1. No category

Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04)
Attityder till organdonation
Januari 2015
© Markör AB
1 (40)
Uppdrag:
Attitydundersökning om organdonationer
Beställare:
Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S
2013:04)
Kontaktperson
beställaren:
Olof Högrell
Projektledare Markör:
Peter Linsér
Rapportförfattare Markör: Pernilla Tollin
Datainsamlingsperiod:
© Markör AB
5 september - 7 november 2014.
Komplettering Skåne, 25 november 2014 - 2 januari 2015.
2 (40)
Markör Marknad och Kommunikation AB
Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut – det gör vi genom utredningar, undersökningar
och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder.
© Markör AB
3 (40)
Innehåll
Sammanfattning ................................................................................................................................................................ 5
Bakgrund och syfte........................................................................................................................................................... 6
Målgrupp och urval .......................................................................................................................................................... 7
Enkätundersökningen..................................................................................................................................................... 8
Svarsfrekvens och bortfall ............................................................................................................................................ 8
Resultat .............................................................................................................................................................................. 10
Slutsatser ........................................................................................................................................................................... 39
© Markör AB
4 (40)
SAMMANFATTNING
Markör har på uppdrag av Utredningen om donations- och transplantationsfrågor genomfört en
enkätundersökning till befolkningen om attityder till organdonation. Undersökningen genomfördes som en postal enkät under perioden 5 september – 7 november 2014 riktad till 3000
medborgare i åldern 18-74 år. En komplettering genomfördes till 358 invånare i Skåne den 25
november – 2 januari 2015. Totalt inkom svar från 1499 personer vilket ger en svarsfrekvens på
45 procent. Resultaten har viktats på kön, ålder och region för att motsvara den totala populationen målgruppen.
En övergripande slutsats av studien är att det finns en positiv och öppen attityd till organdonation i befolkningen. Totalt säger 70 procent att de kan tänka sig donera organ och 18 procent har
inte bestämt sig. Nästan hälften svarar att de kan tänka sig att donera en njure för att rädda livet
på en närstående om de får full ekonomisk kompensation för inkomstbortfall och andra kostnader. Endast 2 procent anger att de under inga omständigheter kan tänka sig att donera en njure
till en anhörig. Var fjärde kan under inga omständigheter tänka sig att donera en njure till en
okänd och 37 procent vill inte svara eller vet inte hur de skulle göra. Resterande kan tänka sig
donera en njure till en okänd under olika villkor.
Av de svarande har 39 procent på något aktivt sätt angett sin inställning för eller emot att donera sina organ och av de som aktivt angett sin inställning har endast 6 procent angivit att de
inte vill donera organ. Resultaten visar att störst andel som aktivt angett sin inställning till organdonation finns bland kvinnor, medelålders, inrikesfödda, medel - eller höginkomsttagare och
svarande med högre utbildningsnivå.
Resultaten visar att 41 procent helt eller delvis tar avstånd från påståendet att när en person
avlidit ska man utgå från att personen var positiv till att donera sina organ om han eller hon inte
angivit någon annan uppfattning. Påståendet ger uttryck för den princip som tillämpas i lagstiftningen idag, så kallat presumerat samtycke. Det visar sig också att endast 17 procent av de svarande känner till att denna princip gäller.
En majoritet (66 procent) har förtroende för sjukvården när det gäller organdonation men även
här framkommer stora skillnader när resultaten bryts på olika undergrupper. Högst förtroende
för sjukvården när det gäller organdonation har inrikesfödda, höginkomsttagare, högutbildade
och stockholmare.
Över hälften tycker att de vet för lite om organdonation. Detta bekräftas av kunskapsfrågorna
där en stor andel svarar fel. En stor andel överskattar kraftigt både hur många som donerar organ varje år och hur många som står i kö för en organtransplantation. Undersökningen visar
också att det är vanligt att underskatta hur många personer en enda organdonator kan rädda
livet på.
När det gäller kanaler för information föredrar de flesta sjukvården eller apotek. På frågan vilket
sätt de vill ange sin inställning på väljer en stor majoritet Donationsregistret. Dock visar resultaten att bland de som tagit aktiv ställning är det vanligaste att ha meddelat sin vilja till de anhöriga.
© Markör AB
5 (40)
BAKGRUND OCH SYFTE
Resultaten av organtransplantationer i Sverige är goda men det finns också problem. Bristen på
organ är stor, både i Sverige och internationellt. Väntetiderna är långa. Många dör i väntan på
organtransplantation. Regeringen har därför tillsatt Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) som fått i uppdrag att föreslå åtgärder som sammantaget leder till en
bättre tillgång till organ för transplantation och en fortsatt framgångsrik donationsverksamhet.
Ungefär 80 procent av den svenska befolkningen är positiv till att donera sina organ, enligt tidigare studier. I Sverige tillämpas så kallat presumerat samtycke, vilket innebär att organen från
en avliden person får tillvaratas om den avlidnes inställning är okänd. Närstående har dock vetorätt. Man kan göra sin vilja att donera känd på tre sätt, nämligen att registrera sig i donationsregistret, att fylla i ett donationskort eller att tillkännage sin inställning för närstående. Om donation är aktuellt tillfrågas alltid närstående om den senaste viljeyttringen, även om personen är
registrerad i donationsregistret. Det innebär att donationsregistret i praktiken spelar en underordnad roll. I dag är 16 procent av befolkningen anmälda till donationsregistret.
Syftet med den här undersökningen är att kartlägga befolkningens attityder till organdonationer
och alternativa sätt att reglera, organisera och praktiskt genomföra organdonationer.
© Markör AB
6 (40)
MÅLGRUPP OCH URVAL
Undersökningspopulationen är Sveriges befolkning 18-74 år. Urvalet beställdes av SPAR och är
ett slumpmässigt, stratifierat urval. Urvalet har stratifierats med avseende på kön, ålder och region (tabell 1 visar regionerna). Ett urval om 500 personer drogs ur varje region (förutom i södra
regionen där 858 personer ingick i urvalet),1 totalt 3358 personer.
Tabell 1.
Regioner som urvalet baseras på
Norra regionen UppsalaÖrebroregionen
Stockholmsregionen
Sydöstra regionen
Västra Götalands län
Södra regionen
Västernorrlands
Uppsala län
län
Stockholms län
Östergötlands
län
Västra Götalands län
Blekinge län
Jämtlands län
Gävleborgs län
Gotlands län
Jönköpings län
Varbergs kommun
Kronobergs län
Västerbottens
län
Dalarnas län
Kalmar län
Kungsbacka
kommun
Falkenbergs
kommun
Norrbottens län
Västmanlands
län
Hylte kommun
Sörmlands län
Halmstads
kommun
Örebro län
Laholms kommun
Värmlands län
Skåne län
VIKTNING
I redovisningen använder vi vikter baserade på region, kön och ålder. Detta för att justera för
bortfallet i undersökningen och för att spegla de korrekta proportionerna i befolkningsmängd
mellan regionerna. Samtliga resultat som redovisas i rapporten baseras på viktade data, om
inget annat framgår.
