1 A. Polis/åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvården? Generell samverkan Samverkan inom olika berörda områden skall ske utifrån konkreta metoder såsom checklistor och utformade konkreta rutiner./HSV Generell samverkan/Ledning och utveckling Samverkan ska fungera långsiktigt och hållbart och inte vara personberoende./Polisen Utveckla långsiktig samverkan och handlingsplan för hanterings i det långsiktiga arbetet men även akuta skedet./polisen Utvecklar man kunskap och strukturer så kommer det alla grupper till godo. Dessutom omfattas samma barn och vuxna ofta av flera områden. Jag tänker att samverkan mellan polis/åklagare och socialtjänst är helt avgörande för en gynnsam utveckling för de kvinnor och barn som är drabbade av våld i nära relation, men att hälso- och sjukvården skulle kunna ha en mycket större och mer självklar roll inte minst genom barn – och ungdomspsykiatrin och öppenvårdspsykiatrin. Generell samverkan kring barn/Ledning och utveckling Utveckla samverkan både vad det gäller det kortsiktiga - och långsiktiga stödet till barn som utsatt för olika former av övergrepp samt uppföljning. När ett barn misstänks ha utsatts för ett brott och en polisanmälan är gjord finns det en oklarhet om vem som gör vad och när görs det. Tydliggöra respektive myndighets ansvar och i vilket syfte de samtalar med barn och när i utredningsprocessen kan t ex socialtjänsten prata och ge stöd till barnet. Hur samverkar/samarbetar berörda myndigheter med varandra? Stöd och behandling gäller främst mellan Socialtjänst och BUP/soc Barnahus/Ledning och utveckling tydliga brister på detta område inom Barnhussamverkan, dvs. tolkningen av nuvarande avtal görs olika av olika parter./Polisen 2 Likartade strukturer för barnskyddsarbetet i VGR. Det ser i dagsläget olika ut beroende på vilket barnhus ett ärende hamnar vid./HSV Vid ärenden där barn misstänks vara utsatta för brott måste det finnas en tydlig kommunikation/samverkan mellan socialtjänst och Polis/åklagare. När informerar socialtjänsten vårdnadshavare om anmälan? Barnet skall förhöras av polis snarast? Stöd till barnet? Stöd till förälder? En önskan om att utveckla detta samverkansarbete inom Barnahusen så att alla brottsutsatta barn inkl. barn som bevittnat/upplevt våld skall få stöd och hjälp inom Barnahusen./HSV Sekretess/utbildning/Ledning och utveckling Utbyte av information med hänsyn till sekretess högst relevant att förtydliga och strukturera så att alla parter känner sig trygga. /socialtjänsten Vi gemensamt behöver utveckla en större förståelse för de olika verksamheternas sekretesslagstiftning och särskilt vilka regler som gäller vid samverkan mellan olika myndigheter (polis, åklagare, socialtjänst, sjukvård m.fl.)./åklagarna De samverkande myndigheterna måste vara väl förtrogna med sin egen sekretesslagstiftning och rutiner för vem som i varje enskilt fall är den som ansvarar för sekretessprövningen samt respektera den ansvariges bedömning. Samtliga samverkande måste även vara klara över vilka sekretessbrytande bestämmelser som finns./åklagarna Fysisk samverkan/Ledning och utveckling Mer personlig kontakt mellan myndigheter vid pågående utredning. Journaler och intyg är bra, men samtliga parter kan få en djupare förståelse av det händelsen vid en diskussion där t.ex. läkaren får möjlighet att berätta mer om den medicinska utredningen. I aktuella ärenden behöver man många gånger stämma av per telefon alternativt via möten. Många gånger begärs journaler in, men det kan oftast vara bättre att be läkaren att skriva ett utlåtande där man tydligt beskriver fynd som är viktiga för socialtjänst/polis/åklagare. Hela journalen är oftast inte adekvat för utredningen./HSV Angeläget att medicinsk och psykologisk kompetens, samt journal, finns tillgängligt vid samrådsmöten gällande barn som far illa. Gemensamt framtagen utbildning/Ledning och utveckling Mer kunskap om varandras arbetssätt och ansvarsområden för att få en bättre dialog och en ökad förståelse för varandra. Det kan t.ex. vara av värde att andra myndigheter har viss 3 kunskap om medicinska och psykologiska utredningar och dess betydelse vid utredningar av barn som far illa. Hälso- och sjukvården har i sin tur behov av viss kunskap om övriga myndigheters utredningsförfarande. Detta bör främja samarbetet. men VEM håller samman? Samverkans forum? /HSV Kunskap om våld och trauma måste utvecklas och förbättras inom hälso- och sjukvården./SKL Hälso- och sjukvården t.ex. bör veta hur man både bemöter och hanterar någon som är våldtagen, även så att man säkerställer bevis./SKL Akuta samverkansinsatser/Ledning och utveckling Att utveckla samverkan mellan polis och socialtjänst då man åker på utryckning till hem där det pågår våld. Tilltalas även av arbetet med tydligare och ”tajtare” uppföljningar i de hem där det förekommit våld./SKL Vid akuta ärenden då polis åker ut till familjer där våld förekommit och det finns barn skall socialtjänsten alltid närvara och samtala med barnen och se till deras behov av skydd och stöd. Socialtjänsten skall inom 24 timmar kontakta Hälso- och sjukvården (BUP, Vuxenpsyk., jour och akutverksamheter vid behov) för att få en medicinsk bedömning om barnet och den våldsutsattas (med samtycke) behov av stöd och behandling./HSV B. Socialtjänst och hälso- och sjukvården? Generell samverkan Hur kan vi upprätta bra kanaler från o till socialtjänst och hälso- och sjukvård? Vad behövs?