Nya bestämmelser om periodarbetstid i AKTA
Nya bestämmelser om periodarbetstid i AKTA Träder i kraft 1.6.2015 • • Bestämmelserna träder i kraft 1.6.2015 eller vid ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum. En arbetsperiod som pågår 1.6.2015 iakttas ända till arbetsperiodens slut. • Det lönar sig att beakta detta särskilt om det är tänkt att man genom lokala avtal ska införa långa arbetsperioder som eventuellt slutar först efter 1.6.2015. • Om lokala avtal har ingåtts om avvikelser från de bestämmelser om periodarbete som gäller till 31.5.2015 eller det finns planer på sådana avtal, bör de lokala avtalens syfte och innehåll ses över i förhållande till de nya bestämmelser som träder i kraft 1.6.2015. • Avtalen kan behöva ändras eller också kan de vara onödiga och bör då sägas upp. • Också bestämmelserna om hur semesterdagar åtgår för periodarbetare ändras, vilket bör beaktas redan på förhand när semestrarna för nästa sommar beviljas. 2 Källor Arbetstidslagen (ArbTidsL) 605/1996, RP 34/1996 – Obs. tillämpningen av arbetstidslagen på tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av den – AKTA kap. III § 2 – Arbetarskyddsmyndigheterna övervakar att lagen följs – Straffbestämmelser ArbTidsL 42 § Lagen om unga arbetstagare 998/1993 och förordningen om skydd för unga arbetstagare Avtalsbestämmelserna i AKTA (kap. III) KT:s cirkulär 10/2014 Lokala avtal 3 Tillämpningen av systemet med periodarbetstid (ArbTidsL 7 §, AKTA § 9) inom polisväsendet samt vid tull-, post-, tele-, telefon- och radioverken, dock inte i deras mekaniska verkstäder och reparationsverkstäder eller i byggnadsarbete vid dem, på sjukhus, vid hälsovårdscentraler, på barndaghem som håller öppet dygnet runt, på sommarkolonier, vårdanstalter och andra motsvarande anstalter samt i fängelser, vid person- och godstransport, kanaler, svängbroar och färjor, vid lastning och lossning av fartyg och järnvägsvagnar, vid arbete som utförs under provkörning av fartyg, vid maskinellt skogs- och skogsförbättringsarbete samt maskinell närtransport av virke som sker i terrängen, i hushållsarbete och i familjedagvård enligt lagen om barndagvård (36/1973), (19.11.201/991) *) i bevakningsarbete, i mejerier, i inkvarterings- och förplägnadsrörelser, samt i konst- och nöjesetablissemang samt i filmateljéer och filmgranskningsbyråer, dock inte i deras verkstäder. I tillämpningsanvisningen för AKTA § 9 nämns bland annat gruppfamiljedaghem, hem för handikappade, sommarkolonier, flyktingcentraler, servicehem för äldre, hemservice 4 Tillämpningen av systemet med periodarbetstid Om 7 § i arbetstidslagen ger möjlighet att tillämpa systemet med periodarbetstid bör man fundera på om det regelbundet utförs – nattarbete (klockan 23–6) – skift på över nio timmar Om inte, är allmän arbetstid det rätta arbetstidssystemet. Observera Arbetsrådets utlåtande om användningen av periodarbete inom den prehospitala akutsjukvården (TN 1454-13) Arbetsdomstolens utlåtande 62/2013: inverkar också på tillämpningen av periodarbete inom hemvården 5 31.5.2015 anställda med s.k. formellt periodarbete • Ställningen för dem som har formellt periodarbete ändras inte enbart på grund av de nya bestämmelserna om periodarbetstid. • Bestämmelserna om periodarbetstid tillämpas från 1.6.2015 om inte arbetstidsformen ändras av någon annan orsak. 6 Arbetstiderna och verksamheten inte skilda företeelser Genom planeringen av arbetstider eftersträvas effektiva och ändamålsenliga servicearrangemang – Arbetstiderna ska betjäna verksamheten Målet är att det finns personal på plats – i rätt tid – i rätt mängd – på rätt plats, så att arbetstoppar och lugnare stunder har beaktats Arbetsgivaren ansvarar för arbetstidsarrangemangen 7 Vad kostar arbetet? När timlönen är 16 euro kostar en arbetstimme 16 euro ENBART om arbetet utförs – under ordinarie arbetstid – mellan kl. 7.00 och 18.00 – på vardagar – ledighet per vecka beviljas enligt avtal De totala kostnaderna över 101 euro Om arbetet utförs - som nattarbete 22.00–7.00 ersättning 30–40 % – som 100 % övertid - som söndagsarbete ersättning 100 % – under veckoledigheten kostar en arbetstimme + + + + = 6,40 16,00 16,00 16,00 70,40 Om arbetet dessutom utförs – som utryckningsarbete kostar en arbetstimme + = 7,57 € 77,97 € € € € € € Dessutom betalas arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter för allt, ca 30 % 8 Arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet – vad ingår? Valet av arbetstidssystem Periodiseringen av arbetena och arbetsperiodens längd inom ramen för AKTA Förläggningen av arbetstider och arbetsskift samt tidpunkterna då arbetet börjar och slutar Vilotider Beordan om mertids- och övertidsarbete (obs. ArbTidsL 18 §, jfr tjänsteinnehavare – arbetstagare) Arbetstidsersättningens form (pengar eller ledighet), om det finns alternativ i AKTA Beslut om beredskapsform Beordran om beredskap (obs. för arbetstagare krävs överenskommelse) Bestämning av arbetsplatsen (arbetsstället) Bestämning av startplatsen Tillstånd att tillfälligt avlägsna sig under arbetsdagen/arbetsskiftet De anställda är skyldiga att iaktta arbetstiden och de direktiv om den som arbetsgivaren ger Försummelse = arbetsuppgifterna försummas (jfr uppsägningsgrunder) 9 Bestämmelser om planeringen av den ordinarie arbetstiden 10 Utjämningsschema för arbetstiden, kap. III § 29 • Om den ordinarie arbetstiden har ordnats så att den utgör ett genomsnitt, ska ett utjämningsschema göras upp för de arbeten som omfattas av arbetstidslagen, minst för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet. • Av utjämningsschemat bör framgå utjämningsperioden och den ordinarie arbetstiden under var och en vecka samt, om möjligt, de lediga dagarna. • Om det är möjligt att göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela utjämningsperioden, ersätter förteckningen utjämningsschemat. • När arbetsgivaren förbereder eller ämnar ändra utjämningsschemat ska förtroendemannen ges tillfälle att framföra sin