En komplettering genomfördes med 358 invånare den 4 december-2 januari 2015 i Södra regionen pga. att Skåne inte inkluderats i
utskick 1. 358 invånare motsvarar Skånes andel av invånarna i Södra Regionen. Skåne och övriga Södra regionen har viktats separat
och sedan lagts ihop för redovisning av en korrekt total inom regionen.
1
© Markör AB
7 (40)
ENKÄTUNDERSÖKNINGEN
Datainsamlingen har gjorts som en postal enkätundersökning. Enkäten skapades genom att beställaren lämnade ett enkätförslag som justerades i samråd mellan Markör och beställaren. Den
slutgiltiga versionen består av totalt 86 frågor, främst om attityder till organdonation, men även
några kunskapsfrågor om regelverket på området och ett antal bakgrundsfrågor, exempelvis
gällande utbildning och inkomst (missiv och enkät finns i bilaga).
Första utskicket gjordes 5 september 2014 innehållande brev, enkät och portofritt svarskuvert.
Den 18 september skickades en första påminnelse i form av ett vykort. Sista postala påminnelsen skickades 3 oktober, bestående av ny enkät, brev och svarskuvert. För de personer som ännu
inte svarat 5 oktober beställdes telefonnummer från Bisnode och mellan 8 och 16 oktober genomförde Markör 100 timmars telefonpåminnelser. Datainsamlingen avslutades 7 november.
Skåne fanns inte med i det ordinarie inledande utskicket varför en kompletterande undersökning till 358 personer i Skåne genomfördes. Första kompletterande utskicket gjordes den 25
november innehållande brev, enkät och portofritt svarskuvert. Den 4 december skickades en
första påminnelse i form av ett vykort. Sista postala påminnelsen skickades 12 december, bestående av ny enkät, brev och svarskuvert. Mellan den 15 december och 22 december genomfördes
telefonpåminnelser till dem som ännu inte besvarat enkäten. Datainsamlingen avslutades
2 januari, 2015.
SVARSFREKVENS OCH BORTFALL
Totalt inkom 1499 svar vilket ger en svarsfrekvens på 45 procent. I tabell 2 framgår hur bortfallet fördelar sig med avseende på ett antal bakgrundsvariabler. Skillnader i svarsfrekvens mellan
de olika regionerna är försumbara, däremot framgår att kön och ålder har stor påverkan på
svarsviljan, framför allt gäller detta ålder. Ju äldre desto högre är svarsbenägenhet. Bortfallet är
nästa dubbelt så stort i gruppen 18-24 år (68 procent) som i gruppen 65-74 år (37 procent).
Att bortfallet är högre bland yngre personer har framkommit i många andra studier2, men man
kan också tänka sig att ämnet för denna undersökning förstärker den effekten. Yngre personer
kanske upplever att frågan om organdonation inte angår dem i lika stor utsträckning som äldre.
Likaså är bortfallet högre bland män än kvinnor, även detta ett känt mönster sedan tidigare.3
Viktningen innebär att vi statistiskt kompenserar för bortfallet så långt det är möjligt.
Bortfallet är även högre bland utlandsfödda (8 % av svaren, men 19 % av befolkningen 18-74
år4). Vi saknar exakt statistik om antalet utlandsfödda per region varför resultatet inte kompen2
Se exempelvis Arbetskraftsundersökningen, SCB (2014)
3
Ibid.
4
SCB:s statistikdatabas (2014)
© Markör AB
8 (40)
serats för födelseland. Under avsnittet ”resultat baserat på bakgrundsfaktorer”, sid. 37 redovisas
avvikelser mellan utlandsföddas svar och övriga populationen. Då andelen utlandsfödda som
pga bortfall inte ingår i undersökningen är låg (ca 10% av totala populationen) skulle en viktning med hänsyn till födelseland endast påverka totalresultatet med någon eller några enstaka
procentenheter i vissa enskilda frågor. Den övergripande bedömningen är därför att en viktning
som även tog hänsyn till födelseland inte skulle ha någon signifikant betydelse för slutsatserna
av undersökningens totalresultat.
Utöver det externa bortfallet förekommer även internt bortfall, vilket innebär att respondenten
inte har svarat på alla frågor i enkäten. I databearbetningen har vi exkluderat enkäter med ett
internt bortfall på över 50 procent, vilket innebar att 20 enkäter rensades bort helt. Bland de
1499 svar som studeras har alltså minst hälften av frågorna besvarats.
Tabell 2.
Område
Svarsfrekvens efter bakgrundsvariabler
Norra
Antal svar
224
Antal i urval
500
Stockholmsregionen
Svarsfrekvens
(procent)
Bortfall
7
45
5
221
500
45
UppsalaÖrebroregionen
4
225
500
45
Sydöstra regionen
Södra regionen
Västra Götalands
län
231
380
500
858
5
47
6
45
3
218
500
44
Kvinna
1627
12
787
Man
712
49
1730
18
Åldersgrupp 18-24 år
25-39 år
42
118
381
10
32
310
872
12
36
40-64 år
728
1558
7
47
65-74 år
343
546
1
63
Svarsfrekvens samtliga
Antal svar*
1499
Antal i urval
3358
30
Kön
Svarsfrekvens
45
*Antal inkomna svar var 1365 (första omgången), 17 av dessa rensades bort då de inte uppfyllde kravet på att ha besvarat
minst hälften av frågorna. Ytterligare en respondent rensades bort p.g.a. oläsligt ID.
*Antal inkomna svar för kompletterande undersökning i Skåne var 155. 3 av dessa rensades bort då de inte uppfyllde kravet
på att ha besvarat minst hälften av frågorna.
© Markör AB
9 (40)
RESULTAT
Tabell 3 ger en beskrivning av respondenterna med avseende på ett antal bakgrundsvariabler.
Eftersom detta resultat baseras på viktade data är kön, ålder och region också en spegling av
målpopulationen. En majoritet har gymnasieutbildning eller motsvarande och det är vanligast
att ha en årsinkomst i intervallet 200 000 – 399 999 kr.
Tabell 3.
En beskrivning av respondenterna (procent).
Kön
Åldersgrupp
Område
Högsta utbildningsnivå
Kvinna
49
Man
51
18-24 år
13
25-39 år
27
40-64 år
44
65-74 år
15
Norra regionen
23
Uppsala-Örebroregionen
21
Sydöstra regionen
10
Södra regionen
19
Västra Götalands län
18
Folkskola, grundskola eller motsvarande
Gymnasieskola eller motsvarande
Högskoleutbildning som är kortare
än 3 år
Högskoleutbildning som är 3 år eller
längre
Vet ej/Vill ej svara
Årsinkomst före
skatt 2013
© Markör AB
9
Stockholmsregionen
0-199 999 kr
9
41
13
34
3
20
200 000 – 399 999 kr
45
400 000 – 599 999 kr
19
600 000 – 799 999 kr
4
800 000 kr eller mer
2
Vet ej/Vill ej svara
9
10 (40)
Figur 1.
