Nr 2 2014 - Svenska Narkotikapolisföreningen
B POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT R UT IL DA RA SVENSKA N INGEN EN ÖR SVENSKA IKAPOLI SF KOT R A R & INFOR M E Nr 2/2014 Tema: USA To Legalize or Not Legalize Marijuana: That is a question Cyberrymden viktig arena för narkotikabrottsligheten Maskeradligans ledare gripen och åter inom lås och bom Studiebesök hos ’Antinarcoticos’ i Colombia INNEHÅLL Ledaren.................................................................................................... 2 Info från styrelsen..................................................................................... 3 Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Lennart Karlsson (LK) Emil Lundberg (EL) Ulla-Stina Nilsson (UN) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 Redaktörens spalt..................................................................................... 3 Marijuana och myterna............................................................................. 6 The National Narcotics Officers Associations Coalition.......................... 10 Klinik i New York läckte ut 5,5 miljoner oxikodontabletter....................... 12 To Legalize or Not Legalize Marijuana: That is a question..................... 14 Gav Colorados fria cannabis mer skattepengar?................................... 18 USA vill klassa ’Designer Anabolic Steroids’.......................................... 22 Aktuella trender med kristalliserat metamfetamin på Hawaii.................. 26 Taktiska informationsinsatser – psyops som en förebyggande metod... 30 Cyberrymden viktig arena för narkotikabrottsligheten............................ 38 Billig sprit till salu!................................................................................... 42 Björkarnas stad har blivit ”Spice City”..................................................... 46 Oönskad ung företagsamhet.................................................................. 47 Rättsrutan: Rätt att ljuga......................................................................... 50 Info från SKL: Ishasch............................................................................ 51 Notiser: Världen runt............................................................................... 54 Landet runt................................................................................ 55 Maskeradligans ledare gripen och åter inom lås och bom..................... 58 Studiebesök hos ’Antinarcoticos’ i Colombia samt polis och tull i Arizona.................................................................................................. 64 Charles Lindbergh: ”Min son är kidnappad!”........................................... 72 Bok- och filmtips..................................................................................... 76 Nytt informationshäfte: Upptäcka missbruk............................................ 78 Nya rekommendationer angående intag av zolpidem............................ 78 Stipendierutan........................................................................................ 80 Taktiska informationsinsatser Polisens informationsspektra. Bilden visar hur metoden Taktiska informationsinsatser kompletterar redan befintliga resurser. Psyops som en brottsförebyggande metod Sidan 30-35 AV JONAS BERG ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected] MANUSSTOPP: Gruppchef Ungdoms- och narkotikagruppen Polisområde Nordvästra Skåne Informationsarenan Internet och mobiltelefonin har gjort att vi idag kan googla fram i stort sett vilken information som helst. Tekniken har även gjort oss tillgängliga för information. Var vi än befinner oss kan vi nås på våra smartphones och företag kan försöka påverka oss med reklam i appar och på hemsidor. När det gäller narkotikabrottsligheten ser vi hur unga genom bara några knapptryck kan lära sig konsumera narkotika genom chattforum som flashback och hur de relativt enkelt och riskfritt kan köpa illegala substanser på webbplatser som Silkroad. Utvecklingen inom informationsarenan har även gjort att Försvarsmakten anser den så pass viktig att man nu talar om fyra arenor; luft, mark, hav och information. Trots att vi inom Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter sedan länge arbetat med information Manusstopp 1 maj 2014. Utgivning vecka 24, 2014. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] Improviserade budskap Det var dock inget vi tänkte på när vi i verksamhelen som projektledare och operativa ledningsgruppen i ten vid Ungdoms- och narkotikagruppen försökte nå ut Polisområde Nordvästra Skåne utgjorde styrgrupp. med avskräckande budskap i massmedia. Sammanlagt skickade vi sju polisanställda på utbildHösten 2009 genomförde vi en insats i Helsingborgs ning i Psykologiska operationer hos Försvarsmakten. krogmiljö med fokus på dopningsbrott bland kroganTeorier, principer och metoder hämtades hem och det ställda. Redan första helgen åkte två entrévärdar fast digra arbetet med att anpassa dem till polisiära förutefter att vi kontrollerat dem på deras arbetsplatser. Vi sättningar påbörjades. hade redan en plan att öka den upplevda upptäcktsrisken genom att gå ut med ett pressmeddelande om de Ett verktyg för att påverka brottsaktiva två värdarna. Men ryktet om våra ingripanden hade Taktiska informationsinsatser innebär tre nyheter. För redan spridits som en löpeld bland de kroganställda. det första stärker den Polisens förmåga att påverka Vi hade oavsiktligt och utan ansträngning ökat den brottsaktiva med budskap på individnivå, detaljer en miljöom Lindberghs egen operation med hjälp av upplevda upptäcktsrisken. där PR-byråer och informationsenheter inteläkaren har till-Condon. Kvällen den 2 april, en månad efter Det här väckte så klart tankar. Kan man ta kontroll hade de packat pengarna i Lindberghs träde, för det andra bygger budskapen på bortförandet, metodisk över det här skeendet, professionalisera det och optibil ochatt han gav sig tillsammans med Condon iväg för målgruppsanalys och för det tredje ger den förmåga mera effekterna? Vi tog för givet att det redan fanns det slutliga mötet. De följde instruktionerna. skapa professionella kampanjer utifrån sekretessbelagd polisiär forskning och metod inom området eftersom – Har doktorn pengarna? De båda hörde rösten information. mycket av närpolisidén handlar om att förebygga från gatan. De svarade att de hade 50 000 dollar Om problemet är att de boende i en viss stadsdel inte genom information och synlighet. och paketet överlämnades mot en papperslapp där vill vittna, och vi vill öka deras förtr göra något som en Det närmaste vi kom var dialogpolisernas verksamdet stod var pojken fanns någonstans. Pojken skulle PR-byrå gör så mycket bättre? het. Men den saknade många av de delar vi sökte efter, på en liten båt, Nelly, vid kusten 20 mil bort. I metodutvecklingsprojektet definierades finnas Taktiska framför allt Barnsköterskan målgruppsanalys. Dethade skulle dröja 2010 Familjens mardröm blev sann. just till lagt den snart tvåårige pojken Charles Lindbergh flög sitt plan längs med kusten informationsinsatser såhär; då vi kom i kontakt med Erik Mårtensson, dåvarande Charles Jr i barnkammaren på andra våningen i det nybyggda huset i Hopewell, New och letade efter båten enligt beskrivningen. chef för Försvarsmaktens nystartade Psyopsförband, Jersey. Flygöverstenoch Lindbergh hade kommit hem omkring klockan åtta på kvällen Förgäves. De hade blivit lurade. ”Taktiska informationsinsatser avser det planerade idén fick nytt bränsle. aj Ett barnlik hittades den 12 maj och mörkret koordinerade av kommunikation och de började äta en halv timme senare. När klockan var tio och fallitanvändandet på er Det låg i skogen åtta kilometer som ska påverka attityder och beteenden hos 1932. en specitisdagskvällen den 1 mars 1932, gick informationsinsatser barnsköterskan som hon brukade uppavtillgärningsmän barn- eller brottsaktiva, Projekt Taktiska frånför Lindberghs hus. Undersökningen n fik målgrupp ett stod detHon klart smög att Försvarsmaktens koncept för kammaren för att tittaGenast till barnet. upp dörren försiktigt –specifikt sängen var tom! visade att pojken hade varit död d taktiskt syfte”. psykologiska operationer i grunden var precis det vi lesedan kidnappningen den 2 mars.. tade efter. Vår bedömning var att konceptet skulle kunObduktionen visade att han döttt Metoden na anpassas till de etiska och juridiska förutsättningar av slag mot huvudet eller att han Gärningsmännen hade flera timmars försprång. De tände upp huset och alla letade överallt. Kanske Taktiska informationsinsatser delas in i fem delprocessom gäller för Polisen och en metodidé formulerades. hade tappats. Det hade kanske skett inte kidnapparna kundeser gripas toganalys, produktion, spridning hade pojken gömt sig. Efter en kort stund det klart ellerunder faser: flykten, planering, Metoden fickstod namnet Taktiska När informationsinsatser. redan i barnrummet eller på väg spekulationerna genast Hurutvärdering. kunde gärningsmänatt tvååringen inte var kvar i huset. Fadern letade ännu Ett metodutvecklingsprojekt inleddes där jag fick rol- fart. och ner för stegen. Kroppen hade unika nen träffa så rätt – var det ett insiderjobb? Polisen en gång i sängkammaren. Där på elementet låg ett kus34 detaljer som ett särskilt ben i lilltån, kunde snart konstatera att någon rest en hemmagjord vert. Texten på arket inuti var skriven med blå reservoantalet mjölktänder och även klästege direkt mot sovrumsfönstret. Luckorna hade inte arpenna och innehöll en del språkfel – men budskapet 31 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 derna stämde överens med Charles varit stängda och fönstret var olåst. En stegpinne hade var glasklart. ”Ta fram 50 000 dollar i kontanter… vi Jr. brutits på stegen och en liten kofot hittades i rabatten varnar er för att ta kontakt med polisen. Vi tar väl hand Att påverka någon med förädlade budskap är inget nytt. Det är helt vanlig marknadsföring, eller reklam om man så vill. Charles Lindbergh: ”Min son är kidnappad”! OMSLAGET: Foto: Göran Stigson som ett verktyg var vi sena med att förstå potentialen i den tekniska utvecklingen. Traditionella och självgoda förhållningssätt bland chefer gjorde att Polisen inte fick sin första officiella facebooksida förrän 2011. Idag har Polisen cirka 150 olika sidor på sociala medier och är den myndighet i Sverige som når flest människor. Det beror dock mer på att vår verksamhet intresserar medborgarna än på att organisationen Polisen varit visionär eller innovativ. De sociala medierna är ett genombrott när det gäller Polisens förmåga att nå medborgarna. De två viktigaste fördelarna är att vi nu har egna kanaler för att nå ut och att vi kan nå ut i realtid. Foto Lars Hedelin, RPS. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 ➲ om pojken…”. Charles Lindbergh Jr var kidnappad. PRODUKTION OCH TRYCK: Rötterna fanns i Skåne Den svenskättade flygöversten Charles A Lindbergh (1902-1974) – med rötter i Smedstorp på Österlen i Skåne – var en mycket välkänd man, en hjälte och idol för många. Hans flygning mellan New York och Paris den 20-21 maj 1927 var mycket omskriven i tidningarna. Överstens flygning i det lilla enmotoriga flygplanet Spirit of St. Louis på strax över 33 timmar var den första ensamflygningen över Atlanten. Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonstryck.se ISSN 1101-6817 2/14 Årgång 27 Sidan 72-73 Charles Lindbergs enmotoriga flygplan Spirit of St Louis, med vilket han flög över Atlanten. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 under fönstret. Polisen hade brev, stegen och en kofot – men inga fingeravtryck någonstans och strumpor hade använts utanpå skorna. Polisen undersökte noga om personalen på något sätt kunde vara inblandad. Det var få som visste att familjen skulle vara i huset den här kvällen. Många spår följdes upp och ännu fler personer förhördes, men utan större resultat. Vi vill ha vårt barn tillbaka Redan efter några dygn – när de inte hört något från kidnapparna och polisen inte hade någon framgång – bestämde sig paret Lindbergh för att vädja i medierna. De sa att de var villiga att förhandla, betala och hålla polisen utanför. ”Vi vill bara ha vårt barn tillbaka.” Många engagerade sig för Lindberghs och även Al Capone skickade ett brev från fängelset i Chicago och erbjöd sin hjälp. Det kom ett nytt brev från kidnapparna den 5 mars. Det var postat i Brooklyn och innehöll samma sorts skrivfel som tidigare. Nu var lösensumman höjd till 70 000 eftersom de hade kontaktat polisen. Bland allt material i tidningarna om Lindberghs, fanns också en oansenlig annons från skolläkaren John Condon i en lokaltidning i Bronx. Han erbjöd sig att förmedla lösensumman. Otroligt nog fick han svar – kidnapparna smög in ett svarsbrev på verandan i hans välkända hus. De godkände honom som medlare. Den 72-årige Condon ringde till Lindbergh som gick med på att träffa honom. Brevet innehöll identiska språkfel. De kom tillsammans med familjen Lindberghs advokat överens om att hålla polisen utanför. Brevväxlingen fortsatte och polisen fick inte några Sedlarna var bästa spåret Polisen hade den hemmagjorda stegen och en sista chans i att sedelnumren på lösensumman var antecknade. De beslöt att satsa på en vetenskaplig undersökning av träet i stegen när ett år gått av resultatlösa spaningar. Träexperten Arthur Koehler gjorde ett myckett noggrant och metodiskt arbete. Det tog lång tid, men via gran från North Carolina med särskilda sågspår kunde han via sågverk, försäljningar och båtlaster så småningom komma fram till en träaffär i Bronx. Dessutom kunde Koehler slå fast att ena sidostycket var tillverkat av en bräda som legat inomhus. Den hade spikhål utan rost. Samtidigt skulle alla gamla amerikanska sedlar bytas ut och växlas in den 1 mars 1933. En stor del av den lämnade lösensumman skulle då bli nästan omöjlig att använda. En del sedlar började dyka upp, men de gick inte att spåra. Inte förrän hösten 1934 och två och ett halvt år efter kidnappningen, kom så det verkligt heta spåret. En bensinmack betalade in en större summa till banken och bland sedlarna fanns en tiodollarsedel som kom från lösensumman. Utredarna åkte nu till macken och ägaren kom mycket väl ihåg vem som betalat med sedeln. Den var gammal och mackägaren hade blivit övertalad att ta emot den. Som säkerhet hade han antecknat bilens registreringsnummer. De erfarna poliserna reagerade när de fick reda på ägaren: Bruno Hauptman, av tyskt ursprung och 35-årig timmerman från Bronx. Han var tidigare straffad för rån – där han använt sig av en stege. Under våren 1932 hade han överraskande slutat sitt arbete som timmerman och börjat placera pengar. Han avrättades i elektriska stolen Hauptman greps men nekade till alla anklagelser. Efter en spektakulär rättegång där hans tre försvarare använde diverse knep, förklarade en enhällig jury Hauptman skyldig i februari 1935. Då hade rättegången varat sex veckor och 162 vittnen hade hörts. Domaren meddelade sedan dödsstraff och Bruno Hauptman dog i elektriska stolen den 3 april 1936. Bevisen mot Hauptman var många och övertygande. Vittnen hade sett Hauptmans bil i närheten av Lindberghs hus och de hade h då också lagt märke till en stege. s Hauptmans utseende stämde d överens med de iakttagelser som so fanns och rösten påstod både Condon C och Charles Lindbergh att de kände igen från det sammanträffande fa de haft med kidnapparen. Han H var snickarkunnig som timmerman ma och bodde i Bronx. Hans handstil och skrivfel matchade de många breven och hemma hos honom fanns bre samma sam sorts brevpapper med vattenstämpel. ten På insidan av skafferidörren dör hade han skrivit medlaren Condons adress och telefonnummer. Con Några Någ dagar efter att lösensumman betalats, beta hade Hauptman och hans hustru hustr hastigt slutat jobba och åkt på dyra d semesterresor. I garaget hittades 14 600 gömda dollar från den lösensumma lösen som Lindbergh betalat. Träexpertens tidigare uttalanden visade sig stämma på pricken; en av stegens sidor hade tidigare legat som en del av golvet på Hauptmans vind. Hans hyvel lämnade samma unika spår som fanns på stegen. De många och helt olika spåren var förödande för Hauptman. Bevisen räckte för en fällande dom 1936 och de skulle enligt min mening hållit i en rättegång 2014. ■ Alf Lindstedt Kriminalkommissarie SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 73 1 Ledaren Ständiga utmaningar Det händer en hel del på den internationella drogscenen och allt är inte av godo. SNPF finns genom sina olika nätverk med för att hämta in aktuell information. Den inhämtning som sker genom deltagandet i NNOAC (se sidan 10) är ovärderlig, för just i den miljön samlas en unik bredd av kunskap och engagemang i narkotikafrågan och ett skarpt öga på de företeelser som på olika sätt utgör ett hot mot folkhälsan och säkerheten i samhället. SNPF är en mycket uppskattad del av NNOAC, vilket inte minst visas genom en särskild utmärkelse och de artiklar en del av frontfigurerna inom narkotikabekämpningen i USA skrivit exklusiv för oss i detta nummer av vår tidning. Mot bakgrund av vad som förevarit och pågår i USA måste vi ta legaliseringskampen på allvar. För några år sedan var det få som såg den utveckling som blivit. Vi måste bereda oss på en anstormning som om vi är väl förberedda kan värja oss ifrån. Det tycks ju gå så där i Danmark. Det kan även i Sverige gå så illa att debatten hamnar i en korridor, tidigare politiskt korrekt, och media på välbekant manér inte lämnar utrymme för andra och blir drivande för att legalisering skall bli normalisering. Att den mexikanska kartelledaren ”El Chapo” greps nyligen är viktigt som symbolfråga för att visa att rättsväsendet inte lägger sig platt, trots att man har att hantera hans välbeväpnade brottskartell som består av 150 000 aktivt kriminella. ”War on drugs” skördar återigen framgångar trots illa informerade förståsigpåares återkommande dödsförklaringar av den delen i narkotikabekämpningen. Att Colombia dessutom har förlorat rollen som störst i kokainproduktion, indikerar än tydligare framgångsrika insatser mot den grova organiserade narkotikabrottsligheten. Styrkta av framgångarna måste man låta kampen gå vidare. De mexikanska drogkartellerna, M-DTO, dominerar den amerikanska marknaden för de flesta preparaten och prekursorerna. ”Drugs is going north” är barbaristas slagord och en del av strategierna är brutalt våld för att hålla kontroll på politik och folk. En generation har gått förlorad i Mexiko och de mul- 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 tikriminella har etablerat en omättlig smak för pengar, vilket rättsväsendet noterat och taktiken går därmed ut på att slå där de är som känsligast. Det har exponerat sig en penningtvättshandel, s.k back-cash smuggling, extremt hög frekvens på mindre summor som tvättas på gränsen som inkomster i Mexico. Bekämpningen sker gemensamt av ländernas myndigheter och har blivit en succé. Heroinet är även på starkt återtåg i Sverige, vilket togs upp i denna spalt förgående nummer. Nu har ansvarig minister för drogfrågorna snabbt tagit initiativ i frågan och samlat den vetenskapliga expertisen för att ge svar på varför det blivit på det viset. Mycket lovvärt, men var fanns rättsväsendets expertis i sammanhanget för att återge bilden av heroinets och prekursorernas spridning. Omöjligt att ge svar i problematiken utan den parametern. Återigen blottar sig avsaknaden av kommunicerande kärl på central nivå i drogfrågorna. I USA har heroinet