KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet och det kan innebära att man som ledare får information eller kunskap om ett övergrepp eller misstanke om ett övergrepp. Blir man som ledare vittne till en kränkning av barn och unga måste vi alltid reagera och agera. Som förening arbetar vi med barn och ungdomar och har en anmälningsplikt om vi känner oro för något barn/ungdom. Vi pratar alltid med föräldrar och berörda personer innan en orosanmälan görs. Vi har även som policy att alla våra ledare har lämnat in ett utdrag från brottsregistret. Om situationen skulle uppkomma så är steg ett att ta kontakt med ansvarig för dagen. Denna person har en handlingsplan att gå vidare med. BRA information till alla ledare/anställda i KSS Att anmäla Som ledare i barn- och ungdomsverksamhet är det viktigt att alltid se till barns och ungas bästa. Det innebär att om du ser, får reda på eller misstänker att en ung person i din verksamhet far illa bör du agera. När det gäller sexuella övergrepp och kränkningar har du som arbetar med ideell verksamhet i föreningslivet ansvar för de barn och unga som finns där. Om man misstänker att ett barn far illa bör man anmäla det till socialtjänsten eller polisen så att barnet kan få skydd och hjälp. Att veta hur du ska göra i en krissituation ger trygghet och mod att agera när det känns svårt och obehagligt. När en anmälan är gjord är det viktigt att stötta dem som har eller antas ha blivit utsatta. Det är också viktigt att ha en tydlig kommunikationsstrategi för att undvika att felaktig information sprids. Var tydlig med vad ni som förening gjort, vad ni vet och inte vet. Att anmäla till socialtjänsten Du kan alltid ringa socialtjänsten i din kommun och rådgöra kring hur du ska agera och om du bör göra en anmälan. Man kan göra en anmälan anonymt om man inte är anmälningsskyldig men så snart man lämnat sitt namn kan socialtjänsten röja uppgiften för den anmälan gäller. Det krävs mycket starka skäl för att socialtjänsten inte ska röja namnet på den som gjort anmälan om den enskilde begär ut uppgiften. Att anmäla sin oro gällande ett barn kan kännas obehagligt. Det kan handla om en oro för att föräldrar eller andra vuxna som du har en relation till ska bli upprörda eller en oro för att du kanske har misstolkat situationen. Ditt ansvar är dock att utgå från din egen oro med barnets bästa för ögonen. Om det går kan det vara bra att prata med barnet eller den unge om att du tänker göra en anmälan till socialtjänsten. Om du däremot misstänker att du kan försätta barnet i en alltför svår situation om du berättar om att du ska göra en anmälan, eller om du misstänker att ett brott har begåtts kan det vara bättre att inte prata med barnet om att en anmälan ska göras. I Socialtjänstlagen uppmanas var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa att anmäla detta till socialtjänsten. Den som inom ramen för sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn och unga måste anmäla misstanke om missförhållande till socialtjänsten i kommunen. För dig som är ideellt engagerad som barn- och ungdomsledare föreligger ingen skyldighet utan du uppmanas i stället, liksom alla andra i samhället, att anmäla misstänkar om att ett barn far illa inom din verksamhet eller utanför den. Du behöver inte veta exakt vad som hänt utan det du anmäler är din oro för barnet eller den unge utifrån vad du sett och hört. Socialtjänstens jobb är att ta reda på vad som hänt och vilket stöd de inblandade personerna kan tänkas behöva. Har ni även gjort en polisanmälan kan det vara bra att informera socialtjänsten om detta när ni anmäler. Det underlättar både socialtjänsten och polisens arbete. Du kan även välja att anmäla anonymt. Detta kan göra att det känns lättare att göra en orosanmälan men det finns vissa nackdelar med anonyma anmälningar. Socialtjänsten kan behöva stämma av saker med anmälaren vilket omöjliggörs om anmälan gjorts anonymt. Gör därför upp, vid anmälningstillfället, om en tid då du återkommer i det fall du gör en orosanmälan anonymt. Detta ger den utredande socialsekreteraren möjligheter att stämma av uppgifter som kan vara oklara. Känner du dig osäker på om och hur du ska informera föräldrarna om att föreningen gjort en orosanmälan till socialtjänsten kan du rådgöra med socialsekreteraren om det. Vill du läsa mer om att anmäla? Läs Socialstyrelsens skrift Anmäla oro för barn. Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. Att anmäla till polisen En polisanmälan görs om du misstänker att ett brott har begåtts. Sexuella övergrepp kan innefatta flera olika slags brott och du behöver inte veta vilken brottsrubricering som är den riktiga eller ens om ett brott har begåtts eller ej, det du anmäler är din misstanke och det är polisens och åklagarens uppdrag att utreda vad som hänt. Anmäl till polisen så nära händelsen som möjligt. Inte sällan vill man inom föreningen ta god tid på sig, prata med varandra på ett eller flera styrelsemöten för att komma fram till om man ska gå vidare och i så fall hur. Även om viljan att göra rätt är god kan ett sådant förfarande vara problematiskt i fall man väljer att kontakta myndigheter som socialtjänst och polis. För att de ska kunna klarlägga vad som faktiskt har hänt är det viktigt att de får möjlighet att prata med de närmast berörda innan ”alla pratat med alla”, rykten uppstått och spridits, händelsen eventuellt ”kryddats” och förvrängts. Även om den svenska straffmyndighetsåldern är 15 år kan en polisanmälan göras om den misstänkte gärningspersonen är yngre än 15 år. Polisen skickar då vidare anmälan till socialtjänsten som i stället utreder den unges situation för att se om han eller hon kan behöva någon hjälp. I anmälningar där minderåriga är inblandade kontaktar polisen alltid socialtjänsten men det är naturligtvis bra om ni i er verksamhet också gör det. Meddela dock polisen om ni redan gjort en anmälan till socialtjänsten. Generellt gäller att det alltid är bra att dokumentera sina iakttagelser. Skriv ner din oro, vad som föranledde den, vad du sett eller hört, vilka som var närvarande och när det skedde. Att skriva ner sin oro och sina misstankar innebär inte att du själv ska börja utreda vad som hänt, inte heller att du ska avvakta att anmäla för att samla bevis utan för att du ska kunna vara så tydlig och konkret som möjligt om din förening beslutar att göra en polisanmälan. Anmälaren får vara anonym men ju mer polisen har att utgå från desto mer sannolikt är det att de inleder en förundersökning. Tänk på att du som ledare kan vara ett viktigt vittne i utredningen då du kanske hört en berättelse eller gjort iakttagelser, till exempel skador. På Polisens webbplats kan du läsa mer om vad man bör tänka på vid en polisanmälan. Handlingsplan för ansvarig för dagen för akuta situationer Skriv ner situationen så som DU uppfattar den. Ta namn och telefonnummer om det behövs. Vid samtal med förälder eller barn gör det avskilt. Tänk på att barn kan höra saker och sedan göra en egenhistoria så håll vuxen prat för sig och barn prat för sig. Ta kontakt och lämna över till ansvarig chef eller styrelsemedlem (ordförande eller vise ordförande). Det är alltid chefen eller ordförande som tar beslut om vad som skall göras. Lämna aldrig ut uppgifter till föräldrar om andra barn/ungdomar. Be dem höra av sig till chefen eller Ordförande. Var lugn och tydlig, du tar inge beslut utan lämnar vidare. Handlingsplan för chef el Ordförande vid akuta situationer Prata med ”ansvarig för dagen” få en bild över vad som skett Ring eventuelle vittnen och övriga inblandade. Ha till hjälp följande: Ett sätt är att använda tekniken ”Benämn, kritisera, förändra”, som i korthet går ut på att i tre steg förändra en gränsöverträdelse genom att:  Benämna vad som sker  Kritisera detta och förklara varför det inte är okej och  Berätta vad man vill ska ske nu Ett exempel kan vara 1) Sluta ta så hårt i ditt barn, 2) Det är kränkande och gör troligen ont på barnet, 3) Ta bort dina händer och sluta med att ta så hårt, kan du prata i stället med barnet? Handlar den akuta situationen om att du som ledare eller styrelsemedlem får kunskap om en kränkning eller ett övergrepp eller på något annat sätt misstänker att en ung person blivit utsatt bör du veta vad du ska göra och hur. Här följer några punkter som kan vara ett stöd Stöd vid samtal Prata med den unge om din oro Är du orolig för en ung person i din grupp, prata med hen. Utgå från din oro och beskriv för den unge vad du är orolig för och varför. Förklara att du gärna vill hjälpa. För stöd kring hur man kan tala med barn om svåra saker se Tips från experter. Lyssna aktivt Om en ung person kommer till dig och vill berätta var lyhörd för den unges vilja. Visa att du lyssnar, ifrågasätt inte och fyll inte i eventuella luckor själv. Är det något i berättelsen som är otydligt - fråga. Se till att du skriver ner vad den unge berättat (tidpunkt, plats och vad som har hänt) och förvara anteckningarna säkert. Hur bör föräldrarna kontaktas? Ha en nära kontakt med den unge och dennes familj om hur de mår och så att de vet vad som