Drogtestning problem och möjligheter
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 1/2013 Drogtestning problem och möjligheter Den lagliga drogen – medicinsk marijuana Gangstermord i Guds namn Subutex in memoriam – dödsruna över en tablett Många nya narkotika senaste året – och fler kommer INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Lennart Karlsson (LK) Emil Lundberg (EL) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected] MANUSSTOPP: 28 februari 2013. Utgivning v. 15, 2013. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGET: Ledaren ............................................................................................... 2 Info från styrelsen ................................................................................ 3 Redaktörens spalt................................................................................ 3 Tema: Drogtestning på frammarsch Så tillkom ”urinprovslagen” ....................................................... 6 Allt fler drogtestas i Sverige ...................................................... 10 Rättskemi i ständig utveckling .................................................. 11 Nya verktyg?............................................................................. 14 Narkotika i utandning ................................................................ 22 Lyckad kroginsats i Karlstad ................................................................ 26 Drogfri ungdom – drogförebyggande arbete i Uddevalla .................... 27 Markant sänkta narkotikapriser under 20 år ........................................ 30 Avloppsvatten avslöjar aktuellt narkotikabruk...................................... 31 Den lagliga drogen – medicinsk marijuana.......................................... 34 Gangstermord i Guds namn ................................................................ 38 Rättsrutan: Tiga är silver-tala är guld!.................................................. 50 Cannabisodlingar avslöjade ................................................................ 51 Notiser: Världen runt............................................................................ 54 Landet runt ............................................................................ 55 ”Rush hour” på Plattan ........................................................................ 58 Subutexlangare dömd till fängelse i Sundsvall .................................... 61 Ökning av metadon- och Subutexrelaterade dödsfall.......................... 64 Subutex in memoriam – dödsruna över en tablett ............................... 66 Många nya narkotika senaste året – och fler kommer......................... 72 Stor ökning av internetdroger inom EU ............................................... 73 Boktips ................................................................................................ 76 SNPF på Facebook ............................................................................. 78 Krysslösning ........................................................................................ 78 Stipendierutan ..................................................................................... 80 DEN LAGLIGA DROGEN Björn Ekström, narkotikaroteln i Göteborg Marijuana är en olaglig drog i USA. Men i flera delstater är medicinskt bruk tillåtet och lagtolkningen är generös. En jättelik industri vars värde uppskattas till flera hundratals miljoner dollar har växt fram som inte minst gynnar olika kriminella grupperingar. Läkarbesök ger laglig rätt att inneha 230 gram narkotika Enligt federala lagar är bruk och all annan hantering av marijuana olagligt i USA, men vissa delstater har stiftat lagar som avkriminaliserat det medicinska bruket. För närvarande är det arton stater som tillåter användning av medicinsk marijuana. Först ut var Kalifornien som redan 1996 röstade igenom sitt lagförslag. Regelsystemet skiljer sig något mellan de olika delstaterna främst vad gäller mängden som är tillåten att inneha, samt vilka sjukdomar eller sjukdomssymptom som godtas. Efter besök hos en läkare som ordinerat medicinsk marijuana har ”patienten” eller dennes vårdare (primary caregiver) enligt kalifornisk lag rätt att inneha 8 ounces, omkring 230 gram torkad marijuana för eget bruk. Det är även tillåtet att transportera samt att framställa sin egen ”medicin”. Odlingen får bestå av maximalt 6 vuxna plantor och 12 sticklingar samt en moderplanta. En normal rekommendation är intag av 1 gram per dag, men läkaren har möjlighet att öka dosen till en mängd som han/hon tycker är lämplig. Den lyckliga patienten har då plötsligt rätt att inneha en större mängd och även rätt att ha en större odling. Läkarens bedömning är subjektiv och man kan fråga sig hur bedömningen görs av den mängd patienten behöver använda varje dag för att få den verkan som eftersträvas? Lagstiftarens tanke var att marijuana endast skulle ordineras till patienter med sjukdomar av allvarlig art som AIDS, cancer eller till patienter med allvarliga smärttillstånd. Efterhand har en uppluckring skett och i dagens lagstiftning räknas ett femtontal sjukdomar eller sjukdomstillstånd upp. Som avslutning nämns ”andra kroniska eller kvarstående medicinska symptom”. I de avslutande orden kan naturligtvis ett stort antal sjukdomar eller sjukdomstillstånd tolkas in. Det innebär i praktiken att marijuana kan ordineras för alla sjukdomar som drogen kan antas lindra. 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Ett nytt ultrakänsligt instrument för mätning av droger i utandningsluften ISSN 1101-6817 Vid ett besök på Venice Beach där det finns ett antal mottagningar med ”marijuana-läkare” blev artikelförfattaren erbjuden en konsultation hos en ”kush doctor” som skulle hjälpa till att finna en lämplig sjukdom för mig. Konsultationen skulle kosta 40 dollar, det var som vanligt lite kö men det skulle inte ta alltför lång tid. Medan man väntade gick det bra att titta på eller handla pipor, bongar eller andra utensilier i butiken bredvid. I doktorns väntrum var jag den enda person som var äldre än 30 år. Gangstermord i Guds namn Denna jätteindustri som växt fram vill Trots givetvis Genererar enorma penningssummor att stora resurser sattes in uteblev snabba svar olika kriminella aktörer vara en del av. Även om kunna leda till en snabb lösning. Utredarna som skulle Den som inte har möjlighet, eller inte vill odla sin försäljningen ger vissa skatteintäkter genererar detatt viljan att hjälpa till inte var särskilt stark märkte medicin själv har möjlighet att gå med i något av de främst enorma intäkter till den kriminella och världen. ofta återkom de som hördes till att ”vem som många kollektiv som finns. Medlemmarna behöver Vid tillslag mot eller kontroll av butiker som säljer helst” kunde ligga bakom, eller mer cyniskt att ”han inte själva delta i framställningen utan det räcker att medicinsk marijuana har man upptäckt att stora fått sumvad han förtjänat”. de bidrar finansiellt genom att köpa färdig vara i nåmor har smusslats undan. got av kollektivets försäljningsställen (dispensarys). Den typiske patienten är inte en allvarligt sjuk eller Hur ska man sammanfattningsvis se på fenomenet Försäljning till någon utanför kollektivet är inte tilldöende person utan istället en ung person med någon Hasse medicinsk marijuana? Är det en medicin som lindrar låtet men sker ändå eftersom det är svårt för myndigform av kronisk smärta. Undersökningar som nyligen Stefans bäste vän hördes tidigt i utredningen, vi kan TEXT: EMIL LUNDBERG och ger ett bättre liv för allvarligt sjuka människor heterna att kontrollera. gjorts visade att hela 50 procent av patienterna var kallaunga honom Hasse. Hasse ägde vid tiden ett solarium, eller är det en form av legal langning som förser Antalet försäljningsställen har ökat explosionsartat mellan 21 – 30 år och att 15 procent var mellan 18 var stora mån om sitt utseende och syntes ofta på gymmet missbrukare med laglig narkotika och som ger under tid. I området kring Los Angeles fanns endast 21 år. Endast 2 procent led av AIDS eller cancer. och på krogen, en kille med missbruksbakgrund som vinster till suspekta läkare och kriminella organisatio4 stycken av dessa butiker under 2005, en ökning till följde Många av de läkare som ordinerar marijuana som Att berätta historien om Klissbergsmordet, polisarbetet som och det rättsliga sig bakom den immunitet åtminstone utåt verkade ha rätat upp sitt liv. 187 stycken skedde under 2007 och under 2009 kom medicin sysslar endast med denna typ av verksamHasse efterspelet är en utmaning. Inte att denom saknar gripande ■ var inte lika tystlåten i sitt förhör som många det in 481 nya för ansökningar att få öppna försälj-människoöden, dramahet. Det finns exempel på sådana ”kush doctors” som andra, han kom med ett antal tänkbara scenarion händelser och oväntade ningsställen.vändningar. Tvärtom så ämnar sig historien utmärkt för dessa läkare kallas som tagit emot över 100 tiska patienter och gärningsmän, han redogjorde även för tänkbara om dagen. ett filmmanus, en sådan film kommer kanske göras en dag, vad vet jag. Utmaningen motiv och hotbilder. Hasse berättade dessutom ganska öppenhjärtigt om sin och Stefans gemensamma föreligger tvärtom i att ge en rättvis och förståelig bild av både mordet som sådant, de havanden SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 35 och om de narkotikaaffärer man haft ihop. inblandade personerna och det i många avseendet spektakulära utredningsarbetet Affärer han själv påstod sig ha slutat med, men som som ledde till att Hovrätten för nedre Norrland den 30:e november 2012 kunde medhan inte uteslöt att Stefan fortfarande sysslat med och som kunde ha försatt honom i knipa. dela en fällande dom. Ung man i medical marijuana programmet, lider av smärtor i foten. Lägg märke till pipan han håller i handen. Med sådana vänner behöver man inga fiender Det här är historien om ett mord, en mordutredning som blev en offensiv mot narkotikabrottsligheten och som slutade med att två män dömdes för mordet på sin gemensamme vän. Stefan 33-årige Stefan försvann fredagen den 12:e mars 2010. Den som anmälde honom försvunnen var hans sambo som oroligt väntat hemma tillsammans med parets gemensamma dotter. Sambon fick tillbringa ett och ett halvt dygn i ovisshet innan hon fick veta vad som hänt och åtskilliga dagar och nätter innan någon kunde svara på vilka som mördat Stefan. Det är naturligtvis inte rättfärdigt att teckna någons dödsruna i negativa ordalag, särskilt inte när ingen annan får komma till tals. Därför tänker jag försöka göra det så nyanserat som möjligt. Stefan var naturligtvis en älskad och uppskattad sambo, pappa, son, bror och vän, men han hade också en mycket mörk sida. Stefan levde ett liv i marginalen med fängelsevistelser, våld, hot och droger som en del av sin vardag. Hans rykte som en mycket våldsam och oberäknelig person var inte oförtjänt, han var kort sagt ingen person man ville ha som sin ovän, än mindre som sin fiende. PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonstryck.se Sidan 34-35 – MEDICINSK MARIJUANA Bild från fyndplatsen. Närmast syns blodspår och i bildens överkant ligger Stefans delvis övertäckta kropp. Foto: Polisen Sundsvall Mord Sidan 38-39 När Stefans livlösa kropp påträffades invid en öde skogsbilväg på Klissberget utanför Sundsvall så dröjde det bara timmar innan kriminalteknikerna fastställt hans identitet och konstaterat att de skador han hade tydde på mord. I det ögonblicket startade en av de mest komplicerade och långdragna mordutredningar som Länskriminalavdelning i Västernorrlands län varit ansvariga för i modern tid. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Försvinnandet Stefan hade varit och tränat kampsport innan han försvann. Det sista som sågs av honom var när han åkte iväg från träningsanläggningen för att träffa ”någon” på fredagskvällen. Mängden förhör som hölls inledningsvis stod inte på något sätt i paritet till antalet ledtrådar och svar. Framgång Utifrån Hasses utsaga började ett tidsödande arbete med att kartlägga, kontrollera och utesluta alla de möjliga hämnarna och antagonisterna, en efter en. Samtidigt som det gjordes pågick det regelmässiga tröskandet bland telefonlistor, övervakningsfilmer och tips. Stefans bil hade påträffats redan under de timmar då han var anmäld försvunnen. Den hade stått parkerad på en vändplan halvvägs upp på Södra berget i Sundsvall, inte långt från en MC-klubb som Stefan enligt Hasse var i onåd hos. Det var just här det första riktiga spåret efter Stefans mördare kunde säkras. En övervakningsfilm från en firma med lokaler på Södra berget hade en kort tid efter att Stefan senast varit synlig registrerat hur Stefans bil och en okänd bil passerat upp på vändplanen där bilen påträffats. På filmen kunde man se att bara den okända bilen passerade kameran på väg ner för berget. Slutsatsen var given. Stefan hade, mest troligt av fri vilja, kört upp till vändplanen och därefter, frivilligt eller med tvång, åkt med den andra bilen för att aldrig mer återvända. Den okända bilens exakta märke eller identitet kom aldrig att fastställas, trots att både SKL och FBI gjorde sitt bästa för att kasta ljus över saken, men det som omedelbart fick pulsen att slå lite snabbare hos mordutredarna var att bilen var mycket lik den som Stefans vän Hasse ägde. Teorin man började arbeta efter var att Hasse kanske tvingats delta i bortförandet på något sätt, det var få som kunde tänka sig att Hasse var den som tagit livet av sin vän, han ansåg allmänt för vek och snäll. Bakslag Hasse avlyssnades under en tid innan han hördes, anhölls och häktades, inte för mord utan för skyddande av brottsling. Efter en överklagan till hovrätten släpptes han på fri fot utan att utredningen rört sig så mycket som en millimeter framåt. Kriminalteknikerna hade en bild av det inträffade, av själva dödandet, och de var övertygade om att de specifika detaljerna var sådana att endast gärningsmannen eller gärningsmännen kunde känna till dessa. En klen tröst då inga sådana stod i begrepp att hämtas in. Hösten 2010 var utredningsmaterialet enormt men genombrottet lyste med sin frånvaro. Attack på bred front Den allmänna känslan i utredningsgruppen var att Stefans död på något sätt hade med narkotika att göra. I september fattade det operativa rådet i Västernorrlands län ett beslut som indirekt kom att påverka många människors liv. Beslutet som togs var att Spaningsroteln för grova brott skulle lägga all sin energi och alla prioriteringar på att driva ett ärende mot de ledande narkotikaförsäljarna i Sundsvall, dels för att lagföra dem, men också i förhoppning om att det i dessa konstellationer skulle finnas information att hämta angående mordet på Stefan. Mammon Det var nu alltså dags att välja vilka personer som skulle underkastas intensivövervakningen som förhoppningsvis skulle leda mordutredningen framåt. Den primära måltavlan var naturligtvis Stefans vän Hasse som enligt tips och kriminalunderrättelser inte alls lagt av med sin narkotikahantering utan snarare vår på god väg att återuppta den igen. För att förstå dynamiken i Sundsvalls narkotikabrottslighet vid den här tiden krävs en liten utvikning. Det som alla poliser trodde sig veta vara att det mesta av allt amfetamin som kom ut på marknaden kom från en och samma källa, från en och samma person. Det alla poliser också trodde sig veta var att det aldrig skulle gå att bevisa detta. Jag väljer att kalla den personen för Mammon, av det enkla skälet att några av hans närmaste vänner i ett avlyssnat telefonsamtal refererat till honom som just ”Mammon”. Mammon påstods vid den här tiden ha stigit till en nivå där han var onåbar, han levde sitt liv som sjukpensionär vid 30-års ålder, körde fina bilar och klädde sig i märkeskläder. De droger han själv behövde fick han via Sundsvalls behandlingscentrum där han behandlades med Subutex. Mammon påstods ha byggt upp ett imperium där han finansierade och organiserade narkotikahanteringen utan att själv så mycket som befinna sig i samma rum som preparaten. Han påstods ha pålitliga och inflytelserika kontakter i den undre världen samt en trogen skara återförsäljare och springpojkar som undan för undan ökade på hans välstånd. Det optimala ur informationssynpunkt vore alltså att lägga mycket krut på Mammon. Men eftersom han förut varit föremål för utredning och man visste att han höll strikt disciplin på telefon och aldrig själv befattade sig med varken droger eller annat så bedömdes framgångsfaktorn som mycket liten. Valet föll istället på forts s 42 ☞ SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 ÅKESSON YCKERI TR MILJÖMÄ KT S R 1/13 Årgång 26 LIC 3 09 EN S N U M M E R 3 41 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 39 1 Ledaren Narkotikabekämpningen primär uppgift i dagens och morgondagens polisarbete Nu har arbetet påbörjats med att skapa den polisorganisation som skall finnas klar för uppstart 2015. Under de närmaste två åren kommer det att vändas på både stora och små stenar i nuvarande organisation i processen att få till stånd en enhetlig nationell polis som har all möjlighet att bli en än bättre produkt. Polisen har under de senaste 20 åren gått igenom ett antal organisationsförändringar dels av effektivitetsskäl men framförallt för att omvärlden och hotbilderna ständigt förändras. Hela tiden nya krav och utmaningar. På flera områden har förändringarna medfört att arbetet blivit bättre strukturerat, kompetensen hos enskilda polismän högre och den anslagna resursen starkare. Ett väl godkänt antal av dem som ägnat sig åt grov organiserad brottslighet finns nu bakom galler och stora tillgångar som varit vinning av brott har förverkats. Det finns många skäl att berömma det som åstadkommits mot företeelser vi tidigare inte haft, så som allvarliga samhällsproblem i Södertälje, mordvåg i Malmö, förortsupproren i storstäderna och mc-kriminaliteten. Framgångsfaktorer har varit det myndighets- och sektorsöverskridande samarbetet och att polisen tillförts annan specialistkompetens. Den avgörande faktorn till framgång är definitivt att det satts rejält i fokus och att det genomförts med konsekvent beslutsamhet. I det vardagliga mer rutinbetonade arbetet med mängdbrottsligheten kan inte de kritiska rösterna och allmänheten som förväntat sig ett bättre resultat avfärdas. De som har att kratta manégen för den nya polismyndigheten har säkert denna förtroendefråga som ett grundläggande fokus i sina processer. Utrednings och lagföringskapaciteten måste väsentligen förbättras på ett sätt som bara kan komma till genom förändrade 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 och effektivare rutiner. Det skall i framtiden vara ett ordentligt flöde vilket naturligtvis också kräver förändringar och annat ansvar hos flera i rättskedjan. Grundbulten i den polisiära verksamheten är alltid de primärpreventiva insatserna som gör att brottet aldrig blir av. Här har ett annat tapp uppstått hos polisen. Brottsförebyggande är idag ett begrepp som i princip enbart är i bruk för sekundär prevention, när brottet redan skett eller tertiär prevention efter att gärningsmannen blivit lagförd. Vi måste få tillbaka polisens fokus på primär prevention i samverkan med andra ansvariga för att få till ett tryggare samhälle. Sekundär och tertiär prevention som är det gällande idag är tyvärr den dyra nödvändiga repressiva åtgärden mot dem som inte ville lyssna. Behovet är stort av en polisorganisation som har en stark förmåga att ändra den negativa utvecklingen med ungas kriminalitet och ökande drogmissbruk. Här är narkotikan fortfarande den gemensamma nämnaren, ett faktum som inte kan negligeras när de nya strategierna och strukturerna flätas samman. Det är således ett gyllene tillfälle att skapa den organisation som dagligen har en verksamhet i ungdomars missbruksmiljöer för att nå flerdubbla effekter mot vardagskriminalitet och narkotika. Senare dagars redovisning av studie vad en persons brottskarriär egentligen kostar samhället i kronor i kombination med den bedömda nästan fördubblingen av narkotikamissbruket inom några år kan knappast lämna tveksamheter om vad prioriteten måste vara. Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF Info från styrelsen Emil ny medarbetare i redaktionen SNPF-redaktionen har fått förstärkning. Vi hälsar Emil Lundberg välkommen som ny medarbetare. Emil tjänstgör i Sundsvall som spanare och utredare på Spaningsroteln för grova brott på länskriminalen i Västernorrland och hans intresse för skrivande är välkänt bland kollegorna på roteln. I detta nummer kan vi läsa Emil Lundbergs intressanta och innehållsrika redogörelse om en mordutredning som också rörde om i Sundsvalls narkotikakretsar. Emil medverkade redan i SNPF-tidningen nr 3-2012 med en artikel om ett större cannabisärende i Sundsvall. Redaktörens spalt Utökad samverkan med amerikanska föreningar National Narcotic Officers Associations Coalition, NNOAC, är huvudorganisationen för samtliga amerikanska narkotikapolisföreningar och representerar omkring 70 000 medlemmar från rättsväsendet. NNOAC bildades 1994 med syftet att förstärka forskningsinsatserna, utbildningen, lagstiftningsinitiativ och förbättra förhållandena i stort inom narkotikabekämpningen. SNPF finns som enda utländska förening med i NNOAC med en representant i styrelsen. Bakgrund är att vi insett vikten av den strategiska roll NNOAC har i narkotikabekämpningen. Det som händer i USA kommer så småningom hit. Vi har därmed också en kontaktyta in till samtliga amerikanska narkotikapolisföreningar. Anders Stolpe International Director NNOAC SNPF på Facebook Nu kan du som är medlem i SNPF ansluta dig till SNPF´s medlemssida på Facebook. För mer information se sidan 78. I detta nummer medverkar följande externa skribenter: Urban Bengtsson, polisen Karlstad sid 26 Ulrika Engelbrektsson och Eva Annerås, Uddevalla kommun 27 Björn Ekström, polisen Göteborg 34 Christopher Landin, polisen Stockholm 58 I ett land som Sverige där ickemedicinskt intag av narkotika och dopningsmedel är straffbelagt, blir drogtestning ett naturligt inslag i de rättsvårdande myndigheternas arbete. Vi ser också att drogtester i arbetslivet och på andra områden i samhället ökar och detta ställer naturligtvis stora krav på säkra analysmetoder. Men vad är problemet? Jo drogtester kan manipuleras och testmaterial kontamineras. Detta vet vi sedan länge och sådana problem har vi också lärt oss undvika genom noggranna provtagningsrutiner. Ett betydligt större problem är att drogmarknaden sedan några år ständigt utökas med nya drogsubstanser som ibland blir populära och får stor användning. Våra drogtestmetoder klarar i regel inte av att upptäcka de nya drogerna och testresultaten blir därför inte heltäckande. Även om intresset finns, tar det tid att utveckla och ta i bruk nya testmetoder för alla nya preparat och substanser och man ligger därför ständigt efter. Men dagens tekniska framsteg ger också nya möjligheter. Drogtest i saliv utvecklas ständigt och en ny innovation genom drogtest i utandningsluft är på gång. Metoderna kan underlätta drogtester i fält, både för provtagare och för den som utsätts för provtagningen. Men fortfarande ligger vi efter när det gäller att avslöja nya droger genom snabbtest. Kanske kan tekniken förbättras här, men helt ifatt kommer vi nog aldrig. Huvudsaken är att man gör ett så gott arbete som möjligt med de medel som står till buds och som arbetsgivarna förser oss med. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 3 Så tillkom ”urinprovslagen” I två steg beslöt riksdagen 1988 och 1993 att kriminalisera olovligt bruk av narkotika och att tillåta drogtester vid missbruk. Det som något förenklat kallas ”urinprovslagen” består egentligen av två bestämmelser. Dels är olovligt bruk av narkotika straffbart enligt Narkotikastrafflagen (1968:64, 1 § 6 p) med fängelse i straffskalan (högst sex månader). Dels finns i Rättegångsbalken (28:12) bestämmelser om bl.a. kroppsbesiktning för att ta prov från människokroppen. Tillsammans ger dessa bestämmelser sedan 20 år en laglig grund för tagande av urinprov eller liknande från en person som är skäligen misstänkt för olovligt bruk av narkotika. Men vägen dit var lång och slingrig. Tidig diskussion År 1983 slog Högsta domstolen fast att det fanns ett straffritt område kring missbruket-konsumtionen av narkotika, som inte täcktes av det straffbara ”innehavet” av narkotika. Avgörandet ledde till en laddad debatt. Frågan utreddes av Hans Holmérs narkotikakommission (1982 – 1984), som dock inte ville kriminalisera olovligt bruk. Regeringens proposition hösten 1984 innehöll ej heller något förslag i den riktningen. Vid riksdagens behandling väcktes flera motioner med förslag om kriminalisering. Förslagen röstades ner. En brasklapp hade smugits in i propositionen, nämligen att praxisutvecklingen skulle kunna ge skäl för en överprövning. Regeringen uppdrog under våren 1985 åt riksåklagaren att undersöka om HD:s prejudikat haft negativ effekt på polisens arbete och åtalspraxis. RÅ fann att så inte var fallet. Departementspromemorian 1986 Under våren 1986 utsändes trevare från regeringskansliet till oppositionen i avsikt att få till stånd en uppgörelse i kriminaliseringsfrågan. Regeringen lade i november 1986 fram ett förslag om att införa en särskild straffbar gärning i narkotikastrafflagen: olovlig befattning med narkotika. Denna skulle omfatta ”all olovlig befattning med narkotika, inklusive själva tillförseln av narkotika till människokroppen och sådan befattning med narkotikan som äger rum i omedelbar anslutning härtill”. Rent lagtekniskt skulle det göras genom att formuleringen ”innehar narkotika” i 1 § 6 p. narkotikastrafflagen föreslogs bli ersatt med ”innehar eller tar annan befattning med narkotika”. Straffbara skulle bli ”alla åtgärder för tillförsel av narkotika”. Däremot lämnades själva tillståndet — narkotikapåverkan — utanför det straffbara området. En viktig reservation gjordes. Påföljden (straffet) för olovlig befattning som utgjort ”endast eget bruk 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 av narkotika” föreslogs bli böter. Omständigheten att blod- och urinprovsanalys inte fick användas sades vara ”en fördel”. Vidare föreslog regeringen att en särskild strafffrihetsregel skulle införas med följande lydelse: om olovlig befattning utgjort ”endast eget bruk av narkotika” och ”gärningsmannen sökt eller underkastat sig behandling för narkotikaberoende efter gärningen men innan den kom till polis- eller åklagarmyndighets kännedom skall han inte dömas till ansvar”. Motivet för den särskilda straffrihetsregeln var att regeringen vill undanröja risken för att ”den som behöver vård avhåller sig från att söka sådan vård eftersom han därmed skulle ange sig för brott”. Om själva konsumtionen bleve kriminaliserad ”innebär en framställning om vård eller behandling definitionsmässigt ett avslöjande av att han begått ett brott”. Vidare sades: ”Kriminaliseringen kan under inga förhållanden tillåtas få den effekten att den motverkar den enskildes vårdansträngningar”. Ett motiv för att ändra lagen var uppenbarligen att få denna heta fråga ur världen. Den dittillsvarande åsiktssplittringen i frågan ansågs som ”olycklig. Om enighet kunde nås i frågan och denna alltså kunde avföras som debattämne, skulle också utrymmet öka för att inrikta det praktiska arbetet på andra och mer centrala frågor”. Propositionen 1987 Regeringens proposition (1987/88:71) förelades riksdagen i december 1987. Propositionen innehöll några ändringar i förhållande till den tidigare departementspromemorian och lagrådsremissen. Förslaget i promemorian om en särskild straffrihetsregel för de fall där en missbrukare sökt eller underkastat sig vård eller annan behandling innan polis- eller åklagarmyndigheten fick kännedom om missbruket ändrades till att straffrihet kunde ges endast i de fall där brottet uppdagats genom en vårdkontakt. Lagrådet föreslog en redaktionell ändring av lagtexten. I stället för formuleringen ”den som olovligen […] 6. innehar eller tar annan befattning med narkotika dömes [...]” ville lagrådet ha lydelsen ”[…] 6. innehar eller brukar narkotika, eller //7. tar annan befattning med narkotika dömes [...]”. Ändringen ansågs motiverad för att göra lagtexten tydligare. Vid regeringens slutjustering av propositionen ändrades formuleringen till ”[…] 6. innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika [...]”. Ändringen saknade narkotikapolitisk betydelse. För att kunna användas som forensisk bevisning måste drogtest tas, transporteras och analyseras på noga kontrollerat sätt. Universitetslaboratorier, som Karolinska i Stockholm, tillhandahåller färdiga satser (”kits”) med anvisningar, blanketter och provbehållare. Själva analyserna genomförs med internationellt kvalitetssäkrade metoder. Foto: Per Björklov, Drugtest Scandinavia. Regeringen höll i propositionen fast vid förslaget att påföljden (”straffet”) för olovligt bruk eller olovlig befattning med narkotika i de fall det endast rört sig om ”eget bruk” skulle vara enbart böter om brottet var att anse som ringa. Riksdagen 1988 I en partimotion yrkade VPK på avslag. Två socialdemokratiska motioner krävde att själva bruket av narkotika skulle undantas från den föreslagna kriminaliseringen. Folkpartiet och moderaterna föreslog att man skulle ha med ”fängelse i högst sex månader” i straffskalan (bl. a. för att möjliggöra urinprov resp. skyddstillsyn) samt ta bort den särskilda straffrihetsregeln. Centerpartiet ville också ha med fängelse i straffskalan men önskade en annan utformning av straffrihetsregeln. Justitieutskottets majoritet tillstyrkte propositionen i alla delar. Frågan avgjordes i riksdagen den 18 maj efter en tre timmar lång debatt. Elving Anderson (c) anmärkte att under de år som ”gått förlorade” sedan kriminaliseringsfrågan diskuterades i riksdagen i december 1984 hade ”ytterligare tusentals ungdomar hamnat i missbruk”. Jörn Svensson (vpk) sade att det blivit ”mer vanligt att man försöker rida på vulgära, ytliga och primitiva opinioner”. Han ansåg det vidare ”oroande att det kan befinnas politiskt lämpligt från det svenska justitiedepartementet att nu ge sig på de allra svagaste och de allra mest hjälplösa i samhället bara för att vinna fördelar hos en reaktionär opinion”. I fråga om åtgärder påpekade han att man inte kan ”komma dragande med anhållande, häktning, åtal och domstolar, det hjälper inte alls till i rehabiliteringen”. Riksdagen beslöt med rösterna 269 mot 23 att kriminalisera även eget bruk av narkotika. Det borgerliga förslaget om att ta med fängelse i straffskalan avvisades. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 1988. Dagens Nyheter gjorde i november 1988 en undersökning av hur den nya bestämmelsen hade tillämpats och fann att så knappast alls hade skett i praktiken. Intervjuad om detta sade den tjänsteman som skrivit förslaget att man hade väntat sig att det skulle bli fallet. För att få frågan ur världen hade Regeringen alltså skrivit en bestämmelse som inte skulle tillämpas. Nytt förslag 1993 Efter att ministären Bildt tillträdde 1991 lade regeringen 1992 fram ett förslag om att ta bort begränsningarna kring det olovliga bruket. Fängelse kom med i straffskalan även för olovligt bruk. Regleringen av tvångsmedel för olovligt bruk blev den samma som för exempelvis olovligt innehav. Förslaget bifölls av riksdagen och trädde i kraft 1 juli 1993. Därmed hade polisen fått laga befogenhet att använda bl.a. urintest för att styrka olovligt bruk av narkotika. Efter hand har bl.a. Justitieombudsmannen och Rikspolisstyrelsen närmare angett vilka omständigheter som skall anses vara skälig misstanke, hur prov skall tas o.s.v. Internationellt ”Urinprovslagen” har indirekt blivit en internationell profilfråga för svensk narkotikapolitik genom att den ger möjligheter att ingripa mot det enskilda missbruket. Polisens erfarenhet är också att man vid olika svep, t.ex. under musikfestivaler, hittar många missbrukare som tidigare varit okända, inte minst för socialtjänsten. n Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 7 Allt fler drogtestas i Sverige Hundratusentals drogtester genomförs av olika anledningar varje år i Sverige och antalet ökar. En stor del av testerna görs inom sjukvården och på beroendemottagningar. Företagshälsovården utför också ett stort antal tester i arbetslivet och i takt med att arbetsplatser i allt större utsträckning inför slumpvisa drogtester sker här en ständig ökning. Inom rättsväsendet gör polisen årligen ca 38 000 drogtester på personer som misstänks för eget bruk av narkotika eller anabola steroider och ca 1500 drogtester vid utredning av våldsbrott. Även i trafiken kontrollerar polisen påverkan av alkohol och narkotika i stor omfattning. Kriminalvården gjorde under 2011 drygt 30 000 drogtester av intagna i olika sammanhang. Riksidrottens antidopingverksamhet gör årligen 3500 - 4000 dopingkontroller av idrottsmän och motionärer som är medlemmar i idrottsföreningar anslutna till Riksidrottsförbundet. Sammantaget sysselsätter provtagningsverksamhet på fältet och analys av proverna på laboratorier ett stort antal människor. Den metod som är helt dominerande vid olika former av drogtester är analys av urin, utom vid kontroll av alkoholpåverkan i trafiken då utandningsluft och blodprov är avgörande. Nyare metoder som att använd saliv som provmaterial är under utveckling och använda redan som sållningsinstrument på en del behandlingshem och arbetsplatser. Screening och verifikation Droganalyser på laboratorier sker i två steg: screening och verifikation. Innan provmaterialet skickas till laboratoriet kan provtagaren med hjälp av ett sållningsinstrument ha gjort ett snabbtest, en grovscreening som kan påvisa de vanligaste drogerna. Screening ger ett första preliminärt besked om en substans finns i provet eller inte. Vid screening på laboratorier sållas preliminärt positiva prov ut för verifikationsanalys. Screening kan ge positivt utslag även för andra ämnen som inte är narkotikaklassade. Falska positiva resultat kommer att avföras vid verifikationsanalysen Verifikation utförs för att säkerställa eller avföra resultatet från föregående screening. Analysen ger besked om vilka substanser som finns i prover och i de flesta fall även vilken koncentrationen. Verifikationsanalys kan även användas för att särskilja närbesläktade substanser i ett prov, exempelvis morfin, kodein, etylmorfin och 6-acetylmorfin (heroin). Verifikationsanalyser är ofta både arbetskrävande och kostsamma. Källa: Rättsmedicinalverket 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Sjukvården, arbetsplatser och behandlingshem Ett tiotal laboratorier i Sverige är ackrediterade av SWEDAC och därmed godkända att utföra kvalitetssäkrade droganalyser. Farmakologiska laboratoriet, som finns i Huddinge och tillhör Karolinska universitetssjukhuset, är ett av de större laboratorierna som tar emot urinprover från sjukvården, beroendemottagningar och arbetslivet. (Se SNPF-tidningen nr 4-2012) Ett annat ackrediterat laboratorium är Unilabs, som har sin verksamhet på ett antal sjukhus i Stockholm, Södermanland och Västra Götaland. På Mälarsjukhuset i Eskilstuna är överläkare Mats Bergström ansvarig för klinisk kemi inom Unilabs. Han och kemisten Leif Pettersson berättar att man årligen tar emot ca 50 000 urinprover, huvudsakligen från företagshälsovården. Vid screening av urinproverna ges positivt utslag på de vanligaste traditionella drogerna. Här, liksom på de flesta andra droglaboratorier, ger screeningen emellertid inget positivt svar på om provet innehåller nyare missbrukssubstanser som exempelvis syntetiska katinoner och cannabinoider. Unilabs är också ackrediterat för analys av anabola steroider, vilket ibland ingår i analysbegäran från företagshälsovården. n Gunnar Hermansson Överläkaren Mats Bergström, tv, visar tillsammans med kemisten Leif Pettersson en del av den moderna utrustning för droganalys som finns på Unilabs i Eskilstuna. Rättskemi i ständig utveckling När polisen med stöd av lagen tagit urin och/eller blodprov för att kunna påvisa personers påverkan av alkohol eller andra droger, skickas provmaterialet för analys till Rättsmedicinalverkets avdelning för rättskemi i Linköping. De senaste årens snabba utökning av drogpanoramat kräver ständig metodutveckling för laboratoriet. Rättskemiska avdelningen analyserar ungefär 100 000 ärenden per år och polisen står för drygt hälften av dessa. Övriga ärenden kommer till stor del från Kriminalvården, som 2011 skickade in drygt 30 000 prover vilket är en avsevärd minskning från tidigare år. Ärenden från sjukvård och behandlingshem uppgår till drygt 6000 ärenden och prover från ca 5000 rättsmedicinska obduktioner analyseras årligen. Provmaterialen domineras av urin men kan också bestå av blod, hår och annan vävnad. Drogmarknad i förändring Robert Kronstrand har arbetat som kemist på Rättskemiska avdelningen i 22 år. Han minns att arbetet flöt på och att man hade nödvändiga metoder och kunskaper att ta hand om alla analyser fram till omkring år 2005. Nya droger på marknaden tillhörde ovanligheterna. Men för 6-7 år sedan började läget snabbt förändras med många nya drogsubstanser som tillkom varje år och som också orsakade dödsfall. Det var syntetiska katinoner, cannabinoider och piperaziner som började säljas via internet och snabbt fick stor spridning. Även läkemedel som buprenorfin och andra opioider började bli allt vanligare i missbruksärenden och i samband med dödsfall. Det nya drogpanoramat har fört med sig stora förändringar för Rättskemiska avdelningen genom utveckling av nya arbetssätt och metoder. Man är också idag mer beroende av nationellt och internationellt samarbete med andra laboratorier och myndigheter som kommer i kontakt med alla nya droger som ständigt dyker upp. 1994 2004 2008 2009 2010 2011 2012 M 6381 17974 33099 34443 37771 37515 37370 T 1041 10479 16140 15461 15415 15459 14575 V 1571 1465 1551 1497 1568 Inkomna och analyserade ärenden från polisen. Stor ökning från 1994 till 2008, som därefter har planat ut. M=misstanke om ringa narkotikabrott, eget bruk. T=trafikärenden. V=våldsbrott och drogningar. Blod och urin i provmaterialet Polisen skickar i 75 procent av ärendena endast urin för analys, eftersom det oftast gäller att bara påvisa förekomst av en förbjuden substans. Urin har också bland annat den fördelen att detektionstiden för olika substanser är längre. Blodprover förekom i 16 procent av de ringa narkotikabrotten 2011, medan det alltid ska tas blodprover vid trafik- och våldsbrott. I takt med att så många nya droger har tillkommit, är blodanalyser ibland att föredra. Exempelvis syntetiska cannabinoider kan fortfarande bara spåras i blod, och det beror på att det går betydligt snabbare att utveckla metoder för analys av drogsubstanser i blod än i urin. I blod söker man nämligen efter modersubstansen, dvs. den grundsubstans som tillförts kroppen. Laboratoriet kan då identifiera den genom jämförelse med modersubstanser som man införskaffat från auktoriserade källor, t.ex. specialiserade företag, Läkemedelsverket eller Statens Kriminaltekniska laboratorium, SKL. I urin däremot söker man efter nedbrytningsprodukter. Missbruksdroger är fettlösliga för att kunna passera in i hjärnan och ge avsedd effekt. Innan subSVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 11 stanserna utsöndras ur kroppen via urin, bryts de ner till metaboliter, omvandlingsprodukter, och bara metaboliterna kan upptäckas i urin. Men det tar betydligt längre tid för laboratorierna att få tillgång till sådana referensprodukter från auktoriserade källor och av den anledningen kan utveckling av metoder för urinanalys dra ut på tiden. Sållningsinstrumenten hänger inte med Innan drogpanoramat började öka för några år sedan, var snabbtester för urin praktiska sållningsinstrument. Idag är förhållandena annorlunda eftersom nya droger många gånger inte kan upptäckas i snabbtester i vare sig urin eller andra provmaterial. – Alla screeningmetoder blir efterhand mindre användbara eftersom drogpanoramat är i ständig förändring och fler och fler droger kommer ut på marknaden, säger Robert Kronstrand. – De nya drogerna upptäcks inte i snabbtester och man kan då lätt invaggas i en falsk säkerhet. Företagen som tillverkar olika screeningmetoder för sållning är inte snabba med att lägga till nya substanser. Ny metod hittar tusentals substanser i blod På Rättskemiska avdelningen har man sedan september 2011 tagit i bruk en ny metod med vilken man kan upptäcka flera tusen substanser i blod. Metoden kallas TOF – Time of flight – och bygger på att drogmolekylerna skickas upp i ett rör och genom att mäta tiden innan de landar i instrumentet kan alla substanser särskiljas, eftersom de har olika ”flygtid”. Idag tittar man efter 224 olika substanser med fastställda tröskelvärden. Antalet utökas kontinuerligt. Ytterligare ca 400 substanser kan med säkerhet identifieras men där har tröskelvärden ännu inte definierats. Robert Kronstrand menar att mångdubbelt fler kan hittas, men för dessa saknat laboratoriet ännu referenssubstanser. Med TOF har Rättskemiska avdelningen möjlighet att i blod screena och med säkerhet identifiera även nyare drogsubstanser. Metoden används än så länge i samtliga obduktionsärenden och när polisen begär analys i samband med våldsbrott/drogningar. Avtal med polisen Enligt det senaste avtalet med Rikspolisstyrelsen gör Rättskemiska avdelningen vid misstanke om ringa narkotikabrott, eget bruk, screeninganalys i urin av sju substansgrupper; amfetaminer, cannabis, kokain, opiater, metadon, buprenorfin och bensodiazepiner. (Gruppen opiater omfattar heroin, morfin, kodein och etylmorfin.) En nyhet är att ecstasy har utgått ur baspaketet och metadon har tillkommit. Om en eller flera droger i detta baspaket blir positiva vid screeningen, gör man i normalfallet en verifikationsanalys av en substans i samma ordningsföljd som ovan. Vill man ha analys av andra droger, t.ex. anabola steroider eller syntetiska cannabinoider, måste detta anges på beställningen. De senaste åren har polisen skickat mellan 1100 och 1200 urinprover med begäran om analys av anabola steroider. Problem vid eftersupning Robert Kronstrand visar den senaste tekniken LC-MS-TOF (Time of flight), som kan screena ett stort antal substanser och samtidigt ge en säker identifiering. Drogmolekylerna skickas upp i röret och genom att mäta tiden innan de landar i instrumentet kan alla substanser särskiljas. 