Drömmen om ett annat liv - Svenska Peter Casselsällskapet
Drömmen om ett annat liv UTREDNING AV KVARTERET VRÅKEN 2014 Sofia Fälth KINDA KOMMUN INNEHÅLL Inledning ................................................................................................................................................................. 3 Utredningsuppdrag ............................................................................................................................................. 3 Referensgrupp .................................................................................................................................................... 3 Studieresor ......................................................................................................................................................... 4 Konsulter............................................................................................................................................................. 4 Intervjuer ............................................................................................................................................................ 4 Platsens själ ............................................................................................................................................................. 6 Columbia ............................................................................................................................................................. 7 Dalkulla ............................................................................................................................................................... 8 Röda längan ........................................................................................................................................................ 8 Parkområde ........................................................................................................................................................ 9 Utvecklingsförslag Röda Längan............................................................................................................................ 11 Centrum för turism ........................................................................................................................................... 11 Utveckling och samordning .......................................................................................................................... 11 Lokaler .......................................................................................................................................................... 11 Profilering av det lokala ................................................................................................................................ 13 Centrum för Kultur- och fritid ........................................................................................................................... 13 Emigrant- och migrationsmuseum ................................................................................................................... 13 Muséets innehåll .......................................................................................................................................... 14 Övriga användningsområden ............................................................................................................................ 17 Förråd ........................................................................................................................................................... 17 Soprum ......................................................................................................................................................... 17 Samlingslokal ................................................................................................................................................ 18 Utvecklingsförslag Café Columbia ......................................................................................................................... 19 Bottenvåning ................................................................................................................................................ 19 Övervåning ................................................................................................................................................... 19 Behålla husets själ ........................................................................................................................................ 20 Utemiljö ........................................................................................................................................................ 21 Utvecklingsförslag Dalkulla ................................................................................................................................... 24 Bottenvåning ................................................................................................................................................ 24 Övre plan ...................................................................................................................................................... 24 Utveckling Parkområde Vråken............................................................................................................................. 25 Lekmiljö för barn ............................................................................................................................................... 25 Lekmiljö med Emigranttema ........................................................................................................................ 25 Lekmiljö med naturmaterial ......................................................................................................................... 26 1 Organisk tillväxt i Vråken ...................................................................................................................................... 28 Evenemang ....................................................................................................................................................... 28 Torghandel ................................................................................................................................................... 28 scen .............................................................................................................................................................. 28 kulturstöd ..................................................................................................................................................... 28 Parkmiljö ........................................................................................................................................................... 28 Stadsplanering och parkering ....................................................................................................................... 28 Vattnet i vråken ............................................................................................................................................ 29 Ljussättning .................................................................................................................................................. 29 Boule ............................................................................................................................................................ 29 Växtlighet ..................................................................................................................................................... 30 Levande djur ................................................................................................................................................. 30 Lärmiljö ............................................................................................................................................................. 30 Samarbete med skolan och flyktingkontoret ............................................................................................... 30 Utomhusklassrum ........................................................................................................................................ 30 Samlingslokal ................................................................................................................................................ 30 Utställningar ..................................................................................................................................................... 30 Kindabild ....................................................................................................................................................... 30 Kostnadsuppskattningar ....................................................................................................................................... 32 Investeringskostnader ...................................................................................................................................... 