1. No category

Psykosociala utmaningar vid
möte med patienten och
anhöriga inom hem sjukhus
Tua Weckström-Lundell, arbetshandledare,
HVM, lektor Yrkeshögskolan Novia, Åbo
SFF- studiedagar 22-23.10.2015
Forskning visar att vårdpersonal
som tror på betydelsen av
de psykosociala
aspekterna i patientvården också
är mera effektiva i att
kommunicera med patienter och
svara på deras psykosociala behov
Innehåll
Synvinkel – psykodynamisk
och familjedynamisk
Sjukskötar perspektiv
Ett organisationsperspektiv
Atmosfären och det
existentiella
Att som vårdare vara –
brygga – kruka - styrman –
behållare - en tillfällig gäst
med stor inverkan
Det mångprofessionella
teamarbetet - utmaningar
Emotionellt / Psykosocialt stöd





Initiera och följa upp svår kommunikation
Uppmuntra och stödja
Känna igen påfrestning
Sympati
Empati
Kommunikationstekniker
Öppna och sonderande frågor
Lyssna
Balansera sinneslugn och känna igen
svårigheter
Balansera hopp med realism
Utgångspunkter för mötet
 Lyssna intresserat till patienten
 Kommunicera och behandla patienten med
respekt
 Empatisk förståelse och
 Bekräfta patienten som en människa som
skall tas på allvar och som skall göras
delaktig
Nyckelkunskap i vården av barn i livets
slutskede
 Vara med personerna
 Observation; vad säger människor, tonen,
kroppsspråk, uttryck, vad och hur
responderar man, vad gör man, vad sägs
inte, vad gör personer
 Utveckla “Nyckelkunskap” intuitiv
uppfattning om vad familjer behöver
Interventioner






Lyssna aktivt, ingripa i och aktivt lyssna till vad personalen och
vad familjen säger
Reflektera, både individuellt och som grupp över tidigare och
nuvarande erfarenheter
Klarera kärn värden och värderingar, upptäck tillsammans
familj och personal vad som har betydelse vad som personalen
antar är en direkt uppfattning om vad som är viktigt för familjen
Kreativt föreställande Vad är vår dröm och vad är familjens?
Koppla till teori till verklighet, erfarenhetskunskap till evidens,
forskning och fall studier (enl. McCormack et al 2009)
Ta risken och använd humor
Upplevelser som skall tas emot,
delas och bäras
Negativa upplevelser,
upplevelser av lidande













Smärta
Närhet/ distans
Döden
Rädsla
Sorgen , disenfranchised grief
Ångesten
Depression
Intimitet
Separation
Vrede
Hopplöshet
Det levda/olevda livet
Sjukdom
Positiva, energigivande
upplevelser













Tacksamhet
Glädje
Vrede
Närhet distans
Döden
Intimitet
Samhörighet
Delande
Hoppfullhet
Det levda livet
Lugn
Harmoni
Tillfrisknande
Praktiska följder
 Moralisk stress
 Öka på din medvetenhet om konsekvenserna
av moralisk stress
 Uppmuntra öppen kommunikation mellan
Ledarskap och sjukskötare om moralsk stress
 Utveckla en plan för att utbilda i etik och
coping (anpassnings-) strategier
 Utmattning
Förberedelse för döden
Krävande vård planering
Var vårdas och var dö
Minneslådor för familjen
Förbereda de som är nära för döden av den
närmaste och vad det betyder i framtiden
 Försäkra sig om att kommunikationen
försigått mellan patient och närmaste




Vilka är sjukskötarnas och det mångprofessionella teamets
drivkrafter
i hem sjukhus verksamheten ?
Interventioner för att känna igen
kumulativ sorg och medlidande
utmattning Aycock & Boyle, 2009.

Organisationens ansvar

Tillåt och ge tid för sörjandet – fysiska utrymmen för att
stanna upp, meditera, minnestavlor eller böcker,, hågkomst
ceremonier

Se till att det finns tid för att dela emotionella uttryck,
sammandrags konferenser, debriefing, retrieter,
professionell handledning, teologiskt stöd

Erbjud utbildning i teorier om sorg, medlidande utmattning,
vård I livets slutskede och kommunikation
Forts…