åsikt. • De anställda ska i god tid underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden. 11 Arbetsskiftsförteckningen och dess betydelse, kap. III § 30 Offentlig handling (ArbTidsL, AKTA) Arbetsbeordran av arbetsledningen – Av förteckningen ska framgå när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar och när de dagliga vilotiderna infaller Styrmedel för användningen av arbetskraft Grund för löneräkningen Grund för arbetstidsbokföringen enligt arbetstidslagen Dokumentering av händelser, bl.a. ersättningsansvar 12 ArbTidsL 37 § • De arbetade timmarna och ersättningarna för dem ska antecknas per arbetstagare • Det väsentliga är att alla uppgifter som behövs har antecknats tydligt och är lätta att läsa • Arbetstidsbokföringen ska på begäran visas upp för den som utför en arbetarskyddsinspektion • Förtroendemannen/arbetarskyddsfullmäktigen har på begäran rätt att få se arbetstidsbokföringen • Arbetstidsbokföringen ska förvaras åtminstone tills tiden för väckande av talan enligt 38 § går ut. 13 Arbetsskiftsförteckningens form och hur den delges Ska göras upp skriftligt Ska undertecknas – den som gör upp förteckningen (enhetens chef) undertecknar den innan den läggs fram och kvitterar eventuella senare ändringar – (den anställde kvitterar delgivningen) – den anställde kvitterar när perioden är slut – chefen fastställer förteckningen när perioden är slut De anställda ska få tillgång till förteckningen senast en vecka innan arbetsperioden börjar Ska hållas tillgänglig på ett sådant ställe att alla berörda har möjlighet att få nödvändig information 14 Ändringar i arbetsskiftsförteckningen Huvudregel: bindande för arbetsgivaren och de anställda Kan ändras (kap. III § 30 mom. 2) – alltid med den anställdes samtycke – också ensidigt av arbetsgivaren, om det finns en grundad anledning – på den anställdes begäran arbetsgivaren överväger och avgör (Obs! de anställda kan inte sinsemellan komma överens om ändringar) 15 Ändringar i arbetsskiftsförteckningen: Grundad anledning Verksamhetsbetingade skäl – Till exempel oförutsedd frånvaro Felaktig planering av arbetsskiftsförteckningen Obs! Övertid eller underskott i den ordinarie arbetstiden är inte i sig en grundad anledning för ändringar Den som berörs av ändringen bör underrättas om ändringen så snart som möjligt. Observera Arbetsdomstolens dom 47/2007 Arbetsdomstolens dom 26/2014 16 Planering av arbetsskiftsförteckningen Principen om effektiv användning av arbetstiden (kap. III § 1) Utgångspunkt för planering av arbetsskiftsförteckningen: planering av den ordinarie fulla arbetstid eller deltidsarbetstid som den anställde är skyldig att utföra per dag, vecka eller period Också ersättning i ledig tid: kap. III § 15 mom. 4 (från 1.6.2015), § 25 mom. 5 och 6 lagstiftningen och avtalsbestämmelserna iakttas samtidigt utnyttjas de möjligheter som avtalet och arbetstidslagen ger, med beaktande av verksamhetsförutsättningarna Huvudregel: 5 dagars arbetsvecka eftersträvas Kap. III § 26 mom. 5 Hur en söckenhelgsförkortning inverkar på den ordinarie arbetstiden 17 Planering av arbetsskiftsförteckningen Arbetsskiftets längd (kap. III § 12 mom. 2) i periodarbete max. 10 tim. och i nattskift vid psykiatriska sjukhus och institutioner för utvecklingsstörda max. 11 tim. kortvariga avvikelser på grund av verksamheten möjliga lokalt kan man avtala om max. 15 tim. (jfr dygnsvila) I den maximala arbetstiden per dygn (arbetsskift) bör beaktas vilotiden per dygn (9 tim., 11 tim. / ArbTidsL § 29) och övriga vilotider (måltidsrast, kaffepaus) Huvudregel: sammanhängande arbetsskift eftersträvas (kap. III § 12 mom. 1) inga skift som är kortare än 4 timmar utan grundad anledning grundad anledning med tanke på verksamheten / den anställdes behov möjligt att dela upp arbetsskift 18 Planering av arbetsskiftsförteckningen På varandra följande arbetsskift ArbTidsL 27 §: nattskift i periodarbete Högst 7 nattskift efter varandra Nattskift = minst 3 timmar infaller mellan klockan 23 och 6 1.6.2015: i periodarbete högst 7 på varandra följande arbetsskift (kap. III § 9 mom. 1) Skiften anses inte följa på varandra om de avbryts av en oavbruten ledighet på minst 24 timmar Obs: § 26 mom. 5 Obs! Ingendera bra med tanke på arbetstidsergonomin, trots att avtalet ger möjlighet. vecka 1 <- 31.5 35 tim. skift 1.6-> skift skift skift skift 46 tim. vecka 2 skift skift skift skift skift skift skift skift skift 35 tim. skift skift skift skift skift skift skift 24 tim. skift skift 19 Dagliga vilotider (kap. III § 27–28) Måltidsrast § 27 • mom.1 Huvudregel: minst 30 minuter • • ska ges om arbetstiden är mer än 6 timmar per dygn räknas inte som arbetstid • den anställde får avlägsna sig från arbetsplatsen • • • inget fastställt klockslag → ändamålsenlighet Undantag: arbetsuppgifternas art → tillfälle att inta en måltid under arbetstid mom. 2 periodarbetare vid sjukhus, hälsocentraler samt vård- och omsorgsinrättningar kan vid behov inta en måltid (15–20 minuter) under arbetstid • • AD: 35/2008 och AD:s utlåtande 62/2013 http://www.kommunarbetsgivarna.fi/sv/avtal/akta/arbetstid/informationspaketarbetstider/Sidor/rast.aspx Kafferast § 28 • en 10 minuters rast som ingår i arbetstiden 20 Dygnsvila (ArbTidsL 29 §) Huvudregler: • Under de 24 timmar som följer efter att arbetsskiftet inleddes 1. 9 timmar (periodarbetstid) 2. 