ökat sedan 2007 med black tar, mexikanskt i väst och vitt, asiatiskt i öst. Heroinet är idag billigare än pillren som finns i gatumiljö och överdoserna har tragiskt nog ökat markant inte minst i områdena kring de stora sjöarna. De nya syntetiska drogerna som via nätet sprids med de unga och oerfarna som mottagare, är ett gissel i många länder och bekymret är fortfarande att lagstiftningen inte hinner med. I lilla Mellerud lever man upp till epitet ”Hårda bud i Mellerud” när man pragmatiskt och effektivt tagit tag i saken genom samverkan polis, åklagare och det lokala postkontoret. Profilerade försändelser öppnas och innehållet skickas på analys och senare förverkande. Elegant lösning att ta efter. Det finns således utmaningar att ta sig an för rättsväsendet och politiken. Det är bara frågan om hur stora förhoppningar man skall ha på det senare, efter två presidenters flummiga besked om att man inte sög in blosset eller att cannabis kanske inte är lika farligt som alkohol. Är det så att marijuana har blivit Gateway Drug till Vita Huset? n Anders Stolpe Info från styrelsen SNPF på Facebook För ett år sedan presenterade vi SNPF:s Facebooksida för våra ordinarie medlemmar. Du ansöker via Facebook eller via [email protected]. På Facebooksidan publiceras narkotikarelaterad information som tjänar föreningens syfte och mål. Kim Nilvall och Christoffer Bohman administrerar sidan. Hör av dig till dem via mailadressen ovan om du har några funderingar eller synpunkter. Redaktörens spalt Tom Gorman, Colorado 14 Christopher D.W Young, Hawaii 26 Jonas Berg, Helsingborg 30 Maria Wallberg, SKL 51 Bo Mattsson och Lars-Åke Jansson, Stockholm 58 Göran Stigson, Halmstad 64 I många av USA:s delstater finns narkotikapolisföreningar i stil med SNPF. Vår förening bildades 1987 inspirerad av CNOA, California Narcotic Officers Association. CNOA fyller för övrigt 50 år i år och det kommer att firas på deras årliga utbildningskonferens i Anaheim i slutet av året. Då kommer någon från SNPF:s styrelse att finnas på plats tillsammans med en ännu ej utsedd stipendiat. Vem det blir kommer att avslöjas på vår utbildningskonferens i maj i Örebro. SNPF har sedan några år utbyte med PNOA, narkotikapolisföreningen i Pennsylvania, och inte minst med NNOAC, som är huvudorganisation för ett 40-tal narkotikapolisföreningar i USA. När The National Narcotic Officers Association Coalotion hade sitt årsmöte i Washington i februari, deltog SNPF:s ordförande och vice ordförande. Vi har utan tvekan ett gott anseende bland våra amerikanska kollegor. Mikas och Anders närvaro i Washington resulterade också i ett flertal artiklar till vår tidning från kollegor i olika delstater om den gällande drogsituationen där. Det gäller inte minst cannabissituationen i Colorado som håller på att spåra ur helt efter legaliseringen. Vi följer upp med ytterligare ett par artiklar från USA i nästa nummer av tidningen. Inom några år kommer vi att kunna konstatera om legaliseringsexperimentet blev en framgång, eller om det blev en total katastrof som man inte kommer att glömma på ett halvt sekel. Vi kan ju jämföra med den legala förskrivningen av narkotika till narkomaner i Stockholm i mitten av 1960-talet. Alf Lindstedt, Helsingborg 72 SNPF på Twitter Nu finns SNPF också på Twitter, @SnpfSwe, med ca 150 följare (24 mars). OBS! Inregistrering till konferensen i Örebro görs i entren till Conventum Congress, som ligger på Fabriksgatan 17-19, bredvid Scandic Grand Hotel. Det lönar sig att vara medlem i SNPF Du som ännu inte betalat in medlemsavgiften i år, gör det för att kunna få del av SNPF:s förmåner och fortsätta som prenumerant av tidningen. Medlemsnumret står på tidningens adressetikett. Tack till alla externa skribenter som medverkar i detta nummer av medlemstidningen. Bob Bushman, President, NNOAC sid 10 Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 3 Marijuana och myterna Legaliseringsargumenten för och emot Det är i högsta grad skakigt på den amerikanska drogscenen. Ett antal nya trender är allvarligt alarmerande. Bruket av marijuana ökar mycket kraftigt. Det dagliga bruket av marijuana har aldrig varit så omfattande. Marijuanan är dessutom starkare än någonsin på grund av nya och farliga metoder för att processa marijuana för missbruk. Legalisering har på flera håll blivit ett slags normalisering som lett till att barn missbrukar i allt större omfattning. Politiker har korrumperats av dem som företräder den välbärgade legaliseringsrörelsen. Marijuanaindustrin har etablerats. På topp på detta finns cirka 220 syntetiska droger som står utanför kontroll. Det finns anledning att fundera på hur och varför det så snabbt gått så fel och vad argumenten är på respektive sida i debatten och vilka strategierna är. Droglobbyns senaste taktik består av ett antal punkter. Det ekonomiska incitamentet för legalisering är att man kan få in skatteintäkter likt alkohol och tobak. En annan punkt är rasaspekten, att allt för många av afroamerikansk etnicitet finns i fängelse i USA eftersom man rökt marijuana. Att man har rätten att röka på sin arbetsplats. Marijuana är säkrare än alkohol. Verka för Charlottes Web, marijuanabruk för behandling av barn. Gå vidare mot full legalisering i de delstater som nöjt sig med marijuana för medicinskt bruk. Diskussionerna är i full gång att legalisera all narkotika. Verka för en eliminering av DEA. Få upp marijuana på nationell lista för lättare droger. Argumenten för legalisering har varit de bärande i debatten i USA, men motsidan har avslöjat att den argumentationen bygger på felaktiga myter. Myt 1. Marijuana är harmlöst, ger inga skadeverkningar och är inte beroendeframkallande. Svar: Forskningen visar mycket tydligt marijuanans skadeverkningar. Ett av många exempel är hur den kognitiva förmågan riskerar att slås ut, kombinerat med ett antal andra allvarliga skadeverkningar på minne och reaktion i tid och avstånd. Yngre som brukar marijuana får en avstannande utveckling på ett antal områden, hjärnan skadas och klarar inte att tillgodogöra sig skolundervisning. Var tionde vuxen som brukar och var sjätte ungdom utvecklar ett beroende. Dagens marijuana har en THC-halt mer än 12 gånger högre än den som fanns för 20 år sedan. CBD, den icke psykoaktiva ingrediensen i drogen, ligger konstant. År 1991 sökte 16 251 individer akut hjälp på sjukhus. 2008 var antalet upp i 374 000 och följderna är utvecklande av allvarliga psykiska sjukdomar. De fysiska skadorna kommer bl.a. på lungorna. Marijuana kan direkt kopp6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 las till dåliga skolresultat, men också till låg prestationsförmåga för vuxna i arbete. Följden blir ofta social utslagning och utanförskap. Myt 2. Marijuana är en medicin. Svar: Det finns vissa komponenter i marijuana som har ett medicinskt värde men det måste inte nödvändigtvis innebära att man röker. Det finns kapslar som framtagits legalt i laboratorier, exempelvis Marinol (dronabinol) som hjälp för cancerpatienter med kräkningsbesvär i kemisk terapi. Sativex och Epidolex, den senare ren CBD, är munsprayer som finns att få. Forskningen bearbetar flera alternativ. Det paradoxala är att genomsnittspatienten som får medicinsk marijuana utskriven i USA är en man 32 år med missbruksbakgrund men ingen historia av allvarlig sjukdom. Enbart ett fåtal, cirka 2 procent som har medicinsk marijuana, har koppling till en allvarlig sjukdom. 87,9 procent började med marijuana före 19 års ålder. 75 procent har brukat kokain och 50 procent metamfetamin. Det medicinska behovet är tämligt begränsat och förskrivningarna sker mot fel symptom eller inget symptom alls, utan ett behov av att missbruka. Förevändningen är avslöjad av forskningen, men tyvärr har den ändrade policyn lett till kraftig ökning av bruket i flertalet delstater och särskilt tragiskt är faktumet att en hel ungdomsgeneration förstörs. Myt 3. Ett stort antal människor har fått fängelse för att man rökt marijuana. Svar: Det är helt fel. Ingen har fått ett fängelsestraff baserat enbart på att man rökt marijuana. Däremot har man fått fängelse för att ha smugglat, langat eller innehaft marijuana. Filmen Reefer Madness från 1936 beskriver hur studerande i USA lurades av en langare att röka marijuana och hur detta ledde till en tillvaro av olyckor och grovt våld. Myt 4. Att tobak och alkohol är lagligt talar för att marijuana också skall vara det. Svar: Alkohol och tobak är väldokumenterat den sämsta förebilden. Alkohol och tobak är legalt men trots det finns ett omfattande problem med illegal handel. Alkohol och tobak har marknadsförts stenhårt av industrin till att skapa omfattande folkhälsoproblem, våld och kriminalitet. Det finns inget behov för ett tredje alternativ. Redan finns det ett stort antal investerare beredda med stora insatser för att tjäna förmögenheter på försäljning av marijuana. Big Marijuana Company är därmed skapat för en hänsynslös spridning av narkotika. Myt 5. Legal marijuana kommer att lösa regering- ens budgetproblem. Svar: Den ekvationen går inte ihop. Varje krona i skatt på tobak och alkohol ger en samhällskostnad på 10 kronor när det gäller tobak och alkohol för belastning på välfärdskontot. Legal marijuana skulle innebära minst samma kostnader men också ytterligare kostnader för trafikolyckor och andra fysiska skador relaterat till marijuanabruk. Myt 6. I Portugal och Holland har det blivit succé med legalisering. Svar: Varken Portugal eller Holland har legaliserat några droger. Det som skiljer är hur enskilda länder valt att lagföra för bruk och innehav av mindre mängder marijuana. I Holland har man negativa erfarenheter som medfört att man nu ser över sin drogpolicy. Det enda land som legaliserat är Uruguay, 2014. Myt 7. Äntligen blir det ordning genom att marijuana regleras. Svar: Den regleringen är inte ens värd trycksvärtan på dokumenten det skrivits på. Marijuanamarknad och missbruk fullständigt exploderade redan första veckan i Colorado. Man struntade fullständigt i de löften och regleringar som finns. Distributionen till studenter ökade med 150 procent och till minderåriga med 57 procent. Innehavare av kort för medicinskt bruk ökade snabbt från 1000 till över 108 000 innehavare. Medicinska behovet består enbart i drogbehov och dollarbehov för ett antal läkare. Antalet marijuanaapotek Marijuana är inte medicin. ökade från 0 till 552. I Denver brukade 29 procent av gymnasieeleverna marijuana senaste månaden. Narkotikapåverkan i trafiken ökade med 112 procent. Besök på akutmottagningar relaterat av marijuana ökade. Barn under 5 år till akutmottagning ökade med 200 procent, 6-12 år, 60 procent och 13-14 år, 92 procent. Trots all fakta från forskning och myndigheter om marijuanans negativa konsekvenser haglar argumenten som ofta är gripna ur luften eller uttänkta för att driva fram legaliseringen. Det är en välfinansierad och högljudd legaliseringsrörelse som syns i alla möjliga miljöer. I början av februari var det dags för den årliga amerikanska högtidsstunden i idrott, Super Bowl i fotboll. I finalen möttes lag från delstater som legaliserat marijuana, Denver Broncos, Colorado och Sea Hawks från Seattle, Washington. Sportreportrar benämnde arrangemanget som nationellt mästerskap i marijuana. Annonseringen är enormt dyr i detta sammanhang. HM hade betalt Beckham miljoner och till CBS än mer för sitt inslag. En banderoll mot marijuana förekom. Legaliseringsrörelsen hade finansierat sex olika inslag på arenan. Det representerar väl den finansiella skillnaden. Sea Hawk krossade Broncos och folkhumorn var inte sen med kommentarer om dimmor av marijuana i Klippiga bergen som förklaring till Brancos debacle. Ett ständig återkommande argument är att War on Drugs är fullständigt misslyckat. De som vill se det så vill inte ta till sig fakta och har inte förstått framgången med rättsväsendets lyckosamma tillbakatryckande av narkotika och framförallt kokainets tillbakagång. Det finns många andra klassiska kriminologiska förklaringar till narkotikaproblematiken och det är inte rättsväsendet som misslyckats, utan vill man leta syndabockar får man söka i annan riktning. n Anders Stolpe SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 7 The National Narcotics Officers’ Associations’ Coalition by: bob bushman, president, NNOAC The National Narcotics Officers’ Associations’ Coalition was founded in Chicago, Illinois in 1994. At the time, drug task forces throughout our nation were receiving grant funding from the federal government. Leaders of narcotic officers associations in several states realized that they were facing many of the same issues and that federal grant programs, laws and policies were sources of common interest. In an effort to more effectively respond to public safety concerns driven by drug trafficking and abuse, leaders from several state narcotic officers associations formed the NNOAC. Membership has grown to include 40 individual state narcotic officers associations and several criminal justice and law enforcement associations that represent 60 000 members. The purpose of the NNOAC is to actively research, monitor and support legislative initiatives designed to increase the effectiveness of narcotic law enforcement and our nation’s drug policies. The NNOAC strives to protect our communities and our citizens from the crime and devastation caused by drug abuse and drugrelated violence. We accomplish our goals in many ways. Throughout the year, we meet with elected officials and their staff members to provide information and urge them to support legislation, funding and programs that will help our drug law enforcement agencies and officers effectively combat drug trafficking and abuse. We have an annual conference and we invite experts to educate our members about emerging trends, policy issues and drug abuse initiatives. Our members testify in congressional and state legislative hearings, work with treatment and prevention advocates and make presentations to community and civic groups regarding the impact that drug abuse and violent crime has on our communities. We recently concluded our annual delegates meeting and legislative conference in Washington DC. During 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 the conference, several invited guests, including speakers from Congress, our member associations and the criminal justice community, spoke about the fight against marijuana legalization initiatives, as well as several other issues that impact drug law enforcement. One day of the conference was also set aside for our NNOAC members to go to the capitol to meet with elected officials and staff members and provide them with information about issues that affect our members. In preparation for those meetings, informational packets are prepared for NNOAC members to distribute at each congressional office. Those packets contain papers that explain the NNOAC’s position on issues including grant funding, violent crime, intelligence and information sharing, and drug legalization as well as our views and opinions on other law enforcement and public safety legislation. Face-to-face meetings with elected officials are a very effective method of exchanging information, communicating our positions and letting them know that we are closely monitoring their attention to our concerns. One of the most urgent issues confronting our members is regarding federal and state legislation intended to decriminalize and legalize marijuana. Currently, 20 states have passed legislation authorizing the use of marijuana as treatment for medical conditions and legislative initiatives to further expand marijuana legalization are being considered in several other states. Two states, Colorado and Washington, have legalized recreational use of marijuana. Although our federal Controlled Substance Act prohibits all possession, use, cultivation or sale of marijuana, leading government officials are hesitant to enforce the federal law on states that have openly violated it by passing marijuana legalization laws, thereby creating a very confusing situation for drug enforcement officers. The NNOAC and our members are vigorously opposed to any legislation that decriminalizes, legalizes or relaxes our laws prohibiting marijuana. We know the dangers and the devastating impact of drug abuse, especially on our young people. The NNOAC partners with other law enforcement associations, professional organizations and medical professionals to educate policy makers and citizens about the dangers of drug abuse. Recently, several doctors and professional medical associations have publicized their findings that marijuana use by adolescents harms brain development and increases the chances that they will become dependent on marijuana. Many treatment programs report significant increases in the numbers of young people seeking treatment for marijuana dependence and rates of marijuana use by high school age youth are highest in the states that have legalized marijuana for medical and recreational use. Marijuana legalization proponents vigorously dismiss these claims, but the scientific and medical communities now have research data to support their expert opinions. Marijuana legalization advocates also disregard the fact that, unlike every other medication sold in the United States, marijuana sold as medicine is not being subjected to the same regulations that ensure safe production, packaging, dosing, or prescribed use. Although many people claim that raw, smokable marijuana has medicinal value, science does not support those claims and there is no conclusive scientific evidence that proves that smoking marijuana is medically beneficial for any medical condition. Another related issue is the abuse of synthetic marijuana and other synthetic substances, which has generated many federal and state legislative efforts to ban and control them. Abuse of these substances is particularly prevalent among young people. There are several other drug trafficking issues that concern our members. Mexican drug cartels supply approximately 85 percent of our country’s illegal drug supply. Mexican drug trafficking organizations thrive on marijuana and methamphetamine production and sales. Cocaine production continues to flourish as that market expands to Europe and West African Regions. The United States is also experiencing an increase in heroin abuse and Mexican traffickers are increasing heroin supplies to meet the demand, which is caused, in part, by a high rate of prescription drug abuse, especially opioid pain killers. Many prescription drug abusers have transitioned to heroin because it is cheaper and easier to obtain than many prescription drugs. In the past 5 years, we have experienced substantial increases in prescription drug and heroin arrests and overdose deaths also continue to climb. Again this year, we were very happy to have our good friends Mika Jornelius, Anders Stolpe and Klas Lundblad represent your Association at the NNOAC Conference in Washington, DC. On behalf of the NNOAC, I was proud to present them with an award recognizing your Association for your commitment to building relationships that will help all of us in the international fight against drug abuse and crime. We want all of you to know that we value your friendship. It is a privilege for us to have good friends like you. The relationship with your Association is very personal for me. I live in Minnesota, a state that is especially rich in Swedish heritage and tradition. Many of my friends and relatives are ancestors of Swedish immigrants who settled the rich farm land and rural communities of Minnesota. Even today, one need only look at the names of the people, the churches and local landmarks in many of our Minnesota communities to see the lasting impact that Swedish immigrants and culture have had on our state. As the NNOAC President, I thank you for your efforts to protect your country and your citizens from the devastating effects of drug abuse. Our relationship with your Association is extremely beneficial because it reminds our NNOAC members that we have colleagues in other countries who are fighting the same battles against drug abuse that we are and, even though we are an ocean and miles apart, we have many things in common. I invite all of you to join us at our conference, or to contact me if NNOAC can provide you with any assistance. Our website address is: www.natlnarc.org. If your travels bring you to Minnesota, please contact me. I will be glad to be your host and tour guide. Most likely, we will meet some of your relatives! n Be safe, my friends. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 11 Klinik i New York läckte ut 5,5 miljoner oxikodon-tabletter Mer än 13 miljoner amerikaner missbrukar oxikodon-tabletter, starkt beroendeframkallande smärtstillande opioider som skrivits ut av korrupta läkare. Polisen i New York slog i januari till mot en klinik i Bronx, där läkare skrivit ut cirka 31 500 recept på närmare 5,5 miljoner oxikodon-tabletter under tre år. Kliniken Astramed i Bronx ägdes och drevs av Dr. Kevin Lowe, som tjänade miljontals dollar på alla recept på oxikodon som skrevs ut på kliniken av korrupta läkare. Läkarna betalades för att utan medicinska skäl skriva ut ut recept på stora kvantiteter oxikodon. Kliniken debiterade 300 dollar för varje läkarbesök, som varade ett par minuter och resulterade i ett recept på vanligtvis 180 tabletter t.ex. OxyContin 30 mg. De läkare som arbetade för Kevin Lowe fick betalt för varje recept de skrev, inte för varje patient, och de fick heller ingen ersättning om de inte skrev ut ett recept till varje besökare. Vissa andra anställda på Astramed-kliniken hade tillgång till läkarnas datasystem och de kunde skapa falska dokument som de fick betalt för av ägaren. Många involverade i droghandeln Astramed-kliniken hade mycket lite gemensamt med en vanlig medicinsk klinik. Dagligen samlades folkmassor på upp till etthundra personer utanför kliniken och krävde högljutt att få träffa en läkare för att få ett recept på oxikodon. De allra flesta av dessa personer hade inga medicinska skäl för att få recept på smärtstillande tabletter. Majoriteten var medlemmar i de gäng som rekryterades och fick pengar av gängledare, oxikodonlangare på högre nivå, för att de skulle agera patienter och få recept utskrivna av klinikens läkare. Langarna, gängledarna, övervakade också att recepten lämnades in och expedierades på olika apotek, och de tog hand om de utlämnade oxikodon-tabletterna för att sälja dem vidare på gatumarknaden i New York, men också på andra platser längs östkusten. Langarna betalade hundratals dollar till Av de morfinliknande läkemedlen som anställda på kliinnehåller oxikodon är OxyContin det niken för att de vanligaste på den illegala marknaden, skulle släppa in såväl i USA som i Sverige. gängmedlemmar 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 Personer som rekryterats för att agera patienter samlades dagligen utanför Astramed-kliniken i Bronx. som fick träffa en läkare. Det förekom också hot om våld mot klinikens anställda för att langarna skulle få sin vilja igenom. Tabletterna värda drygt en halv miljard dollar på gatan Mellan januari 2011 och januari 2014 skrev läkarna på Astramed ut cirka 31 500 recept på oxikodon utan medicinska skäl. Detta resulterade i 5,5 miljoner tabletter värda uppemot 550 miljoner dollar på gatan. Klinikens ägare Kevin Lowe tillgodogjorde sig närmare 12 miljoner dollar i besöksavgifter. En av läkarna på kliniken, 68-årige Robert Terdiman, ansågs vara en nyckelfigur som hade skrivit ut närmare 19 000 av recepten, eller ungefär 3 miljoner tabletter till cirka 4000 påstådda patienter. Terdiman hade varit pensionerad i åtta år innan han började arbeta på Astramed-kliniken. Förutom Lowe och Terdiman greps 23 personer, både klinikanställda och gängledare, för delaktighet i den illegala narkotikahandeln. Huvudmännen riskerar straff på upp till 20 års fängelse. n Källa: Drug Enforcement Administration, DEA. Gunnar Hermansson To Legalize or Not Legalize Marijuana: That is a Question (What’s Really Going on in Colorado USA?) by tom gorman, Director Rocky Mountain High Intensity Drug Trafficking Area Program My dear colleagues and friends in Sweden. I wish you the best as you continue to combat drug abuse in your beautiful country. I hope that this article will help you counter any attempt to legalize drugs in Sweden. Översatt och bearbetat av Anders Stolpe Ni har nu en unik möjlighet att observera och följa två experimenterande laboratorier, Colorado och Washington i USA. De här två delstaternas nya lagar får Nederländernas förhållningssätt med Coffee Shops att framstå som en konservativ drogpolicy. Inom de kommande två till fyra åren kommer vi att kunna fastställa, med fakta och sanning, exakt vad som händer när man legaliserar droger. Det kommer att avsluta debatten för de kommande 20-25 åren. Då behöver du inte länge höra retoriken, lögnerna, missledande information och förvränganden av verkligheten i den här frågan. Om alla andra delstater eller länder avvaktar kommer experimentet i de här två delstaterna att avsluta argumenterandet huruvida det är en bra eller dålig idé att legalisera marijuana eller någon annan drog. Blir det en omfattande ökning av drogmissbruket? Kommer fler tonåringar börja använda droger? Blir det fler trafikolyckor med narkotikapåverkade förare? Kommer läkemedelsindustrin att påverkas negativt? Blir det fler arbetsplatsolyckor, högre sjukfrånvaro och utslagning i arbetslivet? Kommer kostnaden för samhället att vida överträffa skatteintäkterna på marijuana? Kommer brottsligheten att öka? Etc., etc., etc. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 Lite bakgrundinformation kanske kan vara värdefullt innan vi analyserar de första resultaten från Colorado. År 2000 beslutades i delstatstaten Colorado att tillåta marijuana för medicinskt bruk för individer som på läkares rekommendation fick utfärdat ett s.k. medical marijuana card. Från år 2000 till 2009 var påverkan relativt liten. Det fanns enbart 4000 kortinnehavare i delstaten med 5 miljoner invånare och inga marijuanaapotek, s.k.dispensaries. 2009, grundat på en domares utslag och amerikanska riksåklagarens beslut att inte ingripa mot marijuanaapoteken i Kalifornien, inträffade de facto att legaliseringen av marijuana exploderade. Colorado gick från några få tusen kortinnehavare till över 100 000 med en ofattbar försvagning av tillståndet på alla plan. I Colorado ökade antalet dispensaries från 0 till över 500. Ett år senare bestämde lagstiftarna i Colorado i all sin visdom att ge licenser till marijuana-apoteken, marijuanaodlingar och fabriker för framställning av ät- och drickbara marijuanaprodukter. Bruk av marijuana: Det nationella genomsnittet av ungdomar som brukat marijuana de senaste 30 dagarna är 7,64 procent. I Colorado är genomsnittet 10,72 procent eller 29 procent högre än det nationella genomsnittet. Under 2011 rapporterades att 6,6 procent av high school seniors rökte marijuana dagligen, vilket är det högsta som uppmätts sedan drogproblemets peak under sent 70-tal. För unga vuxna mellan 18-25 år fann man i Colorado att marijuanamissbruket var 32 procent högre än det nationella genomsnittet. Sjukvård och marijuanamissbruk: Forskningen påvisar en ökning vid sjukhusens akutintag relaterat till marijuana och andra faror samt skador relaterat till marijuana. Det är utmärkande med barn och djur som exponerats och svalt de med lockande utseende ät- och drickbara marijuanaprodukterna. Colorado har fått en ökning av explosioner och bränder orsakat av individer som brukat butangas för att konvertera marijuana till cannabisolja. Distribution till andra regioner: Senhösten 2012 röstade Colorado för att legalisera marijuana för rekreationsbruk efter det att legaliseringsrörelsen formligen hällde pengar från utomstående delstater in i kampanjen. Kampanjen baserades på att reglera marijuana på samma sätt som alkohol. Det är så vanvettigt eftersom alkohol som en legal drog är mer skadligt för USA än alla andra droger sammantaget. Motionen, till delstatsparlamentet, kallad Amendment 64, tillät skrivna i Colorado att inneha upp till 27 gram och besökande turister till delstaten upp till 7 gram. Amendment 64 tillät, om man var över 21, att man i affärer kunde köpa marijuana, hasch, produkter innehållande marijuana etc. Vidare tilläts odlingar och för fabriker att framställa produkter innehållande marijuana vilket inkluderade skumnallar, slickepinnar, kolsyrade drycker m.m. Så frågan är: Vad är Colorados erfarenhet från 2009 relaterat till legalisering av marijuana? Vad är de preliminära indikationerna? The Rocky Mountain High Intensity Drug Trafficking Area (RMHIDTA) redovisade i augusti 2013 en rapport som heter ” The Legalization of Marijuana in Colorado: The Impact” vilken kan återfinnas på www.rmhidta.org/Reports. HIDTA bedriver forskning som är under bearbetning och ytterligare en rapport beräknas släppas i början av sommaren 2014. Dödsolyckor i trafiken: Mellan 2006 och 2011 minskade antalet dödsolyckor i trafiken i Colorado med 16 procent. Under samma sex år ökade antalet förare som testade positivt på marijuana i samband med dödsolycka med 114 procent. The Rocky Mountain HIDTA-rapporten visade på en 400 procentig ökning i de beslag med hög kvalité av marijuana vid trafikpolisens profilerade stopp av fordon på väg till andra delstater och särskilt de mot öst. Man kunde identifiera 37 stater som var destinationen för mottagande av marijuana från Colorado. Motsvarande höga statistik konstaterades på sådant som skickades via post till andra delstater i USA. Jag skulle tro att det mest viktiga råd jag kan ge er är att övertyga era ledare att avvakta med någon som helst upplösning av narkotikalagstiftningen, listningen av preparat eller någon variant av legalisering förrän man har haft möjlighet att utröna och analysera vad som har hänt i delstaterna Colorado och Washington. Det är ett utsökt tillfälle för de politiska makthavarna att ta sina beslut på ett verkligt faktaunderlag och inte på retorik och känslor. Jag har haft möjligheten att träffa några av era representanter för Svenska Narkotikapolisföreningen vid ett antal tillfällen här i USA. De representerar verkligen svenskt rättsväsendes narkotikabekämpning på ett mycket professionellt sätt, så jag lyfter på min cowboyhatt för dem. Kom bara ihåg att ert uppdrag är att hålla förövarna borta från gatorna för att förhindra att människor kommer till skada. Vilket nobelt kall! Från en gammal narkotikapolis som började långt innan många av er var födda har jag några få ord som råd: 1. Jobba hårt men glöm inte familjen och håll balansen i livet. 2. Lev under mottot ” Gör allt rätt”. 3. Kom ihåg att om du frestas till ett konstigt beslut eller beteende, gör det inte för det är förmodligen fel. Good luck and God bless. n SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 15 Gav Colorados fria cannabis mer skattepengar? De första siffrorna tyder på att skatteintäkterna från legaliserad småhandel med cannabis i Colorado gav mindre än väntat. Samtidigt har delstaten skrivit upp sina prognoser för skatteinkomsterna. I början av mars meddelade delstaten Colorado att den legaliserade cannabisförsäljningen under januari givit skatteintäkter på 2 miljoner dollar (ca 13 miljoner kronor). Samtidigt meddelade man att de förväntade skatteintäkterna för hela året skulle räknas upp från 67 miljoner dollar (ca 450 miljoner kronor) till 134 miljoner dollar (ca 900 miljoner kronor). Det senare innebär ca 11 miljoner dollar (ca 75 miljoner kronor) per månad. Januarisiffrorna gav endast omkring en sjättedel av denna summa. Jobbtillfällen Optimismen har varit stor att den legaliserade cannabishandeln skall bidra till allt från att minska den organiserade brottslighetens profiter till mer skatter och ökade jobbtillfällen. Cannabisindustrin satsar nu medvetet på sponsring av utställningar och mediaevents för att ändra den gamla bilden av marijuanarökare. En viktig utvecklingslinje är att ta fram alternativ till rökning, t.ex. ätbara produkter, piller m.m. Även kringattiraljer, som vaporisatorer (ett slags elektroniska cigaretter), håller på att bli en stor marknad. En första ”jobbmässa” hölls i Denver i början av mars för att skapa intresse för de möjligheter till inkomster och arbetstillfällen som cannabishandeln väntas generera. Ett företag som tillverkar elektroniska cannabiscigaretter har redan anställt 125 personer och räknar med att anställa ytterligare 100 under året. USA:s regering har gett klartecken för banker att ta emot pengar från den lagliga cannabisindustrin utan att riskera problem med regler om penningtvätt. Liksom tidigare måste dock bankerna rapportera misstänkta transaktioner. Uppskattningar har gjorts att den legala handeln med cannabisprodukter, inklusive ”medicinsk marijuana”, kommer att omsätta 2,6 miljarder dollar (ca 17 miljarder kronor) under 2014 för hela USA. Även Uruguay Uruguay har meddelat FN:s narkotikakontrollorgan att landet avser att under detta år börja tillåta försäljning i statlig regi av cannabis för privat konsumtion. Det uttalade syftet är även här att undanröja marknaden för den organiserade brottsligheten. n Jonas Hartelius 18 mars 2014 Colorados försök att tillåta handel med cannabis för privat konsumtion har rönt stort intresse i internationella medier. Så skrev Financial Times (12 mars 2014) att delstaten skrivit upp prognoserna för skatteinkomster till 134 miljoner dollar (ca 900 miljoner kronor) för 2014. Man räknar även med att handeln skall skapa ökade arbetstillfällen för produktion och distribution av cannabisprodukter, bland dem hudkräm. Under första månaden gav handeln emellertid endast 2 miljoner dollar i skatt. 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 USA vill klassa ’Designer Anabolic Steroids’ När man talar om designade droger (designer drugs) förs tankarna till nya varianter av narkotiska substanser som ständigt dyker upp på internetmarknaden. Att tala om designade anabola steroider är däremot inte vanligt här i landet, men desto vanligare i USA där ett lagförslag nu presenterats angående förbud mot bland annat tillverkning och försäljning av designade anabola steroider. Under 1950- och 1960-talen utvecklades och syntetiserades hundratals, kanske tusentals anabola steroider (AAS) i laboratorier världen runt. Av dessa godkändes knappt ett femtiotal för tillverkning och försäljning som läkemedel och det fanns heller inte utrymme för fler på marknaden. Forskningsdata kring alla övriga syntetiserade AAS-substanser finns fortfarande tillgänglig som värdefull information för kemister som vill använda den i illegala syften. I USA har ett par tidigare okända steroider, norboleton och tetrahydrogestrinon, avslöjats i IOC:s dopingtester under 2000-talet. De är mycket svåra att upptäcka i dopingtester och ingen vet om fler sådana anabola steroider finns i omlopp. De kan användas som dopningsmedel inom idrotten och inte minst som inblandning i olika tillskott för kroppsbyggare. Designade anabola steroider ’Designer Anabolic Steroid Control Act 2014’ ska göra det lättare att i USA klassa skadliga produkter som ”Control substances”, dvs. illegala droger. Man föreslår skärpta straff för import, tillverkning och försäljning av sådana preparat, där den inblandade steroidsubstansen inte framgår av etiketten. Lagförslaget riktar sig mot produkter för kroppsbyggare som ofta säljs som kosttillskott i affärer och på internet. Tillskott som påstås innehålla enbart naturliga ämnen, men som i själva verket också innehåller kemiskt förändrade varianter av anabola steroider. Den befintliga dopningslagen i USA, ’Anabiolic Steroid Control Act 2004’, gäller för alla kända anabola steroider och substanser som omvandlas till anabola steroider i kroppen, s.k. prohormoner, enligt en särskild förteckning. För att kringgå lagen är det allt vanligare att naturliga tillskott med steroidlika effekter dyker upp på marknaden. I vissa fall kan de vara rent hälsofarliga. Om lagförslaget antas i år kommer AAS-förteckningen i USA att uppdateras med 27 nya substanser, s.k. designer anabolic steroids. Drug Enforcement Administration (DEA), som ansvarar för upprätthållande av lagen, får också befogenhet att snabbare identifiera sådana substanser och temporärt föra upp dem på AAS-förteckningen tills ett permanent förbud kan fattas. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 Efter Craze kommer Frenzy med tills vidare okänt innehåll. Tillskottsmarknaden svår att reglera Den nya lagen kommer inte att gälla för andra designade droger, som också ofta förekommer i olika typer av tillskott numera. Ett par sådana exempel är de prestationshöjande tillskotten Craze och OxyElite Pro, som visade sig innehålla narkotiska substanser. Craze innehöll en metamfetaminliknande substans och tillverkades i USA av företaget Driven Sports, som tvingades stoppa tillverkningen förra året. Enligt en artikel i USA Today planerar företaget att under våren 2014 lansera Frenzy, en ny produkt som ska ersätta Craze. Innehållet i Frenzy är fortfarande okänt, men enligt USA Today har personer som testat preparatet tyckt att Frenzy ger starkare effekter än Craze. Liksom i Sverige kan alla former av tillskott säljas som kosttillskott i USA utan godkännande av någon myndighet. Food and Drug Administration (FDA) måste först bevisa att ett kosttillskott innehåller farliga ämnen innan man kan få bort det från marknaden. Ägaren till Driven Sports har enligt USA Today under de senaste 12 åren marknadsfört hälsofarliga produkter utan större problem med myndigheterna. Förutom Frenzy väntas företaget snart lansera ytterligare ett träningspreparat med namnet Splyce. Tillskottsmarknaden blir en allt större och mer akut nöt att knäcka för myndigheter världen över. n Gunnar Hermansson Aktuella trender med kristalliserat metamfetamin på Hawaii Rapporterat av Hawaii Dep. Attorney General Christopher D.W Young och HIDTA Program Analyst Mayda Jones Översatt och bearbetad av Anders Stolpe. Metamfetamin är en kraftigt beroendeframkallande centralstimulantia som har en långvarigt verkande effekt på kroppen. Om amfetaminsulfat har en påverkan under ca 4 timmar så kan metamfetamin verka under fyra gånger så lång tid eller mer. Konsekvensen blir en missbrukare som är under hög påverkan lång tid och utvecklar ett aggressivt beteende. Kristalliserat metamfetamin, eller den ultimata formen ice (större klara kristaller), hettas upp och röks på motsvarande sätt som man administrerar crack kokain i bongar. Det kan även snortas eller injiceras. Kristalliserat metamfetamin är det vanligaste narkotiska preparatet på Hawaii med 1,3 miljoner invånare, jämförbart med Västra Götaland, Skåne eller Estland. Det är de mexikanska drogkartellerna (M-DTO,s) som kontinuerligt expanderar sitt kriminella nätverk 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 i Hawaii:s stillahavsregion och dominerar smugglingen och lagerdistributionen av kristalliserat metamfetamin och kokain. M-DTO,s kan betraktas som det mest omfattande hotet vad avser smuggling och distribution i delstaten. Asiater, lokala stillahavs-öbor, hawaiianer och etniskt vita grupperingar bedriver också narkotikahandel med alla tänkbara preparat runt i delstaten. Majoriteten av beslagen av ice som tullen gör på Hawaiis flygplatser, har koppling till mexikanska medborgare bosatta på Hawaii eller USA:s västra delstater som Kalifornien, Nevada, Washington och Oregon. M-DTO,s hyr in smugglare, ofta mexikaner blandat med hawaiianer, polynesier och asiater för att transportera in via flygrutterna. Tonåringar deltar i Hawaiian Meth Project och tar avstånd från ice. Den rökbara kristalliserade formen av metamfetamin, s.k. ice. Senaste trenderna vad avser beslag och priser Under 2012 beslagtog HIDTA, andra deltagande polisorganisationer och tull 123,8 kg av kristalliserat metamfetamin. Nuvarande kilopris ligger på 45 000 till 80 000 US-dollar. Hawaii County har det högsta prisläget på 60-80 000 dollar per kilo. Snittpriset på ett kilo är 39 000 dollar och priset för ett ounce (27 gram) ligger på 2000-4500 över hela delstaten och även här är det Hawaii County som ligger i topp. Under 2013 genomförde HIDTA insatser mot 78 narkotikaorganisationer som hanterade Ice. Honolulu Police Department rapporterade 359 ärenden 2012 mot 431 under 2011. Maui Police Department utredde 288 ärenden under 2012. Totala värdet i dollar 6 089 460. Under 2012 avslutades 10 utredningar med metamfetamin på Joint Base Pearl Harbor och Kanehoe Marin Corps Base Hawaii. Majoriteten av dessa ärenden initierades genom den obligatoriska urintest militär personal måste gå igenom. Hawaii HIDTA, High Intensity Drug Traficking Area är den sammanhållande organisationen för polisens narkotikainsatser på Hawaii. Man arbetar såväl underrättelsebaserat som profileringsbaserat. Highway interdictionprogrammet är av naturliga skäl inte til�lämpligt i ö-gruppen utan det är de andra transportformerna som båttrafik och flyg man måste koncentrera sig på. Ice babies Varje år föds på Hawaii 550-600 s.k. Ice-babies med en moder som missbrukat ice även under graviditeten. Det krävs mycken kraft tid och resurs för att hjälpa och vårda dessa barn, som ofta är för tidigt födda och därmed kräver längre vistelse på förlossningskliniken. Det finns särskilda adoptionsprogram då många av barnen omgående omhändertas redan på sjukhuset, eftersom de saknar mor och far som klarar föräldrarollen på grunda av sitt missbruk. Cirka 60 procent kommer förr eller senare att leva med någon av sina biologiska föräldrar. Det är inte alltid barnets skada tydligt kan konstateras första tiden efter födseln. Skadorna kan ta sig olika uttryck och vissa får bekymmer med kroppstemperatur och matsmältning. Efterhand framträder svårigheten eller kraftig försening att lära sig tala. Minnet och motoriken är dålig och den kognitiva förmågan svag. Barnen får ofta inlärningsproblem och kraftigt nedsatt social förmåga. ADHD är en också en vanlig diagnos. Hjärnans förmåga att producera dopamin är reducerad och i vissa fall visar barnen en övernervositet. Historien Metamfetamin framställdes första gången på ett japanskt laboratorium på 1880-talet. Som medicin har det bl.a. använts mot narkolepsi. Preparatet har också en historia förknippad med Andra Världskriget. I Japan gavs metamfetamin till soldater för att de med bibehållen aggressivitet skulle klara av att hålla sig igång under extra lång tid i striderna. Syftet var således ett slags doping av soldaterna. Det aggressiva självmordsbeteende som kännetecknas hos Kamikaze-stridsflygarna kan till stor del tillskrivas intaget av den metamfetamin de försågs med. Efter kriget letade sig ice och metamfetaminet vidare till Koreakriget för att så småningom komma till Hawaii, där den amerikanska missbruksepidemin kom igång. Även Nazityskland har sin koppling till metamfetamin, där på japanskt vis gav soldaterna preparatet. Den mest kände missbrukaren är Adolf Hitler som varje morgon förutom steroider fick 2 tabletter metamfetamin av sin läkare. n SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 27 Taktiska informationsinsatser Psyops som en brottsförebyggande metod av jonas berg Gruppchef Ungdoms- och narkotikagruppen Polisområde Nordvästra Skåne Informationsarenan Internet och mobiltelefonin har gjort att vi idag kan googla fram i stort sett vilken information som helst. Tekniken har även gjort oss tillgängliga för information. Var vi än befinner oss kan vi nås på våra smartphones och företag kan försöka påverka oss med reklam i appar och på hemsidor. När det gäller narkotikabrottsligheten ser vi hur unga genom bara några knapptryck kan lära sig konsumera narkotika genom chattforum som flashback och hur de relativt enkelt och riskfritt kan köpa illegala substanser på webbplatser som Silkroad. Utvecklingen inom informationsarenan har även gjort att Försvarsmakten anser den så pass viktig att man nu talar om fyra arenor; luft, mark, hav och information. Trots att vi inom Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter sedan länge arbetat med information Foto Lars Hedelin, RPS. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 som ett verktyg var vi sena med att förstå potentialen i den tekniska utvecklingen. Traditionella och självgoda förhållningssätt bland chefer gjorde att Polisen inte fick sin första officiella facebooksida förrän 2011. Idag har Polisen cirka 150 olika sidor på sociala medier och är den myndighet i Sverige som når flest människor. Det beror dock mer på att vår verksamhet intresserar medborgarna än på att organisationen Polisen varit visionär eller innovativ. De sociala medierna är ett genombrott när det gäller Polisens förmåga att nå medborgarna. De två viktigaste fördelarna är att vi nu har egna kanaler för att nå ut och att vi kan nå ut i realtid. Improviserade budskap Att påverka någon med förädlade budskap är inget nytt. Det är helt vanlig marknadsföring, eller reklam om man så vill. Polisens informationsspektra. Bilden visar hur metoden Taktiska informationsinsatser kompletterar redan befintliga resurser. Det var dock inget vi tänkte på när vi i verksamheten vid Ungdoms- och narkotikagruppen försökte nå ut med avskräckande budskap i massmedia. Hösten 2009 genomförde vi en insats i Helsingborgs krogmiljö med fokus på dopningsbrott bland kroganställda. Redan första helgen åkte två entrévärdar fast efter att vi kontrollerat dem på deras arbetsplatser. Vi hade redan en plan att öka den upplevda upptäcktsrisken genom att gå ut med ett pressmeddelande om de två värdarna. Men ryktet om våra ingripanden hade redan spridits som en löpeld bland de kroganställda. Vi hade oavsiktligt och utan ansträngning ökat den upplevda upptäcktsrisken. Det här väckte så klart tankar. Kan man ta kontroll över det här skeendet, professionalisera det och optimera effekterna? Vi tog för givet att det redan fanns polisiär forskning och metod inom området eftersom mycket av närpolisidén handlar om att förebygga genom information och synlighet. Det närmaste vi kom var dialogpolisernas verksamhet. Men den saknade många av de delar vi sökte efter, framför allt målgruppsanalys. Det skulle dröja till 2010 då vi kom i kontakt med Erik Mårtensson, dåvarande chef för Försvarsmaktens nystartade Psyopsförband, och idén fick nytt bränsle. Projekt Taktiska informationsinsatser Genast stod det klart att Försvarsmaktens koncept för psykologiska operationer i grunden var precis det vi letade efter. Vår bedömning var att konceptet skulle kunna anpassas till de etiska och juridiska förutsättningar som gäller för Polisen och en metodidé formulerades. Metoden fick namnet Taktiska informationsinsatser. Ett metodutvecklingsprojekt inleddes där jag fick rol- len som projektledare och operativa ledningsgruppen i Polisområde Nordvästra Skåne utgjorde styrgrupp. Sammanlagt skickade vi sju polisanställda på utbildning i Psykologiska operationer hos Försvarsmakten. Teorier, principer och metoder hämtades hem och det digra arbetet med att anpassa dem till polisiära förutsättningar påbörjades. Ett verktyg för att påverka brottsaktiva Taktiska informationsinsatser innebär tre nyheter. För det första stärker den Polisens förmåga att påverka brottsaktiva med budskap på individnivå, en miljö där PR-byråer och informationsenheter inte har tillträde, för det andra bygger budskapen på metodisk målgruppsanalys och för det tredje ger den förmåga att skapa professionella kampanjer utifrån sekretessbelagd information. Om problemet är att de boende i en viss stadsdel inte vill vittna, och vi vill öka deras förtr göra något som en PR-byrå gör så mycket bättre? I metodutvecklingsprojektet definierades Taktiska informationsinsatser såhär; ”Taktiska informationsinsatser avser det planerade och koordinerade användandet av kommunikation som ska påverka attityder och beteenden hos en specifik målgrupp av gärningsmän eller brottsaktiva, för ett specifikt taktiskt syfte”. Metoden Taktiska informationsinsatser delas in i fem delprocesser eller faser: planering, analys, produktion, spridning och utvärdering. ➲ s34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 31 Planeringsfasen I planeringsfasen samlar man in information om det problemområde i vilket man fått uppdrag att verka. Underlaget man vill ha är t.ex. en operativ underrättelserapport och om möjligt en kapacitetsbedömning enligt det kriminalarboristiska perspektivet(KAP) av personer som utgör tänkbara målgrupper. Analysfasen Utifrån målsättningen i uppdraget och underrättelsematerielet utkristalliseras en eller flera målgrupper. När detta är gjort följer en målgruppsanalys. I denna identifieras faktorer som är viktiga för målgruppen, behov och sårbarheter. Med utgångspunkt i detta kan man sedan formulera huvudargument som man tror kan påverka målgruppen i önskvärd riktning. Narkotikapolisen i Helsingborg använder Taktiska informationsinsatser, bl.a. för att öka den upplevda upptäcktsrisken hos langare och ungdomar i riskzonen. Produktionsfasen I produktionsfasen tar man fram ett produktkoncept. Argumentationen finslipas till en kommunikationsstrategi, man väljer via vilka kanaler budskapet ska levereras och inte minst; hur effekterna ska mätas. En förutsättning för att Taktiska informationsinsatser ska användas är att de kan mätas. Det kan dels göras genom statistiska jämförelser, t ex förändring i antal anmälda brott, och dels genom intervjuer och observationer. Kanalen är den media som används för att nå målgruppen, t.ex. trycksaker, massmedia, sociala medier, planerade händelser (psyacts) eller personliga möten. Förtest, Murder-board och beslut Innan produktkonceptet tillverkas och sprids ska det förtestas. Det kan ske genom att produkten och budskapet presenteras för någon utomstående med väldigt god kännedom om målgruppen. Sekretessen kan ställa till problem i den här delen men det är viktigt att man får någon form av feedback innan man påbörjar den skarpa spridningen. Nästa steg i kvalitetssäkringen är att arbetsgruppen presenterar sitt produktkoncept för en sk murderboard. En murder-board utgörs av en panel med sakkunniga, i det här fallet minst en TI-utbildad polis och den polischef (minst enhetsnivå) som ansvarar för insatsen. Panelens uppgift är att vara ”djävulens advokat”, att pröva hållbarheten i konceptet och budskapen mot olika scenarion, framför allt värsta tänkbara. Begreppet kommer från den amerikanska stadsförvaltningen där murder-boards används för att förbereda politiker för debatter, förhör och intervjuer. Klarar produktkonceptet förtestet och murder-board kan den ansvarige polischefen fatta beslut att godkänna spridning. Beslutet ska dokumenteras separat och i den utvärdering som följer efter insatsen. Spridningsfasen Få kanaler kan konkurrera med personliga möten (face-to-face) när det gäller att säkerställa att rätt budskap når rätt person på rätt sätt vid exakt rätt tillfälle. Men för att vara framgångsrik behöver man även ta hänsyn 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 till vem som är bäst lämpad att ta den personliga kontakten; kan det vara vilken polis som helst eller behöver det vara en polis med särskild utbildning i Taktiska informationsinsatser eller en dialogpolis, ska det vara en kvinna eller en man? På samma sätt gör man om den valda kanalen är sociala medier; sker spridningen bäst via vår facebooksida eller är det Instagram som lämpar sig bäst? Taktiska informationsinsatser kan tyckas vara samma sak som dialogpolisverksamheten eller det arbete som utförs av supporterpoliserna. I många avseenden är verksamheterna lika och utgår från samma teorier och principer. Den väsentliga skillnaden är att Taktiska informationsinsatser är en metod som innebär mer genomarbetade och testade budskap medan dialogpolisverksamheten lägger större vikt vid spridningsfasen och den relationsskapande dialogen med målgruppen. Vidare är dialogpolisens arbete och syften öppna medan förekomsten och syftet med taktiska informationsinsatser inte bör vara känt av målgruppen. Metoderna kan på ett optimalt sätt komplettera varandra i en poliskommendering där dialogpoliser får i uppgift att sprida budskap som tagits fram av en taktisk informationsgrupp. Sanning eller konsekvens För gemene man är polisens uppdrag starkt förknippat med sanning och rättvisa. Står detta på något sätt i konflikt med Taktiska informationsinsatser som metod? En bra utgångspunkt för vidare resonemang kring detta är militärens kategorisering i tre varianter av psykologiska operationer: VIT psyops: GRÅ psyops: SVART psyops: sann avsändare - sann information falsk avsändare – sann information falsk avsändare – falsk information Precis som i all polisverksamhet måste man även när det gäller Taktiska informationsinsatser beakta Polisens trovärdighet och medborgarnas rättssäkerhet. Av det här skälet har metoden Taktiska informationsinsatser avgränsats till att enbart arbeta med sann information med Polisen som tydlig avsändare. Alltså det som i militära termer kallas vit psyops. Även i de fall där metoden går ut på att använda informella ledarfigurer som förmedlare av budskapen ska det framgå att Polisen är den ursprungliga avsändaren. Så länge informationen är sann och Polisen är tydlig avsändare, möter Taktiska informationsinsatser inga hinder enligt de etiska principer som gäller för polisverksamheten. Tvärtom visar projektet att mer genomarbetade budskap som Taktiska informationsinsatser innebär kommunikation av betydligt högre kvalitet i alla avseenden än den som bedrivs i andra brottsförebyggande metoder. Operation Horse 2012 Under projekttiden genomfördes två större fältförsök med metoden, ett i risksupportermiljö och ett i ungdomsmiljön i en socialt utsatt stadsdel. Det senare försöket ingick i Operation Horse. Syftet med Operation Horse var att med polisiära medel bryta den pågående trenden med skadegörelse och anlagda bränder i stadsdelen. Insatsens strategi grundade sig på antagandet att det fanns en kriminell hierarki i det geografiska området där de som hade hög status även hade ekonomiska intressen i sina brottsliga aktiviteter, t.ex. narkotikaförsäljning, stölder eller häleri. Vidare gick antagandet ut på att dessa personer genom sin status kunde påverka det brottsliga beteendet hos dem med lägre status, t.ex. de som idkar skadegörelse genom anlagda bränder. Verksamheten inriktades därför mot att störa de som hade hög kriminell status och ekonomiska intressen genom sin brottslighet. Störningen skedde med intensifierade traditionella metoder kombinerat med taktiska informationsinsatser och tillgångsinriktad brottsbekämpning. Under insatsen genomfördes två aktiviteter med TI. Båda syftade till att stödja metoden Intensifierad övervakning i kombination med civil övervakning/ ingripande. I det ena fallet anordnades en s.k. psyact där en polishelikopter skulle flyga över stadsdelen i kombination med att detta uppmärksammades i massmedia. Målsättningen var att informationen om polishelikoptern och dess kapacitet, samt dess fysiska närvaro, kraftigt skulle öka den upplevda upptäcktsrisken. Effekten av detta skulle i huvudsak utläsas i brottsstatistik över anmälda skadegörelsebrott samt i reaktioner (omnämnanden) från personer i målgruppen. I det andra fallet producerades en s.k. talepunkt. Ett enkelt meddelande som framförs muntligen med stöd av en lathund. Talepunkten var; ”Den ökade polisiära närvaron beror på att det anläggs bränder”. Uppgiften gick ut till all polispersonal att använda talepunkten vid kontakter med människor på eller från aktuell stadsdel. I uppgiften ingick att initiera samtal kring problematiken och att locka motparten att fundera Polishelikoptern kan ha en brottsförebyggande effekt. Foto Lars Hedelin, RPS. kring hur de själva skulle kunna bidra till att problemen med bränder och skadegörelse upphörde. Self policing med andra ord. Talepunkten skulle stödja strategin att störa de kriminella som hade ekonomiska intressen i det geografiska området och därmed öka deras benägenhet att agera för att bränderna upphörde. Effekten av talepunkten skulle utläsas från statistik över anmälda skadegörelsebrott och anlagda bränder. Bedömningen, som baseras på en markant minskning av både skadegörelsebrott och anlagda bränder samt ett stort antal omnämnanden från målgruppen, är att de taktiska informationsinsatserna bidrog till de önskade effekterna. Framtiden Metodutvecklingsprojektet avslutades och stängdes i februari 2014. Dessförinnan hade styrgruppen godkänt slutrapporten där slutsatsen var att Taktiska informationsinsatser inte bara kan bidra till att nå effektmålen utan även att spara resurser. Framför allt personal. Styrgruppen beslutade även att den kompetens och de erfarenheter som framkommit genom projektet skulle erbjudas Taktisk ledning vid Polismyndigheten i Skåne. Bakgrunden till detta beslut var att en placering av kompetensen inom Division Skåne skulle vara en implementering med låga kostnader och att förmågan skulle bli lättare att tillgå för övriga inom myndigheten. I skrivande stund har ett förslag om införande nyligen presenterats för chefen Taktisk ledning och chefen Division Skåne och frågan behandlas fortfarande. Om förslaget godtas är det vår bedömning att en Taktisk informationsgrupp kan sättas upp och ha full förmåga innan årets slut. n SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 35 Cyberrymden viktig arena för narkotikabrottsligheten Internet har skapat oanade möjligheter att sälja narkotika, skicka pengar i narkotikahandel och påverka samhället. Men motåtgärderna släpar efter. Flera orsaker har bidragit till att cyberrymden blivit tummelplats för grov brottslighet. En är att den spänner över många länder och därmed många jurisdiktioner, som kan variera mycket genom att exempelvis ha olika substanser under kontroll som narkotika vid ett visst tillfälle. En annan är att pengar kan skickas snabbt och under svag eller obefintlig kontroll från myndigheternas sida, med resultatet att de kan finansiera brottslighet, undandras beskattning m.m. Ytterligare en orsak är att det går att gömma sig på nätet under falsk identitet. Betydande delar är okatalogiserade (”deep web”) och svåra att bevaka. Systemet utvecklas inte genom central dirigering, utan av enskilda aktörer, från entusiaster som skapat Facebook till multinationella företag som Google, som håller på att kapa åt sig mycket stora volymer persondata utan klar reglering av integritetsfrågor. Utvecklingskompetensen sitter inte i regeringskommissioner eller liknande. Det enda som är noga reglerat är den tekniska standarden. Slutligen – och det är viktigast – konstruerades cyberrymdens ”ryggrad”, alltså internet, för att inte kunna styras eller slås ut från en enda plats. Nätet byggdes upp av amerikanska försvaret för att säkerställa att information alltid skulle kunna nå mottagaren. Det skulle inte kunna påverkas av främmande makts våldsmonopol. Mycket av utvecklingen inom den globala narkotikasektorn sedan slutet av 1900-talet skulle inte ha varit möjligt utan den snabba utvecklingen i cyberrymden. Denna har öppnat en helt ny arena för brottslig aktivitet, inte minst illegal narkotikahandel. Förvisso har det gjorts viktiga insatser från rättsliga myndigheters sida, som övervakning, spårning och samordnade operationer, men det går inte att utöva samma grad av kontroll i cyberrymden som vid klassiska gränskontroller av tull eller operationer i kända miljöer av polis för att spåra narkotika. Många sätt dra nytta För narkotikabrottsligheten är cyberrymden av intresse på många sätt: Oreglerade eller olagliga utbud av narkotika eller narkotika-lika droger är ofta gränsöverskridande. På nätet finns vid varje tillfälle en rad sajter som är marknadsplatser för bl.a. droger. I de tidiga faserna för en ny drog kan sajternas information om sammansättning, missbruksdoser m.m. vara bland de få källorna till sakinformation. Ofta har sajterna en formell ruta som säger att man endast säljer ”forskningskemikalier” samt att dessa ej är avsedda för mänsklig konsumtion. Även svenska ungdomar med drogintresse har använt sådana sajter för att hitta substanser som ej står under svensk narkotikakontroll och därmed kan importeras mer eller mindre fritt. Det brukar inte vara särskilt svårt att ta sig in i en grupp som utbyter erfarenheter och säljtips för de nya drogerna. En av de mest kända drogsajterna under senare tid är Silk Road. Sajten grundades 2011 för att vara en fri marknadsplats för olika varor. Omsättningen uppskattades till 70 procent handla om narkotika, och över 300 olika droger utbjöds. Sajten stängdes 2013 och de ansvariga åtalades i amerikansk domstol (de nekar). Silk Road 2.0 lanserades i november 2013 men fick sina Bitcoin-konton hackade. Dess status och kapacitet är f.n. oklar. Den gränsöverskridande droghandelns möjligheter att leverera ett ökande utbud av oreglerade droger undergräver den formella narkotikakontrollen. Det omfattande och ständigt förändrade utbudet kommer att tvinga fram nya definitioner för narkotika baserade på substansernas verkan eller kemiska familj. Drogpropaganda för nya preparat sker ofta spontant på chattrum m.m. Narkotika- och droghandeln har den fördelen att missbrukarna själva alltid skött ”Den gränsöverskridande droghandelns möjligheter att leverera ett ökande utbud av oreglerade droger undergräver den formella narkotikakontrollen.” 