En kort introduktion till hur Ljusdals kommun fungerar
Kommunkunskap En kort introduktion till hur Ljusdals kommun fungerar Reviderad april 2015 ljusdal.se Hur fungerar din kommun? Vad gör man och vem bestämmer? Här ska vi kort berätta om Ljusdals kommun och hur den kommunala organisationen fungerar. Om du vill veta mer kan du vända dig till någon av Ljusdals kommuns förvaltningar. Adresser och telefonnummer och mycket annan information hittar du på ljusdal.se (Ljusdals kommuns webbplats). Om du inte vet vilken förvaltning du ska vända dig till, ring kommunens växel, tel. 0651-180 00, så blir du kopplad. Besöksadress: Huvuddelen av kommunens förvaltningar är samlade i Förvaltningshuset som ligger på Norra Järnvägsgatan 21, i Ljusdal. Här finns också kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens 1:e och 2:e vice ordförande samt utbildningsnämndens och omsorgsnämndens ordförande. Postadress: Ljusdals kommun, 827 80 Ljusdal. Söker du någon på Ljusdals kommun? Kontakta kommunens telefonväxel 0651-180 00 Öppen helgfri måndag-fredag kl. 07.30-16.30 Fax: 0651-183 77 E-post: [email protected] Hemsida: www.ljusdal.se Receptionen i Förvaltningshuset är öppen helgfri måndag-fredag kl. 07.45-16.30 Har du frågor till och om de politiska partierna? Kontakta kommunkansliet. Telefon: 0651-181 09 Fax: 0651-183 77 E-post: [email protected] 2 Det här är Ljusdals kommun Ordet kommun kommer från det latinska communis, som betyder gemensam. Kommunen är ett geografiskt område och alla som bor inom området tillhör kommunen. Ljusdals kommun bildades 1 januari 1971 genom en sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö kommuner. Kommunen är stor till ytan: 5 642,9 km2. Här bor cirka 19 000 invånare. Kommunen – det är du och jag – alla vi som bor och jobbar här! Vi använder oss av många olika sorters kommunala tjänster och kommunal service, t.ex. bibliotek, barnomsorg, skolor, äldreomsorg, renhållning, räddningstjänst, sjukvård och mycket annat. Mot Ånge 83 RAMSJÖ 83 Mot Östersund Mot Sveg HENNAN 296 83 KÅRBÖLE 84 84 LETSBO LASSEKROG 83 296 Mot Sveg E45 310 FÅGELSJÖ LOOS HAMRA E45 310 84 FÄRILA KAJVALL LJUSDAL Mot Hudiksvall 83 JÄRVSÖ 296 HARSA Mot Bollnäs NOPPIKOSKI Mot Orsa 3 Vem är det som bestämmer? Alla som är över 18 år får vara med och välja de 41 representanterna som sitter i kommunfullmäktige. Det är kommunfullmäktige som fattar de största och viktigaste besluten - om kommunens budget, skatter och avgifter och hur mycket olika verksamheter får kosta. För att bli vald till kommunfullmäktige måste man tillhöra ett politiskt parti. Kommunfullmäktige sammanträder i Förvaltningshuset i Ljusdal den sista måndagen i varje månad, men med semesteruppehåll i juli. Alla som vill får komma dit och lyssna. Du kan också följa sammanträdena via webbsändning på ljusdal.se, via Radio Ljusdals sändningar eller via TV, om din bostad är ansluten till Ljusnet kabel-TV. Du kan också ställa frågor som kommer att tas upp på en allmän frågestund. Frågor ska ställas skriftligen i förväg till kommunfullmäktiges presidium via brev eller e-post fram till kl. 12 fredagen innan den vecka som sammanträdet hålls. Brev adresseras till: Kommunfullmäktiges presidium, Ljusdals kommun, 827 80 Ljusdal E-post adresseras till: [email protected] Du som frågar bör tala om vilken politiker du ställer frågan till. Om du inte gör det kommer ordföranden att överlämna frågan till den politiker som i första hand ansvarar för sakområdet. Svar på frågan lämnas vid det sammanträde som frågan väckts. Om svar av någon anledning inte kan lämnas vid det sammanträdet kommer frågan att besvaras vid nästkommande sammanträde. Svar på din fråga får du också genom webbutsändningen via kommunens webbplats www.ljusdal.se, via Närradions sändning (finns också på www.radioljusdal.nu) eller sändning via Ljusdals kabel-TV. Medborgarförslag Medborgarförslag innebär att enskilda medborgare har rätt att få ett förslag prövat i kommunfullmäktige. Förslagen kan gälla allt som rör kommunens verksamhet och som kommunen är ansvarig för. Alla inkomna förslag är offentliga handlingar. Förslagen måste beredas innan beslut, och beslut ska fattas inom ett år efter att förslaget väckts. Ett medborgarförslag behöver inte se ut på ett speciellt sätt, men det ska vara skriftligt och försett med adress och namn på den/dem som lämnar det. 4 Mandatfördelningen i Ljusdals kommunfullmäktige 2015-01-01 Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna Centern Vänsterpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Socialradikala demokraterna Kristdemokraterna 12 7 5 4 4 3 3 2 1 NÅGRA FAKTA Motion Förslag från någon ledamot i kommunfullmäktige. Måste alltid beredas. Inom ett år från det att motionen har väckts ska den anmälas i