32 Driftskostnader ................................................................................................................................................. 33 Extern finansiering ............................................................................................................................................ 35 Enprocentsregeln .............................................................................................................................................. 35 Genomförandeplan ............................................................................................................................................... 36 År 2015 ......................................................................................................................................................... 36 ÅR 2016 ........................................................................................................................................................ 36 År 2017 ......................................................................................................................................................... 37 År 2018 ......................................................................................................................................................... 37 År 2019- ........................................................................................................................................................ 37 Bilagor ................................................................................................................................................................... 38 1. Kostnadsberäkning för tillbyggnad och renovering av Röda längan ........................................................ 38 2. Kostnadsberäkning av uppvärmningssystem ........................................................................................... 40 3. Kostnadsberäkning för framtagande och uppbyggnad av nytt museum ................................................. 41 4. Kostnadsberäkning av uteplats Café Columbia ........................................................................................ 42 5. Kostnadsberäkning lekmiljö med emigranttema ..................................................................................... 43 6. Kostnadsberäkning lekmiljö med naturtema ........................................................................................... 47 2 INLEDNING Många turister åker genom Kinda för att besöka Astrid Lindgrens värld, och turistströmmen är stor! Astrid Lindgrens värld lockar ca 500 000 besökare/år, varav 30 % från utlandet. Det finns en stor ekonomisk sprängkraft inom kulturturismen som skulle kunna utvecklas mycket mer i Kisa och Kinda än det gör idag. I utredningsuppdraget kring Vråken och ett nytt Emigrantmuseum har närheten till Astrid Lindgrens värld följt mig i tanken. Av tradition och hävd arbetar vi ofta norrut, med vårt eget län och vår egen region, men besökande turister bryr sig inte om kommun- eller regiongränser. Finns det möjlighet att attrahera samma målgrupp som besöker Astrid Lindgrens värld i ett nytt Kisa Emigrant- och migrationsmuseum skulle det spilla över positivt på handel, restauranger och övernattningar i vår kommun. Den dagen RV 34/23 dras utanför Kisa tätort kommer det behövas goda anledningar för att vika av och stanna till i Kisa. Kisa Emigrantmuseum skulle kunna vara en av anledningarna, men då gäller det att satsa och att göra det bra! Kisa Emigrantmuseum är en unik företeelse. Genom att huset finns kvar där Sveriges första emigrantbyrå fanns inrymd finns en autenticitet och en själ att bygga på. Det var här den första gruppen av emigranter skrev in sina namn i apotekare Carl Gustaf Sundius receptbok, för att börja sin resa till ett helt nytt liv. Ytterligare 6000 människor kom att följa i dessa människors fotspår och lämnade Kinda för Amerika. Tiderna har förändrats och idag är migration och integration högaktuella ämnen i samhällsdebatten. De människor som kommer till Sverige och Kinda idag bär på skilda anledningar till sin resa, och för många är det den mest oönskade av resor. Det går aldrig att jämföra 1800-talets stora emigrationsvåg från Sverige med dagens invandring, men det finns viktiga beröringspunkter. En utveckling av Kisa Emigrantmuseum och kvarteret Vråken har varit uppe till diskussion under många år. Ett fint parkområde har iordningsställts – ett vardagsrum i Kisa - men det är ännu inte inrett. Det finns en vilja att fortsätta resan med Vråken – men precis som för de första emigranterna krävs det drömmar, vilja, mod och pengar för att lyckas. Jag har låtit utredningen kallas för ”Drömmen om ett annat liv”, i denna rubrik ryms både gårdagens emigranter och nutidens migranter. Alla människor bär på drömmar. För vissa blir de besannade, för andra grusade – men likväl drömmar. Så låt Vråken bli just det – en mötesplats där historiens drömmar möter dagens och framtidens. UTREDNINGSUPPDRAG Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att resurser avsätts för utredning och vidareutveckling av migrationsmuseum i Columbiahuset och hus i nära anslutning därtill. Kommunfullmäktige beslutade inför budgetåret 2014 att avsätta 300 000 kr i syfte att vidareutveckla frågan om migrationsmuseum i Vråkenområdet. Uppdraget att genomföras har givits till kultur- och fritidsnämnden under 2014. I uppgiften ingår att utreda placering, innehåll, kostnader och drift av ett framtida Kisa Emigrationsmuseum som också skall innehålla aspekter på den immigration som vår bygd haft fram till idag. Utredningen skall utöver detta ge förslag till framtida nyttjande, utveckling och verksamhet i kommunens ägda byggnader och parkområde inom kvarteret. REFERENSGRUPP Referensgruppen för utredning av kvarteret Vråken 2014: Sofia Fälth, projektledare, Tomas Janzén, Företagarna, Kjell Holmström, Växtkraft Kinda, Pär-Magnus Jonsson, Attraktionskraft Kisa, Björn Johansson, Svenska Peter 3 Casselsällskapet, Jerker Carlsson, Kultur- och fritidsförvaltningen, Ann-Louise Södersten, turismansvarig, Erik Zentio, arrendator av Café Columbia, Hans Måhagen, Kultur- och fritidsnämnden och Anders Ljung, Kultur- och fritidsnämnden. STUDIERESOR För att sätta Kisa i ett internationellt och nationellt sammanhang har studieresor genomförts under hösten. Besök har bl a gjorts i Bremerhaven i Tyskland och Svenska Migrationscentret i Karlstad. Jag har också träffat företrädare för Emigrantinstitutet i Växjö. Den stora slutsatsen som kan dras av studiebesöken som gjorts är att intresset för ämnet emigration växer och blir aktuellt när det även berör migration. Alla större muséer jobbar parallellt med båda delar idag. De besökta resmålen har varit beroende av externa bidrag för att bygga upp sin museiverksamhet och gå runt ekonomiskt. Det är svårt att mäta kunskap i pengar, och man får aldrig glömma att ren kunskap också har ett värde. Om Kinda ska satsa på nytt Emigrantmuseum krävs ett samutnyttjande av personal och lokaler för att hålla kostnaderna nere. Det kommer aldrig gå att räkna hem en vinst på ett museum, men på de bieffekter det genererar. KONSULTER Konsulter som anlitats i utredningen: Mats Gilstring Utställningsproducent, Östergötlands museum Jan Jonsson JJ Fastighetsförädling Per Helldorff Konstnär Jörgen Karlsson JK-Byggteknik Gunnar Karlsson Tidigare projektledare för Vråken Roger Erlandsson Gatuavdelningen i Kinda kommun JoAnna Strömberg Planarkitekt i Kinda kommun INTERVJUER Ett 30-tal intervjuer har genomförts med grannar, näringsliv, föreningar och kulturaktörer som på olika vis har intresse av hur området kommer fyllas med innehåll. Alla intervjuade är positivt inställda till ett nytt emigrantmuseum, vilket i sin tur skulle generera mer liv och rörelse i området. Grannarna som påverkas mest av en utökad verksamhet i Vråken ser inga hinder för utveckling – bara en dialog förs och information ges kring när större kulturarrangemang är på gång i området. Intervjuer eller kontakter har tagits med: Anna-Stina Holm (granne), Göran Edestedt (granne), Magnus Lidén (fastighetsägare till närliggande bostadsområde), Erik Hultgren (granne), Eddie Näsström (granne), Leif Andersson (Kisa Cykel och sport), Lars Sandström (Skon vid bron), Hazbi Maousod (Wok i Vråken), Erik och Anna Zentio (Café Columbia), Amy Hedlund (Kisa Wärdshus), Hans Måhagen (Kf-nämnden), Anders Ljung (KF-nämnden), Pär-Magnus Jonsson (Attraktionskraft Kisa), Tomas Janzén (Företagarna), Kjell Holmström (Växtkraft Kinda), Ann-Louise Södersten (Kinda turistbyrå), Jerker Carlsson (KF-chef), Björn Johansson (Peter Cassel-sällskapet), Fredrik Jonsson 4 (kulturaraktör), Mattias Näsström (kulturaktör), Anita Silfver (kommunchef), Gunnar Karlsson (tidigare projektledare i Vråken), Gunnel Asp (guide på Kisa Emigrantmuseum), Johannes Kullered (rektor på Värgårdsskolan) Anna Svallin (lärare på Värgårdsskolan), Erik Björklund (flyktingkontoret), Maria Lindgren (flyktingkontoret) och Per-Ola Nysten (Kisa Västra Eneby hembygdsförening). Några viktiga nyckelord kom fram i intervjuerna om hur viljan ser ut att vidareutveckla Vråken (se nedan). Emigrationscentrum Turistmagnet Barnen i fokus Attraktion som sticker ut Kulturminnes -märkning Forskningsmöjligheter Utomhus- Evenemang Lekmiljö Liv och rörelse Hitta själen i området Attraktivt område i Kisa Saluhall Kindabild Lokalt hantverk Monument över emigrationen Mötesplats Gångstråk Fontän och vattenlek Växtlighet och planteringar Immigration/ integration Djur Mobil scen Berättelser längs ån klassrum Barnens träd 5 PLATSENS SJÄL Kommunen äger tomt nr 3 och 5 i kvarteret Vråken, vilket innehåller tre byggnader samt ett parkområde. Utöver detta arrenderar kommunen en del av tomt nr 4 som idag är en integrerad del av parken. På andra sidan ån, vid slutet av Garvaregatan har kommunen iordningställt en parkering/vändplats som skulle kunna fungera som en av entréerna till området. Karta över Vråken, markerat område ägs av Kinda kommun. Platsens själ är avgörande för utvecklingen av Kvarteret Vråken, eftersom det är ett område mitt i Kisa med starka kulturella förtecken. Därför följer en kort historik kring de tre kommunägda byggnaderna och parkområdet för att skapa förståelse för platsens betydelse och samtidigt kopplas till dagens nyttjande. 