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 och alltjämt sköter marknadsföringen till kamrater och andra. Så är också fallet för internetdroger. Resultatet blir ett flöde av påstådda egna upplevelser, rekommendationer för doser och intagningssätt, risker m.m. som är dåligt underbyggda men likafullt får stor spridning. Ofta skrivs inläggen under beteckningen ”SWIM”, vilket betyder ”someone who is not me” (”någon som inte är jag”), för att friskriva sig från ansvar för uppgifterna. Droghandeln drar nytta av desinformationen och propagandan i sin marknadsföring. Betalningar för droger sker många gånger över internet. Graden av teknisk förfining kan variera från enkla girobetalningar till säkra sajter. I praktiken skulle det inte vara möjligt att importera stora mängder oreglerade substanser till Sverige och andra konsumentländer utan dessa betalningssystem. ”Narkotikabörser” kan omsätta enorma volymer narkotika mellan kända säljare och kända köpare. En tidig aktör var Cali-kartellen, som vid mitten av 1990talet blev den största kokaindistributören i Sydamerika och tidvis hade 100 000 anställda. Den skaffade sig en stordator från IBM och fick därmed ett eget IT-stöd av samma klass som en multinationell koncern. Krypteringen visade sig närmast oknäckbar. Systemet hade information om allt från dagspriser till skeppningsdata över narkotikalaster. Varje dag utsändes 1 000 meddelanden utan att något uppsnappades. En nätbaserad ”drogbasar” tillhandahöll en sajt för köp- och säljorder med narkotika med en uppskattad årsomsättning av 3 miljarder dollar (då ca 25 miljarder kronor). Allt användes för att sköta ett kokainimperium med en kapacitet att smuggla 10 – 15 ton kokain i månaden. Penningtvätt och ekonomisk infiltration har blivit enklare med cyberekonomins utveckling. Det går att köpa sig en bank på internet. Även om det finns internationella avtal mot penningtvätt m.m., går i praktiken miljarder narkodollar årligen förbi myndigheternas kontroll. Statsinfiltration innebär att narkotikasyndikat och liknande organisationer tar över större och större delar av ett samhälle. Till slut kan landet bli en ”narkostat”, där narkotikahandeln dominerar ekonomin och politiken. Det blir närmast omöjligt att bekämpa brottsligheten för en försvagad och korrumperad statsapparat. Länder som brukar nämnas i detta sammanhang är bl.a. Afghanistan och Colombia. Narkotikasyndikat, karteller och väpnade rörelser (en del med politika program) tar över. Statsmakternas möjligheter att kontrollera sina territorier sjunker, och parallellt med detta försvinner de sista resterna till kontroll över den egna cyberrymden (om den ens funnits tidigare). Kosovoguerillan (KLA, UCK) gick från att vara en ledande heroinsmugglare på Balkan till att bli en politiskt erkänd befrielserörelse. Många av dess ledare hamnade sedan på ledande poster i det självständiga Kosovo. ”Utvecklingen av cyberhandeln med narkotika och liknande droger gör efterfrågebekämpning än viktigare.” Annan brottslighet Utanför den direkta handeln med narkotika och liknande droger kan den organiserade narkotikabrottsligheten röra sig i cyberrymden för att ta tillvara sina intressen genom andra typer av brott. Intrång i IT- system. Cali-kartellens stordator hanterade även information om ”andra sidan”, t.ex. uppgifter om släktingar som skulle kunna hotas eller mördas vid ”personalproblem”. Kartellens signalspaning omfattade intrång i Calis stadstelefonnät med avlyssning av telefontrafiken till och från USA:s konsulat för att spåra människor som samarbetade med amerikanerna. I en centraldator fanns specialskriven programvara för att spåra mullvadar inom de egna organisationerna, t.ex. genom att påvisa mönster i telefontrafiken. Ett dussin informatörer blev avslöjade och mördade. Nya motstrategier i cyberrymden? Genom att de statliga våldsmonopolen har dålig räckvidd i cyberrymden och i en del fall konkurrerar med varandra uppstår betydande svårigheter för brottsbekämpningen. En konsekvens har blivit att den som gör affärer i cyberrymden måste sätta in långtgående egna skyddsåtgärder, som virusskydd, speciella system för säker betalning m.m. Statsmakterna kommer att behöva utveckla nya aktiva motstrategier för brottsbekämpning i cyberrymden, särskilt för att möta den svårbestämda karaktären hos cyberbrottsligheten. Brottslingar använder sig ofta av intuitiva och praktiska metoder för att utveckla sina metoder medan administratörer, poliser och tullare oftare förlitar sig på formella och lagbundna metoder. Det ställer ökade krav på att lagstiftningen måste anpassas och moderniseras allt oftare. Utvecklingen av cyberhandeln med narkotika och liknande droger gör efterfrågebekämpning än viktigare. Att få bort missbrukarnas efterfrågan på droger blir avgörande för att dämpa introduktionen på marknaden av nya droger. Här kommer att krävas en mer tydlig opinionsbildning mot droger. n Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 39 BILLIG SPRIT TILL SALU! Kunden framför allt Det var inte särskilt längesedan som två liter sprit vid gränsen var en liter för mycket. Införselbestämmelserna ändrades drastiskt i och med Sveriges inträde i EU och numera är det betydligt större kvantiteter som resande medför. I spåren av de ökade införselmängderna har också smugglingen ökat då lagen säger att den som för in alkohol för kommersiellt bruk gör sig skyldiga till lagbrott. Avsikten att sälja spriten vidare är alltså inte til�låtet. Det andra alternativet är att föra in alkohol för privat bruk. Regelverket är dock komplicerat och svårtolkat då det inte finns några fastställda gränser för hur stor mängd man får föra in, så länge det är för ens eget personliga bruk. Att smugglingen och svartspritsförsäljningen skulle bli så omfattande som den är, var det kanske ingen som förutsåg. Vinsterna av den illegala försäljningen försörjer många och inbringar enorma summor i skattefria inkomster för personer, som utan skrupler har dygnet runt-öppna systembolag. Alla är välkomna som kunder, gammal som ung. Leverans vid dörren tilltalar säkert många. Mobila försäljningsställen ser också till att skolungdomarna får sin alkohol till helgens fester. Placerad i närheten av skolan levereras alkoholen lämpligt nog på fredag eftermiddag. Beställningarna är redan gjorda via mobiltelefonnumret som varenda tonåring har tillgång till. Skulle någon försäljare ha oturen att åka dit, tar någon annan över direkt. Svart arbetskraft När jag i texten ovan skrev personer utan skrupler avser jag dem som dagligen, eller åtminstone flera gånger i veckan, för in illegal alkohol till landet. Till sin hjälp kan man ta asylsökande som vill tjäna lite pengar i avvaktan på besked från Migrationsverket, personer som är i landet på turistvisum, sjukpensionärer, arbetslösa och missbrukare. Förtjänsten för dessa ”hjälpare” är väldigt liten i förhållande till vad en smugglingsresa kan inbringa i vinst. Det är inte ovanligt att vinsten av försäljning av en fylld skåpbil är så mycket som 20 00030 000 kronor. Man behöver inte vara ett mattegeni för att räknat ut hur mycket pengar det handlar om och det är både skattefritt och tämligen riskfritt. Det är förvånande att detta samhällsproblem sällan eller aldrig diskuteras. Som om man bar skygglappar för ögonen, talar våra politiker i stället om eventuella skattehöjningar på alkohol och tobak. Ekvationen är enkel; så länge 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 det finns billig alkohol utomlands kommer den att införskaffas både legalt och illegalt från främst Tyskland. Smugglare ”Svensson” Nu är det ju inte bara kriminella organisationer som ägnar sig åt denna verksamhet. Många privatpersoner agerar på egen hand och har upptäckt hur man enkelt kan göra sig pengar för det finns alltid köpare. Risken att stå med ett osålt lager är obefintlig. Hur tänker då den som slår sig in på smugglingsbanan, någon som utåt sett lever ett normalt liv med bra arbete, fast inkomst och familjeliv? Någon som inte skulle drömma om att i andra sammanhang begå brott. Som gärna har synpunkter på olika företeelser i samhället, som tar vara på sin medborgerliga plikt att rösta och som gärna gnäller över försämringar i trygghetssystemen och som vägrar se sin egen roll i sammanhanget. Är man omedveten om den egentliga omfattningen av den illegala spritförsäljningen? Bagatelliserar man saken för att ”det handlar ju bara om sprit, inte narkotika”. Jag har flera gånger hört kommentarer som ”ni på tullen bryr er väl inte om spriten, det är väl narkotikan ni är ute efter och det är bra”. Guldkant på tillvaron I mars månad för ett par år sedan anhölls två män i fyrtioårsåldern sedan de försökt föra in en större mängd alkohol i Helsingborg. Som utredare i beredskap den helgen blev jag den som fick ta den första delen i utredningen, som skulle visa sig bli mycket mer omfattande än vad det såg ut från början. Männen som vi kan kalle Anders och Kalle sa i inledande förhör att alkoholen skulle nyttjas vid kommande familjefester. En förklaring som vi i tullverket hör i stort sett varje gång någon stoppas med alkohol vid gränsen. Privat bruk där födelsedagsfester, barndop, bröllop med många inbjudna är planerade och där tanken är att bjuda på hela kalaset. Ofta uppgår gästlistan till flera hundra personer men man har egentligen inte bestämt riktigt när festen ska hållas och inte heller var någonstans för den delen. Man har inte hunnit få En privatpersons smugglade alkoholvaror blev kvar i tullens lokaler. iväg alla inbjudningar trots att festen ska äga rum ett par dagar senare. Det händer till och med att den som ska gifta sig redan är gift sedan flera år tillbaka. Som utredare har man hört dessa olika varianter alldeles för många gånger. Uppseendeväckande är också att den som så frikostigt har för avsikt att bjuda på storslagna fester i många fall helt saknar inkomst, lever på understöd och har stora skulder hos kronofogden. Anders och Kalle kom från ordnade förhållanden. De var nära vänner sedan flera år och familjerna umgicks. Fritiden ägnade man åt att träna ungdomar i idrott och spela i band. Gemensamt ägde man ett fritidshus i svenska fjällen, för vilket man tagit lika stora lån vid anskaffningen. Så småningom började en märklig historia att ta form. Vid husrannsakan påträffades dels alkohol men också omfattande anteckningar kring inköpen i Tyskland, försäljningspris på den svarta marknaden med avräkning för hyrbilskostnad och vinstdelning mellan de två. ”Bokföringen” sträckte sig flera år tillbaka i tiden. Allt noga nedtecknat och lätt för utredaren att få en bild av verksamhetens omfattning. När de båda konfronterades med vad man beslagtagit vid husrannsakan, gick det inte att hålla fast vid sina ursprungliga berättelser längre och de fann det bäst att erkänna. Från början var det Anders som tillsammans med sin son Daniel gjort resorna och efterföljande försäljning. När sonen fick arbete utomlands slutade Anders med sitt extraknäck. Han kände sig dock pigg på att börja igen och en dag frågade han sin vän Kalle om denne var intresserad att haka på. Kalle sa, att han gärna ville resa på semester till Thailand med familjen men insåg att det skulle vara svårt att spara ihop pengarna. Han lockades av utsikterna till en bra extrainkomst och antog budet. Han hade dock inte de pengar som behövdes till den första resan men Daniel lånade honom startkapitalet. Kalle sa i förhör att ”jag trodde aldrig det skulle vara så lätt att sälja alkoholen”. Han berättade att dels sålde han ”genom uppsökande verksamhet” eller så kom folk hem till honom och köpte. Anders arbete som kyltekniker förde honom till många företag där han snabbt byggde upp sin kundkrets. En viktig del i bevisningen var alla de SMS som påträffades i de misstänktas telefoner. Klämkäcka beställningar på alkohol rakt upp och ner och svar från säljarna på samma vis. Lite skryt om att ”i kväll skulle jag kunnat sålt hur många lådor som helst, folk är som galna”. I en jordkällare hos Anders förvarades alkoholen och även den gemensamma kassa man skapat för verksamheten. Ur kassan tog man sedan inköpspengar och la förtjänsten på samma ställe. Reparationer och renoveringar av fritidshuset finansierades med medel från kassan. Därtill kunde Kalle och familjen resa till Thailand på semester och fritidshuset i fjällen fick den omsorg som krävdes. Tankeställare? Jag vill inte bara uppehålla mig vid smugglaren utan även fundera lite över köparen. Den största kundkretsen är ”vi”. Ja, nu menar jag inte oss personligen som läser detta, men liksom den ”skötsamme” smugglaren är köparen en ”vanlig” människa med vad man kan förmoda, sunda värderingar i det mesta. Vad tänkte Anders och Kalles kunder när de fick veta vad som hänt? Såg man sin egen del i verksamheten? Ägnade man någon tanke åt att mycket var förstört för de här killarna som trots allt försett dem med billig alkohol under flera års tid eller började man helt sonika att handla från någon annan? Kanske var man rädd att bli indragen, vem visste vad de båda berättat i förhören. Hade de namngett sina kunder? Jag vet inte svaren på hur deras köpare tänkte men man kan ju alltid spekulera. Skulle köparna tänka annorlunda om man gjordes medvetna om hur omfattande problemet med svartspritshanteringen i vårt land är? Kalle sa i förhör ”att aldrig i livet jag sålt till ungdomar, jag är ju idrottsledare”. Hur skulle de andra resonera om det verkligen stod klart att Kalle sålt till deras tonåringar? Och kanske fanns det trots allt någon betänklighet hos Kalle, åtminstone när det handlade om de unga. Allt flöt på tills den där dagen i mars när man fastnade i tullen. Anders och Kalle sätt häktade i en månad. Domslutet blev ett års fängelse för Anders och 140 timmars samhällstjänst för Kalle, då han började med smugglingsresorna ett par år efter Anders. Om straffet blivit fängelse hade Kalle fått avtjäna sex månader. Utöver detta beslutades om visst ekonomiskt förverkande och förverkande av den alkohol som fanns i ”lager”. Domen överklagades inte. Anders och Kalle har sonat sina brott och lever förhoppningsvis hederligt idag. Tyvärr är det dock utsiktslöst att förhindra den illegala handeln med alkohol så länge ”vi” efterfrågar varan och medverkar till att verksamheten kan fortsätta. n Ulla-Stina Nilsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 43 Björkarnas stad har blivit ”Spice city” Efter att ha läst en artikel i VK om en ökad spice-problematik i Umeå, där det till och med pratades om ett dödsfall till följd av spice, så bestämde jag mig för att kontakta Umeåpolisens Ungdomsenhet för att höra deras syn på saken. Patrik Bergqvist på Ungdomsenheten målar upp en ganska dyster bild av hur han och hans kollegor upplevt de senaste årens utveckling. Första gången de hörde talas om spice i Umeåtrakten var för cirka fyra år sedan. Bergqvist säger att bruket sedan ökat lavinartat och trenden verkar hålla i sig. Från början var missbruket av spice knutet till små grupperingar och i kontakten med ungdomar var det då bara ett fåtal som själva prövat eller kände någon som prövat. I dagsläget har spicemissbruket spridit sig från centrala Umeå till stadens ytterområden och små orter runt staden och alla ungdomar känner i princip till någon som röker spice och oroväckande många har själva testat. Ny grupp unga spiceanvändare Det verkar vara en helt ny grupp ungdomar som röker spice enligt Bergqvist. Äldre missbrukare och äldre ungdomar som företrädelsevis röker hasch och marijuana har inte mycket gott att säga om spice. Många är helt enkelt rädda för preparat av den typen. Naturligtvis har nöden ingen lag och spice kan påträffas bland dem också, men Bergqvist är orolig att det är en helt ny grupp ungdomar som börjat använda spice. Bergqvist hänvisar till en undersökning som gjordes i början av 2013 bland alla ungdomar som gick andra året på Umeås gymnasieskolor. Frågeställningen var hur många som provat något preparat i syfte att bli påverkad, förutom alkohol och tobak. Märk väl att man då inte i frågeställningen lade någon värdering vid om berusningsmedlet var narkotikaklassat eller inte. Den skrämmande siffran på hur många som provat skrevs till 24,3 procent av de tillfrågade. Bergqvist upplever att de erfarenheter han gör i samtal med ungdomar väl speglar undersökningens resultat. Många pratar öppet om att man både brukar och säljer spice. något man försvarar med att ”just det preparat de använder” faktiskt inte är olagligt. Andra medger att det är just det faktum att många sorters spice inte är klassat som narkotika som gör att man vågar prova. Leker med döden När det gäller överdoser och misstänkta dödsfall har Bergqvist ingen samlad bild över läget. Klart är att man under det senaste halvåret har fem eller sex dödsfall där 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 relativt unga människor avlidit och där så kallade internetdroger funnits med i missbruksbilden. Bergqvist berättar om en överdos han själv bevittnade, där en sextonåring strött koncentrerat spicepulver över tobak och rökt. Just den killen klarade livhanken, men den läkare som tagit emot den unge mannen upplyste både honom och Bergqvist om att det är en lek med döden att nyttja spice och liknade preparat. Bergqvist berättar att läkaren vittnat om fall där överdoser av spice lett till att ungdomar kräkts blod, fått hjärtklappning och extrem huvudvärk samt hamnat i epilepsiliknade tillstånd. Extra oroande är de uppgifter om mycket mer potenta spicepulver som börjat florera bland ungdomar och på olika internetforum. I dagsläget räknar ungdomarna med ett gram spicepulver till tjugo gram tobak eller ”knaster”, men ryktet gör nu gällande att det ska finnas pulver som skall blandas 1:200. Blir något fel i processen är risken för överdos överhängande. Spice-missbruk genererar grova brott Det finns exempel i Umeå på att ungdomar beställt hem spicepulver för 1500 kronor och sålt den färdiga blandningen för 5000- 6000 kronor. Vissa av dem som säljer brukar inte spice själva, utan säljer det bara då det är snabba och relativt säkra pengar eftersom man fortfarande kan köpa preparat som ännu inte omfattas av narkotikalagstiftningen. Bergqvist poängterar att man jobbar aktivt med förstörandelagen i de fall där beslag kommer tillbaka från analys på SKL och det visar sig att preparatet ännu inte är klassat. Likaså är man noggrann med att informera socialtjänsten även i de fall där ungdomarna medgivit intag av någon substans, även om blod- och urinprov inte visat på några spår av preparat som kan leda till påföljd. Allt för att få en reaktion på beteendet. I spåren av den spicevåg som slagit in över Umeå har även att ett antal grova brott begåtts. Det handlar om såväl rån i samband med spiceaffärer och grov misshandel, där det visat sig att spice varit vad som fört gärningsmännen och offer samman. Umeå kallas bland ungdomarna i trakten för ”Spice City”. Bergqvist vet att drogen även har ett stark fäste i Skellefteå. n Emil Lundberg Oönskad ung företagsamhet Det började som en misshandelsanmälan på en skola i Östersund, men slutade som en narkotikautredning med skrämmande unga aktörer. Jonas Daunfeldt på ungdomsgruppen i Jämtland berättar att allt började med en anmälan och en motanmälan där båda parterna påstods ha misshandlats av den andre. I ett försök att reda ut begreppen togs mobiltelefoner i beslag, bland annat från en då fjortonårig kille. Daunfeldt och hans kollegor hittade inget som förde misshandelsanklagelserna framåt, däremot fann man mängder av sms som tydde på att pojken i fråga både brukade och sålde hasch till andra ungdomar. 