1. No category

1
Staten betalar Sveriges Lantbruksuniversitet
för att forskarna skall hjälpa skogsindustrin och skogsstyrelsen
att dölja sanningen om kalhyggesbruket,
som hittills kostat landet 1040 miljarder kronor
Mats Hagner
2015-05-17
Konkurrensens räckvidd, = A, har beskrivits av Elfving och Jakobsson (2006). De fann att
ingen förlust av virke uppstår när stora och små tallar blandas. De konstaterade också att det
är ekonomiskt optimalt att odla tall på ett sådant sätt att stora tallar konkurrerar med mindre
tallar. Varje skogsägare med sunt förnuft, dvs. den som inte råkat gå kurs hos SLU, skördar de
stora tallarna när de är ekonomiskt mogna och lämnar mindre tallar med god kvalitet.
Ekosystemets funktion gör sedan att de största av dessa, helt automatiskt, tar åt sig
huvudparten av ståndortens tillväxtresurser, vilket självklart maximerar den långsiktiga
värdeavkastningen.
UBICON
Rapport 4, 2015
ISSN 1654-4455
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel. 070-64 222 44
Email: [email protected] Org. Nr. 340827-8210.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2
Under våren 2015 anordnar ledningen av Future Forests en rad seminarier i ämnet
”Hyggesfritt skogsbruk - möjligheter och konsekvenser”, dvs. alternativ till trakthyggesbruk
(TH). Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel och f.d. dekanus, påstår att det råder mycket
bristande kunskap i ämnesområdet. Av det som presenteras framgår att de deltagande
forskarna antingen har mycket bristande kunskap, eller att de medvetet väljer att bortse från
all den kunskap som finns.
Det finns anledning att nämna att jag, som forskat längre än någon annan på SLU i ämnet, har
publicerat en lärobok 2004. Den finns nu i en andra upplaga på nätet
http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett191.pdf
Den som önskar kunskap om hyggesfria alternativ kan, genom att läsa boken, enkelt
informera sig om syntesen av ett par hundra vetenskapliga arbeten.
Till saken hör att när Lundmark tillträtt som dekanus, beslöt SLU att censurera alla de trettio
rapporter om hyggesfria alternativ, som jag publicerat under min tid som gästforskare vid
institutionen skogsekonomi på SLU.
SLU publicerade en rapport om blädning hos skogsstyrelsen (Lundqvist, L. 2012). Då jag
fann att beräkningarna i rapporten var felaktigt utförda, begärde jag hos skogsfakulteten att få
kopia på den datamatris som låg bakom beräkningarna. Bearbetningar är i juridisk mening
”allmän handling” som enligt SLUs hemsida skall arkiveras. Dekanus Peter Högberg, som nu
utnämnts till rektor vid SLU, svarade att den nämnda datamatrisen inte fanns hos SLU.
Vid de nu pågående seminarierna presenteras fyra alternativ till TH som ur vetenskaplig
synvinkel är helt omoderna. Tre alternativ är varianter på konventionellt TH. Ett är s.k.
blädning, vilket är en teoretisk skogsbruksform som inte går att tillämpa praktiskt. Den som
står i skogen och skall utföra blädning, måste grunda sitt beslut på vilket träd framför honom,
som eventuellt skall gallras bort. Blädning bygger på att åstadkomma en viss
diameterfördelning i ”beståndet”. För att fatta rätt beslut måste den som gallrar känna till alla
träds diametrar, samt koordinaterna för varje träd. Även med denna information tillgänglig får
han svårt att utföra blädningen, eftersom det kan visa sig, att det träd han bör lämna kvar, är
skadat eller väldigt krokigt, medan det närstående trädet, som bör tas bort, har mycket bättre
egenskaper.
Skall man utföra skörd av mogna träd genom upprepade gallringar, vilket är alternativet till
TH, måste den som gallrar utgå från vad som långsiktigt händer med den lilla grupp av träd,
som han har framför sig. Han måste förstå hur konkurrensen mellan träden fungerar och han
måste vara väl insatt i vad skogsägaren har för målsättning med sitt skogsbruk. I Oslo-marka
på 18 000 hektar tillämpas nu ”Naturkultur”, därför att kommunen har bestämt sig för att
prioritera rekreation. Vid utsiktspunkter skall givetvis långa träd tas bort så att utsikten inte
försvinner. Vid ett skidspår skall träd som hindrar pistmaskinen tas bort. I trollskogen med
klippblock skall de stora, tätt stående granarna lämnas kvar.
På de flesta platser kan emellertid rekreation och virkesodling kombineras. Kommunen har
därför ingen anledning att bortse från en optimering av virkesinkomster där alla intressena kan
förenas. Oslo kommun har valt Naturkultur därför att man slipper kalhyggen, som
allmänheten vanligen tycker illa om, och man slipper ifrån all den stormfällning som
uppkommer längs hyggeskanter. Att den långsiktiga nyttan av virkesodlingen maximeras på
varje punkt, kan inte överträffas av någon annan typ av skogsskötsel.