Har du någon gång kommit i kontakt med frågor om organdonation och
transplantation?
(Bastal: 1491)
Nej
20
Ja, annat
3
Vet ej/Vill ej svara
2
Ja, i mitt arbete
11
Ja, genom tidningar, radio eller TV
55
Ja, jag känner eller känner till någon som
fått ett nytt organ genom transplantation
21
Ja, jag har själv fått ett nytt organ genom
transplantation
1
Ja, jag har angett min inställning till att
donera organ
29
Ja, jag känner någon som har angett sin
inställning till att donera organ
22
Ja, jag känner till någon som blev
organdonator efter sin död
4
Ja, jag känner eller känner till någon som
donerat en njure under sin livstid
9
0
50
%
100
Figur 1 visar att en relativt stor andel av de svarande, 20 procent, aldrig har kommit i kontakt
med frågor om organdonation och transplantation. Det vanligaste är att ha kommit i kontakt
med frågorna genom media (55 procent).
© Markör AB
11 (40)
Figur 2.
Hur är ditt förtroende för sjukvården i Sverige?
(Bastal: 1467)
100
55
% 50
23
12
9
1
0
Mycket lågt
Ganska lågt
Varken högt eller lågt
Ganska högt
Mycket högt
En stor majoritet (67 procent) har ganska eller mycket högt förtroende för den svenska sjukvården. Endast 10 procent har ganska eller mycket lågt förtroende för sjukvården i Sverige.
© Markör AB
12 (40)
Figur 3.
Känner du till att du efter din död kan donera dina organ till någon svårt
sjuk person som då kan transplanteras?
(Bastal: 1485)
100
91
% 50
3
6
0
Ja
Nej
Vet ej/vill ej svara
En stor majoritet (91 procent) känner till att man efter sin död kan donera organ och 8 av 10 vet
hur man kan göra för att ange sin inställning för eller emot organdonation (se figur 4). De flesta
(63 procent) anger att man kan anmäla sig till Donationsregistret. Omkring hälften känner också
till att de kan fylla i ett donationskort eller meddela sin inställning till anhöriga och vänner.
© Markör AB
13 (40)
Figur 4.
Vet du hur du kan göra för att ange din inställning för eller mot
organdonation?
(Bastal: 1336)
Nej
18
Ja, jag kan anmäla mig i
Donationsregistret
63
Ja, jag kan fylla i ett
donationskort
57
Ja, jag kan berätta för
närstående och vänner
50
Ja, jag kan använda en
mobilapp
3
Ja, på annat sätt, vilket?
1
Vet ej/Vill ej svara
1
0
50
%
100
Av de svarande uppger 18 procent att de inte vet hur de kan göra för att ange sin inställning till
organdonation. De flesta (63%) känner till att man kan anmäla sig via Donationsregistret.
© Markör AB
14 (40)
Figur 5.
Kan du tänka dig att efter din död donera dina organ?
(Bastal: 1478)
100
70
% 50
18
6
5
0
Ja
Nej
Har ej bestämt mig
Vet ej/Vill ej svara
Av de svarande uppger 70 procent att de kan tänka sig att donera organ efter sin död och 18
procent har inte bestämt sig (se figur 5). Tidigare studier har pekat på att ungefär 80 procent av
den svenska befolkningen är positiv till att donera organ5.
5
Utredning om donations- och transplantationsfrågor (dir 2013:25)
© Markör AB
15 (40)
Figur 6.
Skulle du kunna tänka dig att donera en av dina njurar om det krävs för att
rädda livet på en närstående och i så fall under vilka förutsättningar?
(Bastal: 1470)
Nej, inte under några som helst förhållanden
2
Nej, inte under några av de förhållanden som
nämns i Ja-alternativen till höger
2
Ja, med nuvarande sjukförsäkringsregler för
lönekompensation m.m.
49
Ja, om jag får full ekonomisk kompensation
för inkomstbortfall och andra kostnader
19
Ja, om jag får full ekonomisk kompensation
för inkomstbortfall och andra kostnader och
även för kostnader som kan uppstå vid
eventuella komplikationer efter operationen
46
Vet ej/Vill ej svara
14
0
50
%
100
49 procent svarar att de kan tänka sig att donera en av sina njurar för att rädda livet på närstående med nuvarande sjukförsäkringsregler. Nästan hälften svarar att de kan göra det om de får
full ekonomisk kompensation för inkomstbortfall och andra kostnader och även kostnader som
kan uppstå vid eventuella komplikationer efter operationen. Likaså svarar hälften att de kan
göra det med nuvarande sjukförsäkringsregler (notera att frågan är en flervalsfråga). Endast 2
procent anger att de under inga omständigheter kan tänka sig att donera en njure till anhörig om
det krävs för att rädda livet på vederbörande.
© Markör AB
16 (40)
Figur 7.
Skulle du kunna tänka dig att donera en av dina njurar om det krävs för att
rädda livet på någon du inte känner, och i så fall under vilka
förutsättningar?
(Bastal: 1477)
Nej, inte under några som helst förhållanden
23
Nej, inte under några av de förhållanden som
nämns i Ja-alternativen till höger
15
Ja, med nuvarande sjukförsäkringsregler för
lönekompensation m.m.
7
Ja, om jag får full ekonomisk kompensation
för inkomstbortfall och andra kostnader
5
Ja, om jag får full ekonomisk kompensation
för inkomstbortfall och andra kostnader och
även för kostnader som kan uppstå vid
eventuella komplikationer efter operationen
20
Vet ej/Vill ej svara
37
0
50
%
100
På frågan om man kan tänka sig att donera en av sina njurar för att rädda livet på någon man
inte känner svarar nästan var fjärde att de inte kan tänka sig det under några omständigheter.
Nästan 4 av 10 vill inte svara eller vet inte. Var femte kan tänka sig att donera en njure till en
okänd vid full ekonomisk kompensation för inkomstbortfall och andra kostnader som kan uppstå vid eventuella komplikationer efter operationen.
© Markör AB
17 (40)
Figur 8.
Vilket eller vilka av följande skäl är viktigast för dig när du tagit ställning
mot att donera dina organ?
(Bastal: 91)
Min kropp ska vara intakt efter döden
37
Annat, vad?
