Plan för småbarnsfostran - Stiftelsen Sedmigradsky
Stiftelsen Sedmigradsky Daghemmet Degerö Småbarnsskolas Plan för småbarnsfostran 2014 - 2015 Henrik Borgströmsvägen 5 D 31, 00840 Helsingfors Tfn.: 041 – 534 1542, 050-462 0047 [email protected] / www.sedmigradsky.fi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PRESENTATION AV STIFTELSEN OCH DAGHEMMET 1.1 Stiftelsens och daghemmets verksamhetsprinciper och värdegrund 1.2 Daghemmets verksamhetsidé 2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN 2.1 Verksamhetens struktur 2.2 Mottagande av nya familjer 2.3 Föräldrasamarbete 2.4 Specialdagvård 3. VERKSAMHETSPLAN 2014 – 2015 Verksamhetsårets övergripande målsättningar 3.1 Matematik 3.2 Natur och miljö 3.3 Barnets hälsa 3.4 Konst och kultur 3.5 Etik, livsåskådning och personlighetsutveckling 3.6 Språk och kommunikation Verksamhetsårets tema 4. UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 4.1 Utvärdering av föräldrasamarbete 4.2 Utvärdering av planer 4.3 Utvärdering av respons STIFTELSEN SEDMIGRADSKY DAGHEMMET DEGERÖ SMÅBARNSSKOLAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2014 – 2015 1. PRESENTATION AV STIFTELSEN OCH DAGHEMMET Stiftelsen Sedmigradskys är en privat stiftelse som anordnat barndagvård i över 150 år inom Helsingfors stads område. Stiftelsen Sedmigradskys verksamhetside´ är att ge barnen en trygg dagvård av god kvalitet i en positiv miljö. Barnens individualitet beaktas och den finlandssvenska kulturen och språket ges stor vikt. Detta åstadkommer daghemmet genom rutiner, kontinuitet och växelverkan. Syftet med Stiftelsen Sedmigradsky verksamhet är att erbjuda god basdagvård. Degerö Småbarnsskola är ett daghem med verksamhet fem och en halv timme per dag, det är inrymt i en lokal i ett bostadshus på Degerö i östra delen av Helsingfors. Daghemmet består av en grupp med plats för 14 barn. Daghemmet är stängt i juli månad samt mellan jul och nyår. Förutom vanlig dagvård ger vi möjlighet till lång lektid så att barnen oavbrutet kan fördjupa sig i leken. Personalen består av barnträdgårdslärare, barnskötare, och en kokerska/biträde. 1.1 STIFTELSENS OCH DAGHEMMETS VERKSAMHETSPRINCIPER OCH VÄRDEGRUND Centrala, internationella avtal om barns rättigheter, nationella bestämmelser och övriga styrdokument på området formar värdegrunden i småbarnsfostran i Finland. I konventionen om barns rättigheter ställs barnets människovärde i främsta rum. I anslutning till dethär grundläggande värde anges fyra allmänna principer; • • • • Förbud mot diskriminering och ett krav att barnen skall behandlas jämlikt. Barnets bästa Barnets rätt att leva och att utvecklas harmoniskt Barnets åsikt skall beaktas Dessa principer konkretiseras på daghemmet genom vår uppgift att värna om barnets rätt till; • • • • • • Trygga människoförhållanden Att växa upp, utvecklas och lära sig i trygga förhållanden En trygg och hälsosam miljö i vilken det är möjligt för barnet att leka och fungera på ett mångsidigt sätt Att bli förstådd och uppmärksammad enligt sin ålder och utvecklingsnivå. Få specialstöd i den mån som sådant behövs Egen kultur, eget modersmål, egen religion eller livsåskådning Stiftelsens pedagogiska principer är långt de samma i alla fem daghemmen, men sättet att genomföra dem kan variera. Den övergripande värdegrunden är dock den samma. Den bygger på dagvårdslagen och förordningens krav på trygg dagvård och därutöver konventionen om barnens rättigheter. Daghemmen har som målsättning att tillsammans med föräldrarna ge varje barn en god start i livet, i