Nyheter från Samhällsbyggnadsförvaltningen, Näringsliv och samhällsutveckling. Nr 5 – Juni 2015
Här skapas konsumenttjänster
anpassade till dagens it-samhälle:
Lars och Magnus egna
fritidsintressen gav dem
nya affärsidéer
Näringslivsnytt ges ut av Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Näringsliv och samhällsutveckling
Samhällsbyggnadsförvaltningen
har resurser och kompetenser
för att bygga ett långsiktigt och
hållbart Katrineholm. För att
kunna tänka i helhetsbilder och
bygga och utveckla en stad och
landsbygd baserad på fakta och
kunskap är förvaltningen organiserad i tre avdelningar: Näringsliv
och samhällsutveckling, Strategisk
samhällsplanering och Bygg, miljö
och trafik. Allt i syfte att tillsammans med övriga förvaltningar
bygga och förvalta en stad och
kommun som har framtidstro. En
kommun som ger det lilla extra
som gör att vi kommer att bli attraktiv för människor och företag.
Samhällsbyggnadsförvaltningen
finns på Trädgårdsgatan 1. Där
finns också Näringslivscentrums
aktörer Nyföretagarcentrum, Almi
Företagspartner, Katec, LIU kontaktsekretariat, Coompanion och
Leader Inland
LARS HÅGBRANDT
FÖRV.CHEF SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRV.
Tel 0150-570 79, 073-057 00 22
[email protected]
Lars-Erik Sandhgren
AVDELNINGSCHEF
0150-572 06, 070-299 76 67
[email protected]
CARINA LLOYD
FÖRETAGSLOTS/
NÄRINGSLIVSUTVECKLARE
Tel 0150-568 29, 070-595 96 65
[email protected]
Intresset för
att etablera
sig här ökar
Katrineholm är medlem i Stock-
holm Business Aliance, ett partnerskap
mellan 51 kommuner i sju län som
framför allt verkar för att få utländska
investeringar till regionen i och runt
Stockholm.
Genom den organisationen får vi
förfrågningar från företag om etablering i
Katrineholm.
Aktuellt just nu är ett större företag.
Efter att vi svarat på deras förfrågningar
valde de ut Katrineholm tillsammans med
två av Sveriges större kommuner för att
besöka.
Företagen bedömer saker som tillgång
på mark, servicegrad och kommunikationer. Jag tycker det är mycket roligt att
vi står oss så väl i de här sammanhangen
och klarar av att konkurrera med de stora
kommunerna.
Förfrågningar når oss genom flera
kanaler. Vi har idag ett 10-tal företag under bearbetning som vi kontaktat genom
vår proaktiva arbete eller som själva kontaktat oss. Det är såväl produktions- som
handels- och tjänsteföretag.
Jag känner det som att Katrineholm
tydligt har signalerat att vi finns. Ett budskap som företagen har tagit till sig och
på så sätt har vi flyttat fram våra positioner. Det finns företag som flyger runt och
letar etableringsmöjligheter och för vår
del känner jag att en del redan har fällt
ner landningsställen. Som vanligt i affärer
ska man inte ropa hej förrän bläcket har
torkat på kontraktet, men jag känner stor
tillförsikt inför framtiden.
Med dessa ord vill jag önska er alla
en varm och skön sommar.
Björn Ekengren
NÄRINGSLIVSUTVEKCKLARE
Tel 0150-572 14, 072-235 62 25
[email protected]
ROGER ANDERSSON
PROJEKTLEDARE FÖR
KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM
Tel 0150-572 36, 070-333 67 46
[email protected]
Kundservice SBF
Tel 0150-577 00
samhallsbyggnadsforvaltningen@
katrineholm.se
Läs mer om näringslivsfrågor på
www.katrineholm.se/arbete-ochnaringsliv.
Produktion: KFV Marknadsföring
Maj 2015
Ljungberg Fritzoe är ett av de företag som etablerat sig i Katrineholm. Thomas Ljungman, vd och försäljningschef är nöjd med de nya lokalerna.