6 COLUMBIA Huset som idag rymmer Kisa Emigrantmuseum på övre våningen och Café Columbia på undre våningen är flyttat till sin nuvarande plats i början av 1700-talet och låg ursprungligen i Fröåsa utanför Kisa. Den plats där det nu ligger, Kullagården utgjorde en av huvudgårdarna ur vilken Kisa gamla by växte fram. Redan på andra halvan av 1700-talet inrymdes här ett apotek och denna verksamhet fortsatte i nästan 100 år. 1845 öppnades Sveriges första emigrantbyrå som en parallell verksamhet i apotekets lokaler av Carl Gustaf Sundius, och i och med detta har huset inte bara en speciell plats i Kisa, utan även i den svenska historien. Efter apotekrörelsen flyttade Kisas båda banker in och sedan 1921 har det serverats kaffe i huset, i stort sett utan avbrott. På 1970-talet köptes huset av Kinda Kommun. Det var då mycket nedgånget och många förespråkade rivning. Men tack vare många kloka människor fick byggnaden stå kvar och renoverades och restaurerades varsamt. En av de personer som drev frågan att förlägga Kisa Emigrantmuseum på byggnadens övervåning var Curt von Wachenfeldt. Han var vid denna tid bibliotekarie i Kisa och hade ett stort intresse för bygden. Restaureringen av byggnaden avslutades försommaren 1978 och Kisa emigrantmuseum invigdes den 17 juni 1979. I början var Kinda Turistbyrå sommartid inrymt i lokalerna på nedre botten, i anslutning till caféet. Från 1984 etablerades turistbyrån i byggnaden med åretruntverksamhet, där det löpande ansvaret låg på arrendatorn/caféinnehavaren. Vid utredningens tidpunkt driver Anna och Erik Zentio Café Columbia, som de arrenderar av Kinda kommun. På bottenvåningen är det servering och en mindre presenthandel. På ovanvåningen finns Kisa Emigrantmuseum samt ett rum som används främst för sammanträden och mindre sällskap. I arrendet ingår även att guida grupper i muséet. Ett snötäckt Café Columbia, foto Ing-Marie Wallin 7 DALKULLA Kullagården har anor från medeltiden, och omnämns första gången redan 1545. Kullagården tillhörde en av Kisas huvudgårdar och nuvarande byggnad härstammar från 1700-talet. Dalkulla var mycket nära rivning i början av 1980-talet eftersom förfallet var stort. På initiativ av Kinda-Ydre Fabriks- och hantverksförening (nuvarande företagarna) och Kisa Scoutkår drogs ett projekt igång för att rädda och rusta upp Dalkulla. Stöd från länsarbetsnämnden och Kinda kommun samt en stor ideell insats möjliggjorde en invigning av fastigheten 1984. I början ansvarade Företagarna och Kisa scoutkår för verksamheten i huset. När scoutboden upphörde övertog Företagarna ensamt detta ansvar och gällande avtal med kommunen. Företagarna betalar ingen hyra för Dalkulla, gentemot att de sköter renovering samt städning av lokalerna. De använder för egen verksamhet ett kontor och sammanträdesrum och hyr ut resten av huset i andra hand till Café Columbia, Securitas och Marie Janzéns zonterapi. Företagarna vill mycket gärna stanna kvar med sin verksamhet i lokalerna, men pga av pågående utredning angående nytt emigrantmuseum och utveckling av kvarteret Vråken har kommunen valt att endast förlänga kontraktet i två år. Nuvarande kontrakt löper ut 2016-06-30. Företagarna vill kunna planera sin verksamhet långsiktigt och efterfrågar ett längre hyreskontrakt. Dalkulla, foto Ing-Marie Wallin RÖDA LÄNGAN Röda längan har varit förrådsbyggnad för näringslivet i området. Det är en stor byggnad på sammanlagt ca 650 m2 i två plan. Övre våningen innehåller ett stort kallförråd (ca 250 m2) med diverse möbler från kommunal verksamhet, två offentliga toaletter, förråd för LSS och Café Columbia samt ett soprum (se skiss). På nedre botten disponerar Kisa scoutkår de två nedersta förråden för kanotförvaring, och det finns också en samlingslokal (ca 170 m2). Endast LSS-omklädningsrummet och Café Columbias förråd på övre våningen är isolerade ytor i byggnaden. 8 Byggnadens status är god, och enbart nuvarande soprum skulle behöva rivas och byggas nytt vid framtida nyttjande. Foto över Röda längan, 2014 Planskiss över Röda längans ovanvåning/entréplan, uppmätt och ritad av JJ Fastighetsförädling, 2014 PARKOMRÅDE Kvarteret Vråken var länge Kisas ”bakgård”. Under 1800-1900-talet var området mycket företagstätt med verksamheter såsom traktor- och bilförsäljning, glasmästeri, bokbinderi, bokhandel, urmakeri, bageri, konditori, manufaktur, fruktcentral, skomakeri, damfrisering, apotek, bank, slakteri, fiskeförsäljning, garveri, gästgiveri, charkuteri, speceri och inte minst emigrantbyrå. 9 Projektet med att iordningställa Vråken till det vackra parkområde det är idag, startade 2004. Gunnar Karlsson hyrdes in som konsult och projektledare. Gula längan och scenen revs, träd fälldes och marken fylldes upp till en plan yta. Södra Vråkenbron, stensättning, boulebana, parkbänkar, planteringar och armatur mm har förskönat området - och nu väntar och önskar man bara att fler människor ska hitta hit. En av entréerna till parken via Södra Vråkenbron, foto Ing-Marie Wallin 10 UTVECKLINGSFÖRSLAG RÖDA LÄNGAN CENTRUM FÖR TURISM Det finns en stark vilja av utveckling i kvarteret Vråken, att fylla området med aktivitet, liv och rörelse. Vråken tillhör en av Kisas vackraste platser, och utgör i och med Café Columbias placering centrum för vår bygds kulturarv. Det kommer generera många positiva bieffekter i Kisa och Kinda om ett nav för besöksnäringen blir etablerat i Vråken. Genom att förlägga kultur- och fritidsförvaltningen i gemensamma lokaler kan nya utvecklingsmöjligheter växa fram och med gemensamma resurser kan ett öppethållande av det nya muséet bli realistiskt. Idag finns en heltidstjänst som arbetar med turism i Kinda kommun och extrapersonal tas in för att kunna upprätthålla god service på sommarhalvåret när behoven är som störst. UTVECKLING OCH SAMOR DNING Det skulle finnas flera vinster med att förlägga turistbyrån i kvarteret Vråken och helst i samma byggnad som det nya emigrantmuséet: Fler besökare till Vråken Ett sätt att skapa liv och rörelse i Vråken och samtidigt visa upp en av Kisas vackraste platser för fler besökare. En turistbyrå på plats i området skulle också generera i fler museibesök. Centralare placering Ur ett besökarperspektiv skulle turistbyrån få en mycket centralare plats och ett mer strategiskt läge. Även om RV 34/23 på sikt kommer dras utanför Kisa samhälle, så kommer Storgatan genom Kisa fortsätta vara en huvudled. Nysatsning för turismen För att hinna arbeta med strategiska och övergripande utvecklingsfrågor inom turismen, behöver den stärkas upp med utökade personalresurser. Personalkostnader är alltid den största kostnaden i en investering på sikt och därför känns det viktigt att hitta ett samarbete mellan redan befintliga verksamheter. Förslagsvis skulle ett samarbete mellan turistbyrån och Kultur- och fritidsförvaltningen kunna växa fram för att möjliggöra öppethållande av muséet och även samverka kring andra frågor. En utveckling och en satsning på besöksnäring i kommunen berör också den nya utvecklingsavdelningen. För turismen i Kinda skulle det kunna bli en nystart, men det skulle behövas ytterligare medarbetare. Kanske skulle denna tjänst kunna kombineras med en guide/verksamhetsutvecklare i muséet? Samordning med KF-förvaltningen Med kommunal personal på plats kommer det underlätta att skapa aktiviteter i området. I förslaget som läggs fram kommer det även finnas en idé om att Kultur- och fritidsförvaltningens ledning kommer ha sina arbetsplatser i samma byggnad som turistbyrån och emigrantmuséet. Det är mycket viktigt att turistpersonalen inte blir en isolerad ö, utan att kollegor etableras i samma byggnad med gemensamt fikarum. LOKALER Turistbyråns blivande lokal ska inte präglas av emigrationen, utan vara en ljus, modern och välkomnande turistbyrå som marknadsför hela kommunen. För att möjliggöra detta kommer det behöva göras en tillbyggnad/förlängning av röda längan vars funktion blir entré för både turistbyrå, kultur- och fritidsförvaltning och museum. Befintliga lokaler kommer kunna nyttjas, men det finns en idé om att bygga/glasa in nuvarande ”landgång” så den blir en del av byggnaden och entré till muséet. Förslagsvis skulle 2-3 arbetsplatser inredas i ett öppet kontorslandskap för turistbyråns personal. Det skulle också finnas utrymme för en mindre turistshop i lokalerna. En personaltoalett skulle kunna byggas in i de väl tilltagna 11 ytorna i redan befintliga våtutrymmen. Ett personalrum med pentry skulle också kunna förläggas i anslutning till redan framdraget vatten och avlopp. Ett större förråd som skulle räcka till för turistbyråns behov kan inrättas i ett redan befintligt förråd på nedre botten av röda längan mot Kisaån. Röda längan där markerat område visar var tillbyggnad/ombyggnad kan ske för att rymma turistbyrå och kontorslokaler för fler arbetsplatser. Planskiss över Röda längans ovanvåning/entréplan, markerat område visar lokalerna tänkta för turistbyrå och kultur-och fritidsförvaltning. 