3
Hela området har skannats med laser, som i datorn gett information om varje träds placering
och även visar varje träds storlek och värde. Det finns ingen som helst anledning att dela in
skogen i ”bestånd”. Vi arbetar med ett datorprogram som ger förslag till hur trädgruppens
långsiktiga värde skall maximeras och kan för detta använda de datormodeller som redan
finns tillgängliga för maximering av trädgruppens nuvärde (bilaga 1) (Hagner et al 2001).
”Principen” Naturkultur är emellertid överordnad ”metoden” Naturkultur, vilket i Oslo-marka
medför att alla punkter som har stort värde för rekreation i första hand blir gallrade med tanke
på rekreationsvärdet. Alla punkter där detta värde inte skall prioriteras framför nuvärdet av
virkesodlingen, gallras enligt ”metoden” Naturkultur.
Vid de pågående seminarierna påstår forskarna att de beräknat att skogsägaren förlorar både i
tillväxt och nuvärde på alla alternativen. Sämst blir det för den som blädar. Jag, som ägnat
större delen av min forskning, och publicerat en svensk lärobok i ämnet, häpnar över det
budskap som framförs. Vid blädning påstår man att volymproduktionen blir ungefär 60 % av
den som uppnås vid TH. Helt i strid med vad man påstår vid seminarierna, har forskning om
TH visat att volymproduktionen, i 47 undersökta fall, uppgått till 70-90 % av idealboniteten
(Eid 1992) (bilaga 2), medan våra 11 försöksytor med blädning har visat sig ge 94 % av
idealboniteten (Lundqvist 1989) (bilaga 3), dvs. 18 % högre produktion än TH. Detta är
välbekant och tydligt presenterat i min lärobok.
Det alternativ till TH som jag utformat, ”Naturkultur”, nämns inte alls vid seminarierna, trots
att denna modell testats under 20 år i en landsomfattande serie stora försöksområden, som
lagts ut och inventerats av SLU. Resultaten i denna serie har sammanställts av Tomas
Lundmark själv, och av hans redovisning framgår, att Naturkultur gett en hög
värdeavkastning, som på både kort och lång sikt vida överstiger kalhyggesbrukets (bilaga 4).
Mina publicerade studier av blädningsytorna visar dessutom att högsta volymproduktion
uppnåtts när skogen hållits fullskiktad med låg kubikmassa (Hagner och Holm 2003).
Utvecklingen i SLUs blädningsytor bevisar alltså att hypoteserna bakom både TH och
skogsvårdslagen är felaktiga.
Jag har 2002 på egen mark i norra Jämtland i praktisk skala tillämpat Naturkultur på 25
hektar. Vi tog ut stora mogna och dåliga mindre träd i en gallring, och friställde lovande
halvstora och små träd. Vid gallringen skördades 29 % av träden, 59 % av volymen, och hela
71 % av drivningsnettot. Vi hade mycket små kostnader för den kompletterande planteringen i
luckor utan naturlig återväxt. Årsringen i gallrad skog har ökat från 1 mm till 3 mm och de
borrade trädens värdeökning motsvarar i allmänhet mer än 10 % på trädens eget nettovärde.
Det var alltså ur ekonomisk synvinkel mycket lönsamt att lämna de omogna träden. Om vi
hade kalavverkat skulle kostnaderna för hyggesbehandling, markberedning och plantering
blivit höga. Den omedelbara förlusten i virkesinkomst (29 %) och ökad avverkningskostnad
(20 %) uppvägdes av ökad intäkt från grovt sågtimmer och av uteblivna återväxtkostnader.
Mina beräkningar visar att vår förmögenhet ökade med 762 tusen kronor (30 480 kr/ha)
genom att vi övergick från TH till Naturkultur. Den största effekten härrör från att stora
sågtimmerträd snart kan skördas igen (bilaga 5).
4
Detta resultat publicerades som ebok, men den raderades från skogsbiblioteket på SLU,
tillsammans med ett trettiotal andra eböcker som beskriver alternativ till TH. Denna censur
inträffade när Tomas Lundmark tillträdde som dekanus.
Ett exempel på att hypoteserna bakom TH och skogsvårdslagen är felaktiga, är resultatet av
Rikard Jakobssons doktorsarbete (Jakobsson och Elfving 2004, Jakobsson och Nilsson 2005).
En av dessa hypoteser är ”skogen skall bestå av lika stora träd för att volymproduktionen skall
bli hög”. Jakobssons arbeten visar att en tallskog, i vilken stora tallar håller tillbaka tillväxten
i närstående mindre tallar, långsiktigt producerar lika mycket virke, som en tallskog med lika
stora tallar. Dessutom konstaterar Jakobsson att högsta möjliga värdeproduktion uppnås i en
sådan skog. (bilaga 6).
