Nummer 3 - Norrbottens läns landsting
Nummer 3 2015 PERSONALTIDNINGEN FÖR NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Den gode ledaren Stefan Stridsman tror på lagets styrka TEMA — SIDORNA 6–9 Så ska bemanningen lösas i sommar SIDAN 3 Activus — arbetsträning på Grans SIDORNA 10–11 Stafettläkaren som blev kär i Arjeplog SIDORNA 16-17 KRÖNIKÖREN HANS RÖNNKVIST ”Det finns ingen genväg — vi måste anpassa kostnaderna efter de resurser vi har.” VÄLKOMMEN INNEHÅLL 4 NUMMER 3 • 2015 Roligt att gå till jobbet 79 84 Ledarskapets betydelse för våra arbetsplatser Behandling av bensår 5 Bensår orsakar mycket lidande för den som drabbas. Hudmottagningen i Sunderbyn vill förebygga, behandla och på sikt utrota de svårläkta såren. Chefens betydelse 6–9 I landstingets medarbetarundersökning märks en koppling mellan ledarskapet och hur arbetsplatsen mår. Cheferna Kristina Myhr Eriksson och Stefan Stridsman delar med sig av sina erfarenheter. Activus – ett steg på vägen 10–11 Mer besvär i torr luft Metod vid akuta lägen 11 12–13 Grunden i Advanced Medical Life Support, AMLS, är att all vårdpersonal som möter den akuta patienten ska utgå från samma flödesschema och använda samma språk. I Piteå finns en av Sveriges åtta fakulteter. Skoinlägg och skyddsmössor 20 I Sunderbyn utformas och anpassas ortopedtekniska hjälpmedel – allt från skoinlägg till skyddsmössor. Insikt hälsar på hos teknikerna, ingenjörerna och de andra vid den ortopedtekniska avdelningen. LANDSTINGET FÖR 25 ÅR SEDAN ... ... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN Att mannen används som norm gäller i hög grad inom psykologin. Pojkens utveckling beskrivs som allmängiltig och normal — flickans beskrivs inte överhuvudtaget. ”Nu finns ny kunskap om kvinnan, som vi måste ta del av för att arbeta mer medvetet med både kvinnors och mäns problematik”, säger psykoanalytikern Patricia Klein Frithiof. Ur Landstingstidningen nr 8, 1990 Människor på äldreboenden använder i snitt åtta till tio preparat dagligen, men upp till 25 olika mediciner kan förekomma. Många problem skulle i stället kunna behandlas med individuellt anpassad omvårdnad och olika former av sociala aktiviteter, enligt Björn Olsson, distriktsläkare och ordförande i Läkemedelskommittén. Ur Landstingstidningen nr 5, 2005 Insikt på webben: nll.se/landstingstidningen 2 GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe OMSLAGSFOTO: Maria Åsén PRESSLÄGGNING: 8 juni 2015 ADRESSÄNDRING: Landstingets anställda ändrar adressoch personuppgifter via HR-portalen på Insidan, landstingets interna webbplats. Övriga mejlar nya adresser, uppsägning av tidningen och andra prenumerationsärenden till [email protected]. 86 Ansvar för egen hälsa Frågar efter återkoppling 67 Utvecklar verksamheten 80 Inga fysiska besvär I november fick landstingets anställda svara på hur de upplever sin arbetssituation. Efter sommaren väntar en ny mätning. Foto: MARIA ÅSÉN Helhetsgrepp ger trygghet Activus är ett samarbete mellan landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Piteå kommun. Hittills har ett 80-tal personer passerat arbetsträningen på Grans naturbruksskola. ULRIKA ENGLUND, redaktör för Insikt ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Ulrika Englund 0920-28 43 64, 070-32 55 750 [email protected] Hälsotillstånd Ny mätning till hösten Landstingets nya handdesinfektionsmedel klarar bakterier, svamp och virus bättre, men har gett anställda problem med sveda och rodnad på händerna. Speciellt i torr luft kan det bli problem. INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikationsavdelningen, Norrbottens läns landsting. Den utkommer med fem till sju nummer per år och har en upplaga på 10 500 exemplar. 78 Ur resultatet av medarbetarundersökningen 2014. gäller det att ta tillvara den norrbottniska sommaren. Ljusare än så här blir det inte! ÅRGÅNG: 42 NÄSTA NUMMER: 2 oktober 2015 TEKNISK PRODUKTION: Daily Print Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges. 91 Inflytande arbetsplanering 73 TILL SIST: Oavsett väder och vind – nu POSTADRESS: Insikt Norrbotten Kommunikationsavdelningen NLL, 971 89 Luleå BESÖKSADRESS: Landstingshuset, Robertsviksgatan 7, Luleå Balans arbete/fritid 78 93 Respekt arbetskamraters lika värde Motiverad Kompetensutveckling 68 Inga besvär av stress 77 63 Tillräckligt tid Kan koppla av på fritid 63 sjuksköterskor och läkare blir extra påtaglig. Många chefer i vården inledde arbetet med semesterpusslet redan i höstas, parallellt med sin vanliga jakt på korttidsvikarier. En chef som knappt hinner med det dagliga har varken tid eller ork att tänka på framtiden. Utan utveckling, ja, det gör det i alla fall inte enklare att rekrytera ny personal. Allt hänger ihop. Den senaste medarbetarundersökningen talar dessutom sitt tydliga språk: Chefen har en viktig roll för hur arbetsplatsen mår. I temat fokuserar vi på ledarskapets betydelse och vad landstinget gör för att ge cheferna rätt förutsättningar. Bland annat ska de olika ledarprogrammen ses över. Den nystartade bemanningsenheten ska avlasta i jakten på vikarier. Dessutom ska det bli enklare för en chef att få en egen mentor. Med ett väl fungerande ledarskap är chansen större att vi känner oss sedda, viktiga och delaktiga, både som individer och grupp. Det kommer man långt med, både i lugna och oroliga tider. SEMESTRARNA NÄRMAR SIG och därmed en tid då bristen på bland annat Öppet klimat Söker aktivt information 71 FÅ KAN HA UNDGÅTT att landstinget måste dra ner på sina kostnader. Det sparpaket som landstingsstyrelsen fattade beslut om i slutet av maj innehåller bland annat sammanslagningar av hälsocentraler, något som påverkar både befolkningen och personalen. På grund av denna tidnings deadline får ni inte läsa om förändringarna i detta nummer, däremot har vi anledning att återkomma. De lokala medierna bevakar det mesta som händer på området; det är en ström av rapporter i tidningarna, på webben och i radio- och tv-kanaler. Det visar vilket intresse det finns för det ni som medarbetare i landstinget gör. Få verksamheter i samhället väcker större engagemang än hälso- och sjukvård. Tillgången till vård – ja även kultur och kommunikationer, som landstinget också är inblandat i – är direkt kopplad till möjligheten att leva ett bra liv, på den plats man själv valt. Så, mitt i oron inför vad som ska hända framöver, kan ni faktiskt sträcka på er och tänka på hur betydelsefulla era insatser är. 86 Dessutom: Sen sist Krönikören På gång Dagens ros NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets cirka 250 000 invånare hälsooch sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 30 hälsocentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex. Landstinget är en av länets största arbetsgivare med cirka 7 000 anställda. Bland dessa finns drygt 700 läkare och 5 13 14 16 Nytt om namn Krysset Doktor Warg kåserar Ur museets samlingar 17 18 19 19 2 100 sjuksköterskor. 500 personer arbetar med tandvård, 430 med teknik, 100 med socialt och kurativt arbete, 70 med kultur/turism och 1 050 med administration. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 Med ett erbjudande om arbetstidsförkortning hoppas landstinget få fler att välja nattarbete, både på kortare och längre sikt. Foto: MARIA ÅSÉN Så ska sommarschemat lösas För att klara sommarens bemanning införs höjd ersättning vid flytt av hela semesterveckor. Dessutom kan sjuksköterskor som jobbar natt få sin arbetstid kortad. — Arbetstidsmodellen är en rekryteringsfrämjande åtgärd som vi provar under en längre period, säger Ulrika Sundquist, landstingets HRdirektör. SOMMAREN NÄRMAR SIG och planeringen – som många enheter startade redan i höstas – pågår fortfarande. Som tidigare får sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare 700 kronor i kompensation plus kvalificerad övertidsersättning om de går in och tar extrapass under vardagar. Detta efter överenskommelse med chefen. Motsvarande summa under helgen är 900 kronor extra per pass plus kvalificerad övertidsersättning. Arbetspasset måste omfatta minst fem timmar. De som efter förfrågan från chefen väljer att flytta sin semester utanför perioden 1 juni till 31 augusti får också extra betalt: 7 500 kronor för en semestervecka, 13 000 för två, 17 500 för tre och 21 000 kronor om fyra semesterveckor flyttas. der. Bara att gå från två till tre perioder kan göra att arbetet flyter bättre. – Bemanningen blir en bra mix av ordinarie medarbetare och vikarier. ULRIKA SUNDQUIST är HR-direktör med ansvar för personalfrågor. Hon hoppas att ersättningen ska uppmuntra fler att skjuta på sin semester. – Flytt av hela semesterveckor underlättar planeringen avsevärt, både för verksamheten och den enskilda individen. Därför har landstinget valt att höja summan inför denna sommar. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det är ett frivilligt val att flytta sin semester, säger hon. Olika landsting erbjuder olika sommarförmåner. – Vi har gjort en bedömning om vad som ger bäst effekt utifrån våra behov och vår bemanningssituation. En schemateknisk åtgärd som även använts tidigare somrar är att samordna enheter och hälsocentraler. Detsamma gäller möjligheten till fler semesterperio- FÖR ATT GÖRA DET mer attraktivt att jobba natt införs en arbetstidsförkortning för sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker. Den innebär att veckoarbetstiden sänks från 36,33 timmar till 29,43 timmar, med bibehållen lön. Den som arbetar och får betalt för en heltid arbetar i praktiken 81 procent. 75 procent av tiden är schemalagd, medan resterande tid används för att till exempel lösa korttidsfrånvaro. – De vakanser vi har i dessa grupper har gjort att vi tvingats stänga vårdplatser. Bristen på sjuksköterskor nattetid är en flaskhals. Landstinget vill behålla de som arbetar natt och samtidigt stimulera fler att börja, säger hon. Modellen ska prövas mellan 1 maj i år till 30 september 2016 och utvärderas under nästa vår. U L R I K A E N G LU N D Besvärligt läge inför semestrarna Läget inför sommaren är besvärligt i Gällivare, likväl som på andra håll. Brist på sjuksköterskor gör att ytterligare vårdplatser stängs. DET ÄR SVÅRT att få en samlad bild av situationen i landstinget. Arbetet med att bemanna pass pågår in i det sista. I Gällivare är Gitt Ström närsjukvårdschef. – Vi har försökt att rekrytera via annonser och personliga kontakter, men även genom att långsiktigt se över arbetsorganisationen, säger hon. Gällivare sjukhus har sedan INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 tidigare ett traineeprogram för nyutexaminerade sjuksköterskor. Under en tvåårsperiod roterar de mellan fyra specialiteter inom närsjukvårdsområdet. I samarbetet ingår medicinsk rehabilitering, kirurgi/ ortopedi, medicinavdelningen, psykiatrin, akutmottagningen och primärvården. – Att vi har traineesjuksköterskor har underlättat för oss inom vissa områden, till exempel vid akuten. Men det råder fortfarande brist på sjuksköterskor, framför allt nattetid. – Vi försöker lösa somma- ren med hjälp av inhyrd personal. Vi kommer även att utöka reduktionen av antalet vårdplatser inom somatisk slutenvård jämfört med tidigare år. Psykiatrin fungerar däremot bättre, ungefär som tidigare år. – Där har vi till en del lyckats vända bristen på sjuksköterskor. Inom primärvården saknas ett antal allmänläkare. – Det är ofta svårt att få tag på läkare från stafettbolagen, vilket gör sommarens planering mycket sårbar, konstaterar hon. Gitt Ström, närsjukvårdschef i Gällivare. Foto: MARIA ÅSÉN Förra året hade 6 954 personer möjlighet att delta i medarbetarundersökningen. Av dem besvarade 5 389 personer frågorna, vilket innebär en svarsfrekvens på 77,5 procent. Resultatet presenterades på arbetsplatserna under februari och mars. Därefter vidtog arbetet med att identifiera styrkor och bestämma utvecklingsområden. Två till tre konkreta aktiviteter per område ska ha tagits fram. — Där befinner vi oss nu. Arbetet bör vara i full gång, säger Ulrika Sundquist, HR-direktör. I september skickas en ny mätning ut, även denna gång via företaget Icquality. Det är i stort sett samma upplägg och frågor som förra gången, men ändå är namnet ändrat — från medarbetarundersökning till medarbetaruppföljning. — Vi förväntar oss inte att alla arbetsplatser ska vara klara med allt de föresatt sig till i september. Däremot kan en ny mätning visa om man är på rätt väg. Genom att kalla det uppföljning vill vi trycka på att det jobb som påbörjats fortsätter, säger hon. Landstingets ledning ser mätningen som ett verktyg för ett aktivt arbetsmiljöarbete. Nytt chip. Alla kort ska bytas Arbetet med att byta ut samtliga Sithskort i landstinget startade i höstas. Fortfarande finns det kvar gamla kort. — Efter den 28 november kommer de helt enkelt inte att fungera, säger Dan-Christer Nilsson, kvalitetsansvarig i division Service. Han uppmanar därför samtliga Sithskortanvändare att kontrollera chipet. På de nya är hörnen mer rundade jämfört med tidigare. Den som har ett kort av den gamla typen ska kontakta den som har behörighet att göra beställningar. Det nya kortet ska dessutom ha det senaste certifikatet, CA v1. — Du kan ta reda på vilket du har genom att klicka på den rödsvarta ikonen längst ner i högra hörnet på datorskärmen. Välj sedan ”administration”, säger Dan-Christer Nilsson. 