trygghet och med en sund självkänsla. Daghemmets verksamhetsprinciper bygger på personalens individuella värderingar. Degerö Småbarnsskolas värdegrund är att ge barnen en sund självkänsla, glädje och respekt. Lek tillsammans med andra barn stöder barnets sociala samverkan och harmoniska utveckling. Personalen har gemensamt funderat ut vår värdegrund genom att diskutera begrepp och vägt dem mot varandra och valt ut värderingar som ligger oss närmast. Följande värderingar utkristalliserades; • Trygga barn. Barnen skall ses, höras och förstås och uppmärksammas positivt. Gemensamma överenskommelser följs. • Vi stöder barns sociala samverkan, det roliga i att vara tillsammans och att ha vänner. • Harmonisk utveckling. Vi uppmärksammar det goda och kreativa i det vi dagligen har tillsammans, det fina i varandra, i naturen, i konsten och musiken. • Glädjen över barnets inneboende möjligheter och krafter i olika utvecklingsskeden. • Respekt och hänsynsfullhet: Vi är alla olika och vi måste acceptera det och godkänna det utan att tvinga på våra uppfattningar och sätt att tänka. Vi har våra fel och man behöver inte tycka om alla men vi behöver ändå lära oss att fungera tillsammans. Alla har också något gott i sig som bör lyftas fram. • Tid att upptäcka och godkänna sig själv och andra i vår omgivning. 1.2 DAGHEMMETS VERKSAMHETSIDÉ Småbarnsfostran skall stöda barnets individuella utveckling och grundbehov. Vi skapar en så trygg och positiv inlärningsmiljö som möjligt genom att värdesätta och stöda den inneboende livslusten i var och en. Vi ger barnen trygga rutiner, regler och positiv uppmärksamhet. Vi arbetar med att stöda barnens utveckling med fokus på; • Lek • Traditioner • Miljö Vi ger barnen möjlighet till längre fortlöpande tid att fördjupa sig i leken. Barnen bearbetar sina intryck i leken. Inspirationen kan komma från en vardaglig händelse i barnens liv eller t.ex. ett teaterbesök. Leken är grunden till ett livslångt lärande. Det handlar bl.a. om att hjälpa barnen att ordna lek- miljöer med bord, tyger, dynor och annat material som behövs för att äventyret skall kunna börja. När barnens lek är igång, kan vi i leken upptäcka inspiration till vidare verksamhet med barnen. Den kan ge uppslag till skapande verksamhet och fortsatta studier. På det sättet blir verksamheten alltid unik och präglad av barngruppen. Vi lyfter fram respekt för varandra och vår miljö. Den vuxna är lyhörd och skyddar leken. Den vuxna är en aktiv och intresserad språkmodell. Barnen får gå på teater och konsert. Vi dramatiserar sagor och på Runebergsdagen drama leker vi J.L. Runebergs liv. Vi pysslar och syr till vår Lucia-basar och andra traditioner året runt. En gång i veckan gör vi en längre utomhusvistelse i någon av de närbelägna parkerna eller naturområdena. Där lär vi oss att upptäcka och njuta av naturen och värdesätta den. Både där och på den fina kuperade gården där vi dagligen vistas får barnen uppslag till nya lekar och nya studier av naturen. Dessutom ger utevistelserna barnen rörelseglädje. Miljövänlighet blir en naturlig följd av våra utfärder. Vår och höst har vi Mulle-verksamhet. Förra verksamhetsåret fick vi Grön Flagg för vårt arbete för mindre avfall. I år arbetar vi med Grön Flagg temat ”Ett sunt liv”, med delområden; mat, motion och social hållbarhet. 2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN Daghemmet består av en grupp på max. 14 barn. Barnen närvarar fem och en halv timme, vardagar mellan kl.8 – 13.30. Årligen är daghemmet stängt i juli månad och mellan jul och nyår. Vår personal består av en barnträdgårdslärare, barnskötare, kokerska/biträde. 