14-årig haschlangare Eftersom det rörde sig om en så ung person, han hade inte ens fyllt fjorton då de första överlåtelserna av narkotika skedde, kom utredningen att drivas som en så kallad ”LUL 31´a”, där syftet inte är att lagföra utan att klargöra behovet av socialtjänstens insatser eller huruvida någon straffmyndig varit delaktig i brottet. Efter att ha identifierat ett antal personer, som både uttryckligen och i lite mer svävande ordalag haft smskontakt med den unge mannen, började man i samarbete med socialtjänsterna i Bräcke och Östersund att göra hembesök hos ungdomarna för att förhöra dem om sina mellanhavanden med den unge langaren. Daunfeldt berättar att man utifrån denna start lyckades identifiera ytterligare två ynglingar, femton och sexton år gamla, som även de sålt hasch till personer i sin omgivning. Utredningen har sedan drivits mot tre misstänkta, men där fjortonåringens del fortfarande bara syftat till att ge socialtjänsten erforderligt underlag för att gå vidare med vården av honom. Föräldrarna ovetande Enligt Daunfeldt rör dig sig om ungdomar som utåt sett inte varit några ”strulputtar” och de föräldrar man har stött på under utredningen har varit lika chockade som tacksamma för inblicken i vad deras barn hållit på med. Daunfeldt säger att det inte bara är droger som diskuterat i sms-konversationerna. Det har även varit påfallande mycket sexuellt innehåll där man till och med försökt komma över Viagra, något som inte borde vara aktuellt för den som ännu inte fyllt femton. Daunfeldt säger att det språk och den attityd som avspeglas i ungdomarnas konversationer visar på stort behov av att ”vara någon”. Haschet som sålts har av allt att döma kommit från mer etablerade missbrukare i trakten, men ingen av dem kommer att omfattas av åtalet som inom kort kommer att väckas. Daunfeldt hoppas att den publicitet ärendet fått i Östersundsområdet skall göra att fler föräldrar börjar intressera sig för vad deras barn har för sig på kvällar och helger. ”Hasch och Spice är vanligt förekommande i Jämtland och kryper nu tydligare längre ner i åldrarna”, konstaterar Daunfeldt. n Emil Lundberg De un samm ga lang ar ades i Öst na uppm ersun ds-Po ärksten. De flesta i haschnätverket var födda 1996-1999. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Rätt att ljuga I ett nytt EU-direktiv regleras rätten till information vid straffrättsliga förfaranden1. I direktivet ställs krav på att de brottsutredande myndigheterna ska informera den misstänkte bl. a. om brottsmisstanken och rätten till en försvarare. En anhållen ska informeras om skälen till anhållandet och informeras om rätt till akut sjukvård. Det kan tyckas självklart och det känns som att slå in öppna dörrar. Det är ändå inte alls obefogat att på unionsnivå försöka säkerställa vissa minimikrav på rättssäkerhet för brottsmisstänkta. Ta t.ex. ett avgörande av Högsta domstolen 20052. Rumänien hade begärt att en person i Sverige skulle utlämnas till Rumänien misstänkt för olika brott. Enligt Högsta domstolen riskerade personen att utsättas för förföljelse av den rumänska staten, varför det förelåg hinder mot utlämning. HD anmärkte också att ett gripande och förhör med en annan person ägt rum i former som ingav allvarliga betänkligheter. Detta var förhållanden som gällde i en stat som kort därefter upptogs som medlem i den Europeiska unionen. Inte ens Sverige svarar upp mot direktivet, som också ställer krav på att en anhållen ovillkorligen ska få tillgång till handlingar som myndigheten har och som är väsentliga för att effektivt kunna angripa anhållningsbeslutet. Regeringen föreslår därför en ny bestämmelse i 24 kapitlet rättegångsbalken med följande lydelse: Den som anhålls eller häktas har rätt att ta del av de omständigheter som ligger till grund för beslutet om anhållande eller häktning.3 Innebörden av detta är enligt regeringen att den anhållne har en ovillkorlig rätt att ta del av handlingar med de uppgifter som legat till grund för åklagarens anhållningsbeslut och som varit tillgängliga för åklagaren. Utredningshandlingar som inte har hunnit färdigställas behöver enligt regeringen rimligen inte heller lämnas till den anhållne. Sveriges advokatsamfund har uttryckt att sådana handlingar snarast måste göras tillgängliga för den frihetsberövade och försvararen. Vi kommer tveklöst att utsättas för ett massivt tryck från försvararhåll att under stark tidspress producera och presentera promemorior och förhörsprotokoll omedelbart efter anhållningsbeslutet. Sannolikt kommer det också att resas krav på att namnen på vittnen som finns avslöjas – för annars kan ju beslutet om frihetsberövandet inte effektivt angripas. Det är möjligt att vi snart måste undvika att frihetsberöva misstänkta personer för att kunna skydda vittnen eller utredningen, som ju annars är ett häktningsskäl. Regeringen kommer också i enlighet med direktivet att införa en bestämmelse att den misstänkte ska informeras om att han eller hon har rätt att tiga4. Direktivet kräver dock inte och regeringen föreslår inte heller att den misstänkte samtidigt ska underrättas om att allt vad han eller hon säger kan och kommer att användas mot honom eller henne i domstolen. Så fungerar det ju inte i Sverige. En misstänkt har rätt att ljuga. Det har att göra med att ingen misstänkt ska vara skyldig att ange sig själv för brott. Det är också sällsynt att domstolen på något avgörande sätt använder den åtalades lögner emot honom eller henne. Man brukar stanna vid att lämna hans eller hennes uppgifter utan avseende. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden 2 HD:s beslut Ö 2913-05 den 21 oktober 2005 3 Lagrådsremiss Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövanden den 16 januari 2014 Ds 2013:18 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden 1 4 § Rättsrutan § 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 Joakim Zander Ekobrottsmyndigheten Malmö § Rättsrutan § Info från SKL, Droganalysenheten Ishasch Cannabis, cannabisharts och cannabinoider Mer än 400 kemiska substanser har isolerats i Cannabis sativa och av dessa är mer än 60 artspecifika så kallade cannabinoider. Några av de vanligaste cannabinoiderna är ∆9tetrahydrocannabinol (THC) och cannabidiol (CBD). THC är den cannabinoid som står för den huvudsakliga psykoaktiva effekten. Växtdelarna hos cannabis är täckta med körtelhår och cystolithår och det är i körtelhåren som THC m.fl. cannabinoider bildas och lagras. De så kallade högbladen som omsluter honblommorna har den största tätheten av körtelhår och högsta koncentrationen av THC och andra cannabinoider på cannabisplantan. Både cystolithåren och de skaftade körtelhåren bryts lätt av vid beröring. Cannabisharts (hasch) består av anrikade cystolit- och körtelhår som ofta pressas samman till rektangulära kakor. Medel- och medianhalt för cannabisharts (hasch) på SKL var under 2013 ca 15 %. Haschkakor Ishasch Vid tillverkning av ishasch separeras körtelhåren (trikomerna) och cystolithåren från växtdelarna genom att använda is och vatten alternativt torris (kolsyresnö). Om körtelhåren utsätts för kylan från isvattnet/torrisen hårdnar innehållet i dem vilket gör att de lättare faller av. Blandningen av is, vatten och cannabis utsätts ofta också för någon slags mekanisk påverkan för att underlätta separationen av körtelhår från växtdelarna, t.ex. genom att skaka, vispa eller utsätta blandningen för kraftigt bubblande. IceO-Lator och Bubbleator är två produkter som är framtagna för tillverkning av ishasch. Vattnet med körtelhår m.m. filtreras sedan och samlas ihop och torkas. Filtreringen kan ske i olika omgångar med minskande maskstorlek. Produkten som bildas går under benämningen ishasch. Det materialutseende som SKL förknippar med ishasch har en gråaktig färg och ett lite kornigt, grusliknande utseende. Ishasch De växtdelar som används för ishashtillverkning kan vara honblomställningar eller blad av cannabis. Vid inomhusodlingar av cannabis används oftast typen sinsemilla (spanska som betyder utan frön). Dessa utvecklar stora blommor med många körtelhår och mycket THC, men lite av cannabinoiden CBD. Ishasch gjord på denna typ av cannabis har därför en hög halt THC och lite CBD. THC-halter på upp till ca 60 % har rapporterats. Vid sinsemillaodling rensas ofta bladen bort från plantorna, så kallad manikyr. Även sådana växtdelar kan användas för tillverkning av ishasch men THC-halten blir då lägre. Ishasch tillverkad av cannabis av sinsemillatyp skiljer sig från traditionellt gjord cannabisharts (hasch) genom att den innehåller betydligt mindre CBD. Avkastning Hur mycket ishasch det går att få ut av ett cannabismaterial beror på hur mycket körtelhår det finns på växtdelarna samt på tillvägagångssättet vid tillverkningen. Länkar på internet visar på en mängd motsvarande ca 1-10 % av ursprungsmassans vikt. Från ca 1000 gram cannabis kan det i så fall erhållas ca 10-100 gram ishasch. Maria Wallberg, SKL SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 51 Världen runt Litauer tillverkade amfetamin i Norge När norska tullen i Svinesund i november 2012 kontrollerade en 55-årig litauer som körde över gränsen, fann de i hans bagage tio ölflaskor som innehöll 4,8 liter ren amfetaminbas. Flaskorna skulle levereras till två landsmän i Lier. Polisen fick ta över ärendet och gjorde husrannsakan i litauernas lägenhet i ett villaområde. I lägenheten, som var inredd som en narkotikafabrik, fann man koffeinpulver, svavelsyra, blandare och en digitalvåg. Förutom 2,5 liter amfetaminbas av samma slag som fanns i ölflaskorna, anträffades 5,6 kilo färdigt och utblandat amfetamin. Ett stort antal tvättmedelsförpackningar tydde på att de färdiga amfetaminet transporterades i sådana förpackningar. Amfetaminbasen som 55-åringen smugglade in, hade kunnat omvandlas till 30 kilo amfetamin i pulverform. Litauern, som under ett år gjort tolv färjeresor från Litauen till Stockholm, dömdes till 5 års fängelse. Hans båda landsmän dömdes till 12 års fängelse. Källa: Dagbladet.no INCB varnar för legalisering av cannabis International Narcotics Control Board (INCB) uppmanar i sin årsrapport för 2013 om narkotikasituationen i världen att FN:s medlemsländer slår vakt om de gemensamma tre narkotikakonventionerna och står emot liberaliseringsförsök av cannabis. INCB-presidenten Raymond Yans anser att en legalisering är allvarligt för folkhälsan. Han är orolig för vad som nu händer i de amerikanska delstaterna Colorado och Washington och i Uruguay, som nu i april öppnar statliga butiker för cannabis. Det är ett avsteg från de internationella konventioner som länderna har undertecknat, understryker Yans. Legalisering av cannabis kommer istället leda till att fler användning drogen och att fler fastnar i beroende, varnas i rapporten. Jämförelser görs med tobaks och alkohol, som trots legalisering har en blomstrande svart marknad i många länder. Exempelvis på den brittiska inhemska tobaksmarknaden är var femte cigarett som röks insmugglad och i Kanada var tredje. Rapporten kan laddas ner på www.incb.org GH 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 Två ”mulor” gripna i Malaga Guardia Civil grep i februari två personer i Torrox, en by intill Malaga på Solkusten, som har fungerat som smugglare eller ”mulor” mellan Marocko och Spanien. Personerna avslöjades efter att en förundersökning inleddes ifjol där vissa misstankar riktades mot ett visst håll. Personerna sattes under uppsikt och vid ett tillfälle när de återvände från Marocko gjorde Guardia Civil ett tillslag. Efter en grundlig undersökning visade det sig att de nu gripna personerna hade svalt inte mindre än 299 mindre paket med hasch som hade en vikt på 3,2 kilo. De gripna är nu misstänkta för brott mot folkhälsan. Källa: Svenska magasinet, Costa del Sol 229 nersvalda kapslar med hasch och en större summa pengar blev resultatet av ett ingripande mot två narkotikasmugglare på Solkusten. Många cannabispåverkade bilister lämnar Christiania Polisen i Köpenhamn har sedan ett år en särskild polisstyrka, Task Force Pusherstreet, som bekämpar narkotikabrott och annan kriminalitet på och i anslutning till Christiania. Hela 2013 hade man en narkometer, en drograttfyllerikontroll, stationerad i närheten av Christiania. Polisen kontrollerade 810 bilförare som lämnade området och 657 av dem hade narkotika i blodet. De flesta, 635 förare, var påverkade av cannabis. Straffet för drograttfylleri i Danmark är böter på nästan en halv månadslön och indraget körkort i tre år. Under 2013 beslagtog Task Force Pusherstreet nästan 1,6 ton hasch på Christiania samt 56 255 jointar och 1,5 kilo amfetamin och kokain. Källa: News.dk Landet runt Förskrivning och polisbeslag av ADHD-medicin ökar Förskrivningen av ADHD-läkemedel fortsätter att öka i Sverige, inte minst hos vuxna, skriver Läkemedelsverket i en ny rapport. ADHD-läkemedel omfattar de narkotikaklassade substanserna metylfenidat (Concerta, Ritalin m.fl.), samt licenspreparaten dexamfetamin och amfetaminsulfat. Till gruppen ADHD-medicin hör också atomoxetin (Strattera) som inte är narkotikaklassat. 74 500 personer fick ADHD-medicin, i de flesta fall metylfenidat, under 2013, att jämföra med 15 000 år 2006. Bland barn 10-19 år är det mest pojkar, 3,7 procent, som behandlas med metylfenidat. Motsvarande siffra för flickor är 1,7 procent. I rapporten konstateras också att de regionala skillnaderna i förskrivningen är stora och att det förekommer att personer som får centralstimulantia också får andra narkotikaklassade läkemedel på recept. Den höga förskrivningen av metylfenidat genererar naturligtvis ett visst läckage till missbruksmarknaden. Ytterligare sex nätdroger narkotikaklassade Regeringen har efter ett förslag från Folkhälsomyndigheten beslutet att narkotikaklassa sex nya substanser som säljs på nätet. Det är 3,4-DMMC och 4-EMC, som är syntetiska katinoner, MDAI som har liket med ecstasy, samt bensodiazepinerna Diclazepam. Flubromazepam och Pyrazolam. De tre sistnämnda utvecklades av läkemedelsindustrin för 40-50 år sedan, men var inte lämpliga att sälja som läkemedel. Pyrazolam har under förra året varit inblandat i 33 förgiftningstillbud som rapporterats till Giftinformationscentralen. Regeringens beslut trädde i kraft den 8 april 2014. GH Brottsoffermyndigheten nekade skadestånd till knarkbedragare En man anlitades som chaufför då hans kompis skulle sälja falsk marijuana till några kunder i Göteborgstrakten. När kunderna upptäckte att de fått vanligt torkat gräs, sökte de upp och förde bort chauffören som misshandlades grovt och rånades på pengar. Fem män dömdes för brotten och den misshandlade och rånade chauffören tilldömdes ett skadestånd på 87 400 kronor. Han sökte också ersättning från Brottsoffermyndigheten, som avslog hans ansökan. Polisen beslagtar preparaten och skickar till Kriminaltekniska laboratoriet (SKL) för analys. År 2006 fick SKL 33 sådana ärenden från polisen. 