3 SEN SIST… Ny arbetsmetod ska ge äldre patienter Rätt vård i rätt tid AMBULANSPERSONALENS bedömning sker enligt triagesystemet Retts. Om patienten inte är i behov av att komma till sjukhus kan ambulanspersonalen ge den behandling som krävs, inhalation, injektion Jag tror att satsningar som den här är ett måste. Det är en del i vår profession att ta till oss nyheter. Efter utbildningen startas Migteam som kan bistå avdelningarna på sjukhuset. Ett team består av en läkare, en sjuksköterska och en undersköterska som arbetar efter parollen ”Tillsammans räddar vi liv.”. I juni övergår projektet till skarpt läge. – Jag tror att satsningar som den här är ett måste. Det är en del i vår profession att ta till oss nyheter och använda dem, både för patienternas och vår egen verksamhets skull, säger Birgitta Carlsson. A N N A B E R G ST R Ö M FAKTA Projektet Med det nya arbetssättet sker en naturlig överlämning mellan ambulans- och sjukhuspersonalen. Foto: MARIA ÅSÉN Sjuksköterskan Lisa Muller och undersköterskan Peder Strandberg ingår, tillsammans med en läkare, i ett Migteam. Uppgiften är att bistå med akuta insatser ute på avdelningarna. 4 Tolktjänster blir kvar Tolkcentralen blir kvar i landstingets regi. Förslaget om att lägga ut tolktjänsterna på entreprenad har dragits tillbaka. Skälet är att brukarorganisationerna för döva, dövblinda och hörselskadade inte vill byta driftform. — Våra brukarorganisationer har lämnat synpunkter på förslaget om entreprenad och svaren är att man är nöjd med tolkcentralens verksamhet och att man inte önskar någon annan driftform än den som är i dag. I och med detta tar vi tillbaka förslaget, säger Eva Forsberg, verksamhetschef för syn- och hörselenheten. system skriva in patienter på geriatrisk plats i slutenvård direkt, utan onödiga mellanhänder. Iva arbetar dessutom med mobila insatsgrupper, så kallade Migteam. All personal på iva och medicinkliniken får gå en utbildning som heter Alert/Proact, då de får lära sig att hitta den kritiskt sjuka personen. – Totalt utbildas cirka 240 personer, säger Anna Åström. Ivak i Piteå tar ett helhetsgrepp på vårdkedjan längs Piteå älvdal. I fokus står det akuta omhändertagandet av äldre multisjuka patienter. Efter ett och ett halvt års projekt ska arbetsmetoden nu permanentas. PERSONER ÖVER 65 ÅR med en eller flera diagnoser är en stor patientgrupp som ofta bollas mellan olika instanser. De kommer in akut eller ringer efter ambulans och är oroliga. Om de inte bedöms som akut sjuka skickas de hem, vidare eller får vänta länge medan mer akuta patienter går före. Förutom att det skapar frustration hos patienten och stress hos personalen upptas resurser, transporter och tid som hade kunnat användas bättre av alla parter. Mot bakgrund av detta har ett förbättringsarbete genomförts, Rätt vård i rätt tid av rätt personer. Arbetet leds av projektledaren Anna Åström, med en bakgrund inom intensivvårdsavdelningen, iva, och ambulanssjukvården. Med i ledningsgruppen är även Birgitta Carlsson, enhetschef, och Marie Asplund, verksamhetschef. Hela vårdkedjan, från ambulansstationerna, akutmottagningen och iva till hälsocentralerna, medicinkliniken och kommunerna i Piteå älvdal, är involverade och samverkar. – De äldre är experter på sig själva och vi på hälso- och sjukvård. Vi tar tillvara personens resurser och förmågor i stället för att bara se det sjuka. Genom att lyssna på dennes berättelse och bilda partnerskap blir alla till vinnare. Vi ska mötas så att resurserna kan användas effektivare och patienten få hjälp till rätt vårdnivå direkt, utan väntetider, säger Anna Åström. Nyheter från landstingets webb eller liknande, på plats i hemmet. Tillsammans med den äldre fyller de i ett formulär med namn på vem som har varit där och puls, blodtryck, andningsfrekvens, temperatur, vakenhetsgrad och syresättning. Många gånger är patienten trygg och nöjd med detta. Om ambulanspersonalen bedömer att deras besök behöver följas upp kontaktar de den lokala hälsocentralen. En sköterska hör av sig till patienten direkt nästa morgon. Förändringen upplevs som positiv, både av patienter och personal. – Patienterna blir trygga av att vi gör en bedömning och att vi kontaktar hälsocentralen åt dem om så behövs. Många gånger vet de inte vart de ska vända sig, säger Daniel Strandberg, iva- och ambulanssjuksköterska. Samma rutin används för äldre som kommer till akutmottagningen men inte bedöms vara akut sjuka. Hälsocentralerna kan enligt samma I bräschen för det nya arbetssättet går verksamhetschefen Marie Asplund, projektledaren Anna Åström och enhetschefen Birgitta Carlsson, till höger. I projektet Rätt vård i rätt tid av rätt personer har bland annat följande utvecklats: O Personcentrerad vård. O Tvärprofessionella grupper som arbetar mot samma mål och enligt samma metod. O Mobila intensivvårdsgrupper, Mig. O Uppdaterade omvårdnadsplatser på akuten. O Aktiva bedömningar utförda i hemmet av ambulanspersonal, med uppföljning av hälsocentralen om läget inte är akut. Källa: NLL Sjuksköterskorna Erica Nordlund och Daniel Strandberg samt Thomas Wallon, sektionsledare, ser många fördelar med att mötet med de äldre numera sker efter en strukturerad arbetsmodell. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 Studier om stomi Eva-Marie Isaksson och Monika Lindberg demonstrerar på patienten Rut Mörtberg hur en bensårsomläggning går till. Kursdeltagarna heter Jessica Halsius, Monica Westman, Jessica Avoja och Martin Myrhaug. Foto: PETRA ISAKSSON Hudmottagningen tar upp kampen: Bensåren ska bort! Hudmottagningen vid Sunderby sjukhus har en mission: Att förebygga, behandla och på sikt utrota bensåren i länet. — Bensår orsakar ett stort lidande hos våra patienter och kan leda till en för tidig död. I framtiden hoppas vi att de inte ska förekomma längre, säger hudläkaren Margit Skeppar. EN EFTERMIDDAG varannan vecka håller hudmottagningen en utbildning i hur man ska göra för att förebygga och behandla bensår. – All vårdpersonal är välkommen att delta, säger Margit Skeppar. Kursen börjar med en teoretisk genomgång i hudmottagningens mötesrum. Denna gång har det kommit personal från hälsocentralerna i Hertsön, Porsön och Gammelstad samt från avdelning 42, Sunderby sjukhus. En intresserad ST-läkare från primärvården har också hakat på. Att bensår uppstår kan ha flera olika orsaker, bland annat hudsjukdomar och yttre skador, berättar Margit Skeppar. Gemensamt för alla bensår är att de är mer svårläkta än sår på andra ställen på kroppen. Det har att göra med att venerna i benen, som utsätts för hela kroppens blodtryck, med stigande ålder kan bli uttöjda och otäta. Blodet läcker ut i vävnaderna runt venerna där det inte ska vara. – Då slår vårt immunförsvar igång och det blir inflammation. Problemet kan starta i relativt unga år, till exempel i samband med graviditet. Ju äldre vi blir desto större är risken att drabbas. Övervikt och sjukdomar som gör att rörligheten begränsas ökar risken ytterligare. KÄNSLAN AV ATT ha tunga ben, att vilja lägga upp dem på soffbordet, är ett första tecken på att blodet inte pumpas runt ordentligt. När benen börjar svullna, spänna, svida och klia och det syns bruna fläckar av järnpigment från blodet på INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 Att trä på en stödstrumpa kan vara lite besvärligt, men det finns fiffiga hjälpmedel. huden kan ett bensår vara nära förestående. – Ni som jobbar på hälsocentralen ska vara observanta på tecknen, även när patienter söker för andra åkommor. Det förebyggande arbetet är nämligen det allra viktigaste. Så vad kan man då göra åt problemet? Svaret är enkelt: Använd kompressionsstrumpor, eller som de populärt kallas – stödstrumpor. – De pressar ihop underbenen, så att klaffarna sluter till och ger våra vadmuskler ett bra stöd. Stödstrumpor finns att köpa till exempel på apotek, sportaffärer och skoaffärer. – Sedan elitidrottarna upptäckte fördelen med stödstrumpor har det kommit ett stort utbud av snygga modeller, berättar Margit Skeppar. FÖR DEN SOM redan har fått ett svårläkt bensår gäller det att det snabbt sätts in en korrekt behandling, ordinerad av läkare. I bensårsutbildningen vid hudmottagningen ingår också en Personalen på hudmottagningen föregår med gott exempel – alla använder stödstrumpor. demonstration av hur man lägger om och lindar bensår. Eva-Marie Isaksson, sjuksköterska, och Monika Lindberg, undersköterska, från bensårsteamet visar hur det praktiskt går till på patienten Rut Mörtberg. Hon har sår på båda smalbenen som de varsamt lägger om och lindar alltmedan de svarar på frågor från kursdeltagarna. Bensårsomläggning kräver gedigna kunskaper om sår och det är viktigt att man väljer rätt typ av förband – olika för olika sår. – Men det svåraste är ofta att linda. Men behöver mycket träning, säger Eva-Marie Isaksson. Hon och hennes kollegor ser ett stort behov av utbildning och hoppas kunna fortsätta med kursen så länge behovet kvarstår. Det är också viktigt att patienten får rätt råd, poängterar hon. – Även om såromläggningarna tar tid så är det noga att man fullföljer behandlingen. Det är också nyttigt att röra sig för att öka blodcirkulationen samt att lindra smärtan med smärtstillande läkemedel, just för att man ska kunna röra sig, säger hon. MARTIN MYRHAUG, mottagnings- sköterska vid Gammelstads hälsocentral, tycker att kursen var givande. – Den här typen av utbildningar behövs för att upprätthålla kompetensen. Det är värdefullt att vi får träffa personalen på hud, eftersom vi ofta behandlar patienter på deras ordination. Jag hoppas det blir fler liknande utbildningar inom flera specialistområden, säger han. Margit Skeppar tipsar om att all information om hur bensår ska behandlas finns dokumenterad i en behandlingsrekommendation på hudklinikens hemsida. – När såret är läkt är det viktigt att fortsätta med kompressionsbehandling, ofta livet ut, för att undvika återfall. U L R I K A VA L LG Å R DA Kirurgen Pia Näsvall disputerar med avhandlingen Parastomal hernia: investigation and treatment. Hon är verksam vid kirurgkliniken i Sunderbyn och har forskat vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. En stomi innebär att en tarmände dragits fram genom bukväggen och fästs i huden, för att avföringen ska komma ut den vägen. Pia Näsvall visar hur ultraljud kan användas för att ställa diagnosen parastomalt bråck, alltså ett bråck vid stomin. Hon visar också på patienterna egen upplevelse av att leva med en stomi och hur situationen påverkas av ett parastomalt bråck. Disputationen sker fredagen den 12 juni i aulan, Sunderby sjukhus. Datoravtal ses över Landstinget ser över avtalet med datorleverantören Dell efter att tv-programmet Kalla fakta visat på missförhållanden hos Dells underleverantörer. — De missförhållanden som uppmärksammats är oacceptabla. Vi vill att de varor som landstinget köper in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden, säger Victoria Arenbro Forsberg, inköpschef vid Norrbottens läns landsting. Landstinget har ett ramavtal med Dell som gäller till och med 2016 och omfattar cirka tio miljoner kronor per år. Bemanningsenheten på plats i Sunderbyn Bemanningsenheten har flyttat till nya lokaler. De ligger på entréplanet i Sunderby sjukhus, i närheten av Östra entrén. Enheten ansvarar bland annat för LAS-hantering, samordning av semesterrekrytering samt korttidsrekrytering av undersköterskor/skötare till Sunderby sjukhus. Kjellberg tar priset Fredrik Kjellberg, överläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare vid medicinkliniken, Kiruna sjukhus, har fått handledarpriset Sylf-Mäster 2014 av Norrbottensavdelningen av Sylf, Sveriges yngre läkares förening. Ur motiveringen: ”Med stort engagemang och gedigen kunskap har Fredrik Kjellberg handlett underläkare på ett föredömligt sätt under många år. Samtidigt har han arbetat för ett gott utbildningsklimat på kliniken. Handledningen har innehållit såväl medicinska som professionella aspekter och Fredrik har ständigt funnits tillgänglig för diskussion.” Genom utmärkelsen blir Fredrik Kjellberg automatiskt nominerad till Läkarförbundets nationella handledarpris. 