12 PROFILERING AV DET LOKALA I tidigare utredningar och även i den pågående har det framkommit idéer om en saluhall av lokala produkter i Vråken, och det finns en efterfrågan av lokala varor och hantverk av framförallt utländska turister. Initialt vore det naivt att starta ett sådant projekt, utan viljan måste i så fall komma från de lokala näringslivsaktörerna. Det skulle dock vara spännande om det gick att göra en profilering och försäljning av lokala varor i turist/museishopen. Det skulle kunna vara en strategisk satsning att marknadsföra och lyfta fram småföretagare och föreningsliv i vår kommun. CENTRUM FÖR KULTUR- OCH FRITID Turistbyrån får inte bli en isolerad verksamhet på en eller två personer. Vill man investera i området är det viktigt att fler arbetsplatser inrättas och att det finns kollegor, annars är det svårt att få en positiv, kreativ utveckling för verksamheten i längden. Ett museum kommer också ha mycket svårt att drivas om man inte hittar ett samarbete mellan kommunala verksamheter som möjliggör öppethållandet av muséet. Med kommunal personal på plats kommer det också underlätta att skapa aktiviteter i området. I förslaget som läggs fram kommer det därför skissas på en idé om att Kultur- och fritidsförvaltningens ledning kommer ha sina arbetsplatser i samma byggnad som turistbyrån och emigrantmuséet. Som ett nav, mitt emellan sina olika verksamheter, kulturskola, fritidsgård och bibliotek. Kultur- och fritid skulle på ett tydligare sätt synliggöras och få en fysisk plattform för sin utåtriktade verksamhet. För tillfället sitter Kultur- och fritidsförvaltningens ledning på Kisa Bibliotek. Biblioteket är dock trångbodda i sina lokaler vilket gör att flera kontor delas av två-tre medarbetare samt att det råder brist på förråd. Det är därför viktigt att se på helheten när förändringar diskuteras. Förslaget i utredningen bygger på att inreda kontorsplatser för kultur- och fritids ledning innanför turistbyråns foajé. Det finns ett stort värde i att kraftsamla personal, för trygghet, service och utveckling. EMIGRANT- OCH MIGRATIONSMUSEUM Röda längan ligger bara några meter från Café Columbia. Kinda kommun äger byggnaden som har en central placering i parkområdet Vråken. Man har redan tidigare tittat på användningsområdet för denna byggnad när det gäller en utveckling av Kisa Emigrantmuseum. I Röda längans övre plan finns en stor öppen yta på ca 250 kvm (se planritning), som idag används som kallförråd för kommunen. På denna yta ser man en möjlighet att inreda ett nytt emigrantmuseum som kan rymma en pedagogisk utställning med både tema emigration och migration. Förslaget är att det byggs upp en permanent basutställning som lyfter Kindas emigranthistoria, medan delen som behandlar migration skall vara rörlig. På så sätt kommer muséet hållas levande i ett ämne som är högst samhällsaktuellt och viktigt att lyfta idag. 13 Planskiss över Röda längans ovanvåning/entréplan, markerat område visar de tänkta lokalerna för ett nytt emigrant/migrationsmuseum. MUSÉETS INNEHÅLL När idéerna kring innehållet i det nya muséet och kvarteret Vråken har formats har temat ”Drömmar” växt fram. En vinjett för den nya utställningen skulle kunna vara ”Drömmen om ett annat liv”. Titeln inbegriper både de emigranter som lämnade Sverige för 150 år sedan, och de människor som kommer hit idag. Människor lämnar sina hem, sin trygghet av olika skäl – men med ett hopp om att det ska bli bättre. Ett förslag på utställningsrubrik och layout, framtaget av Mats Gilstring, Östergötlands museum 2014. 14 Målet är att det nya muséet skall vara lättillgängligt och spännande för alla åldrar. Man ska kunna tillgodogöra sig informationen på en halvtimme om man vill, men för den intresserade skall det finnas möjlighet till fördjupning. Muséet skall också vara tillgängligt på flera språk. Utredningen förespråkar att en mindre entréavgift ska vara kopplad till muséet. FILM När man kliver över tröskeln in i muséet kommer man att hamna i en liten biosalong där alla besökare få ta del av en kort introduktionsfilm ca 5-7 min/alternativt ett bildspel. Filmen ska ge en allmän information om orsakerna till emigrationen som ett mer lättillgängligt alternativ än att tillgodogöra sig textinformation. En film inverkar emotionellt och väcker intresset hos besökaren genom vackra bilder, musik och känslomässig rörelse. Tanken är att filmen efter ett mer övergripande perspektiv skall landa rakt ned i Kisa och Café Columbia, vilket är den första miljö besökarna får möta i museet efter filmvisningen. Utställningen kommer byggas upp i två parallella spår, ett för barn och ett för vuxna. Det är bra om barnen kan få en helt egen upplevelse på egen hand medan de vuxna får tid att gå igenom muséet i lugn och ro. FÖR VUXNA I Kinda Lokalhistoriska Arkiv finns ca 3000 emigrantbrev, som till största delen redan är digitaliserade. Brevsamlingen är unik och genom de skrivna orden kommer man enskilda emigranter mycket nära. I uppbyggandet av vuxenavdelningen i muséet är idén att man ska använda sig av breven och alla fantastiska berättelser som finns att tillgå genom dem. En strävan efter att besökarna ska bli emotionellt berörda genom att få möta olika människoöden i glädje, sorg, oro, hopp och ilska gör att de blir mänskliga och igenkännbara i våra egna liv. Förslagsvis kommer 7-8 olika livsöden väljas ut och det kommer byggas upp miljöer kring människorna. Varje människoöde visas i storformat och presenteras med en kort text. Sedan ska det finnas möjlighet för den som vill att sitta ned en stund och lyssna på inlästa brev, musik, emigrantvisor, se på foton osv kring varje person. Ett förslag på hur en miljö och ett människoöde skulle kunna byggas upp i det nya muséet, modell av Mats Gilstring Östergötlands museum 2014. 15 Urvalet av personer ska göras i nära samarbete med Peter Casselsällskapet, som har direkta sakkunskaper och ett intresse i utvecklandet av muséet. Anna Nysten som överlevde Titanic-katastrofen, den starka företagarkvinnan Dorothea Florén som var en återvändande emigrant och startade Café Columbia på 1920-talet och den första pionjären Peter Cassel är förslag på människor med en spännande historia. Men i arkivet väntar många berättelser på att få berättas. Om Peter Cassel-sällskapet är behjälpliga med att ta fram bakgrundsmaterial till utställningen kommer mycket tid och pengar sparas och det kommer bli ett gott resultat. Det sista människoödet kan med fördel utgöra en twist på utställningen, där besökaren får möta en person som invandrat till Kisa istället. Det knyter på ett bra sätt ihop basutställningen med den mobila delen i muséet som behandlar ämnet migration. Utöver de 7-8 människoöden som lyfts fram i storformat kommer det finnas fler livshistorier med emigrant- och migrantöden att ta del av digitalt i muséet. FÖR BARN Röda längan har inte full ståhöjd ända ut till väggen. För att utnyttja byggnaden maximalt kommer därför barnens utställning vara placerad i ett spår innanför vuxenutställningen. Barnen kommer få göra en upplevelsebaserad resa från stugan i Sverige, över havet, möta kaoset i New Yorks hamn, resa med tåg över prärien, möta indianer, klättra över klippiga bergen osv. En pedagogiskt uppbyggd utställning där barnen får lösa uppgifter, leka och lära på egen hand. Små öppningar/fönster görs mellan barn- och vuxen utställningarna så barnen kan hålla kontakten med sina föräldrar. Även barnens utställning skall avslutas med ett migrationsperspektiv. Ett förslag på hur barnmiljöer skulle kunna byggas upp i det nya muséet. Modell av Mats Gilstring Östergötlands museum 2014. MIGRATION Basutställningen för både barn och vuxna ska alltså avslutas med en station kring migration för att få en bra övergång till den mobila delen i muséet som skall vara avsatt för att lyfta fram ämnet migration. I den mobila delen kan det bokas vandringsutställningar, som förslagsvis byts ut 1-2 ggr/år. Denna del kan också vara en arena för att lyfta aktuella skeenden i vår egen kommun i samarbete med flyktingkontoret. Det har redan framkommit 16 idéer om att bygga en vägg fylld av föremål där en berättelse är kopplad