11 timmar (allmän arbetstid och byråarbetstid) Undantag: • Bl.a. arbete under beredskapstid Obs! (AKTA kap. III § 13) • Ett dygn börjar kl. 0.00 • En arbetsvecka och en arbetsperiod börjar vid midnatt mellan söndag och måndag 21 Ledighet per vecka (kap. III § 26) De anställda ska en gång i veckan få en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet Kan också ordnas så att ledigheten är 35 timmar i genomsnitt under en 14-dygnsperiod, dock minst 24 timmar i veckan Förläggs om möjligt i anslutning till söndagen Kan förläggas till veckoskifte Om den anställde inte arbetar hela veckan, t.ex. på grund av semester, anses ledigheten ha tagits ut Avvikelser möjliga i situationer som anges i mom. 3. Anställda som omfattas av ArbTidsL ersätts för utebliven ledighet i form av motsvarande ledighet inom 3 månader eller oförhöjd timlön (mom. 4) Ingen ersättning i de fall som avses i mom. 3 punkt 1, 3 och 6 Veckoledighet som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras 22 Beredskapstid (§ 5) Inte arbetstid, den anställde kan inkallas vid behov Arbetstagare → avtal Tjänsteinnehavare → avtal/beordran (ArbTidsL § 5 mom. 3) Fri beredskap → ersättning 20–30 % eller motsvarande ledighet Bostadsberedskap används numera bara i undantagsfall → ersättning 50 % eller motsvarande ledighet (enligt ArbTidsL 5 § 2 mom.) Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen Ersättning för arbetsresor Kompensationsledighet för beredskap i periodarbete, kap. III § 5 mom. 5: Kan vid avbruten period användas för att fylla ut ett underskott i den ordinarie arbetstiden enbart i sådan utsträckning som man i den fastställda arbetsskiftsförteckningen på förhand har planerat att fylla ut med kompensation för beredskap. Obs: planeringen av kompensationsledighet enligt kap. III § 15 mom. 4 fr.o.m. 1.6.2015 23 Vad räknas som arbetstid? (kap. III § 4 mom. 1–2) Den arbetstid som fastställts i arbetsskiftsförteckningen eller på något annat sätt, räknat från den tid då arbetet börjar till den tid då arbetet slutar Arbetstid som utförts på den ordinarie arbetsplatsen eller en annan plats som bestämts särskilt Den tid som den anställde använt för arbete eller stått till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen Beredskap eller annan jour på arbetsplatsen i s.k. arbetsberedskap (ej läkare) Vissa specialsituationer (kap. III § 4 mom. 2) Vilotider (punkt 1) Restid (punkt 2, se även bilaga 16) Kurser (punkt 3) Hälsoundersökningar och hälsokontroller (punkt 4 och 5) 24 Restid Tid som används till resor räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation. Färden eller transporten från en avfärdsplats som chefen har bestämt till den plats där uppgifterna ska utföras och resan tillbaka till avfärdsplatsen räknas in i arbetstiden. Tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa – Definition i bilaga 1 § 16 http://www.kommunarbetsgivarna.fi/sv/avtal/akta/arbetstid/informationspaketarbetstider/Sidor/default.aspx 25 Kurser I 1. 2. 3. 4. 5. Räknas in i arbetstiden om Den anställde har ett tjänstereseförordnade för utbildningen Utbildningen har ordnats av arbetsgivaren, anknyter direkt till tjänste-/arbetsuppgifterna, är nödvändiga för tjänste-/arbetsuppgifterna, kan jämställas med inskolning på arbetsplatsen och den anställde kan inte vägra att delta utan att försumma sin tjänsteplikt eller sina tjänste-/arbetsuppgifter. Se artikeln i Kuntatyönantaja 1/2005 (www.kuntatyonantajalehti.fi /fi/ arkisto) (på finska) och tillämpningsanvisningen för AKTA § 4 mom. 2 punkt 3 26 Kurser II Man vet i allmänhet om kurser på förhand ska beaktas till exempel när arbetsskiftsförteckningen görs upp tjänsteförordnandet bör inte ges för en ledig dag tjänst-/arbetsledighet → arbetsskiftsförteckningen planeras enligt arbetstimmarna för den avbrutna perioden avlönad tjänst-/arbetsledighet endast under utbildningen oavlönad tjänst-/arbetsledighet ska motiveras se tillämpningsanvisningen för AKTA kap. V § 12 mom. 3 t.ex. om lördag och söndag i regel är lediga dagar beviljas inte oavlönad ledighet för måndag–fredag 27 Hälsoundersökningar och hälsokontroller Av arbetsgivaren förutsatta undersökningar och kontroller (punkt 4) den tid som använts för undersökningar och kontroller räknas in i arbetstiden tiden beaktas när man räknar ut om den ordinarie arbetstiden uppfyllts, dvs. om mertids- och övertidsgränsen under arbetsperioden överskridits Av läkare föreskrivna undersökningar (punkt 5) Undersökningarna genomgås på fritiden, jfr verkligt behov – befrielse från arbetet Tiden räknas aldrig som arbetstid Tiden beaktas inte när man räknar ut om den ordinarie arbetstiden uppfyllts (tiden behöver inte arbetas in) Obs. undersökningar i anknytning till förlossning Gäller undersökningar – inte vård och behandling http://www.kommunarbetsgivarna.fi/sv/avtal/akta/arbetstid/Sidor/undersokni ngar-som-foreskrivit-av-lakare.aspx 28 Företagshälsovård T.ex. om en arbetstagare på eget initiativ besöker företagshälsovården för läkarundersökning/läkarkontroll ska § 4 mom. 2 punkt 4 och 5 inte tillämpas enligt AKTA Många arbetsgivare har ingått ett avtal om företagshälsovård med en viss läkarstation eller offentlig hälsovårdsenhet Arbetsgivaren ska lokalt ge klara anvisningar för ovan nämnda situationer och besluta hur AKTA § 4 mom. 2 punkt 4 och 5 tillämpas Anvisningarna bör vara tillräckligt tydliga Av anvisningarna ska framgå hur arbetsgivaren kan gå till väga Personalen ska informeras om anvisningarna och gällande praxis De anställda ska bemötas likvärdigt och jämlikt 29 Den ordinarie arbetstidens längd 30 Definitioner Ordinarie arbetstid är den tid då en anställd normalt är skyldig att utföra arbete till exempel mot sin månadslön (per arbetsperiod) Den ordinarie arbetstiden under en arbetsperiod = planeringsgränsen (mertidsgräns i deltidsarbete, övertidsgräns vid full arbetstid) Full ordinarie arbetstid (t.ex. 114 tim. 45 min. per period) Ordinarie deltidsarbetstid (t.ex. 20 tim./vecka, varvid deltidsarbetstidsprocenten är 20/38,25=52,29 %) 31 Allmänt om periodarbetstid 2–4 veckors arbetsperiod med arbetsgivarens rätt att leda arbetet (jfr AKTA kapitel III § 3) → längre period kräver lokalt avtal Ingen arbetstid per dygn eller vecka, endast per period Ingen övertidsgräns per dygn eller vecka 32 Ordinarie arbetstid i en arbetsperiod Full arbetsperiod, ingen söckenhelg → kap. III § 9 mom. 1 Full arbetsperiod, söckenhelg ingår → kap. III § 9 mom. 3 Avbruten period → kap. III § 16 33 Söckenhelgsperiod Söckenhelg eller helgdagsafton som förkortar arbetstiden (förteckning i kap. III § 7 mom. 2) Söckenhelgsförkortning görs om söckenhelgen