5 TEMA LEDARSKAPETS BETYDELSE Från fotbollsplan till femårsplan Stridsman sätter laget främst Rekrytering av sjuksköterskor, läkare, biomedicinska analytiker, barnmorskor och andra till vården är en sak. Minst lika viktigt är att få dem att vilja arbeta kvar. Men hur gör man som chef för att få arbetsplatser att fungera? Stefan Stridsman och Kristina Myhr Eriksson, båda verksamma vid Sunderby sjukhus, delar med sig av sina erfarenheter. CHEFEN – EN VIKTIG PUSSELBIT ”Det är viktigt att ge landstingets chefer goda förutsättningar och tid att utöva sitt ledarskap”, säger HR-direktören Ulrika Sundquist. Chansen är stor att den som trivs, känner sig sedd och får möjlighet att utvecklas vill jobba kvar. Det gör det dessutom lättare att rekrytera ny personal. — Ledarskapet är centralt för hur arbetsplatsen mår, säger Ulrika Sundquist, HR-direktör. LANDSTINGET HAR cirka 360 che- fer på olika nivåer. Den senaste medarbetarundersökningen visar en klar koppling mellan väl fungerande arbetsplatser och ett gott ledarskap. – Mönstret är tydligt. Rankas ledarskapet högt är det i regel högt betyg även på parametrar som rör arbetsmiljön. Medarbetarna känner sig viktiga och delaktiga. Där det finns en förbättringspotential i fråga om ledarskap finns ofta även andra utvecklingsområden, säger landstingets HR-direktör Ulrika Sundquist. Hon konstaterar att lönen är viktig, men att pengar inte räcker för att behålla och rekrytera personal. Studier bland unga visar att de framför allt värdesätter en god arbetsmiljö med spännande arbetsuppgifter och bra utvecklingsmöjligheter. – Det är sällan lönen kommer på första plats när de listar vad som betyder mest vid valet av yrke och arbetsgivare. Och det är egentligen inte konstigt. Vi spenderar mycket av vår vakna tid på arbetet, säger hon. Förr kunde chefskapet vara en 6 belöning för ”lång och trogen tjänst” och räcka fram till pensioneringen. Numera anställs cheferna i stället på ett tidsbegränsat förordnande, ofta på tre år. Tanken är att det ska ske en löpande, aktiv uppföljning av ledarskapet. – Det vore bra om det blev vanligare och mindre dramatiskt att gå in och ur chefsuppdragen i landstinget. Det ska inte ses som ett nederlag att lämna en chefstjänst. I dag är det ofta väldigt laddat. HUR EN MÄNNISKA mår på sitt jobb behöver förstås inte enbart bero på vem som leder avdelningen. Det talas numera både om chefskap och medarbetarskap – som anställd bidrar man till stämningen på en arbetsplats. – Det kan finnas annat som påverkar och som medarbetare måste man också ta sitt ansvar, men vi vet att chefen har en viktig roll. Därför måste vi se till att ge honom eller henne förutsättningar att utöva sitt ledarskap på ett bra sätt. Flera förändringar är på gång. Landstingets chefs- och ledarskapsprogram ska upphandlas på nytt. I samband med det ska innehåll och upplägg ses över. – Utbildningarna är uppskattade och får bra betyg i utvärderingar, men det är ett tillfälle för oss att utveckla dem ytterligare. DESSUTOM SKA en central introduktion för nya chefer återinföras. Foto: MARIA ÅSÉN Syftet är att öka den grundläggande kunskapen om landstingets verksamhet, för att chefen ska få rätt förutsättningar att kunna företräda landstinget som arbetsgivarens representant. Under våren har en FAKTA Ledarskap Fortbildningen av ledare i landstinget ska framöver utgå från tre perspektiv: O Leda sig själv. Chefen ska ha självkännedom. Vem är jag, vad driver mig, hur reagerar jag i olika situationer. O Leda sin grupp. Chef är en tjänstetitel, medan ledarskap bygger på ett förtjänat förtroende som ger inflytande. Hur lockar jag fram det bästa ur enskilda individer? Hur gör jag för att få ihop ett lag som strävar mot samma mål? O Leda sin verk- samhet. Chefen ska kunna arbeta utifrån landstingets verksamhetsstrategi. Hur utvecklar jag flöden och processer? Vad gäller ifråga om arbetsrätt, ekonomi och styrning? Källa: NLL central introduktion inom HR-området genomförts. Denna ska nu vidareutvecklas och även omfatta andra områden, för att ge cheferna en övergripande bild. – Det finns ett värde i att erbjuda alla en gemensam introduktion. Däremot svarar divisionerna även fortsättningsvis för sin del, säger hon. Undersökningar som gjorts med landstingets chefer visar att det finns önskemål om mer kunskap på flera områden. – Därför ska fortbildning för befintliga chefer vidareutvecklas. Det handlar om såväl kunskap och uppdatering som energipåfyllnad. I MARS ANTOG politikerna en ny verksamhetsstrategi. – Den ska vara grunden till hur vi bedriver vår verksamhet. För att kunna säga att vi till exempel jobbar processorienterat, kunskapsstyrt och personcentrerat måste vi också utbilda våra chefer i vad det innebär, konstaterar Ulrika Sundquist. Vidare ska mentorskapet i landstinget utvecklas (se nästa uppslag). En annan, konkret åtgärd för att stötta landstingets ledare är bildandet av en bemanningsenhet. I och med det ska cheferna i vården, som ofta ägnar mycket tid åt korttidsrekryteringar, få tid över till det som de egentligen ska ägna sig åt – att leda och utveckla arbetet. U L R I K A E N G LU N D INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 Stefan Stridsman har ett förflutet på fotbollsplanen, både som spelare och tränare. Han ser många likheter mellan att vara ledare i vården och inom idrotten. — Det gäller att se individen, bygga ett lag och arbeta mot tydliga mål för att uppnå goda resultat, säger han. UNDER SIN TID som fotbollsspelare var Stefan Stridsman aktiv i Kiruna FF, Bodens BK och Sirius i Uppsala. Därefter har han både varit tränare och ungdomsledare i Sävast AIF. Nu är han verksamhetschef för Kompetenscentrum Rehabiliteringsmedicin och har även där nått framgångar. Förra året utsågs han till Årets förnyare i landstinget – i motiveringen framhölls att verksamheten under hans ledning effektiviserats och utvecklats. Det som främst avsågs var den internationella Carfcertifieringen, en granskning som kunde genomföras efter flera års målmedvetet arbete vid neuro- och smärt-rehabmottagningen, neurorehabiliteringen avdelning 41 N och Garnis rehabcenter i Boden. Vi ses i mottagningens lokaler, ovanför apoteket i Sunderby sjukhus. Stefan Stridsman ger ett lugnt, nästan lågmält intryck. – Jag har inget behov av att vara någon ”shining star”. Att vara verksamhetschef är ett jobb jag utför tillsammans med mina medarbetare, i med- och motgång. Visst fattar jag beslut, men det viktigaste är att få alla att känna sig delaktiga och sträva mot gemensamma mål. Det fungerar inte att låtsas vara någon man inte är. I DAG ÄR CARF en integrerad del av verksamheten, ett ständigt pågående arbete för att kvalitetssäkra den specialiserade rehabiliteringen i länet. Och fortfarande läggs stor vikt vid att ta fram tydliga, mätbara mål på olika nivåer. – Det är jätteviktigt att ha en genomarbetad och väl förankrad verksamhetsplan, som beskriver vad vi ska uppnå. För att vi ska kunna förbättra oss krävs kontinuerlig uppföljning och analys av resultaten, säger han. Som ledare är han tydlig med vilken väg de ska ta. Samtidigt försöker han få medarbetarna att känna engagemang, samhörighet och framtidstro. – Hos oss ska välutbildade människor från tio professioner ingå i en helhet. Att få alla att arbeta mot gemensamma mål är en utmaning, men när det lyckas har det enormt stor effekt. Hur ska man göra? – Oftast är det chefen som på sin INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 Stefan Stridsman vill få alla medarbetare att sträva mot samma mål. ”Det är också viktigt att alla har klart för sig vem som ansvarar för vad”, säger han. Foto: MARIA ÅSÉN kammare arbetar med planerna; jag har själv suttit där flera gånger. Nu senast bjöd vi i stället in hela Kompetenscentrum, 60 till 70 personer, till en dag där vi gruppvis gjorde analyser för att identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Arbetet utmynnade i en femårsplan. Det ger goda förutsättningar till följsamhet när alla är med i processen. AV EFFEKTIVITETSSKÄL kan förstås inte alla ta del av alla frågor. – Men när det gäller grundläggande områden, till exempel strategiska planer och värdegrunder, är det en fördel om samtliga deltar i processen, säger han. I ett ekonomiskt ansträngt läge är det om möjligt ännu viktigare. – Det ökar förståelsen för varför man gör olika prioriteringar, vilket i sin tur höjer medvetenheten om kostnader. Hela landstinget måste bli bättre på att leverera tjänster kostnadseffektivt. Det finns exempel på andra håll i landet där man hunnit betydligt längre än oss. Stefan Stridsman konstaterar att hälso- och sjukvården är en av de mest komplexa branscher som finns, där prioriteringar och etiska överväganden ständigt måste göras. – Det kommer nya behandlingsmetoder, ny teknik och nya mediciner. Vi möts hela tiden av nya förväntningar från patienterna – till exempel ska rehabiliteringen gå allt snabbare. Men ska vi göra nytt måste vi ta bort annat, det går inte att hela tiden lägga på nya uppgifter på personalen. HAN ANSER ATT komplexiteten gör det extra viktigt att satsa på ledarskapet. Själv har han utbildat sig på flera sätt under sina sammanlagt tio år som enhetschef, sektionschef och nu verksamhetschef. Just nu deltar han som en av 20 verksamhetschefer i Sjukvårdens ledarskapsakademi, ett nationellt mentor- och managementprogram. – Det startade sedan de stora landstingen och regionerna lyft fram att vi generellt sett har för låg ledarkompetens inom vården i Sverige. Han ser det som ett privilegium att få delta i utbildningen, där programträffar varvas med mentorsstöd under ett års tid. – Min mentor är biträdande sjukhusdirektör vid Karolinska universitetssjukhuset, som har cirka 17 000 anställda. Det intressanta är att han brottas med ungefär samma fråge- ställningar och utmaningar som jag gör i ett mindre landsting. STEFAN STRIDSMAN VILL vara med och påverka för att, i slutändan, kunna förbättra för dem som behöver behandling och rehabilitering. I grunden är han arbetsterapeut, men det är länge sedan han arbetade direkt med patienter. – Jag har aldrig haft några särskilda karriärmål, det har fallit sig naturligt att ta sig an nya chefspositioner allt eftersom. Även där finns det paralleller till idrotten. Till exempel har spelarna i lagsporter olika uppgifter. Själv var jag ofta lagkapten. I perioder arbetar han mycket, men säger att det är självvalt och beskriver det som en livsstil. – Men jag ser till att klara av att kombinera det med barn och familj. Ett ledarskap kan ta sig olika uttryck. Efter alla år som chef är Stefan Stridsman säker på en sak: – Det finns många teorier men i grund och botten handlar det om att veta vem man är och vad man har för värderingar. Eftersom man använder sig själv som redskap fungerar det inte att låtsas vara någon man inte är. U L R I K A E N G LU N D E 7 TEMA LEDARSKAPETS BETYDELSE Kristina Myhr Eriksson, Årets chef 2014: ”De ska känna att jag bryr mig om dem” Kristina Myhr Eriksson har sina prioriteringar klara för sig. Hennes dörr står nästan alltid öppen och hon försöker vara med på morgonmöten och arbetsplatsträffar. — Finns jag tillgänglig för medarbetarna har jag också möjlighet att fånga upp det som händer. De ska känna att jag bryr mig om dem, säger hon. KRISTINA MYHR ERIKSSON är verksamhetschef vid Kompetenscentrum för internmedicin och geriatrik i Sunderbyn, med över 300 medarbetare. Det omfattar sex sektioner, sex vårdavdelningar, behandlingsenheter och flera mottagningar. Hon har sju enhetschefer under sig och är själv ansvarig för att leda omkring 50 läkare. – Det är egentligen ett alltför stort uppdrag, men så ser det ut, säger hon. I grunden är hon specialistläkare inom internmedicin och hematologi. Under åtta år arbetade hon som sektionschef inom hematologin varav de två sista åren även som läkarchef vid medicinkliniken. För ett och ett halvt