2.1 Verksamhetens struktur Dagschema; Kl. 8 - 9 mottagandet av barn Kl. 8-8.30 morgonmål Kl. 9.00 samling • Fakta om dagen med kort lärostund • Sånger och lekar • Frukt eller grönsaks mellanmål Kl.9.30 – 10.30 lekar och ledd verksamhet i smågrupper Kl. 10.25 Förbereds barnen för avslutning av lekar. Kl. 10.30 Vi städar undan • toalettbesök • 2 barn är mathjälpare som hjälper till vid dukningen • gemensamma lekar. kl. 10.45 Samling i smågrupper enligt språkfärdighet • rim, ramsor, sånger, samtal och saga • matsång, mathjälparna bjuder till bords kl. 11.15 Gemensam måltid • mathjälparna delar ut matportioner • samtal med bordskamrater • bordsskick beaktas • efter måltiden får alla en zylitol tablett • mathjälparna samlar glasen efter måltiden • ett bord i taget stiger upp, för sin tallrik och bestick. • vi tackar kokerskan för maten. • toalettbesök, handtvätt, muntvätt • påklädning i smågrupper kl. 12.10 Utevistelse på gården kl. 13.20 Börjar vi förbereda barnen för hemfärd. • insamling av leksaker • samtal med föräldrarna • avsked med att ta ihand 2.2 Mottagande av nya familjer När vi mottar nya barn och familjer använder vi oss av egenvårdarsystemet. Enligt detta tilldelas barnet en egenvårdare som tillsammans med sin kollega besöker barnet och dess familj i hemmet. Besöket sker före daghemsstart. Under hembesöket diskuteras barnets utveckling med föräldrarna och den gemensamma fostringsgrunden läggs. När dagvården inleds ansvarar egenvårdaren för barnets mjuklandning tillsammans med föräldrarna. Tanken med egenvårdarmodellen är att underlätta barnets och föräldrarnas anpassning till daghemmet samt anknytning till de nya vuxna i familjens nya vardag. Under detta hembesök läggs grunden för ett gott samarbete mellan föräldrar och personalen. 2.2.1 Den viktiga första kontakten Vi kommer överens om en lämplig tidpunkt för hembesök och ger familjen pappret; ”ert barn börjar i dagvård”. Hembesökets syfte är att barnets daghemsbörjan skall bli så god som möjligt. Det viktigaste är att den första kontakten med barnet blir positivt. Då barnet med sina föräldrar besöker oss första gången presenteras daghemmets utrymmen och gård, personal och verksamhet. Vi går tillsammans runt och visar daghemmet, medan vi svarar på eventuella frågor. En skriftlig vårdplan görs tillsammans med förädrarna. 2.2.2 Ansökan om dagvård Blanketten finns på www.sedmigradsky.fi som föräldrarna fyller i elektroniskt och skickar iväg till stiftelsens kansli. 2.2.3 Introduktion av nya barn och familjer. De nya barnen tas emot i gruppverksamheten i den situationen som pågår. Vid samlingen får barnen presentera sig för varandra och berätta hur gamla de är. Familjerna presenteras för varandra spontant av personalen efterhand då lämpliga sociala situationer uppstår. De nya familjerna blir småningom bekanta med varandra då de träffas i daghemmet och på gården. En föräldraförening finns i daghemmet. 2.2.4 Egenvårdarmodellen Hösten 2009 har det tagits i bruk ett s.k. egenvårdarsystem som innebär att barnen uppdelas bland vårdpersonalen så att barnen får en egenvårdare. Meningen är att egenvårdaren med personalen skall uppfatta och tillmötesgå föräldrarna och barnen. Föräldrarna skall kunna vända sig till personalen med sina tankar kring barnet. På det sättet hoppas vi kunna minimera all stress som dagvårdsstarten innebär. Målsättningen med egenvårdarmodellen är att barnets dagvårdsstart skall bli så lyckad som möjligt. Till