inte infaller under ett avbrott Påverkar övertidsgränsen Påverkar arbetstiden under perioden, inte veckoarbetstiden Söckenhelgsförkortning behöver inte ges som en hel ledig dag 34 Avbruten period (kap. III § 16) Definition och tillämpning Den anställde arbetar inte hela arbetsperioden av en godtagbar orsak Godtagbara orsaker är till exempel – semester – tjänst- eller arbetsledighet (sjukledighet, oavlönad tjänstledighet etc.) – anställningen upphör överraskande mitt under arbetsperioden – Obs. Anställningens början och slut § 9 mom. 2 – permittering T.ex strejk eller olovlig frånvaro är inte godtagbara orsaker perioden avbryts inte Under avbrutna perioder finns det begränsningar i användningen av vissa kompensationsledigheter (nattarbete och beredskap) 35 Ordinarie arbetstid för en heltidsarbetande (= övertidsgränsen) 36 Full arbetsperiod från 1.6.2015 kap. III § 9 mom. 1 Arbetsperiodens längd i veckor / full ordinarie arbetstid under en period 2 veckor 3 veckor 4 veckor 76 tim. 30 min. 114 tim. 45 min. 153 tim. • Bestämmelsen om s.k. dubbla perioder har slopats. En anställd får ha högst sju på varandra följande arbetsskift enligt arbetsskiftsförteckningen. Utgör samtidigt övertidsgränsen i en full arbetsperiod som inte innehåller avbrott eller söckenhelger. 37 Ersättning i form av ledighet från 1.6.2015 (kap. III § 15 mom. 4) • Av den fastställda arbetsskiftsförteckningen ska framgå mängden ersättning i form av ledighet och hur ledigheten förläggs. • Endast uppkomna ersättningar ges. • Om ersättningar från föregående eller samma arbetsperiod ges i form av ledighet mitt under arbetsperioden, tillämpas de principer som gäller för ändring av arbetsskiftsförteckningen: • med den anställdes samtycke • av grundad anledning endast hela lediga dagar, förutom när det gäller kompensation för nattarbete 38 Söckenhelgsperiod utan avbrott (kap. III § 9 mom. 3) I perioden ingår en söckenhelg eller helgdagsafton som förkortar arbetstiden 7 timmar 39 minuter (7,65 tim.) Söckenhelgsförkortning görs om söckenhelgen inte infaller under ett avbrott Den ordinarie arbetstiden och samtidigt också övertidsgränsen får man genom att från timantalet enligt § 9 mom. 1 dra av 7 timmar 39 minuter för varje söckenhelg t.ex. 114 tim. 45 min. - 7 tim. 39 min. (1 söckenhelgsförkortning) = 107 tim. 6 min. 39 Anställningen börjar eller slutar mitt under en arbetsperiod 1.6.2015, kap. III § 9 mom. 2 • Ordinarie arbetstid per kalenderdag, i genomsnitt • 7 timmar 39 minuter, • dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka. • Söckenhelgsförkortning 7 timmar 39 minuter, om en söckenhelg infaller under anställningen. 40 Avbrott som planerats på förhand i arbetsskiftsförteckningen 1.6.2015, kap. III § 16 mom. 1 Känt senast en vecka (7 dagar) innan arbetsperioden börjar Den ordinarie arbetstiden förkortas med 7 timmar 39 minuter för varje frånvarodag som beror på semester eller tjänst-/arbetsledighet eller någon annan godtagbar orsak och som hade varit en arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka. Om arbetsdagarna inte är kända, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar. En söckenhelg som infaller under ett avbrott betraktas som arbetsdag, och då görs inget söckenhelgsavdrag enligt § 9 mom. 3. Den ordinarie arbetstiden för den avbrutna perioden utvisar övertidsgränsen. Den tabell som tillämpats på arbetstiden under ofullständiga kalenderveckor slopas. 41 Frånvaro under del av arbetsskift En arbetstagare är frånvarande endast under en del av ett arbetsskift av godtagbart skäl (t.ex. utbildning eller tjänst/arbetsledighet som beviljats för en del av dagen) – den ofullständiga arbetsdagen räknas inte som avbrottsdag – som arbetstid räknas endast arbetade timmar – övertids-/mertidsgränsen sänks inte, eftersom det inte är fråga om ett sådant avbrott som avses i § 16 mom. 1 Till exempel har arbetstagaren beviljats 4 timmars befrielse från ett 8 timmars skift för att delta i utbildning. Om det uppstår ett behov av 4 timmar mer arbete än det planerade, utgör timmarna ordinarie arbetstid. 42 Ordinarie arbetstid, på förhand planerat avbrott Antal arbetsdagar Genomsn. timmar/ arbetsdag decim. Genomsn. timmar/ arbetsdag min. 1 7,65 2 Antal arbetsdagar Genomsn. timmar/ arbetsdag decim. Genomsn. timmar/ arbetsdag min. 7.39 11 84,15 84.09 15,3 15.18 12 91,8 91.48 3 22,95 22.57 13 99,45 99.27 4 30,6 30.36 14 107,1 107.06 5 38,25 38.15 15 114,75 114.45 6 45,9 45.54 16 122,4 122.24 7 53,55 53.33 17 130,05 130.03 8 61,2 61.12 18 137,7 137.42 9 68,85 68.51 19 145,35 145.21 10 76,5 76.30 20 153 153 Obs. Högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka vid avbrott som planerats på förhand (§ 16 mom. 1) eller i anställningar som inte varar en enda hel arbetsperiod (se § 9 mom. 2) 43 Exempel 1 3-veckorsperiod, Arbetsledighet hela första veckan och ända till onsdag under andra veckan Avbrottet är känt 2 veckor innan perioden börjar. Inga andra avbrott. En söckenhelg infaller under första veckan i perioden och en annan under tredje veckan. Arbetsdagarna är inte fastslagna. vecka 1 sh Arbetsledighet mån–fre vecka 2 vecka 3 sh Övertidsgräns Vecka 1: helt avbruten, - 38 tim. 15 min. Vecka 2: frånvaro mån–fre, arbetsdagarna inte fastslagna, så 3 arbetsdagar avdras för mån–fre = 3 x - 7 tim. 39 min. Vecka 3: full vecka, med söckenhelg: - 7 tim. 39 min. övertidsgränsen är 114 tim. 45 min. - 38 tim. 15 min. - (3 x 7 tim. 39 min.) 7 tim. 39 min. = 45 tim. 54 min. 44 Annat avbrott, kap. III § 16 mom. 2 punkt 1 och 3 Om avbrottet inte är känt en vecka (7 dagar) innan arbetsperioden börjar Övertidsgränsen = det timantal som planerats utanför avbrottet i den godkända arbetsskiftsförteckningen 45 Exempel 2 • För en arbetstagare har det planerats arbetstid för en 3-veckorsperiod 38 + 36 tim. 45 min. + 40 (= 114 tim. 45 min.) • Arbetstagaren insjuknar oväntat och är frånvarande hela den tredje veckan • Övertidsgränsen är den arbetstid som planerats för de övriga veckorna (38 + 36 tim. 45 min.) + 0 under avbrottsveckan. Sammanlagt alltså 38 + 36 tim. 45 min. = 74 tim. 45 min. • Om arbetstagaren hade haft t.ex. 8 timmar mer på fredag den andra veckan i den planerade arbetsskiftsförteckningen, hade det uppstått övertidsarbete. (38 + 36 tim. 45 min. + 8 = 82 tim. 45 min., varav alltså 8 timmar övertid) 46 Ersättning i form av ledighet har planerats, annat avbrott, kap. III § 16 mom. 2 punkt 3 Arbetstidsersättning i form av ledighet har planerats (bl.a. kompensation för nattarbete) Övertidsgränsen får man genom att räkna ihop den arbetstid som planerats utanför avbrottet i den godkända arbetsskiftsförteckningen och det på förhand planerade underskottet i den ordinarie arbetstiden, dvs. ersättningen i form av ledighet. Eventuell outtagen ledighet ersätts enligt § 25 mom. 5 (se § 20 mom. 3) Obs. Planerad övertidsledighet och insjuknande (§ 15 mom. 4) 47 Exempel 3 Ersättning i form av ledighet För en full arbetsperiod har planerats Arbetad tid 108 tim. 45 min. Ersättning i form av ledighet (=tidskompensation) 6 tim. Sammanlagt 114 tim. 45 min. 1) Arbetat 108 tim. 45 min. Fått ersättningen i form av ledighet 2) Arbetat 110 tim. 45 min. Fått 4 timmar ersättning i form av ledighet (114 tim. 45 min. - 110 tim. 45 min.) 2 timmar tidskompensation flyttas eller betalas 3) Arbetat 115 tim. 45 min. Övertid 1 tim. (115 tim. 45 min. - 114 tim. 45 min) Hela ersättningen på 6 timmar flyttas eller betalas 4) Arbetat 106 tim. 45 min. Fått 6 timmar ersättning i form av ledighet (114 tim. 45 min. - 106 tim. 45 min. = 8 tim.) 8 - 6 = underskott på 2 timmar kvarstår 48 Exempel 4 Ersättning i form av ledighet och annat avbrott • Utjämningsperiod på 3 veckor • 114 timmar 45 minuter • På måndag den första veckan har det planerats ett 4 timmars arbetsskift och 4 timmars tidskompensation för nattarbete. • På måndag den tredje veckan har det planerats 8 timmars tidskompensation för övertidsarbete. vecka 1 mån at 4 lt 4 1. sjuk tis ons tor fre 32.45 vecka 2 lör sön mån 8 ons tor fre 26 lör sön mån 0 tis ons tor fre lör sön 32 8 sjuk 2. 3. tis vecka 3 sjuk 49 Exempel 4 (forts.) Ersättning i form av ledighet och annat avbrott 1. Arbetstagaren är sjukledig måndag den första kalenderveckan. • Övertidsgränsen är 114.45 - 8 = 106.45, dvs. 106 timmar 45 minuter. • Arbetstagaren anses ha fått tidskompensationen för natt- och övertidsarbete. 2. Arbetstagaren är sjukledig måndag den sista kalenderveckan. • Övertidsgränsen är 114.45 - 8 = 106.45, dvs. 106 timmar 45 minuter. • Tidskompensationen för övertidsarbete, dvs. 8 timmar, flyttas till en senare tidpunkt (se § 15 mom. 4) 3. Arbetstagaren är sjukledig måndag den andra kalenderveckan. • Övertidsgränsen är 114.45 - 8 = 106.45, dvs. 106 timmar 45 minuter ELLER • Övertidsgränsen är 4 + 4 + 32.45 + 26 + 8 + 32 = 106.45 • Arbetstagaren anses ha fått tidskompensationen för natt- och övertidsarbete om han eller hon arbetat högst 106 timmar 45 minuter. 50 Exempel 5 På förhand planerat och annat avbrott under samma arbetsperiod • • • • § 16 mom. 2 punkt 1 eller 3 3 veckors arbetsperiod semester den första kalenderveckan (= 5 semesterdagar) Insjuknar den tredje kalenderveckan och är frånvarande två 8 timmars skift Planerat Utfall vecka 1 vecka 2 semester 36.30 vecka 3 24 8 8 sjuk • Övertidsgränsen får man genom att räkna ihop den arbetstid som planerats utanför avbrotten och eventuella ersättningar i form av ledighet. • Övertidsgränsen är 0 + 36.30 + 24 = 60 timmar 30 minuter 51 Den ordinarie arbetstiden för deltidsanställda (= mertidsgränsen) 52 Full arbetsperiod/deltidsanställda Inga söckenhelger planeringsgräns är mertidsgränsen: den deltidsanställdes egen deltidsarbetstid övertidsgräns: övertidsgränsen för en heltidsarbetande Söckenhelgsperiod (kap. III § 9 mom. 3) söckenhelgsförkortning görs om söckenhelgen inte infaller under ett avbrott söckenhelgsförkortningens längd: för en deltidsanställd förkortar en söckenhelg arbetstiden med samma andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid Den ordinarie arbetstiden och samtidigt planeringsgränsen: den deltidsanställdes deltidsarbetstid minskad med söckenhelgsförkortningen (mertidsgränsen) 53 Exempel 6 Deltidsanställd 60 % och 1 söckenhelg under arbetsperioden: Arbetstiden 60 % av full arbetstid (3 veckor = 114 timmar 45 minuter) Ordinarie arbetstid och mertidsgräns: 114 tim. 45 min. x 60 % = 68 tim. 51 min. Söckenhelgsförkortning: 60 % av 7 timmar 39 minuter (60 % x 7 tim. 39 min. = 4 tim. 35 min.) 68 tim. 51 min. - 4 tim. 35 min. = 64 tim. 16 min. = ordinarie arbetstid och mertidsgräns Exempel 7 Ordinarie arbetstid 90 tim./3 veckor = 78,43 % av full arbetstid söckenhelgsförkortning 78,43 % x 7 tim. 39 min. = 6 tim. övertidsgränsen är 114 tim. 45 min. - 7 tim. 39 min. = 107 tim. 6 min. övertidsgränsen är 90 tim. - 6 tim. = 84 tim. 54 Avbruten period för deltidsanställda Avbrott som planerats på förhand (kap. III § 16 mom. 1) övertidsgräns = samma som för anställda med full arbetstid mertidsgräns (ingen söckenhelg) = den ordinarie arbetstiden/övertidsgränsen för anställda med full arbetstid minskad i samma proportion som deltidsarbetstiden är kortare än full arbetstid mertidsgräns (med söckenhelg) = den ordinarie arbetstiden/övertidsgränsen för anställda med full arbetstid minskad i samma proportion som deltidsarbetstiden är kortare än full arbetstid Annat avbrott (kap. III § 16 mom. 2 punkt 2): övertidsgräns = samma som i en full arbetsperiod (§ 9) mertidsgräns = det timantal som planerats utanför avbrottet Bägge slags avbrott under samma arbetsperiod: övertidsgräns = samma som för en anställd med full arbetstid under en arbetsperiod med ett på förhand planerat avbrott → § 16 mom. 1 mertidsgräns = proportionell andel av övertidsgränsen enligt § 16 mom. 1 Annat avbrott betraktas som på förhand planerat när gränserna beräknas 55 Ersättning i form av ledighet har planerats för en deltidsanställd, annat avbrott, kap. III § 16 mom. 2 punkt 3 Arbetstidsersättning