11
Vet ej/Vill ej svara
8
Religiösa/andliga skäl
13
Kulturella skäl
6
Lågt förtroende för sjukvården över lag
8
Osäkerhet eller rädsla för att sjukvården
är säkra på att jag är död vid donationen
Jag är antagligen för gammal för att bli
organdonator
Mitt hälsoläge gör att jag antagligen inte
kan bli organdonator
8
19
16
Personliga skäl (vill ej berätta)
12
Jag vill inte tänka på döden
18
0
50
%
100
De respondenter som angav att de inte kan tänka sig donera organ fick svara på frågan varför de
tagit ställning mot att donera organ. Det vanligaste skälet är en vilja att kroppen ska vara intakt
efter döden. Nästan var femte av de som svarat på frågan anger också att de inte vill tänka på
döden.
© Markör AB
18 (40)
Figur 9.
Har du på något sätt aktivt angett din inställning för eller mot att donera
dina organ?
(Bastal: 1475)
100
61
% 50
39
0
Ja
Nej
Figur 10.
Vilken inställning var det som du angav enligt ovan?
(Bastal: 577)
100
46
% 50
33
10
6
4
0
Jag vill donera alla mina Jag vill donera alla mina Jag vill donera vissa av Jag vill inte donera mina
organ efter min död för organ efter min död enbart mina organ efter min död
organ efter min död
transplantation och annat
för transplantation
medicinskt ändamål
© Markör AB
Vet ej/Vill ej svara
19 (40)
Av de svarande har 39 procent på något aktivt sätt angett sin inställning för eller emot att donera sina organ. Av de som aktivt angett sin inställning har endast 6 procent angivit att de inte
vill donera organ. Nästan hälften har anmält att de vill donera alla organ både för transplantation och medicinska ändamål och var tredje vill bara donera till transplantation. 10 procent vill
bara donera vissa organ.
Det vanligaste sättet att ange sin inställning är att meddela sina anhöriga, vilket drygt 60 procent
av de som aktivt angett sin inställning har gjort. Ett annat vanligt sätt är att ha fyllt i sin inställning på ett donationskort (52 procent) och att ha anmält sig till Donationsregistret (41 procent).
Det vanligaste skälet till att inte ha tagit aktiv ställning för eller emot organdonation är att helt
enkelt inte ha tänkt på det, vilket häften av de som inte tagit ställning svarar.
Figur 11.
På vilket sätt har du aktivt angett din inställning för eller mot
organdonation?
(Bastal: 590)
Angett min inställning i Donationsregistret
41
Fyllt i min inställning på ett donationskort
52
Angett min inställning på annat skriftligt sätt
än donationskort
3
Berättat min inställning för mina närmaste
anhöriga eller andra närstående
64
Berättat min inställning för vänner och
bekanta
24
Berättat min inställning via Facebook eller
andra sociala medier
2
Angett min inställning i en app i mobilen
1
Annat sätt:
1
Vet ej/Vill ej svara
1
0
© Markör AB
50
%
100
20 (40)
Figur 12.
Av vilket eller vilka skäl har du inte aktivt angett din inställning för eller mot
att donera dina organ?
(Bastal: 872)
Jag har aldrig tänkt på det/har
aldrig varit aktuellt
50
Frågan om organdonation känns
obehaglig och jag vill helst inte
tänka på den
14
Jag vet inte/har inte vetat hur jag
ska göra för att ange min
inställning
17
Jag är antagligen för gammal för
att kunna bli organdonator
9
Mitt hälsoläge gör antagligen att
jag inte kan bli organdonator
7
Annat skäl
8
Vet ej/Vill ej svara
9
0
© Markör AB
50
%
100
21 (40)
Figur 13.
Kan du tänka dig att ta emot ett nytt organ?
(Bastal: 1321)
100
67
% 50
12
12
6
3
0
Ja, om det krävs för att
Ja, om det krävs för att
Ja, både för att inte dö
jag inte ska dö inom 1-3 jag ska kunna botas från och för att botas från svår
år
en svår och
och handikappande
handikappande sjukdom
sjukdom
Nej
Vet ej/Vill ej svara
Nästan 7 av 10 kan också tänka sig att ta emot ett nytt organ, både för att inte behöva dö och för
att botas från svår och handikappande sjukdom. Endast 3 procent svarar uttryckligen nej på
frågan. Figur 17 visar att bara 18 procent känner obehag inför tanken på att organ ska doneras
från en nära anhörig.
© Markör AB
22 (40)
Tabell 4.
Känner du till nedanstående personers inställning till att donera sina organ? Procent.
Ja
Din makes/makas/sambos/partners
vilja?
Dina vuxna barns vilja?
Nej
Osäker
Total
Ej aktuellt*
49
30
21
100
24
22
54
24
100
50
27
49
24
100
34
7
72
21
100
61
25
52
23
100
17
7
73
21
100
23
Dina föräldrars/förälders vilja?
Dina morföräldrars/farföräldrars vilja?
Någon nära väns vilja?
Någon avlägsen bekants vilja,
t.ex. på Facebook eller liknande?
*Betyder att respondenten svarat har ingen partner/inga vuxna barn osv, eller att respondenten svarat vet ej/vill ej
svara.
När det gäller kännedomen om anhörigas inställning till att donera sina organ är det vanligast
att känna till sin närmaste partners vilja, vilket hälften av de tillfrågade gör. Omkring 1 av 4 känner till vuxna barns, föräldrars eller en nära väns vilja att donera organ (se tabell 4).
© Markör AB
23 (40)
Respondenten fick i enkäten ta ställning till ett antal vägval som sjukvården kan ställas inför om
en person är så svårt sjuk person att allt hopp om att rädda personens liv är ute, svaren redovisas i tabell 5.
En stor majoritet (87 procent) är positiva till att respiratorvård och läkemedel ges under en begränsad tid trots att personens liv inte kan räddas, om det behövs för att uppfylla personens
kända önskan om att donera, och vederbörande inte lider av behandlingen. En majoritet (74
procent) är positiva till att respiratorvård och läkemedel ges under en begränsad tid för att ta
reda på den avlidnes inställning till organdonation om personens donationsvilja är okänd, förutsatt att personen inte lider av behandlingen.
Nästan 9 av 10 är positiva till (instämmer helt eller delvis i) att sjukvården ska få undersöka om
personen vill eller inte vill donera sina organ, t.ex. genom att tala med närstående eller se efter i
Donationsregistret, och om personen uttryckt att han eller hon inte vill donera sina organ ska
behandlingen avslutas.
En majoritet (76 procent) tar helt eller delvis avstånd från påståendet att sjukvården inte får
undersöka om personen vill eller inte vill donera sina organ, för att istället avsluta behandlingen.
Nästan 9 av 10 anser att om man angett att man vill donera sina organ har man också samtyckt
till vissa medicinska åtgärder i livets slutskede, t.ex. läkemedelsbehandling och respiratorvård,
som behövs för att själva organdonationen ska kunna genomföras och som inte innebär smärta
eller lidande för organdonatorn.