Ett annat exempel. Lundmark, som själv inte forskat på klimateffekter, påstår vid seminariet,
att TH är det bästa tänkbara med tanke på klimatnyttan. Professor Anders Lindroth i Lund,
som ägnar sig åt skogens bindning av CO2, har i direkt kontrast till Lundmarks slutsatser,
publicerat en beräkning som visar, att en övergång i Sverige från TH till kontinuerligt
skogsbruk utan kalhyggen, troligen skulle göra att skogens upptag av koldioxid ökade lika
mycket som landets totala utsläpp idag (bilaga 7).
Skogsägaren Harald Holmberg i Lycksele, som under 25 år hårdnackat tillämpat Naturkultur,
trots upprepade hot om åtal, hävdade att metoden var mest lönsam, mest naturvänlig och att
den gav bästa möjliga virke. Skogsstyrelsen väckte åtal 2012 men lade ner åtalet, efter att
myndigheten fått reda på att några professorer gått samman i ett 150 sidor försvarstal för
Holmberg. Detta försvar bevisade nämligen att hypoteserna bakom skogsvårdslagens
paragrafer var felaktiga http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett89.pdf
Vid seminarierna låtsas man inte känna till att man vid Linnéuniversitetet Växjö har
undervisat i Naturkultur under många år.
Att skogsägare nu via nätet http://www.hyggesfritt.se/
kan beställa hjälp med alternativ till TH av certifierad personal, det låtsas man inte heller om
vid seminarierna.
Innehållet i de s.k. vetenskapliga arbetena som presenteras under seminarierna, tycks vara
konstruerade för att vilseleda allmänheten, dvs. de skogsägare som nu efterfrågar alternativ.
Anledningen till detta är troligen att man vill stryka skogsnäringen medhårs. Endast populära
forskare kan få anslag i Sverige, och Lundmark har hittills lyckats bra. Future Forests ledning
hoppas att staten än en gång skall luras att spendera miljoner på forskning, vars enda syfte är
att dölja en skandal.
Skogs- och Lantbruksakademiens ledamöter, Föreningen Skogens styrelse, Skogsindustrierna,
Skogsstyrelsen och LRF applåderar Lundmarks insatser. Man hoppas att allmänheten skall tro
på vad som framförs.
Skandalen kommer emellertid att uppdagas när skogsägarna börjar tillämpa Naturkultur.
Tyska skogsekonomer har visat vad som pågår (Hanewinkel 2001, Janssen 2000). Svenska
skogsägare går miste om 8 miljarder kronor varje år på grund av skogsvårdslagens
utformning. Troligen förlorar skogsindustrin lika mycket på grund av minskade volymer och
allt sämre virke. Sammanlagt sedan 1950, då skogsvårdslagen infördes, innebär detta i så fall
5
att skogsnäringen troligen förlorat (8+8) miljarder * 65 år = 1040 miljarder kronor. Denna
skandal vill politikerna också dölja, ty deras dåliga rådgivare har sett till att en skogsvårdslag,
som bygger på sedan länge motbevisade hypoteser, har fått ligga oförändrad.
Jag sänder kopior av detta brev till Miljöministern, Landsbygdsministern, Mistra,
Naturvårdsverket, Riksantikvarien, Skogs- o Lantbruksakademien, Skogsstyrelsen,
Skogsindustrierna, Sveaskog, Föreningen skogen, Svenska Naturskyddsföreningen, Rektor,
dekanus och prefekt på SLU, Stockholms Resilience Centre, Svenska Samernas Riksförbund,
Norrskog, Norra skogsägarna, Media, Uppdrag granskning, Maciej Zaremba och till professor
Tomas Lundmark.
Anledningen till denna spridning är att det måste vara dags att göra något åt den typ av
förljugenhet, som blivit en konsekvens av det svenska systemet för tilldelning av
forskningsanslag.
Nytt system för tilldelning av forskningsanslag
Själv har jag arbetat som forskare inom ett kanadensiskt system som, till skillnad från det
svenska, gav forskarna förtroendet att själva välja vad de ansåg var mest angeläget att studera.
Eftersom vi då inte behövde konkurrera om pengar, kunde vi öppet presentera våra resultat för
varandra och diskutera hypoteser. Grundat på denna erfarenhet har jag i min lärobok
presenterat ett nytt svenskt system för utdelning av forskningsanslag.
Ny skogsvårdslag
I boken finns också ett förslag till skogsvårdslag. Den som vi nu har, är helt föråldrad
eftersom den tyvärr bygger på hypoteser som testats och befunnits falska.
Referenser
Eid T. (1992) Alternativ ressursbeskrivelse i skogsbruksplaner (An alternative resource
description in forest management plans). Aktuelt fra Skogforsk 13, 21-33.
Hagner M. (2007) Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur.
ISSN 1654-4455, UBICON Rapport 8, 1-26.
Hagner M. (2012) Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande
vetenskapliga metodik (http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett120.pdf). ISSN
1654-4455 UBICON Rapport 8, 1-21.