Stockholmsföretag
väljer Katrineholm
Det snabbväxande e-handelsföretaget Matsmart väljer att etablera sig i
Katrineholm, vid Logistikcentrum.
I höst flyttar Matsmart sin verksamhet
från Stockholm till Katrineholms
Logistikcentrum. Matsmart är ett företag som säljer matvaror på nätet. Efter
ett nära och intensivt samarbete mellan
Matsmart, fastighetsägaren Catena och
Katrineholms kommun har affären nu
kunnat avtalas. Matsmart är ett ungt
och snabbt växande företag som idag
har sin verksamhet i Stockholm.
– Katrineholm har ett bra strategiskt
läge och dessutom i övrigt bra villkor.
Detta sammantaget har gjort att vi valt
att flytta till Katrineholm, säger en av
ägarna Ulf Skagerström.
– Det är roligt och viktigt för Katrineholm att det kommer ännu ett företag
till Logistikcentrum. Det här visar att
samarbete med fokus på kundernas behov ger resultat. Vi arbetar aktivt med
flera kunder, stora och små företag som
vi vill ska ge ytterligare etableringar
vid Logistikcentrum och Katrineholm.
Det finns ett stort intresse för vår kom-
Ulf Skagerström, Matsmart.
mun och det ska vi dra nytta av, säger
Göran Dahlström (S) kommunstyrelsens ordförande.
Matsmart behöver inledningsvis
anställa cirka 10 personer.
Mer information: Lars-Erik Sandhgren Telefon: 070-299 76 67 E-post:
[email protected]
Informationsmöte om Ostlänken
Östsvenska Handelskammaren bjöd
in regionen K,F,V till ett möte i Katrineholm om århundradets tillväxtchans
Ostlänken och den regionala satsningen som görs för att maximera
företagens affärschanser i projektet
East Sweden Infra Cluster.
Ostlänken blir en ny dubbelspårig
höghastighetsjärnväg mellan Järna och
Linköping. Succesiv byggstart beräknas
från 2017 och målet är att tågen ska
rulla 2028. Det blir en 154 km lång
järnväg med fem stationer. Ostlänken är
en del av den framtida Götalandsbanan
som ska binda samman Stockholm och
Göteborg. Kostnaden för Ostlänken
beräknas bli 35 miljarder kronor.
Förutom 15 mil järnvägsspår in
begriper projektet fem nya resecentrum
och stationer, 30 tunnlar och 200 broar
efter vägen. Studier med arkeologiska
undersökningar har inletts och landskapsanalyser, naturvärdesinventeringar samt provborrningar pågår och
arbetet med upphandlingsstrategier har
startat upp.
Ostlänken kommer att göra det
möjligt att flytta resor och transporter
till järnväg och att få plats med mer
godstransporter på järnväg. För Katrineholms del blir Ostlänken ett komple-
Många intresserade hade mött upp till informationsmötet om Ostlänken.
ment till befintliga spår. När Ostlänken
byggs ger det 13 000 årsarbeten inom
anläggning, projektering och projektledning och ytterligare 6 000 årsarbeten
när städerna börjar bygga för Ostlänken, vilket innebär en fördubbling av
byggbranschen.
Samtidigt med Ostlänken kommer också andra viktiga byggprojekt
och infrastrukturprojekt att pågå som
beräknas kräva 50 000 årsarbeten. East
Sweden Infra Cluster vill vara en samlingspunkt för alla företag och kom-
muner som vill ta en del av ”Ostkakan”
och medverka till att se vilken betydelse och möjligheter detta innebär för
vår region. De vill att vi tillsammans
får en enad stark näringslivsröst för en
växande, östsvensk region.
Mer information om klustrets arbete
och medlemskap fås av Anna Lövheim,
näringspolitisk chef på Östsvenska
handelskammaren, anna.lovheim@
east.cci.se 0766-336923 eller Carina
Lloyd, tel 070-5959665, carina.lloyd@
katrineholm.se
Deras fritidsintressen gav nya
företagsideer
På övre våningen i det lilla gula huset i korsningen Fredsgatan/Drottninggatan finns bolagen WeHunt och Byggvarulistan. Två företag anpassade till dagens it-samhälle
och dess efterfrågan på konsumentanpassade tjänster direkt
i våra smartphones och datorer.