egenvårdarsystemet hör hembesök, mjuklandning och introduktion av daghemmets normala rutiner. Hembesök sker 1-2 veckor före barnet börjar på dagis. Egenvårdaren och en annan vårdperson besöker familjen på barnets hemmaplan, i det egna hemmet, på dess gård eller i en för barnet bekant park under ca. en timmes tid. Under mötet bekantar sig familjen och personalen med varandra och gör en god grund för fortsatt samarbete kring barnet. Föräldern får berätta om sitt barns personlighet, utveckling och annat som berör barnet, så att egenvårdaren får möjlighet att kunna förstå, knyta an och sköta om barnet på bästa möjliga sätt. Personalen ger information om början i dagvård: ” Ert barn börjar i dagvård” och ”barncentrerad dagvårdsstart”. Uppfostringsgemenskapen är grundad och fortsätter under mjuklandningen. Beroende på barnets känslighet och ålder reserveras 12 veckor för mjuklandningen. Under den besöker barnet med sin förälder daghemmet och tas emot av egenvårdaren. Föräldern får information om dagordningen och förklarar för barnet på sitt eget sätt det som egenvårdaren visar. Barnet får nya intryck som föräldern och egenvårdaren förklarar ibland många gånger. Så småningom kan föräldern dra sig tillbaka för att låta egenvårdaren få kontakt med barnet i lugn och ro medan föräldern betraktar dem. När föräldern är på väg att gå så meddelar hon det till barnet på ett positivt, varmt och bestämt sätt för att återkomma efter en kort stund. Så lär sig barnet att föräldern alltid kommer tillbaka. Egenvårdaren tar hand om och sköter barnet. Efterhand kan föräldrarnas frånvarotid förlängas. Föräldern kan alltid ringa och höra hur barnet klarar sig. Småningom kan personalen övergå till normala rutiner. Egenvårdaren och den övriga personalen tar hand om och tillgodoser barnets behov. Dagligen diskuteras barnets reaktioner med föräldrarna. Det kan behövas ett tryggt föremål hemifrån som en länk till föräldrarna som underlättar barnets dagvårdsstart. Fostringsgemenskapen grundar sig på en öppen och tillitsfull kommunikation mellan föräldrar och personal kring barnet. 2.3 Föräldrasamarbete Vi eftersträvar ett gott och respektfullt samarbete med barnens familjer så att det bästa ur barnens synvinkel befrämjas. Föräldrarna bär ansvar över barnets fostran och personalen stöder dem. Personalen har ansvar för föräldrakontakten och kommer alltid ihåg sin tystnadsplikt. På daghemmet eftersträvar vi att barnets sociala kompetens utvecklas. 2.3.1. Den dagliga kontakten Den dagliga kontakten är en viktig del av samarbetet. På grund av den kan vi undgå missförstånd och att små problem blir för stora. Då vi samtalar dagligen skapar vi trygghet och öppenhet. Varannan fredag morgon har vi en ”kaffestund” för föräldrarna. Barnen uppskattar också att deras vuxna sitter ner och pratar en stund. 2.3.2 Föräldrasamtal När barnet har gått en tid i daghemmet är det dags för föräldrarna att komma på ett samtal om hur starten har varit. Vi gör en skriftlig individuell vårdplan med föräldrarna. Den har föräldrarna fått bekanta sig med på förhand. Som grund finns planen för småbarnsfostran. Vi följer upp och utvärderar planen och utvecklingen en gång per termin. Vid behov hålls extra samtal med föräldrarna. 2.3.3 Föräldramöten I början av höstterminen välkomnar vi föräldrarna till ett informations möte om vår dagvårdsverksamhet för föräldrarna. I god tid före jul har vi en pysselkväll turvis för mammor och pappor då vi gör en julklapp som barnet får vid julfesten. Om vårarna kan vi ha ett föräldramöte, eventuellt med en föreläsningsgäst, då vi diskuterar aktuella tankar. Vi bemöter föräldrarna med respekt, öppenhet och tolerans. Varje månad ger vi ett informationsbrev om våra kommande aktiviteter och nyheter. 