Hagner M. and Holm S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand
structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long
time. Swedish University of Agricultural Sciences, Dept of Silviculture, Working
Paper 187, 1-16.
Hanewinkel M. (2001) Financial results of selection forest enterprises with high proportions
of valuable timber. Results of an empirical study and their application. Schweizische
Zeitung fur Forstwesen 8, 343-349.
Jakobsson R. and Elfving B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained
Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management 194, 249-258.
6
Jakobsson R. and Nilsson M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots
pine stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4,
ISBN 91-576-7033-1 34, 1-12.
Janssen G. (2000) From forest devastation to close-to-nature managed forest, a precept of
rational and economically sound forestry. In: Sustainability in Time and Space.
Congress Report, Pro Silva Europe, Fallingbostel, Germany 35-53.
Lundmark T. and Wikberg P.-E. (2008) Naturkultur. Utvecklingen i försöksserien de 10 första
åren. Skogsstyrelsen, Rapport 23, 1-30.
Lundqvist L. (1989) Blädning i granskog. Strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och
föryngring på försöksytor skötta med stamvis blädning. Sveriges Lantbruksuniversitet,
Skogsskötsel, Avhandling, ISBN 91-576-3837-3 1-105.
Lundqvist, L. (2012) Virkesproduktion och inväxning i skiktad skog efter höggallring.
Skogsstyrelsen, Rapport.11, 1-28.
7
Bilaga 1
Hagner M. (2015) Time for giant leaps in forest management. UBICON Report no 1 pp 1-10,
ISSN 1654-4455
http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett185.pdf
Abstract
Forest management has a long history and the techniques applied have generally changed slowly.
Today, silvicultural operations can be planned and executed much more precisely and sensitively
than was previously possible, using techniques such as laser scanning from aerial platforms or the
ground. Lighter than air (LTA) vessels could be used to lift tree stems from the forest and transported
directly through the air to the saw mill, with no ground disturbance. Robots could be constructed to
debranch and debark standing trees, again with minimal disturbance. In addition, computer-aided
thinning could be based on characteristics of tree-groups rather than stand means. Using such
techniques forest management could take a giant leap to maintaining forests mimicking natural
ecosystems, in which big trees are constantly dying (removed) and thus liberating smaller trees from
suppression, without losing productivity. Furthermore, as LTA-vessels can move very easily, mature
trees could be harvested simultaneously over large forested areas. Thus, the value of harvested
wood could be dramatically increased. Key words: Laser scanning, LTA-vessels, computer-aided
thinning, tree-group, Liberich, management mimicking natural forest dynamics.
A new management system called “Liberich” (Naturkultur in Swedish) is totally different and
unique. The goal of Liberich is “to maximize the present net value (including all ecosystem
values) of every small group of trees that are competing for the same growth resources” (Hagner
et al. 2001). This is the most difficult task ever presented in silviculture. Accordingly, a
Certificate of Liberich is given to those who has passed two tests, one theoretical and one
practical.
A certified tree marker knows what to do with the small group of trees within which he is
standing. The group is limited to those trees that share the same growth resources. The tree marker
places a sign on each tree that shall be removed. This sign must be easily seen by a driver of a
harvesting machine. The tree marker mostly uses his intuition, but in difficult situation he uses
models in his the field computer. The procedure is described below under “Computer-aided
thinning”.
8
Figure 2. Air-borne laser instruments can measure the distance to the ground, providing data that can be used to
acquire computer-generated 3D-maps of the ground and both the height and crown form of each large tree. In
addition, the vitality of each tree can be estimated from aerial infrared images (Johansson 2008).
The person who is going to carry out the thinning is standing at the border of the stand and
looking at the nearby trees. His question is: “Which tree should be removed, and which ones
retained”. The local density is too high. The diameter distribution says there are too many 10 cm
trees, but none is here. He removes one tree with the diameter 16 cm, in spite of the fact that the
diameter distributions tells him, that there is a shortage of these in the stand. Hence, the stand
features cannot guide the person carrying out the selective harvest, because the unique features of
the closest group of trees are the basis for the thinning operation.
.
A new management system called “Liberich” is totally different and unique. The goal of Liberich
is “to maximize the present net value (including all ecosystem values) of every small group of
trees that are competing for the same growth resources” (Hagner et al. 2001). This is the most
difficult task ever presented in silviculture. Accordingly, a Certificate of Liberich is given to those
who has passed two tests, one theoretical and one practical.
A certified tree marker knows what to do with the small group of trees within which he is
standing. The group is limited to those trees that share the same growth resources. The tree marker
places a sign on each tree that shall be removed. This sign must be easily seen by a driver of a
harvesting machine. The tree marker mostly uses his intuition, but in difficult situation he uses
models in his the field computer. The procedure is described below under “Computer-aided
thinning”.