© Markör AB
24 (40)
Tabell 5.
Ange i vilken grad du i en sådan situation instämmer i eller tar avstånd från följande påståenden.
Tänk dig en situation där en svårt sjuk person intensivvårdas i respirator och allt
Tar
Tar
hopp om att rädda personens liv är ute. Fortsatt vård är därför utan nytta för perso- helt
delvis
nen själv. Enligt svensk praxis ska den livsuppehållande behandlingen då avslutas och avstånd avstånd
patienten få lindrande insatser under döendet.
Varken
Instämmer Instämmer Total
instämmer delvis
helt
eller tar
avstånd
Vet
ej/vill
ej svara
I en sådan situation bör respiratorvård och läkemedel få ges under en begränsad
tid (några dygn) trots att personens liv inte kan räddas, om det behövs för att
uppfylla personens kända önskan om att donera och vederbörande inte lider av
behandlingen. Donation genomförs sedan enligt patientens önskan efter att döden
är fastställd.
2
3
8
18
69
100
10
I en sådan situation bör respiratorvård och läkemedel få ges under en begränsad
tid (några dygn), trots att personens liv inte kan räddas, även om personens donationsvilja är okänd, förutsatt att personen inte lider av behandlingen. Vården
förlängs då för att ta reda på den avlidnes inställning och möjliggöra en eventuell
organdonation efter att döden är fastställd.
7
7
13
24
50
100
12
3
2
6
13
76
100
11
62
14
12
6
6
100
16
2
2
8
20
67
100
13
I en sådan situation ska sjukvården få undersöka om personen vill eller inte vill
donera sina organ, t.ex. genom att tala med närstående eller se efter i Donationsregistret. Om personen uttryckt att han eller hon inte vill donera sina organ avslutas
behandlingen.
I en sådan situation bör sjukvården inte få undersöka om personen vill eller inte
vill donera sina organ. Istället ska vården avslutas och patienten få avlida medan
lindring ges.(Om personen önskar donera sina organ kan denna önskan då inte
tillgodoses.)
Om man angett att man vill donera sina organ har man också samtyckt till vissa
medicinska åtgärder i livets slutskede, t.ex. läkemedelsbehandling och respiratorvård, som behövs för att själva organdonationen ska kunna genomföras och som
inte innebär smärta eller lidande för organdonatorn.
© Markör AB
25 (40)
Figur 14.
Hur väl instämmer du i följande påståenden?
Vet ej/vill ej svara (%)
Frågan om organdonation är obehaglig och
jag vill helst inte tänka på den.
Det borde stå i min journal, t.ex. på
vårdcentralen, om jag är för eller mot att
donera mina organ.
45
5 3
8
22
16
13
Jag vet för lite om organdonationer och
behöver mer information.
17
9
Jag skulle känna obehag om någon anhörig
eller närstående vill tala med mig om
organdonation.
13
7
Jag är öppen med min inställning till donation
av mina egna organ och den behöver inte
skyddas av sekretess.
14
Tar delvis avstånd
5
16
16
6
43
17
20
33
8
7
21
16
50%
Varken instämmer eller tar avstånd
6
14
38
12
7
7
15
14
58
0%
20
64
51
Det känns svårt eller obekvämt att informera
om min inställning till organdonation via
Facebook, eller andra sociala medier.
15
21
Det känns svårt eller obekvämt att tala med
anhöriga eller närstående om min inställning
till organdonation.
Tar helt avstånd
14
11
3
7
100%
Instämmer delvis
Instämmer helt
Resultaten av attitydfrågorna i figur 14 pekar på en överlag öppen inställning till organdonation
hos respondenterna. En minoritet instämmer i tre av de påståenden som ger uttryck för en mer
negativ/obekväm inställning: Att frågan är så obehaglig att de inte vill tänka på den eller att det
skulle vara svårt att tala med närstående om organdonation. Dock är en större andel (drygt hälften) tveksamma till att informera om sin inställning till organdonation i sociala medier. De flesta
(drygt 8 av 10) föredrar att informationen om deras inställning till organdonation finns i journalen på vårdcentralen. Drygt hälften säger också att de är öppna med sin inställning till organdonation och att den inte behöver skyddas av sekretess.
Noterbart är att 54 procent av de svarande tycker att de vet för lite om organdonation och att de
skulle behöva mer information.
© Markör AB
26 (40)
Figur 15.
Om du ska ange din inställning till organdonation, vilket sätt skulle du då
helst använda?
(Bastal: 1299)
Använda en app i mobilen, som kan
informera mina vänner på Facebook,
eller andra sociala medier.
1
Fylla i Donationskort och förvara det i
plånbok eller liknande
13
Registrera min inställning i
Donationsregistret
62
Berätta muntligt för närmast
anhörig/närstående
14
Berätta muntligt för andra
anhöriga/vänner än de närmaste
1
Använda dator eller mobil för att
informera via Facebook, eller andra
sociala medier
Annat sätt, vilket?
1
Vet ej/Vill ej svara
7
0
50
%
100
I figur 15 framgår att över 60 procent väljer att helst ange sin inställning till organdonation via
Donationsregistret. Drygt 10 procent väljer istället att fylla ett donationskort eller att berätta
muntligt för närmast anhörig/närstående.
© Markör AB
27 (40)
Figur 16.
Hur väl instämmer du i följande påståenden?
Vet ej/vill ej svara (%)
Jag vill att min kropp ska vara intakt efter
döden och att inga organ ska doneras
från den.
60
När en person avlidit ska man utgå från
att personen var positiv till att donera sina
organ om han eller hon inte angivit någon
annan uppfattning.
25
Sjukvården, t.ex. vårdcentralen, borde vid
lämpligt tillfälle fråga mig om min
inställning till organdonation och anteckna
den i journalen.
8
4
Jag vill kunna ange min inställning till
organdonation vid skattedeklarationen,
antingen på blanketten eller via
elektroniskt deklaration.
11
0%
Tar helt avstånd
16
10
Tar delvis avstånd
8
22
5
5
20
23
7
13
13
26
7
42
50%
Varken instämmer eller tar avstånd
9
10
20
55
9
15
13
17
22
32
Donationskort, som man förväntas ha
med sig i plånboken eller liknande, känns
opraktiskt och omodernt.
17
100%
Instämmer delvis
Instämmer helt
I enlighet med övriga resultat framgår en positiv inställning till organdonation bland attitydfrågorna i figur 16. Endast 10 procent vill att deras kropp ska vara intakt efter döden och att inga
organ ska doneras ifrån den. Dock är en relativt stor andel (41 procent) kritiska till presumerat
samtycke, det vill säga den princip som tillämpas idag, vilket framkommer av svaren till påståendet ”När en person avlidit ska man utgå ifrån att personen var positiv till att donera sina organ
om han eller hon inte angivit någon annan uppfattning”.