händer. Förankra oron Prata med ordföranden eller om din förening har en annan person som har en stöttande funktion i denna typ av frågor. Beskriv vad din oro handlar om, vad du gjort samt diskutera hur ni går vidare. Behöver ni göra en anmälan, behöver ni prata vidare med de berörda, hur följer ni upp händelsen och hur förebygger ni att det händer igen? Tänk dock på barnet och föräldrarnas integritet och undvik ryktesspridning. Rådgör Ibland är det inte helt klart hur man som förening, ordförande eller ledare bör agera i en viss situation. Ni kan alltid rådgöra med socialtjänsten på er ort. Detta går att göra anonymt. Det finns även organisationer med särskild kompetens kring barn och unga och sexuella kränkningar och övergrepp som ni kan vända er till för råd och stöd kring hur ni bör agera. Kontaktuppgifter hittar ni under Kunskap och tips. Agera Är ni oroliga för att ett barn eller en ungdom far illa eller misstänker att hen blivit utsatt för ett brott, sexuella övergrepp, sexuellt utnyttjande, sexuellt tvång, sexuell posering m.m. ska ni anmäla detta till polis och/eller socialtjänst. Se Att anmäla för mer vägledning. Det kan underlätta att som förening ha rutiner för vem eller vilka som gör en anmälan. Detta ger ofta stöd i den akuta situationen och underlättar. Om inte en anmälan är aktuellt behöver ni kanske ändå följa upp händelsen med de berörda och planera för hur ni långsiktigt bör jobba med gruppen. De inblandade Vilket stöd behöver den utsatte? Vad kan ni inom föreningen göra? Ledares roll är att vara bra vuxna personer som visar omtanke om de barn och unga de leder. En ledare ska inte vara vare sig utredare eller terapeut. Undersök därför om du behöver lotsa den unge vidare till annan form av stöd. Se Kunskap och tips för länkar till organisationer och verksamheter som kan stötta barn och unga. Samarbeta med föräldrarna om det inte är direkt olämpligt. Är förövaren en ung person kan även denne behöva stöd och hjälp. Är socialtjänsten inblandad är det deras uppgift att följa upp båda inblandade. Om inte de är inblandade diskutera vad ni i föreningen kan göra och om ni behöver hänvisa till vidare stöd och hjälp. Är förövaren en ledare bör denne avskiljas från allt arbete tillsammans med gruppen. Handlar det om en brottsmisstanke är det viktigt att inte döma ledaren på förhand utan låta utredningen ha sin gång. Handlar det inte om en brottsmisstanke utan mer om ett olämpligt beteende är det styrelsens sak att diskutera hur de ska gå vidare med ledaren. Informera Var tydlig med att följa upp ert handlande med de inblandade. Är ni osäkra på hur ni ska följa upp med den utsatte och förövaren samt deras familjer i fall då en anmälan till polis eller socialtjänst gjorts rådgör med polis och socialtjänst kring hur ni ska återkoppla. Informera övriga medlemmar i föreningen utifrån behov. Vilka behöver veta vad. När behöver de få informationen och hur? Vad ni ska dela för information och till vilka beror på vad som skett. Har en ledare polisanmälts behöver styrelsen informera övriga ledare om detta samt vilka andra åtgärder som vidtagits. Var dock sparsam med informationen och noga med att informera om att det är polisens uppgift att utreda vad som hänt. Unga medlemmar och deras föräldrar behöver också informeras men vad som ska sägas och på vilket sätt beror på vad som hänt. Styrelsen behöver var tydlig i sin information samt med vart oroliga medlemmar och föräldrar kan vända sig inom föreningen men även vilket stöd som finns i övriga samhället. Se Kunskap och tips för länkar till vidare stöd. Stöd till ledare Hur bör föreningen ta hand om sina ledare? Var noga med vad ni vet och vad ni inte vet samt vad som är föreningens och ledarnas roll och ansvar och vad som ligger på andra. Att veta att någon annan har tagit över ger ofta en trygghet i den egna rollen. Vilket fortsatt stöd behöver ledarna i föreningen? Kunskap? Vägledning? Stöd i sin roll som ledare? Gråzon Gränsfall Glasklart kan ge er tips och vägledning kring hur föreingen kan gå vidare med behov av vidare kunskap och utveckling av ett förebyggande arbete. Under Kunskap och tips finns även länkar som ledare kan använda sig av för att hitta stöd och råd i sin situation. Långsiktigt Hur ska ni gå vidare? Kärnverksamheten ska ju ändå fortsätta men samtidigt bör ni göra upp en långsiktig plan för att följa upp det som hänt och förebygga att det händer igen. Detta arbete är det också bra att informera medlemmar i föreningen samt deras föräldrar om. Materialet är hämtat från http://www.granser.nu