till varje föremål. I tur och ordning skulle en spot belysa föremålen och berättelser förmedlas skrivna av de människor som lever i Kinda med annat ursprung och andra erfarenheter än vi. Att få höra berättelsen och orsaken till att en person hamnat i Sverige kan vara ett sätt att minska distans, öka förståelse och medmänsklighet och bidra positivt till integration i vårt eget samhälle. Det håller på att byggas upp ett nationellt nätverk kring vandringsutställningar som handlar om temat migration, där Kinda har fått en förfrågan att vara med. Andra orter som arbetar med liknande frågor är bl a Karlstad, Göteborg och Växjö. ÖVRIGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖRRÅD Nedre botten av röda längan rymmer två stora förråd som idag disponeras av Kisa Scoutkår och används till förvaring av kanoter. Ett av förråden kan fungera som utrymme både för turistbyråns och kultur- och fritidsförvaltningens behov samt ett kläd- och rekvisitaförråd. År 2014 fick Kinda kommun överta ett stort klädförråd från Linköpings kommun, Linköpings universitet och Östergötlands museum. För tillfället ligger materialet nedpackat i ett vindsförråd på Bergdala, men tanken är att detta material ska användas till förmån för skola och föreningsliv. Det krävs dock skötsel och drift även på detta, som på ett smidigt sätt skulle kunna skötas av kultur- och fritidsförvaltningen om det fanns tillgängligt i området. SOPRUM En yta där nytt förråd och soprum skulle kunna byggas i området. Café Columbia har idag ett förrådsutrymme i röda längan samt ett garage som används för sopsortering för hela området. Soprummet skall enligt förslaget rivas till förmån för turistbyråns lokaler, och även Columbias förråd 17 kommer försvinna vid ombyggnationen. Lokaler för Café Columbias behov (soprum och förråd) skulle kunna byggas som en mindre fristående byggnad på nuvarande parkeringsplats nedanför Dalkulla. SAMLINGSLOKAL Den samlingslokal som finns på nedre botten i röda längan (ca 170 m2) sparas i sitt nuvarande skick, för att eventuellt isoleras och iordningsställas vid framtida behov. 18 UTVECKLINGSFÖRSLAG CAFÉ COLUMBIA I Café Columbia finns inga räta vinklar. Det är lågt i tak, men charmen är skyhög. Kulturarvsvärdet i byggnaden är både dess tillgång och ok. BOTTENVÅNING Caférörelsen begränsas av trånga lokaler och på så vis är det svårt att få ekonomi i verksamheten för de som är arrendatorer. Det går heller inte att inrätta ett tillredningskök i befintlig byggnad. På sommarhalvåret är trycket på caféet stort, medan vinterhalvåret innebär lågsäsong. Nuvarande arrendatorer har under utredningens gång fått chansen att lägga fram förslag på hur förändringar skulle kunna ske som skulle underlätta verksamheten. De är dock överens om att charmen ligger i småskaligheten och att ha ett tillagningskök i en intilliggande byggnad är de inte intresserade av. Skulle deras kundomsättning fördelas något jämnare under året, eller framförallt öka på vinterhalvåret så vore det dock mycket positivt. Ur handikapps-synpunkt är det endast undervåningen som kan användas för servering, men flyttas emigrantmuséet så är arrendatorerna inte främmande för att fortsätta använda rummet på övre plan för gruppbokningar o d. ÖVERVÅNING På grund av att det är svårt att handikappanpassa övre plan är möjligheterna att utveckla verksamheten där begränsade. Dessutom vet man inte hur stor belastning byggnaden tål idag. Två av tre rum på Columbias ovanvåning bedöms stabila. Det tredje rummet (markerat som forskarrum) är Jan Jonsson från JJ Fastighetsförädling tveksam till att överhuvudtaget vistas i flera personer åt gången. Golvet och bjälklaget svajar betänkligt. För att kunna planera för verksamhet bör en besiktning av bjälklaget genomföras. Idé för övervåningen är att fortsätta använda ett av rummen för gruppserveringar för Café Columbia och som ett alternativt sammanträdesrum för kommunen. I genomgångsrummet, mellan trapphuset och sammanträdesrummet skulle en del av det nuvarande muséet kunna behållas. Eftersom det nya muséet kommer byggas upp på ett helt annat interaktivt vis och mycket material inte kommer flyttas över, vore det fint att göra ett ”museum av hur ett museum såg ut 1979.” Det tredje rummet (som behöver besiktigas) skulle kunna inredas till ett forskarrum för de verkligt intresserade, fyllt med litteratur, emigrantdatabaser, brevskrivarregister och släktforskningsmöjligheter. Även här skulle en del av nuvarande museimaterial på väggarna bevaras. Att inreda en forskarmiljö för de som har ett specialintresse för emigrationen i huset där den första emigrantbyrån i Sverige en gång var placerad skulle kännas som en bra lösning. Ett forskarrum i Café Columbia skulle visa att vi värderar kunskapsvärdet i projektet högt. Kunskapen, som i dagens samhälle i många fall bara är värd något om den genererar andra värden som exempelvis marknadsföring eller ekonomiskt mätbara effekter. Det kunskapshöjande värdet ligger till grunden för allt. 19 Förslag på framtida användningsområde, Café Columbia nedre botten. Skiss efter Hans Rosenström 1953. Förslag på framtida användningsområde, Café Columbia övre våning. Skiss efter Hans Rosenström 1953. BEHÅLLA HUSETS SJÄL När emigrantmuséet flyttas från Columbias ovanvåning är det viktigt att på något vis lyfta fram byggnadens unika historia för gästerna. Ett förslag skulle vara att bygga upp en emigrantbyråmiljö där man får möta huvudpersonen och pionjären Cassel när han skriver in sitt namn i apotekare Sundius receptbok. Det finns dock inte något större utrymme att använda någon yta från Caféets verksamhet på bottenplan för detta ändamål och att bygga upp en dylik miljö på ovanvåningen skulle utestänga funktionshindrade Det finns en dockmakare i Stockholm som heter Oscar Nilsson, som arbetar på ett helt unikt sätt, där han efter kranier eller fotografier bygger upp fantastiska verklighetstrogna dockor. Han finna bl a representerad vid Linköpings slotts- och domkyrkomuseum, på Östergötlands museum och Astrid Lindgrens Näs. Oscar är en mycket efterfrågad yrkesman, och har väntetid på sina alster, men han har blivit fångad av vår emigranthistoria och har ett personligt intresse för det här skeendet i den svensk historia. Han skulle kunna tänka sig att skapa en emigrantbyråmiljö i Café Columbia. För att kunna rymma detta på bottenplan skulle de byggas i storlek 1:3 (dvs i stl av en tredjedels människa). Det finns fotografi av Sundius som startade emigrantbyrårörelsen i Kisa och av Peter Cassels son som man skulle kunna utgå ifrån. 20 Ett exempel på en docka som Oscar Nilsson har skapat av Astrid Lindgren, finns placerad i Vimmerby Dockorna skulle tydliggöra den unika verksamhet som förekommit i huset, samt knyta ihop Café Columbia med Röda längan. Oscars dockor är spännande både för vuxna och barn, och kan fungera som en ”indragare” till muséet. En dåligt utförd docka kan förstöra mer än den hjälper – så här är det allt eller inget som gäller. I Oscar Nilssons dockor möter man en blick, ser blodådror och rynkor – man möter en människa. UTEMILJÖ Café Columbia är ett varumärke för Kinda och pärlan i kvarteret Vråken som genom satsningen på nytt emigrantmuseum kommer lyftas fram ännu mer. Det är därför viktigt att i den yttre planeringen knyta samman Röda längan och Café Columbia, så att husen ”pratar med varandra”. Själen och det unika för hela området sitter i Café Columbia, och med varsamhet skall denna själ förmedlas ut i parkområdet och i uppbyggnaden av ett nytt emigrantmuseum. Förslagsvis skulle Café Columbia bindas ihop med den nya turistfoajén genom någon form av markbeläggning. Det skulle kunna vara inristad skrift i stenarna med namn på emigranter, hälsningsfraser i emigrantbrev, eller poesi. Det skulle också kunna vara någon marksten som skiljer sig i färg och form som minner om drömmar och om vägen till ”Kaanans land/en gata av guld” (Amerika). Detta skapar en riktning mellan husen i området (se skiss) 21 En idéskiss av hur byggnaderna skulle kunna bindas samman, utformad av JoAnna Strömberg 2014 Nuvarande arrendatorer efterfrågar en större uteplats så möjligheten finns att ta emot fler gäster på sommarhalvåret när trycket är som störst. Förslagsvis skulle man kunna stenlägga ytorna som idag utgör rabatt. De tryckimpregnerade stolparna skulle kunna ersättas av vacker sten istället. Utanför stensättningen skulle det kunna sättas upp en spaljé med växter för att skapa en vacker inramning av uteserveringen. Nuvarande uteplats vid Café Columbia Det finns också en önskan om att göra en mysigare innergård. Den kraftiga trafiken på Storgatan är störande för uteserveringen. Förslag om att sätta upp ett tidstypiskt plank med klängrosor efter ”Gamla Linköping-modell”, 22 ut mot gatan skulle ge en lugnare och trivsammare miljö till uteserveringen. Det skulle också gå att lyfta fram Peter Cassels minnessten som är placerad vid Columbias kortsida, på ett mer tydligt sätt. 23 UTVECKLINGSFÖRSLAG DALKULLA Dalkulla ses i utredningen som ett hus för tillväxt vid behov i området. BOTTENVÅNING Idag hyr Café Columbia nedre botten på Dalkulla samt källarutrymmet under huset. De kommer även fortsättningsvis behöva förrådsutrymmet och källaren, men skulle lika gärna se att det ingick i kommunens arrendeavtal. Vid behov skulle de hyra samlingslokalen för speciella tillfällen av kommunen. Denna lokal skulle kunna nyttjas för olika ändamål, exempelvis som utställningslokal för Kindabild. Det skulle knyta ihop hembygdsgården med Vråken och Kindabild skulle lyftas fram som det varumärke som det faktiskt är för kommunen och få en egen arena. Genom att kommunen disponerar bottenvåningen skulle den också kunna användas för olika föreningsändamål, exempelvis den nystartade slöjdklubben i Kisa. Det är mycket mysigare att samlas i Dalkulla för skapande aktiviteter än i sammanträdesrummet på Kisa bibliotek som nu är fallet. ÖVRE PLAN Det finns ingen anledning att inte företagarna får stanna i kommunens lokaler på Dalkullas ovanvåning, däremot är det viktigt att det finns en flexibilitet i framtidens avtal. Om behov uppstår som skulle gynna den utåtriktade verksamheten och kulturlivet i området, måste det gå före kontorslokaler som hyrs ut i andra hand. Förslaget i utredningen är att nedre botten i Dalkulla återgår till kommunal verksamhet och att företagarna disponerar ovanvåningen. En fysisk närhet mellan kommun och företagare i området är positivt. 