i form av ledighet har planerats (bl.a. kompensation för nattarbete) Mertidsgränsen får man genom att räkna ihop den arbetstid som planerats utanför avbrottet i den godkända arbetsskiftsförteckningen och det på förhand planerade underskottet i den ordinarie arbetstiden, dvs. ersättningen i form av ledighet. Övertidsgränsen är den samma som för en anställd med full arbetstid i en full arbetsperiod (§ 16 mom. 2 punkt 2) Eventuell outtagen ledighet ersätts enligt § 25 mom. 5 (se § 20 mom. 3) Obs. Planerad övertidsledighet och insjuknande (§ 15 mom. 4) 56 Exempel 8 – Deltidsanställd och avbrott som planerats på förhand Arbetstagaren arbetar 50 % av full arbetstid och har en arbetsperiod på 4 veckor Normalt är vecka 1 och 2 arbetsveckor och vecka 3 och 4 lediga veckor. Arbetstagaren anhåller om prövningsbaserad arbetsledighet med lön för vecka 1, dvs. en vecka som arbetstagaren skulle arbeta. Mertidsgränsen är 50 % x (3 x 38.15) = 57 tim. 23 min. ELLER 50 % x (153 – 38.15) = 57 tim. 23 min. Övertidsgränsen är den samma som för en anställd med full arbetstid, dvs. 3 x 38.15 = 114 tim. 45 min. ELLER 153 – 38.15 = 114 tim. 45 min. 57 Exempel 9 - Deltidsanställd, annat avbrott och söckenhelg Arbetstagaren arbetar 69,72 % av full arbetstid och har en arbetsperiod på 3 veckor. I perioden ingår 2 arbetstidsförkortande söckenhelger: fredag vecka 2 och måndag vecka 3. Perioden har planerats och utfallit på följande sätt: Vecka 1 har planerats 32 timmar. Arbetstagaren blir överraskande sjukledig tisdag–torsdag vecka 1. Under den tid sjukledigheten infaller skulle arbetstagaren ha haft 3 arbetsskift à 8 timmar. Vecka 2 har planerats 21 timmar 20 minuter måndag–torsdag. Vecka 3 har planerats 16 timmar tisdag–söndag. vecka 1 vecka 2 vecka 3 sh P 8 8 8 8 U sjuk 21.20 sh 16 Mertidsgränsen är den arbetstid som planerats utanför avbrottet, dvs. = (32 - (3 x 8)) + 21.20 + 16 = 45 tim. 20 min. Övertidsgränsen är den samma som under en full period = 114.45 - 2 x 7.39 = 99 tim. 27 min. (§ 16 mom. 2 punkt 2) 58 Exempel 10 – Deltidsanställd, på förhand planerat och annat avbrott samt söckenhelg Arbetstagaren arbetar 69,72 % av full arbetstid och har en arbetsperiod på 3 veckor. I perioden ingår 2 arbetstidsförkortande söckenhelger: fredag vecka 2 och måndag vecka 3. Dessutom har en semesterdag beviljats måndag vecka 2. • Mertidsgräns vid planeringen = 69,72 % x (114.45 – (2 x 7.39) – 7.39 ) = 64 timmar Perioden har planerats och utfallit på följande sätt: Vecka 1 har planerats 32 timmar. Arbetstagaren blir överraskande sjukledig tisdag–torsdag vecka 1. Under den tid sjukledigheten infaller skulle arbetstagaren ha haft 3 arbetsskift à 8 timmar. Vecka 2 har planerats semester på måndag och 16 timmar andra dagar. Vecka 3 har planerats 16 timmar. 59 Exempel 10 – Deltidsanställd, på förhand planerat och annat avbrott samt söckenhelg vecka 1 P 8 8 8 8 U sjuk S vecka 2 sh 16 vecka 3 sh 16 Övertidsgränsen är den samma som för en arbetstagare med full arbetstid enligt § 16 mom. 1. = 114.45 – (2 x 7.39) – 7.39 – (3 x 7.39) = 68 timmar 51 minuter Mertidsgränsen är 68.51 x 69,72 % = 48 timmar 60 Kortvariga anställningar 61 Kortvariga anställningar Arbetstider I. huvudregel → vikarier följer samma arbetstidssystem som ordinarie anställda Alternativ → II. 1) 2) 3) om inte nattarbete eller arbetsskift på mer än 9 timmar → allmän arbetstid om inte veckoslutsarbete → allmän arbetstid normalt periodarbete + beakta utöver den arbetstid som ska utföras också anställningens längd på förhand 62 Ordinarie arbetstid för korttidsanställda kap. III § 9 mom. 2 • Korttidsanställd = anställningen räcker inte en hel arbetsperiod • Märk skillnaden Kap. II Löner § 19 mom. 2, anställningar som varar högst 12 dagar • Ordinarie arbetstid 7 tim. 39 min. per kalenderdag, dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka. 63 Exempel 11 Korttidsanställd • En arbetstagare behövs för visstidsanställning från tisdag vecka 1 till torsdag vecka 2 (tot. 10 kalenderdagar) • Två veckors arbetsperiod tillämpas Vecka 1 mån tis ons tor Vecka 2 fre lör sön mån tis ons tor fre lör sön Anställning • Ordinarie arbetstid och samtidigt övertidsgräns 1) Vecka 1: 6 kalenderdagar x 7 tim. 39 min. = 45 tim. 54 min. > 38 tim. 15 min. Vecka 2: 4 kalenderdagar x 7 tim. 39 min. = 30 tim. 36 min. 2) 38 tim. 15 min. + 30 tim. 36 min. = 68 tim. 51 min. 64 Söckenhelgsperiod/Korttidsanställda Om anställningen inte räcker en enda hel arbetsperiod görs en söckenhelgsförkortning i proportion till anställningens längd (kap. III § 9 mom. 3) Förkortningen görs om söckenhelgen infaller under anställningen och inte infaller under ett avbrott. Söckenhelgsförkortningens längd: i en kortvarig anställning en proportionell andel av 7 timmar 39 minuter Först ser man på arbetstiden, med beaktande av anställningens längd och eventuella avbrott (övertidsgränsen), och därefter görs söckenhelgsförkortningen. 65 Exempel 12 Korttidsanställd, söckenhelg • • En arbetstagare behövs för visstidsanställning från tisdag vecka 1 till torsdag vecka 2 (tot. 10 kalenderdagar) Två veckors arbetsperiod tillämpas. Arbetsperioden innehåller två söckenhelger, av vilka den ena infaller under anställningen Vecka 1 mån tis sh ons tor Vecka 2 fre lör sön mån tis ons tor sh fre lör sön Anställning • Ordinarie arbetstid och samtidigt övertidsgräns 1) Vecka 1: 6 kalenderdagar x 7 tim. 39 min. = 45 tim. 54 min. > 38 tim. 15 min. Vecka 2: 4 kalenderdagar x 7 tim. 39 min. = 30 tim. 36 min. 2) Söckenhelgsförkortning = 10/14 x 7 tim. 39 min. = 5 tim. 28 min. 3) 38 tim. 15 min. + 30 tim. 36 min. – 5 tim. 28 min. = 63 tim. 23 min. 66 Arbetstidsersättningar 67 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättningar (kap. III § 21) • Arbetet har utförts på arbetsplatsen eller på en annan plats som chefen har bestämt • Arbetstiden eller arbetsmängden har utretts på ett tillförlitligt sätt • Arbetet har beordrats skriftligt av arbetsgivaren (också övertid hemma – undantagsfall) • Gäller inte regelbundet skift- och periodarbete • Ersättningar för obekväm arbetstid betalas endast för faktiskt arbetad tid (19 och 20 §) • Ersättningar för obekväm arbetstid betalas också för mertid och övertid (med undantag av lördagsersättning som i annat arbete än periodarbete bara betalas för ordinarie arbetstid) 68 Tidpunkten för ersättningar (kap. III § 25 mom. 5) Under den kalendermånad som följer efter att arbetet utförts Under den kalendermånad som följer efter att arbetsperioden gått ut Ersättning i form av ledighet enligt överenskommelse ännu under de 4 följande kalendermånaderna Flyttad ledighet kan ersättas i pengar också senare Obs! AKTA arbetstidskapitlet § 25 mom. 6. – – ersättning i hela lediga dagar undantag: den anställdes samtycke och tidskompensation för nattarbete 69 Mertidsarbete (kap. III § 14) Arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete Förutsätter samtycke, som kan ges redan i arbetsavtalet Obs. En tjänsteinnehavare kan inte vägra utföra mertidsarbete som är nödvändigt på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl I periodarbete kan mertidsarbete normalt uppstå endast i deltidsarbete. Överenskommelse om beredskap innebär samtycke till mertidsarbete under beredskapstiden Ersättning: oförhöjd timlön eller motsvarande ledighet 70 Övertidsarbete (kap. III § 15) Arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider den ordinarie arbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen Förutsätter samtycke, som i allmänhet ges separat för varje gång Samtycke kan också ges för en bestämd, kortare tidsperiod åt gången, om det är nödvändigt med tanke på arbetsarrangemangen Obs. En tjänsteinnehavare kan inte vägra utföra övertidsarbete som är nödvändigt på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl Överenskommelse om beredskap innebär samtycke till övertidsarbete under beredskapstiden 71 Övertidsersättning, full period (kap. III § 17 mom. 1) Arbetstid som överstiger övertidsgränsen Arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ I periodarbete förekommer inte övertid per dygn eller vecka, utan bara per arbetsperiod Som övertidsersättning betalas timlön förhöjd med 50 % för de 12 första timmarna (2-veckorsperiod) för de 18 första timmarna (3-veckorsperiod) för de 24 första timmarna (4-veckorsperiod) och för följande timmar lönen förhöjd med 100 % alternativt ges motsvarande ledighet med förhöjning på 50 %: 1 timme → 1,5 timmar med förhöjning på 100 %: 1 timme → 2 timmar Exempel: full 3-veckorsperiod, arbetat 134 tim. 45 min. och övertidsgränsen är 114 tim. 45 min. övertidsarbete 134 tim. 45 min. - 114 tim. 45 min. = 20 tim. (50 % för 18 timmar och 100% för 2 timmar) 72 Övertidsersättning, avbruten period (kap. III § 17 mom. 2) • • I en avbruten period eller när en anställning börjar eller slutar mitt under en arbetsperiod betalas som övertidsersättning för de två första genomsnittliga övertidstimmarna per arbetsdag en ersättning på 50 % och för de följande timmarna en ersättning på 100 % • T.ex övertid tot. 10 tim., 4 arbetsdagar • övertid per arbetsdag: • 10 tim. : 4 = 2 ½ tim. • 50 % → 4 x 2 = 8 tim. • 100 % → 4 x ½ = 2 tim. • En med 100 % förhöjd timlön betalas eller motsvarande ledighet ges dock för timmar som överskrider övertidstimmarna enligt mom. 1 ovan. • Till exempel i en 3-veckorsperiod 100 %:s ersättning efter 18 övertidstimmar • Som arbetsdagar räknas också hela lediga dagar som beror på arbetsutjämning eller kompensationsledighet. 73 Semester i periodarbete 74 Bestämning av semester (kap. IV § 7) A. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern Minst 20 semesterdagar, dock minst 65 % av semestern, ska förläggas till semesterårets semesterperiod (sommarsemester). Resten (vintersemester) ska tas ut innan följande års semesterperiod börjar (senast 30.4). 2.5....sommarsemester….30.9 1.10……………vintersemester…………..30.4 Av en semester som omfattar minst 25 semesterdagar ska 5 beviljas utanför semesterperioden (eller de dagar som överstiger 20 semesterdagar, om dagarna är färre än 25). Semestern får inte utan den anställdes samtycke förläggas till moderskaps- eller faderskapsledighet. Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar delas upp i en eller flera delar. 75 Bestämning av semester B. Arbetsgivaren och den anställde kommer under anställningen överens om tidpunkten för semestern och hur den delas upp (§ 8) Tidpunkten: a) Semestern förläggs till tiden mellan 1.1 det kalenderår då semesterperioden infaller (dvs. semesteråret) och 30.4 följande år 1.1……........semesterår..……………………31.12.…….......30.4 b) Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut inom ett år efter semesterperiodens slut. 1.1…… semesterår ........... 31.12 …… 30.4……..(del som överstiger 10 semesterdagar)…30.9 c) Om anställningen upphör innan den anställde har rätt att ta ut semester enligt § 7 mom. 1 och 2, kan arbetsgivaren och den anställde komma överens om att semester som tjänas in innan anställningen upphör tas ut under anställningen. 76 Bestämning av semester B. Arbetsgivaren och den anställde kommer under anställningen överens om tidpunkten för semestern och hur den delas upp (forts.) Uppdelning a) Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut i en eller flera delar. (Det är t.ex. inte ett "tvång" att ta ut semestern på sommaren.) b) Arbetsgivaren och den anställde kan på den anställdes initiativ skriftligt komma överens om att högst 5 semesterdagar av en semester som överstiger 20 semesterdagar tas ut i form av förkortad arbetstid. 77 Semestertidpunkten – den anställdes åsikt (kap. IV § 9) och meddelande om tidpunkten (kap. IV § 10) • Arbetsgivaren ska informera de anställda eller deras representanter om semesterprinciperna på arbetsplatsen. • Den anställde ska ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta de anställdas synpunkter och bemöta dem jämlikt. • När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska den anställde om möjligt underrättas en månad på förhand, men senast 2 veckor innan semestern börjar. 