Techniques such as laser-scanning can readily provide high-resolution information on treefeatures, the ground, slopes and moisture. This can be used to compile detailed site indices that
can be used together with other available data to identify optimal thinning and harvesting
practices by identifying the trees to remove and retain. In addition, lighter than air (LTA) vessels
(Hagner 2002) and Micro Air Vessels (MAV) could be used to reduce both harvesting costs and
the ecological damage caused by silvicultural operations. Thus, greater implementation of modern
technology could greatly enhance forest management, as outlined in this report.
Tree groups instead of stands
It is now technologically possible and financially viable to scan forests with lasers from an airborne vessel (Holopainen M., Vastaranta M. and Hyyppä J., 2014) to generate 3D-maps of the
ground and the coordinates of taller trees (Figures 2 and 3). 4
9
Nye data – laser og foto
Figure 2. Air-borne laser instruments can measure the distance to the ground, providing data that can be used to
acquire computer-generated 3D-maps of the ground and both the height and crown form of each large tree. In
addition, the vitality of each tree can be estimated from aerial infrared images (Johansson 2008). Nye data – laser
og foto
Figure 3. Laser scanning from above can provide
detailed information about every tree that is not
hidden under the crown of another tree
(Johansson 2008). 5
10
Stem quality estimation by MAV-scanning
Figure 4. Small flying drones are available that can be equipped with ultra-sonic instruments for measuring
distances to obstacles, infrared lighting and video cameras. The signals can be sent to a computer to build
sufficiently detailed images of stems, bark injuries and the number and size of branches of trees in scanned
forests to classify the current and former quality of the timber.
However, MAVs might be too light to carry all the required instruments. In such cases a cheap,
small LTA could be a better choice.
Techniques such as laser-scanning can readily provide high-resolution information on treefeatures, the ground, slopes and moisture. This can be used to compile detailed site indices that
can be used together with other available data to identify optimal thinning and harvesting
practices by identifying the trees to remove and retain. In addition, lighter than air (LTA) vessels
(Hagner 2002) and Micro Air Vessels (MAV) could be used to reduce both harvesting costs and
the ecological damage caused by silvicultural operations. Thus, greater implementation of modern
technology could greatly enhance forest management, as outlined in this report.
Computer-aided thinning
If high-resolution site indices and precise data on tree coordinates, tree-size and stem quality are
available, a computer program can be used to identify “mature trees”. In this context these are trees
with net values that will increase more slowly than the interest rate the forest owner could obtain
from alternative investments. Mature trees may be either big, valuable trees or smaller trees that
have defects and/or are growing slowly.
After removing mature trees, the certified tree marker uses the site index to define Compreach,
which is the diameter (r) of a tree “group”. The tallest remaining tree with acceptable quality, is
designated “dominant” and considered the next crop-tree. The position of each tree within the group
and its potential monetary net value can then be used to determine which trees in the group should
be retained in order to maximize the group’s long-term present net value (Figures 9 a-c).
An immature tree is left if it does not compete too much with the “dominant”. Big trees with
diameters more than 75 % of the diameter of the “dominant” are named “main competitors”, and
those within 2 r of the dominant are removed. Smaller trees that are left in the “group” are named
“recruits”, and their number should be restricted to the number needed for regeneration i.e. to
replace the “dominant”. Small trees with no commercial value are ignored.
11
Figure 9 a. Part of a forest before thinning.
Figure 9 b. The computer program only considers the commercially viable
trees, identifying: tree “groups” (large circles), “dominants” (filled circles with
white center), and trees to remove (open circles). “Main competitors” are
indicated by open circles with a diameter > 75 % of that of the dominant, and
“Recruits” by filled circles.
Figure 9 c. The forest after computer-guided optimal thinning. The biological
effect of this type of thinning is that the “dominants” acquire most of the
available growth resources.
12
Bilaga 2 Hyggesbrukets produktionsnivå.
Eid T. (1992) Alternativ ressursbeskrivelse i skogsbruksplaner (An alternative resource
description in forest management plans). Aktuelt fra Skogforsk 13, 21-33.
Sammanfattning
Eid showed that the average mean annual increment for 47 randomly selected forest
properties, treated with common even-aged management schedules, was only 70-90 % of the
estimated production potential. de professor Tomas Lundmark i Future Forest att det är
besvärande låg kunskap rörande alternativ till kalhyggesbruket och han driver tillsammans
med andra forskare vid SLU och Skogforsk en kampanj.
13
Bilaga 3 Utredning om hyggesfritt av SLU, Lars Lundqvist leder fel.
Hagner M. (2012) Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande
vetenskapliga metodik (http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett120.pdf). UBICON 8,
21.
Sammanfattning
Politiker ifrågasätter nu den svenska skogsvårdslagen, som tvingat myndigheten att åtala
skogsägare som brukar sin skog genom återkommande gallringar i stället för genom
kalhuggning. Skogsstyrelsen begärde därför en utredning om virkesproduktionen i skiktad
skog av Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. I utredningen hävdas att skiktad skog måste
behandlas så att virkesförrådet hålls på hög nivå därför att tillväxten annars blir för låg.