/Soc Socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver utveckla mer tydliga och självklara samarbetsformer då det har förekommit våld. Polis och åklagar är inte alltid inblandade. Samverkansmöten och överenskommelser omkring de förväntningar man kan ha och som är möjliga att ha på varandra är bra. Enskilda medarbetare ska inte behöva ”jobba in” sitt case varje gång. Det ska finnas en struktur för mottagande. T.ex. när socialtjänsten ringer till hälso- och sjukvården om någon som är våldsutsatt – så bör det finnas en förförståelse att socionomerna är tillräckligt utbildade för att avgöra att ”detta” troligtvis är ”något” för t.ex. BUP./SKL Utvecklingsområden i samverkan med sjukvården kan vara i samband med längre helger då vi handlägger ärende över två till tre dagar – då kan vi behöva initiera även kontakt med 4 sjukvård, dels utifrån akut sjukvårdsbehov behov men även påbörja samarbetet i det enskilda ärendet, med sikte på en längre perspektiv ./soc Generell samverkan kring barn/Ledning och utveckling Jag vill utveckla samverkan både vad det gäller det kortsiktiga - och långsiktiga stödet till barn som utsatt för olika former av övergrepp samt uppföljning. Stöd och behandling gäller främst mellan Socialtjänst och BUP./Soc Gemensamt framtagen utbildning/Ledning och utveckling Hälso- och sjukvården arbetar mkt med att utbilda sin personal i anmälningsskyldighet. Tyvärr verkar det fortfarande finnas en kultur där man tänker på frågor som ”hjälper en anmälan?” och ”det händer ändå ingenting”. Detta ska ju inte spela någon roll eftersom hälso- och sjukvården har anmälningsplikt, men i praktiken så förefaller det som att dessa tankar utgör ett hinder för anmälan. Vi skulle gärna se att vi kan göra gemensamma utbildningsprogram med socialtjänsten, där hälso- och sjukvårdspersonal får möjlighet att ställa frågor till socialtjänsten. /HSV Bra med möjlighet till återkoppling från socialtjänsten i de fall det finns lagstöd för det. Eventuellt kan ökad kunskap om andra myndigheters ansvarsområden och insatser bidra till en bättre benägenhet att anmäla. Fysisk samverkan/Ledning och utveckling Måste finnas enkla kommunikationsvägar mellan Hälso- och sjukvården och socialtjänsten, framförallt vid anmälningsärenden om barn som far illa/misstänks fara illa. Fysiska möten 1-2 ggr om året ska ske och kontaktlistor skall finnas./HSV C. Polis/åklagare och hälso- och sjukvården? Fysisk samverkan/Ledning och utveckling Vad gäller handläggningen av de akut våldtagna finner jag att, för bästa rättliga process för den inblandade, utveckling med kontinuerlig feedback ang. fall, kommer leda till ett bättre 5 omhändertagande/rättslig process. Detta med en samsyn, att göra det bästa för den utsatta, med de olika professionernas sammanvävda synsätt./HSV Jag ser regelbundna möten (1-2ggr/år) med polis/åklagare/sjukvård. Sjukvården kan få till sig var som varit bra/brustit i bevisföring. Vad som varit avgörande i en fällande/friande dom. Polis/åklagare kan få feedback på hur kvinnan mår efter processen, om något i deras agerande har påverkat måendet i pos eller negativ riktning. Förutom ovanstående kan kunskapsutbyte om resp. organisation, samt utveckling av riktlinjer dem emellan, göras vid dessa möten./HSV Generell samverkan En namngiven och känd kontaktperson skall finnas vid resp. organisation, för snabb återkoppling vid ev. frågor i det kontinuerliga, dagliga arbetet!/HSV Att synliggöra unga som är utsatta för partnervåld och förbättra stödet för denna grupp/soc Nästa utmaning är att tänka polis/åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvård i förhållande till förövaren./soc Gemensamt framtagen utbildning/Ledning och utveckling Vi vill också utveckla samverkan med hälso- och sjukvården genom att vi gemensamt höjer och säkerställer kvaliteten på de skadedokumentationer och spårsäkringar som genomförs inom de olika vårdverksamheterna och att vi tillsammans utvecklar en snabbare handläggning. Det vi särskilt efterlyser är en större förståelse för de bevismässiga konsekvenserna av en undersökning av målsäganden och vilken betydelse dokumentationen får i en kommande