Lars Milde och Magnus Svensson är
båda uppväxta i Katrineholm och har
ungefär samma bakgrund. Som grafiska designers hamnade de i Stockholm
i slutet av 90-talet mitt den första
it-boomen. Båda blev också kvar i
branschen även efter att de flyttat
tillbaka till Katrineholm.
– Jag föredog att åka X2000
och jobba på tåget framför en
timme på tunnelbanan förklarar
Lars valet av att köpa hus i
hemstaden istället för i Stockholm.
2009 tröttnade han definitivt på pendlandet och
öppnade kontor i Katrineholm. Smartphones började
bli var mans egendom och
efterfrågan på appar började
växa. Det egna jaktintresset
ledde till skapandet av appen
WeHunt.
Genom egna erfarenheter visste
Lars att man som gästjägare ofta
har dålig kännedom om markerna man
jagar på. Någon form av lösning på
detta behövdes och när Iphone lanserades skapades möjligheterna.
Underlättar för jägarna
Appen, som tillverkades på uppdrag av
Svenska Jägareförbundet, gör det lätt
för jägarna att hitta sina pass och för
jaktledaren att ha koll på att alla skyttar
befinner sig på rätt plats i rätt tid innan
jakten börjar.
Affärsidén bygger än så länge på
en årskostnad för specifika funktioner
samt försäljning av lantmäteriets fastighetskarta, en karta med god detaljrikedom. Jägarna skapar ett jaktområde
med torn, pass och områdesgränser
som sedan kan delas mellan varandra.
Allt sker via en molnbaserad servertjänst som tagits fram för WeHunt. Det
går också att visa jakthundarnas position för jägarna via tillbehör som säljs
till systemet.
20 procent av den jägarkår som är
Lars Milde, WeHunt, Magnus Svensson och Patrik Dahlén, Byggvarulistan.
ansluten till Svenska Jägareförbundet
använder systemet. Det finns 30.000
registrerade användare av appen och
totalt har man sålt över 200.000 delar
av kartan.
Köpte ut bolaget
För att öka takten och ta produkten
ytterligare ett steg har Lars tillsammans
med Sörmlandsfonden och sörmländska affärsänglar köpt ut bolaget
som utvecklat appen. It-utvecklaren
Theodor Storm från Toltorp har gått in
i WeHunt och är tillsammans med Lars
medgrundare och delägare i bolaget.
Medlemmarna i Svenska Jägareförbundet kommer att få vissa förmåner och
WeHunt blir en del av medlemskapet.
– Det finns många intressanta
utvecklingsmöjligheter säger Lars, som
också konstaterar att tekniken går att
applicera på fler områden där man har
nytta av geografisk positionering, exempelvis inom skogsindustrin, polisen,
för skidåkare eller Missing People.
Från att ha jobbat med digital marknadsföring på beställning åt kunder har
Lars Mildes fokus hamnat på den egna
produktionen. Samma resa har också
Magnus Svensson gjort och även här är
utgångspunkten det egna fritidsintresset.
Blev hemmasnickare
Huset familjen köpte var ett äldre hus
som moderniserats. De ville återskapa
sekelskifteskänslan med högt till tak,
trägolv m.m. och Magnus blev hemmasnickare, vilket är ett äventyr när man
suttit i en bostadsrätt i Stockholm.
– Jag tyckte det var roligt även om
jag kunde undvara den tid jag spenderade på olika byggvaruhus för att hitta
material och verktyg, säger Magnus.
Idén om att skapa ett planeringsverktyg för hemmasnickare började
växa fram.
Våren 2013 drog han tillsammans
FORTS NÄSTA SIDA >>>
WeHunt i mobiltelefonen. Jägare, torn
och pass är utplacerade på kartan.