Därigenom anses texten i nuvarande skogsvårdslag kunna bibehållas utan förändring.
Slutsatserna i utredningen grundar sig på enkel okulär analys av punktsvärmar, som vid
närmare granskning i detta arbete, visar sig motivera helt motsatta slutsatser. En djuplodande
multidimensionell statistisk analys visar resultat som kullkastar hela ”den svenska modellen
för skogsbruk”. Hög tillväxt uppnås nämligen om skogens naturliga skiktning bibehålls
genom kontinuerligt skogsbruk, samtidigt som virkesförrådet hålls lågt. Tyvärr tycks
utredningens arbete vara grundat på ett vetenskapligt medvetet falskt motiv, som understöds
av både universitetet och skogsmyndigheten. Ämnesord: skiktad skog, kontinuerligt
skogsbruk, plockhuggning, virkesförråd, tillväxt, produktion, ekonomi, vetenskaplig metodik,
regressionsanalys, okulär analys
14
Bilaga 4. Försöksytan Piellovare på Sveaskogs mark vid Kåbdalis.
Hagner M. (2015) Naturkultur i Piellovare. Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22
år efter avverkningen. UBICON Rapport ISSN 1654-4455 3, 1-24.
Satellitbilder
fotograferade med
kamera från
datorskärm 2015
Fältförsöket
Piellovare anlades
på Sveaskogs mark
1993 i en blandskog
av tall och gran.
Parcellerna är 60 x
380 m långa och
ligger i en jämn
sluttning ner mot
vägen. Försöksytan
ligger nära Kåbdalis
i Norrbotten, Latitud 66, Long 20, höh 375 m. Behandlingar: KONT= Kalhuggning,
markberedning, plantering, ORÖRD= utan åtgärd. GLES= Plockhuggning 59 % av volym,
grönrisplantering. TÄT= Plockhuggning 41 % av volym, grönrisplantering.
15
Försöket i Piellovare visar att:
Ett ökat nuvärde vid virkesodling kan åstadkommas genom ”Naturkultur” dvs. befriande
gallring kombinerad med berikande plantering i stora luckor. Denna slutsats kan dras eftersom
volymproduktionen per hektar hos de befriade träden, redan 5-12 år efter gallringen ligger i
nivå med vad ett långsiktigt kalhyggesbruk kan tänkas ge. Hygget har ännu inte producerat
något virke alls. Virkesodlingens långsiktiga avkastning i pengar är mycket högt om den
utglesade skogen även i framtiden skördas genom plockhuggning av mogna träd.
Nyttan av skogsbruk enligt principen Naturkultur är mycket högre än vad som framgår av den
monetära avkastningen. Rennäringen tjänar mycket på att markbetet blir ostört och att träd
med lav lämnas kvar. Skogens värde för jakt och rekreation förbättras. Slutligen undviks
klimatstörning av alla växthusgaser, som utsöndras från skogsmark som ligger kal och
markberedd
Sammanfattning Försöksområdet i Piellovare är det enda i serien om tolv områden, där en
orörd parcell kan jämföras med behandlade parceller. En bedömning av den relativa
volymproduktionen efter skörd av mogna träd kan därför endast ske i detta fältförsök.
Försöksområdet ligger i en talldominerad östsluttning väster om Kåbdalis i Norrbottens
inland. Fyra stora parceller på 60 x 380 m anlades. Kont höggs kal, hyggesrensades och
planterades efter markberedning. Orörd lämnades utan åtgärd. Gles och Tät gallrades genom
huggning ovanifrån. I Gles skördades 59 % av volymen och i Tät skördades 41 %.
Grönrisplantering utfördes i Gles och Tät. Skogen var brandpräglad tallskog med inslag av
fuktiga-försumpade partier i nedre delen. Där förekom gran, björk och asp som inblandning.
Markägare Sveaskog. Volymproduktionen 5-12 år efter befriande gallring låg på 84-87 % av
den i orörd skog, trots att den stående volymen reducerats till hälften, från 171 till 94 m3/ha.