78 Hur semesterdagar åtgår i periodarbete • • • • • • • • Semestern bestäms enligt kap. IV § 6 mom. 1 och 3. Tabellen i § 6 mom. 2 har slopats. Antalet semesterdagar och den ordinarie arbetstiden under en avbruten arbetsperiod utgör en helhet. Semesterdagar åtgår för de dagar som hade varit arbetsdagar inom ordinarie arbetstid. För en hel kalendervecka mån–sön åtgår alltid 5 semesterdagar. Vid söckenhelger åtgår dock ingen semesterdag. Arbetsgivaren måste veta/bestämma för vilka arbetsdagar semesterdagar åtgår. Det behövs särskilt om semester fastställs för endast en del av en vecka. Om inget annat bestämts betraktas mån–fre som arbetsdagar. Alla dagar som står utanför semestern är möjliga arbetsdagar. 79 Exempel 13: Semester som planerats på förhand • 3-veckorsperiod • Semester kalendervecka 2. För semestern åtgår 5 semesterdagar. • Ordinarie arbetstid: 114 tim. 45 min. - (5 x 7 tim. 39 min.) = 76 tim. 30 min. vecka 1 vecka 2 vecka 3 Tot. 36.30 semester 40 76 tim. 30 min. • Om en söckenhelg infaller under vecka 2 åtgår bara 4 semesterdagar. • Den ordinarie arbetstiden är den samma som utan den söckenhelg som infaller under semestern. 80 Exempel 14: Semester som planerats på förhand • 3-veckorsperiod • Semester beviljats mån–ons. För semestern åtgår 3 semesterdagar. • Ordinarie arbetstid: 114 tim. 45 min. - (3 x 7 tim. 39 min.) = 91 tim. 48 min. vecka 1 39.48 vecka 2 Semester mån–ons 20 vecka 3 Tot. 32 91 tim. 48 min. • Se exempel 15 och 16 i bilaga 2 punkt 7.1 i cirkulär 10/2014. 81 Exempel 15: Semester som planerats på förhand • 3-veckorsperiod • Semester beviljats tor–sön. • I semestern ingår 3 arbetsdagar, så 3 semesterdagar åtgår. • Ordinarie arbetstid: 114 tim. 45 min. - (3 x 7 tim. 39 min.) = 91 tim. 48 min. vecka 1 38 vecka 2 21 Semester tor–sön vecka 3 Tot. 32.48 91 tim. 48 min. 82 Annan än på förhand planerad semester • Vid överraskande avbrott följer man huvudregeln i § 6 i semesterkapitlet → § 6 mom. 1, om inget annat föranleds av mom. 3 • Arbetsdagar räknas som semesterdagar 83 Exempel 16: Annan än på förhand planerad semester • • • • • 3-veckorsperiod Semester beviljas för kalendervecka 2 ons–sön Under semestern vecka 2 infaller 4 arbetsdagar 4 semesterdagar åtgår Övertidsgräns = 40:45 + (8+8) + 40 = 96:45 timmar (§ 16 mom. 2) vecka 1 vecka 2 mån tis P 40.45 8 8 U 40.45 8 8 ons tor 9 fre lör vecka 3 Tot. 40 114.45 40 96.45 sön 9 Semester ons–sön • Se exempel 15 och 16 i bilaga 2 punkt 7.2 i cirkulär 10/2014. 84 Exempel 17: Annan än på förhand planerad semester • • • • • 3-veckorsperiod Semester beviljas för kalendervecka 1. Totalt 6 arbetsdagar kalendervecka 1. 6 semesterdagar åtgår. Övertidsgräns = 0 + 34 + 40 = 74 timmar (§ 16 mom. 2) vecka 1 P U mån tis ons 8 8 8 tor fre lör 8.48 Semester mån–sön vecka 2 vecka 3 Tot. 34 40 114.45 34 40 74 sön 8 85 Flyttning av semester på grund av sjukdom • AKTA kap. IV: § 6 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar) • När semestern bestäms räknas som semesterdagar de i semestertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden. • AKTA kap. IV: § 11 • de semesterdagar/dagar av sparad ledighet som infaller under sjukledighet flyttas • AKTA kap. III § 16 mom. 1 • Om arbetsdagarna inte är kända, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar. 86 Exempel 18: Semester som planerats på förhand och insjuknande • 2-veckorsperiod • Semester har beviljats för kalendervecka 1. 5 semesterdagar åtgår. • Ordinarie arbetstid = 76.30 - (5 x 7.39) = 38 tim.15 min. • Arbetsdagarna var inte fastställda när semestern beviljades. → som arbetsdagar betraktas mån–fre • Sjuk från onsdag till fredag. • 3 semesterdagar (ons–fre) flyttas till en senare tidpunkt. mån tis ons tor fre lör sön v. 2 P Semester mån–sön 38.15 U sjuk 38.15 87 Exempel 19: Semester som planerats på förhand och insjuknande • 3-veckorsperiod • Den ordinarie arbetstiden har planerats = 114.45 - (4 x 7.39) - (4 x 7.39) = 53 tim. 33 min. • Semester har beviljats från tisdag kalendervecka 1 till torsdag kalendervecka 2. För semestern åtgår 8 semesterdagar. • Sjuk från onsdag vecka 1 till fredag vecka 2. • Arbetsdagarna under semestern inte fastställda. -> mån–fre • 3 semesterdagar (ons–fre) + 4 (mån–tor) = 7 semesterdagar flyttas vecka 1 mån P 8 U 8 tis ons tor vecka 2 fre lör sön mån Semester tis–tor Sjuk ons–fre tis ons tor fre v. 3 lör sön 7.18 38.15 7.18 38.15 88 Exempel 20: Semester som planerats på förhand och insjuknande • 3-veckorsperiod • Den ordinarie arbetstiden har planerats = 114.45 - (2 x 7.39) = 99 tim. 45 min. • Semester har beviljats från lördag kalendervecka 1 till måndag kalendervecka 2. • Sjuk från och med måndag vecka 2. • Arbetsdagarna under semestern inte fastställda. → mån–fre • 1 semsterdag flyttas (mån) • 1 semesterdag åtgår (lör–sön), eftersom den ordinarie arbetstiden ändå minskats med två arbetsdagar. vecka 1 mån P U tis ons 36 tor fre vecka 2 lör sön mån S lör–mån S lör–sön tis ons tor fre v. 3 lör 23.45 sön 40 Sjuk mån -> 89 Exempel 21: Annan än på förhand planerad semester och insjuknande • Under en vecka har mån–tis och fre–sön, dvs. sammanlagt 5 dagar, planerats som arbetsdagar. • Semester fastställs för hela kalenderveckan. • 5 semesterdagar åtgår. • Den anställde blir sjuk och är arbetsoförmögen mån–ons. • 2 semesterdagar (mån–tis) flyttas. mån P tis 10 U1 U2 ons tor fre lör sön v. 2 8 9 9 40.30 Semester mån–sön sjuk semester 90 Andra linjen 14, 00530 Helsingfors tfn 09 7711 E-postadresser: www.kuntatyonantajalehti.fi [email protected] Allmänna anställningsfrågor, såsom de allmänna bestämmelserna om löner, arbetstid och semester i AKTA, den allmänna arbetslagstiftningen: [email protected] Särskilda frågor som gäller social- och hälsovårdspersonalen, t.ex. läkaravtalet och familjedagvårdare: [email protected] Särskilda frågor och avtalstolkningar som gäller undervisningssektorn: [email protected] 91
© Copyright 2024