domstolsprocess. Vi ser därtill en utvecklingspotential i hanteringen av rättsintyg där polis/åklagare kan bli tydligare i sina frågeställningar och oftare ställa upp alternativa hypoteser. Även utformningen av rättsintygen kan förbättras och bli mer pedagogiska, vilket en djupare samverkan mellan åklagare/polis och rättsmedicinalverket bör kunna bidra till./Åklagare Utveckla samverkan vid polisanmälan så att vi säkrar hur skadorna dokumenteras av rättsläkare vid barnärenden./Åklagare utveckla samverkan vid polisanmälan så att vi säkrar hur skador dokumenteras av läkare (helst rättsläkare) vid vuxenärenden/Åklagare Alla verksamheter måste bli bättre på att utföra riskbedömningar. Detta internt inom sin verksamhet med även i samverkan/kommunikationskanaler med övriga. Kombinera utbildning med att arbeta med ett konkret riskbedömningsinstrument?/HSV 6 Sekretess/utbildning/Ledning och utveckling Sekretesslagen gör det svårt för hälso- och sjukvården att kontakta polisen i ett tidigt skede. Särskilt inom psykiatrin ser vi många fall där vi tänker att grövre brott kan komma att begås. Ibland vet vi att en patient har vapen t.ex. men eftersom straffsatsen är så pass lågt satt så möjliggör detta inte undantag från sekretesslagen. Särskilt frustrerande är detta när vi vet att personen kan vara labil och våldsam – och har partner och barn som kan råka illa ut. Vi ser att den medicinska och psykologiska utredningen har stor betydelse för att få en bild av hur grov en misshandel har varit, samt säkerställa att symtomen inte beror på sjukdom. /HSV D.Socialtjänst och polis/åklagare? Sekretess/utbildning/Ledning och utveckling Hur fungerar lagstiftningen om förundersökningssekretess tillsammans med socialtjänstens skyldighet att använda de uppgifter som framkommer (i förundersökningsmaterialet) för att säkerställa ett barns skydd? T.ex. vid ett samrådsmöte i ett tidigt skede av en förundersökning gällande sexuella övergrepp eller misshandel av barn./HSV Säkra återkoppling mellan Polis och sociala myndigheter. Utveckla system för att upphäva sekretess genom samtycke./polis Generell samverkan kring barn/Ledning och utveckling Vi ser också ett utvecklingsområde hos socialtjänsten när det gäller situationerna kring barnförhör. Vi kan se att bedömningarna om det finns förutsättningar för omedelbara omhändertaganden av barn skiljer sig åt inom de olika stadsdelsnämnderna i Göteborg, vilket gör att förutsebarheten för samverkande myndigheter, som polis och åklagare, minskar. T ex kan nämnas att prognosen för lagföring i ett ärende där barnet har omhändertagits i anslutning till förhöret är betydligt bättre än när så inte har skett. I det här sammanhanget kan också nämnas att ärenden där barn misstänks ha utsatts för brott är svåra och komplicerade. De ärendena lämpar sig inte för oerfarna handläggare, varken hos polis och åklagare eller hos socialtjänst och sjukvård. Vi kan idag t ex se att socialtjänstens handläggare ibland är mindre erfarna än vad ärendetypen kräver./Åklagarna 7 Akuta samverkansinsatser/Ledning och utveckling Säkra hur Sociala myndigheter kan komma in i ett tidigt skede i utredningen/familjen, paret som krisar. Gärna vid alla tider på dygnet./Polisen Säkra långsiktig samverkan vid hämtning av tillhörigheter i hemmet./Polisen Soc. tjänst o polis/åklagare: Jag vill utveckla närmare samverkan mellan polis och Socialtjänst, Kriscentrum för kvinnor vid risk och skyddsbedömning samt säkerhetsplanering och säkerhetsbesiktning av boendet (för utsatt vid våld i nära relation). När en utsatt hen(och dess barn) får ett skyddsboende, hur kan vi tillsammans vara behjälpliga med hämtning av tillhörigheter? /Soc Vi arbetar alltid i akuta ärenden så för vår del är det viktigaste utvecklingsområdet samverkan med polisen, i det akuta skedet då det förekommer våld i lägenhet där barn vistas, då barn själva blir utsatta för någon form av våld eller där barn tar kontakt med oss i ett senare läge men då berättar vad de har upplevt. Vi önskar att vi kan möta upp bättre – från båda håll då det förekommer våld./soc Gemensamt framtagen utbildning/Ledning och utveckling Jag vill utveckla informationsflödet från polis vid deras "patrullering" på gatan för att ingripa vid köp av sex. D.v.s. erbjuda KAST insatser vid dessa polisens insatser. Barnahus/Ledning och utveckling Vid ärenden där barn misstänks vara utsatta för brott måste det finnas en tydlig kommunikation/samverkan mellan socialtjänst och Polis/åklagare. När informerar socialtjänsten vårdnadshavare om anmälan? Barnet skall förhöras av polis snarast? Stöd till barnet? Stöd till förälder? En önskan om att utveckla detta samverkansarbete inom Barnahusen så att alla brottsutsatta barn inkl. barn som bevittnat/upplevt våld skall få stöd och hjälp inom Barnahusen. 8