2.4 Specialdagvård ”Föräldrarnas och personalens observationer av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran ” Vid behov stödjer man sig på sakkunnigutlåtanden.” (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 39) Genom observationer, dokumentationer och kontinuerliga utvärderingar ser vi över vår verksamhet och våra möjligheter att handleda barnet i samarbete med barnets föräldrar och eventuellt andra sakkunniga som deltar i barnets vård. Ett barn kan ha konstaterats behöva extra stöd i fysiskt, kunskapsmässig, emotionelt eller socialt avseende. Ett behov av stöd kan också uppstå i situationer då barnets uppväxtförhållande inte tryggar dess hälsa eller utveckling. Behovet av stöd kan variera från att vara kortvarigt till bestående. Syftet med stöd i ett tidigt skede är att förebygga att stödbehovet ökar. Stödet ordnas så långt som möjligt i samband med den allmänna verksamheten på daghemmet på ett sådant sätt att barnet är en del av sin grupp. Detta bidrar till att barnet samtidigt får stöd med att skapa och upprätthålla sina sociala kontakter. Verksamheten och arbetsmetoderna på daghemmet utvecklas så att det motsvarar barnens individuella behov så bra som möjligt. På daghemmet strävar vi efter att arbeta i små grupper i vilka vi lättare kan anpassa verksamheten efter barnens behov. Barnets fysiska, psykiska och kognitiva miljö anpassas efter barnets behov. Rutiner och regler görs tydliga och vi följer dem konsekvent. Dagen har en klar struktur, och eventuella förändringar förklaras och förtydligas för barnen. Vid behov använder vi bilder och/eller stödtecken för att förtydliga språket i vardagen. Daghemmet har vid behov samarbete med Svenska Familjerådgivningen. I barnets plan för särskilt stöd i småbarnsfostran definieras barnets behov av stöd och hur stödet arrangeras. I åtgärdsplanen, som görs tillsammans med barnets föräldrar och daghemmets fostringsgemenskap, beskrivs barnets starka och svaga sidor. Vi ställer mål för barnets utveckling och beskriver metoderna hur vi jobbar för att uppnå målen. I planen beskrivs också hur den individuella handledningen och daghemmets övriga verksamhet förenas. Ansvarspersoner utses för uppföljningen och utvärderingen av planen. Orginalet förvaras på daghemmet och en kopia ges åt föräldrarna. När barnet byter grupp eller vårdplats, börjar i förskoleundervisningen eller skolan tryggar vi kontinuiteten i stödet med s.k. överföringsmöten. Med föräldrarnas tillstånd ges barnets uppgifter vidare till den mottagande parten. 3 Verksamhetsåret 2013–2014 – en konkret handlingsplan Övergripande målsättningar I barnens inlärning stöder vi följande områden; 3.1 matematik 3.2 natur och miljö 3.3 3.4 3.5 3.6 barnets hälsa konst och kultur etik, livsåskådning och personlighetsutveckling språk och kommunikation 3.1. Matematik Huvudmål Matematik är något roligt och intressant. Vi tar upp de enkla och grundläggande matematiska begreppen. Metoder Barnen får upptäcka matematik i de vanligaste sakerna i livet t.ex. ålder, adresser, bussnummer och datum. Räkneövningar i vardagliga sammanhang. Sånger, ramsor, sagor spel och siffror mellan 1-10. Vi mäter, jämför, klassificerar och sorterar. Vi letar efter geometriska former i närmiljön. Våra uppställda mål är nådda Barnen kan tänka och reflektera i matematiska begrepp. 