Personligt ansvar
Känna igen känslor av sorg och saknad, ge tid för sörjandet
Identifiera sätt att förnya egna personliga krafter och
välbefinnande (tex. Andlighet, musik, yoga, avslappning)
Upptäck aktiviteter till välmående och uppfriskning
Bevara den fysiska hälsan
Utveckla en balans mellan arbetsliv och privatliv
Bygg upp ansvarsfulla relationer I ditt personliga och
professionella liv
Sök professionell hjälp när du behöver det
Känn igen den positiva verkan sjukskötare har på patienter och
deras familjer
Olika slag av känslor
 Primära känslor; ger omedelbar information som
hjälper oss att anpassa oss till omgivningen,
skyddar och styr oss mot våra mål
 Sekundära känslor; reaktioner till de primära
känslorna tex att anklaga sig själv för att man
känner rädsla eller besvikelse
 Instrumentella känslor; till synes känslor eller
känslor med vilka vi försöker påverka andra tex
att med hjälp av vrede underkasta eller
manipulera tex ”krokodiltårar”
Grundkänslor








Vrede; hat, frustration, förbittring, motvilja,ilska, harmsenhet,
upprördhet, agg, fientlighet
Sorg; bekymmersam, nedstämd, betryckt, missmodig, ledsamhet,
glädjelöshet, melankolisk, ensamhet, hopplöshet, djup depression
Rädsla;fasa, skräck, ångest, nervositet, misstänksamhet, fobisk och
panisk
Njutning; glädje, lycka, lättnad,nöjd,förtjusning, stolthet, euforisk,
mansik, hänförd
Kärlek;närhet,tillit,vänlighet,snällhet,hängivenhet,uppskattning,
beundra, avguda, inbegripen
Överraskning; förvåning, uppskärrad, förundran
Avsky; nedvärdera, förminska, avböja,förkasta, motbjudande
Skam; generad, ånger, skuld, förnedring
En annan känslostruktur

Avslöjande känslor; skam, ångest och hjälplöshet. Vi
försöker skydda oss från dessa

Försvarande känslor; vrede, rädsla och avund. Med hjälp
av vilka vi försöker dölja skam, ångest och hjälplöhet

Jämvikts känslor; glädje, tillfredsställelse och lycka

Kulturkänslor; visa respekt , tacksamhet, mod,
hjälpsamhet och ödmjukhet. OBS! Kulturkänslornas
betydelse i arbetshandledningssammanhang
(enl Goleman i Kaukkila, Lehtonen 2011)
Känslor som försvårar interaktion
(Kallasvuo et al . 2012)
 Känslan av att ha blivit missförstådd; väcker
besvikelse och frustration
 Känslan av irritation och förargelse; kan få
stort inflytande och makt
 Ångestfull; lamslår tänkande
 Blir sårad, kränkt; bryter kontakten
Hur olika känslor kan påverka
arbetssamfundet och arbetandet (Romppanen,
Kallasvuo. 2011)
Skuld
Ångest
Besvikelse
Skam
Tillfredsställelse
Glädje
Inspiration
Vänlighet
Stannar upp
Lamslår
Försvarar
Ger jämvikt
Förenar
Inspirerar
Respekt
Tillit
Tacksamhet
Mod
Rädsla
Vrede
Avund
Misstänksamhet
Praktiska följder
 Var uppmärksam på att kumulerande sorg och
medlidande utmattning kan påverka
sjukskötarens hälsa och patientvården.
 Uppmärksamma att kumulativ sorg och
medlidande utmattning förekommer
 Upprätthåll en fysisk och emotionell hälsa
genom självvårds strategier rutinmässigt i ens
vardag
Hur ta hand
om sig själv
Balans mellan arbete
och privatliv
Självvårds strategier
Kommunikationsfärdi
gheter
Resilience
Gruppdynamiska fenomen, mänskliga, vardagliga
och ibland funktionella (Svedberg 2003 s 127-155)
 Introjektion; goda eller onda delar, framgångar
eller misslyckanden. Stärker självkänslan och
identitet eller ger skuldkänslor
 Projektion (besvikelser, sorg, skuld, skam,
mindervärdeskänslor, avund, vrede tex) Riktar
dessa mot en annan person, en grupp eller en
företeelse
 Projektiv identifikation
Projektiv identifikation som interaktionsflöde (Ogden 1979)

Placerar en del av en själv i en annan människa och
kontrollerar honom innifrån. En föreställning att den
andra erfar ens verkliga känslor.

Den andra människan tvingas till att tänka, att uppleva
och att handla enligt det projicerade innehållet.
Förutsätter relation.