kommunfullmäktige, om inte beredningen är klar dessförinnan. Interpellation Är skriftlig och riktar sig till ordförande i kommunstyrelsen eller i annan nämnd. Bör besvaras senast vid nästa kommunfullmäktigesammanträde. Fråga Fullmäktigeledamot har rätt att framställa fråga vid kommunfullmäktigesammanträdet. Frågan bör besvaras vid samma sammanträde eller senast vid nästa sammanträde. Endast den som frågar och den som ska svara får yttra sig. Reservation Den ledamot som inte delar majoritetens åsikt i ett beslut kan markera detta genom att reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Medborgarförslag Är ett skriftligt förslag till kommunfullmäktige. Genom att lämna ett medborgarförslag kan du påverka kommunfullmäktige i en fråga du tycker är viktig. Kommunrevisionen De förtroendevalda revisorernas arbete är ett av instrumenten för kontroll av verksamheten. Revisorerna är valda av kommunfullmäktige med uppgift att granska den kommunala verksamheten. Avsikten är att ge oberoende och självständiga utvärderingar. Revisorerna ska årligen lämna en revisionsberättelse till kommunfullmäktige. I den redovisas det samlade resultatet från granskningen av den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen och nämnderna Den nuvarande politiska nämndorganisationen består av kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och myndighetsnämnden. Dessutom finns en valnämnd och en överförmyndarnämnd. Det är kommunens invånare som vid varje val väljer representanter till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser i sin tur ledamöter till styrelser och nämnder i kommunen. Styrelserna och nämnderna ser till att kommunfullmäktiges beslut blir genomförda och de har olika områden som de är specialister på. Vissa styrelser och nämnder har öppnat sina sammanträden för allmänheten. Protokoll från nämndernas sammanträden finns att läsa på biblioteken. De finns även tillgängliga på kommunens webbplats: www.ljusdal.se Kommunstyrelsen svarar för den övergripande ledningen och samordningen av kommunens verksamhet. I kommunstyrelsen förbereds de frågor som sedan ska behandlas i kommunfullmäktige. Den ser också till att besluten verkställs. Kommunstyrelsen har två utskott som förbereder ärenden innan de tas upp till beslut i styrelsen. Allmänna utskottet tar hand om övergripande allmänna frågor, ekonomiska frågor och personalfrågor. Samhällsutvecklings-utskottet tar hand om frågor som rör den fysiska, sociala, kulturella och idrottsliga utvecklingen inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. 5 Så här ser den politiska organisationen ut Politisk organisation med förvaltningar och bolag Kommunfullmäktige Ljusdals Energiföretag AB Revision AB Ljusdalshem Valnämnd AB Ljusdals Servicehus Överförmyndarnämnd Stiftelsen NärLjus Omsorgsnämnd Utbildningsnämnd Myndighetsnämnd Kommunstyrelse Kommunstyrelsens allmänna utskott Kommunstyrelsens samhällsutvecklingsutskott Rådet för funktionshinderfrågor Pensionärsrådet Kommunchef Politik Förvaltningar Omsorgsförvaltning 6 Utbildningsförvaltning Samhällsutvecklingsförvaltning Kommunledningskontor Bolag eller stiftelse Verksamhetsärenden Myndighetsärenden I kommunen arbetar ca 1 700 personer Det vardagliga arbetet Kommunens anställda sköter det vardagliga arbetet i kommunen. I Ljusdals kommun arbetar ca 1 700 personer i många olika yrken. Här finns personal inom barnomsorg och skola, bibliotekarier, måltidspersonal, vaktmästare, städpersonal, ingenjörer, vårdpersonal, snickare, administratörer, med flera. Ljusdals kommun är organiserad i ett kommunledningskontor för nämndadministration och övergripande förvaltningsorganisation, en förvaltning för samhällsutveckling, en omsorgsförvaltning och en utbildningsförvaltning. Kommunchefen är chef över kommunledningskontoret och förvaltningarna. 7 Kommunledningskontorets organisation Kommunledningskontoret Kommunchef Kommunkansli Ekonomienheten Personalenheten Informationsenheten ITenheten Utredningsenheten Ca 50 personer är anställda i förvaltningen Kommunledningskontoret ger administrativt stöd till alla nämnder och förvaltningar. Det lyder under kommunchefen och har kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd. Allmänna utskottet är ansvarigt utskott för kommunledningskontoret. Kommunkansliet är sekretariat för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, omsorgs-nämnden och valnämnden. Här förbereds ärenden så att de förtroendevalda får bra underlag för sina beslut. Kommunkansliet ansvarar även för kommunstyrelsens och nämndernas diarier, för planering och administration av de allmänna valen, för centralarkiv med offentliga handlingar samt intern postgång och interntryckeri. Ekonomienheten ansvarar för kommunens ekonomi och arbetar med övergripande ekonomisk och finansiell planering, redovisning, årsbokslut, prognoser och fakturahantering. Ekonomienheten rekvirerar också EU-medel. 