3.2 Natur och miljö Huvudmål Barnen får lära att sig att vara i naturen och på ett respektfullt sätt uppskatta dess skönhet och ro. Barnen får lära sig olika väderlek, träd, blommor och de vanligaste djuren samt deras läten och spår. Att vi gör mindre skräpavfall. Att äta hälsosamt, säsongmat, grönsaker, gärna närodlat. Metoder Vi följer med årstidernas växling. Varje vecka rör vi oss i olika naturliga miljöer. Den vuxna föregår med gott exempel om hur man rör sig i naturen och märker naturens skönhet. Vi lär barnen att spara på naturresurser genom att återanvända material. Vid den dagliga samlingen uppmärksammar vi barnen på rådande väderlek. Barnen leker med vatten, is och snö. Vi sorterar avfall och försöker minska avfall. Barnen går till Mulleskogen och besöker spontant vår närbelägna skog. Vi iaktar och beundrar djur och natur. Vi sjunger om naturen. Vi sorterar skräp och för bioavfall, papper, glas och kartong till särskilda insamlingskärl. Vi cirkulerar leksaker, barnkläder. Vi planterar frön och blomlökar. Vi deltar i Martha förbundets ”Tack för maten” projekt. Där vi med alla sinnen bekantar oss med olika grönsaker. Våra uppställda mål är nådda då: Barnens intresse för naturen har blivit väckt. Barnen inte skräpar ner i naturen och värdesätter den. 3.3 Barnets hälsa Huvudmål Vi vill stöda barnets sunda fysiska utveckling. Metoder Vi leker under alla årstider både inne och utomhus. Vi använder olika rörelsematerial och redskap. Vår gård ger möjligheter till att kliva, springa, hoppa, gunga, balansera, krypa, rulla, dra och skuffa. Ute spelar vi bandyboll. I lekparken får barnen cykla, snurra och klättra. På våra skogsutfärder är terrängen utmanande på sitt eget naturliga sätt. På vintern åker vi skridsko och pulka om det är möjligt. Inomhus har vi rörelsesånger och berättelser, pausgymnastik och danslekar. Vi ordnar äventyrsbanor med berättelser. Vi ritar, målar, klipper, limmar och handarbetar. Vi benämner olika kroppsdelar i sånger, lekar och i vardagliga situationer. Vi funderar med barnen om hur man lever sunt; genom de dagliga rutinerna som toalettbesök, handtvätt, måltid, utevistelse och balans mellan aktivitet och vila. Vi gör barnen uppmärksamma på hälsosam mat. Vi ökar användningen av ekologisk närproducerad mat enligt säsong. Vi vill skapa en positiv och trevlig stämning under den gemensamma måltiden och öka känslan för maten. Vi tar upp potatis vid Hertonäs Gård. Våra uppställda mål är nådda då: Barnen kan klä av och på sig själva. Barnen kan använda sina sinnen. Barnen rör sig grovmotoriskt och finmotoriskt enligt ålder. Barnen tvättar självmant sina händer. Barnen äter hälsosam och mångsidig mat. 3.4 Konst och kultur Huvudmål Målet är att utveckla barnets uttrycksförmåga, kreativitet, fantasi och känsloliv samt att stärka deras kulturella identitet. Barnen får inblick i bildkonst, musik, dans, drama och teater. Metoder Barnen får uttrycka sig genom att teckna, måla och sjunga. Vi besöker konstutställning, teater och konsert. Vi lyssnar på musik. Barnen deltar i fester som; Svenska dagen, FN-dagen, självständighetsfest, Lucia, julfest, basar, Runebergsdag, vändag, fastlagsåkning, påsk, Valborg, skolbarnsfest och vårfest. Rollek, fri lek, teater, sång och drama. Våra uppställda mål är nådda då; När barnen gläds åt att sjunga, måla, hantverka och uppträda samt delta i kulturevenemang. 