Hundarnas rörelse kan följas och det är
lätt att hitta i markerna.
med en teknikutvecklande partner
igång arbetet för fullt. Men det kostar
pengar att marknadsföra sig.
HJÄLP AV INVESTERARE
– Jag tänkte söka efter investerare i
Stockholm, berättar Magnus, men
Sörmlands Sparbank tyckte att idén
var bra. De gav ett startbidrag och
rekommenderade Sörmlandsfonden, ett
samarbete mellan Sörmlands Sparbank,
Sparbanken Rekarne och Länsförsäkringar Sörmland. Kopplade till ett antal
”affärsänglar” satsar fonden ett riskkapital för utveckling av företag och
affärsidéer. Om intresserade investerare
finns så ställer fonden också upp.
Magnus fick investerarna med sig
och byggde vid årsskiftet 2013/14 klart
grundsajten. Sedan har första året gått
till att förädla tekniken och öka besökarantalet.
Byggvarulistan ger privatpersoner
möjlighet att kolla offerter och få en
prisöversikt.
– Vi hämtar alla publika priser från
byggvaruhusen, förklarar Magnus. Just
nu finns 1500 publika produkter med
på byggvarulistan.se vilken fylls på
hela tiden. Systemet har i dag lagrat
information om 120.000 unika artiklar.
Ny prisinformation hämtas automatiskt
varje natt. Vi försöker också utbilda
konsumenterna. Vad ska du bygga?
Vad ska du använda? Vad ska du köpa?
– Vi har ett långsiktigt tänk och det
har investerarna också, säger Magnus.
Målet är att bli den största gör-detsjälv-sidan i Sverige 2016 med samlad
kunskap och prisövervakning. Vi har
just nu 2.000–3.000 besökare per dag.
Målet är att nå 10.000 besökare per dag
under 2015. Parallellt har vi byggt upp
en bra styrelse där bland andra Sörmlandsfondens ordförande Lars Lindgren
och Martin Timell ingår.
Målet med Byggvarulistan.se är att bli landets största gör-det-själv-sida 2016. Här
finns möjligheter till prisjämförelser, men också många handfasta tips till hemmasnickrarna. Texterna till delen om hur villabyggnationer har förändrats genom
årtiondena är hämtade från ”Så byggdes Villan - Svensk villaarkitektur från 1890 till
2010 av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen.
Svårt hitta kompetens
Affärsmässigt har Magnus köpt loss
tidigare partnern och Patrik Dahlén har
blivit ny delägare och teknikutvecklare.
– Vi behöver bli fler, men det är
I ljusa och nyrenoverade lokaler jobbar Magnus Svensson, Lars Milde och Patrik Dahlén.
svårt att hitta kompetens i Katrineholm,
säger Magnus. Vi hoppas hitta någon
bland de som slutar på Ericsson.
– Vi har bra kontakter i Norge och
funderar på att satsa där och i Finland.
Sverige ligger lite steget före när det
gäller teknik, men i Norge finns det
mer pengar att hämta. Där läggs mer
pengar per invånare ner på gör-detsjälv-byggvaror.
Den bärande affärsidén är att tjäna
pengar på order som förmedlas till
byggvaruhuset.
– Vi försöker marknadsföra oss där
man kan mäta effekter, säger Magnus.
Vad kostar det att få in en besökare?
Därför har vi många kampanjer på nätet där vi mer och mer inriktar oss mot
kvinnor. Det är de som fattar besluten
om det är något som ska förändras
hemma. Vi ser att det ger effekt.
WeHunt och Byggvarulistan är två
helt olika företag som ändå har stor
nytta av varandra.
– Vi utbyter erfarenheter när det gäl-
ler marknadsföring och teknik, säger
Magnus.
– Vi testar också allt på varandra,
säger Lars som med ett leende konstaterar fördelen med rådgivning utan
faktura.
Kul på jobbet
I lokalerna finns också Ulf Skagerström och hans företag Matsmart som
nu också etablerar sitt lager på Logistikcentrum. Fem kompisar som jobbar
ihop och har kul på jobbet.