24 UTVECKLING PARKOMRÅDE VRÅKEN Vråken-parken skall vara ett ställe dit man vill gå och där man vill stanna! En viktig del i utformningen är att skapa en lekmiljö för barn. LEKMILJÖ FÖR BARN Kinda kommun arrenderar idag en bit av Hazbi Masouds tomt nr 4 (Se platån på nedanstående foto) i Vråken. Masoud är villig att sälja denna del till kommunen för att integrera den med parken. Lekmiljön skulle kunna anläggas på platån, eller nedanför slänten vid nuvarande boulebana. Det har framkommit en skepsis att förlägga barnaktiviteter med närheten till Kisaån, samtidigt som man har en vilja att locka barnfamiljer till området. Lekmiljön skulle kunna placeras på den övre platån, eller vid nuvarande boulebana. LEKMILJÖ MED EMIGRAN TTEMA Barnen är en viktig målgrupp i kvarteret Vråken och det finns ett kommunalt uppdrag att beakta FN:s barnkonvention i all sin verksamhet. Att satsa på en lekmiljö i kvarteret Vråken ligger helt i linje med den profilering som görs även i muséet. En lekmiljö med emigranttema skulle förmedla platsens själ till allmänheten, även de som inte besöker muséet. Genom Per Helldorffs skissförslag skulle detta utöver lär- och lekmiljö bli en konstnärlig utsmyckning i Vråken. Grunden utgörs av en 10X15 meter stor, elipsformad grusplan fylld med ärtsingel. På ena sidan Atlanten byggs modeller upp som symboliserar Sverige och på andra sidan havet är Amerika. Atlantens vågor kommer utformas som sittplatser, sköna bänkar för barn. Allt tillverkas av massiv obehandlad ek, som är underhållsfritt och kommer bli vackrare med åren. Här kan barnen gå in i stugorna, åka häst och vagn, båt och Cadillac. Bondgårdsdjuren på den svenska sidan är små och utmärglade, medan kaninen på Amerikasidan är så stor så man kan klättra upp på den och åka rutschkana ner på ena örat. Det sägs även att gåsen kommer kunna prata om man drar i ett rep i näbben. För en mer detaljerad beskrivning se bilaga 5. 25 Skiss över lekmiljö med emigranttema framtagen av Per Helldorff, Svalsjö 2014 LEKMILJÖ MED NATURMA TERIAL År 2013 kom Attraktionskraft Kisa in med ett förslag till utformning av en naturinspirerad lekmiljö i kvarteret Vråken. Dessa idéer är fortfarande aktuella som ett alternativ till lekmiljön med emigranttema. Attraktionskraft Kisa väljer att lyfta fram ett naturtema, där inspirationen går i trä. Sandlåda, gungställning, spaljé, stubbar, stenar och vattenlek är några av förslagen som kommit fram. Detta är en billigare och mer traditionell variant på lekmiljö (se skiss) 26 Förslag på Lekmiljö med naturtema, framtaget av Attraktionskraft Kisa 2013 27 ORGANISK TILLVÄXT I VRÅKEN Det känns viktigt att Vråken får utvecklas efter de behov som växer fram och inte tvärtom. Allt går inte att göra på en gång, och ska inte heller göra det, då är risken att det görs fel satsningar. Det finns dock mängder av olika förslag hur utveckling av området kan stimuleras som framkommit under arbetets gång. Några skulle kunna realiseras med små medel, andra är större eventuella framtida investeringar och några kanske stannar vid drömmar. EVENEMANG Vråkenområdet har inte använts så mycket sedan det iordningställdes, men vid de tillfällen det har gjorts har det gett mersmak. Det har bl a varit invigning av Amerikaveckan med torghandel, utomhusteater, julmarknad, tattoo, musikskoleuppvisning mm Det borde finnas flera aktörer som vill nyttja Vråken i stort som smått och här gäller det för kommunen att visa öppenhet och möjligheter. Genom att ha kommunal personal på plats i Vråkenområdet skulle det underlätta rent praktiskt och med stor sannolikhet bidra till positiva effekter när det gäller aktiviteter i området. TORGHANDEL Vid flera intervjuer har det framkommit att man skulle vilja flytta ned ”Levande torg” till Vråken under sommaren. Det skapar trivsel för våra egna kommuninvånare men också för turister. Levande torg är en del i den positiva marknadsföringen av Kinda kommun som skulle kunna utvecklas ännu mer. SCEN Det finns inget behov av att inrätta en fast scen i området. Varje arrangemang kräver sin egen scen, till yta, storlek, placering och ändamål. Det är heller inte någon idé att köpa in en mobil scen till kommunen som skulle förvaras i Vråken, just eftersom behoven kan se så olika ut. Däremot skulle det underlätta för både kommunen och andra arrangörer om det gick att boka färdiga scenpaket, ett avtal där uppbyggnad av scen är ett samtal bort. Enligt ett exempel från företaget Avite i Kisa skulle det kunna se ut på liknande vis, men det finns även andra alternativ Prisexempel för scenpodium med tak Alt 1) 6 m bred och 3m djup med golv inkl arbete och transport ca 5000 kr Alt 2) 6 m bred och 6 m djup utan golv inkl arbete och transport ca 7500 kr Alt 3) 6 m bred och 6 m djup med golv inkl arbete och transport ca 10000 kr KULTURSTÖD Som enskild företagare eller förening är det en ekonomisk risk att satsa på evenemang. En önskan om att det skulle finnas en ”fri kulturpott” med pengar som man på ett enkelt sätt kan söka på kort varsel skulle kunna gynna engagemanget och kulturutbudet i kommunen. Det skulle fungera som en slags arrangörsgaranti där kommunen ger ett bidrag till arrangemang som lyfter kulturen och marknadsför Kinda på ett positivt sätt. Det skulle vara ett spännande och demokratiskt sätt att jobba, där Kinda kommuns invånare får mer inflytande. PARKMILJÖ STADSPLANERING OCH P ARKERING Bristen av parkeringsmöjligheter i anslutning till Vråkenområdet är ett problem, men kommunen har iordningställt en yta för parkering/vändplats vid Garvaregatan som skulle kunna användas för besökande. Det 28 krävs dock mycket tydlig skyltning för att lotsa besökarna runt kvarteret till denna parkeringsplats. Kommer detta bli en av områdets två huvudentréer krävs insatser för att försköna området kring ån, men också en ny bro. Nuvarande bro är mycket smal och ger inget positivt första intryck av området. Café Columbia ser också behovet av utökade parkeringsmöjligheter för sina gäster. I samtal med JoAnna Strömberg, planarkitekt har kreativa idéer kommit fram om att binda ihop olika delar av Kisa, så utformningen i skyltning, markbeläggning och gestaltning ger ett enhetligt intryck. Stationsområdet i Kisa och Vråken borde lyftas i samma diskussioner. Det skulle vara fantastiskt om en själ av orten förmedlades redan på stationsområdet och att olika gångstråk utgick från stationen. Kanske skulle parkbänkarna vara utformade som Amerikakoffertar längs vägen till Vråken? Det skulle också vara möjligt att knyta ihop Vråken med olika gångstråk till exempelvis Värgårds udde, hembygdsgården och Tolvmannabacken. VATTNET I VRÅKEN Kisaån rinner som en livsnerv genom kvarteret Vråken. Åsikterna om hur närheten till Kisaån ska nyttjas eller inte nyttjas går isär. Ska ån stängslas in på grund av säkerhetsskäl, eller ska det byggas bryggor/däck längs ån så man kommer i direkt kontakt med vattnet? Idéer om att det är bättre att leda upp vatten i parkmiljön, t ex genom en fontän eller vattenlek har framkommit både nu och i tidigare utredningar, än att barn skall lockas ned till ån. Det skulle vara ett vackert inslag i parken med en fontän. Vid tidigare restaurering av parkområdet förbereddes för detta om möjligheten skulle dyka upp i framtiden. LJUSSÄTTNING Under hösten 2014 har det genomförts tre seminarier i kommunens regi angående offentlig utsmyckning. En slutsats av dessa seminarier är att man gärna skulle jobba mer med ljussättning. Under hösten har det även genomförts sk trygghetsvandringar i kommunen, där ungdomar och äldre fått kartlägga otrygga områden. Kvarteret Vråken har kommit upp i samtalen både gällande ”otrygga miljöer” och konstnärlig gestaltning, så här finns två syften att fylla. Det vore fantastiskt om funktion och konst kunde mötas när man tänker ljussättning kring Vråken. Redan idag finns belysning under Södra Vråkenbron, men det kunde göras en satsning även vid de andra broarna. Tre broar ligger med mycket kort avstånd efter varandra. Vid entrén till området finns en mycket vacker brandvägg som skulle bli ett konstverk dygnet runt om det belystes. En idé är också att belysa det nyplanterade globträdet i Vråken – som är barnens träd. Det skulle finnas en mycket vacker symbolik i det. BOULE Den boulebana som iordningställdes vid Vråken har fel mått och används därför inte. Är det ett populärt inslag i parkmiljön måste boulebanan göras om och helst kompletteras med ytterligare en bana. Enligt projektplanen är dock den nuvarande platsen för boulebanan den bäst lämpade för lekmiljöns placering. 