3.5 Etik och livsåskådning och personlighetsutveckling Huvudmål Barnet får en grundläggande sund självkänsla. En känsla av att barnet är värdefullt i sig självt och att alla andra också är det. Målet är barnets sociala och emotionella tillväxt. Att börja skilja mellan rätt och fel att be om och ge förlåtelse. Att börja lära sig tolerans. Vi firar jul och påsk enligt ev. lutherska traditionen . Att barnet kan märka och förstå daghemmets normer och regler. Metoder Vi uppmanar barnen till samförstånd, ömsesidighet och turtagning. Vi lär barnen respeketra (skydda) varandras lekar. Tränar barnens uppmärksamhet på egna och andras känslomässiga uttryck och behov, bl.a. att uttrycka glädje och handskas med vrede. Vi tydliggör daghemmets normer och regler genom att vara närvarnde, prata om och hålla överenskomna avtal. Vi lär barnen att trots olika utgångslägen kan vi vara tillsammans och visa tolerans. Våra uppställda mål är nådda då: Då barnen kan komma överens och leka. Då barnen visar respekt och tolerans för varandra. 3.6 Språk och kommunikation Huvudmål I växelverkan med vuxna lär sig barnet att använda begrepp, uttrycka tankar, känslor och behov utgående från sina egna erfarenheter och upplevelser. Speciellt i leken stimuleras barnet språkligt. Metoder Samtal, att lyssna, fråga och förklara. Olika sorters böcker. Rim & ramsor, spel, rollek och berättelser, ordspråk samt dikter ingår också i verksamheten. Munmotoriska övningar, nonsensord och språklekar likaså. Teater och konsert besök är också utmärkt språkstimulans. Barnet uppmuntras att uttrycka tankar, känslor, upplevelser och åsikter. Högläsningen sker i grupper enligt språknivå. Vi förmedlar information om kulturella evenemang. Våra uppställda mål är nådda då; Barnen kan uttrycka sig. Barnen kan lyssna till en saga och kan själva börja berätta en. Barnen kan börja lösa sina konflikter verbalt. Då barnen förstår en instruktion och uppfattar det nonverbala språket. Verksamhetsårets tema Minskning av avfall (se natur och miljö, 3.1.2) Sunt liv ( se barnets hälsa 3.1.3) 4. UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN Personalen utvärderar verksamheten och fostringsgemenskapen kontinuerligt. Vid personalmöten går vi igenom vad vi gjort med barnen, vilka planer som har förverkligats och vad som komma skall. Kurser presenteras an efter som de ordnas. Den som gått en kurs delger den övriga personalen innehållet i stora drag. Inför kommande termin planerar vi teman utgående från det som är aktuellt i vår barngrupp. Vi lämnar utrymme för barnens intressen om vad vi skall göra. 4.1 Utvärdering av föräldrasamarbete Eftersom vårt daghem består av en grupp. Det är samma personer som möter familjerna på morgonen och vid avhämtningen. Samarbetet med föräldrarna sker därför smidigt dagligen. Månatligen får föräldrarna ett informationsblad över aktuella händelser i daghemmet. Varannan fredag har vi kaffe för föräldrarna på morgonen för den som hinner. Egenvårdaren med kollega gör ett hembesök då barnet skall börja i dagvård. Vi har föräldramöten, utvecklingssamtal höst och vår och samtal inför 4-årskontrollen på rådgivningen. Vi samarbetar kring barnens särskilda behov med föräldrarna och barnrådgivningen. 4.2 Utvärdering av planer Årligen går vi igenom verksamhetsplan, säkerhetsplan, utbildningsplan, materialanskaffningsbehov och arbetsskyddsbehov. Vi deltar i Stiftelsens egna sammankomster. 4.3 Utvärdering av respons Behandling av respons sker oftast under personalmöten och planeringsmöten. Vi tar respektfullt till tals det som oroar oss före det blir svårare. Huvudsaken är dialogen. Vi har fått ta del av föräldrarnas svar på enkäter, och förbättrar vad vi kan.
© Copyright 2024