– Skillnaden är stor mot när jag
var själv. Nu är inte hunden den enda
samtalspartnern, säger Lars och sneglar
mot Caesar som är med husse på jobbet.
Alla är överens om att SJ:s problem
att få pendlingen att fungera har spelat
roll när de fattat sina beslut.
– Pendling funkar bara om man har
förlåtande anställningsformer, avslutar
Lars Milde.
TEXT: MATS FREDRIKSSON
De gamla affärslokalerna i korsningen
Drottninggatan/Fredsgatan har fått nytt
liv med frisörer på bottenvåningen och
it-företag på övervåningen.
Katrineholmsbilaga
i Svenska Dagbladet
Katrineholm är en pupulär
kommun att bo i. Foto: Hanna
Maxstad.
Katrineholm
raketklättrar
i boranking
Katrineholm gör för andra året
i rad en fantastisk klättring i
rankingen ”Bäst att bo”. I år
gick Katrineholm från 128 till
plats 79. Tidningen Fokus gör
undersökningen tillsammans
med Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Tidningen Fokus har i sin årliga
ranking, Bäst att bo 2015, vägt
samman allt från huspriser och
arbetslöshet till bredbandstillgång och antalet sportanläggningar och rankat alla kommuner i Sverige utifrån det. Även
detta år gör Katrineholm en stor
förbättring från plats 128 till 79.
Året innan klättrade kommunen
från plats 247 till plats 128.
Sett över två år har det varit en
makalös utveckling.
– Det här är kanonbra och
vi nöjer oss inte med den här
placeringen. Vi är en modern
och kaxig kommun i Stockholms närhet, vi vill ha en ännu
bättre placering, säger Göran
Dahlström kommunstyrelsens
ordförande i Katrineholm.
Placering av 290 kommuner och
mätningen 2014 inom parantes:
Nyköping 36 (43)
Eskilstuna 60 (54)
Strängnäs 77 (84)
Katrineholm 79 (128)
Trosa 102 (119)
Gnesta 117 (122)
Oxelösund 150 (151)
Flen 250 (135)
Vingåker 281 (277)
Mer information finns på http://www.
fokus.se/bastattbo/har-ar-det-bastatt-bo-2015-2/
Vi är stolta att kunna presentera bila
gan som visar Katrineholms framåt
anda – en vilja och framtidstro som
Katrineholms kommun och de annonsörer och invånare som deltar i bilagan
skriver under på.
Bilagan gavs ut i Mälardalsregionen den
10/6 med en läsarkrets om cirka 300 000
personer. Den 17/6 distribuerades den
till samtliga hushåll, ca 18 000, i Katrineholms kommun.
Läs den fina bilagan på: http://issuu.
com/www.mastersoftheuniverse.se/docs/
katrineholms_kommun
Mer information http://katrineholm.se/
Om-kommunen/Press-och-nyheter/Nyheter/Nyheter-2015/Las-om-K/
Företagsklimatet undersökt
Katrineholm 3:a i Sörmland
Svenskt Näringslivs årliga företagsklimatundersökning är genomförd.
Den 26 maj publicerades resultaten i
årets enkätundersökning av företagsklimatet. Undersökningen genomfördes
under perioden januari – april 2015.
Antal svar i Katrineholms kommun från
företagare var 105 st (55%) och från
politiker 32 (63%). I det sammanfattande omdömet fick Katrineholm betyg
3,5 vilket är på väg mot ett bra omdöme.
Bland Sörmlands nio kommuner kommer Katrineholm som trea efter Trosa
(1:a) och Gnesta (2:a). Den nationella
rankinglistan presenteras av Svenskt
Näringsliv den 15 september.