2010 hade antalet beslag av metylfenidat ökat till 315 och 2013 var antalet 503. Samma år skickades 45 beslag av dexamfetamin till SKL. GH På Ritalin som sålts i Danmark är det värt att notera att varningstriangeln finns kvar, vilket inte längre förekommer på narkotikaklassade läkemedel i Sverige. Magmedicin lockar till rus Flera apotek har rapporterat till Läkemedelsverket att unga kunder köper eller stjäl receptfri medicin som innehåller loperamid, en syntetisk opioid som är besläktad med morfin. Men loperamid passerar inte den s.k. blod- hjärnbarriären, som hindrar vissa läkemedel i blodet att nå hjärnans nervceller, och loperamid ger därför inget rus och är heller inte narkotikaklassat. Substansen finns i läkemedel som Imodium, Loperamid Mylan och Dimor och används för att motverka diarré. Av inlägg på t.ex. Flashback framgår det att ungdomar som tar loperamid i stora mängder ibland kan få en ruseffekt. Andra tar det för att lindra abstinensbesvär. Försäljningen av läkemedel innehållande loperamid har sedan 2009 ökat med 17,5 procent och vissa apotek, som märkt av ungdomars ökade intresse för preparaten, har placerat dessa läkemedel bakom disk. Källa: DN I beslutet skriver myndigheten att de brott som mannen utsatts för i vanliga fall ger rätt till brottsskadeersättning, men eftersom mannen var delaktig i bluffaffären som ledde tillmisshandeln, utsatte han sig själv för en ökad risk och får därför helt enkelt skylla sig själv. Ersättning från Brottsskademyndigheten kan helt utebli om man själv av uppsåt eller oaktsamhet ökar skaderisken. Källor: GP.se m.fl. GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 55 Maskeradligans ledare gripen och åter inom lås och bom Den 6 februari 2013 greps Mats Eriksson (f.d. Rimdal och ledare för Maskeradligan) tillsammans med fem andra gärningsmän vid ett narkotikatillslag i Helsingborg och Södertälje. Långa fängelsestraff utdömdes. I november 2012 inledde Citypolisens spaningsrotel i Stockholm en spaningsinsats mot en konstellation som senare visade sig hantera större mängder narkotika och tillverkade förfalskade värdehandlingar. Ganska snart framkom det i spaningen att den före detta ledaren för Maskeradligan, Mats Eriksson, var inblandad tillsammans med två kumpaner, Granlund och Larsson. Tillsammans hade de tre en fasad med en ”vit verksamhet” som omfattade ett antal företag. Verksamheten drevs från en herrgård utanför Södertälje, Viksbergs Säteri. I de inledande spaningarna kunde vi se att Erikssons kumpan Larsson ofta besökte Södermalm, där han också mötte kända personer inom narkotikakretsar. Den 21 november observerades Larsson på Södermalm tillsammans med Eriksson. De två hade ett möte med ytterligare två personer. En väska lämnades över av Larsson till en av männen. Mannen greps senare och i väskan låg 500 gram cannabis. På grundval av detta ingripande kunde vi påbörja hemliga tvångsmedel mot Larsson och Eriksson och senare även Granlund, deras medhjälpare. Upprepade besök på Södermalm Under spaningen såg vi att Eriksson och Granlund ofta besökte en lägenhet på Ringvägen på Södermalm. Det var oftast korta besök. Vi förstod inte till en början vil- ken verksamhet de höll på med i lägenheten. Det visade sig senare att lägenheten var deras förfalskningsverkstad. Ytterligare en plats som speciellt Eriksson och Granlund ofta besökte var ett garage på Södermalm. De två var ofta där på korta besök. Vi fick reda på att de hade tillgång till ett förråd där, men det var oklart i början vad de sysslade med. Senare visade det sig att det var en förvaringsplats för narkotika, vapen och ammunition. Ny aktör I januari 2013 kom en ny aktör in i bilden, Bakic. Han var känd sedan tidigare av polisen bland annat gällande narkotikabrottslighet och han hade täta kontakter med Granlund. Den 28 januari var Eriksson och Granlund i Göteborg där de sammanträffade med Bakic. Den 1 februari observerades Granlund när han hämtade upp Bakic i Tyresö utanför Stockholm. De två träffade sedan Eriksson i Gubbängen, strax söder om Stockholm. Innan mötet lämnade de telefonerna i bilarna. Vi kunde också konstatera att Eriksson, Granlund och Bakic samlade in pengar. Vi fick då uppfattningen att de planerade en större narkotikaaffär. Möte i Jönköping Den 4 februari fick vi via avlyssning information om ett möte som skulle ske samma dag i Jönköping och att Eriksson, Granlund och Bakic skulle medverka. De Både Mats Eriksson och Granlund hade vid gripandet falska polislegitimationer som de tillverkat i sin förfalskarverkstad. 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 Mats Eriksson greps i Helsingborg efter en biljakt som slutade mellan två bullerplank. följdes till mötesplatsen där vi kunde övervaka ett möte mellan dem och ytterligare två män varav den ena visade sig heta Bukowski. Denne är sedan tidigare känd inom narkotikakretsar och var hemmahörande i Helsingborg. Den andre mannen var någon slags skyddsperson åt Bukowski vid mötet. Allt tydde nu på att Bakic var den person som förmedlat kontakten mellan Eriksson/Granlund och Bukowski. Dagen efter mötet i Jönköping hade Eriksson, Granlund och Bakic ett nytt möte på Viksbergs säteri. Efter mötet följde spanare Eriksson som körde E4:an på en resa söderut. Möte i Helsingborg Eriksson hade med ett nytt telefonnummer kontakt via SMS med en annan person under resan. Det framgick i dessa SMS att han var på väg till ett möte. Senare på kvällen anlände Eriksson till Jönköpingsgatan i Helsingborg. Eriksson skulle möta en person vid en kiosk de kallade ”Gula kiosken”. Spanare övervakade ett möte och kunde se Eriksson få kontakt med Bukowski, samma person som var med vid mötet i Jönköping dagen innan. De båda gick till en lägenhet i närheten som tillhörde en kamrat till Bukowski. Eriksson påbörjade nu en intensiv SMS-konversation med Granlund. Via dessa SMS fick vi klart för oss att en kurir var på väg till Södertälje för att sammanträffa med Granlund. Bland annat fick Granlund uppgifter om utseendet på kuriren och vilken bil denne färdades i, samt tiden för ankomst. Efter cirka en timme kom Eriksson och Bukowski ut från lägenheten. De lämnade adressen i Eriksson bil och åkte till Adolfsberg, en kortare bit från Jönköpingsgatan. Spanarna hade svårt att följa bilen. Bilen anträffades tom vid en skola i Adolfsberg. Via spår i nysnön kunde man se att Eriksson och Bukowski lämnat bilen och gått in i ett bostadsområde vid Södra Hunnetorpsvägen. Spanarna hade ingen uppsikt över dem, men av samtalen mellan Eriksson och Granlund framgick det att Eriksson befann sig i Adolfsberg för att överlämna pengar till Bukowski och hans medhjälpare. Likaså att Granlund hade fått kontakt med kuriren i Södertälje. Simultant överlämnande Upplägget var att narkotikan skulle överlämnas till Granlund samtidigt som Eriksson lämnade över pengarna till Bukowski och dennes medhjälpare i Helsingborg. Det hela fördröjdes dock eftersom Granlund och kuriren inte fick ut narkotikan ur gömman i bilen. De åkte då till en undanskymd plats i Viksberg där de slutligen fick ut narkotikan och kunde omlasta den till Granlunds bil. Eriksson, som väntade otåligt i Adolfsberg, kände press på sig och lämnade över pengarna för tidigt. Affären gick dock i lås. Tillslag Spanare observerade senare Granlund och kurirbilen komma körande från Viksberg in mot Södertälje. De två bilarna delade upp sig. Granlunds bil tappades för en stund ur sikte, men hittades sedan tom parkerad utanför hans flickväns skönhetssalong i centrala Södertälje. Bilen sattes under bevakning. Var Granlund befann sig var för spanarna okänt i detta läge. Via samtal mellan Granlund och Eriksson framgick att Granlund fattat misstankar att polisen var dem på spåren och att han låg och tryckte i närheten av sin bil. Samtidigt var Eriksson och Bukowski på väg från Adolfsberg. Eriksson släppte av Bukowski en bit från hans adress. Beslut togs nu från spaningsledningen att ingripa samtidigt i Södertälje och Helsingborg. Först greps kuriren utanför ett hotell i Södertälje. Vid kontroll i kurirens bil kändes en stark doft av amfetamin. I Helsingborg följdes Eriksson och efter en kortare biljakt med diverse plåtskador fastnade Eriksson slutligen mellan två bullerplank och kunde gripas. Vid gripandet hade Eriksson en skarpladdad pistol i bilen. Strax därefter observerade spanare Bukowski i närhet av sin hemadress. Spanare ropade ”polis stanna” till Bukowski, men istället började han springa. Han greps ➲ 61 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 59 Eriksson och Granlund förvarade tre stulna vapen i ett garage på Södermalm i Stockholm. dock efter en kortare språngmarsch med hjälp av kollegor från Helsingborg. Något senare togs beslut om att Granlunds bil skulle tas i beslag och att en husrannsakan skulle utföras hos flickvännen och i hennes salong i Södertälje. I samband med husrannsakan i salongen anträffades Granlund i en intilliggande port och kunde gripas. I Granlunds bil anträffades en IKEA-kasse innehållande cirka 10 kilo amfetamin. Husrannsakan på Viksbergs säteri Dagen efter gjordes ett tillslag på Viksbergs Säteri där Larsson kunde gripas. Vid efterföljande husrannsakan anträffas cirka 4,5 kilo cannabis samt cirka 4 hekto amfetamin. I Erikssons arbetsrum påträffades falska polislegitimationer och utrustning för framställning av polisbrickor. Samma dag kunde även förmedlaren Bakic gripas i flickvännens lägenhet i Tyresö. Intensivt utredningsarbete Nu påbörjades ett intensivt utredningsarbete under ledning av åklagare Carl Mellberg. Telefontrafiken mellan de misstänkta skulle bli det centrala i utredningen. Åklagaren koncentrerade bevisningen på telefonkontakter, positionering samt SMStrafik mellan de misstänktas telefoner. Omfattande undersökningar av beslag företogs vid Kriminaltekniska laboratoriet (SKL), tekniska roteln samt av IT-forensiker. Som kuriosa kan nämnas att det hölls 131 förhör, skrevs 200 promemorior, och genomfördes 52 husrannsakningar, vilket resulterade i 922 beslagspunkter. I lägenheten på Ringvägen anträffades det vid husrannsakan en komplett utrustning för förfalskning av värdehandlingar. SKL kunde efter undersökning konstatera att det beslagtagna materialet utgjorde en omfattande förfalskningsverksamhet av värdehandlingar såsom svenska polislegitimationer och brickor, svenska, brittiska och italienska körkort. I det garage som Eriksson och Granlund hade tillgång till anträffades tre stulna vapen, en K-pist, ett hagelgevär samt ett jaktgevär. Dessutom fanns det en större mängd ammunition. I en frys hittades 100 gram amfetamin. Föregivande av allmän ställning Mats Eriksson dömdes i både tings- och hovrätten för föregivande av allmän ställning. Det är sedan tidigare känt att Eriksson vid flera tidigare tillfällen falskeligen utgett sig för att vara polis. Det visade sig tidigt i spaningarna att Eriksson hade tillgång till en Saab 9:5. Bilen var utrustad med mörka bakrutor och diverse antenner. Under spaningarna observerades vid flertal tillfällen hur Eriksson använde sig av en blåljusanordning som var monterad i bilen. Vid spaningarna kunde också konstateras att Eriksson lekte trafikpolis och uppmanade medtrafikanter att sänka hastigheten. Det visade sig även att Eriksson registrerat bilen på ett av sina företag, Rikskrim Association. I bilen hade Eriksson ett förfalskat parkeringstillstånd utfärdat av Rikskriminalpolisen. Både Eriksson och Granlund hade förfalskade polislegitimationer med sina fotografier på legitimationerna. Domar Eriksson dömdes till 8 års fängelse för grovt narkotikabrott, grovt vapenbrott, grov urkundsförfalskning samt föregivande av allmän ställning. Granlund dömdes till 8 års fängelse för grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott. Granlund hade även en del som förverkades på 5 år och 6 månader. Bukowski dömdes till 7 års fängelse för grovt narkotikabrott. Bukowski hade även en del som förverkades på 1 år och 4 månader. Bakic dömdes till 4 år och 6 månaders fängelse för grovt narkotikabrott. Bakic hade även en del som förverkades på 2 år. Kuriren Seferaj dömdes till 4 år och 6 månaders fängelse för grovt narkotikabrott. Larsson dömdes till 9 månaders fängelse för narkotikabrott av normalgraden. n Ett tack till de kollegor från Helsingborg, Jönköping, Göteborg samt Länskriminalen i Stockholm som medverkade i utredningen. Bo Mattsson och Lars-Åke Jansson, Citypolisens narkotikarotel, Stockholms pmd SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 61 Studiebesök hos ”Antinarcóticos” i Colombia samt polis o tull i Arizona Efter att ha mottagit Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium på Svenska Narkotikapolisföreningens konferens i Västerås 2010 var den stora frågan, hur skulle detta stipendium förvaltas på bästa sätt? Siktet ställdes in på ett studiebesök till en plats, stad eller land utanför de redan väl kända och ofta besökta platserna. Kanske en rundresa i Mexico för att titta på gängkonflikterna eller ett studiebesök bland opiumodlingar i Afghanistan? Njaa, nej, det finns ett liv efter detta också. Men när jag sedan fick veta att Sverige placerat en sambandsman i Colombia i form av Linda Arroyo var saken klar. Det var Colombias nationella narkotikapolis jag skulle besöka för att få en liten inblick i deras problematik kring kokainet i dess egna hemland. En mellanlandning i Arizona, USA, på vägen hem planerades också in med ett besök hos Tucsonpolisen och U.S. Border Patrol för att lära och se kring smugglingen av narkotika från Mexico. COLOMBIA Bogota Efter att Linda Arroyo och Cecilia Grabos på sambandskontoret i Bogota varit behjälpliga med all nödvändig korrespondens till Colombias narkotikapolis, gavs det äntligen ett klartecken och resan kunde genomföras i maj 2012. Mottagandet i Bogota var fantastiskt. Min utsedda besökskoordinator Lily och hennes chefer hade inför besöket sammanställt ett program utefter mina önskemål, främst med tjänsteinriktning, men även lite ”civil turism” ingick i agendan. Vidare hade de anlitat ett litet ”security-team” bestående av tre kollegor som fungerade som tolk, guide och chaufför, som alla följde mig från morgon till kväll under vistelsen i Bogota. Ett mycket bra och nödvändigt säkerhetsarrangemang för en ”gringo” som varken hittar eller kan ett enda ord på spanska. Första dagen genomfördes ett besök på huvudkontoret för Dirección de Investigación Criminale e Interpol, kort och gott DIJIN, nationella polisens utredningsenhet. Här fanns olika utredningsavdelningar representerade för alla sorters brott, liksom olika tekniska och forensiska rotlar, vapen- och bombenheten samt antropologiska och akustiska laboratorium. Efter detta besöktes nationella narkotikapolisen, DIRAN, i centrala Bogota, med några rundvandringar, tillhörande gruppfotograferingar och ett antal personliga 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 föreläsningar av deras organisation, uppdrag, strategier och metoder m.m. Mycket kortfattat kan man säga att det finns tre huvudinriktningar i deras narkotikabekämpning: 1. Förebyggande arbete. Stora ansträngningar görs tillsammans med bl.a. utbildnings- och hälsoministeriet för att informera skolor, ungdomar, föräldrar, sjukvård, m.m. 2. Utrotning av illegala grödor, som kokabuskar, cannabis sativa och opiumvallmo. Detta sker genom hitta/identifiera dem t.ex. med hjälp av satellitbilder, verifiera odlingen med flyg, göra marktester före och efter. Därefter sker antingen manuell utrotning eller flygbesprutning. 3. Vanligt narkotikautredningarbete och lagföring enligt gällande narkotikalagstiftning, i syfte att identifiera och slå ut kriminella nätverk, beslagta kemikalier och narkotika, lokalisera och slå ut laboratorium, m.m. Eftersom min tolk var helikopterpilot inom Narkotikapolisen besöktes även hans arbetsplats på polisflyget. Här gick vi igenom allt ifrån polisens egen flygledningscentral, vapenverkstan och alla övriga avdelningar på polisens egen flygplats utanför Bogota. Helikopterutbildning utanför Bogota. Totalt har polisen ett mycket stort antal flygplan och helikoptrar i varierande storlek och utförande för olika uppdrag. Allt från vanlig personaltransport till bevakning och skydd vid t.ex. utrotning eller flygsprayning av kokafälten. Då utnyttjas mycket tungt bestyckade stridshelikoptrar. Santa Marta Efter en flygtur norrut till karibiska kusten besöktes även hamnstaden Santa Marta, för att få del av deras problematik kring hur utsmugglingen av kokainet från Colombia ser ut. Santa Marta är en av Colombias större exporthamnar. Härifrån exporteras framför allt frukt till den europeiska marknaden i enorma containerfartyg, som kan ta ombord flera tusen containers åt gången. Inne på det inhägnade och kameraövervakade hamnområdet arbetar narkotikapolisens speciella hamnpoliser med att bevaka och undersöka godset, containrar, personal, fartygen och dess besättningar. Mängden gods och containrar som passerar är enorm och bara en liten del kan kontrolleras manuellt. Tyvärr saknas modern utrustning som t.ex. röntgenutrustning. Vägledande för deras arbete är därför profilering av företag och firmor, gods, rutter, mottagare m.m. Innan de stora lastfartygen tilläts lämna hamnen inspekteras t.ex. fartygsskroven under vattenytan av polisens egna dykare. Colombia är ett av de länder i världen där det finns flest offer för olika land-, tramp- och försåtminor. ”JUNGLA” Syftet var främst att besöka Colombias polisiära elitförband för narkotikabekämpning i djungel- och bergsområden, ”Jungla Commandos”, och att se på deras utbildning och utrustning. Förbandet startades under sent åttital med hjälp kända elitförband som engelska SAS och US Special Forces. Utbildningscentret CENOP är Jungla-förbandets nationella utbildningsplats med ett permanent instruktörsteam på plats. De särskilda enheterna är i normalfallet placerade på ett antal andra orter runt om i Colombia. Deras huvudsakliga uppgift är spaning och insatser mot kriminella nätverk och att förstöra kokapasta- och kokainlaboratorier i bergs- och djungelmiljö. Ett arbete som regelbundet utförs tillsammans med t.ex. armén, flygvapnet, m.fl. CENOP Efter en upplevelserik helikopterresa från Bogota, då tillfälle gavs att bl.a. se det vackra gröna landskapet och bergen, landade vi på narkotikapolisens utbildningscenter CENOP. Anläggningen som ligger omgiven av ett högt bergmassiv omfattar ca 1700 hektar och liknar ett stort militärregemente med tillhörande övningsterräng. Här genomförs en mängd olika nationella och internationella kurser och utbildningar inom hela narkotikabekämpningsområdet. Ett utbildningsområde var t.ex. hur man upptäcker försåtmineringen som regelbundet anträffas i och kring illegala kokaodlingar. På besök i koka-odlingen, Colombia. Effekten av försåtminerade kokaodlingar. Nytt underben på en f.d. Jungla commando. Förevisning av tillverkning av koka-pasta i ett djungel-lab. I samband med resan hit gavs också tillfälle att besöka och titta på en koka-odling. Här fick jag en mycket detaljerad redogörelse från Colombias främste polisexpert på området om hur man odlar koka och framställer kokapasta i ett djungellaboratorium. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 65 Besöket avslutades med ett par timmars Colombiansk ”shoot-out” på en skjutbana ute i bushen tillsammans med instruktörerna från Jungla Commands och U.S. Special Forces. En häftig upplevelse, ”-sällan har så få, haft så mycket bly i luften, samtidigt, så länge.” När krutröken hade lagt sig i dalgången blev jag hämtad av ett litet polisflygplan för återtransport till Bogota. Leticia Dagen efter gick resan vidare söderut med flyg. Längst söderut i Colombia, gränsande till Brasilien och Peru, ligger den lilla staden Leticia vid Amazonflodens kant. Under 70-talet blomstrade staden på grund av kokainet. Hit flyttade rika kartelledare och byggde både herrgårdar och vägar med sina narkotikapengar. Allt i syfte att bo och leva gott samt att investera i infrastrukturen för att förenkla fortsatta kokainsmugglingar mot USA och tjäna ännu mer pengar. Kraftiga insatser från polis och militär har under åren ändrat på detta, och nu ser man ingenting av tidigare problematik. Herrgårdarna är ruiner och vägarna finns kvar till glädje för stadens invånare. Polisen hade ett välutvecklat kameraövervakningssystem i staden och en egen FM-radiostation med information och musik för invånarna. Dock är Amazonfloden och övriga floder i Amazonas betydande transportleder för både narkotika nedströms till Brasilien och Venezuela och för kemikalier uppströms till Colombia, Peru och Ecuador. Tyvärr saknar både polisen och militären resurser i samtliga länder längs den enorma Amazonfloden för att kunna ha någon egentlig kontroll av det gods som fraktas. Sista dagen tog vi båten över till kollegorna i Sankta Rosa, Peru, för en kort och oanmäld visit. Här, om någonstans, kan man prata om ”låg standard”. Colombia är ett fantastiskt vackert land, fullt av trevliga människor och gästvänliga kollegor precis överallt. Får du någon gång chansen att åka hit, gör det. ARIZONA, USA Tucsonpolisen Efter några timmars flyg norrut kom jag fram till Tucson i södra Arizona. Tucsonpolisen bjöd bl.a. på ett besök på narkotikapolisens enhet beläget i ett anonymt industriområde. Här sitter chefer, spaningsenhet, undercover, analytiker med flera, men ingenting utåt, inte en enda detalj, skylt, polisbil eller annat avslöjar att detta är en polisstation. Enheten ingår i en nätverksorganisation av myndigheter på lokal, statlig och federal nivå, kallat Arizona Counter Narcotics Alliance. Här utbyts information och underrättelser, gemensamma operativa insatser skapas och koordineras mellan t.ex. FBI, Pima County Sheriff, DEA och Tullen (CBP). Det var imponerande att se deras stora och fina fordonspark av beslagtagna och förverkade bilar, numera enhetens tjänstefordon. Det måste gå riktigt bra för dem. Även om det var några år sedan sist, så kan man inte backa när man blir erbjuden ett nattpass, 21-07, i radiobil. Kollega Ben och jag flängde runt på avenyer upp och boulevarderna ner hela natten. Ett narkotikabeslag på en ”gang-member”, en gripen för våldsbrott med tillhörande inskrivning på Pima County Jail, en brottsplatsundersökning efter ett villainbrott, m.m. var en del av nattens skörd. Inför ett nattpass i Tuscon, Arizona De misstänktas respekt för polisen är lite annorlunda här än hemma i Sverige. Ett rappt ”-SIT!, sit down or I’ll tase you” lugnar ner de flesta stökiga situationer. En nano-sekund senare sitter den misstänkte på gatan, knäpp tyst, med händerna på huvudet, allt för att slippa bli skjuten av el-pistolen. Slutligen gjordes ett besök på Air Support Unit vid Tuscon Polisen. Några dagar innan hade jag gjort ett förbesök dagtid då alla flygtekniska detaljer och allmän information gicks igenom. Nu var det dags att åka med på ett nattligt flygpass med helikoptern ”Air-12” över staden. Här utnyttjar man helikoptern som ett komplement till radiobilsverksamheten. Under ett antal timmar for vi fram och tillbaka över staden på alla all-anrop för att biträda radiobilarna med spaning, observation och ledning från luften, men framför allt, eftersom det var natt, biträda med ljus från helikopterns enorma strålkastare. Denna form av ”skarp” åkattraktion är dock inget för passagerare med anlag med flygrädsla eller åksjuka, tro mej. Border Patrol. Syftet med resan var givetvis att också besöka Tullens Border Patrol i regionen. ➲ 69 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 Staketet som delar staden Nogales i två länder. Deras främsta uppgift är att bevaka ca 600 km ökengräns mot Mexico. Mitt besök startade hos biträdande chefen för ”Tucson Sector” inne på högkvarteret i Tucson. Efter en kort redogörelse om organisation och verksamhet begav vi oss några mil söderut, ner till Nogales, en liten gränsstad mellan USA och Mexico. Efter ett besök på den lokala stationen begav vi oss västerut i öknen, bl.a. för att titta på det staket, ca 40 km långt, som skiljer Mexico från USA och som delar staden Nogales i två delar, men också för att se och uppleva den ogästvänliga terräng och miljö som illegala invandrare och narkotikasmugglare måste ta sig igenom för att komma in i USA. Hur svårt är det då att smuggla in narkotika till USA i denna region? Ja, om man inte syns på en värmekamera, inte upptäckts av alla vakter eller övervakningsanläggningar, inte av drönaren, marksensorer eller ljusförstärkare, undviker att bli rånad av banditgäng, gillar långa vandringar i grym terräng med tung packning och inte behöver vatten på 4-5 dagar och upp till detta trivs i 40-50 graders värme, ja då är det inget problem. I alla andra fall är detta ”dödens öken” där bara skorpinoner, skallerormar och agenter från Border Patrol har en hygglig överlevnadsmöjlighet. Men fortfarande finns det massor av människor som dagligen försöker att ta sig in illegalt till landet eller att smuggla in narkotika till fots, få lyckas och de flesta inte. Men många är beredda att ta chansen. I snitt anträffas det ungefär en död kropp i gränslandets öken, per dag. Hur fungerar då samarbetet med polis och tull i Mexico, undrar du kanske? Officiellt blir svaret ”-ett ganska bra samarbete”. Ute i korridoren uttryckte en ”trovärdig källa” saken på ett annat sätt, ”-You don’t speak with the enemy”. Sammanfattningsvis Det är alltid mycket intressant och lärorikt att får besöka och träffa kollegor i andra delar av världen. Att på plats få se och uppleva hur deras vardag, arbetsförhållanden och problematik se ut. Eftersom Colombias problem är så helt annorlunda våra, kanske man inte direkt ”lär” sig något som man kan omsätta eller ha nytta av på hemmaplan. Men med sig hem i bagaget har man en enorm insikt av att vi gnäller och bekymrar oss över alldeles för många små bagateller och I-landsproblem. n Till slut, TACK till alla er som gjorde min resa möjlig. Göran Stigson Polisen Halmstad SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 69 Charles Lindbergh: ”Min son är kidnappad”! Familjens mardröm blev sann. Barnsköterskan hade just lagt den snart tvåårige pojken Charles Jr i barnkammaren på andra våningen i det nybyggda huset i Hopewell, New Jersey. Flygöversten Lindbergh hade kommit hem omkring klockan åtta på kvällen och de började äta en halv timme senare. När klockan var tio och mörkret fallit på tisdagskvällen den 1 mars 1932, gick barnsköterskan som hon brukade upp till barnkammaren för att titta till barnet. Hon smög upp dörren försiktigt – sängen var tom! De tände upp huset och alla letade överallt. Kanske hade pojken gömt sig. Efter en kort stund stod det klart att tvååringen inte var kvar i huset. Fadern letade ännu en gång i sängkammaren. Där på elementet låg ett kuvert. Texten på arket inuti var skriven med blå reservoarpenna och innehöll en del språkfel – men budskapet var glasklart. ”Ta fram 50 000 dollar i kontanter… vi varnar er för att ta kontakt med polisen. Vi tar väl hand om pojken…”. Charles Lindbergh Jr var kidnappad. Rötterna fanns i Skåne Den svenskättade flygöversten Charles A Lindbergh (1902-1974) – med rötter i Smedstorp på Österlen i Skåne – var en mycket välkänd man, en hjälte och idol för många. Hans flygning mellan New York och Paris den 20-21 maj 1927 var mycket omskriven i tidningarna. Överstens flygning i det lilla enmotoriga flygplanet Spirit of St. Louis på strax över 33 timmar var den första ensamflygningen över Atlanten. Charles Lindberghs enmotoriga flygplan Spirit of St Louis, med vilket han flög över Atlanten. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 Gärningsmännen hade flera timmars försprång. När inte kidnapparna kunde gripas under flykten, tog spekulationerna genast fart. Hur kunde gärningsmännen träffa så rätt – var det ett insiderjobb? Polisen kunde snart konstatera att någon rest en hemmagjord stege direkt mot sovrumsfönstret. Luckorna hade inte varit stängda och fönstret var olåst. En stegpinne hade brutits på stegen och en liten kofot hittades i rabatten under fönstret. Polisen hade brev, stegen och en kofot – men inga fingeravtryck någonstans och strumpor hade använts utanpå skorna. Polisen undersökte noga om personalen på något sätt kunde vara inblandad. Det var få som visste att familjen skulle vara i huset den här kvällen. Många spår följdes upp och ännu fler personer förhördes, men utan större resultat. Vi vill ha vårt barn tillbaka Redan efter några dygn – när de inte hört något från kidnapparna och polisen inte hade någon framgång – bestämde sig paret Lindbergh för att vädja i medierna. De sa att de var villiga att förhandla, betala och hålla polisen utanför. ”Vi vill bara ha vårt barn tillbaka.” Många engagerade sig för Lindberghs och även Al Capone skickade ett brev från fängelset i Chicago och erbjöd sin hjälp. Det kom ett nytt brev från kidnapparna den 5 mars. Det var postat i Brooklyn och innehöll samma sorts skrivfel som tidigare. Nu var lösensumman höjd till 70 000 eftersom de hade kontaktat polisen. Bland allt material i tidningarna om Lindberghs, fanns också en oansenlig annons från skolläkaren John Condon i en lokaltidning i Bronx. Han erbjöd sig att förmedla lösensumman. Otroligt nog fick han svar – kidnapparna smög in ett svarsbrev på verandan i hans välkända hus. De godkände honom som medlare. Den 72-årige Condon ringde till Lindbergh som gick med på att träffa honom. Brevet innehöll identiska språkfel. De kom tillsammans med familjen Lindberghs advokat överens om att hålla polisen utanför. Brevväxlingen fortsatte och polisen fick inte några detaljer om Lindberghs egen operation med hjälp av läkaren Condon. Kvällen den 2 april, en månad efter bortförandet, hade de packat pengarna i Lindberghs bil och han gav sig tillsammans med Condon iväg för det slutliga mötet. De följde instruktionerna. – Har doktorn pengarna? De båda hörde rösten från gatan. De svarade att de hade 50 000 dollar och paketet överlämnades mot en papperslapp där det stod var pojken fanns någonstans. Pojken skulle finnas på en liten båt, Nelly, vid kusten 20 mil bort. Charles Lindbergh flög sitt plan längs med kusten och letade efter båten enligt beskrivningen. Förgäves. De hade blivit lurade. Ett barnlik hittades den 12 maj 1932. Det låg i skogen åtta kilometer från Lindberghs hus. Undersökningen visade att pojken hade varit död sedan kidnappningen den 2 mars. Obduktionen visade att han dött av slag mot huvudet eller att han hade tappats. Det hade kanske skett redan i barnrummet eller på väg ner för stegen. Kroppen hade unika detaljer som ett särskilt ben i lilltån, antalet mjölktänder och även kläderna stämde överens med Charles Jr. Sedlarna var bästa spåret Polisen hade den hemmagjorda stegen och en sista chans i att sedelnumren på lösensumman var antecknade. De beslöt att satsa på en vetenskaplig undersökning av träet i stegen när ett år gått av resultatlösa spaningar. Träexperten Arthur Koehler gjorde ett mycket noggrant och metodiskt arbete. Det tog lång tid, men via gran från North Carolina med särskilda sågspår kunde han via sågverk, försäljningar och båtlaster så småningom komma fram till en träaffär i Bronx. Dessutom kunde Koehler slå fast att ena sidostycket var tillverkat av en bräda som legat inomhus. Den hade spikhål utan rost. Samtidigt skulle alla gamla amerikanska sedlar bytas ut och växlas in den 1 mars 1933. En stor del av den lämnade lösensumman skulle då bli nästan omöjlig att använda. En del sedlar började dyka upp, men de gick inte att spåra. Inte förrän hösten 1934 och två och ett halvt år efter kidnappningen, kom så det verkligt heta spåret. En bensinmack betalade in en större summa till banken och bland sedlarna fanns en tiodollarsedel som kom från lösensumman. Utredarna åkte nu till macken och ägaren kom mycket väl ihåg vem som betalat med sedeln. Den var gammal och mackägaren hade blivit övertalad att ta emot den. Som säkerhet hade han antecknat bilens registreringsnummer. De erfarna poliserna reagerade när de fick reda på ägaren: Bruno Hauptman, av tyskt ursprung och 35-årig timmerman från Bronx. Han var tidigare straffad för rån – där han använt sig av en stege. Under våren 1932 hade han överraskande slutat sitt arbete som timmerman och börjat placera pengar. Han avrättades i elektriska stolen Hauptman greps men nekade till alla anklagelser. Efter en spektakulär rättegång där hans tre försvarare använde diverse knep, förklarade en enhällig jury Hauptman skyldig i februari 1935. Då hade rättegången varat sex veckor och 162 vittnen hade hörts. Domaren meddelade sedan dödsstraff och Bruno Hauptman dog i elektriska stolen den 3 april 1936. Bevisen mot Hauptman var många och övertygande. Vittnen hade sett Hauptmans bil i närheten av Lindberghs hus och de hade då också lagt märke till en stege. Hauptmans utseende stämde överens med de iakttagelser som fanns och rösten påstod både Condon och Charles Lindbergh att de kände igen från det sammanträffande de haft med kidnapparen. Han var snickarkunnig som timmerman och bodde i Bronx. Hans handstil och skrivfel matchade de många breven och hemma hos honom fanns samma sorts brevpapper med vattenstämpel. På insidan av skafferidörren hade han skrivit medlaren Condons adress och telefonnummer. Några dagar efter att lösensumman betalats, hade Hauptman och hans hustru hastigt slutat jobba och åkt på dyra semesterresor. I garaget hittades 14 600 gömda dollar från den lösensumma som Lindbergh betalat. Träexpertens tidigare uttalanden visade sig stämma på pricken; en av stegens sidor hade tidigare legat som en del av golvet på Hauptmans vind. Hans hyvel lämnade samma unika spår som fanns på stegen. De många och helt olika spåren var förödande för Hauptman. Bevisen räckte för en fällande dom 1936 och de skulle enligt min mening hållit i en rättegång 2014. n Alf Lindstedt Kriminalkommissarie SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 73 Bok- och filmtips Analfabeten som kunde räkna Boken inleds i 1970-talets Sydafrika, där tonårsflickan Nombeko arbetar som latrintömmare i kåkstaden Soweto. Hennes förutsättningar är dåliga, född i Sowetos misär av en missbrukande mamma och i ett land som inte förväntar sig någonting mer av henne än att hon skall hålla tyst. Nombeko är genial, orädd och fattig. Hon dras till det akademiska och till litteraturen och tack vare sin intellektuella kapacitet och rådiga entreprenörsanda så lyckas hon bryta sig loss och klättra uppåt i samhällsstegen. Nombeko hamnar slutligen på andra sidan jordklotet i Sverige där hon träffar de två identiskt lika och väldigt olika tvillingbröderna Holger 1 och Holger 2, söner till republikanen Ingmar Qvist. När dessa vitt skilda öden förenas, uppstår inte bara ljuv musik utan även vild kalabalik. Berättelsen är våldsamt underhållande och de mest intressanta delarna i boken kommer från Nombeko själv. Slutet blir förstås gott och med vissa undantag av ironi och dålig smak, en feelgood-bok av högsta kvalitet. I sin förra bok Hundraåringen som klev genom fönstret och försvann drog Jonasson en skröna om Allan Karlssons flykt från ett ålderdomshem och hans oväntat äventyrliga liv. Analfabeten som kunde räkna är lite ”same same but different”. Författare: Jonas Jonasson Förlag: Pocketförlaget Recensioner: Åsa Dahlberg 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 The Wolf of Wall Street Regi: Martin Scorsese Skådespelare: Leonardo DiCaprio, Jonah Hill, Margot Robbie m fl The Wolf of Wall Street bygger på den sanna berättelsen om börsmäklaren Jordan Belfort som levde högt och stort och vars liv kraschade när det blev allt mer uppenbart att han ägnade sig åt kriminella affärer i stor skala. Dramat tar oss tillbaka till det sena 80-talet och börsmäklaren Jordan Belfort (Leonardo DiCaprio) som är snuskigt rik. Som alla andra Wall Street snubbar så är han girig, arrogant, hänsynslös och självupptagen. Men framförallt kan han det där med att festa. Karriären ser först ut att få ett tidigt och abrupt slut, då han efter en tid på investmentbolaget L F Rothschild förlorar jobbet. Men Belfort tar sig tillbaka och detta med besked. Tillsammans med nya kompanjonen Donnie Azoff sätter han med sin aggressiva och framgångsrika försäljarstil igång med bondfångeri i mångmiljonklassen under firmanamnet Stratton Oakmont. I filmen får vi följa Belforts och Azoffs liv på Wall Street i extrem lyx, knark och brottslighet. Vad som sen följer är att dollarsedlarna yr som snö och kokainet pudrar näsan och världen vit. Som 1980-talets börsmäklare är DiCaprio den ringmaster av en mardrömslik cirkus som tar biopubliken igenom en tre timmars show och som ger dig blåmärken och lite av knockout när man efter filmen kommer ut på gatan. Sagan om Belfort är typiskt amerikansk, om en glidare från ingenstans som tack vare ett välgarvat munläder och lite snilleblixtar lyckas ta sig upp till toppen. Det är en fantastisk historia och ett råskinn till film i supersnabbt tempo, där tre timmar känns som tre minuter och det närmaste du kan komma att bli hög på en film. Filmens minus är glorifieringen av droger, sex, prostitution och kriminalitet. Scorsese försöker verkligen tänja på gränserna när det gäller dessa saker och det kan vara det som också gör att filmen inte heller kanske passar för alla. Utstrålningen svämmar över, DiCaprio är snygg, rolig, galen och slipad. Det är inte svårt att bli imponerad av filmen och hur en 71-åring, som med all rätt räknas som en av vår tids bästa filmregissörer, så totalt knockar allt som har med filmmakande att göra. Allt är genomtänkt och genialiskt, blidvinklar, klippning och musik. ror ger en oramat. För Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 11.1 mband med uk. Fylliga nska termer. parat, miss miljöer. om härmed utbildning, ra grupper har utgivits r ges ut av otikapolis ing: snpf.org npf.org ediahuset.se 78-91-87514-36-4 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av narkotika det aktuella svenska missdopningsmedel och 11.1 h ä l s o fa r l i g a va r o r brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 77 Nytt informationshäfte: Upptäcka missbruk Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) är utgivare av Upptäcka missbruk. Författaren till faktahäftet, kriminalkommissarie Lennart Karlsson, är chef för Citypolisens narkotika- och krogsektion i Stockholm och tillika medarbetare i SNPF-tidningens redaktionskommitté. Lennart Karlsson, med 17 års erfarenhet som narkotikapolis, delar av sig av sin kunskap till alla som vill lära sig mer om narkotika och dess verkningar. Fokus ligger på att ungdomar och unga vuxna ska upptäckas tidigt i missbrukskarriären och få hjälp att avbryta. Lennart Karlsson ger tips på hur t.ex. oroliga föräldrar kan se tecken på missbruk och tidigt få möjlighet att göra något för att avbryta ett sådant beteende. Det gäller inte bara att ge akt på kroppsliga drogtecken, utan också på olika spår som droganvändare lämnar efter sig i form av förpackningar eller hjälpmedel som använts för att snorta, röka eller injicera droger. Glöm inte bort att vara förälder, menar Lennart Karlsson. Barn i riskzonen behöver vuxna som de kan lita på och som vågar sätta gränser. ”Det är inget misslyckande som förälder att ha ett barn som börjar missbruka narkotika. Däremot är det ett misslyckande om man väljer att inte göra något åt det.” Vad bör man då som förälder göra och vad händer sen när polisen kopplats in? Svaren ges i det utmärkta lilla häftet som kan beställas på RNS hemsida www. rns.se. Gunnar Hermansson Nya rekommendationer angående intag av zolpidem Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté (RAC) har gjort en granskning av nyttan och riskerna med det narkotikaklassade sömnmedlet zolpidem, efter rapporter om försämrad körförmåga och trafikolyckor dagen efter att patienter tagit läkemedlet. Produktinformationen innehöll redan varningar om att zolpidem kan orsaka sömnighet – inklusive sömngång – dagen efter intag. PRAC rekommenderar förstärkta varningar och försiktighetsåtgärder för att minska risken för trafikolyckor. Den rekommenderade dagsdosen 10 mg får inte överskridas och ska tas som engångsdos. Man påpekar också riskerna med att samtidigt använda alkohol och andra substanser som påverkar den mentala förmågan. I förra numret av SNPF-tidningen varnade överläkare Clas Sjöberg Källa: Läkemedelsverket.se för bilkörning i anslutning till intag av zolpidem. GH 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 3/2014 Nästa nummer kommer ut i juni 2014. Vi planerar inget huvudtema, men däremot en fyllig redovisning av utbildningskonferensen i Örebro. Dessutom en berättelse om amfetamintillverkning i Polen, rökheroin i Stockholm, uppföljning av Darknet och ytterligare ett eller två bidrag från amerikanska kollegor, m.m. Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips. Skicka till [email protected]. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2014 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024