Säl i miljöövervakningen
Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Annika
Strömberg, Tero Härkönen och Olle Karlsson
Övervakning av effekter på sälpopulationer
Naturhistoriska riksmuseet bedriver
studier av beståndsutveckling hos
gråsäl, vikare och knubbsäl i
kombination med undersökningar av
sälarnas hälsotillstånd
Populationsövervakningen ligger under
Havs- och vattenmyndigheten medan
hälsoövervakningen finansieras av
Naturvårdsverket
Säl- marina toppkonsumenter
På grund av ackumulation av
persistenta miljögifter i näringskedjan
blir toppkonsumenter hårt drabbade
Reproduktionsstörningar observerades
på 70-talet hos både säl och havsörn i
Östersjöområdet
Starka samband mellan miljögifter och
reproduktionsstörningar har påvisats för
både säl och havsörn
Foto: Stockholm Vatten
Säl- marina toppkonsumenter
På grund av ackumulation av
persistenta miljögifter i näringskedjan
blir toppkonsumenter hårt drabbade
Reproduktionsstörningar observerades
på 70-talet hos både säl och havsörn i
Östersjöområdet
Starka samband mellan miljögifter och
reproduktionsstörningar har påvisats för
både säl och havsörn
Säl- marina toppkonsumenter
På grund av ackumulation av
persistenta miljögifter i näringskedjan
blir toppkonsumenter hårt drabbade
Reproduktionsstörningar observerades
på 70-talet hos både säl och havsörn i
Östersjöområdet
Starka samband mellan miljögifter och
reproduktionsstörningar har påvisats för
både säl och havsörn
PCB och dräktighetsfrekvens hos gråsäl
• PCB gråsäl 1-3 år
• Dräktighetsfrekvens
Jakt och miljögifter nära att utrota gråsälarna
Utveckling av gråsälspopulationen i Östersjön över tid
Tre sälarter
Tre sälarter i olika eller
geografiskt överlappande
områden
Gråsäl
Knubbsäl
Vikare
Vad mäter vi?
Antal sälar
Flyginventeringar av
gråsäl, knubbsäl och
vikare
Räknas under pälsbytet
Räkningarna av gråsäl
koordineras så att
inventeringen sker
samtidigt i länderna
runt Östersjön
Vad mäter vi?
Sälhälsa
Obduktion av bifångade och
funna döda sälar från Östersjön
Sedan 2001 undersöks även
organprover från sälar fällda
under skyddsjakten
Gråsäl –Östersjön
Knubbsäl –Västkusten
Vikare – Skyddsjakt endast med enskilda
tillstånd
Räknade gråsälar i Östersjön 2000-2014
(Sverige, Finland, Estland, Polen, Danmark och Ryssland)
Antal räknade gråsälar är snarast ett index för populationsstorlek som kan används för att studera
populationsutvecklingen, det är inte samma sak som populationsstorlek. Ökar med ca 8% per år
Gråsälsinventeringen 2014
Område / Land
Bottenviken
och Norra
kvarken
Estland
Bottenhavet
Finland
Ryssland
Polen
Danmark
Sverige
651
1260
Totalt
1911
605
1859
2464
9573
9573
152
9493
1121
1845
3087
2460
290
32244
Centrala Sverige
AB, D, E-län
Ålands hav
Finska viken
Västra Estland
Rigabukten
Södra Sverige
334
1845
3087
9341
787
Ingen data
2460
Södra Eg. Ösjön
Totalt
5266
9933
0
27
27
263
263
14779
Vikare i Bottniska viken
Medel tillväxthastighet +4,5% per år
mellan 1988-2013
Knubbsäl i Kalmarsund
Allvarlig flaskhals på 1970-talet
Ökning med 9 % årligen
Totalt
Knubbsäl på Västkusten
Nuvarande
tillväxthastighet:
9 % i Skagerrak
6,5 % i Kattegatt
Inkluderar Norska och Danska sälar. Siffror anger beräknad verklig pop
storlek
Sälhälsa 2014
Foto: Olle Karlsson
Sälhälsa- tarmsår
Normal tarm, Knubbsäl
Tarmsår hos gråsäl
Tarmsår hos undersökta gråsälar
1-20 år gamla från hela Östersjön
Gråsäl 1-20 år
70
% med tarmsår
60
50
40
1-3 år
30
4-20-år
20
10
0
År
Tarmsår hos undersökta gråsälar från Bottniska viken
och Egentliga Östersjön
Gråsäl 0-40 år
60
% med tarmsår
50
40
Bottniska viken
Eg.Östersjön
30
20
10
0
År
Medelspäcktjocklek hos bifångade gråsälar
Medelspäcktjocklek hos bifångade gråsälar
Sammanfattning sälbestånd & sälhälsa
•  Normal tillväxthastighet för knubbsäl och gråsäl i Östersjön
•  Vikarbeståndet i Bottenviken tillväxer med 4,5% per år
•  Lägre tillväxthastighet i Kattegatt (6,5%) än i Skagerrak (9%)
•  Tarmsår hos gråsäl har minskat sedan 2007, högst andel i Bottniska
viken
•  Signifikant magrare bifångade 4-20 åriga hanar i Egentliga Östersjön
jämfört med Bottniska viken
Framtiden
Långsiktig övervakning har gett
en bra kunskapsgrund
Goda förutsättningar att tidigt
upptäcka förändringar
Miljögifter gamla/nya
Ett förändrat ekosystem
Ett varmare klimat