29 VÄXTLIGHET Försköning av området genom ytterligare växtlighet. LEVANDE DJUR Önskemål om att bygga en hönsgård i Vråken och ha höns i området sommartid har framkommit i utredningen. LÄRMILJÖ SAMARBETE MED SKOLAN OCH FLYKTINGKONTORET Kisa Emigrantmuseum kommer ligga mycket strategiskt till för skola, flyktingkontor, Kinda lärcentrum mm i Kisa. Det är också lätt att ta sig till muséet från Rimforsa och Horns skolor. Muséet skulle kunna utvecklas till en lärmiljö för både vår egen kommunala verksamhet och externt i regionen. Värgårdsskolan i Kisa arbetar tematiskt kring emigrationen och har ett stort intresse av pågående projekt i Vråken. UTOMHUSKLASSRUM Kisa Emigrantmuseum skulle på sikt kunna utgöra ett skolresebesöksmål för hela regionen. Parkmiljön skulle också kunna fungera som ett utomhusklassrum på sommarhalvåret, medan samlingslokalen i röda längan finns att tillgå övrig tid. De historiska kläder som kommunen fått som gåva skulle kunna nyttjas för skolans behov om ett kostymförråd inrättades. Det skulle vara möjligt att duka upp långbord i Vråken, utarbeta historiska rollspel mm. SAMLINGSLOKAL Växer turismen och antalet besökare till muséet och Vråken kommer det på sikt behövas en samlingslokal i området. Det mest naturliga är att spara den samlingslokal som redan idag finns på bottenvåningen i röda längan, för ev framtida isolering. Som den är idag går den att använda för sommarbruk, men vill man satsa på att sprida turismen över hela året och kunna ta emot skolklasser och bussresor mm året runt måste behovet av en framtida samlingslokal i området tas med i beaktande Takhöjden är för låg som den är idag, varför golvet behövs sänkas för att få en ändamålsenlig lokal. UTSTÄLLNINGAR KINDABILD Över hundra år av Kindabygdens fotohistoria håller på att digitaliseras, tillgängliggöras och dokumenteras med hjälp av Kisa-V Eneby Hembygdsförenings försorg. Projektet heter Kindabild. Tack vare fotografen Lars Petterson, som drev Kisa foto har samlingen efter fyra Kisafotografer bevarats till stor del intakt. Lars Pettersson skänkte sin fotografiska utrustning och interiör tillika den unika fotosamlingen till Kisa-V Eneby hembygdsförening. Negativsamlingen omfattar uppskattningsvis mellan 50 000-100 000 negativ, varav större delen är porträtt, men även bilder som skildrar arbetslivet och olika händelser i Kinda med omnejd samt landskapsbilder ingår. 30 Ansvarig för detta omfattande dokumentationsarbete är Adam Byrne, som är projektanställd av Hembygdsföreningen. Han har utarbetat databasen och sköter arbetet med att skanna in de äldre negativen. För tillfället har Adam sin arbetsplats hemma. I arbetet med att tillgängliggöra denna unika kulturskatt samverkar Hembygdsföreningen med Östergötlands Länsmuseum, Kulturarv Östergötland och Kinda kommun. Projektet sponsras också av Kinda-Ydre Sparbank. Som en ideell förening, har dock hembygdsföreningen mycket begränsade ekonomiska resurser och förutsättningar att bedriva detta dokumentationsarbete. För att kunna garantera en fortsatt dokumentation och utveckling av projektet kommer föreningen att vara beroende av externa resurser. År 2014 gick Kinda kommun in med ett stöd på 50 000 kr till föreningen. Kindabild har blivit ett varumärke för Kinda, och skulle kunna styrkas ännu mer genom att få bättre förutsättningar att växa. Det skulle kännas naturligt att ge Kindabild ett eget ”rum” i Vråken i en närhet till emigrantmuséet. Kindabild innehåller idag enbart Kisafotografer, men skulle genom ett arbetsmarknadsprojekt kunna utvidgas till att bli Kindabild – för hela Kinda, genom att presentera fotograferna i Rimforsa och Horn under samma varumärke. Dessutom har kommunen mycket spännande lokalhistoriska bilder i sin ägo i Kinda Lokalhistoriska Arkiv, där det också finns behov av digitalisering. Kindabild är en stor kulturskatt för Kinda som vi bör vara rädda om. Kisa-V Eneby hembygdsförening har lagt ned både mycket jobb och pengar i projektet, men det krävs en långsiktighet och en aktiv stöttning av kommunen i arbetet. Att bereda plats för Kindabild i kvarteret Vråken skulle kunna vara ett sätt att lyfta och stötta föreningen samtidigt som kulturarvet skulle komma ut till en ännu bredare allmänhet än idag. Hembygdsföreningen kan också marknadsföra sig och sina evenemang på hembygdsgården genom att finnas på plats genom Kindabild i området. FÖRESLAGEN UTVECKLING AV VRÅKEN SAMMANFATTNING Det finns många olika utvecklingsförslag för Vråken, men allt kan inte förverkligas på en gång. Därför har jag tagit fasta på de kärnvärden för fortsatt utveckling som vuxit fram under utredningens gång. Själen för området ligger i Café Columbia och det nybyggda muséet, men för att kunna satsa på ett nytt museum behövs enligt utredningen annan kommunal verksamhet på plats i området. Den ena föder det andra. I de kostnadsuppskattningar och genomförandeplan som följer kommer det därför räknas på följande punkter (se nedan) Det är delar av en helhetslösning för både investeringar och verksamhet i området. När det gäller investering i parken har barnens lekmiljö ställts före alla andra behov. Centrum för Turism Centrum för Kultur- och fritid Nytt Emigrant- och migrationsmuseum Lekmiljö med emigranttema Café Columbia 31 KOSTNADSUPPSKATTNINGAR INVESTERINGSKOSTNADE R Nedanstående tabell redovisar de uppskattningar för föreslagna investeringar som behövs för att realisera föreslagen utveckling av Vråken. Tabellen är uppbyggd utifrån varje byggnads behov samt parkområde. Post Kostnad Kommentar Arkitektförslag/ritning för Röda längan Ca 30 000- 50 000 kr Efter samtal med Ekerå Byggkonsult AB Tillbyggnad av Röda längan och renovering av lokaler för turistbyrå och KF-förvaltning Ca 1 100 000 kr Se bilaga 1 för specifikation från JK Byggteknik. Kostnader för ev glaspartier tillkommer. Förråd på nedre botten Ca 600 000 kr Se bilaga 1 för specifikation från JK Byggteknik Rivning av soprum samt nybyggnation av soprum och förråd för Café Columbias behov Ca 480 000 kr Se bilaga 1 för specifikation från JK Byggteknik Installation av uppvärmningssystem Ca 70 000 – 300 000 Se bilaga 2 efter uppgifter från Matti Malinen, energirådgivare Kinda kommun Priset beror på vilket uppvärmningssystem man väljer att investera i. Installation av ventilationssystem Ca 20 000-30 000 kr Se bilaga 2 efter uppgifter från Matti Malinen, energirådgivare Kinda kommun Renovering av museilokalen Ca 3 100 000 kr Se bilaga 1 för specifikation från JK Byggteknik Uppbyggnad av Emigrantmuseum Ca 2 000 000 kr Se bilaga 3 för specifikation från Östergötlands museum. I beloppet ingår personalkostnader för framtagande av nytt museum. Byggnadsbesiktning av bjälklag 8000 kr Enligt uppgift av JJ Fastighetsförädling Ev åtgärd efter byggnadsbesiktning Okänt Emigrantbyråmiljö, dockor 120 000 kr + moms Ett försök att hitta extern finansiering för detta ändamål, alternativt nyttja enprocentregeln kring konstnärlig utsmyckning. Inredning av forskarrum Ca 50 000 kr Kontorsmiljö, datorer, forskardatabaser mm Stenläggning av uteplats, nyplanteringar samt gång som 300 000 kr Se bilaga 4 efter specifikation av Roger Erlandsson Röda längan Columbia 32 binder ihop Columbia med Röda längan Parkmiljö Vråken Alt 1 Lekmiljö med emigranttema Ca 900 000 kr Se bilaga 5 efter specifikation efter Per Helldorff. Framtagande av lekplats inkl markarbete. Alt 2 Lekmiljö med naturtema 150-200 000 kr Se bilaga 6 förslag från Attraktionskraft Kisa Totalt 9 038 000 kr Kostnad för flytt av kommunal verksamhet (100 000 kr) samt projektledning (500 000 kr/5 år tillkommer.) Kostnad Kommentar DRIFTSKOSTNADER Tillkommande driftskostnader Post Driftkostnader av Röda längan Uppvärmning Ca 25 000-50 000 kr/år Driftkostnaden skiftar beroende på val av uppvärmningssystem Elförbrukning Ca 6000-7000 kr/år Denna post kommer troligtvis bli större eftersom muséet kräver mycket belysning Personal Ca 250 000 kr/år En tillkommande tjänst på 50 % skulle möjliggöra öppethållande av muséet, och kan kombineras med andra arbetsuppgifter. Uppgift efter samtal med Jerker Carlsson Lokalvård Ca 150 000 kr/år Uppgift efter samtal med Jerker Carlsson Total driftkostnad Ca 450 000-500 000 kr 33 För att få en övergripande bild av vad respektive ämnesområden tematiskt uppskattas kosta, se nedan. Centrum för Turism, kultur och fritid 2 180 000 kr Byggkostnad inkl arkitekt: 1 150 000 kr Flytt: 100 000 kr Förråd: 600 000 kr Uppvärmningssystem: 