Margareta Normell 2013 4 årtal på väg från lydnadskultur till ansvarskultur 1920 Förbud för bönder att aga sin anställda 1958 Förbud för lärare att aga elever 1979 Förbud för föräldrar att aga sina barn 2006 Förbud att kränka barn och elever i skolan   Krav på lydnad - disciplin   Auktoriteten bygger på fruktan   Värderande attityd (guldstjärna – skamvrå)   Konsekvent bristperspektiv   Samtal, förhandling, samförstånd   Auktoriteten bygger på förtroende   Rätt och fel, bra och dåligt ersätts av frågor om meningsfullhet, alltså en icke-värderande attityd   Fokus på det som fungerar Normerna för hur man ska vara och leva är inte enhetliga, vilket ställer större krav på en stabil inre struktur hos människor. Lärare är viktiga förebilder och identifikationsobjekt.   Episteme, den teoretiska kunskapen (jorden är rund)   Techne, den hantverksmässiga,praktiska kunskapen (hur man bakar ett bröd). Kan manualiseras   Fronesis, den praktiska klokheten. situationsbunden, kontextuell - Var har du varit? -  Min lille pojke var sjuk, så jag har varit hemma med honom. -  Hoppas han dör! -  Vad svarar läraren? Att tolka människors beteenden som uttryck för mentala tillstånd t ex tankar, känslor, avsikter, behov, önskningar, föreställningar mm. Att se sig själv utifrån och andra inifrån Vad händer här?   Att intressera sig för vad man själv och andra tänker, känner, vill ogillar, behöver, menar.   Därtill behövs en attityd av nyfikenhet på vad som sker i psyket hos en själv och andra.   Mentalisering innehåller alltid ett visst mått av osäkerhet. (ex Du är skolans…)   Genom att bli mentaliserad   Mentalisering   Viktigt = psykets immunförsvar för mentaliseringsförmågan är: goda anknytningserfarenheter dvs upplevelser av att känna sig förstådd, lyssnad på och respekterad.   Psykisk ekvivalens Det jag vet, vet alla ( ex pistolhot)   Låtsasläge Inre och yttreverklighet åtskilda   Teleologiskt förhållningssätt Att agera i stället för att refklektera   Grupphandledning är ett bra sätt att öva upp sin mentaliseringsförmåga   Utvecklingspsykologi och modern neurologi hjälper oss att närmare förstå hur det komplicerade samspelet människor emellan fungerar. (Ex hjärnans utveckling) •  Ett informationssystem •  Ett motivationssystem •  Ett kommuniaktionssystem •  •  •  Positiva: intresse glädje Neutrala: förvåning Negativa: Rädsla sorg/ledsnad vrede avsky avsmak skam   Identifikation att kunna identifiera känslor hos sig själv och andra   Expressivitet att kunna uttrycka känslor kroppsligt och verbalt   Tolerans att stå ut med att uppleva känslor (särskilt negativa)   Förmåga att använda som information att kunna härbärgera känslan så länge som det behövs för att tillgodogöra sig den information som känslan förmedlar   När jag blir rädd finns det alltid någon som kan hjälpa mig.   När jag söker upp andra blir jag välkomnad.   Om jag gör mitt bästa uppskattas det av andra.   När jag blir ledsen får jag tröst.   När jag blir rädd väcker det andras vrede.   När jag söker upp andra drar de sig undan.   Om jag gör mitt bästa får jag ändå kritik.   När jag blir ledsen möts jag av andras hån. Vi blir till i andras ögon i berättelsen om oss själva   Du kommer att få underkänt i jul!   Vad   Nu ska du läsa på universitetet? har jag tagit studenten!   Skam (Filip på promenad)   Meningslöshet   Brist (Varför ska vi läsa detta?) på sammanhang (Kanske menade du…)   Grundaffekten intresse främjar lärande   Grundaffekten skam hindrar lärande (men skambeläggande behövs i socialisationsprocessen) (ex datorerna har kommit) är ett uttalande eller en handling som gör det svårt för den andre att upprätthålla en positiv självbild.   Intresse   Begriplighet   Hanterbarhet   Meningsfullhet   Berätta! Jag vill lyssna.