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Vid ärenden som gäller misstanke om drograttfylleri är avtalet likalydande. Men här måste polisen skicka både blodprov och urinprov. På Rättskemiska avdelningen gör man då först screening i urin och därefter verifikation i blod av en eller vid begäran flera positiva substanser. Vid misstanke om alkoholpåverkan i trafiken görs även haltbestämning i blodet. Ibland hävdar misstänkta rattfyllerister att de druckit alkohol efter körningen. För att Rättskemiska avdelningen ska kunna göra en säker bedömning av när alkoholintaget skedde, krävs att provtagningen görs på rätt sätt. Robert Kronstrand berättar att Rättmedicinalverket nyligen gett ut ett informationsblad om provtagningsrutinen vid misstanke om eftersupning. Det framgår där att man förutom blodprover ska ta två urinprover med en timmes mellanrum. Om det inte gått mer än ett par timmar från det påstådda intaget till den första urinprovstagningen, kan stigande eller fallande alkoholhalter avgöra ärendet. Fallande halter i urinproven tyder på att eftersupning inte skett. n Gunnar Hermansson Nya verktyg? Jag gick nyligen in på Intrapolis och klickade mig fram genom fliken arbetsstöd. Mitt mål var att hitta nya spännande verktyg och allmänt stöd till det operativa arbetet mot narkotika. Jag sökte på narkotika och fick upp en helt tom sida. Vi närmar oss sakta men säkert den dag då vi ska övergå till att bli en gemensam polismyndighet. En fantastisk dag då alla problem blir lösta? Nej så kommer det nog inte bli, men det finns nog en del saker som kommer att bli bättre med denna organisationsförändring. Bara att kunna läsa alla polisanmälningar i RAR eller Pust (eller kanske något nytt system som kommer?) är bra förändring och kommer att underlätta arbetet. Jag tror dock att den ringa metodspridning från centralt håll som idag finns på narkotikaområdet kommer att fortsätta. Förutom SNPF:s tidning samt Alex Silows narkotikainformation finns det ingen intern informationsspridare. Förutom drogtecken och symptom-utbildningen på Polishögskolan så finns det inga narkotikautbildningar med undantag för länskriminalen grundutbildning i Stockholm, sett ur ett nationellt perspektiv. Jag har tidigare skrivit om problematiken med avsaknaden av kanaler att sprida arbetsmetoder. En person skickade nyligen ett mail till mig och ville berätta om ett revolutionerande arbetsmetod som kallades Linköpingsmodellen. Detta är tyvärr ganska signifikativt för hur det ser ut. Orter, myndigheter och enskilda grupper får själva uppfinna hjulen om och om igen. För att förtydliga hur svårt det är att få tag i någon på RPS så ska jag beskriva vad som hände då jag ringde dit för att berätta om en idé jag hade. Eftersom jag inte visste vem jag skulle ringa valde jag att börja med växeln. Kvinnan som svarade blev den första i en rad av vidarekopplingar tills jag kom till kvinna nummer 7. Hon föreslog att jag skulle ringa Christoffer Bohman och berätta om min idé. Det är inte lätt att som enskild försöka förändra vilket jag alltför många gånger har fått erfara. Central narkotikautbildning och information saknas Rikspolisstyrelsen fungerar utifrån en beställar – utförarroll. De agerar på behov som myndigheterna har och som de gör RPS uppmärksamma på och det är här som ett riktigt moment 22 uppstår. Med anledning av att RPS ej satt några konkreta mål på narkotikaområdet för myndigheterna så prioriterar inte myndigheterna området. Gatulagningsgrupper omvandlas till andra enheter som jobbar med mål som RPS har krav på. Ingen myndighet påtalar således för RPS om något behov på området. Och om de skulle vilja det så finns ingen på RPS som har samordnande funktion för frågan så ingen vet vart man ska vända sig. Just metodspridningen är en av RPS största utmaningar och detta gäller fler områden än narkotika. Allt för många RPS-inspektioner vittnar om den låga kunskapen som är en följd av dålig metodspridning. Ett exempel är utvidgat förverkande, en lagstiftning från 2008 och som få poliser i yttre tjänst vet hur man ska arbeta operativt med. En lagstiftning som kanske är ett av de absolut mest slagkraftiga verktyg vi har mot organiserad brottslighet. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 RPS behöver backa upp arbetet mot narkotika Hur kommer det sig då att jag aldrig fick tag i någon som ville lyssna. Till att börja med så har RPS mer resurser att arbeta med illegal avfallshantering än med narkotika. Detsamma gäller arbetet med trafik. Tycker jag att illegal avfallshantering och trafikfrågor är oviktiga? Absolut inte, men jag tycker att narkotikafrågan är minst lika viktig och i alla fall värd en person på RPS som på heltid kunde ansvara för frågan. RPS har idag inte någon sakkunskap om narkotika, vilket gör det svårt för dem att angripa problem som dyker upp eller kunna svara på frågor som inkommer. Vad de då gör är att vända sig till Rikskriminalpolisen. Rikskriminalen är framgångsrika i arbetet mot organiserad brottslighet, men har bara hand om en del av arbetet mot narkotika. Detta medföljer att arbetet mot narkotika på gatan aldrig prioriteras eller tas upp på RPS. Ett effektivt salivtest som sållningsinstrument skulle underlätta polisens arbete vid kontroll av drograttfylleri. Mitt fokus i denna artikel, som i så många andra, ligger just på arbetet mot narkotika på gatunivå av den enkla anledning att jag själv arbetar där. Men en samordnare skulle självklart vara bra på flera nivåer. Rikskriminalen har också föreslagit att RPS skall införskaffa en koordinerande funktion och Stewe Alm, rikskriminalens underrättelseavdelning, tryckte just på detta då han talade i socialutskottets hearing om narkotika den 5 december. En nationell samordnare för narkotikafrågor skulle inte lösa allt men skulle underlätta och göra massor. Har någon försökt beställa pupillometrar någon gång? Inte jättelätt. Tänk att kunna ringa RPS och bli kopplad till en person som vet vart du ska vända dig med din fråga, eller som kan hänvisa dig om du har en juridisk fråga eller vill sprida en bra idé. Regeringen ytterst ansvarig Är det nu så att RPS är skyldig till allt som jag klagar på? Nej, så är det inte. Har grottat en hel del och kommit fram till RPS inte fått de bästa förutsättningarna att jobba efter. Direktiven som regeringen gett till RPS gällande arbetet mot narkotika har varit högst luddiga om ens existerande. Det är en av anledningarna att frågan inte prioriteras på RPS och att RPS inte sätter några krav på myndigheterna. Detta är lite märkligt då justitieminister Beatrice Ask varit ganska tydlig med budskapet om fortsatt nollvision. Visserligen svarade Ask på följande sätt i en intervju i tidningen Alkohol & Narkotika 2/2011 då hon bemötte kritiken om skeva straff: ”Att straffen är så mycket strängare för narkotikabrott än för grova våldsbrott tycker Beatrice Ask är olyckligt. Hon anser dock inte att det är praxisen kring narkotikabrott som bör justeras. Istället hoppas hon att en ny lagstiftning om att hela straffskalan ska användas bättre vid vålds- och sexbrott ska få avsedd effekt.” Strax efter infördes en totalt förändrad praxis. En förändring som jag nog trodde skulle skapa mer politisk debatt, men vi har en mer otydlig narkotikapolitik idag än vi haft tidigare. Man driver inte frågan lika hårt längre. Allt är mycket märkligt för mig för jag har fått för mig att vi har åtaganden gentemot FN konventionen? Det kanske är så här det kommer att se ut. Att vi får jobba på utan hjälp uppifrån. Men hur länge finns det eldsjälar som sliter för förbättring? Som sliter natt och dag för att hjälpa människor att inte hamna i missbruk. Som så ofta missar middagar, födelsedagar för att en spaning mot en langare dragit ut på tiden? Vi kan göra mycket på egen hand utan hjälp, men vissa saker klarar vi inte själva. Ett exempel på detta är lagstiftning och upphandling. Det finns fantastiska hjälpmedel på marknaden som skulle underlätta upptäckten av missbrukare, vara mycket mer kostnadseffektiv, vara mer rättssäkert och kränka folk mindre vid provtagningar samt öka träffprocenten på kroppsbesiktningarna. + forts s 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 15 hur gammalmodigt vi inom polisen jobbar. Tur att vi i alla fall ligger långt fram när det gäller avrapporteringsrutiner. Alere är ett företag som fokuserat på sållningsinstrument gällande saliv. Deras tanke och vision är att kunna använda verktyget ”roadside” även i Sverige. Alltså att polisen kan använda den så som man använder Drägern (mobil handstation/sållningsinstrument för alkoholutandningsprov) vid trafikkontroller. Detta kunde man läsa i DN den 16 oktober i år: Urinprov är fortfarande, på gott och ont, den vanligaste snabbtestmetoden för att avslöja otillåtet intag av de vanligaste narkotikapreparaten. Salivtest som sållningsinstrument i fält Varje dag kör väldigt många svenskar bil med narkotiska preparat i kroppen. Många gör det efter att ha fått dessa preparat utskrivna av läkare men väldigt många missbrukar illegalt. Sedan lagändringen 1999 så har antalet upptäckta och lagförda drograttfyllerier ökat markant, men vi är långt ifrån bra inom svensk polis på att jobba mot denna problematik. Svensk polis är bland de bästa i världen på att se om personer är påverkade av narkotika, men metoden är inte effektiv nog. Det är nu 2013 och vi står och viftar med pennor i folks ansikte. Det finns verktyg som skulle göra arbetet lättare. Flera företag jobbar med sållningsintrument gällande utandning samt salivtester som detekterar narkotika. Jag besökte företaget Alere Toxicology, (tidigare Concateno Scandinavia) som flitigt besöker narkotikakonferenserna med sina montrar, för att skapa mig en bild över hur marknaden ser ut gällande sållningsinstrument. Jag blev förvånad hur långt man kommit med dessa instrument och skämdes nästan lite då jag tänkte på DDS2 är ett instrument för salivtest som idag snabbt kan påvisa intag av de sex vanligaste drogerna. 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Sedan lagen skärptes 1999 har antalet drograttfylleribrott flerdubblats. Av alla anmälda rattfylleribrott förra året var cirka 43 procent drograttfylleribrott. – Det här är ett allvarligt problem, säger justitieminister Beatrice Ask (M). I dag är inte rattfylleri och drograttfylleri likställda i lagen. Det måste finnas misstanke om drograttfylleri innan polisen får ingripa. Vid misstanke kan urin-saliveller blodprov utföras, men det anses integritetskränkande att göra vid vägkanten. Slumpvisa kontroller vid vägkanten, som får göras vid vanligt rattfylleri, får inte ske vid misstanke om drograttfylleri. Men nu öppnar justitieministern för att lagen kan ändras. – För att kunna göra slumpvisa kontroller av drograttfylleri måste vi ha enkla, snabba och rättssäkra testmetoder. Det har inte funnits sådana tidigare. Om det finns ny teknik nu, så får Rikspolisstyrelsen berätta det, säger hon. Alere har ett tillförlitligt instrument (Alere DDS2) för salivtest, stor som en Dräger, som snabbt kan påvisa intag av de sex vanligaste drogerna. De arbetar just nu med att utöka känsligheten för fler substanser. Den är enkel att använda och kalibrerar sig själv. Fysiologin bakom detektionstider är på följande sätt, först försvinner narkotikan ur saliven, sen ur blodet och sist ur urinen. Många kanske tänker att det är ju inte bra om det går ut snabbast ur saliven, men det är ju de som är påverkade som vi vill få bort från trafiken. Flera länder har redan denna produkt i bruk av polisen som använder den ”roadside”. Exempel på detta är Italien och Australien. Även Norska polisen har under senaste året infört sållningstest. Förstå hur mycket mer effektiva vi skulle kunna vara på att lagföra drograttfyllerier med detta verktyg. Lägger man sen till en maskin inne i på polishuset som kan detektera droger i utandningsluft och att det skulle vara rättssäkert vid en domstol, så har vi uppnått en revolutionerande förändring inom arbetet mot narkotika. Forskningen ligger långt fram även gällande utandning. Vi skulle få en mindre felmarginal när det gäller personer som tas ut för testning. Vi skulle slippa slabba med urin och kränka folk med kostsamma blodprovstagningar. RPS har den senaste tiden visat ett visst intresse för narkotikafrågan samt sållningsinstrument och SNPF erbjuder härmed vårt fulla stöd i ert arbete med att effektivisera arbetet och er framtida strävan efter att höja upp narkotikafrågan till sin rättmätiga plats i polisarbetet. n Christoffer Bohman Narkotika i utandning Ryktet har länge gått om att narkotika kommer att kunna spåras i utandning och för att ta reda på fakta tog jag kontakt med källan – Olof Beck, Laboratoriechef, professor i analytisk toxikologi. Att kalla honom pionjär på området är en lätt underdrift. Vi sätter oss för att djupdyka i ämnet sållningsinstrument och analyser bland tillsynes mycket avancerade maskiner på Olof Becks avdelning på Karolinska sjukhuset. En avdelning som sysslar med narkotikaanalyser i alla kroppsvätskor. Om någon ny metod tas fram eller något nytt preparat påträffas så är det på den här avdelningen det sker. Olof Beck berättar att de inom kort kommer att kunna spåra de flesta spicevarianter i urin. Ett framsteg som innebär att vi inom en snar framtid också kommer att kunna skicka urin för analys till Rättsmedicinalverket i syfte att screena spice. Problemet ligger alltid i att få jämförelseprover, något som Olof Becks avdelning löser genom att köpa material och nya droger direkt på internet. Avdelningen arbetar även med saliv, även om Olof Beck är en aning kritisk mot enskilda företags lansering av sållningsinstrument på området. Enligt honom finns det fortfarande felkällor vid provtagning. Bland annat har marknaden inte enats om hur ett prov ska tas. Enligt Olof krävs minst en milliliter saliv för att testet skall kunna genomföras. En torr munhåla kan således ställa till med problem och ge felaktiga svar. Han vidhåller dock att dessa tester är bättre än inga alls. Helt ny metod på gång Olof Beck har i några år forskat på utandningen och har tagit fram redskap för att kunna mäta droger i utandningsluft. Det finns mycket vetenskap på området som visar att dessa prover är användbara. Han jobbar på ett handburet instrument, SensAbues, och säger att det i allra högsta grad är möjligt att använda vid drogtestning inom en inte alltför avlägsen framtid. Detektionstiden i luft ligger på ca ett dygn och är således lite kortare än i blod och urin. Utandningstest är som saliv ett utmärkt verktyg för att arbeta med vid misstanke om drograttfylleri. Mer forskning krävs dock på området innan ett utandningsprov kan användas som underlag vid en domstolsförhandling. Det är inte lika rättssäkert som blod, då risken för kontaminering trots allt finns. Då vi är inne på blodprov nämner Olof Beck att forskningen på området går framåt och i framtiden kommer ett stick i fingret att räcka. En droppe blod räcker och snabbtest finns idag som på plats kan visa resultat. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Efter ett 20-tal blås i munstycket, tills plastpåsen är fylld, har tillräcklig mängd drogpartiklar fastnat i den blå filterhållaren, som förseglas och sänds in till laboratoriet för analys. Framtiden visar tydligt att det kan bli mycket enklare att genomföra drogtest på människor och således enklare även för oss poliser och de misstänkta personer vi polisierar. Frågan just nu är bara vilket instrument det blir. Saliv, luft eller något annat? Jag frågar Olof Beck vad hans expertis säger om möjligheten att få mätbara värden i blodet vid passiv rökning. Han skrattar och säger att det inte finns någon relevant forskning som visar att passiv rökning kan ge mätbara värden. Olof har vittnat i domstol i ett ärende gällande passiv rökning och gör det gärna igen framöver. Nyligen publicerades en artikel på nätet om Olof Becks arbete kring att spåra narkotika i utandning. Efter fem minuter startades en tråd kopplat till artikeln på Flashback med budskapet ”nu är det kört”! n Christoffer Bohman Lyckad kroginsats i Karlstad Ungdomsgruppen i Karlstad tillsammans med poliser från ordningsavdelningen utförde en insats mot narkotika i krogmiljö, under en helg i mitten av december. Det var ett led i myndighetens arbete mot narkotikamissbruk för att visa att krogmiljön inte är en fredad arena. Karlstad är en förhållandevis krogtät stad, dit många från närliggande kommuner åker för att roa sig. Krogarna och nattklubbarna ligger relativt väl samlade i de centrala delarna av staden. I Karlstad är även våra två största Mc-klubbar, med respektive supportergrupper, representerade. Givetvis använder dess medlemmar, och många andra för polisen intressanta personer, krogen som sitt offentliga vardagsrum. Planeringen och ledningen av insatsen sköttes av ungdomsgruppen och totalt tio poliser var avsatta som resurs vid insatsen. Hälften kom från ungdomsgruppen och hälften från ordningsavdelningen. Insatsen startade torsdag kväll och omfattade fredag samt lördag kväll. Torsdag kväll var tänkt att användas främst till att bekanta sig med miljön, ta kontakt med vakter, krögare och annan krogpersonal, för att skapa så bra och smidiga kontakter och arbetsförhållanden som möjligt. Kort utbildning föregick insatsen Då deltagande personal inte är specialiserade på arbete i krogmiljö, och det vid tidigare insatser dragits lärdomar om att det är en speciell miljö, genomfördes en kort utbildning vid första samlingen på torsdagen. Tilläggas bör att ungdomsgruppens personal, tidigare genomgått en utbildning om två dagar under ledning av Christoffer Bohman, Krogsektionen vid Citypolisen Stockholm. Vid denna samling tryckte vi särskilt på några saker, som vi av tidigare erfarenheter uppfattade som viktiga. Personalen fick även inför insatsen en liten mapp, där insatsorder samt adekvat material fanns med i form av de vanligaste preparaten, tecken på bruk etc. Övning ger färdighet Genom att använda sig av tecken och symptom på påverkan av narkotika, profilering och samtalsmetodik i kombination med ett offensivt förhållningssätt, var syftet att upptäcka narkotikabrott i krogmiljö. Fokus utgick från det egna bruket, med en uttalad målsättning att komma vidare i varje enskilt ärende mot överlåtelsebrott där möjlighet fanns. 