300 000 kr Ventilation: 30 000 kr Nytt Emigrant- och migrationsmuseum 5 100 000 kr Byggkostnad: 3 100 000 Framtagande av utställning: 2 000 000 kr Lekmiljö med emigranttema 900 000 kr Byggkostnad: 720 000 kr + moms + markberedning (Lekmiljö med naturtema) 200 000 kr Byggkostnad: 150 000 kr + markberedning Café Columbia 958 000 kr Byggnadsbesiktning: 8000 kr Nytt forskarrum: 50 000 kr Iordningställa uteplats: 300 000 kr Emigrantbyråmiljö: 120 000 kr Nytt soprum och förråd: 480 000 kr Totalt ca 10 milj kr Projektledning (ca 500 000 kr fördelat på 5 år) finns medräknat i slutsumman 34 EXTERN FINANSIERING I utredningen har inte tid funnits tillräckligt med tid för att ta reda på vilka externa finansieringsmöjligheter som finns att tillgå. Tanken är dock att pengar måste sökas för att delfinansiera detta projekt och enligt uppgifter från Pia Tingvall skall det finnas möjligheter bl a inom Erasmus, Allmänna arvsfonden och kulturbryggan mm. Denna fråga måste det dock arbetas vidare kring i de 20 % som finns avsatta för projektledning. ENPROCENTSREGELN I Kinda kommun finns det inte längre något beslut att leva upp till enprocentsregeln gällande konstnärlig utsmyckning vid om- och tillbyggnation. Det finns dock en målsättning att göra det. Enprocentsregeln är en enorm möjlighet att sprida konst och kultur i våra offentliga miljöer. Låt Vråkenområdet bli ett gott exempel på detta! Både Oscar Nilssons dockor, Per Helldorffs lekmiljö och ljussättning skulle kunna vara alternativa tillämpningsområden. 35 GENOMFÖRANDEPLAN ÅR 2015 Budget: 500 000 kr • Anlita arkitekt som tar fram ritningar för etablerandet av turistbyrå och kontorslokaler för kultur- och fritidsförvaltningen genom tillbyggnad och ny foajé i Röda längan. Dessutom en ritning för nytt soprum och förråd för Café Columbias behov, ca 50 000 kr. • Iordningställande av Café Columbias uteplats, enligt framtaget förslag, ca 300 000 kr. • Påbörja arbetet med muséet genom att skaffa fram informationsunderlag i samarbete med PCsällskapet. • Byggnadsbesiktning av Café Columbias ovanvåning: ca 8000 kr • Framtagande av lekmiljö med emigranttema år 1, ca 50 000 kr + moms • Projektledning c:a 20 %, ca 100 000 kr Totalt: 508 000 kr ÅR 2016 Budget: 3 100 000 kr • Rivning av befintligt soprum och uppbyggande av ett nytt soprum och förråd för Café Columbias behov. Ca 480 000 kr • Till – och nybyggnation av Röda längan enligt framtaget förslag för att inrymma turistbyrå och kontorslokaler för kultur- och fritidsförvaltningen. Ca1 100 000 kr • Isolering och iordningställande av något av befintliga förråd i Röda längans bottenvåning för verksamhetens behov. Ca 600 000 kr • Ventilation Ca 30 000 kr • Uppvärmningssystem Ca 300 000 kr • Flytt av turistbyråns verksamhet till området samt kultur- och fritidsförvaltningens personal. Ca 100 000 kr • Inköp av det arrenderade området (del av tomt nr 4) i Vråken - okänt • Framtagande av lekmiljö med emigranttema år 2, ca 335 000 kr + moms • Projektledning 20 %, ca 100 000 kr Totalt: 3 045 000 kr 36 ÅR 2017 Budget 4 000 000 kr • Iordningställa byggnaden för ett nytt emigrant- och migrationsmuseum i den stora salen på övre plan, ca 250 m2. Isolering, el, uppvärmning, byte av tak, byte av fönster och dörrar, brandsäkerhet mm. Ca 3 100 000 kr • Konsulthjälp för skiss och innehåll av det nya muséet. Ca 250 000 kr • Markberedning inför den nya lekplatsen. • Den nya lekmiljön med emigranttema på plats i Vråken till sommaren 2017, år 3: 335 000 kr + moms • Inreda en emigrantbyråmiljö i Café Columbia, idé efter Oscar Nilssons dockor: 120 000 kr + moms • Projektledning 20 %, ca 100 000 kr Totalt: 3 905 000 ÅR 2018 Budget: 2 000 000 kr • Uppbyggnad av basutställningen i muséet både för barn och vuxen samt filmrum, 1 750 000 kr • Hyra eller framtagande av migrationsutställning 20 000 kr • Installation av automatlarm • Genomgång och strukturering av nuvarande material på emigrantmuséet i samarbete med PCsällskapet. • Inredning av forskarrum, databaser, litteratur mm. ca 50 000 kr • Projektledning 20 % ca 100 000 kr Totalt: 1 920 000 ÅR 2019 • Fortsatt tillväxt av Vråkenområdet baserat på behov, ex. ny bro, ljussättning, fontän, isolering av nedre botten i röda längan, eller något annat… 37 BILAGOR 1. KOSTNADSBERÄKNING FÖ R TILLBYGGNAD OCH RE NOVERING AV RÖDA LÄNGAN 38 39 2. KOSTNADSBERÄKNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM Det finns flera olika förslag angående värmeanslutning till Röda längan. Med hjälp av kommunens energirådgivare, Matti Malinen har en schablonberäkning gjorts för olika alternativ. Beräkningen gäller både över- och undervåningen av röda längan, förutom de två förråden ned mot ån som idag används som kanotförråd och som även i fortsättningen beräknas vara kallutrymmen. Beräkningarna av driftskostnad hör givetvis ihop med isoleringsstandarden i huset, byte av fönster och dörrar mm och är beräknade på dagens elpriser. Matti har gjort beräkningen på ytan: 400 m2 (Övre plan) och 170 m2 (Undre plan) FJÄRRVÄRME Dragning av fjärrvärme till Röda Längan inklusive anslutning, antas enligt Tekniska Verken kosta ca 200 000 kr. Rörjobbet inne beräknas kosta ca 100 000 kr, enligt schablonen 5000 kr/element och totalt 20 element. Investeringskostnad ca 300 000 kr Driftskostnad: ca 50 000 kr/år. Uppskattad förbrukning: ca 60 000 kWh/år. (Baseras på följande: 30kWx 857kr + 60.000kWh x 0,42kr = 50.910kr) Fjärrvärmeanslutningen kan dock bli billigare, ifall flera fastigheter samtidigt skulle anslutas. Med detta menas kommunens intilliggande fastigheter, Columbia och Dalkulla som idag värms upp med direktverkande el. BERGVÄRME Bergvärmeinstallation med 2 borrhål hamnar ungefär på samma kostnad som fjärrvärme, ca 200 000 kr. Rörjobbet inne uppskattas kosta ca 100 000 kr. Totalt hamnar kostnaden på ungefär samma summa som fjärrvärme. Bergvärme har dock den lägsta driftskostnaden. Kanske kan ett av hålen ersättas med en sjövärmeslang i ån, detta bör i så fall kontrolleras med Miljökontoret. Investeringskostnad: ca 300 000 kr Driftskostnad: ca 25 000-30 000 kr/år Uppskattad förbrukning ca 25-30 000 kWh/år. LUFT/LUFTVÄRMEPUMPAR Luft/luftvärmepumpar är det billigaste alternativet investeringsmässigt och ger möjlighet till kyla på sommarn. Installation av t ex 4st luft/luftvärmepumpar skulle kosta ca 70 000kr. Ingen rördragning behövs i detta fall. Investeringskostnad ca 70 000 kr Driftskostnad med dagens elpris: ca 30 000-35 000 kr/år, alltså 15% högre. (Beroende på isoleringsstandard uppskattas förbrukningen till ca 30 000–35 000 kWh/år.) LUFTBUREN VÄRME MED LUFTVÄRMEPUMP KOPPLAD TILL VENTIALTIONEN Detta system används numera i Allhamraskolan, och är ekonomiskt ett alternativ mittemellan berg- eller fjärrvärme och luft/luftvärmepumparna Investeringskostnad: 180 000-200 000 kr. (med ventilationsrör och värmepump installerat) Driftskostnad: Ca 30 000 kr/år och möjlighet till kyla på sommaren. 40 3. KOSTNADSBERÄKNING FÖ R FRAMTAGANDE OCH UP PBYGGNAD AV NYTT MUSEUM Reglar, skivor, skruv och fästjärn 19000:- Färg 8000:- Bakgrundsbilder på väv 37000:- Grafiskbearbetning och interpolering av bilder. 28000:- Fotoförstoringar 18000:- Ljusskenor och spottar 240 000:- Filmprojektor och mediaspelare 20 000:- Rekvisita 32000:- Uppsättning av utställning 190 000:- Summa: 592 000:- Till detta tillkommer produktion av film, ev. bildrättigheter samt för utställningen nödvändiga elarbeten. Klokt är också att avsätta en summa, minst 15 %, för oförutsedda utgifter. Linköping 0912-14 Mats Gilstring Östergötlands museum Kommentar: Tillkommande poster som är svåra att kostnadsberäkna: - - Ca 6 månaders konsulthjälp för att formge och ta fram idéer och skisser till muséet. Arbetstiden är förslagsvis ett lagarbete mellan exempelvis Östergötlands museum, Kinda kommun och Peter Casselsällskapet, varpå konsultarvodet ev kan minskas ned något. Framtagning/producering av film eller bildspel som behandlar Emigration och migration. Ljudinspelningar av brev, emigrantvisor mm. Viss datastyrd information i muséet Inredning, datorer mm Efter samtal med Mats Gilstring anses 2 000 000 kr täcka alla kostnader vid framtagande av ett nytt museum. 41 4. KOSTNADSBERÄKNING AV UTEPLATS CAFÉ COLUMB IA Planering av området, packning inkl material 20.000 75 m² smågatsten läggning inkl sten 875:-/m² 65.000 45m² storgatsten lämplig för fräsning inkl sten 1000:-/m² 45.000 Urgrävning plantering +återfyll 10.000 Ny mur 50.000 Trappa 30.000 Totalt 220 000 Oförutsedda utgifter 15% 33.000 Slutsumma 253 000 Kommentar: Ytterligare summa tillkommer för ev fräsning av stenar, eller annan konstnärlig utsmyckning, samt plantering, varav ca 300 000 kr är en rimlig summa att avsätta. 42 5. KOSTNADSBERÄKNING LE KMILJÖ MED EMIGRANTT EMA 43 44 45 Skiss över lekmiljö med emigranttema framtagen av Per Helldorff, Svalsjö 2014 46 6. KOSTNADSBERÄKNING LEKMILJÖ MED NATURTE MA Vid tidigare beräkningar landade Attraktionskraft Kisa på en kostnad på ca 150 000 kr för framtagande och iordningställande av en lekmiljö med naturtema enligt skiss Skiss över lekmiljö med naturtema framtaget av Attraktionskraft Kisa 2013 47
© Copyright 2024