Sid 1 av 2
Seminarium på Allt för sjön,
Stockholms båtmässa, 2015-03-04
Båttinget öppnades av Bengt Gärde, ordförande
Svenska Båtunionen.
Programmet inleddes med att moderator Peter
Malmqvist presenterade sig själv och förmiddagens
program genom att snabbt ge en målande beskrivning
av en långsamseglares syn på sin omgivning i farvatten
och naturhamnar.
Bästa strategi för motsatta intressen
Leif Lewin, professor i statsvetenskap Uppsala
Universitet var först ut av talarna. Han utgick från
teorin ”fångarnas dilemma” som går ut på att hitta
den bästa strategin för alla inblandade genom
samförstånd och samverkan. Leif Lewin, som
berättade att hans passion på sjön var vindsurfing,
beskrev också hur människor hävdar sina egna intressen utifrån olika utgångspunkter: rätt,
makt respektive moral och dess olika konsekvenser till följd av det.
Passion & Konflikt
Lars Afzelius, vice ordförande SBU, talade för fritidsbåtlivet och han fick - liksom följande
inbjudna talare - ca åtta minuter på sig att beskriva dagens ämne med hjälp av tre punkter:
Passion, Behov, Konflikt. Lars talade om sin livslånga passion efter att han sent i livet kom i
kontakt med segling. Att behoven som seglare var dels fullservice i hamn och dels ensamhet i
naturhamnarna. Konflikt kan lätt uppstå vid detta behov: Trångt på sjön och på båt. Vid dåligt
väder trängs alla vid kajer och vid bra väder söker alla ensamheten i naturhamnar (i den mån
det går).
Markus Lundgren, biolog och fiskevårdschef i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund
berättade om den ideella föreningen och tog upp problematiken kring exploatering av tidigare
våtmarker och dess konsekvenser. Föreningen jobbar mycket med att återskapa våtmarker
som behövs för att exempelvis öka på gäddbeståndet.
Rune Wikström, yrkesfiskare på Möja sen flera generationer, berättade att fiskare blir man
inte, det är man. Så var det med den passionen. Han beskrev okunskapen hos båtförare som
passerar alldeles för nära bakom fiskebåten vid nätläggning. Det tar tid för näten att sjunka
och passerar man för nära är det stor risk att få nätet i propeller och drev. Säl och skarv har
ökat stort i antal och man kan lätt räkna ut att den fisk de konsumerar vida överstiger den
kustnära fiskarens fiskekvoter. Rune beskrev också hur han noterat säl långt in i grunda
lekvikar och vassar där de tar gädda. Under senare år har också id, braxen och lake nästan helt
försvunnit utan att man vet någon direkt orsak. Numera tjänar den småskaliga kustfiskaren
mest på att förädla fisken - sälja den på tallrik - och behöver alltså inte ta upp lika mycket fisk
som förr i tiden.
Dag Johansson, utvecklare, Svenska Kanotförbundet och passionerad kanotist. Förbundet
arbetar mycket med utbildning och information för att förebygga problem, som kanotisten
kan förorsaka genom att kanoter är svåra att se på sjön - kortaste raka väg vid passage över
farleder, kläder med färg.
Sid 2 av 2
Joakim Ringvide, förestår vattenskoterforumet guppa.se och är även uthyrare av
vattenskotrar i Norrköping. Han är förstås en passionerad vattenskoteråkare och sa att man
bör se vattenskotern som vilken motordriven farkost på sjön som helst. Han hade stor
förståelse för yrkessjöfarten som upplever det som mycket besvärligt med skoteråkare när de
kör för nära och hoppar på svallvågor på ett olämpligt sätt. Genom kurser och sajten guppa.se
gör man vad man kan för att sprida vett och etikett bland vattenskoterförare.
Alf Norgren, VD för branchorganisationen Skärgårdsredarna som organiserar rederier för
persontrafik och färjor i hela landet. Han tog förstås upp konflikten i trafikerade farleder där
alla ska samsas. Kanotister, exempelvis, som av naturliga skäl syns dåligt, föreslogs ha
reflekterande färg på sina paddlar.
Mikael Lager, Sjöfartsverket, mästerlots och sjöräddningssamordnare för stockholmsområdet
visade flera bilder på lotsning från bryggan på fartyg modell större där den döda vinkeln är
ytterst påtaglig. Trånga farleder och slussar är förstås utsatta platser i konflikt med övrigt
båtliv.
Klas Sandell, professor i kulturgeografi Karlstads Universitet och numera fastboende på en ö i
S:t Annas skärgård, berätttar om sin och juristen Margaretha Svennings utredning
”Allemansrätten och dess framtid” på uppdrag av Naturvårdsverket som finns som pdf på
nätet. Han betonade vikten av att avläsa landskapet, som ständigt är under förändring, och
anpassa allemansrätten efter det. Vanligaste konflikten nära grannar emellan är vid
ägarbyten. Som en lösning på konflikthantering vore inrättande av en ombudsman för
allemansrätten.
Avslutningsord efter frågestunden
Leif Lewin sammanfattade dagen med några ord. Lugn och svall. Hänsyn, hastighet, ljud.
Han betonade vikten av att inte öka på lagstiftning. Att alla inblandade inser och förstår
betydelsen av samspel för att uppnå bästa möjliga samförstånd som alla tjänar på.
Bra diskussioner om samspel på sjön och i skärgård men samtidigt konstaterades det också att
antal kvinnor i församlingen var i klar minoritet, i allra högsta grad bland talarna!
Från vänster: Peter Karlsson SBU, Markus Lundgren Sportfiskarna, Rune Wikström
Yrkesfiskarna, Dag Johansson Sv Kanotförbundet, Joakim Ringvide guppa.se, Leif Lewin prof
statsvetenskap, Alf Norgren Skärgårdsredarna, Mikael Lager Lotsarna, Klas Sandell
Allemansrätten och Peter Malmqvist moderator.
Källor: www.skargardsredarna.se , www.friluftsforskning.se , www.guppa.se , www.kanot.com
Allemansrätten och dess framtid . Naturvårdsverket publicerade skriften 2011, Skärgårdsbryggan skrev om det 23/11 2011.
Nilla Söderqvist för SIKO 5/3 2015