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Ett delmål var även att personalen, efter genomförd insats, skulle känna sig mer kompetent att utföra liknande arbetsuppgifter. Att mixa personal från både ungdoms och ordningsavdelningen, bidrog till att utveckla och sprida kunskap och erfarenhet. Insatsen skedde vid detta tillfälle i civila kläder. Många visade tecken på påverkan 26 personer misstänks för ringa narkotikabrott genom eget bruk. Sållningsprov visade på kokain, THC, amfetamin och bensodiazepiner. Vid några fall har tilläggsanalyser begärts. I ett par fall har ärendet lagts ner direkt efter provtagning, då misstanke ej längre funnits. Dessutom greps och anhölls en person misstänkt för överlåtelse av narkotika. (beslag av portionsförpackad narkotika) och en person misstänks för dopningsbrott. En greps för våldsbrott, en annan rapporterades för misshandel och ett fall av olovlig körning uppdagades. Ett antal berusade underåriga överlämnades till vårdnadshavare. Lärdomar av insatsen Lärdom som vi kan dra är att det fungerar att göra punktinsatser som denna, även om man inte har någon fast kroggrupp. Givetvis är det i den bästa av världar att föredra, men resurser och prioriteringar gör inte detta möjligt. Karlstad är troligen representativt för flera av våra mellanstora städer och situationen är förmodligen likartad i flertalet andra städer. En framgångsfaktor vid denna typ av insats är att ha motiverad och engagerad personal, då miljö och arbetssätt kan vara ganska påfrestande. Kombinerar man personal som har arbete mot narkotika som sin huvudsakliga arbetsuppgift, med personal som företrädesvis arbetar i ingripandeverksamhet får man bra erfarenhetsutbyte. Vid insatsen har ett flertal nya, tidigare i narkotikasammanhang okända personer upptäckts. Vi får genom en dylik insats bättre underlag för att styra verksamheten i framtiden. Insatsen har fått utrymme i media, vilket innebär att problemet kommer i dagen för allmänheten. n Insp Urban Bengtson Ungdoms/Resursgruppen Karlstad Drogfri Ungdom Uddevalla kommuns drogförebyggande arbete bland ungdomar Uddevalla kommuns intention är att satsa extra på det drogförebyggande arbetet, då 2010 års drogvaneundersökning visade ett högt användande av narkotika bland unga män i gymnasiet. Den är också till för att bibehålla den minskande användningen av tobak och alkohol för hela ungdomsgruppen. Uddevalla kommun är en stor gymnasiekommun och det får till följd att ovanligt många tonåringar är samlade här. Det ställer höga krav på kommunen vad gäller arbete riktat till ungdomsgruppen. Kultur och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen och Barn och utbildningsförvaltningen har skrivit under ett samverkansavtal och arbetar utifrån en strategi som går under namnet Drogfri Ungdom. En del av det strategiska arbetet är att involvera andra aktörer såsom fristående skolor, polismyndigheten och föreningslivet, så att alla barn, ungdomar och föräldrar omfattas. Följande fyra faktorer har enligt de senaste årens forskning visat sig vara de viktigaste i det drogförebyggande arbetet; Samordning av arbetet, Tillgänglighetsbegränsning, Tidiga insatser, Föräldrainformation och stöd. Utifrån dessa faktorer arbetar vi i Drogfri ungdom och inom dessa områden finns det också beprövade och utvärderade metoder som visat sig vara effektiva. Därför baserar vi arbetet inom Drogfri ungdom på dessa i första hand. Samordning av arbetet En politisk styrgrupp finns, där presidierna för BUN, KFN, SN samt förvaltningscheferna ingår. I denna vi även vill ha in tekniska- samt miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. I arbetsgrupp ingår tjänstemannarepresentanter från BoU, KoF, Socialförv. Numera finns en heltid drogförebyggande samordnare samt en heltid samordnare och informatör inom skolan. Dessutom har vi samverkansavtal med polisen där bl.a. unga och narkotika skall prioriteras. Drogförebyggande samordnare Eva Annerås t.v. tillsammans med Ulrika Engelbrektsson som har en samordnande tjänst inom skolan i Uddevalla kommun. Tillgänglighetsbegränsning Tillståndsenheten samverkar aktivt med tull, polis och skattemyndigheten när det gäller alkohol och tobakstillsyn. Uppmaning till professionella, föräldrar och allmänhet om att tipsa vid misstanke om langning, olaglig försäljning mm. Provköp planerar man att återuppta när ny lag kommer i juni. Vi arbetar också enligt konceptet Krogar Mot Knark samt med dopningsförebyggande arbete i samverkan med gymmen, SISU och polisen. Tidiga insatser Genom våra fältassistenters nära kontakt med ungdomar och täta samarbete med fritidsgårdar, skola, socialtjänst och polis kan en hel del ungdomar fångas upp tidigt även vad gäller droger. Den samordnande tjänsten inom skolan har också i uppdrag att bedriva ett uppsökande arbete i åk 9 och på gymnasierna. Via rektor, elevhälsa, lärare eller annan finns möjligheter att hitta elever i riskzon, som sedan stöttas och motiveras till kontakt med kommunens öppenvårdsmottagning Kompassen (eller annan kommuns socialtjänst). Föräldrainformation och stöd Drogfri Ungdom arbetar för att EFFEKT, ett föräldrapreventionsprogram, skall dras igång i alla åk 7 föräldramöten. Tanken är att föräldrarna tillsammans skall hjälpa och stödja varandra att sätta upp riktlinjer och arbeta fram gemensamma förhållningssätt gentemot sina ungdomar. Vi ser till att personalen på skolan får den utbildning de behöver för att kunna genomföra EFFEKT. www.effekt.org Vid större helger och skolavslutningen jobbar vi extra med att sprida anti-langningskampanjen TÄNK OM. Kampanjen riktar sig till föräldrar men även till äldre syskon och kamrater. www.tänkom.nu Genom att delta på föräldramöten och föräldraråd försöker vi sprida information om vårt förebyggande arbete och berätta vad man som förälder bör vara vaksam på och vi är också noga med att informera om vad det finns för hjälp och stöd att få i kommunen, t.ex. vår öppenvårdsmottagning Kompassen. n Ulrika Engelbrektsson och Eva Annerås SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 27 Markant sänkta narkotikapriser under 20 år Under de senaste 20-25 åren har tillgängligheten för de flesta droger ökat, inte bara rent fysiskt utan också ekonomiskt eftersom priserna har sjunkit. De vanligaste narkotikapreparaten kostar idag bara hälften mot vad de gjorde i slutet av 1980-talet, enligt en färsk rapport från CAN. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har sedan 1988 samlat in information om gatupriser på narkotika från polismyndigheterna runt om i landet. Prisuppgifterna, som alltså avser försäljning av mindre mängder i konsumentledet, analyseras tillsammans med bland annat beslagsstatistik och SCB:s konsumentprisindex. I den senaste rapporten från CAN ”Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988-2011” framgår prisutvecklingen på olika narkotika genom åren. Förutom en generell och markant sänkning av priserna, huvudsakligen under 1990-talet, kan man också se en svag höjning av gatupriset på cannabis, kokain och vitt heroin under senare år. Enligt Ulf Guttormsson, utredare på CAN och en av de ansvariga för rapporten, är det unikt att flera sorter narkotika ökar i pris under flera år samtidigt. Det har inte hänt tidigare sedan mätningarna började 1988. Den svaga prishöjningen för cannabis, i första hand marijuana, har inte inneburit att förekomsten har minskat, utan tvärtom har marijuana blivit vanligare på missbruksmarknaden samtidigt som styrkan ökat. De genomsnittliga priserna 2011 var 85 kronor per gram för hasch och 100 kronor för marijuana. Hasch Marijuana Vitt heroin Brunt heroin LSD Amfetamin Kokain Ecstasy Kat GHB CAN har också bevakat prisbilden för ecstasy, LSD, GHB och kat. Under de dryga 10 åren har förekomsten av ecstasy, LSD och GHB minskat och priserna har sjunkit. Kat verkar däremot ha blivit vanligare, men priset på marknaden för en marduuf (bunt) har gått ner. I rapporten, som kan laddas ner på www.can.se, framgår bl.a. narkotikapriser i varje län. Prisuppgifter på läkemedelsdroger saknas Förvånansvärt nog behandlar CAN inte narkotikaklassade läkemedel i sin rapport om narkotikatillgänglighet. Bensodiazepiner och opiatläkemedel har trots allt förekommit på den illegala missbruksmarknaden under lång tid och stadigt ökat sedan mitten av 1990-talet. Idag utgör narkotiska läkemedel den näst största drogkategorin efter cannabis. Subutex är ett av de läkemedel som varit eftertraktat av missbrukare sedan det började användas i Sverige som substitution för heroin år 1999. Priset för en 8 mg Subutextablett har varit stabilt och visat stora variationer i olika delar av landet, från 150-200 kronor per tablett i Stockholm till 800 kronor eller mer per tablett i Norrland. 85 kronor/gram 100 kr/gram 2000 kr/gram 1000 kr/gram 120 kr/tripp 250 kr/gram 800 kr/gram 205 kr/tablett 175 kr/marduuf 30 kr/cl (kapsyl) Medianvärden av gatupriser för olika narkotikasorter i Sverige 2011. Drogerna som sjunkit mest i pris är amfetamin och brunt heroin, som nu bara kostar en tredjedel mot vad de kostade i slutet av 1980-talet (amfetamin) och i början av 1990-talet (brunt heroin). Däremot har priset på vitt heroin inte förändrats nämnvärt under de 20 år man följt prisutvecklingen för detta preparat. Hasch och kokain har sjunkit i pris med 40 procent under de gångna 25 åren. De största prissänkningarna för dessa droger skedde under 1990-talet. Under 2000talet har prisläget varit relativt stabilt och rent av något ökande i ett par fall som tidigare nämnts. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Priser på illegal narkotika är väl dokumenterade i CAN:s kartläggning till skillnad från läkemedelsnarkotika, som ofta betingar ett högt pris på den illegala marknaden. De vanligaste narkotikaklassade läkemedlen borde numera ingå i CAN:s insamlande av prisuppgifter från polismyndigheterna. Preparaten är vanliga eller mycket vanliga och information om priser på den illegala marknaden torde därför vara av intresse att dokumentera och analysera. n Gunnar Hermansson Avloppsvatten avslöjar aktuellt narkotikamissbruk Modern kemisk analysteknik ger möjligheter att följa aktuellt drogintag nästan dag för dag i en befolkning. Främmande ämnen som kommer in i människokroppen skall förr eller senare ut, ofta genom urinen. Det gäller även för narkotika och andra droger. Till slut skall det mesta in i kommunala avloppsverk. I och med att modern kemisk analysteknik förfinats går det att mäta förekomsten av vissa narkotika i avloppsvatten. För en del narkotika mäter man metaboliter, d.v.s. de omsättningsprodukter som bildas i kroppen. Metoden har hittills använts främst för kokain, MDMA, metadon och metamfetamin. En del narkotika har inte stabila metaboliter och är därför svårare att mäta. Ett läkemedel som seliginin (används mot Parkinsons sjukdom) omvandlas i kroppen till amfetamin, och därför måste man räkna bort den lagliga konsumtionen. Idag finns sådana undersökningar redovisade från bl.a. Australien, Belgien, Canada, Frankrike, Spanien och USA, i allt ett 20-tal studier. Vanligtvis mäter man förekomst av kokain, MDMA och metamfetamin, En svensk studie beställd av TV4 Kalla fakta från mars 2010 visade att i Stockholmsområdet påvisades ca 660 doser metaboliter av kokain från ett upptagningsområde på 600 000 personer. Det ger att omkring en promille av befolkningen använder kokain under en helg. För hela Stockholm med omnejd skulle detta ge ca 2000 aktiva kokainister. Avloppsanalyser ger ofta högre siffror än t.ex. enkätsvar eller besök hos behandlingsenheter. Det beror på att det kan vara känsligt att uppge egen drogkonsumtion eller söka vård. Kommunalt avloppsvatten kan inte bindas till en viss person och är därmed inte speciellt känsligt att analysera. Den snabba utvecklingen av modern kemisk analysteknik gör det möjligt att följa hur mycket förbrukad narkotika som går ut med avloppsvattnet. Det öppnar för nya sätt att följa det aktuella narkotikamissbrukets omfattning i en befolkning nästan i realtid. Arbete pågår med att finna sätt att spåra fler droger eller metaboliter, påskynda analyshastigheten, öka antalet mätpunkter, förfina beräkningsmodellerna m.m. På sikt kan avloppsvatten bli en betydande underrättelsekälla för både sjukvård och polis om det aktuella missbrukspanoramat i det egna området. n Snabba analyser Avloppsanalyser kan genomföras på kort tid. De ger möjligheter att följa aktuellt missbruk med mycket liten fördröjning och exempelvis se om informations- eller poliskampanjer påverkar missbruksfrekvensen. Metoden kan användas även för att beräkna den totala konsumtionen av en drog inom ett område under en period. Det öppnar möjligheter att skatta räckvidden av exempelvis tullens och polisens beslag. Jonas Hartelius Källor EMCDDA (2008): Assessing illicit drugs in wastewater. Irvine RJ et al (2011): Population drug use in Australia: A wastewater analysis, Forensic Science International, 201, pp. 69 – 73. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 31 DEN LAGLIGA DROGEN – MEDICINSK MARIJUANA Björn Ekström, narkotikaroteln i Göteborg Marijuana är en olaglig drog i USA. Men i flera delstater är medicinskt bruk tillåtet och lagtolkningen är generös. En jättelik industri vars värde uppskattas till flera hundratals miljoner dollar har växt fram som inte minst gynnar olika kriminella grupperingar. Läkarbesök ger laglig rätt att inneha 230 gram narkotika Enligt federala lagar är bruk och all annan hantering av marijuana olagligt i USA, men vissa delstater har stiftat lagar som avkriminaliserat det medicinska bruket. För närvarande är det arton stater som tillåter användning av medicinsk marijuana. Först ut var Kalifornien som redan 1996 röstade igenom sitt lagförslag. Regelsystemet skiljer sig något mellan de olika delstaterna främst vad gäller mängden som är tillåten att inneha, samt vilka sjukdomar eller sjukdomssymptom som godtas. Efter besök hos en läkare som ordinerat medicinsk marijuana har ”patienten” eller dennes vårdare (primary caregiver) enligt kalifornisk lag rätt att inneha 8 ounces, omkring 230 gram torkad marijuana för eget bruk. Det är även tillåtet att transportera samt att framställa sin egen ”medicin”. Odlingen får bestå av maximalt 6 vuxna plantor och 12 sticklingar samt en moderplanta. En normal rekommendation är intag av 1 gram per dag, men läkaren har möjlighet att öka dosen till en mängd som han/hon tycker är lämplig. Den lyckliga patienten har då plötsligt rätt att inneha en större mängd och även rätt att ha en större odling. Läkarens bedömning är subjektiv och man kan fråga sig hur bedömningen görs av den mängd patienten behöver använda varje dag för att få den verkan som eftersträvas? Lagstiftarens tanke var att marijuana endast skulle ordineras till patienter med sjukdomar av allvarlig art som AIDS, cancer eller till patienter med allvarliga smärttillstånd. Efterhand har en uppluckring skett och i dagens lagstiftning räknas ett femtontal sjukdomar eller sjukdomstillstånd upp. Som avslutning nämns ”andra kroniska eller kvarstående medicinska symptom”. I de avslutande orden kan naturligtvis ett stort antal sjukdomar eller sjukdomstillstånd tolkas in. Det innebär i praktiken att marijuana kan ordineras för alla sjukdomar som drogen kan antas lindra. 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Ung man i medical marijuana programmet, lider av smärtor i foten. Lägg märke till pipan han håller i handen. Den typiske patienten är inte en allvarligt sjuk eller döende person utan istället en ung person med någon form av kronisk smärta. Undersökningar som nyligen gjorts visade att hela 50 procent av patienterna var mellan 21 – 30 år och att 15 procent var mellan 18 21 år. Endast 2 procent led av AIDS eller cancer. Många av de läkare som ordinerar marijuana som medicin sysslar endast med denna typ av verksamhet. Det finns exempel på sådana ”kush doctors” som dessa läkare kallas som tagit emot över 100 patienter om dagen. Vid ett besök på Venice Beach där det finns ett antal mottagningar med ”marijuana-läkare” blev artikelförfattaren erbjuden en konsultation hos en ”kush doctor” som skulle hjälpa till att finna en lämplig sjukdom för mig. Konsultationen skulle kosta 40 dollar, det var som vanligt lite kö men det skulle inte ta alltför lång tid. Medan man väntade gick det bra att titta på eller handla pipor, bongar eller andra utensilier i butiken bredvid. I doktorns väntrum var jag den enda person som var äldre än 30 år. Genererar enorma penningssummor Den som inte har möjlighet, eller inte vill odla sin medicin själv har möjlighet att gå med i något av de många kollektiv som finns. Medlemmarna behöver inte själva delta i framställningen utan det räcker att de bidrar finansiellt genom att köpa färdig vara i något av kollektivets försäljningsställen (dispensarys). Försäljning till någon utanför kollektivet är inte tilllåtet men sker ändå eftersom det är svårt för myndigheterna att kontrollera. Antalet försäljningsställen har ökat explosionsartat under tid. I området kring Los Angeles fanns endast 4 stycken av dessa butiker under 2005, en ökning till 187 stycken skedde under 2007 och under 2009 kom det in 481 nya ansökningar om att få öppna försäljningsställen. Denna jätteindustri som växt fram vill givetvis olika kriminella aktörer vara en del av. Även om försäljningen ger vissa skatteintäkter genererar det främst enorma intäkter till den kriminella världen. Vid tillslag mot eller kontroll av butiker som säljer medicinsk marijuana har man upptäckt att stora summor har smusslats undan. Hur ska man sammanfattningsvis se på fenomenet medicinsk marijuana? Är det en medicin som lindrar och ger ett bättre liv för allvarligt sjuka människor eller är det en form av legal langning som förser unga missbrukare med laglig narkotika och som ger stora vinster till suspekta läkare och kriminella organisationer som försöker gömma sig bakom den immunitet som lagstiftningen ger? n SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 35 Gangstermord i Guds namn Med sådana vänner behöver man inga fiender TEXT: EMIL LUNDBERG Att berätta historien om Klissbergsmordet i Sundsvall, polisarbetet som följde och det rättsliga efterspelet är en utmaning. Inte för att den saknar gripande människoöden, dramatiska händelser och oväntade vändningar. Tvärtom så ämnar sig historien utmärkt för ett filmmanus, en sådan film kommer kanske göras en dag, vad vet jag. Utmaningen ligger tvärtom i att ge en rättvis och förståelig bild av både mordet som sådant, de inblandade personerna och det i många avseendet spektakulära utredningsarbetet som ledde till att Hovrätten för nedre Norrland den 30:e november 2012 kunde meddela en fällande dom. Det här är historien om ett mord, en mordutredning som blev en offensiv mot narkotikabrottsligheten och som slutade med att två män dömdes för mordet på sin gemensamme vän. Stefan 33-årige Stefan försvann fredagen den 12:e mars 2010. Den som anmälde honom försvunnen var hans sambo som oroligt väntat hemma tillsammans med parets gemensamma dotter. Sambon fick tillbringa ett och ett halvt dygn i ovisshet innan hon fick veta vad som hänt och åtskilliga dagar och nätter innan någon kunde svara på vilka som mördat Stefan. Det är naturligtvis inte rättfärdigt att teckna någons dödsruna i negativa ordalag, särskilt inte när ingen annan får komma till tals. Därför tänker jag försöka göra det så nyanserat som möjligt. Stefan var naturligtvis en älskad och uppskattad sambo, pappa, son, bror och vän, men han hade också en mycket mörk sida. Stefan levde ett liv i marginalen med fängelsevistelser, våld, hot och droger som en del av sin vardag. Hans rykte som en mycket våldsam och oberäknelig person var inte oförtjänt, han var kort sagt ingen person man ville ha som sin ovän, än mindre som sin fiende. Bild från fyndplatsen. Närmast syns blodspår och i bildens överkant ligger Stefans delvis övertäckta kropp. Foto: Polisen Sundsvall Mord När Stefans livlösa kropp påträffades invid en öde skogsbilväg på Klissberget utanför Sundsvall så dröjde det bara timmar innan kriminalteknikerna fastställt hans identitet och konstaterat att de skador han hade tydde på mord. I det ögonblicket startade en av de mest komplicerade och långdragna mordutredningar som Länskriminalavdelning i Västernorrlands län varit ansvariga för i modern tid. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Försvinnandet Stefan hade varit och tränat kampsport innan han försvann. Det sista som sågs av honom var när han åkte iväg från träningsanläggningen för att träffa ”någon” på fredagskvällen. Mängden förhör som hölls inledningsvis stod inte på något sätt i paritet till antalet ledtrådar och svar. Trots att stora resurser sattes in uteblev snabba svar som skulle kunna leda till en snabb lösning. Utredarna märkte att viljan att hjälpa till inte var särskilt stark och ofta återkom de som hördes till att ”vem som helst” kunde ligga bakom, eller mer cyniskt att ”han fått vad han förtjänat”. Hasse Stefans bäste vän hördes tidigt i utredningen, vi kan kalla honom Hasse. Hasse ägde vid tiden ett solarium, var mån om sitt utseende och syntes ofta på gymmet och på krogen, en kille med missbruksbakgrund som åtminstone utåt verkade ha rätat upp sitt liv. Hasse var inte lika tystlåten i sitt förhör som många andra, han kom med ett antal tänkbara scenarion och gärningsmän, han redogjorde även för tänkbara motiv och hotbilder. Hasse berättade dessutom ganska öppenhjärtigt om sin och Stefans gemensamma förehavanden och om de narkotikaaffärer man haft ihop. Affärer han själv påstod sig ha slutat med, men som han inte uteslöt att Stefan fortfarande sysslat med och som kunde ha försatt honom i knipa. Framgång Utifrån Hasses utsaga började ett tidsödande arbete med att kartlägga, kontrollera och utesluta alla de möjliga hämnarna och antagonisterna, en efter en. Samtidigt som det gjordes pågick det regelmässiga tröskandet bland telefonlistor, övervakningsfilmer och tips. Stefans bil hade påträffats redan under de timmar då han var anmäld försvunnen. Den hade stått parkerad på en vändplan halvvägs upp på Södra berget i Sundsvall, inte långt från en MC-klubb som Stefan enligt Hasse var i onåd hos. Det var just här det första riktiga spåret efter Stefans mördare kunde säkras. En övervakningsfilm från en firma med lokaler på Södra berget hade en kort tid efter att Stefan senast varit synlig registrerat hur Stefans bil och en okänd bil passerat upp på vändplanen där bilen påträffats. På filmen kunde man se att bara den okända bilen passerade kameran på väg ner för berget. Slutsatsen var given. Stefan hade, mest troligt av fri vilja, kört upp till vändplanen och därefter, frivilligt eller med tvång, åkt med den andra bilen för att aldrig mer återvända. Den okända bilens exakta märke eller identitet kom aldrig att fastställas, trots att både SKL och FBI gjorde sitt bästa för att kasta ljus över saken, men det som omedelbart fick pulsen att slå lite snabbare hos mordutredarna var att bilen var mycket lik den som Stefans vän Hasse ägde. Teorin man började arbeta efter var att Hasse kanske tvingats delta i bortförandet på något sätt, det var få som kunde tänka sig att Hasse var den som tagit livet av sin vän, han ansåg allmänt för vek och snäll. Bakslag Hasse avlyssnades under en tid innan han hördes, anhölls och häktades, inte för mord utan för skyddande av brottsling. Efter en överklagan till hovrätten släpptes han på fri fot utan att utredningen rört sig så mycket som en millimeter framåt. Kriminalteknikerna hade en bild av det inträffade, av själva dödandet, och de var övertygade om att de specifika detaljerna var sådana att endast gärningsmannen eller gärningsmännen kunde känna till dessa. En klen tröst då inga sådana stod i begrepp att hämtas in. Hösten 2010 var utredningsmaterialet enormt men genombrottet lyste med sin frånvaro. Attack på bred front Den allmänna känslan i utredningsgruppen var att Stefans död på något sätt hade med narkotika att göra. I september fattade det operativa rådet i Västernorrlands län ett beslut som indirekt kom att påverka många människors liv. Beslutet som togs var att Spaningsroteln för grova brott skulle lägga all sin energi och alla prioriteringar på att driva ett ärende mot de ledande narkotikaförsäljarna i Sundsvall, dels för att lagföra dem, men också i förhoppning om att det i dessa konstellationer skulle finnas information att hämta angående mordet på Stefan. Mammon Det var nu alltså dags att välja vilka personer som skulle underkastas intensivövervakningen som förhoppningsvis skulle leda mordutredningen framåt. Den primära måltavlan var naturligtvis Stefans vän Hasse som enligt tips och kriminalunderrättelser inte alls lagt av med sin narkotikahantering utan snarare vår på god väg att återuppta den igen. För att förstå dynamiken i Sundsvalls narkotikabrottslighet vid den här tiden krävs en liten utvikning. Det som alla poliser trodde sig veta vara att det mesta av allt amfetamin som kom ut på marknaden kom från en och samma källa, från en och samma person. Det alla poliser också trodde sig veta var att det aldrig skulle gå att bevisa detta. Jag väljer att kalla den personen för Mammon, av det enkla skälet att några av hans närmaste vänner i ett avlyssnat telefonsamtal refererat till honom som just ”Mammon”. Mammon påstods vid den här tiden ha stigit till en nivå där han var onåbar, han levde sitt liv som sjukpensionär vid 30-års ålder, körde fina bilar och klädde sig i märkeskläder. De droger han själv behövde fick han via Sundsvalls behandlingscentrum där han behandlades med Subutex. Mammon påstods ha byggt upp ett imperium där han finansierade och organiserade narkotikahanteringen utan att själv så mycket som befinna sig i samma rum som preparaten. Han påstods ha pålitliga och inflytelserika kontakter i den undre världen samt en trogen skara återförsäljare och springpojkar som undan för undan ökade på hans välstånd. Det optimala ur informationssynpunkt vore alltså att lägga mycket krut på Mammon. Men eftersom han förut varit föremål för utredning och man visste att han höll strikt disciplin på telefon och aldrig själv befattade sig med varken droger eller annat så bedömdes framgångsfaktorn som mycket liten. Valet föll istället på forts s 42 + SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 39 en av Mammons bästa vänner, en ung kille som vuxit upp vid sidan av Mammon, men som till skillnad från denne dagligen umgicks med missbrukare och andra sådana personer som mycket väl kunde sitta inne med informationer om mordet på Stefan. Klappjakt De månader som följde blev hektiska och händelserika. Mammons kompis togs redan efter två veckor med tillräckligt mycket amfetamin för att tre personer skulle dömas för grovt narkotikabrott. Vid samma tillfälle påträffades närmare 300 godspunkter i den stuga på landsbygden man använde som tillhåll och detta ökade på straffet då de även dömdes för grovt häleri. När det gällde Hasse så fanns en inbyggd motsägelse i upplägget. Naturligtvis hoppades alla inblandade på att mer information om mordet skulle komma fram under spaningens gång, men samtidigt hoppades man också på en fällande dom för narkotikabrott. Några veckor efter att projektet startat upp så löste problematiken så att säga av sig själv när Hasse och en kamrat till honom greps när de från en skogsgömma hämtat ca 700 gram amfetamin, allt inför spanarnas vakande ögon. Båda dömdes men varken Hasse eller hans kamrat visade några tecken på att vilja kasta ljus över mordet på Stefan, kanske var nu tillfället förbi. Upp och ner Om det var mungipor neråt i mordutredningen så var tongångarna de motsatta på Spaningsroteln. Nya målpersoner identifierads och självförtroendet var på topp. När Mammons kompis försvunnit från markanden hade två nygamla langare intagit den med buller och bång. Båda hade en tydlig koppling till den allestädes närvarande Mammon. Det bestämdes att målet fortsättningsvis skulle vara tredelat. Information om mordet på Stefan skulle fortfarande genomsyra ärendet samtidigt som offensiven mot narkotikan fortsatte. Det som nu tillkom var att jakten på Mammon skulle börja på allvar, och det från alla håll. Att torka ut källan Det fanns indikationer på att den som försåg Mammon med narkotika var en man bördig från Finland som nu bodde både i Sollefteå och Skogås, vi kallar honom Pekka. Pekkas kontaktnät påstod sträcka sig från kriminella MC-gäng i Finland till likasinnade jugoslaver i Sverige. Han var liksom Mammon känd för sin disciplin och även han hade ett flertal gånger slunkit ur polisens nät. Strategin blev att angripa Mammon från båda håll, dels genom att fortsätta plocka bort hans återförsäljare i Sundsvall för att skapa oreda och ett hål i ekonomin, dels genom att fokusera på Pekka i ett försök att strypa tillgången på amfetamin. I den bästa av världar skulle dessa åtgärder göra så att Mammon blev tvungen att ta en mer aktiv roll i hanteringen av narkotikan och göra sådana misstag att det räckte för ett åtal. 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Ärendet fick namnet Sisu i den interna bokföringen hos Sundsvallspolisen. En vit jul Det lackade mot jul och nyår 2010. I Kramfors satt en inte ont anande langare och väntade på sitt parti med amfetamin. Om han vetat att både han och hans gode vän och leverantör Pekka stod under bevakning och avlyssning hade han nog inte varit lika oförsiktig när han lovade sina väntade kunder att det skulle ”snöa till jul”. Snö i form av ett kilo amfetamin kom mycket riktigt med en kurir från Stockholm, en granne till Pekka från Skogås. Dagen innan hade Pekka ringt och bett sin vän langaren att vara noga med att ha sin telefon på under kommande dag. Langaren, hans sambo, kuriren och Pekka dömdes alla för grovt narkotikabrott. Sundsvall, våren 2011 I Sundsvall levde Mammon sitt liv precis som vanligt. Langarna på stadens gator sålde sitt amfetamin och mordutredarna i polishuset brottades med mordgåtan. Vi är nu framme i februari 2011, nästan ett år har förflutit sedan mordet på Stefan. Den ende som tros sitta inne med svar avtjänar sitt straff på Norrtäljeanstalten. Kampen mot narkotikabrottslingen gick framåt, sakta men säkert, men någon handfast bevisning mot Mammon fanns ännu inte. De två langare som sedan en tid varit föremål för ärendet plockades in och lagfördes. En av dem, en bilnasare, dömdes tillsammans med en kamrat för grovt narkotikabrott efter att närmare ett kilo amfetamin och 13 000 tabletter påträffats i ett garage. Den andre langaren var mer lyckosam, sett från hans horisont, och kunde endast beslås med innehav av dryga hektot amfetamin vilket gav honom ett kortare straff. Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna bågen Sommaren 2011 närmar sig, Mammon verkade ha fått just de problem som förväntades. Det gick nämligen inte att peka ut någon ny storförsäljare av amfetamin i Sundsvall, i alla fall inte någon som har direkta kopplingar till Mammon. Nu återstod bara frågan om åklagaren kände att hon hade tillräckligt för att ge sig på Mammon. Några veckor innan midsommar kom så beslutet, Mammons skulle frihetsberövas och ett åtal skulle till. Problemet var bara att det nu närmade sig sommar med känd semesterproblematik, en halverad personalstyrka från midsommar och framåt för att vara exakt. Trög start Mammon nekade till allt, skrattade åt alla påstådda samband och hånlog när åklagaren vände ut och in på sig själv vid häktningsförhandlingen. I ett utfall av högmod lovade Mammons försvarare att äta upp sin hatt om det material som presenterades någonsin skul- le räcka till åtal. Huruvida huvudbonaden förtärts är okänt. Sommarmånaderna ägnade narkotikautredarna åt att resa land och rike runt för att besöka de dömda langarna, inte helt oväntat var ”ingen kommentar” det vanligast svaret på frågor kring deras egna och Mammons gemensamma förehavanden. Den ekonomiska utredningen gick däremot över förväntan. Bevis på skenskrivna fordon och konton i andras namn hittades och när slutsumman skrevs så visade det sig att sjukpensionären som aldrig förvärvsarbetat var god för 2,1 miljoner kronor. onda ska skapa ett bättre samhälle. Mordutredarna som tittade på filmen fick kalla kårar utmed ryggen då filmens huvudrollsinnehavare monotont rabblar ”In Nomine Patris Et Filii Et Spiritus Sancti , innan de med varsin pistol avrättar en man som på sina bara knän ber för sitt liv. Nytt hopp i mordutredningen I mordutredningen som oförtrutet rullade på hade man gjort en upptäckt efter en ny genomgång av alla avlyssnade samtal. Den utredare som lyssnat igenom allt som gällde Hasse hade till sin förvåning lagt märke till att han, som var Stefans bäste vän, inte verkar så särskilt ledsen över hans död. Det var till och med så att det gick att urskilja hur Hasse i samtal med anhöriga verkade spela deltagande för att i andra samtal baktala den döde och ironisera kring hans frånfälle. De sistnämnda samtalen hade han ofta med en jämnårig kamrat, John. Båda gärningsmännen lät tatuera in detta latinska citat på sina kroppar efter mordet. John Det visade sig att Hasse och Johns relation var värd att titta närmare på. John var också han känd av polisen. Han tillmättes en mindre roll i den narkotikahantering som Hasse dömdes för och åtalades där endast för en överlåtelse som han friades för. I övrigt var John känd som en snäll partykille som liksom Hasse var mån om sin kropp och utseendet i stort. En av de saker som framstod som märklig var att Hasse och John under tiden efter mordet ägnat mycket kraft och tid åt att skaffa varsin identisk tatuering. Storlek, placering och typsnitt på text avhandlades i flera telefonsamtal. Den text som man skulle tatuera in var ett citat på latin, ”In Nomine Patris Et Filii Et Spiritus Sancti”, I faders och sonens och den helige andens namn. Citatet diskuterades som om det fanns en förlaga, en inspirationskälla. Den sammantagna bilden blev att Hasse och John verkade dela på något viktigt. Kanske kändes det bara som ett önsketänkande till en början, men visst kunde deras gemensamma börda ha något med mordet på Stefan att göra. Mordutredarna spekulerade länge i ursprunget till citatet. Till sist lyckades en av dem knäcka nöten då han på Internet hittade en hänvisning till filmen Boondock Saints. När filmens titel matades in i IT teknikernas sökprogram och kopplades till den hårddisk som tagits i beslag hos Hasse så gjorde man en upptäckt. Hasse hade laddat ner den aktuella filmen någon vecka innan mordet. Man kunde i datorns minne se att den sedan spelats upp både tiden före och sedan flera gånger efter mordet. Vad handlade då filmen om? Jo, två bröder som genom att mörda personer som i deras tycke är Helomvändning Vi är nu framme i juli 2011. Åtalet mot Mammon är någon vecka bort och ännu ett rutinmässigt förhör skall hållas med honom på häktet när ärendet plötsligt tar en ny vändning. Mammon har tydligen under sin häktesförvaring bestämt sig för att göra bokslut med den del av livet som gjort honom till ofrivillig inneboende på Saltvikshäktet. Mammon tar nu på sig delar av det som lagts honom till last och under de kommande veckorna rätar han ut ett flertal frågetecken till skinande utropstecken. Det tidigare något tunna indicieåtalet hade nu mer lyster och volym när den slutgiltiga stämningsansökan lämnades in i slutet av sommaren. Den innefattade då, förutom Mammon; Pekka som mycket riktigt varit den som försett Mammon med narkotika, en bankir som förvarat Mammons kontanter, en lagerhållare som distribuerat narkotikan samt två unga män som hämtat upp narkotika som de sedan förvarat i fågelholkar, uppspikade i skogen söder om Sundsvall. När nyheten om att Mammon valt att lägga korten på borden och att han nu mest troligt har ett långt fängelsestraff att vänta, nådde mordutredarna i Sundsvall, så tändes en liten hoppfull låga. Teorin hade ju hela tiden varit att Mammon, om någon, var den som hade tillräckligt med inflytande och känningar i Sundsvalls under värld för att kunna veta något om mordet. Det som fick mordutredarna att hoppas lite extra var att Hasse och Mammon var nära vänner sedan lång tid, med lite tur hade kanske Hasse anförtrott sig till sin vän. forts s 46 + SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 43 Genombrott Det bestämdes att den narkotikautredare som varit ansvarig för förhören med Mammon skulle boka in ett nytt förhör och bara ställa en enda fråga, nämligen om han visste vem som mördat Stefan. Anledningen till detta förfarande var att narkotikautredaren i fråga inte satt inne med några som helst detaljer kring mordet, förutom de som var allmänt kända och han skulle därför inte kunna påverka Mammons utsaga, medvetet eller omedvetet. När frågan ställdes svarade Mammon utan tvekan, ”Ja enligt de uppgifter jag hört så ska det vara Hasse”. Därefter följde en historia som fick nackhåren att resa sig på mordutredarna då de senare på dagen läste utsagan. Mordet skulle ha utförts av Hasse och John. Det skulle ha föregåtts av lång planering där man rekognoserat en plats för mordet. Mordet skulle ha utförts med två pistoler av olika kalibrar och man skulle ha riggat ett alibi genom att låta ett tv-spel stå på under tiden mordet utfördes. Mammon angav sedan både ett tänkbart motiv, exakta detaljer kring vapenslag och hur dessa införskaffats. Mammon uppgav att han fått veta det han visste via sin målskamrat ”bankiren”, som även han var en god vän till Hasse. Det var Hasse som skulle ha berättat om mordet för ”bankiren” enligt vad denne sagt till Mammon. ”Bankiren”, Micke, var en före detta missbrukare som innan han dömdes för grovt narkotikabrott var delägare i en hemelektronikbutik utanför Sundsvall. Hur går man vidare? Utredningen i mordet hade nu tagit ett jättekliv i rätt riktning. Informationen om att Stefan skjutits var endast känd av en mycket liten skara poliser och att han skjutits med två vapen av olika kalibrar var känt av ännu färre. Uppgifter var så exklusiva att mordutredarna ansåg att de endast kunde ha återberättats av en gärningsman eller någon som fått en detaljerad redogörelse av densamme. Provokation Hasse, John och Micke, tre kompisar, varav den siste berättat en detaljerad och i allt väsentligt riktig historia för Mammon. Det var alltså hos dessa tre lösningen på mordet fanns och nu gällde det bara att försöka locka en eller flera av dem att prata om det. Den inbyggda problematiken var att både Hasse och Micke avtjänade långa straff för narkotikabrott. Den tredje, John, befann sig på fri fot och hade enligt vad som framkommit involverat sig i ett förhållande med Hasses flickvän Esmeralda. Åklagarna beslutade om en provokation där man genom utredningsåtgärder bland Hasses och Johns vänner hoppades få reaktioner som skulle leda till att Hasse kontaktade John på sina permissioner. Extraordinära åtgärder När inga framsteg gjordes påbörjades fas två i provokationen. Mammon hade visat sig villig att göra mer än bara avge ett vittnesmål. I två brev, ett till Micke och ett till Hasse, redogjorde Mammon på ett subtilt sätt för sina kunskaper om mordet. Avsikten var att Hasse skulle försöka kontakta Micke och fråga vad denne sagt till Mammon. Förhoppningsvis skulle Hasse söka upp John för att prata med honom om att Mammon nu utgjorde ett potentiellt hot då han bevisligen redan börjat prata med polisen i sitt eget ärende. Inför Hasses nästkommande permission installerades hemlig rumsavlyssning i Johns hem, något som inte gav önskad effekt eftersom John gjorde allt för att slippa träffa Hans. Han verkade skämmas över att ha fått ihop det med Esmeralda. I grevens tid Den slutgiltiga pusselbiten, det som avgjorde hela ärendet om man så vill, kom till mordutredarna en kväll när en av spanarna satt och lyssnade på ett samtal mellan John och Esmeralda i Johns hem. Plötsligt hör spanaren hur John berättar saker om mordet, om bortförandet, om förberedelser, om allt. De aktuella minuterna lyssnades igenom gång på gång de närmaste dagarna. I stora drag kan man säga att John beskrev hur han och Hasse tränat och hållit sig drogfria för att klara av att utföra mordet och för att kunna bära bort kroppen. Han berättade om hur den nojige Stefan gömt sig i baksätet på den bil man plockat upp honom i. John berättade också med stadig röst hur man sköt Stefan i ögonen och hur Hasses vapen klickat. Just den sistnämnda detaljen var guld värd eftersom brottsplatsteknikerna påträffat en patron som inte avfyrats med märken från ett slagstift