år sedan, i januari 2014, började hon som verksamhetschef. Hon arbetar fortfarande tio procent som läkare vid hematologen. – Utvecklingen går snabbt och jag vill inte tappa den kompetensen, samtidigt som det är bra att ha kvar kopplingen till verksamheten. Förra året blev Kristina Myhr Eriksson utsedd till Årets chef av Norrbottens läkarförening. Av motiveringen framgår att hon med mod och kraft tagit sig an chefskapet vid Kompetenscentrum. Och vidare: ”Hon har redan etablerat ett strukturerat och aktivt ledarskap med ambitioner och visioner. På kort tid har hon hunnit agera i ett flertal svårhanterliga situationer. Omtanken om medarbetarna är uppenbar och uppskattad”. SJÄLV SER HON förlägen ut när läkarföreningens utmärkelse kommer på tal. – Det var förstås roligt, även om det känns som att den kom lite väl tidigt. Jag har bara hunnit vara verksamhetschef i ett och ett halvt år och lär mig fortfarande hela tiden. Men vad är det som gör att just hon uppmärksammas för sitt ledarskap? Kristina Myhr Eriksson funderar en stund och säger sedan att hon är tacksam över sin omgivning. – Jag är mycket för att lyssna och samverka. Jag har många visioner, 8 na ges möjlighet att göra karriär, även inom slutenvården. – Det är viktigt att det finns en karriärtrappa. Det är samma sak på läkarsidan. Vi kan rekrytera nya, men kan vi inte erbjuda ett sammanhang som känns meningsfullt och utvecklande kommer de inte att stanna i vårt landsting. Kristina Myhr Eriksson deltar själv i ett utvecklingsprogram för chefer i vården, som ges vid Handelshögskolan i Stockholm. – Jag är ju läkare i grunden. Med hjälp av programmet lär jag mig mer om bland annat ekonomi, styrning och uppföljning. Jag får dessutom utbyta erfarenheter med andra chefer inom hälso- och sjukvården. Som chef krävs det uthållighet för att hålla modet uppe, både på mig själv och på andra. PERSONALBRIST, stängda vård- men för att komma fram till bra lösningar måste vi processa idéerna tillsammans. Jag har fina medarbetare och stöd från övriga chefer – det är viktigt med en bra dialog både uppåt och neråt. Och jag får möjlighet att utöva mitt chefskap, det är nog det viktigaste. Det betyder inte att allt är enkelt. – Som chef måste du klara att möta motstånd, men att bara arbeta i motvind sliter för mycket. Just förutsättningar är något hon återkommer till. Det fattas många sjuksköterskor vid enheterna som hör till Kompetenscentrum för internmedicin och geriatrik. Che- ferna ägnar en stor del av arbetstiden åt korttidsrekryteringar, vilket gör att de inte hinner med det dagliga på ett bra sätt. FÖR EN ENHETSCHEF som sällan har tid att stanna upp är det svårt att tänka på hur arbetsplatsen ska kunna utvecklas. – Cheferna är nyckelpersoner för att rekrytera och behålla personal. Det är nödvändigt att vi tillför resurser för att avlasta dem. Min viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för andra att göra ett bra jobb. Samtidigt måste sjuksköterskor- Kristina Myhr Eriksson är chef över 50 läkare. ”Min viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för andra att göra ett bra jobb”, säger hon. Foto: MARIA ÅSÉN platser, en budget i obalans – det finns många svårigheter på både kort och lång sikt i landstinget. Men Kristina Myhr Eriksson är optimist. – Även om det ser ut som det gör i dag är jag övertygad om att det kommer att vända. Jag känner en stolthet över allt bra vi åstadkommer och försöker fokusera på det som fungerar. Vad är svårast i ditt jobb? – Att möta den frustration som uppstår på enheter där det är för få sjuksköterskor och läkare. Som chef krävs det uthållighet för att hålla modet uppe, både på mig själv och på andra. Hur gör du för att orka? – Det är viktigt att ha ett annat liv också, för att fylla på. Jag jobbar inte extremt mycket och är bra på att vara ledig. Jag och min man har tre vuxna döttrar och ett barnbarn på tre år, jag läser italienska, träffar vänner och gräver i trädgården, ja ägnar min energi åt helt andra saker. Har du några tips till andra i ledande ställning? – Var närvarande, både fysiskt och mentalt. Ha tålamod, du behöver hålla ut för att nå resultat. Bli inte frustrerad om inte allt händer tillräckligt snabbt. Bygg upp en lagkänsla och arbeta tillsammans fram tydliga mål – alla ska veta vad ni strävar mot. Och ta hjälp, du behöver inte klara allt själv. U L R I K A E N G LU N D INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 STÖD FÖR NYA CHEFER Mentorsbanken ska göra det enklare för chefer i landstinget att få stöd för att växa in i rollen som ledare. — Mentorskap är utvecklande både för adepten och mentorn, säger Ulrika Burman, HR-specialist inom chefsförsörjning och ledarutveckling. I DEN MENTORSBANK som tog form förra hösten finns för närvarande 32 personer som är villiga att ställa upp som samtalspartner. Mentorskapet handlar om att vägleda en chef i dennes arbets- och livssituation genom att avsätta tid för dialog och reflektion. Målet är att utveckla trygga och modiga ledare. – Banken är under uppbyggnad och vi hoppas att fler anmäler sitt intresse. Efterfrågan att få tillgång till en mentor är stor, säger Ulrika Burman. Som ett led i arbetet har en utbildning anordnats under våren (se nedan). – Det är glädjande att intresset var så pass stort. Några av de 24 deltagarna har varit mentor tidigare och känner sig säkra i rollen. För andra kan utbildningsdagen göra att man får verktyg och kunskap, förklarar hon. HÅKAN RENSTRÖM, HR-specialist inom administration, har lång erfarenhet av mentorskap. Med 40 år i fortsatt kontakt även efteråt. Kan jag fungera som bollplank när det uppstår problem är det klart att jag ställer upp. landstinget, bland annat som personalchef i division Kultur och utbildning, känner han att han har kunskap att bidra med. För tolv år sedan var han mentor för första gången och därefter har det rullat på. Enhetschefer vid sjukhus och chefer vid hälsocentraler är några av de ledare han coachat. – Det är adepten som sätter agendan utifrån vad han eller hon har behov av och vill ha ut av vår kontakt. Det kan vara stöd i frågor som rör verksamheten och relationer. Ibland handlar det om praktiska frågor, till exempel hur man kan använda sig av administrativa verktyg och personalstatistik, berättar han. Kontakten bygger förstås på respekt och ett ömsesidigt förtroende. Det händer att chefen måste handskas med konflikter i arbetsgruppen. – I det läget kan jag komma med förslag. Ofta vet chefen vilken väg som är bäst att gå, men vill ha ett stöd. Vid den första kontakten gör de upp om upplägget. Ofta träffas de ungefär en gång i månaden under ett års tid. Mellan de fysiska träffarna har de kontakt via telefon och mejl. Allt som sägs är konfidentiellt. Håkan Renström började som mentor för tolv år sedan. Ulrika Burman, HR-specialist, ser mentorsbanken som ett sätt för landstinget att erbjuda chefer stöd och utveckling i deras vardag. Foto: MARIA ÅSÉN Mentorskapet är begränsat i tid och ska avslutas vid en bestämd tidpunkt. – Men visst händer det att vi har EN PERSON KAN vara mentor till flera adepter samtidigt, men de flesta väljer att stötta en åt gången. Det är viktigt att kemin mellan dem känns bra, annars är det svårt att komma framåt. – Kontakten bygger förstås på respekt och ett ömsesidigt förtroende. Att ställa upp som samtalspartner innebär inte bara att ge av sig själv. Håkan Renström berättar att han själv får ut mycket av dem han coachar. – De har gett mig ny kunskap om vår organisation och om det praktiska arbetet inom vården. Jag har dessutom lärt mig mer om hur andra tänker och agerar i olika situationer. Att vara mentor har faktiskt gjort mig tryggare i mitt eget arbete, säger han. Mentorskapet ingår i landstingets ledarskapsutveckling. Det är också en del av landstingets övergripande kompetensförsörjningsprocess ARUBA, som står för attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avsluta. – Det handlar i slutändan om att kunna utveckla och behålla våra chefer och även rekrytera nya, säger Ulrika Burman. U L R I K A E N G LU N D Fler mentorer på gång i landstinget Utbildningsdagen ska inspirera fler att ta på sig att vara mentor. — Satsningen lyfter fram hur viktigt det är med ledarskap. Vi måste ta hand om våra chefer, säger Birgitta Forsberg, verksamhetschef för akutsjukvården i Kalix. UTBILDNINGEN i mentorskap lockade 24 personer från olika delar av landstinget, både nuvarande och blivande mentorer. De fick bland annat veta mer om de olika rollerna, spelregler, coachning, samtalsmetodik, styrkor och fallgropar. Fyra av deltagarna stannar till efteråt i restaurangen i Landstingshuset i Luleå. De är nöjda med dagen och tycker att det är bra att landstinget vill ta tillvara den erfarenhet som finns i organisationen. Kristina Nilsson, länsmusikchef, Norrbottensmusiken, har redan varit mentor. Hon har själv också provat på att vara adept en gång i tiden. – Att jag hade tillgång till en mentor var den avgörande faktorn som gjorde att jag bytte till mitt förra chefsjobb. Det hjälpte mig att få struktur och se vad som var mitt nästa steg. HON ÄR ÖVERTYGAD om att landstinget har mycket att vinna på ett väl utvecklat och spritt mentorskap. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 efter hur jag agerar i olika situationer och vad som styr mitt handlande, för att kunna förklara det för någon annan. Carin Eriksson, enhetschef inom folktandvården i Gällivare, har varit mentor vid två tillfällen när hon arbetade i apoteksvärlden. – Det var givande, jag lärde mig mycket om mig själv. Birgitta Forsberg, Carin Eriksson, Kristina Nilsson och Karin Martinsson Heikkilä är eller ska bli mentorer åt andra i ledande ställning. Foto: MARIA ÅSÉN – Jag tror på ett hållbart ledarskap. Det ger resultat på både kort och lång sikt om landstinget kan få snurr på att ta hand om och utveckla sina chefer. Och att vara mentor är minst lika givande och lärorikt som att vara adept. Även Birgitta Forsberg har både haft och varit mentor. – Som adept fick jag fundera kring vad jag hade för mål med mitt ledarskap. Men även som mentor får jag möjlighet att reflektera. Jag måste tänka HENNES ERFARENHET är att tillgång till en mentor kan göra att en ny chef känner sig mindre ensam. – Man kanske inte vill diskutera problem med sin närmaste chef. Då kan en mentor vara ett bra alternativ. Kristina Nilsson har samma uppfattning. – Som mentor finns du utanför enheten det handlar om och kan se mer objektivt på det som händer. Karin Martinsson Heikkilä, enhetschef för Barnmedicin, Gällivare-Kiruna, har också varit adept. Nu, efter flera år som chef, ska hon bli mentor. – Jag hoppas kunna vara ett bra stöd. Det känns som ett ansvarsfullt och viktigt uppdrag. Kan tryggare chefer inverka positivt på rekryteringen av personal? – Det löser inte hela bemanningsproblematiken, men kan i alla fall göra att fler chefer orkar stanna kvar, säger Karin Martinsson Heikkilä. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 9 GRANS – EN PLATS FÖR VÄXANDE Det finns mycket att göra på Grans naturbruksskola. Från vänster Gustav Latvaniemi, Marcus Lidman, Tomas Worrsjö, Anders Granberg och Denise Zetterberg gör gräsmattorna fina inför arrangemanget Djurens dag. Foto: MARIA ÅSÉN Tomas Worrsjö har lotsat ett 80-tal unga människor till praktik, studier eller jobb. s Det nya desinfektionsmedlet ska vara effektivare mot virus. Mjuk hud ger mindre besvär De nya handdesinfektionsmedlen har gett anställda problem. — I andra landsting har besvären med hudirritation varit övergående, säger Kia Karlman, hygienöverläkare. Djuren bidrar till den trivsamma miljön på Grans. FÖRRA SOMMAREN upphandlades och levererades nya handdesinfektionsmedel, Promanum Pure och Softa Man Gel. – Vi har utökat vår kravspecifikation. Det betyder att vi nu har ett medel som bättre ska rå på bakterier, svamp och virus, till exempel Norovirus, kräksjukans virus, säger Kia Karlman. Men under hösten rapporterade anställda inom vården och folktandvården att deras hud reagerade med sveda och rodnad. En grupp bildades för att undersöka saken. Bland annat fick fyra av de svårast drabbade göra ett allergitest. – Testen visade ingen kontaktallergi mot de ingående komponenterna – etanol, isopropanol, vatten och fyra mjukgörande ämnen, säger Kia Karlman. För att få en uppfattning om omfattningen av hudproblemen skickades en enkät ut till chefer, som i sin tur frågade personalen. Ungefär fyra procent av 1 800 medarbetare uppgav att de hade svåra besvär. Det framkom att några övergått till att enbart tvätta händerna med tvål och vatten. – Förutom att det inte blir tillräckligt rent är det ett riktigt dåligt alternativ om man har känslig hud. Tvål och hud går inte ihop. Alkoholbaserad handesinfektion är mer skonsam mot huden – det återfuktande medlet minskar på sikt risken för irritationseksem. För 25-åriga Denise Zetterberg, här med en skäggagam, har tiden på Grans inneburit att hennes liv tagit fart igen. ”Jag har börjat tänka mer framåt”, säger hon. Trygghet och rutiner. Fysiskt arbete och frisk luft. Dessutom mycket bekräftelse — deras insats är viktig för att hålla naturbruksskolan i bra skick. Activus på Grans i Öjebyn får människor att växa. K lockan är halv tio och det är dags för förmiddagsfika – kaffe och knäckebrödsmackor. Gustav, Marcus, Mathias, Denise, Mia och de andra i Activusgänget har ställt ifrån sig krattorna, hängt av sig jackorna och satt sig vid ett bord i skolans restaurang. Elever och anställda vid naturbruksskolan är också på plats och det sorlar trivsamt. Activus erbjuder arbetsträning för tio vuxna mellan 18 och 34 år, människor som på ett eller annat sätt fastnat på sin väg i livet. Satsningen startade 2008 och är ett samarbete mellan landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Piteå kommun. Hittills har ett 80-tal personer passerat och för de flesta har det gått bra, berättar Tomas Worrsjö, arbetsledare och eldsjäl. – De har gått vidare till praktikplatser, studier eller jobb. Vi har nära kontakt med deras handläggare, till exempel vid Försäkringskassan. När de slutar hos oss ska nästa steg vara klart, blir det ett glapp är det lätt att falla tillbaka i arbetslöshet. Det låter enkelt, men vad är egentligen framgångsreceptet? Hur lyckas Tomas och hans två vaktmästarkollegor Anders och Sune få deltagarna att börja lita på sig själva igen och känna framtidstro? – På ett lantbruk med många fastigheter finns det alltid jobb. Det ska krattas, skottas, snickras, repareras och målas. Och det är inga påhittade uppgifter utan sådant som verkligen behöver göras. Våra deltagare får mycket beröm av skolans personal, förklarar han. Sommarhalvåret är den mest intensiva perioden. – Det kan ta upp till en vecka för tre personer att klippa allt gräs, så pass stora ytor handlar det om. Sedan är det dags att börja om igen… EN ANNAN PUSSELBIT är det sociala sammanhanget. Det finns en tillåtande attityd på Grans, både i och utanför gruppen. - Det är en acceptans som är fantastisk. Det är lätt att komma in och bli en del av 10 gemenskapen när man kommer som ny. Vi är arbetskamrater som trivs ihop. De flesta av deltagarna är på plats mellan åtta och tolv varje dag. – Det är en bra början att komma upp på morgonen och få rutiner i sitt liv, säger Tomas Worrsjö. Men alla har inte samma kapacitet till arbetsträning. – Det kan finnas någon som till att börja med är här två dagar i veckan, men som allt eftersom klarar fler. Andra kombinerar Activus med praktik. Det kan ta lång tid att komma tillbaka, och det måste få vara så. Utgångspunkten är 20 veckors arbetsträning. I själva verket stannar de flesta mellan ett och ett och ett halvt år. – Det kan ta lång tid att komma tillbaka, och det måste få vara så. Det går inte att stressa på. Samhällsekonomiskt är det ändå oerhört lönsamt. För att inte tala om vilken vinst det är för den enskilda människan. SJÄLV HAR TOMAS WORRSJÖ varit allt från taxichaufför, gummiverkstadsarbetare, båtbyggare och travtränare. Men han har aldrig trivts så bra med ett jobb som han gör nu. – Att se deltagarna utvecklas betyder allt för mig. Jag håller kontakt med många även sedan de lämnat Grans. De är otroligt duktiga och jag är så stolt över dem. Dessutom lär jag mig saker av dem hela tiden. På pitemål konstaterar han att han inte är någon psykolog, men att han finns som stöd för den som behöver någon att tala med. – Om de känner för det får de gärna berätta, men initiativet ska komma från dem. De brukar dela med sig om det är något som trycker dem. Denise Zetterberg, 25 år, skrattar när hon hör vad han säger. – Jamen du är ju som en morfar för oss. Eller kanske en pappa! Det är i alla fall du som gör att det fungerar så bra med allt, berömmer hon. Anders Granberg har själv arbetstränat på Grans. Idag är han vaktmästare och handledare. Det är stora ytor som ska krattas. Gustav Latvaniemi kör bort löv. TIDEN PÅ GRANS har gett henne livsglädjen tillbaka. – Jag har inte mått bra psykiskt under flera år, det är ingenting jag skäms över att berätta. Vändpunkten var när Denise fick komma till Sinnenas ateljé i Piteå och deras trädgårdsrehabilitering. Efter det, för snart ett år sedan, började hon på Activus. – Det har förändrat mitt liv. Nu har jag något att kliva upp till på morgonen och allt jobb gör mig så trött att jag sover bättre på natten. Det är en rytm som jag mår bra av. Till en början arbetade hon mest i smådjurshuset, bland ödlor, ormar och andra reptiler. Det passade henne perfekt eftersom hon själv har flera ormar hemma, bland annat en kungsboa. Nu har hon övergått till andra sysslor. – Att måla är det jag gillar bäst – möbler, väggar, ja allt. Och sedan är jag gärna i snickeriet – vi har bland annat klätt om stolar och en soffa. Denise Zetterberg och de andra i gruppen får ofta positiva kommentarer om det jobb de utför på skolan. Det värmer. – Men det viktigaste är att jag blivit bättre på att bekräfta mig själv. Jag uppskattar både livet och den jag är, mer än jag gjorde tidigare. NU HAR HON BÖRJAT planera för framtiden. En dröm är att föda upp reptiler, först på hobbynivå och kanske så småningom i större omfattning. Men till att börja med vill hon göra praktik på ett företag, helst inom måleri. Och än några månader kommer hon att vara kvar med arbetskamraterna på Grans. – Det är ett bra gäng, man känner sig accepterad även sämre dagar när man kanske är trött eller sur. Om jag fick önska något är det att fler kunde få chansen att komma hit, säger hon och får ett allvar i blicken. För några år sedan var verksamheten hotad. Numera är Tomas Worrsjö inte speciellt orolig, trots att det talas om förändringar vad gäller huvudmannaskapet för naturbruksskolan. Psykiatrin, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Piteå kommun, ingen instans signalerar att de har tankar på att dra sig ur samarbetet. Och till de tio platserna är det alltid kö. – Ryktet har spritt sig om att det vi gör här på Grans fungerar. Vi skulle kunna växa och ta emot fler. Kanske är det något att tänka på nu när elevantalet till naturbruksprogrammet minskar. Samtidigt finns det en gräns – vi måste kunna erbjuda riktiga, meningsfulla arbetsuppgifter till alla. U L R I K A E N G LU N D Denise Zetterberg, Mia Jokelainen och Mathias Pekula målar hästbommar. Mathias Pekula och Tomas Worrsjö tar sig an en av skolans björkar. ENLIGT Lagen om offentlig upphandling, LoU, kan landstinget inte avstå från att köpa in de upphandlade produkterna, men det finns alternativ. – Den som har problem kan i stället prova Softa Man Pure, som är framtagen för känslig hud, eller Sterillium som används inför operationer, tipsar Kia Karlman. Erfarenheter från andra landsting visar att besvären oftast försvinner efter ett par månader, när huden vant sig. – Men samtidigt bor vi långt norrut, där luften vintertid är mycket torr. Det kan göra att det tar längre tid här uppe. Kia Karlman rekommenderar kontinuerlig behandling med någon av de mjukgörande krämer/salvor som landstinget upphandlat. Detta för att reparera skadad hud. För den som inte märker någon förändring är nästa steg att vända sig till företagshälsovården, för att få diagnos ställd och behandlande krämer utskrivna. U L R I K A E N G LU N D UTSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 11 Nationellt intresse för VNS-projektet Intresset för landstingets projekt Vårdnära service, VNS, är stort i hela landet. När division Service bjöd in kollegor från övriga Sverige tog platserna slut. 70 personer från 16 landsting och regioner deltog i Vårdnära servicedagarna i Luleå i slutet av maj. Stefan von Below och Lisette Sällström från projektledningen berättade om bakgrunden, vilka vägval och strategiska beslut som tagits under resans gång och hur pilotprojektet genomförts. De redovisade också vilka lärdomar och erfarenheter som försöket gett och vad nästa tänkbara steg kan bli. Konferensdeltagarna fick också möjlighet att på plats i Sunderby sjukhus träffa nyckelpersoner i projektet och se hur arbetet organiserats. Gruppvis fick de möta medarbetare som bland annat visade hur de jobbar med transporter, köksarbete och förrådsbeställningar. KRÖNIKA HANS RÖNNKVIST Hans Rönnkvist är tillförordnad landstingsdirektör. I sommar hämtar han energi vid havet utanför Kalix, där han har sin stuga. Förändringar är det normala V En ny typ av skrivare och id-band provas i Sunderbyn. Akuten provar nya id-band Akutmottagningen i Sunderby sjukhus testar en ny typ av skrivare för utskrift av id-band, som ska vara tåligare än de som används i dag. Det nya id-bandet står emot desinfektionsmedel och vatten, vilket gör det säkrare och mer hållbart än det som nu används i vården. För personalen blir det en förenkling då den slipper skriva ut etiketter och placera i armbandet. På ett år köper Norrbottens läns landsting in omkring 85 000 id-band. Sammanlagt är det en kostnad på omkring 510 000 kronor. Med de nya armbandsskrivarna uppskattas landstinget kunna göra en årlig besparing av förbrukningsmaterial på omkring 400 000 kronor. Under de praktiska övningarna tränar kursdeltagarna in den standardiserade metodik som alla led kan använda. AKUT LÄGE – MEN FÖRST EN KURS Grunden i AMLS, Advanced Medical Life Support, är att all vårdpersonal som möter den akuta patienten följer samma flödesschema och använder samma språk. — Fokus är att omedelbart hitta och åtgärda livshot. Varje fördröjning kan vara katastrofal, säger Thomas Wallon, ambulanssjukskötare och kurskoordinator. Mer kunskap om självmord En ny metod för att förebygga självmord bland unga ska testas i Norrbotten. Skol- och elevhälsopersonal som möter barn i årskurs sju och åtta ska utbildas i en metod som heter Youth awareness mental health, YAM. Landstingets folkhälsocentrum efterlyser högstadieskolor som är intresserade av att fördjupa sig i ämnet och ingå i studien. Syftet med det nationella projektet är att prova och införa metoden i Sverige. YAM är den hittills mest framgångsrika forskningsmässigt utvärderade metoden mot självmord. Reduktionen av antalet självmordsförsök är 50 procent. 12 I Norrbotten finns tio instruktörer inom AMLS, från olika orter och arbetsgrupper inom prehospital vård. Övre raden från vänster Maria Mörsare, Arne Zingmark, Andreas Hansson och Thomas Wallon. Nedre raden Sara Trast, Maria Fogelvik, Ann Wanhatalo, Mira Granberg och Therese Marklund. Saknas på bilden gör Lena Rönnqvist. Foto: MARIA ÅSÉN AMLS ÄR EN internationell stan- Hittills har 128 av landstingets medarbetare genomgått tvådagarskursen, som hålls varje vår och höst. dardiserad metod för säkert omhändertagande av den akuta patienten. Sedan 2007 tillämpas den i Sverige och från 2013 är Piteå älvdals sjukhus en av Sveriges åtta nationella fakulteter. Sedan dess har 128 landstingsanställda i Norrbotten, prehospital personal, genomgått tvådagarskursen. Drivande i satsningen är ambulanssjukskötaren och kurskoordinatorn Thomas Wallon och överläkaren Arne Zingmark. De gick själva kursen i Stockholm och har utbildat sig och flera andra till instruktörer genom åren. – För mig som har jobbat länge som läkare var det medicinskt inget nytt, men jag önskar att jag INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 hade fått gå den redan från början. Det underlättar om alla har samma tillvägagångssätt, säger Arne Zingmark. Totalt har länet tio utbildade instruktörer. Sara Trast, en av dem, lyfts fram som en tillgång. Hon arbetade tidigare med AMLS på Södersjukhuset i Stockholm, men flyttade så småningom hem till Norrbotten. I dag arbetar hon som sjuksköterska i Sunderbyn och är glad över att kunna dela med sig av sina kunskaper inom AMLS. Det är en helt annan rapportering, tydlig och distinkt. FAKULTETEN I PITEÅ håller en kurs varje vår och höst. Under två dagar drillas deltagarna intensivt, både genom teori och med hjälp av en rad iscensatta praktiska övningar. Instruktörerna agerar och interagerar utifrån tydligt angivna scenarier med deltagare från hela länet. Kursdeltagarna är läkare, sjuksköterskor vid akuten och ambulansen samt personal från hälsocentraler. En vinst med kursdagarna är även mötet mellan yrkesgrupper och arbetsplatser. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 – En liten vårdcentral kan till exempel ha en jättebra lösning som vi och andra kan ta efter, säger Arne Zingmark. Kursen avslutas med ett teoretiskt och ett praktiskt prov. Efter fem år finns möjlighet till repetition. DE OMRÅDEN och ämnen som tas upp på kursen är patientundersökning, luftvägshantering, bedömning av patienten i chock, dyspné/ andningsinsufficiens, bröstsmärta, förändrad medvetandegrad, GIblödning och buksmärta. Direkta livshot ska identifieras enligt ett ABCDE-schema, airway, breathing, circulation, disability och expose, det vill säga luftvägar, andning, cirkulation, vakenhet och livshot. Deltagarna får dessutom träna på undersökningar och intervjumetodik, formulera en så kallad fältdiagnos samt behandla enligt de direktiv som gäller för varje organisation och kompetensnivå. – Följden blir att rapporteringen blir tydligare. När jag är i bakjour för AT-läkare som har med sig det här behöver jag nästan inte ställa några följdfrågor alls. Det är en helt annan rapportering, tydlig och distinkt, förklarar Arne Zingmark. A N N A B E R G ST R Ö M Arne Zingmark, överläkare, närmast i bild, och Thomas Wallon, sektionsledare vid ambulansen i Piteå, är drivande inom AMLS-fakulteten i Piteå. All vårdpersonal som möter den akuta patienten ska följa samma flödesschema och använda sig av samma språk. I STÅR INFÖR stora utmaningar i landstinget, däribland kompetensförsörjningen och att få en ekonomi i balans. En väl fungerande och effektiv kompetensförsörjning, på både kort och lång sikt, krävs för att kunna tillhandahålla en verksamhet av bra kvalitet. Det är egentligen ingenting nytt, men frågan är hur vi når varaktiga resultat. Hur ska vi lägga upp ett arbete som är långsiktigt, strukturerat och framgångsrikt? Ett viktigt steg på vägen är den strategi och den plan som vi har tagit fram under våren, dokument som beskriver vad som ska göras och hur arbetet ska bedrivas. Det gäller att ha ”rätt kompetens på rätt plats i rätt tid”. Det kanske låter som en klämmig slogan, men det är just det allt går ut på. Under mina första veckor som landstingsdirektör har störst fokus dock varit på ekonomin. Våra kostnader ökar mer än våra intäkter och det är förstås inte hållbart. Som en följd av detta har politiken gett landstingsledningen ett tydligt uppdrag att skapa ordning i ekonomin och hålla den budget som tilldelats för att driva verksamheten. KOSTNADERNA ÖKAR MEST inom hälso- och sjukvården. Det handlar om stigande kostnader för både egen och inhyrd personal. Dessutom har läkemedel blivit dyrare. Samtidigt förlorar landstinget cirka 240 miljoner kronor i det statliga skatteutjämningssystemet, en förändring som får full effekt 2017. Det finns ingen genväg – vi måste anpassa kostnaderna efter de resurser vi har. Varje division har fått i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att sänka kostnaderna inom sina områden. Dessa förslag har landstingsstyrelsen godkänt i mars respektive maj. Tillsammans ska de ge 240 miljoner kronor. Samtidigt är det inte så att mindre pengar automatiskt betyder sämre vård. Däremot finns det ett tydligt samband mellan brister i kvalitet och höga kostnader. Utmaningen är alltså att effektivisera verksamheten så att den blir så bra som möjligt. JUST DETTA BESKRIVS VÄL i den verksamhetsstrategi för hälso- och sjukvården samt tandvården som nyligen tagits av politikerna i landstingsstyrelsen: ”Vården har alltid stått och kommer alltid stå inför stora utmaningar med behov av utveckling och förbättringar. Ständiga förändringar är därför ett normaltillstånd. Hög kvalitet med nöjda patienter behöver inte kosta mycket men brister i kvalitetet genererar höga kostnader.” Det här ställer krav på alla, oavsett var i organisationen vi befinner oss. Men trots allt är jag inte orolig – med all den kompetens och den erfarenhet som finns bland medarbetarna kommer landstinget även fortsättningsvis att kunna leverera välfärdstjänster av hög kvalitet. 13 PÅ GÅNG MÖTESDAGS Landstingsstyrelsen sammanträder den 17 juni i Landstingshuset, Luleå. Förflyttningar på Havremagasinet Migration och förflyttningar är temat i sommarens stora utställning på Havremagasinet i Boden. Titeln på utställningen, Entry prohibited to foreigners, är en kommentar till de skyltar som brukade omge Boden. Det var först 1997 som staden öppnades helt för utländska medborgare. Elva internationella konstnärer har bjudits in. Deras verk tar upp temat rörlighet, hur detta förändrar vårt sätt att leva och hur det påverkar vår vardag. De intresserar sig för flödet av idéer och människors migration — hur deras vägar korsas, hur de möts och hur de interagerar. Utställningen pågår till den 27 september. Stream of Stories, installation av Katia Kameli. KLASSIFICERINGSKURS En grundkurs i sjukdomsklassificering anordnas för medicinska sekreterare/läkarsekreterare i division Närsjukvård. Deltagarna får kunskap för att självständigt kunna klassificera diagnoser på grundval av patientjournalhandlingar, efter att patientansvarig läkare ställt huvud- och eventuella bidiagnoser. Utbildningen omfattar totalt 21 dagar och sker på arbetstid. Den äger rum mellan den 24 augusti och 5 november på Sunderby sjukhus, konferenscentrum. VÄLKOMMEN! GLESBYGDSMEDICIN Med start 2015 arrangerar Norrlandstingen gemensamt en årlig forskningskonferens som ska alternera mellan länen. Temat för 2015 är glesbygdsmedicin. Datum: 27-28 augusti. Plats: Östersunds sjukhus. För information, mejla [email protected]. LUNGSJUKDOM OCH ALLERGI OLIN-studierna, Umeå universitet och Norrbottens läns landsting bjuder in till ett internationellt vetenskapligt symposium om obstruktiv lungsjukdom och allergi. Datum: 4-5 september. Plats: Landstingshuset, Luleå. För mer information: nll.se/olin FORSKARPENGAR ATT SÖKA För 2016 kommer landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland tillsammans med Region Jämtland Härjedalen att ställa 2,3 miljoner kronor till förfogande för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården i norra sjukvårdsregionen. Till detta kommer 100 000 kronor som ska gå till klinisk diabetesforskning. Sista ansökningsdag är 15 september. Mer information: norrlandstingen.se/ forskning/visare-norr/ MÄNNISKOR I KRIS Landstinget och Kommunförbundet Norrbotten bjuder in till kursen Trauma och psykisk ohälsa hos flyktingar. Utbildningsdagen äger rum den 22 september i Sessionssalen, Landstingshuset, Luleå. Avgift: 550 kronor. I avgiften ingår kaffe och lunch under dagen. Anmälan senast den 1 september via bd.komforb.se/kalendarium. POLITISKA BESLUT Landstingsstyrelsen sammanträder den 30 september och landstingsfullmäktige den 14 oktober, i Landstingshuset i Luleå. PATIENTENS SÄKERHET Landstingets patientsäkerhetskonferens 2015 arrangeras onsdagen den 30 september och torsdagen den 1 oktober (samma program båda dagarna). Plats: Sessionssalen, Landstingshuset, Luleå. Det finns även möjlighet att ta del av konferensen via video. Information: [email protected]. 14 © Moomin Characters™ -6/9 EN EGEN VÄRLD Tove Jansson och Mumintrollen Anders Öhrström och Karin Paulin i Avgörande ögonblick. I ensemblen ingick dessutom Maja Runeberg och Mats Pontén. Föreställningen bygger på människors egna upplevelser. -30/8 ELIS AIDANPÄÄ / ANN-LOUICE ABRAHAMSSON Foto: ANDERS ALM Rakt in i våra hjärtan Fyra skådespelare och en publik. Men knappt någon scenografi eller rekvisita. Ändå har Avgörande ögonblick blivit vårens teatersuccé. AVGÖRANDE ÖGONBLICK är en av de mest omtalade pjäserna i Norrbotten på senare år. Norrbottensteatern gick ut och bad människor att dela med sig av ögonblick som förändrat deras liv. Gensvaret var stort, många skickade in sin historia. Och många ville också se föreställningen. I Luleå ledde publiktrycket till att den flyttades till en större lokal med plats för fler. Dessutom sattes sju extraföreställningar in. Turnén gick till byar i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland och intresset var fortsatt stort. Till små Folkets hus kunde det komma 70 personer, en hög siffra i sammanhanget. Skådespelaren Karin Paulin och hennes kollegor har ett par framföranden kvar, innan det är dags att i stället rikta blicken mot höstens föreställningar. Ni har träffat något väsentligt hos oss norrbottningar med Avgörande ögonblick. Varför berör den så många, tror du? – Det var fantastiska livsöden som vi fick in. Att det vi berättar är sant tillför en dimension – publiken vet att någon verkligen har upplevt det. Flera av dem vars historier vi framför har också varit och tittat. Ibland kan teater upplevas som en egen värld, men här är den verkligen sprungen ur dem som ska ta del av den, säger hon. Det finns ingen scenografi och rekvisitan är begränsad. Vad är det som gör att föreställningen ändå går hem? – Det är teater i sitt urelement, någon för fram en historia. Enkelheten kan vara en styrka. Ingen teknik behövs, som vid filminspelningar. Ni använder er av dialekter. Vad är tanken med det? – Det ökar igenkänningen, men är också ett viktigt verktyg eftersom föreställningen i så hög grad bygger på de bilder som betraktaren skapar inom sig. Det var svårt till en början, men regissören Rasmus Lindberg förklarade att det är en kärlekshandling att försöka prata som folk faktiskt gör. Ni sitter på första raden och går sedan upp och agerar, antingen växelvis eller alla på en gång. Vad tillför den fysiska närheten? – Det uppstår en känsla av samtal. Publiken deltar också aktivt med hand- uppräckning. Det blir tydligt att alla är intressanta, alla har en livshistoria. Som skådespelare är det dessutom härligt att så direkt få ta del av reaktioner på det vi gör. Du genomgår en fullständig förvandling på scenen, när du ska gestalta en kvinnomisshandlare. Var det svårt att gå in i den rollen? – Nej, inte svårare än något annat. Vi har haft ett lekfullt arbetsklimat där vi fått prova oss fram. Efteråt hörde jag någon säga att jag förvränger rösten i rollen som Lenny, men det stämmer inte. Summan av det som händer och det betraktaren själv tillför blir den slutliga berättelsen. Vad hoppas ni att publiken ska ha med sig när de lämnar teatern? – Kanske att de börjar fundera över sina egna avgörande ögonblick. Det har i alla fall vi som arbetat med pjäsen gjort – vi har pratat mycket under repetitionsarbetet. Blir det någon fortsättning? – Ja, regissören efterlyser fler historier, denna gång kopplade till sång. Om två år sätts en ny föreställning upp, Mitt livs melodi. Den som vill dela med sig av sin berättelse får gärna höra av sig. U L R I K A E N G LU N D Körsång för hälsans skull Tre miljoner till kulturprojekt En hälsokör ska bildas i Luleå. Målgrupp är vuxna med långvarig eller kronisk sjukdom. — Det finns medicinska studier som visar att körsång gör att stressnivåerna sjunker. Man mår bättre, både fysiskt och psykiskt. Det här vill vi ta fasta på och startar därför en hälsokör, säger Kia Karlman, hygienöverläkare, körsångare och initiativtagare. Satsningen sker i samarbete med division Kultur och utbildning. Statens kulturråd har beviljat drygt tre miljoner kronor till olika kulturprojekt i Norrbotten. Av nio ansökningar från länet fick åtta bidrag från kulturrådet. Det handlar bland annat om dans-, teateroch litteraturprojekt. — Det är en stor glädje att konstatera att kulturrådet på ett så tydligt sätt stödjer kulturutvecklingen i Norrbotten, säger Elisabeth Lax, chef för division Kultur och utbildning, i ett pressmeddelande. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 � 2015 -27/9 En modern musikteaterklassiker av bertolt brecht och kurt weill. en tidlös och alltid lika aktuell skildring av klassklyftor och fattigdom, människans grundläggande drifter, önskningar och begär. En berättelse om de fattigas, osynligas och oönskades kamp för överlevnad och drömmen om ett bättre liv. musiken har tolkats av en lång rad stjärnor som louis armstrong, frank sinatra, ella fitzgerald och robbie williams. R PREMIÄ bER 3 okto INLAND - om att leva i glesbygd HOSTA - en sjuk historia MUSEIKAFÉ BUTIK www.norrbottensmuseum.se NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM – UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ. Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön 11-16. 15/6-15/8 alla dagar 11-17. Fri entré! En föreställning för hela familjen! Nytt verk av Georg Riedel! NORRBOTTEN Norrbotten NEO framför musik av George Crumb och Kaija Saariaho. Familjeföreställning med Astrid Lindgrens kända barnsånger framförda av storband – i närvaro av Inger Nilsson, allas vår Pippi Långstrump! Skådespelaren Jens Lindvall guidar barnen genom konserten. PITEÅ, STUDIO ACUSTICUM MÅNDAG 15 JUNI KL 21.00 PITEÅ, STUDIO ACUSTICUM TISDAG 16 JUNI KL 14.30 NEO NORRBOTTEN BIG BAND UNDER LEDNING AV GEORG RIEDEL Jazzkonsert med legendariske kompositören och basisten Georg Riedel – med Riedel själv på bas! PITEÅ, STUDIO ACUSTICUM ONSDAG 17 JUNI KL 18.30 Skriv! Läs! Låna! Mixed Zone med upplevelser och action för både små och stora under Piteå Summer Games. Besök oss i bokbussen! DAGENS ROS… NYTT OM NAMN NYFIKEN PÅ PIA SONNE SJAGGO Ålder: 54 år. Bor: I Arjeplog. Yrke: Specialistläkare i allmänmedicin, internmedicin och endokrinologi. Familj: Tre vuxna barn, maken John-Erik. Intressen: Friluftsliv, hundar, jakt, golf, motion, loppmarknader, läsa och se på deckare. Egenskaper: ”På plussidan – rakt på sak, omtänksam. På minussidan – kanske för rakt på sak och har kort stubin, något jag jobbar på att förbättra”. Livsmotto: ”Ett leende är den kortaste vägen mellan två människor”. Vilka är dina utmaningar i livet just nu? ”Yrkesmässigt är det samma som dag ett som färdigutbildad – att hinna med och prioritera rätt bland alla arbetsuppgifter jag har som läkare. Privat handlar det om att vänja mig vid att mina barn är 140 mil bort”. Vad tror du att du gör om tio år? ”Arbetar något mindre än nu, har blivit mormor och farmor, har skrivit en bok och lärt mig kasta lasso”. … vill vi ge till Ingrid Ålund som med trevligt bemötande tålmodigt svarar och hjälper oss att navigera i det nya HR-systemet. NEP-enheten Sunderby sjukhus STAFFAN LUNDBERG har utsetts till ny kommunikationsdirektör i landstinget. Staffan arbetar i dag vid Trafikverket som nationell kommunikationsstrateg inom verksamhetsområde Investering. Tidigare har han bland annat varit informationschef vid Vägverket Region Norr. NIKLAS RANNEBERG är ny enhetschef för Upphandling och inköp. Han har arbetat åtta år som upphandlare i landstinget och hade dessförinnan motsvarande tjänst i Jämtland. … vill vi ge Terese som arbetade natt fredag den 27 mars på IVA. Du kom och hjälpte oss på akutmottagningen när arbetsbelastningen var i det närmaste katastrofal. Tusen tack för detta. Det var guld värt för oss! Från ett mycket tacksamt arbetsgäng AKM KRISTIN JOHANSSON är ny tandläkare vid Folktandvården i Öjebyn. Dessförinnan arbetade hon sex år som tandläkare inom folktandvården i Mariestad, Västergötland. Den största bukett rosor vill vi ge till Maria Larsson på löne! Tack för ditt tålamod och din skicklighet att kunna fixa alla våra ”specialare”. Och för att du alltid låter så vänlig när man ringer. Gunilla Lindgren och vi på jourcentralen/1177 ANNA HEDENSTRÖM är ny tandsköterska vid Folktandvården i Öjebyn. Hon kommer närmast från äldreomsorgen i Piteå kommun. … vill vi ge till vår ”postkille” Niklas Vesterlund, som på eget initiativ kollade upp hur vi ska skicka iväg kartongerna. Du är alltid glad och trevlig när du kommer! Birgitta och Anneli, sekreterare, Piteå hälsocentral Pia Sonne Sjaggo kom till Arjeplogs hälsocentral som stafettläkare, förälskade sig i samhället — och i en man — och blev kvar. — Det här är den bästa arbetsplats jag har varit på, säger hon. … till mina underbara medarbetare inom Lokalservice och kundtjänst på Gällivare sjukhus. Sköt om er och ta hand om varandra! Anita Vi vill ge dagens ros till Mikael Sundström på restaurang Källan då han den 30 mars hjälpte oss och fixade mat till middagen till våra gäster. Vi var i nöd när vi inte kunde använda den mat vi skulle ha haft. Tusen tack för god insats och ett bra samarbete. Personalen på Hotell Vistet Vi vill ge en ros till Lena, samordnare på ortopeden, för ett trevligt bemötande och väl fungerande samarbete. Röntgenpersonalen … till Else-Mai Nirhola för hennes strålande handledarskap. Hon är serviceminded och har alltid en hjälpande hand över åt oss nybörjare. Bra att du finns! Jenny K och Ros-Marie A Jag vill ge en hel bukett med rosor till Anna Awad, psykolog på geriatrikmottagningen i Sunderbyn, och hennes medhjälpare Maria Wallin, Lena Stafström, Ulrika Pettersson och Jasminka Barucija med flera, som organiserade och ordnade två innehållsrika och intressanta regiondagar i geriatrik här på Sunderby sjukhus den 16-17 april. Kristina Myhr Eriksson, verksamhetschef, överläkare Ge Dagens ros till någon eller några som du vill uppmärksamma eller berömma. Alla ”rosor” publiceras på webbplatsen Insidan, en del även i Insikt. Mejla till Agneta Spaton Norqvist: [email protected]. Tala om vem du är, vem som ska ha rosen – och för vad. 16 Pia Sonne Sjaggo arbetade 17 år som läkare på en medicinavdelning i Varberg. Sina kunskaper i internmedicin har hon stor nytta av i jobbet på hälsocentralen i Arjeplog. Foto: ANDERS ALM FÖRÄLSKAD I ARJEPLOG M ed en omisskännlig Göteborgsdialekt tar hon emot i korridoren på hälsocentralen, sträcker fram handen och hälsar på sitt vänliga, soliga sätt, som gör att man känner sig bekväm från första stund. Hennes dansk-svenska efternamn Sonne Sjaggo väcker nyfikenhet och hon börjar genast förklara sin bakgrund. Pappa är från Bornholm, en dansk ö utanför Skånes kust. Hennes mamma kommer från Pello i Tornedalen och reste som tonåring dit på skolresa. Det var där, på ön, de möttes. – Först brevväxlade de i ett par år, sedan bjöd hon upp pappa till Tornedalen. Hennes mamma hade sex bröder och de beslutade sig för att utsätta honom för ett test: en riktigt varm bastu. – Det låter lite som en film, men jag tycker det är en söt historia. Trots att föräldrarna sedan länge är skilda är pappan fortfarande en inbiten bastubadare och ägare till Bornholms enda timrade bastu. Pia Sonne Sjaggo själv växte upp i Floda, ett samhälle utanför Göteborg. Biologi var hennes bästa skolämne. Särskilt var hon intresserad av människokroppens funktioner. Valet att bli läkare har hon aldrig ångrat – även om yrket kanske inte var som hon hade förväntat sig. Hon specialiserade sig inom internmedicin och inriktade sig på endokrinologi – hormonella sjukdomar. I 17 år jobbade hon med det på sjukhuset i Varberg, innan hon tröttnade. – De la ner en avdelning och varje gång jag jobbade jour och vi skulle lägga in nya patienter var det platsbrist. som stafettläkare. Av en slump kom hon till Arjeplog. Hon jobbade två veckor borta och sedan var hon hemma i två veckor. Hennes barn hade hunnit bli tillräckligt gamla för kunna att klara sig själva med lite hjälp av mormor. Dessutom kom de tre barnen gärna och hälsade på i Arjeplog. Det gör de fortfarande. – Jag tyckte det var jättetrevligt att komma hit. Och så träffade jag en person i ett skoterspår när jag var ute och gick, säger hon leende och lite gåtfullt. IBLAND NÄR HON gick rond var en hel avdelning med patienter utlokaliserade på andra avdelningar. – Det blev väldigt dålig stämning. Själv kände jag till sist att jag inte kunde kompromissa mer med mitt samvete. Hon tog kontakt med en vårdcentral i Falkenberg och frågade om de var intresserade. Där fick hon en tjänst som distriktsläkare med möjlighet att komplettera de ämnen i allmänmedicin som hon inte redan hade läst. Efter ytterligare några år genomgick även primärvården i Halland kraftiga nedskärningar. Det var då, år 2009, som hon bestämde sig för att prova tillvaron SKOTERSPÅRET VAR Vaukaleden som löper över stock och sten runt samhället. Personen hon mötte var hennes blivande make, renskötaren John-Erik, som var ute och promenerade med sin hund. Eftersom hon själv tycker om hundar var det naturligt att inleda ett samtal. ”Det bara snurrade till och så sa det klick”, är hennes sammanfattning av hur det gick till när de blev tillsammans. 2013 gifte de sig och det var då hon fick sitt samiska efternamn. Hon är inte särskilt delaktig i renskötseln, berättar hon, men ibland brukar hon vara med vid renskiljningarna. – Jag gör det enda jag är bra på i det INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 sammanhanget, nämligen att baka. Inget samiskt bröd, utan mina egna specialmackor. Hunden som var med där i skoterspåret hänger fortfarande med, nu elva år gammal, och så har de ytterligare två hundar. Utöver att promenera med hundarna, som är ett stort fritidsintresse, har hon gjort något hon länge har drömt om – för två år sedan tog både hon och hennes dotter jägarexamen. – För John-Erik är det ju en del av näringen. För egen del spelar det absolut ingen roll om jag skjuter något eller inte, betonar hon. Inte för att hon har några etiska problem med att döda ett djur och hon tycker skytte är roligt. – Men om jag verkligen skulle skjuta i fall jag stod där en tidig morgon och fick syn på en mäktig 20-taggare i motljus – det är jag osäker på. Det får vi se då. Samma år som hon gifte sig tackade hon ja till en fast tjänst vid Arjeplogs hälsocentral. DET VAR ETT STORT STEG för henne att säga upp sig från sin anställning i Halland och bli frilansande läkare utan INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 säkerhetsnät. Nu tycker hon det är skönt att vara anställd igen. – Man blir en del av gemenskapen på ett annat sätt. Arjeplogs hälsocentral är dessutom den bästa arbetsplats hon har varit på, slår hon fast. – Det är okomplicerat, alla hjälps åt, vi har inga intriger, ingen prestige, utan man gör det som behöver göras för att det ska löpa smidigt. Personalen här är dessutom otroligt erfaren. De har sett allt. Personalen här är dessutom otroligt erfaren. De har sett allt. Hon understryker hur stor bredd och variation det är på arbetsuppgifterna – skador, trauman, hjärtinfarkter, bukskador, spädbarn med andningsproblematik. – På det sättet är det ju väldigt dramatiskt ibland. Men sedan består vardagen mest av de vanliga folksjukdomarna – hjärt- och kärlproblematik och medicinska sjukdomar. Där har jag en bra bakgrund som internmedicinare. Utöver de vardagliga sysslorna deltar hon tillsammans med en sjuksköterska och en sjukgymnast i ett regionalt forskningsprojekt om hjärtsvikt, som på sikt ska förbättra överlevnaden bland drabbade. HON KÄNNER ATT hon har blivit varmt välkomnad av befolkningen i Arjeplog. – Jag får mycket positiv feedback. De tycker det är viktigt med kontinuitet. Enda problemet är väl att jag är ensam fast läkare tillsammans med ST-läkaren. Så jag känner att de är väldigt rädda om mig. De varma känslorna är ömsesidiga. – Det är speciellt här i Arjeplog. Människor är öppna och rättframma. Det är lätt att bli kär i befolkningen. Hon har mött kvinnor som jobbat hårt i hela sitt liv i skogen och gruvan, och sett exempel på slitna leder som man inte ser någon annanstans i Sverige. – Men Arjeplogsborna oroar sig inte, de är extremt tåliga och ofta lite lakoniska i sitt sätt att ta saker. Det finns en sorts galghumor här som jag gillar. U L R I K A VA L LG Å R DA TARJA LEPOLA är ny ekonomi- och planeringsdirektör. Hon efterträder Hans Rönnkvist som sedan 1 maj är tillförordnad landstings-direktör. Tarja kommer närmast från tjänsten som ekonomichef för division Länssjukvård och har jobbat i landstinget sedan 1999. JESSICA MAGNUSSON, sjukgymnast, är ny som projektledare för Fysisk aktivitetet på recept, FaR, vid Folkhälsocentrum. Hon har tidigare varit anställd vid Parkinsonmottagningen, sjukgymnastikenheten, Sunderby sjukhus, där hon bland annat arbetat med modellen FaR. ERIK BJÖRKLUND är ny inköpsjurist i landstinget och ingår i inköpsstaben. Han arbetar med upphandlingsjuridiska frågor såsom avtal och rättsprocesser samt fungerar som ett internt stöd. Erik hade tidigare motsvarande tjänst på upphandlingsenheten och arbetade före det som upphandlare. CAMILLA HÄGGSTRÖM har anställts som näringslivsstrateg, avdelningen för regional utveckling. Hon arbetar bland annat med frågor som rör mångfald, landsbygdsutveckling och näringsliv. Camilla kommer närmast från länsstyrelsen och en tjänst som landsbygdsutvecklare. KERSTIN LINDSTRÖM är ny som innovationsutvecklare vid utvecklingsavdelningen, FoI-enheten. Hon har tidigare arbetat som sjukgymnast vid Piteå älvdals sjukhus. Kerstin kommer närmast från projektet Innovationssluss Norr. 17 KÅSERI