Denna produktion torde ligga i närheten av vad som uthålligt kan förväntas vid konventionellt
trakthyggesbruk. Att döma av satellitbilder tagna 22 år efter avverkningen, var produktionen
fortfarande nära noll på den kalhuggna parcellen. Vid besök 2009, femton år efter
avverkningen, togs foton från koordinatsatta punkter. Tillväxten över lång tid undersöktes
genom borrprover tagna från tre tallar. Årsringsbredden hade ökat fyra till tio gånger som en
följd av gallringen. Den planterade återväxten av gran och tall drabbas av stora skador från
knäckesjuka, snöskytte, tallkräfta m.m. Skadorna tycks vara störst på det kala hygget. Ett ökat
nuvärde vid virkesodling kan tydligen åstadkommas genom upprepad befriande gallring
kombinerad med berikande plantering i stora luckor. Denna slutsats kan dras eftersom
volymproduktionen per hektar hos de befriade träden, redan efter 5-12 år efter gallringen
ligger i nivå med vad ett långsiktigt kalhyggesbruk kan tänkas ge. Det framtida värdet av den
utglesade skogen är mycket högre än värdet av kalhygget. Nuvärdet av skogsbruk kan öka
väsentligt när den totala nyttan beräknas. Förutom att virkesodlingens ekonomiska resultat
förbättras vid tillämpning av naturkultur tjänar rennäringen mycket på att markbetet blir ostört
och att träd med lav lämnas kvar. Dessutom blir skogens värde för jakt och rekreation
förbättrat. Slutligen undviks klimatstörning av växthusgaser som utsöndras från kal och
markberedd skogsmark. Sökord: Blädning, naturkultur, höggallring, kalhuggning,
trakthyggesbruk, grönrisplantering, volymproduktion, tillväxt, ekonomi, värde, nytta,
nuvärde, maximering, avverkning, maskin, rennäring, markbete, trädlav, jakt, rekreation,
biodiversitet, klimat.
16
Bilaga 5. Ett svenskt försök med Naturkultur i praktisk skala gav omedelbar vinst på
28 000 kr/ha.
Hagner M. (2007) Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur.
ISSN 1654-4455, UBICON Rapport 8, 1-26.
Sammanfattning.
Naturkultur innebär att man skapar långsiktigt maximal avkastning på varje punkt i skogen.
Träd som skall skördas märks av en välutbildad person. Den ekonomiska principen kan
resultera i att ett område huggs kalt, men mestadels medför principen att skogen efter skörd
består av en blandning av träd i alla storlekar.
Med hänsyn till skogsägarens behov av pengar, utformades den befriande gallringen, som
utfördes vintern 2001-2002, i Lidsjöberg (300 möh. Latitud 64017.4´), så att de träd som
lämnades kvar, skulle komma att ge minst 4 % ränta på sitt eget drivningsnetto. Alla träd på
som skulle skördas på ca 25 hektar, märktes med en färgring. Gallringen utfördes 2001-2002.
På försommaren efter gallringen sattes insektsskyddade plantor i mossan i de luckor som
saknade naturlig återväxt. En röjning bland träd med diametrar 5-12 cm kommer att utföras
inom de närmaste åren. Skadade träd, och träd som står för tätt, kommer då att röjas bort.
På försommaren 2007, fem år efter gallringen, anlades fem provytor i närheten av sågen i
Lidsjöberg. Yta nr 1,2 och 3 lades i gallrad skog och omfattar 692 m2. Yta 4 lades i en
ogallrad skog, och yta 5 lades på ett angränsande kalhygge upptaget 1973. I den gallrade
skogen borrades sex tallar och fyra granar och årsringar mättes. Diametern varierade mellan 8
och 34 cm. Fyra träd borrades i ogallrad skog. Inom ytorna 1,2 och 3 mättes diametern hos
alla träd och stubbar. Provträd höjdmättes. Plantor (3-13 dm) registrerades. Med ledning av
provträdens höjder beräknades trädens volym och tillväxt. Med datormodellen Tree
beräknades trädens drivningsnetto.
Vid gallringen skördades 29 % av träden, 59 % av volymen, men hela 71 % av värdet
(drivningsnettot). Den kvarlämnade skogen innehåller 1779 träd/ha (>1.3 m) och 564
barrträdsplantor (0.3-1.3 m). Årsringen i gallrad skog har efter gallringen ökat från 1 mm till 3
mm. Årsringen i ogallrad skog visar ingen ökning. De borrade trädens värdeökning motsvarar
i allmänhet mer än 10 % på trädens eget nettovärde. Det sämst växande trädet hade en
värdeökning på 4.6 % ränta. Målsättningen blev uppfylld, dvs. skogsägaren får acceptabel
ränta på investerat kapital.
Tillväxten per hektar och år är enligt ståndortsbonitering ungefär 5 m3. Om alla befriade
träd växer med 2.5 mm årsring är nu tillväxten per år och hektar i gallrad skog 11 m3. Om
årsringen håller sig över 1.35 mm överskrids boniteten. Den gallrade skogen är alltså fullt
produktiv.
Om alternativet kalhuggning hade valts, skulle intäkten ha ökat på grund av större
virkesmängd och drivningskostnaden per m3 skulle ha minskat. Beräkningarna visar dock att
fördelarna med detta skulle ha försvunnit på grund av höga återväxtkostnader och ett lägre
nuvärde på den beskogade marken. Genom att välja Naturkultur i stället för Kalhuggning har
skogsägarens förmögenhet ökat med 762 tusen kronor, dvs. 30 tusen kr/ha (vid 3 % ränta).
Denna effekt på skogens värde kommer sig dels av minskade kostnader för återväxt, dels av
att sågtimmer snart kan skördas igen.