En stor majoritet (77 procent) anser att sjukvården bör fråga om inställningen till organdonation och registrera den i journalen och 39 procent kan även tänka sig att ange sin inställning i
samband med skattedeklarationen. Donationskort i plånboken uppfattas av en majoritet som
omodernt.
© Markör AB
28 (40)
Figur 17.
Hur väl instämmer du i följande påståenden?
Vet ej/vill ej svara (%)
Jag är stolt över min inställning till
organdonation (för eller mot) och sprider
den gärna bland vänner, bekanta och
andra.
6
Det är viktigt att jag om jag vill kan ange
min inställning till organdonation (för
eller mot) i ett sekretesskyddat register ,
som en myndighet ansvarar för.
5
6
36
4
20
Vårdcentralen är en bra plats för
information om organdonationer, t.ex. i
TV-skärmar, broschyrer och affischer.
9
3 3
11
17
18
26
15
28
8
9
55
50%
Tar delvis avstånd
8
3
58
0%
Tar helt avstånd
9
47
48
4 3
15
34
25
Jag känner obehag inför tanken på att
organ doneras från en nära
anhörig/närstående.
Det är länge sedan jag nåddes av en
informationskampanj om
organdonationer.
19
100%
Varken instämmer eller tar avstånd
Instämmer delvis
Instämmer helt
Figur 18.
Hur väl instämmer du i följande påståenden?
Vet ej/vill ej svara (%)
Det är viktigt att frågan om organdonation
hålls levande, så att den finns i människors 1 5
medvetande.
Vårdcentralen är en plats där jag i förtroende
kan berätta för en läkare eller sjuksköterska
om min inställning till organ- donation.
5
18
4
15
Min inställning till organdonation borde
anges på mitt körkort eller ID-kort, t.ex. i
form av en symbol.
18
När myndigheter skickar papper till mig, t.ex.
om fordon, pensioner eller skatter, är det
lämpligt att bifoga information om organdonationer och hur jag kan göra för att aktivt
ange min inställning.
19
Webbtjänster i sjukvården som jag kan nå i
min dator , mobil m.m., t.ex. ”Mina vårdkontakter” eller ”Mitt hälsokonto”, är bra
kanaler för att informera om organdonationer
.
6
0%
Tar helt avstånd
© Markör AB
Tar delvis avstånd
7
5
76
22
11
13
20
8
54
17
22
22
22
27
9
31
12
40
50%
Varken instämmer eller tar avstånd
10
24
100%
Instämmer delvis
Instämmer helt
29 (40)
På frågan om man är stolt över sin inställning till organdonation och gärna sprider den, svarar
en stor majoritet antingen instämmande eller neutralt/vet ej (se figur 17). Drygt 70 procent
tycker det är viktigt att de kan ange sin inställning till organdonation i ett sekretesskyddat register som en myndighet ansvarar för och hälften tycker att deras inställning till organdonation kan
framgå på ID-kort eller körkort. Över 80 procent säger att de var länge sen de nåddes av en informationskampanj om organdonationer och en lika stor andel anser att vårdcentralen är en bra
plats för sådana kampanjer. Närmare 7 av 10 tycker också att sjukvårdens webbtjänster (t ex
Mina vårdkontakter) är bra kanaler för information (se figur 18). 46 procent är positiva till att
information om organdonation bifogas i samband med myndighetsutskick, t ex gällande skatter
eller pensioner. Nästan alla tillfrågade anser att det är viktigt att frågan om organdonation hålls
levande (se figur 18).
En stor majoritet anser att de i förtroende kan berätta för en läkare eller sjuksköterska på vårdcentralen vad det har för inställning till organdonation. En majoritet (66 procent) uppger också
att de har förtroende för sjukvården när det gäller organdonation, visar figur 19. Här framgår
samtidigt att en stor andel är neutrala eller osäkra (vet ej/vill en svara).
Figur 19.
Hur är ditt förtroende för sjukvården när det gäller organdonation?
(Bastal: 1260)
Vet ej/vill ej svara (%)
1 4
29
45
0%
50%
Mycket lågt
© Markör AB
Ganska lågt
Varken högt eller lågt
15
21
100%
Ganska högt
Mycket högt
30 (40)
De flesta föredrar information om organdonation inom sjukvården eller på apoteket (se figur
20a). En majoritet är också positiv till information på gymnasiet, högstadiet i media, på jobbet,
genom idrottsföreningar eller direkt i brevlådan (se figur 20a och 20b). Däremot är en minoritet
positiv till information på bilskolan, på låg- och mellanstadiet, på mjölkpaketen, i lokaltrafiken,
på bio, i mobilen eller i sociala medier (se figur 20a och 20b).
Figur 20a.
Tycker du att följande ställen/informationssätt är mycket bra, bra, mindre bra eller
olämpligt att använda för information till allmänheten om organdonationer?
Vet ej/vill ej svara (%)
På apoteket 2
6
39
I bilskolan
37
I grundskolan årskurs 1-6
I gymnasiet
34
45
I grundskolan årskurs 7-9
20
5
38
7
6
5
5
24
6
15
4
72
29
0%
34
50%
Olämpligt
7
21
25
25
22
9
48
37
På vårdcentralen och andra
12
mottagningar i sjukvården
© Markör AB
16
40
På mjölkpaketen
I lokaltrafiken
20
31
20
6
4
52
Mindre bra
Bra
7
15
100%
Mycket bra
31 (40)
Figur 20b.
Tycker du att följande ställen/informationssätt är mycket bra, bra, mindre bra eller
olämpligt att använda för information till allmänheten om organdonationer?
Vet ej/vill ej svara (%)
I tidningar
6
11
I mobilen
54
25
I TV och radio
6
Genom utskick till min adress
28
9
19
Genom Facebook och andra sociala
medier
På jobbet
18
Genom idrottsföreningar
27
0%
© Markör AB
Mindre bra
37
Bra
8
11
8
18
50%
Olämpligt
12
16
24
44
28
6
29
32
21
21
4
35
25
38
8
14
41
27
På bio
33
49
12
5
29
9
13
100%
Mycket bra
32 (40)
I tabell 6 redovisas resultat hur de svarande bedömer riskerna med organtransplantation. Nästan 80 procent instämmer helt eller delvis i att organtransplantation är en säker metod att bota
svåra och dödliga sjukdomar. På frågan om organtransplantation innebär en högre risk för mottagaren än andra större operationer är en stor andel osäkra. Endast 13 procent tar helt avstånd
från detta påstående. Även ifråga om det sista påståendet (alternativa behandlingar finns inte
eller är betydligt sämre) är en stor grupp osäkra även om en majoritet helt eller delvis instämmer.
Tabell 6.
Ange i vilken grad du instämmer i eller tar avstånd från följande påståenden
(procent).
