Magnus Maria.Foto: Tiina Tahvanainen
Publicerad 29/5 09:07
Lättillgänglig opera med starkt
budskap
Clemens Altgård
RECENSION
Magnus-Maria är en opera som inleds med en
rättegångsscen. Den som anklagas för brott är en kvinna,
Maria Johansdotter. Anklagelsen består i att hon genom
att uppträda som man ska ha ställt till med kaos i
Stockholm. Scenen tilldrar sig i det tidiga 1700-talet.
Sedan gestaltas händelsekedjan som fört denna kvinna
till rättegången. Maria har färdats med båt från Åland till
storstaden och där upptäckt friheten i att uppträda som
man.
Experten: Så
vet du om du
måste byta tak
Skador kan bli dyra – nytt tak
Den historia som berättas genom Katarina Gäddnäs
är en bra investering.
libretto bygger på ett verkligt människoöde. På frågan
om kön, svarar Magnus-Maria så här: ”Jag är både
kvinna och man, men lite mera man ändå”. Det
går alltså att se Magnus-Maria som ett slags
SCEN
symbol i den queerfeministiska kampen för
Magnus-Maria
frihet och lika rättigheter. Därav följer att det
Libretto: Katarina Gäddnäs.
historiska stoffet blandas med frågeställningar
Musik: Karólína Eiríksdóttir
som är aktuella i dagens debatt.
Regi: Suzanne Osten
För musiken har den isländska tonsättaren
Karólína Eiríksdóttir svarat. Det rör sig om
konstmusik med förankring i atonal modernism
men inte utan melodiska inslag i helheten. De
kärva uttrycken kombineras med parafraser på
Mozarts ”Nattens drottnings aria”, inslag av
hiphop, Bach och folkmusik.
Det är det slags eklektisk blandning av stilar
samt högt och lågt som sedan 80-talet blivit ett
vanligt inslag i alla konstformer. Inte helt
atonalt alltså, eller stramt högmodernistiskt,
men heller inte några smekande harmonier. Det
finns en avsevärd komplexitet i verket, ett
intryck som förstärks av flera sångare som
alternerar i kvinno- och mansrollerna.
För övrigt är det bara kvinnor på scenen. För
den kollektiva sånginsatsen, som klaras med
Dirigent: Anna-Maria Helsing
Dramaturgi och bearbetning:
Ann-Sofie Bárány. Scenografi:
Maria Antman
Dräktdesign: Minna Palmqvist.
Koreografi: Soledad Howe
I rollerna: Hillevi Berg Niska,
Andrea Björkholm, Lisa
Fornhammar, Ásgerdur
Júníusdóttir, Maria Johansson
Josephsson, Therese Karlsson,
Annika Sjölund, FridaJosefin
Österberg
Musiker: Laura Kokko, violin,
Marjaana Holva, violin, Tiila
Kangas, altviolin, Juho Laitinen,
cello, Martti Kariluoto, kontrabas,
bravur, svarar Hillevi Berg Niska, Lisa
Fornhammar, Ásgerdur Júníusdóttir, Maria
Kim Jansson, slagverk
Ystads Teater, onsdag den 27 maj
Johansson Josephsson, Therese Karlsson,
2015.
Annika Sjölund och FridaJosefin Österberg.
Endast skådespelaren Andrea Björkholm har
en talroll.
Samtliga arbetar också med det fysiska uttrycket. Skönsången kombineras med ett
uttrycksfullt kroppsspråk där det också ryms en burlesk humor.
För den habila orkesterinsatsen svarar en stråkkvartett som förstärkts med kontrabas
och slagverk. Det är ett operaverk som likväl är påfallande lättillgängligt. Samtidigt är
det många delar måste samordnas för att allt ska fungera på scenen men det sker med
precision och en välavvägd lekfullhet i Suzanne Ostens regi och med Anna-Maria
Helsing som dirigent.
I slutet av föreställningen har cirkeln slutits och vi är tillbaka vid rättegångsscenen.
Det går inte att ta miste på att detta är en operaföreställning med ett budskap. Det är
ett queermanifest i operaform, framfört på ett underhållande vis, med många
minnesvärda scener.
DU KANSKE ÄVEN GILLAR
Psykiskt sjuk man våldtogs
av kamrat
Rekordminus – då väntar
tuffare tider
Åke Hjerpe jubilerar
Malmö MALMÖ Tingsrätten dömer
Svalöv/Landskrona Den största
allsångskväll i sommar
kamraten till fängelse.
käpphästen är och har alltid varit det
osäkra läget inom...
Höör Höör Satsar på en sjätte
SPONSRAD
Singel och 55+: så kommer
du på banan igen
Lilla Nymo visar tricks i
studion
”Imponerande samkörda”
En av de snabbast växande, och den
ofta mest framgångsrika, gruppen,...
Lilla Nymo visar nya tricks och hälsar på
Peter och Suzanne för...
händelserna i förväg nu när torsdagens
andra halva ändå...
Kultur och Nöje Men varför gå