda barnets sunda fysiska utveckling.
Metoder
Vi leker under alla årstider både inne och utomhus.
Vi använder olika rörelsematerial och redskap.
Vår gård ger möjligheter till att kliva, springa, hoppa, gunga, balansera,
krypa, rulla, dra och skuffa. Ute spelar vi bandyboll. I lekparken får
barnen cykla, snurra och klättra. På våra skogsutfärder är terrängen
utmanande på sitt eget naturliga sätt. På vintern åker vi skridsko och
pulka om det är möjligt.
Inomhus har vi rörelsesånger och berättelser, pausgymnastik och
danslekar. Vi ordnar äventyrsbanor med berättelser.
Vi ritar, målar, klipper, limmar och handarbetar.
Vi benämner olika kroppsdelar i sånger, lekar och i vardagliga
situationer.
Vi funderar med barnen om hur man lever sunt; genom de dagliga
rutinerna som toalettbesök, handtvätt, måltid, utevistelse och balans
mellan aktivitet och vila.
Vi gör barnen uppmärksamma på hälsosam mat. Vi ökar användningen
av ekologisk närproducerad mat enligt säsong. Vi vill skapa en positiv
och trevlig stämning under den gemensamma måltiden och öka känslan
för maten.
Vi tar upp potatis vid Hertonäs Gård.
Våra uppställda mål är nådda då:
Barnen kan klä av och på sig själva.
Barnen kan använda sina sinnen.
Barnen rör sig grovmotoriskt och finmotoriskt enligt ålder.
Barnen tvättar självmant sina händer.
Barnen äter hälsosam och mångsidig mat.
3.4 Konst och kultur
Huvudmål
Målet är att utveckla barnets uttrycksförmåga, kreativitet, fantasi och
känsloliv samt att stärka deras kulturella identitet.
Barnen får inblick i bildkonst, musik, dans, drama och teater.
Metoder
Barnen får uttrycka sig genom att teckna, måla och sjunga.
Vi besöker konstutställning, teater och konsert.
Vi lyssnar på musik.
Barnen deltar i fester som; Svenska dagen, FN-dagen,
självständighetsfest, Lucia, julfest, basar, Runebergsdag, vändag,
fastlagsåkning, påsk, Valborg, skolbarnsfest och vårfest.
Rollek, fri lek, teater, sång och drama.
Våra uppställda mål är nådda då;
När barnen gläds åt att sjunga, måla, hantverka och uppträda samt delta
i kulturevenemang.
3.5 Etik och livsåskådning och personlighetsutveckling
Huvudmål
Barnet får en grundläggande sund självkänsla. En känsla av att barnet är
värdefullt i sig självt och att alla andra också är det. Målet är barnets
sociala och emotionella tillväxt. Att börja skilja mellan rätt och fel att be
om och ge förlåtelse. Att börja lära sig tolerans.
Vi firar jul och påsk enligt ev. lutherska traditionen .
Att barnet kan märka och förstå daghemmets normer och regler.
Metoder
Vi uppmanar barnen till samförstånd, ömsesidighet och turtagning. Vi
lär barnen respeketra (skydda) varandras lekar.
Tränar barnens uppmärksamhet på egna och andras känslomässiga
uttryck och behov, bl.a. att uttrycka glädje och handskas med vrede.
Vi tydliggör daghemmets normer och regler genom att vara närvarnde,
prata om och hålla överenskomna avtal.
Vi lär barnen att trots olika utgångslägen kan vi vara tillsammans och
visa tolerans.
Våra uppställda mål är nådda då:
Då barnen kan komma överens och leka.
Då barnen visar respekt och tolerans för varandra.
3.6 Språk och kommunikation
Huvudmål
I växelverkan med vuxna lär sig barnet att använda begrepp, uttrycka
tankar, känslor och behov utgående från sina egna erfarenheter och
upplevelser. Speciellt i leken stimuleras barnet språkligt.
Metoder
Samtal, att lyssna, fråga och förklara.
Olika sorters böcker.
Rim & ramsor, spel, rollek och berättelser, ordspråk samt dikter ingår
också i verksamheten. Munmotoriska övningar, nonsensord och
språklekar likaså. Teater och konsert besök är också utmärkt
språkstimulans.
Barnet uppmuntras att uttrycka tankar, känslor, upplevelser och åsikter.
Högläsningen sker i grupper enligt språknivå. Vi förmedlar information
om kulturella evenemang.
Våra uppställda mål är nådda då;
Barnen kan uttrycka sig. Barnen kan lyssna till en saga och kan själva
börja berätta en. Barnen kan börja lösa sina konflikter verbalt.
Då barnen förstår en instruktion och uppfattar det nonverbala språket.
Verksamhetsårets tema
Minskning av avfall (se natur och miljö, 3.1.2)
Sunt liv ( se barnets hälsa 3.1.3)
4. UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN
Personalen utvärderar verksamheten och fostringsgemenskapen
kontinuerligt.
Vid personalmöten går vi igenom vad vi gjort med barnen, vilka planer
som har förverkligats och vad som komma skall.
Kurser presenteras an efter som de ordnas. Den som gått en kurs delger
den övriga personalen innehållet i stora drag.
Inför kommande termin planerar vi teman utgående från det som är
aktuellt i vår barngrupp. Vi lämnar utrymme för barnens intressen om
vad vi skall göra.
4.1 Utvärdering av föräldrasamarbete
Eftersom vårt daghem består av en grupp. Det är samma personer som
möter familjerna på morgonen och vid avhämtningen. Samarbetet med
föräldrarna sker därför smidigt dagligen.
Månatligen får föräldrarna ett informationsblad över aktuella händelser i
daghemmet. Varannan fredag har vi kaffe för föräldrarna på morgonen
för den som hinner.
Egenvårdaren med kollega gör ett hembesök då barnet skall börja i
dagvård. Vi har föräldramöten, utvecklingssamtal höst och vår och
samtal inför 4-årskontrollen på rådgivningen. Vi samarbetar kring
barnens särskilda behov med föräldrarna och barnrådgivningen.
4.2 Utvärdering av planer
Årligen går vi igenom verksamhetsplan, säkerhetsplan, utbildningsplan,
materialanskaffningsbehov och arbetsskyddsbehov.
Vi deltar i Stiftelsens egna sammankomster.
4.3 Utvärdering av respons
Behandling av respons sker oftast under personalmöten och
planeringsmöten.
Vi tar respektfullt till tals det som oroar oss före det blir svårare.
Huvudsaken är dialogen.
Vi har fått ta del av föräldrarnas svar på enkäter, och förbättrar vad vi
kan.