Tar
Tar
Varken
Instämmer Instämmer Total
helt
delvis
instämmer delvis
helt
avstånd avstånd eller tar
avstånd
Organtransplantation är
en säker metod att bota
svåra och dödliga sjukdomar.
Organtransplantation
innebär en klart högre
dödlighet hos mottagaren om man jämför
med andra större operationer.
Alternativa behandlingar
till organtransplantation
finns inte eller är betydligt sämre.
Vet
ej/vill
ej svara
2
5
16
49
28
100
12
13
23
39
21
4
100
32
2
7
28
36
26
100
33
KUNSKAP OM ORGANDONATION
I enkäten fanns även ett antal kunskapsfrågor om organdonation, bland annat om regelverket. I
detta avsnitt redovisas kunskapsnivån bland de svarande. På varje fråga finns ett korrekt och
detta anges i tabeller med fet stil och i figurerna som en grön stapel.
I Sverige tillämpas presumerat samtycke, det vill säga att organen får tillvaratas om den avlidens
inställning är okänd. Detta känner endast 17 procent av de tillfrågade till, vilket framgår av det
första påståendet i tabell 7. I figur 16 framgick också att 41 procent är kritiska till en sådan princip.
Anhöriga kan inte förbjuda organdonation om den avlidne tidigare gett uttryck för att han eller
hon vill donera sina organ. Detta känner nästan 70 procent av de tillfrågade till (som nämndes i
inledningen kan dock anhöriga förbjuda donation om de fått kännedom om någon annan senare
viljeyttring). Således är påståendet att anhöriga alltid kan förbjuda organdonation falskt vilket
drygt hälften känner till. Dock har alltid anhöriga vetorätt om den avlidnes vilja är okänd, vilket
58 procent känner till (tabell 7).
© Markör AB
33 (40)
Tabell 7.
Ange om du anser att följande påståenden är sanna eller falska (procent).
Sant Falskt Vet ej/ Totalt
vill ej
svara
I Sverige antas vi enligt lag vara positiva till att donera våra organ, om vi
under vår livstid inte uttryckligen sagt nej.
17
59
24
100
När en person har avlidit kan de anhöriga/närstående inte förbjuda organdonation om den avlidne i sin livstid angett att han eller hon vill donera sina organ.
69
13
18
100
När en person har avlidit kan de anhöriga/närstående alltid förbjuda
organdonation.
22
53
25
100
Bara när en avliden persons inställning till organdonation är okänd kan
de anhöriga/närstående förbjuda organdonation.
58
13
29
100
Det korrekta svarsalternativet markeras med fet stil.
En majoritet av de som försöker sig på en bedömning underskattar hur många personer en enda
organdonator kan rädda livet på. Det korrekta svaret är upp till åtta personer (se figur 21). Däremot överskattar majoriteten hur många som varje år blir organdonatorer. Det korrekta svaret
är runt 150 och nästan 60 procent tror att det är fler. Mer än var tredje uppskattar att det är
1000 eller fler. En stor majoritet överskattar också antalet personer som väntar på en organdonation. Det korrekta svaret är runt 700 personer och endast 12 procent har valt alternativet 700
eller lägre. Nästan 60 procent uppskattar att det är fler och 12 procent tror att det är 10 000
eller fler.
I en internationell jämförelse ligger den svenska donationsfrekvensen på EU-genomsnittet. På en
fråga hur Sverige ligger till jämfört med övriga Europa svarar nästan hälften vet ej/ingen uppfattning. Bland de som gör en uppskattning väljer ändå en majoritet det korrekta alternativet.
© Markör AB
34 (40)
Figur 21.
Hur många personer som väntar på en organtransplantation, kan organen
från en enda avliden donator maximalt rädda livet på?
(Bastal: 1489)
1 person
3
Upp till 2 personer
3
Upp till 3 personer
7
Upp till 4 personer
10
Upp till 5 personer
15
Upp till 6 personer
7
Upp till 7 personer
5
Upp till 8 personer
5
Upp till 9 personer
2
Fler än 10 personer
9
Vet ej/Vill ej svara
34
0
50
%
100
Figur 22.
© Markör AB
35 (40)
Figur 23.
Ungefär hur många personer tror du väntar på organtransplantation i
Sverige idag?
(Bastal: 1495)
Ca 100
1
Ca 400
5
Ca 700
6
Ca 1000
13
Ca 2000
8
Ca 3500
13
Ca 7000
13
Fler än 10 000
12
Vet ej/Vill ej svara
29
0
© Markör AB
50
%
100
36 (40)
Figur 24.
Hur duktiga är vi som bor i Sverige på att donera organ jämfört med övriga
länder i Europa?
(Bastal: 1494)
100
47
% 50
31
14
7
1
0
Bäst i Europa
Bland de bästa
Någonstans i mitten
Bland de sämsta
Vet ej/Ingen
uppfattning
RESULTAT UPPDELAT PÅ BAKRUNDSFAKTORER
Resultaten redovisas uppdelat på bakgrundsfaktorer (kön, ålder, inkomst, födelseland, utbildning och region) i bilaga. Här är en sammanfattning av de viktigaste resultaten.

Det är marginella skillnader mellan män och kvinnor när det gäller inställningen till att
själv donera organ. Däremot har ålder och födelseland betydelse. I den äldsta gruppen
(65-74 år) är viljan att donera lägre än i övriga grupper (62 procent säger ja jämfört med
70 procent totalt). Bland svarande som är födda i Sverige kan 74 procent tänka sig donera organ jämfört med 43 procent bland utrikesfödda. Likaså har inkomst och utbildning betydelse. Ju högre inkomst och utbildningsnivå, desto större är viljan att donera
organ (med undantag för det allra högsta inkomstskiktet där viljan är något lägre). I det
lägsta inkomstskiktet säger 64 procent ja jämfört med 82 procent i det näst högsta inkomstskiktet. I gruppen med folk-/grundskola kan 65 procent tänka sig att donera organ
jämfört med 78 procent i gruppen med minst 3 års högskoleutbildning. Det är även påfallande skillnader mellan regioner. I Stockholm kan 75 procent tänka sig att donera jämfört med endast 63 procent i Västra Götaland.

Av de svarande har totalt 39 procent på något aktivt sätt angett sin inställning för eller
emot att donera sina organ. När man delar upp detta på kön framträder stora skillnader.
Av kvinnorna har 47 procent aktivt angett sin inställning jämfört med 31 procent av
© Markör AB
37 (40)
männen. Skillnaderna mellan män och kvinnor är dock små beträffande vilket ställningstagande man gjort. Vanligast att ha tagit aktiv ställning är det i åldern 40-64 år och andelen här är högre än såväl yngre som äldre. Lägst andel finns i gruppen 18-24 år (23 procent). Bland inrikesfödda har 41 procent tagit aktiv ställning jämfört med 21 procent
bland utrikesfödda.