De projicerade känslorna behandlas, smälts och den
andras egna känslor färgar dem. Den andra upplever att
han är i den rollen som han enligt de projicerade
föreställningarna är satt tex ”dålig”, ”ansvarsfull”,
”ansvarslös”, ”lat”, ”kontrollerande”, ”tar utrymme”,
”alldeles underbar”...människan kan ta tillbaks det
projicerade innehållet och integrera det som en del av
sig själv. (Kajamaa R. 1996 s 48-50, Granström K. 2000
s 43-44)
PI förorsakar i gruppen
 Roll-sug
 Någon som pratar för
 Syndabockstänkandet (Kajamaa R. 1996 s 54-55)
 Företeelser som PI kan öka förståelsen för;
Avund, snålhet, paranoiditet, skuld, tävlan,
skam, hopplöshet etc
Möjligheter och faror för individen
och gruppen



Undvika att se kollektiva prosesser som något destruktivt,
irrationellt, omoget. Det finns en orsak till gruppens
beteende.Vilken betydelse har det?
Viktigt för gruppen att skapa inre föreställningar
Behov att bevara inre föreställningar om den yttre
verkligheten. Får undvika krav, att förlora identiteten och
den inre kontrollen. Känns tryggare att hålla fast vid ens
egna eller andras inre föreställningar än ”att vara ingen”
Alternativa reaktioner på PI (Schulman
2005 s 68)
1. Gör sig hård ”Jag är inte sån, du är själv”, ”Gör
inte mig till syndabock, det är ditt eget ansvar”
2. Tar emot så öppet som möjligt så att man i sig
själv börjar känna gensvar. Flexibelt
mottagande, tålmodig och försöker inbjuda den
andra att behandla situationen på ett sånt sätt
att den andra kan ta emot det.
3. Tar kritiklöst emot projektionen, identifierar sig
med den och förbinder sig med den. Förverkligar
rollförväntningen.
Källor











Klemelä E. 2004. Luento 17.11.2004 Yhteisö- ja ryhmädynamiikan ilmiöt
työyhteisössä. Suomen ryhmäpsykoterapian ry järjestämät seminaarit
Lundberg U. 2011. Det lilla extra! Om drivkrafter i arbetslivet.
Granström K. 2000. Dynamik i arbetsgrupper. Om grupprocesser på arbetet. Lund:
Studentlitteratur
Harty B & Harty M. 2004. Gruppens utvecklingspsykologi. Lund: Studentlitteratur
Arppo M., Pölönen R., Sitolahti T. toim. 1996. Ryhmäpsykoterapian perusteet
Kajamaa R. 1996. Projektiivinen identifikaatio ihmissuhteissa ja psykoterapiassa.
Kirjassa Arppo M., Pölönen R., Sitolahti T. toim. 1996. Ryhmäpsykoterapian perusteet
Bengt Kristensson Uggla.2002. Slaget om verkligheten. Filosofi, Omvärldsanalys,
Tolkning
Sigrell B.2000. Psykoanalytiskt orienterad psykoterapi. En introduktion. Falköping:
Natur och Kultur
Svedberg L. 2003. Tredj uppl. Grupppsykologi. Om grupper, organisationer och
ledarskap. Studentlitteratur
Kallasvuo et al. 2012. Työyhteisön työnohjaus
Keski-Luopa ja Schulman kirjassa Hyyppä H., Keski-Luopa L., Ruotsalainen S.
(toim).2005. ”Ettemme olisi kuin lampaat...” Syventäviä tekstejä organisaatioiden
psykodynamiikasta ja tutkivasta työotteesta. Metanoia
Källor..forts





Hällsten,F., Tengeblad,S. (red).2006.Medarbetarskap i praktiken. Studentlitteratur
Raina,L.,2012. Uusi yhteisöllisyys. Kasvatusyhteisön rakentamisen ammattitaito. Arator
Andersson, T., Tengeblad, S. 2009 s 245-268. Medledarskap: Ledarskap som kollektiv
initiativförmåga, i Jönsson,S., Strannegård,L. (red). 2009. Ledarskapsboken. Liber
Vartiainen P. 2009. Terveydenhuollon johtaminen Suomessa- haasteet ja
mhdollisuudet. Föredrag vid symposiet ”Kannatko eettistä kuormaa?- työhyvinvoinnista
sosiaali ja terveysalalla” http://www.
parhaatkaytannot.fi/thf_eettinenkuorma/
Arbetsmaterial för att stöda hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/H%C3%A4lsofr%C3%A4mjandeLedarskap
OchMedarbetarskap.pdf.