Säl i miljöövervakningen
Säl i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Annika Strömberg, Tero Härkönen och Olle Karlsson Övervakning av effekter på sälpopulationer Naturhistoriska riksmuseet bedriver studier av beståndsutveckling hos gråsäl, vikare och knubbsäl i kombination med undersökningar av sälarnas hälsotillstånd Populationsövervakningen ligger under Havs- och vattenmyndigheten medan hälsoövervakningen finansieras av Naturvårdsverket Säl- marina toppkonsumenter På grund av ackumulation av persistenta miljögifter i näringskedjan blir toppkonsumenter hårt drabbade Reproduktionsstörningar observerades på 70-talet hos både säl och havsörn i Östersjöområdet Starka samband mellan miljögifter och reproduktionsstörningar har påvisats för både säl och havsörn Foto: Stockholm Vatten Säl- marina toppkonsumenter På grund av ackumulation av persistenta miljögifter i näringskedjan blir toppkonsumenter hårt drabbade Reproduktionsstörningar observerades på 70-talet hos både säl och havsörn i Östersjöområdet Starka samband mellan miljögifter och reproduktionsstörningar har påvisats för både säl och havsörn Säl- marina toppkonsumenter På grund av ackumulation av persistenta miljögifter i näringskedjan blir toppkonsumenter hårt drabbade Reproduktionsstörningar observerades på 70-talet hos både säl och havsörn i Östersjöområdet Starka samband mellan miljögifter och reproduktionsstörningar har påvisats för både säl och havsörn PCB och dräktighetsfrekvens hos gråsäl • PCB gråsäl 1-3 år • Dräktighetsfrekvens Jakt och miljögifter nära att utrota gråsälarna Utveckling av gråsälspopulationen i Östersjön över tid Tre sälarter Tre sälarter i olika eller geografiskt överlappande områden Gråsäl Knubbsäl Vikare Vad mäter vi? Antal sälar Flyginventeringar av gråsäl, knubbsäl och vikare Räknas under pälsbytet Räkningarna av gråsäl koordineras så att inventeringen sker samtidigt i länderna runt Östersjön Vad mäter vi? Sälhälsa Obduktion av bifångade och funna döda sälar från Östersjön Sedan 2001 undersöks även organprover från sälar fällda under skyddsjakten Gråsäl –Östersjön Knubbsäl –Västkusten Vikare – Skyddsjakt endast med enskilda tillstånd Räknade gråsälar i Östersjön 2000-2014 (Sverige, Finland, Estland, Polen, Danmark och Ryssland) Antal räknade gråsälar är snarast ett index för populationsstorlek som kan används för att studera populationsutvecklingen, det är inte samma sak som populationsstorlek. Ökar med ca 8% per år Gråsälsinventeringen 2014 Område / Land Bottenviken och Norra kvarken Estland Bottenhavet Finland Ryssland Polen Danmark Sverige 651 1260 Totalt 1911 605 1859 2464 9573 9573 152 9493 1121 1845 3087 2460 290 32244 Centrala Sverige AB, D, E-län Ålands hav Finska viken Västra Estland Rigabukten Södra Sverige 334 1845 3087 9341 787 Ingen data 2460 Södra Eg. Ösjön Totalt 5266 9933 0 27 27 263 263 14779 Vikare i Bottniska viken Medel tillväxthastighet +4,5% per år mellan 1988-2013 Knubbsäl i Kalmarsund Allvarlig flaskhals på 1970-talet Ökning med 9 % årligen Totalt Knubbsäl på Västkusten Nuvarande tillväxthastighet: 9 % i Skagerrak 6,5 % i Kattegatt Inkluderar Norska och Danska sälar. Siffror anger beräknad verklig pop storlek Sälhälsa 2014 Foto: Olle Karlsson Sälhälsa- tarmsår Normal tarm, Knubbsäl Tarmsår hos gråsäl Tarmsår hos undersökta gråsälar 1-20 år gamla från hela Östersjön Gråsäl 1-20 år 70 % med tarmsår 60 50 40 1-3 år 30 4-20-år 20 10 0 År Tarmsår hos undersökta gråsälar från Bottniska viken och Egentliga Östersjön Gråsäl 0-40 år 60 % med tarmsår 50 40 Bottniska viken Eg.Östersjön 30 20 10 0 År Medelspäcktjocklek hos bifångade gråsälar Medelspäcktjocklek hos bifångade gråsälar Sammanfattning sälbestånd & sälhälsa • Normal tillväxthastighet för knubbsäl och gråsäl i Östersjön • Vikarbeståndet i Bottenviken tillväxer med 4,5% per år • Lägre tillväxthastighet i Kattegatt (6,5%) än i Skagerrak (9%) • Tarmsår hos gråsäl har minskat sedan 2007, högst andel i Bottniska viken • Signifikant magrare bifångade 4-20 åriga hanar i Egentliga Östersjön jämfört med Bottniska viken Framtiden Långsiktig övervakning har gett en bra kunskapsgrund Goda förutsättningar att tidigt upptäcka förändringar Miljögifter gamla/nya Ett förändrat ekosystem Ett varmare klimat
© Copyright 2024