Mer information finns på http://www.
foretagsklimat.se
http://api.artilect.com/foretagsklimat/
muni-pdfs/resultat/katrineholm.pdf
Kalendarium
8,15 juli 2–9 aug 27 aug
12 sept
Allsång Katrineholm på St Djulö
Katrineholmsveckan
Näringslivsnytt och Extra ges ut
Höstmarknad i centrum
Morgonsoffor hösten 2015
4 sept Folkets Park i Vingåker
2 okt
”Skjortan”, Flen
6 nov Lokstallet, Katrineholm
4 dec Lokstallet, Katrineholm
Missa inte höstens Morgonsoffor!
Näringslivscentrum
EU-information
Utlysningar (information om kommande
EU-projekt) börjar nu
komma, främst inom de
transnationella sektorsprogrammen.
Utlysningarna är tänkte att koppla ihop
projektidéer med intresserade medaktörer i andra EU-länder. From mitten av
augusti kommer kommunens nya Internationella samordnare Josefin Smeds
att kunna informera mer konkret
gällande nya programmedel. Även de
nationella fonderna; Socialfonden och
Regionala Utvecklingsfonden börjar nu
ta emot projektansökningar, även här
kommer Josefin Smeds kunna ge mer
information.
Lars-Erik Sandhgren Telefon:
0150-570 00, 070-299 76 67 lars-erik.
[email protected]
Nystartade företag
Utveckling i kommunen under jan–maj
jämfört med året innan
Period EF/KB/HBABTotalt
2015 jan-
27
35
62
2014
16
33
49
Förändring
68,8% 6,1% 26,5%
Utveckling i kommunen under maj
2015 jämfört med maj 2014
Period EF/KB/HBABTotalt
2015 7
8
16
2014
5
5
10
Förändring
40%
80%
60%
Källa: Nyföretagarbarometern
Jobs and Society Nyföretagarcentrum
Framtidscentrum öppnar inom kort
Ett Framtidscentrum öppnar under juni
månad i Samhällsbyggnadsförvaltningens lokaler på Trädgårdsgatan 1. Verksamheten är ett led i Ericssons hjälp
och stöd för de personer som förlorar
sin anställning. I lokalerna kommer det
finnas arbetsrum, konferensrum och
kök för de av Ericssons personal som
kommer ingå i programmet (ca 400 st).
Ericsson kommer dessutom att ha personer på plats för att kunna stötta och
guida sina medarbetare till nya jobb
och/eller start av egna företag.
Företagssamverkan
– affärsutveckling
tillsammans
Innovationscheck
Utveckla ditt företag tillsammans med
andra! Att dela lokaler, marknadsföra sig gemensamt och paketera nya
erbjudanden till kunder tillsammans är
exempel på företagssamverkan.
Samverkan ger förutsättningar för
tillväxt, lokal service, nya produkter
och tjänster, och ger mindre företag
möjligheter att göra större affärer
tillsammans. Vi på Coompanion bidrar
med erfarenhet och inspiration och
leder er grupp från idé till framgångsrik
samverkan. Vill du boka tid för rådgivning eller workshop?
Kontakta vår rådgivare Magnus
Eriksson, telefon 070-6336574, e-post
[email protected]
Följ gärna oss på Facebook för
att hålla dig uppdaterad om vad som
händer
https://www.facebook.com/CoompanionSormland
Har ert företag innovativa idéer, men
behöver anlita extern kompetens för att
utvärdera potentialen?
Då kan en innovationscheck från
VINNOVA vara en möjlig väg.
VINNOVA har gett Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB
uppdrag att distribuera innovationscheckar på maximalt 100.000 kr till
små- och medelstora företag i länet.
Checkarna kan användas för att i tidiga
skeden av ett innovationsprojekt anlita
extern specialistkompetens från universitet, högskolor, institut eller privata
kunskapsleverantörer, för att med deras
hjälp utvärdera idéns potential och
genomförbarhet. Checkarna kan även
användas för att med stöd av extern
part ta fram en strategi för hantering av
företagets immateriella tillgångar.
Företaget som söker ska ha vilja och
förmåga att växa, bedrivit sin verksamhet i minst 1år och ha mellan 3-249
anställda.
Läs mer om innovationscheckarna
på almi.se.
En skön sommar önskar
Samhällsbyggnadsförvaltningen