17
Utöver detta tillkommer följande fördelar: Det timmer som nu skapas har väsentligt högre
kvalitet än det virke som bildas på kalytor i omgivningen. Inga kalytor uppstår, som orsakar
stormfällning i angränsande skog. Ingen markberedning förekommer, som förstör renbete och
fornlämningar. Jakt och rekreation gagnas av att skogen är utglesad och har traktorvägar. En
naturligt skiktad skog med stor variation i täthet och trädslag ger utrymme för hög
biodiversitet. Observera dock, att grova evighetsträd måste lämnas om biologisk mångfald
skall bevaras. Det vore rimligt om staten krävde, att omogna träd, med potentiellt högt värde,
sparas och friställs.
18
Bilaga 6. Skiktad tallskog har samma volymproduktion, men högre värdeavkastning än
enskiktad tallskog.
Utdrag ur kapitel 13 i lärobok Naturkultur.
Figur 13.15. Jakobsson och Nilsson (2005)
undersökte virkesproduktionen hos tall i området
närmas kanten av hyggen. De fann att det
stamvirke som saknades bland småträden i den s.k.
konkurrenszonen, återfanns i de stora träd som
stod närmast intill. Ingen produktion gick förlorad.
De konstaterade också att överflyttning av virke
till stora stammar innebar en ekonomisk fördel. Virket kunde skördas snart och i form av få
stora stammar.
Figur 13.16. Det är följaktligen ekonomiskt optimalt
att odla tall på ett sådant sätt att stora tallar överallt
konkurrerar med mindre tallar. De stora träden skall
emellertid stå så långt isär att de inte konkurrerar
med varandra. Konkurrensens räckvidd, = A, har
beskrivits av Elfving och Jakobsson (2006).
Figur 13.17. Efter att de fullmogna tallarna skördats
överflyttas tillväxten till de största omogna tallarna,
som konkurrerar framgångsrikt med de mindre
tallarna inom räckvidden av A.
Den gynnsamma ekonomin i Naturkultur står på två ben. Trädstorlek och virkeskvalitet. Det
är väl bekant att barrträd bör växa hämmade medan de är små och ohämmade när de är stora.
Detta ger en jämn årsringsbredd under hela livstiden. Det medför också att grenarna på de
små träden är få och tunna, vilket är idealiskt för centrumutbytet i sågtimmer. En timmerstock
med en viss storlek, kan ge skogsägaren ett mångdubbelt nettovärde om den håller hög
kvalitet, jämfört med en stock som håller låg kvalitet.
19
Bilaga 7 Skogens bindning av CO2.
Lindroth A. (2007) Låt skogen göra jobbet. Sydsvenskan se 26 Nov,
Sammanfattning
Det enda sättet för Sverige att klara regeringens utsläppsmål är att satsa på ett förändrat
skogsbruk i kombination med storskalig odling av energiskog och skogsgödsling. Att satsa på
etanol leder bara till ökade utsläpp, skriver Anders Lindroth, professor vid institutionen för
naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet.
Storskalig satsning på skogsgödsling skulle ge en omedelbar effekt och vi vet från flera
vetenskapliga studier att 1 kg kväve ökar upptaget med cirka 150 kg koldioxid. Om vi skulle
avsätta säg två miljoner hektar för en försiktig "kolsänkegödsling" som inte skulle riskera att
öka kväveläckaget skulle vi kunna klara cirka 5 procent av målet. Gödsling är kontroversiellt
eftersom det strider mot andra miljömål men kanske måste vi börja välja mellan
klimatförändringar som kan få drastiska konsekvenser eller andra icke önskvärda
miljöeffekter.
Nästa åtgärd som dessutom skulle vara positiv ur flera andra miljösynpunkter vore att gå
över från dagens "kalhyggesbruk" till ett "kontinuitetsskogsbruk". Dagens kalhyggesbruk
medför att skogen släpper ut mera koldioxid till atmosfären än det som tas upp under ungefär
15 procent av omloppstiden. Med en omloppstid av 100 år tar det således cirka 15 år innan
skogen är i balans igen efter den brutala åtgärd som kalhuggning innebär och det tar cirka 30
år innan förlusterna har hämtats igen. Det finns idag utarbetade koncept till ett mera
kontinuerligt skogsbruk, men dessa har svårt att vinna gehör i det förlov sagt konservativa
skogsbruket. I denna form av skogsbruk strävar man efter att hela tiden hålla en så tät skog
som möjligt vilket medför att stora mängder koldioxid hela tiden tas upp från atmosfären.
En uppskattning av vad det skulle kunna innebära ger vid handen att upptaget av koldioxid
kanske skulle kunna öka med i storleksordningen 50-100 procent. Om detta skulle
genomföras rakt av i Skogssverige skulle nettoupptaget i skogen öka med 45-90 miljoner ton
koldioxid, alltså lika mycket eller mer än våra totala utsläpp idag.