i patronens bakkant. John beskrev för Esmeralda hur man medfört en pulka för att dra kroppen i, men att man istället burit undan kroppen ca tjugo meter från vägen, även det detaljer som stämde så exakt med hur brottsplatsen såg ut att det för utredarna och åklagarna inte rådde något tvivel om att John befunnit sig på mordplatsen. Den största nyheten, det som slutligen gjorde att alla tre som misstänktes kom att åtalas, var att John vid ett tillfälle tycks säga ”Micke sa stryp han”, i ett parti när han berättad för Esmeralda om när Stefan skjutits och låg på marken och rosslade. Slutspurt När Hasse klev av tåget i Sundsvall för ytterligare en permis blev han gripen, Micke hämtades på den anstalt där han satt medan John hämtades i hemmet. Vid husrannsakan hos John hittades brev från Hasse där han räknade upp regler för John: ”Lita inte på någon. (Förutom mig)”, ”Medverka ej i polisförhör”, 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 ”Låt aldrig polis, kriminalvård knäcka dig med häktning. Var bara tyst så löser det sig”. Om John visat tecken på dålig karaktär då han fått ihop det med sin väns flickvän så var han under hela häktningen obrottsligt lojal mot Hasse. Både John och Hasse höll sig till de utsagor de lämnat i förhören som hållits med dem i anslutning till mordet och höll i övrigt mest tyst. Micke å sin sida nekade i sten och fäktades med väderkvarnar då han beskyllde enskilda polismän och Mammon för att vara ute efter att förstöra hans liv. Rättegång Rättegången mot Stefans tre vänner, och enligt åtalet hans mördare, var välbesökt. Vänner, familj och nyfikna köade till de få platser som var vikta för åhörare. Mest spektakulärt får nog åklagarnas multimediepresentation anses vara. På tv-skärmarna visades Johns och Hasses tatuerade kroppar upp, ur högtalarna dånade rösterna och skotten från Boondock Saints, samtidigt som bilder från filmen visade en avrättning. Även bilderna på Stefans snötäckta lik väckte starka reaktioner. Det var många i rättssalen som funderade hur filmens makabra rättspatos kunnat rättfärdiga ett mord i verkliga livet, för till saken hör att åklagarna inte kunde redovisa något verkligt motiv. Narkotika, eller pengaskulder låg nära till hands. Då ingen av de misstänkta ville ge sin bild av vad som hänt så fick man hålla för troligt att det var som i filmen, att man ansåg sig göra samhället en tjänst genom att döda Stefan den där kvällen den 12:e mars 2010. Utredningen om mordet på Stefan innehöll 672 förhör, men vid rättegången var det förhöret med Mammon som såväl åklagare, misstänkta och åhörare var mest intresserad av. Åklagarna visste att det här var ett av deras starka kort. De misstänkta och deras försvar väntade på möjligheten att gå i svaromål mot hans påståenden och konstigt nog fanns det bland åhörarna de som verkade vara av uppfattningen att det är ett större svek att vittna mot sina vänner än vad det är att mörda en vän. John bröt tillslut sin tystnad och påstod att de detaljer han berättat för Esmeralda var sådana som Hasse berättat för honom och att han i själva verket bara var insatt i mordet genom att han i efterhand hade lovat att ställa upp som alibi åt Hasse. Hasse teg och nekade medan Micke fortsatte sin kamp, med god hjälp av sin försvarare, som ägnade mycket av sin tid till att ifrågasätta ljudupptagningen från den hemliga rumsavlyssningen och analysen av denna. Vad som kan vara värt att nämna är att John aldrig nekade till att det som sades på inspelningen var riktigt och när det gällde Mickes namn så kom han inte med något alternativt ord som han skulle ha sagt där åklagarna påstod att han sade ”Micke sa stryp han”. Domarna 30:e november 2012, två år, åtta månader och sexton dagar efter att Stefans kropp hittades på Klissberget i Sundsvall, fastslog Hovrätten för nedre Norrland att det var ställt utom rimlig tvivel att det var Hasse och John som mördat honom. John dömdes till 16 års fängelse precis som i tingsrätten, medan Hasse som dömts för ett narkotikabrott efter det att mordet begicks fick 14 år, vilket var en skärpning med ett halvår mot tingsrättens dom. Motivet förblev oklart Förhoppningsvis fungerade domen som ett slags avslut för Stefans familj och vänner. För utredare, spanare och åklagare var domen slutet på ett mycket långt arbete som förutom det lyckade resultatet även var ett kvitto på att långsiktighet och udda lösningar kan visa sig lönsamma. Någon sensmoral eller något sedelärande är svårt att se i en sådan här tragisk händelse, men det finns en form av ironi. I avsaknad av erkänt motiv så kan man bara luta sig mot en allmänt vedertagen teori om att Stefan mördades för att han inte var bra för affärerna, att hans hot och våldsamma uppträdande fick polisen att intressera sig för narkotikamarknaden i allmänhet, och Stefan och Hasses affärer i synnerhet. Ironin består i att mordet i sig ledde till en offensiv mot narkotikabrottsligheten där ett tjugotal personer kom att dömas för grova narkotikabrott under knappt två år. Droger och pengar är som bekant två vanliga motiv till grovt våld. Att gärningsmän är påverkade av steroider när de utför sina gärningar är även det känt. Om Hasse och John missbrukade steroider vid tiden för mordet vill jag låta vara osagt. Fakta i fallet är att Hasse hade anabola steroider på sig när han greps för mordet, dessutom dömdes både Hasse och John för dopingbrott i samband med Hasses dom för grovt narkotikabrott. Att Hasse, John och Micke under tiden innan mordet var frekventa besökare på ett av Sundsvalls största gym är även det ett faktum. För polismyndigheten i Västernorrland blev utredningen och hela den långa och krokiga vägen fram, ett kvitto på att man med små resurser kan få bra resultat om man vågar se långsiktigt och vara hängivna. Ska ett pussel av den här svårighetsgraden läggas måste alla från dörrknackande poliser till myndighetsledningen tro att det finns en lösning, tro att man tillsammans kan få bitarna på plats och sist men inte minst tycka att alla människor, hur de än levt sina liv, har rätt till samma polisiära ansträngning för att få upprättelse. Alla namn i artikeln förutom Stefans är fingerade. Kriminalinspektör Veronica Andersson på länskriminalen har bistått med uppslag och fakta utifrån sin roll som en av de ansvariga utredarna. n (Ytterligare lästips http://polistidningen.se/2009/05/ effektiv-narkotikaspaning-i-norrland/) Tingsrätten fällde John och Hasse för mordet på Stefan, Micke friades då bevisningen inte ansågs hålla. Den SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Tiga är silver, tala är guld! Gärningsmän som kan bindas vid ett brott berättar sällan om andras inblandning i det, i vart fall inte om det inte finns något att vinna på det. Att någon av de inblandade trots allt gör det kan ibland vara det enda sättet att komma vidare i en utredning och lagföra alla som deltagit i brottet. I vissa länder har man försökt göra något åt detta och infört strafflindring för den som lämnar uppgifter som gör att andra gärningsmän kan gripas och lagföras. Detta är självklart inte okontroversiellt. Kan man lita på sådana uppgifter som gärningsmannen har lämnat under förutsättningen att han skulle ges strafflindring? Exempelvis har Finland övervägt att införa strafflindring för de gärningsmän som samarbetar, men man har avstått från det med motiveringen att sådana uppgifter ofta kan ifrågasättas och att det egna brottet inte kan sonas genom att gärningsmannen kan visa att andra också har begått brott1. Den danska riksåklagaren har i sitt informationsblad ”Rigsadvokaten Informerer Nr. 2/2009” kommenterat ett danskt rättsfall där tre personer hade åtalats för narkotikasmuggling från Nederländerna via Danmark till USA. Tingsrätten avslog åklagarens begäran att höra fyra personer som vittnen. Dessa personer hade ingått ett avtal med åklagarmyndighet i USA om straffnedsättning, s.k. ”plea bargains”. De hade en förpliktelse att vittna mot medgärnings-männen för att avtalet om straffnedsättning skulle gälla. Tingsrätten fann att vittnena hade ett uppenbart intresse av att lämna berättelser utifrån vad som förväntades av dem, och detta väckte sådana betänkligheter att vittnesbevisning inte tilläts. Högsta domstolen bestämde emellertid att vittnesbevisningen skulle tillåtas, bl.a. med hänvisning till att även dansk lag föreskriver strafflindring när någon har lämnat upplysningar som leder till att medgärningsmännens inblandning kan utredas. I 82 § i den danska strafflagen föreskrivs nämligen att vid straffmätningen ska hänsyn tas till 1. 2. 3. RP 44/2002 rd, Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till revidering av lagstiftningen om straffrättens allmänna läror, s 185 Dnr 09-194651ENE-FJOR 78 § LOV 2005-05-20 nr 28: Lov om straff (straffeloven) § Rättsrutan § 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 ”at gerningsmanden har givet oplysninger, som er afgørende for opklaringen af strafbare handlinger begået af andre”. Det kan leda till lindrigare straff än normalt eller till att straffet helt bortfaller. Högsta domstolen erinrade dock om att vid bevisvärderingen måste hänsyn tas till att vittnesberättelserna kan vara osanna och motiverade av utlovade fördelar. Även i Norge ges strafflindring till den som bidrar till att andra gärningsmän kan lagföras. I en dom avseende grovt narkotikabrott från tingsrätten i Fjordane från 20092 lämnades en straffrabatt på 45 procent för att den dömde dels hade lämnat ett förbehållslöst erkännande, dels hade lämnat sådana uppgifter som varit helt avgörande för att medgärningsmannens brott kunde utredas. I stället för fängelse i 4,5 år bestämdes straffet till fängelse i 2,5 år (åklagaren hade föreslagit 2 år och 9 månader). Systemet med straffrabatt när uppgifter har lämnats om andras delaktighet i brottet har utvecklats i praxis och tillämpas utan direkt stöd i lag, men i en ny strafflag, som inte har trätt ikraft ännu, föreskrivs strafflindring om ”lovbryteren har i vesentlig grad bidratt til oppklaring av andre lovbrudd”3. Intresset av och svårigheten att utreda allvarliga brott och lagföra de verkligt straffvärda gärningsmännen tycker jag motiverar att också Sverige inför en sådan strafflindringsgrund som tillämpas i Danmark och Norge. Vi bör samtidigt passa på att utreda möjligheten att i lag reglera strafflindring vid erkännanden, vilket man har gjort i Danmark och Norge och t.o.m. i Finland. Joakim Zander Internationella åklagarkammaren Malmö § Rättsrutan § Cannabisodlingar Stor cannabisodling avslöjad norr om Örebro Narkotikagruppen i polisområde Norr i Örebro län hade en tid misstänkt att brottslig verksamhet pågick vid gamla bilskroten i Striberg utanför Nora. I början av september upptäckte polisens spanare en man vid fastigheten. Mannen konfronterades och vid efterföljande husrannsakan upptäcktes en omfattande cannabisodling i sju stora (3x3 meter) odlingstält inne på bilskroten. Mannen greps, misstänkt för framställning av narkotika. Samma natt iakttog polisen en man med ficklampa smyga runt bilskroten. Även denna man greps då det visade sig vara fastighetsägaren, hemmahörande i Stockholm. De båda gripna förhördes men berättade helt olika historier om deras anknytning till bilskroten. av september. I samband med gripandet genomfördes husrannsakan och polisen hittar då bland annat cannabisplantor. De två stockholmarna förnekade inledningsvis all inblandning i cannabisodlingen. Analyser av telefonlistor från de gripnas mobiltelefoner visade dock att de gjort ett stort antal resor mellan Stockholm och Striberg. Omfattande tekniska undersökningar gav också åtskilliga fingeravtryck, skoavtryck och DNA-träffar som ytterligare stärkte misstankarna mot männen. Efter många förhör och fortlöpande presenterande av bevisning erkände alla de tre gripna sin del i cannabisodlingen. De två stockholmarna var hjärnorna bakom odlingen och den tredje mannen vaktade fastigheten. Han sov i lokalerna och hade order om att inte släppa in polisen, för då skulle det bli problem. Basketdomare De två gripna stockholmarna har ingen anknytning till Örebro län. Det som förenar dem är att de dömer basket på elitnivå. En av männen hade dömt en match samma dag som han anhölls i sin frånvaro. I utredningen förekommer fler personer som också är basketdomare på elitnivå. Två miljoner I sju odlingstält fann polisen totalt 742 cannabisplantor. Erkännanden Via inre spaning uppstod några dagar senare även misstankar mot en tredje man, också hemmahörande i Stockholm. Han anhölls i sin frånvaro och efter någon dags spaning greps han i Stockholm i slutet Polisen avslöjar många inomhusodlingar i Västerbotten Aldrig förr har polisen i Västerbotten upptäckt så många cannabisodlingar som under de senaste åren. Under 2010 och 2011 avslöjades 40 stycken och bara under de senaste veckorna har odlingar hittats i Vilhelmina, Vindeln och Åsele. – Man kan inte säkert veta om det faktiskt är fler som börjat odla, eller om polisen blivit bättre på att upptäcka dessa brott, men min uppfattning är att det är en bandning av båda de faktorerna, säger Olle Andersson vid roteln för grova brott i Västerbotten till Västerbottens-Kuriren. Sofistikerade odlingar Det har varit ganska sofistikerade odlingar av mel- Vid bilskroten beslagtogs 72 kilo nyskördade cannabisväxter som efter analys hos Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) visade sig bli över 19 kilo cannabis. Värdet på gatunivån hade varit över två miljoner kronor. Om alla plantor vid odlingen fått växa färdigt hade de gett ca 28 kg cannabis. Åtal mot de tre männen väcktes 4 januari 2013 och rättegång pågår i skrivande stund. Källa: Aftonbladet och www.polisen.se lanstorlek i villor, som upptäckts tack vare misstänksamma grannar, polisiärt underrättelsearbete eller av en slump. Men det är inte odlingens storlek som är avgörande, utan det går att få ut en stor mängd marijuana av god kvalitet även på liten yta. Man använder numera odlingstält, fläktsystem, belysning och bevattning m.m. som enkelt kan köpas via speciella odlingssajter på nätet. Innan växterna skickas till Kriminaltekniska laboratoriet i Linköping för bl.a. vägning och bestämning av THC-halten, ska de torkas. I polisens utredningsarbete görs regelmässigt en beräkning av hur stor odlingen skulle bli om den fått växa färdigt och vilken THC-halt den i så fall skulle ha vid skörd. Källa: Västerbottens-Kuriren, VK SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 51 Världen runt Iran: rekordbeslag i kamelkaravan Efter våldsamma eldstrider med smugglare vid gränsen mot Pakistan kunde iransk polis i helgen beslagta över 11 ton narkotika, det mesta opium. En smugglare dödades och flera andra skadades. Totalt beslagtogs nära 10,7 ton opium och över 300 kilo hasch. Det enskilt största narkotikabeslaget sedan islamska republiken bildades 1979, enligt iranska medier. Gränspolisen var informerad i förväg när kamelkaravanen med narkotika passerade i fredags natt in i sydöstra provinsen Sistan och Baluchestan mot Pakistan. – Vi hade fått tips från människor som bor i trakten som hade observerat kamelkaravanen och som insåg att något skumt var på gång, säger polisgeneralen Qolam Nabi Kouhkan till iranska statstelevisionen. Striden pågick över ett dygn, minst en av smugglarna dödades i striden och flera skadades. Iran ligger vid en smugglingsled för narkotika från Afghanistan till Europa, men också till länder vid Persiska viken. Stora beslag av opium (och heroin) förekommer regelbundet, men detta var i särklass det största. Sedan iranska nyåret 20 mars har omkring 300 ton illegala droger hittills tagits, rapporterar Teheran Times. Källa: Drugnews/BC-SL Smugglare sköt marijuana över gränsen med kanon Mexikanska smugglare använde en gasdriven kanon för att skjuta cylindrar med marijuana över gränsen mot USA. 33 burkar fyllda med sammanlagt 45 kilo marijuana plockades upp av US Border Patrol innan smugglarna hann hämta dem. Burkarna låg i ett område ca 150 meter från gränden nära San Luis i Arizona. En kolsyretank hittades på den mexikanska sidan av gränsen. – Vi har sett katapulter, men inget som detta, berättade en gränskontrollant för Reuters. Amerikanska myndigheter har förbättrat gränsstaket och utökat den elektroniska övervakningen under senare år. Smugglarna har svarat med att skicka marijuana i lågtflygande miniflygplan eller slunga narkotikan över gränsen med katapult. Källa: Reuters 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Spicerökning orsakar alltfler akutbesök i USA Syntetiska cannabinoider, som också kallas syntetisk marijuana i USA, orsakade 11 406 besök på akutmottagningar i USA under 2010, enligt en rapport från Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA). Det är oftast yngre människor, flest män, som är involverade. Totalt registrerades 4,9 miljoner drogrelaterade besök på akutmottagningar det året. I juli 2012 förbjöds försäljning i USA av alla former av syntetiska cannabinoider genom federal lagstiftning. Källa: www.samhsa.gov Kokain som bröstimplantat Vi har tidigare rapporterat om att sydamerikanska kokainsmugglare opererat in kapslar med narkotika i levande hundar som sedan fraktats med flyg till Europa. Nyligen grep polisen i Barcelona en kvinna som anlänt med flyg från Bogota. Kvinnan upptäcktes vid tullkontrollen eftersom hon bar blodiga bandage över färska operationsärr på brösten. Det avslöjades då att hon bar 1,38 kilo kokain i sina helt nya bröstimplantat. Kvinnan, som var från Panama, berättade att smugglarna tvingat henne att genomgå operationen. Det är ingen överdrift att säga att operationen inte var professionellt utförd och gripandet kan ha räddat kvinnans liv. Det är känt att ”Bodypacking”, dvs. att smuggla narkotika inuti kroppen, kan vara extremt farligt och orsakar många dödsfall. Källa: reportingproject.net En kvinna från Panama hade 1,38 kilo kokain inopererade i brösten. Landet runt Ove Rosengren in memoriam Ove Rosengren (1940 – 2012) var under åren 1979 – 2010 förbundsordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). I den rollen bidrog han kraftfullt till opinionsbildningen för en restriktiv narkotikapolitik. Under hans tid initierade RNS bl.a. en kampanj för kriminalisering av olovligt bruk av narkotika. Så skedde också genom ett riksdagsbeslut 1988. Rosengren var socionom och arbetade i många år som behandlare, bl.a. inom Hasselakollektivet och senare inom kriminalvården. Han var känd för sin förmåga att kommunicera, allt från att få en ung missbrukare att förstå allvaret i sin situation till att trollbinda en stor publik. Han var en folktalare i den klassiska traditionen. Under senare år ägnade han sig åt författarskap och skrev om bl.a. den kriminella personligheten och om förödande passioner, d.v.s. beroendetillstånd. Hans största insats för en restriktiv narkotikapolitik i vårt land var att han tillsammans med bl.a. Nils Bejerot under senare delen av 1970-talet gjorde upp med den då förhärskande permissiva inställningen till narkotikamissbruk och pekade på praktiska insatser. Subventionen för Ritalin och Concerta kan omprövas ADHD-läkemedel, som till stor del utgörs av Ritalin och Concerta med den amfetaminliknande och narkotikaklassade substansen metylfenidat, såldes för drygt 562 miljoner kronor i Sverige under 2012. Drygt hälften av tabletterna var avsedda för vuxna, fler än 30 000 individer, trots att läkemedlet inte är godkänt för behandling av vuxna. Likväl får alltfler vuxna med diagnosen ADHD behandling med dessa preparat. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har reagerat på detta och vill nu ompröva den generella subventionen för ADHD-läkemedel. – Vi kan konstatera att det är en omfattande off label-förskrivning av ADHD-läkemedlen. Det gör att vi kan misstänka att behandlingen idag inte blir kostnadseffektiv, säger Jonas Lindblom, medicinsk utredare på TLV. Källa: Lakemedelsvarlden.se JH Kat – en tuggande bomb Att tugga kat är en uråldrig tradition som är etablerad bland somalier, etiopier och jemeniter i Sverige. Kat anses vara mindre farligt och inte lika starkt beroendeframkallande som alkohol, heroin, amfetamin och andra droger, men kan ändå ge svåra följder både fysiskt, psykiskt och socialt, skriver tidningen Vårdguiden. Därför har Sveriges första mottagning för katmissbrukare öppnats i Rinkeby-Kista beroendemottagning av Beroendecentrum Stockholm. Där arbetar bl.a. Yakoub Aw Aden Abdi, en överläkare och psykiatriker som härstammar från Somalia. I hans hemland är det lika vanligt att man tuggar kat tillsammans, som att vi här i Sverige träffas över en fika eller öl. Enligt Yakoub Aw Aden Abdi, som själv har testat kat, finns det knappast några somaliska män som inte har prövat. Även kvinnor har börjat tugga i smyg. De som hamnar i missbruk och tuggar större delen av dygnet får problem med hälsan, ekonomin och familjen. Behandlingen på katmottagningen går främst ut på stödjande, motiverande samtal, infor- Kat-tuggande män i Jemen mation och läkemedel som lindrar abstinensbesvär. Användningen av kat ökar konstant liksom smugglingen. 2011 tog tullen närmare 20 ton kat i beslag mot ca 10 ton år 2009. Källa: Vårdguiden nr 4-2012 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 55 ”Rush hour” på Plattan Narkotikainsats i Stockholm City. Inget brott för litet, ingen bandit för stor. Jag visste redan innan insatsen, vis av erfarenhet, att vi skulle rapportera runt 50-60 personer för narkotikabrott. En hel del av den beslagtagna narkotikan skulle precis som vanligt utgöra legalt förskriven Subutex som läckt ut från någon av stans alla beroendemottagningar. Subutex är en av opiatmissbrukarnas favoriter. Men sedan flera år hade vi uppmärksammat att även ungdomar och personer som aldrig tidigare kommit i kontakt med narkotika börjat ta Subutex som initialdrog. Orsakerna är flera bland annat ständig tillgång. Inga äckliga smutsiga nålar och kanyler behövs trots att vissa missbrukare väljer att just injicera Subutex. För andra är det bara en tablett som diskret smälts under tungan. Vissa, framför allt ungdomar, menar på att man inte knarkar om man tar ett oskyldigt piller, men Subutex är starkt. Dödligt starkt. Man får en kick och ett långt rus av Subutex till skillnad från Suboxone. Det senare preparatet som bara tar bort opiatsuget är därför billigare och inte lika populärt på svarta marknaden. Injiceras Subutex ihop med oralt eller inhalerat intag av bensodiazepiner blir ruset både starkare och längre. 200-250 kronor kostar en 8 mg tablett. Det är dessutom en bra sidoinkomst för patienter i subutexprogrammen om de lyckas lura till sig fler tabletter än vad de behöver av sin läkare. Snabbt säljs överskottet vidare, ofta redan direkt utanför mottagningarna. Varje sugen köpare och kund är välkomna oavsett ålder, kön, nationalitet eller social bakgrund. Som vanligt var tempot högt även vid denna insats. Jag spanade ut mot området kring Burger King, en av de mest frekventa försäljningsplatserna. Försökte profilera ut narkotikasäljarna. Vem, vad skiljde sig från mängden bland de slitna missbrukarna? Sidoinkomsterna för missbrukarna på Plattan är många. Kundens ålder är oväsentlig men ibland helt avgörande. Framför allt när unga tjejer får betala med sex för sin narkotika. Min ”snutradar” fortsatte att slå, samtidigt som tankarna om misären på Plattan virvlade i mitt huvud. Vanliga människor stressade förbi. De är alltid på väg. Alltid stressade. De passar inte in där. De där välklädda och för fina. Lätta att profilera bort. Radarn slår till Plötsligt slog min radar till mot två lite mer välklädda tonårspojkar i 15 årsåldern. De gick runt bland missbrukarna. De passade inte in i gatubilden. De frågade uppenbart efter något och frågan var vad? Kunde det vara narkotika eller var de kanske bara ute efter cigaretter, letade de efter någon som kunde köpa ut från bolaget till dem eller kanske ville de köpa lite stöldgods. 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Mina farhågor besannades när pojkarna gick fram till Peter. Peter var välkänd för mig. En av många heroinister. Vi hade träffats tidigare. Jag visste att Peter var patient på en av de stora subutexmottagningarna i Stockholm. Förra året hade jag och kollegan nämligen rapporterat honom för förberedelse till överlåtelse av narkotika. Han hade suttit på en parkbänk utanför sin subutexmottagning och krossat sin just nyuthämtade legalt förskrivna Subutex och förpackat dem i små amsterdamkuvert. Bredvid honom hade 5-6 andra missbrukare uppehållit sig. Potentiella kunder kanske? I Peters magväska anträffades illegal Iktorivil, sprutor och kanyler samt ytterligare amsterdamkuvert med subutexkross. Vid kontroll med Peters mottagning framkom det att han ordinerades Subutex. Han skulle svälja den på plats under bevakning. Peter hade precis som många andra patienter spottat ut sin Subutex. Uppenbart hade han sedan tänkt sälja den vidare. Så blev det inte den dagen. Peter och de två pojkarna gick nu med bestämda steg mot Sergelgången som leder in i Gallerian. Ett välkänt ställe för narkotikaöverlåtelser. Jag ropade på mina kollegor men inga var i närheten. Snart skulle det ske ännu en överlåtelse av narkotika. Jag var helt säker. Ena pojken tog upp ett par hundralappar och Peter tog upp en Subutex i originalfolieförpackning. Jag gick strax bakom. Inne i gången växlade narkotikan och pengarna ägare. Jag såg det tydligt och ingrep. Åren på gatan gav återigen utdelning med allt vad det innebär. Ännu en brottskod 5005. Det visade sig att pojkarna hade rest upp från Sköldinge, en liten by mellan Katrineholm och Flen, enkom för att köpa narkotika. Plattan var deras första val för att skaffa sig narkotika. Deras val var klokt. Ungefär en minut tog det för dem för att få tag på Subutex. Legalt förskriven Subutex. Såld av Peter som var patient på en av stans stora subutexmottagningar. Peter blev kroppsvisiterad och förhörd. Han var fortfarande med i subutexprogrammet och hämtade nu ut 21 stycken 8 mg tabletter en gång per vecka. En dryg timme innan vårt ingripande hade han hämtat ut sin veckodos som således var tre stycken 8 mg Subutex per dag, 21 tabletter för hela veckan. Nu, en dryg timme senare, hade han bara 13 stycken kvar. Samtliga 13 hade han brutit bort från kartan till en och en. Allt för att underlätta att langa dem vidare vid snabba överlåtelser som den jag ingripit mot. ende. Trots att jag personligen vid två tillfällen och mina kollegor en tredje gången informerat Peters mottagning har han fått vara kvar i programmet. Att han dessutom sålt sin Subutex vidare till barn verkade inte mottagningen lägga någon större vikt vid utan tvärtom en av deras anställda vittnade i stället till Peters fördel vid rättegången. Märkligt kan man tycka eller kanske rent av osmakligt. Döm själva. Vändningen Artikelförfattaren ingriper på plattan Dömd trots karaktärsvittne Peter blev senare dömd för överlåtelsebrottet och fick återigen villkorlig dom av Stockholms tingsrätt. Detta trots att han sålt sin legalt förskrivna narkotika vidare till ett barn. Under rättegången deltog även Peters behandlande sköterska från hans subutexmottagning. Hon var Peters karaktärsvittne. Hon berättade att Peter nämligen mer eller mindre varit prickfri i sin behandling och var en mycket bra person. Hon trodde heller inte det var möjligt att han skulle ha sålt sin legalt förskrivna Subutex vidare. Förbannad satt jag och lyssnade på hennes försvarstal. Hon försvarade någon som hade sålt legalt förskriven narkotika till ett barn. Mina tidigare erfarenheter av personalen på de olika mottagningarna i Stockholm var dock bra. De var seriösa. Än i dag är det en gåta för mig hur denna sköterska kunde ställa upp som karaktärsvittne och om det verkligen var sanktionerat från mottagningen. Omdöme verkade helt klart saknas i alla fall. Peter drog troligen slutsatsen att det är mer eller mindre riskfyllt att sälja sin legalt förskrivna narkotika. Det tog ytterligare drygt två år innan Peter åkte fast igen för att sälja sin legalt förskrivna Subutex nere på Plattan. Två spanare från Citypolisen såg hur Subutex och pengar bytte ägare. Återigen hade Peter sålt sin legalt förskrivna Subutex och han dömdes ännu en gång till villkorlig dom. Stockholms tingsrätt hävde dessutom beslaget av de sex beslagtagna Subutextabletter Peter hade burit på sig men förverkade den halva tablett som han hade överlåtit. Det var i och för sig inga stora mängder narkotika som Peter vid tre tillfällen sålt eller förberett sig för att sälja vidare. Många langare har genom åren sålt betydligt större mängder narkotika till betydligt fler personer. Skillnaden här var att Peter var en av otaliga patienter som ingick i ett subventionerat läkemedelsprogram innehållande mycket kraftfull narkotika. Peter var även en av otaliga patienter som lyckats lura till sig mer Subutex än vad han egentligen behövde. Peter var även en av flera patienter som skrupelfritt sålde sin narkotika vidare till barn och andra bero- Samtidigt som poliser i hela Sverige har försökt bekämpa denna företeelse på gator och torg har även arbetet skett på andra fronter. Larmrapporterna har under åren varit flera men de verkar inte ha nått fram till beslutsfattande myndigheter. Vändningen kom dock hösten 2012. En reporter från SVT gjorde ett inslag med dold kamera där hon erbjöds legalt förskriven Subutex utanför en stor beroendemottagning. Hon intervjuade ungdomar som berättade liknande historier som den med Peter. Hon intervjuade även företrädare för SNPF. Det här var kanske det som fick bägaren att rinna över. När jag slog på text tv 23 november 2012 informerade tillverkaren Reckitt Benckiser att de skulle sluta distribuera Subutex i Sverige. I ett pressmeddelande skrev SVT; ”Subutex är ett läkemedel som ges på recept mot heroinberoende, men nu stoppas det i Sverige. I samråd med svenska myndigheter har läkemedelsföretaget Reckitt Benckiser beslutat att sluta distribuera det här, rapporterar SVT. En bidragande orsak är rapporter om missbruk av preparatet. – Missbruksproblemen har visat sig ännu större än vi tidigare trott. Det som tidigare varit rykten har aktualiserats och gör gällande att unga människor börjar sitt missbruk med Subutex, säger Claes Nordenson, produktchef på Reckett Benckiser, till SVT” Många bäckar små brukar man säga. Hatten av er för er alla poliser runtom i Sverige som år efter år beslagtagit Subutex. Ni som spanat och ingripit och suttit och skrivit rapport efter rapport. Ni som har vittnat under ed om era iakttagelser på gator och torg. Era historier blev till slut uppmärksammade. Ni har alla bidragit till att göra det här möjligt. Reportern borde enligt min mening tilldelas stora journalistpriset för sina reportage. De talar helt för sig själva. Företrädarna på Reckett Benkiser vill jag även ge en eloge för sitt beslut och sitt agerande att dra tillbaka Subutex. Preparatet kom till för att hjälpa människor från sitt missbruk av heroin. När nu företaget förstått att preparatet väldigt ofta även fått människor och barn fastna i missbruk så vill de inte längre distribuera produkten. Bra jobbat alla… n Christopher Landin Narkotikapolis Stockholm City SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 59 Subutexlangare dömd till fängelse i Sundsvall ”Störste subutexlangaren dömd till fängelse” skrev Dagbladet i Sundsvall den 20 november 2012. Bakom rubriken döljer sig en 58-årig iransk medborgare, känd missbrukare som flera gånger dömts för narkotikabrott. Han dömdes av Sundsvalls tingsrätt till ett år och sex månaders fängelse för narkotikabrott och narkotikasmuggling. Domen avsåg flera åtalspunkter. Det grövsta brottet avsåg innehav av 189 Subutextabletter 8 mg och försäljning av Subutex till missbrukare. 189 Subutex i gömma på vinden Den 58-årige mannen är känd av polisen i Sundsvall som missbrukare och langare och han är dömd för bland annat narkotikabrott vid ett tiotal tillfällen. En dag i oktober 2012 hade några spanare bevakning på 58-åringens adress. Man hade fått nya tips om att mannen sålde Subutex. Spanarna såg en ung man komma fram till porten där han träffade 58-åringen. Efter en stund skildes de åt och polisen haffade den unge mannen som var påtagligt nervös. Han berättade att han just köpt en halv Subutex och åtta Lyricatabletter för 300 kronor av den äldre mannen. Han medgav också att han vid några tidigare tillfällen hade köpt Subutextabletter av mannen och att priset var 300 kronor per tablett. 58-åringen greps och polisen gjorde husrannsakan i hans bostad. På vinden, i väggen under takfoten, hittades två paket med sammanlagt 189 Subutextabletter, urklippta en och en från tablettkartor. Mannen erkände att tabletterna var hans, men han förnekade försäljning. Tabletterna hade han köpt på Sergels torg i Stockholm dit han brukade åka ibland. Enligt 58-åringen betalade han 85 kronor styck för 150 tabletter senast i Stockholm. 100 tabletter skulle han skicka till sin brorson i Iran och resten var avsett för egen konsumtion. Utpekad som Sundsvalls störste Subutexlangare När en annan känd missbrukare, som vi kan kalla Mats, blev hörd av polisen om sina kontakter med 58-åringen, berättade han att han köpt Subutextabletter var och varannan dag under 5-6 år. Enligt Mats är mannen den som säljer mest Subutex i hela Sundsvall och ”alla som använder Subutex köper det av honom”. Priset är alltid 300 kronor för en Subutex 8 mg. Mats berättade vidare att 58-åringen brukar åka till 58-åringen reste ofta till Stockholm för att köpa Subutextabletter på den illegala marknaden för försäljning i Sundsvall. Stockholm en gång varje vecka och köper då 200-300 tabletter. Tablettkartorna brukade han sedan klippa isär för att kunna sälja enstaka tabletter. 58-åringen säljer också Lyrica som han får förskrivet av läkare. Även andra narkotikaklassade tabletter brukar finnas till salu. Smugglade narkotika från Iran Någon vecka före den relaterade händelsen i oktober, anlände 58-åringen med flyg från Iran till Arlanda. Vid visitation av hans bagage hittade tullen 1000 tabletter klonazepam 2 mg, en bensodiazepin populär bland missbrukare, samt 200 tabletter tramadol 100 mg och 10 gram metamfetamin. Under februari-mars 2012 ingrep polisen vid tre tillfällen mot 58-åringen i samband med överlåtelser av Subutex eller andra narkotikaklassade tabletter. Vid samtliga tillfällen beslagtogs olika mängder Subutex och andra tabletter som mannen hade i sin bostad. Den dom som tingsrätten avkunnade i november avsåg alla dessa händelser. n Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 61 Ökning av metadon- och subutexrelaterade dödsfall I slutet av 2012 publicerades en rapport från karolinska institutet avseende narkotikarelaterade dödsfall under 2011. Denna rapport konstaterade en ökning av antalet dödsfall där den avlidne hade spår av metadon eller buprenorfin i kroppen. Antalet avlidna med spår av heroin uppgick till 143. Antalet med spår av metadon eller buprenorfin var 152. Orsak och verkan Till att börja med ska det sägas att de undersökta dödsfallen benämns som ”narkotikarelaterade” av en orsak. Det vore direkt vårdslöst att påstå att det är intag av de enskilda preparaten som i alla redovisade fall leder fram till direkt död. De undersökningar som genomförs har mycket svårt att fullt ut peka på vad som var den direkt avgörande dödsorsaken. Här finns utrymme för tolkningar och hypoteser. Något som man bör vara försiktig med oavsett vilken utgångspunkt man har i sitt resonemang. Författarna till rapporten menar att det är svårt att göra en distinktion mellan vad som är akut direkta dödsfall till följd av förgiftning och dödsfall till följd av lång tids missbruk. Missbruk som i sin tur ger upphov till dödsfall där för tidiga ”naturliga” dödsorsaker fällt avgörandet. Man tycks dock vara överens om att när det gäller den senare kategorin är siffrorna med största sannolikhet i underkant. Det vill säga att betydligt fler narkotikarelaterade dödsfall skulle upptäckas om man undersökte noggrannare. Objektivt kan man hursomhelst konstatera att antalen dödsfall relaterade till metadon och buprenorfin följer en utveckling som sammanfaller med en samtidig ökning av legalförskrivning av samma preparat. Preparatets fel eller samhällets fel? Efter det att rapporten publicerades blåstes inte helt oväntat debatten om substitutionsbehandling igång igen. En debatt som i perioder tenderar att bli lätt polariserad. Grundteserna i debatten borde dock vara oomtvistade. 1. Substitutionsbehandling behövs. Behandlingen räddar liv och är helt avgörande för att vissa individer ska kunna få en tillräckligt stabil grund att kunna gå vidare mot ett liv i drogfrihet. 2. Kontrollen av legalförskriven narkotika är ofullständig. Det förekommer läckage från legalförskrivningen på ett sådant sätt att preparat avsedda att behandla i själva verket missbrukas. 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Att ifrågasätta någon av dessa grundteser är lika konstruktivt som att diskutera vad som kom först, hönan eller ägget. Den diskussion som ska föras bör snarare handla om nivåer och kontroll. Det är inte ok att en heroinist tvingas vänta i en vårdkö för att komma in i ett program och därigenom riskera att under tiden dö av en heroinöverdos. Det är inte heller ok att en missbrukare får gå med i ett program, fortsätta sidomissbruka och dessutom finansiera sitt sidomissbruk med att sälja sitt metadon eller subutex. Med rätt styrning och kontroll räddar opiatersättning liv. Utan styrning och kontroll tar den fler liv än den var tänkt att rädda. Enkel matematik. Förändringar att vänta? Omedelbart efter rapporten släpptes infann sig ett viss mått av självrannsakan hos en del aktörer inom beroendevården. På ett sätt som kanske inte riktigt skönjts tidigare kunde man i vissa fall tillstå att kontrollen periodvis inte har varit så bra som den borde. Min uppfattning är dock att det vore populistisk att lägga ansvaret enbart på beroendevården. Här borde tillsynsmyndigheter ha agerat tydligare i ett tidigare skede. Det borde gå att kombinera en hög tillgänglighet av substitutionsbehandling i vården med en stark kontroll. Det borde finnas tydligare riktlinjer för de olika faser som en narkotikaberoende kan förväntas gå igenom i substitutionsbehandling och vilket ansvar som ligger på såväl vårdtagare som vårdgivare. Individuella behandlingsplaner som verkligen följs upp och kontrolleras. Vad händer till exempel med de missbrukare som går in i substitutionsbehandling och fortsätter med ett omfattande sidomissbruk av alkohol, cannabis, heroin eller det som ofta ger en dödlig mix, bensodiazepiner? Ska man bara slänga ut dem från programmen? Å ena sidan med risk för död genom att de fortsätter missbruka utanför programmet. Å andra sidan med risk för död för att de ändå utsätter sig för samma risk i programmet. Ett dilemma för många läkare som inte får ge behandling som utsätter patienten för allvarlig risk. Fruset urin i metadonflaska är en indikation på att användarna döljer ett sidomissbruk Vad händer med Missbruksutredningen? Vill man ta dessa frågor på allvar är det nog dags att återigen se över missbruksvården. I april 2011 presenterades en statlig offentlig utredning författad av Gerhard Larsson. Vissa beskyllde den för att vara drogliberal. Andra jublade då de bara såg förslagen om en utökad substitutionsbehandling som nyckeln till framgång. Den lilla detalj som många tyckts ha förbisett var att Larsson föreslog en vård där han ställde höga kvalitetskrav. En vård där patienter erbjuds en tvärprofessionell utredning. En vård där olika behandlingsalternativ ska erbjudas och där det ska prövas om beroendet ”går att bryta UTAN ersättningstabletter”. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Larssons intentioner var att alla alternativ skulle vara utredda innan man ställer in en patient på substitutionsbehandling. Och om nu denna behandling är det sista återstående alternativet så skall den förenas med en tydlig plan, tät uppföljning och god kontroll. Problemet med Larssons förslag är att det kostar kraft och pengar. Det kanske är av den anledningen som det blev märkligt tyst efter det att Larssons förslag las fram. Det kanske blir jobbigt när man inser att det inte finns några genvägar till framgång. Är samhället verkligen beredda att betala priset för en missbruksvård värd namnet? Om svaret på den frågan är ja, vad väntar vi på? n Lennart Karlsson Antal avlidna med olika drogtyper i kroppen bland rättsmedicinskt undersökta 1994-2011, dominerande drog vid narkotika-screening. År 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Morfin (6-mam) 100 (39) 110 (37) 118 (40) 137 (62) 142 (55) 149 (55) 193 (67) 198 (69) 147 (48) 134 (51) 128 (42) 138 (60) 110 (33) 142 (65) 144 (46) 135 (52) 120 (34) 143 (39) Metadon 9 12 11 14 9 11 9 17 28 29 26 25 22 48 74 76 94 86 Buprenorfin 1 2 7 16 15 22 52 37 59 66 Amfetamin 62 50 76 67 72 95 76 78 107 98 98 72 97 109 107 83 92 79 Kokain 2 1 1 2 5 10 1 6 18 10 9 6 9 13 7 9 5 Övriga 1 4 7 1 6 14 13 10 14 10 16 8 22 33 26 27 48 THC 22 17 22 25 38 28 39 43 37 32 47 28 41 44 63 63 56 60 Totalt 194 191 232 251 264 294 341 350 336 327 326 304 299 396 486 427 457 487 Källa: Statens Folkhälsoinstitut, www.fhi.se SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 65 Subutex in memoriam Dödsruna över en tablett Under januari 2013 kommer buprenorfinpreparatet med varumärket Subutex att dras in för försäljning på den svenska marknaden. Detta är ett beslut som tagits av företaget Reckitt Benckiser. Företagets eget beslut ” Missbruksproblemen har visat sig ännu större än vi tidigare trott. Det som tidigare var rykten har aktualiserats och gör gällande att unga människor börjar sitt missbruk med Subutex. Bara farhågan om något sådant gör att man inte vill stå bakom ett sådant preparat, säger Claes Nordenson, produktchef på Reckitt Benckiser.” Spekulationer från olika håll har gjort gällande att företaget tagit detta beslut för att fasa in andra preparat på marknaden. Detta känns dock inte särskilt troligt då man, enligt läkemedelsverket, har haft sextio procent av försäljningen på den svenska marknaden. Utan att ge sig in på diskussioner om kronor och ören torde företagets beslut orsaka dem ett betydande ekonomiskt bortfall, i vart fall på kort sikt. Sett utifrån det perspektivet menar jag att beslutet vittnar om ett samhällsansvar som med rätta ska hyllas. lyckande. 2004 beslutade företaget Roche att inte längre sälja flunitrazepamtabletten Rohypnol i Sverige. Idag finns flera paralleller till det som hände den gången. Vid båda tillfällen handlade det om narkotika som till stor del använts legalt, men också blivit ett dominerande preparat på missbruksmarknaden. Ruseffekten av båda tabletterna, om än på olika sätt, har varit stark. Särskilt när tabletten har använts på ett sätt som avviker från ordination. Tabletternas effekt i kombination med den stora tillgången har gjort att populariteten snabbt har stigit hos missbrukare. Spridningen har därför blivit stor. Detta till en grupp för vilken tabletten aldrig var avsedd i första läget. Samhället och debatten har initialt försökt att skylla missbruket på insmugglade tabletter. Slutligen har det dock visat sig att det till lika stor del handlar om dålig kontroll på det som skrivits ut legalt. Då kommer samhällets reaktion. Tillverkaren eller distributören tvingas konstatera att varumärket förknippas med alltför mycket negativ publicitet. Olika reaktioner När ett varumärke självdör Det är inte första gången som en tablett av ett visst varumärke blir synonymt för ett narkotikapolitiskt miss- Som förväntat uppstod olika reaktioner på beslutet om Subutex. Många narkotikapoliser knöt nog näven i byxfickan och kände ÄNTLIGEN! En reaktion enkel att förstå då vi poliser oftast är de som ser baksidan av läckaget. Det är vi som under åren har träffat på alla de som har gjort sin drogdebut på Subutextabletter. Det är vi som har träffat missbrukare som vittnar om att beroende av Subutex av vissa kan upplevas som många gånger svårare än beroende av heroin. Andra som reagerade positivt var KRIS (kriminellas revansch i samhället). KRIS arbetade bland annat med en intensiv lobbykampanj under Almedalsveckan 2011. Kampanjen gick under namnet ”Statligt knark är också knark”. Kampanjen sköt bland annat in sig väldigt hårt på just Subutex. Att före detta missbrukare engagerar sig så hårt i en fråga får genomslag. KRIS belönades följaktligen också för sin kampanj av Almedalsveckans arrangörer som den mest genomslagskraftiga. Detta bidrog självfallet också till ökat medialt fokus. Andra intressenter var självfallet inte fullt lika nöjda. Svenska brukarföreningen, genom sin ordförande Berne Stålenkrantz, menade att beslutet var ett + 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 forts s 69 Illegal Subutex blir enklare att ta i beslag. Subutex 8 mg slag i luften. De påpekade också att det fortfarande finns andra läkemedel kvar på marknaden med samma effekt. Beroendemottagningar runt om i landet verkar vara splittrade i frågan. En del positiva som menar att arbetet med en redan påbörjad överslussning till det mindre missbruksbegärliga preparatet Suboxone förenklas. Andra mer kritiska som menar på att det utsätter beroende patienter för onödig oro och risk. Skjuter vi budbäraren? Beslutet ger i alla fall en omedelbart positiv effekt för narkotikapoliser. En bit in på 2013 kommer vi att konstatera att alla tabletter av märket Subutex med största sannolikhet är insmugglade. Slut på timslånga utredningar huruvida asken med B8:or är legalförskriven eller inte. På lång sikt då? Ja signalvärdet i beslutet är viktigt. Det blir dock inte särskilt betydelsefullt om det inte ses ur rätt perspektiv. Enligt mitt förmenande kan ett problem aldrig enbart skyllas på ett enskilt preparat. Beslutet om att förbjuda Subutex är ingenting annat än ett bevis för samhällets brister i att bedriva en effektiv och säker missbruksvård. Vi kan aldrig blunda för att Subutex har hjälpt många opiatmissbrukare att ta ett första steg mot ett drogfritt liv. Sett ur det perspektivet så är det inträffade inte bara ett misslyckande utan även ett svek mot alla de som verkligen har haft behovet. Vi får inte heller glömma bort att det bland dessa har funnits många som faktiskt har klarat av att hantera legalförskriven Subutex på det sätt som var avsett från början. Som svenska brukarföreningen så riktigt påpekar finns det också andra likvärdiga alternativ kvar på marknaden. Om ingen ökad kontroll sker så är risken uppenbar att vi bara står med en annan färg och namn på tablettförpackningarna inom kort. Om beslutet däremot kan bidra till att kontrollen beträffande legalförskrivna preparat ökar så kanske vi slipper en upprepning. Det måste ligga i allas intresse. n Lennart Karlsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 69 Många nya narkotika senaste året – och fler kommer Under 2012 utökades narkotikaförteckningarna med åtta nya substanser. Den snabba ökningen på den internationella drogmarknaden av nya substanser med narkotikalika missbrukseffekter har föranlett nya narkotikaklassningar i vårt land. Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar (utges i LVFS) omfattar idag ca 300 substanser. En konsoliderad lista (LVFS 2011:11) med samtliga narkotika publicerades i september 2011. Den är uppdaterad t.o.m. december 2012. Under 2012 utvidgades Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar vid tre tillfällen. Den 15 mars togs de tidigare undantagen kring vissa doser för medicinskt bruk bort för tramadol. Numera är allt tramadol narkotika. Den 1 maj blev sex nya substanser narkotika. Det gällde fyra syntetiska cannabinioider (AM-694, AM-2201, HU-210 och RCS-4 orto isomer), en hallucinogen (5-MeO-Dalt) samt metoxetamin (ecstasyliknande centralstimulantia). Den 15 december 2012 trädde narkotikaklassning i kraft för etiozolam (en bensodiazepin) och etylfenidat (ett centralstimulerande medel liknande metylfenidat, Ritalina®). Även kontrollgruppen hälsofarliga varor utvidgades under 2012. Den 18 september blev DMAA, 5-IT, 4-APB, 5-APB och 6-APB hälsofarliga varor. DMAA är ett stimulerande medel som är förbjudet som dopningspreparat inom idrotten. 5-IT är en stimulerande tryptamin-variant som vållat flera dödsfall i Sverige. APB-varianterna har entaktogena egenskaper (ger ökad känslighet för beröring) Aktuella klassningar Den 27 november 2012 skrev Statens folkhälsoinstitut (FHI) till regeringen med förslag att sju substanser skulle förklaras som narkotika. 4-MA (4-metylamfetamin) har amfetaminlika effekter. Medlet har vållat dödsfall i bl.a. Nederländerna och Storbritannien. Det bör noteras att beteckningen 4-MA kan avse även den internationellt reglerade substansen 4-metoxiamfetamin (bl.a. i wikipedia). Alfa-PPP har stimulerande effekter som liknar dietylpropion (amfepramon, ett gammalt ”bantningsmedel”). Alfa-PPP har påvisats i en del förfalskade MDMA-tabletter i Tyskland. Alfa-PVP har samma grundstruktur som pyrovaleron och antas ha liknade huvudsakliga effekter som MDPV. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 5-Meo-DALT är en syntetisk hallucinogen som först framställdes av den kände drogkemisten Alexander Shulgin. Medlet säljs över internet som mer eller mindre fri handelsvara i många länder. (Formel från wikipedia). AM-1220, AM-2233 och MAM-2201 är syntetiska cannabinoider och har därigenom effekter som huvudsakligen liknar cannabis. En del har påträffats i ”spice” (blandningar av syntetiska cannabinoider med rökbart växtmaterial). Pentedron är en syntetisk katinon med samma huvudsakliga effekter som t.ex. mefedron. Det har sålts som ”badsalt” eller ”forskningskemikalie”. Ändringarna trädde i kraft den 1 februari 2013 (SFS 2012:974). Samtidigt blev efter förslag från FHI den syntetiska cannabinioiden UR-144 hälsofarlig vara (SFS 2012:975). Fler kommer I början av januari 2013 hade FHI ytterligare 42 substanser under utredning där man avgivit yttrande till åklagare (enligt Förstörandelagen, SFS 2011:111) om att substansen kan komma att föreslås bli klassad som narkotika eller hälsofarlig vara. Dessutom var två substanser under bevakning utan att ha föranlett svar till åklagare. EU:s drogobservatorium i Lissabon (EMCDDA) har det senaste året i genomsnitt varje vecka rapporterat en ny substans som kan förväntas bli klassad som narkotika i medlemsländerna. Samtidigt dyker nya substanser upp i Sverige utan att de rapporterats via (EMCDDA). Viktiga svenska källor är bl.a. Giftinformationscentralen och Kriminaltekniska laboratoriet. n Jonas Hartelius Stor ökning av internetdroger inom EU Narkotikaproblemet i Europa är komplext och dynamiskt och ställer kontrollmyndigheten ECNN och medlemsländerna inför ständigt nya utmaningar. Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, ECNN (eller på engelska EMCDDA), konstaterar i sin årsrapport för 2012 att traditionella narkotiska preparat får allt större konkurrens av nya syntetiska droger och växtdroger som sprids via internet. De säljs som lagliga droger, ”legal highs”, oftast i pulverform. Syntetiska katinoner och cannabinoider är de vanligaste pulverdrogerna. Katinoner är i många fall fullt utbytbara med kokain, amfetamin eller ecstasy, medan cannabinoiderna är alternativ till hasch och marijuana. Tillgången på substanser, pris och kvalitet påverkar valet av droger enligt rapporten. Men problemet för konsumenter som handlar på nätet är att man inte vet vad pulvret eller tabletterna innehåller. Det behöver inte vara en laglig drog i det land man befinner sig och innehållet kan bestå av en eller flera mer eller mindre farliga substanser. Allt fler substanser och butiker En av utmaningarna för myndigheter i olika länder är att hänga med i de snabba förändringarna. Nya droger samt nya mönster och trender sprider sig snabbt världen över via internet. Inom EU finns en mekanism för tidig varning där medlemsländerna, inklusive Norge, Turkiet och Kroatien, rapporterar till ECNN vid upptäckt av nya droger och trender. Mellan 2005 och 2011 anmäldes 164 nya psykoaktiva substanser. Antalet har ökat för varje år. 2009 anmäldes 24 nya ämnen, 2010 upptäcktes 41 ämnen och 2011 ökade det till 49 nya ämnen. Under de tio första månaderna 2012 hade mer än 50 nyupptäckta drogsubstanser rapporterats in till ECNN. Antalet internetbutiker som kan tillhandahålla preparaten ökar också. Genom ECNN:s riktade internetundersökningar identifierades i januari 2012 inte mindre än 693 sådana internetbutiker, en uppgång från 314 i januari 2011 och 170 i januari 2010. Växtdrogerna kratom, salvia divinorum och hallucinogena svampar dominerade utbudet på internetsajterna, följt av diverse syntetiska pulverdroger. Sedan 2005 och fortfarande är två tredjedelar av alla nyupptäckta ämnen syntetiska cannabinoider eller syntetiska katinoner. Substanserna är huvudsakligen framställda i Kina och till en mindre del också i Indien. Satsning på prevention och behandling En rimlig åtgärd för att minska tillgången på syntetdroger vore att försöka påverka Kina och Indien, där tillverkningen sker. Men om detta nämns inget i ECNN-rapporten. Istället satsar man nu på att framförallt minska efterfrågan på psykoaktiva droger genom prevention, skademinskning och behandling. Länder som Storbritannien, Irland och Polen har en tid arbetat med information och förebyggande kampanjer, vilket också enligt rapporten har lett till att negativa trender har kunnat brytas. n En av 693 identifierade internetbutiker som säljer nya och i de flesta länder oklassade droger. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 73 Boktips Svikaren Svikaren är Katarina Wennstams fjärde deckare som handlar om intolerans och hon är bättre än någonsin! Fotbollsspelaren Sebastian Lilja hittas mördad i norra Hammarbyhamnen. Han är i det närmaste söndertrasad av ett okänt antal knivhugg. Under året har han blivit hotad och trakasserad upprepade gånger för att han bytt lag från AIK till Hammarby. Vid en första anblick verkar de svikna supportrarna nu ha gjort allvar av hoten. Men när en bild av två fotbollsspelare i ett garage påträffas tar utredningen en oväntad vändning och i samma veva flyttas fokus från huliganismen till ett annat problem som denna folksport bär på. Kriminalinspektör Charlotta Lugn utreder medan den unga och framgångsrika advokaten Shirin Sundin blir målsägandebiträde åt familjen. Det tar ganska många sidor innan det slår mig att huvudpersonerna är rätt ovanliga men ändå rätt vanliga idag. En advokat med persisk ursprung, en kvinnlig polis som är lyckligt gift med sin Agneta. Härligt med författare som ser samhället som det ser ut idag! Katarina Wennstam har lyckas gestalta fotbollssupportrarnas våldsbenägenhet som gör att man nästan känner av den själv. Katarina Wennstam är otrolig att beskriva miljöer och situationer och hennes ärende är inte det individuella brottet utan maktstrukturer, övergrepp och övertramp. Att använda spänningsromanen för att beskriva brister i rättssystemet och våldet inom fotbollsvärlden är smart! Grundhistorien är högst realistisk och visar på att hon studerat huliganismen på nära håll och ibland börjar man faktiskt fundera över om mordet på Sebastian Lilja faktiskt har inträffat på riktigt. Svikaren har ett viktigt budskap utöver den vanliga spänningsromanen och den visar dessutom hur Rätt Liverpools Bill Shankly hade när han fångades på tv med en Liverpoolhalsduk runt halsen under ett ärevarv på Anfield. Halsduken ramlade till marken och en polisman tog upp den och kastade den åt sidan och blev uppläxad av Shankly med orden ” Don´t do that. This might be someones life” Jag gillar Katarina Wennstam:s böcker och den som gillar spänning, häriga stockholmsskildringar kan bereda sig på ett sträckläsningstempo rakt igenom! Författare: Katarina Wennstam Förlag: Bonnier Pocket Recensioner: Åsa Dahlberg Fjälldesperadon Jakten på Fjälldesperadon är Gällivarebon Jerk Schuitemas debutroman. Det är ett spännande och bitvis isande drama baserat på de omskrivna verkliga händelserna i februari 1951. Flera av bokens karaktärer har samma namn som de verkliga personerna. Dramatiken börjar med att tre män når fjällbyn Vaisaloukta. Ett par av stugorna är nedbrända och när de tre männen närmar sig blir det beskjutna. På platsen hittas två män skjutna och snabbt står det klart att förödelsen är orsakad av en och samma person. Snabbt startas jakten på mördaren i media kalllad ” Fjälldesperadon”, som visar sig vara en person som klarar den extrema och kalla fjällmiljön och som funna dagboksanteckningar påvisar att han är beredd att döda på nytt. Hjälten i historien blir Torsten Gustavson, gammal längdskidstjärna och omdömesgill polis i Jokkmokk. Med sig får han landsfiskalassistenten Olle Nordgren Tillsammans skickas de till den mest otillgängliga och bistra vildmark för att ta upp jakten. Sökandet efter ”Fjälldesperadon” visar sig vara farligare och mer krävande än man någonsin kunde ana. Författare: Jerk Schuitema Förlag: Hoi Trogen hustru sökes Början av 1900-talet i Winconsin är ingen rolig tid. Den är mörk, tung och det snöar mest. Folket blir som tokiga på vintern, svälten, kylan, ensamheten gör folk helt galna. Ralph Truitt är affärsman och oerhört rik, han kan köpa allt som går att köpas för pengar. Han är dock inte lycklig och ensamheten tär på honom. Han sätter in en annons i en dagstidning i Chicago. Catherine Land svarar på annonsen. Hon utger sig för att vara enkel, ärlig och trogen. Hon visar sig dock vara allt annat än det. Hennes hemliga plan är att gifta sig och sen döda honom, sakta men omsorgsfullt. Vad hon inte räknat med är att Ralph planerat att använda henne som lockbete för att hitta sin förlorade son. Boken är en spänningsroman som utspelar sig på en tid då man egentligen inte kan lita på någon och när man botar ensamheten med opium och sex. Goolrick har ett sätt att skriva som griper tag i en och i slutet av boken håller jag den så hårt att knogarna vitnar. Författare: Robert Goolrick Förlag: Pocketförlaget 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org el och hälsofarliga varor ger en a svenska missbrukspanoramat. För r beskrivs: r och Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 11.1 sikter över skador i samband med ör att upptäcka missbruk. Fylliga tiga juridiska och medicinska termer. akligen i färg, visar preparat, missmaterial och historiska miljöer. och hälsofarliga varor, som härmed a, har i 20 år använts i utbildning, dagligt arbete inom stora grupper missbruksproblem. Den har utgivits isländska och ryska. och hälsofarliga varor ges ut av et och Svenska Narkotikapolis- Beställning: [email protected] www.snpf.org www.mediahuset.se ISBN 978-91-87514-36-4 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av Narkotika det aktuella svenska missDOPNINGSMEDEL OCH 11.1 H Ä L S O FA R L I G A VA R O R brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 77 Vi hälsar er välkomna till SNPF’s medlemssida på Facebook Nu kan du som är medlem i SNPF ansluta dig till SNPF:s medlemssida på Facebook. Som medlem kommer du att kunna ta del av artiklar och skrivelser som speglar föreningens syfte och mål samt reseberättelser från stipendiater, foton från föreningens egna konferenser och andra evenemang. SNPF har registrerat en officiell medlemssida på Facebook. Som medlem i SNPF kan du nu också bli medlem på SNPF:s Facebooksida. Det enda som du behöver göra är att ansöka om medlemskap, antingen direkt via Facebook eller via den mail som SNPF registrerat för ändamålet – swe.narkotikapolisforeningen@gmail. com. På SNPF:s Facebooksida kommer föreningen att publicera information i form av länkade artiklar från webben som tjänar föreningens syfte och mål. Det finns också möjlighet att framöver publicera reseberättelser från stipendiater, foton från föreningens konferenser och andra evenemang samt inhämta medlemmarnas uppfattning i olika frågor. SNPF:s Facebooksida är i första hand ett komplement till föreningens tidning till förmån för medlemmarna, inte ett alternativ. Lösning Julkryss 2012 SNPF:s Facebook administreras av styrelsen genom Kim Nilvall och Christoffer Bohman. Har du som medlem funderingar över SNPF:s Facebooksida är du välkommen att höra av dig via antingen [email protected] eller [email protected]. n Kim Nilvall Denna vackra vinterbild har tagits av Åsa Dahlberg på narkotikaroteln i Luleå under en skidtur i januari. 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 1/2013 I nästa nummer som kommer ut i april Huvudtema: Polisen i media I övrigt planeras artiklar om anabola steroider med bl.a. mängdberäkning av preparat och som vanligt en variation av annat drogrelaterat material. Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 28 februari 2013. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024