Även inkomst och utbildning har betydelse. Lägst andel som tagit aktiv ställning finns i
det lägsta inkomstskiktet (29 procent) och högst andel i mellanskikten. Bland svarande
med folk- eller grundskola har 28 procent tagit ställning medan 50 procent tagit ställning
i gruppen med minst 3 års högskoleutbildning. Här finns även geografiska skillnader. I
södra regionen har 47 procent tagit aktiv ställning och i norra regionen respektive i
Västra Götalandsregionen har endast 35 procent gjort detta.

Äldre är i högre grad än yngre positiva till principen att man ska utgå från att en avliden
person var positiv till att donera sina organ om han eller hon inte angivit någon annan
uppfattning.

En majoritet (66 procent) av de svarande har förtroende för sjukvården när det gäller
organdonation. Det visar sig att kön och ålder har marginell inverkan i detta avseende,
däremot har födelseland, region, inkomst och utbildning stor betydelse. Bland inrikesfödda har 68 procent förtroende medan endast 48 procent bland de utrikesfödda. Stockholmarna har större förtroende för sjukvården när det gäller organdonation än svarande
i övriga Sverige. I gruppen med lägst inkomst har 56 procent förtroende medan 73 procent i de högsta inkomstskikten. Likaså har gruppen med högst utbildningsnivå högre
förtroende (72 procent) än övriga grupper. Resultaten i frågan om förtroende för sjukvården i Sverige generellt uppvisar samma mönster som ovanstående resultat.

När det gäller kanaler för information är yngre mer positiva till information i mobilen
och sociala medier än äldre. Information om organdonation på jobbet är mest populärt
bland medelålders.

Vad beträffar sättet att ange inställning till organdonation noteras några skillnader som
har med ålder att göra. Äldre är mer positiva till donationskort än yngre, medan yngre är
mer positiva till Donationsregistret. Äldre är mer positiva till att ange sin inställning genom att berätta för anhöriga än yngre.
© Markör AB
38 (40)
SLUTSATSER
En övergripande slutsats av studien är att det finns en positiv och öppen attityd till organdonation i befolkningen. Totalt säger 70 procent att de kan tänka sig donera organ och 18 procent har
inte bestämt sig. Endast 6 procent svarar direkt nej på frågan och det viktigaste skälet för dessa
är att de vill att kroppen ska vara intakt efter döden. Det visar sig att födelseland, inkomst och
utbildning är viktiga bakgrundsfaktorer där högre utbildning och inkomst samt att vara född i
Sverige är kopplat till en högre vilja att donera organ. Det framkommer också geografiska skillnader - i Stockholm kan 75 procent tänka sig att donera jämfört med 63 procent i Västra Götaland.
Endast 2 procent anger att de under inga omständigheter kan tänka sig att donera en njure till
anhörig om det krävs för att rädda livet på vederbörande. Nästan hälften svarar att de kan tänka
sig att donera en njure för att rädda livet på en närstående om de får full ekonomisk kompensation för inkomstbortfall och andra kostnader. Var fjärde kan under inga omständigheter tänka sig
att donera en njure till en okänd och 37 procent vill inte svara eller vet inte hur de skulle göra.
Övriga kan tänka sig donera en njure till en okänd beroende på villkoren.
Av de svarande har 39 procent på något aktivt sätt angett sin inställning för eller emot att donera sina organ och av de som aktivt angett sin inställning har endast 6 procent angivit att de
inte vill donera organ. Nästan hälften har anmält att de vill donera alla organ både för transplantation och medicinska ändamål och var tredje vill bara donera till transplantation. 10 procent vill
bara donera vissa organ.
Skillnaderna är stora mellan olika undergrupper där störst andel som aktivt angett sin inställning till organdonation finns bland kvinnor, medelålders, inrikesfödda, medel - eller höginkomsttagare och svarande med hög utbildningsnivå. Det vanligaste sättet att ange sin inställning
är att meddela sin anhöriga, vilket drygt 60 procent av de som aktivt angett sin inställning har
gjort. Ett annat vanligt sätt är att ha fyllt i sin inställning på ett donationskort (52 procent) och
att ha anmält sig till Donationsregistret (41 procent).
I Sverige tillämpas presumerat samtyckte men det visar sig att en stor andel av de svarande är
kritiska till en sådan princip. Av de svarande tar 41 procent helt eller delvis avstånd från påståendet att när en person avlidit ska man utgå från att personen var positiv till att donera sina organ
om han eller hon inte angivit någon annan uppfattning. Minst kritiska till påståendet är äldre
svarande.
En majoritet (66 procent) har förtroende för sjukvården när det gäller organdonation men även
här framkommer stora skillnader när resultaten bryts på olika undergrupper. Utrikesfödda, låginkomsttagare och svarande med lägre utbildningsnivå har klart lägre förtroende för sjukvården när det gäller organdonation än svarande med höga inkomster och högre utbildning. Det
visar sig också att stockholmarna har större förtroende för sjukvården när det gäller organdonation än boende i övriga Sverige. Samma mönster i resultaten (kopplat till bakgrundsvariabler)
noteras i frågan om förtroende för sjukvården i Sverige generellt.
© Markör AB
39 (40)
När det gäller att själv ta emot organ svarar 85 procent att de kan tänka sig det (under olika
premisser) och 12 procent vet inte. Endast 3 procent svarar nej.
En minoritet svarar att de tycker att frågan om organdonation är obehaglig och att de inte vill
prata om eller tänka på det. Nästan samtliga tycker tvärtom att det är viktigt att frågan om organdonation hålls levande. Drygt hälften säger att de är öppna med sin inställning och att den
inte behöver skyddas av sekretess. Varannan känner till sin närmaste partners inställning till
organdonation.
Över hälften tycker att de vet för lite om organdonation. Detta bekräftas av kunskapsfrågorna
där en stor andel svarar fel. Visserligen uppger 9 av 10 att de känner till att man kan donera organ efter sin död och 8 av 10 känner också till olika sätt att ange sin inställning i frågan, men när
det kommer till mer detaljerade frågor blir det svårare. Bara 17 procent känner till att vi har
presumerat samtycke i Sverige och en stor andel överskattar kraftigt både hur många som donerar organ varje år och hur många som står i kö för en organtransplantation. Undersökningen
visar också att det är vanligt att underskatta hur många personer en enda organdonator kan
rädda livet på.
När det gäller kanaler för information föredrar de flesta sjukvården eller apotek. På frågan vilket
sätt de vill ange sin inställning på väljer en stor majoritet Donationsregistret. Dock visar resultaten att bland de som tagit aktiv ställning är det vanligaste att ha meddelat sin vilja till de anhöriga. Omkring hälften tycker att deras inställning till organdonation kan framgå på ID-kort eller
körkort.
© Markör AB
40 (40)