PATRIK WARG Läran om heminredning I dessa dagar är det helt avgörande för ett jämlikt äktenskap att kunna föreställa sig en stor grön soffa i ett rum där det redan står en liten röd soffa. Den gröna soffan finns på Blocket och bilden är tagen av en treåring med mobiltelefon utan blixt. Min hustru kan se precis hur det ska bli med den nya gröna soffan. Det enda jag kan se framför mig är hur jag snart står ute i regnet och hakar på släpvagnen. Alla pratar ständigt om hur man gör för att få ett rum modernt, fast gammalt men nytt och lagom slitet, men inte för mycket. För mindre smakar mer och nyanserna av ekbordet, stenslipat av timmer från Wasaskeppet, måste tas upp i nästa rum av den lilla fairtradade plåtljusstaken från den fattigaste byn på Antarktis. Den ser ut som vilken nedstampad colaburk som helst. DET NÄRMSTA JAG varit att matcha kläder, färger, möbler eller att överhuvudtaget skapa något i harmoni eller struktur, är att jag vid arton for till Boden för mönst- ring. Det var också där bland militärerna som min plats i den dekorativa branschen slogs i spillror. Ett av proven bestod nämligen av små teckningar, vilka man i tanken skulle vika och klippa till tredimensionella figurer för att sedan kunna avgöra om det blev en pentagon eller neontetra. Testet speglade min spatiala förmåga, att kunna se djup och ordning i ett rum. Man kunde ha nittiofyra rätt. Jag hade fyra, trots att jag fuskade. Praktiskt sett är jag blind. JAG VET INTE hur många husvisningar jag underkände under vårt tidiga äktenskap. Tanken på att ägna en stor del av sitt enda liv i någon av alla dessa villor var vidrig. Till slut begrep gumman min varför: Jag kunde inte tänka mig att flytta in i ett hus där det fanns gamla gjutjärnspiedestaler, krusidulliga fåtöljer, kristallkronor och guldpatinerade draperier. Det var omöjligt för mig att se att dessa saker inte följde med huset vid ett köp. Jag förstod inte att våra egna, lite modernare gjutjärnspiedestaler UR MUSEETS SAMLINGAR skulle skapa en ny miljö i ett annat boende. Hon fick gå själv på nästa visning. En vecka senare hade vi köpt ett hus. Det betyder inte att jag är ointresserad av heminredning. Jag gillar när det är mysigt och färgglatt och städat. Skillnaden mellan mig och min maka och hennes idoler i teve är att de vet hur det blir mysigt och färgglatt och städat. VÅRT LILLA GÅRDSHUS har jag fått inreda själv. Jag har burit in grejor i tio år nu. Hängt upp boxningssäckar, gömt sladdar och dammsugit ett par gånger. De gamla persiennerna har inte gått att dra upp sedan jag flyttade in. Men även jag påverkas förstås av den omgivande miljön och får mer gjort till bättre resultat när familjens art director har dragit upp persiennerna och röjt i ”grävlingsgrytet”. Jag inser sådana gånger att trafikskyltar och fiskenät inte längre är inne (de är utburna). I min omvärldsanalys är inredningsboomen ett nästan oetiskt välfärdsfenomen. Tänk er Arga Foto: ÅKE ÅSTRÖM, Norrbottens museum Kalixprästens högsäte KRYSS nr 3 Senast den 10 augusti 2015 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Insikt, NLL, 971 89 Luleå. Märk kuvertet ”Kryss 3”. Fem vinnare får tre trisslotter vardera. Lycka till! Lösning på KRYSS nr 2, 2015 KRYSSVINNARE EINI NUOTTANIEMI, Pajala Namn.......................................................................................................................... EVA GRADIN, Luleå LINDA SUNDVALL, Gällivare Adress.......................................................................................................................... ÅSA JOHANSSON LEHTO, Boden SIGRID LUNDSTRÖM, Piteå Postnummer och ort .............................................................................................. 18 Trisslotter kommer med posten! INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 Ett föremål som tidigt hamnade i museets samlingar är denna gamla karmstol. Den är utförd i, vad man kanske skulle kunna kalla, en naiv barock stil och försedd med praktfulla broderier på sits och ryggbricka. Broderierna finns på en numera blekt blå bottenväv och består av blommor och blad. Där syns också initialerna E S, samt årtalet 1733. E S betyder, i det här fallet, Erik Jonsson Sylvin. Erik var född den 5 augusti 1708 i Skogs socken i Ångermanland. I tjugoårsåldern kom han till Uppsala för studier. År 1740 promoverades han till magister och fyra år senare blev han prästvigd. Året därpå, 1745, tillträdde han en komministertjänst i Härnösand. År 1760 blev så Erik Sylvin utsedd till kyrkoherde i Nederkalix församling. Erik Sylvin avled 1777 och änkan flyttade efter nådeåret till Torneå. Förmodligen blev stolen kvar på prästgården tills den så småningom hamnade på museet, drygt hundra år senare. ROBERT POHJANEN Inredningsarkitekten gå omkring i flyktinglägren bortom Burundi och föreslå Montazamitofsar på Röda Korsets kamouflagesspräckliga liggunderlag. PÅ GRANNFAMILJENS matbord ligger en duk av ihopsydda kökshanddukar. Gumman fullkomligt älskar den detaljen. Om min farmor sett detta hade hon förstås tyckt synd om den fattiga familjen som försöker ersätta en linneduk med trasor. Men idag, när vem som helst kan köpa sig en masstillverkad duk à la Franz Josef, så är de handvävda och uråldriga kökshanddukarna bland det käckaste man kan ha i matsalen. Som sagt, heminredning är svårt att begripa. Men jag intalar mig själv att min kära fru nog tycker att det är snitsigt att ha en släpvagnspåhakande, lönnfet och kant- men inte lättstött sextiotalspajsare, utan spatial förmåga, i vardagsrummets gröna soffa. Very Shabby Gubby Chic. Tahmasebi vill nå ut Som enda svensk har Daryoush Tahmasebi fått en poster utvald i den prestigefyllda tävlingen Biennal of Poster Bolivia 2015. — Det som driver mig är ett socialt engagemang, säger han. Karmstol från 1700-talet med kyrkoherden Erik Sylvins initialer broderade. PATRIK WARG är inte känd från Idol, Gladiatorerna eller Let's dance. Däremot är han glad över att vara läkare i Norrbotten. DARYOUSH TAHMASEBI, fotograf vid Norrbottens museum, har deltagit i flera internationella postertävlingar under årens lopp. Denna gång ställde 5 814 personer från 71 länder upp. Av alla affischer valdes 300 ut, fördelade på fyra kategorier. Bidraget Milk vs. Missile tävlade Daryoush Tahi kategori D, masebi, fotoavsedd för icke graf och formpublicerade post- givare. Foto: rar. Deltagarna NOUSHAFARIN MOUSSAVI utgick från en rubrik som även utgjorde utställningens tema: ”Happiness culture with social responsibility”. Tahmasebi valde att belysa militärupprustning i utsatta länder. – Efter en hel del tankearbete fick jag idén att göra en hybrid mellan en nappflaska och en projektil. Med utgångspunkt i vad som brukar kallas en visuell punchline skapades sedan den grafiska formen. Det symboliska är viktigt – budskapet ska gå fram även om man inte stannar och läser texten, berättar Daryoush Tahmasebi. Via festivalerna får hans affischer spridning på olika sätt, bland annat via utställningar och föreläsningar. – Jag har aldrig ägnat mig åt illustrativa, dekorativa eller kommersiella postrar. Mitt mål är att föra ut viktiga budskap genom mina verk, till exempel om demokrati och mänskliga rättigheter. Milk vs. Missile visas i Bolivia. U L R I K A E N G LU N D FOTNOT: Läs mer om karmstolen på nll.se. Klicka dig fram till Norrbottens museum, Samlingar och Månadens föremål. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 3 • 2015 19 B-POSTTIDNING NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Telefon 0920-28 40 00 www.nll.se VI HÄLSAR PÅ ORTOPEDTEKNISK AVDELNING, SUNDERBY SJUKHUS Ortopedteknik – från topp till tå Ortopedmottagningens verkstad i Sunderbyn är en blandning av syateljé, skomakeri och avancerad teknik, samtidigt som anställda i sjukhuskläder rör sig i miljön. Avgjutningar av ben, fötter och ryggar berättar om pågående arbeten. Det händer att personer som bara kan sitta reser sig och går ut, sedan de fått rätt hjälpmedel. DET SOM FÖRR kallades bandageverkstad är idag en avdelning där man med datateknik, tekniska lösningar och nya material kan göra mycket för patienterna. Mest känd är avdelningen för proteser och skoinlägg. Men här görs det mesta från topp till tå – skyddsmössor till öppnade skallben, korsetter, bråckbandage, skor, skenor … En dag i veckan har personalen ett gemensamt möte, men däremellan arbetar varje tekniker och ingenjör efter sina egna planer för att inte väntelistorna ska bli för långa. Då de behöver samarbeta görs överläggningar och samplanering. Avdelningen har hela Norrbotten som upptagningsområde. Totalt arbetar elva personer i Sunderbyn och två i Gällivare. Yrkeskategorierna är ortopedsytekniker, skotekniker, ortopedingenjörer och ortopedtekniker. Några från Sunderbyn åker med jämna mellanrum iväg för bokade besök på andra orter. DET DOFTAR AV varm plast på avdelningen, som består av både kvinnor och män, äldre och yngre. Yngst i teamet är den nyutbildade ortopedingenjören Klara Blomgren som har flyttat upp till Norrbotten från Partille. Hon arbetar successivt in sig i veteranen Nils-Göran Karlssons spår. Han har arbetat här i 46 år och räknar vid Insikts besök ner dagarna till pensionen. – Förr tillverkade vi allting själva, hantverket har försvunnit lite idag. Nu får vi mer färdiga grejer som vi anpassar. Men det har kommit många nya bra material också, säger han. Gips och olika sorters plast är vanligt förekommande idag. I SYATELJÉN SAMSAS Britt-Marie Wiklund och Elisabeth Hallberg. De har båda lärt sig yrket den praktiska vägen och använder många egna kreativa knep i sitt skapande. Ortopedskoteknikern Robert Nilsson har även han ett genuint hantverk i grunden. – Min farfar var skomakare så jag har väl fått det med mig tidigt, men att jag hamnade här och är kvar 20 Ortopedingenjörerna Linda Sjöström och Klara Blomgren skapar grunden till ett ledstöd som formas efter patientens avgjutning. Foto: ANDERS ALM Nils-Göran Karlsson har jobbat i branschen i 46 år och sett hantverk och material komma och gå. Vissa patienter har han följt från två veckors ålder upp till högskoleexamen. Kristina Larsson, Britt-Marie Wiklund, Robert Nilsson, Elisabet Hallberg, Klara Blomgren, Lisbet Kämpe, Kent-Ove Öhman och Tomas Ögren utgör en del av styrkan på ortopedmottagningens verkstad i Sunderbyn. efter 21 år var nog mer en slump, säger han. Många patienter återkommer hela livet, från spädbarnsålder och allt eftersom de växer – personalen lär känna dem väl. Under årens lopp har de som har varit här länge också sett samhällsförändringarna speglas i patienternas besvär. De konstaterar att till exempel bråcken har ökat markant, liksom diabetespatienter och barn med fotbesvär. Trots att tekniken har gått framåt och en del av det gamla hantverket är borta kräver varje fall och patient fortfarande uppfinningsrikedom, kunskap och teknik. Varje sak som görs är unik och ingen är den andra lik. En liten detalj som klämmer eller skaver kan göra lika stor skillnad som när rätt lösning ger användaren ett nytt liv. BELÖNINGEN FÖR ALL TID som kan läggas på en och samma konstruktion är att se hur mycket det betyder för patienten. Det händer att den som bara kan sitta när han eller hon kommer dit, kan resa sig och gå ut tack vare hjälpmedel som har provats ut och specialtillverkats. De anställda beskriver det som ett tacksamt jobb, där man får mycket tillbaka. Personalomsättningen är låg – det handlar om ett stabilt och väl inarbetat team. Och det är tur – det är inte lätt att rekrytera nya på området. – Ingenjörer och ortopedtekniker utbildas i Jönköping. Ortopedingenjörsutbildningen är en universitetsutbildning på tre år med intagning varje år och teknikerutbildningen är tvåårig med intagning vart annat år, berättar Kristina Larsson, enhetschef. A N N A B E R G ST R Ö M FAKTA Ortopedteknik Den ortopedtekniska avdelningen hade cirka 4 100 patientbesök från öppenvården under 2014. Till detta kommer tillverkning och produktion av hjälpmedel samt service till slutenvårdspatienter i Sunderbyn och Gällivare. Ortopedingenjörer/ortopedtekniker medverkar i följande team: O Habiliteringsteamet (gör ronder i Sunderbyn, Kalix, Piteå och Gällivare). O Fotteamet (gör rond tillsammans med ortopedläkare, medicinläkare, infektionsläkare och fotvårdsspecialist). O Protesteamet (gör rond tillsammans med ortopedläkare, sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsINSIKT NORRBOTTEN terapeut). NUMMER 1 • 2014
© Copyright 2024