8 Personalenheten erbjuder konsultativt stöd, information och utbildning till kommunens chefer inom personalområdet samt är ett verktyg för samordning och utveckling av de politiska strategierna för arbetsgivarfrågor. Enheten bereder även ärenden till kommunstyrelsen inom verksamhetsområdet, samt företräder kommunen i arbetsrättsliga tvister och vid tecknande av lokala kollektivavtal. Informationsenheten ansvarar för att samordna den kommunikation och information som riktar sig till medborgarna och andra aktörer inom kommunen, men även internt till dem som är anställda vid Ljusdals kommun. Enheten ansvarar för kommunens externa webbplats www.ljusdal.se och för intranätet. Den arbetar även med beredskap för information och kommunikation vid kriser. Inflyttarservice besvarar frågor och för en dialog med dem som är intresserade av att flytta till vår kommun. IT-enheten har uppdraget att samordna den kommungemensamma driften av kommunens datasystem och kommunikationsplattform, samt att ansvara för det övergripande IT-strategiska arbetet. Som representant för Ljusdals kommun har enheten också kontakter och kommunikation med andra kommuner, myndigheter och organisationer när det gäller IT-relaterade frågor. Utredningsenheten består av en rad olika verksamheter: Utredarnas uppdrag är att genomföra utredningar och projekt utifrån politiska beslut eller verksamhetsbeslut. Inköp förmedlar information från Inköp Gävleborg till kommunens förvaltningar, inhämtar synpunkter från förvaltningarna inför upphandlingar, verkar för samordning och planering av inköp samt avtalstrohet och avtalskännedom. Folkhälsoutvecklaren arbetar med planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom, med det övergripande syftet att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Receptionen har ansvaret för entréerna till förvaltningskontoren, välkomnar och hjälper besökare att hitta rätt handläggare, svarar på frågor om kommunens verksamheter och vägleder till den information och självservice som finns på kommunens hemsida. Konsumentvägledningen informerar konsumenter om deras rättigheter och skyldigheter inför köp av varor och tjänster, samt vägleder vid reklamationer. Besöker även skolor, föreningar och företag för att informera om konsumentlagarna. Jämställdhetsstrategen fungerar som stöd till förvaltningar i jämställdhetsfrågor och är ansvarig för projekt med inriktning jämställdhet. Rådet för funktionshinderfrågor är ett organ för informationsutbyten och samråd mellan kommunen och representanter för olika organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Rådet är också opinionsbildande och drivande i alla frågor som rör personer med funktionsnedsättning, gentemot kommun, landsting och andra viktiga samhällsinstanser. Dess övergripande uppgift är att skapa ett tillgängligt samhälle för alla. Pensionärsrådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och kommunen. 9 Samhällsutvecklingsförvaltningens organisation Samhällsutvecklingsförvaltningen Förvaltningschef Plan och Bygg Gata-/Parkenheten Bibliotek Miljöenheten Fritidsenheten Musik och kulturenheten Räddningstjänsten Fastighetsenheten Städenheten Fritidsgårdar Ungas delaktighet och inflytande Ca 170 personer är anställda i förvaltningen. Därutöver finns ca 60 deltidsbrandmän knutna till räddningstjänsten. Samhällsutvecklingsförvaltningen är verkställande enhet för all verksamhet som rör den fysiska, sociala, kulturella och idrottsliga utvecklingen inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Förvaltningen bedriver också prövning och tillsyn, med myndighetsnämnden som ansvarig nämnd. Den arbetar aktivt med olika utvecklingsprojekt, t.ex. omlastningsterminal och samt också utveckling av Östernäsområdet. Förvaltningen medverkar i olika sammanhang gällande regional och nationell infrastruktur samt kollektivtrafikfrågor. Samhällsutvecklingsutskottet är ansvarigt utskott för förvaltningen. Plan och Bygg har ansvaret för detalj- och översiktsplaner, kartförsörjning, GIS-frågor (Geografiska Informationssystem), försäljning av tomtmark för bostäder och industrier, samt förvaltning av kommunens skogar. Enheten ansvarar även för prövning och tillsyn enligt plan-och bygglagen, för energirådgivning och bostadsanpassning. Miljöenheten ansvarar för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område när det gäller skyddet för miljön och människors hälsa. Naturens eget skyddsvärde ska också värnas, vilket främst bevakas av kommunekologen. Miljöenheten ansvarar även för tillsynen inom livsmedelslagstiftningen. En annan viktig del av enhetens arbete är kalkning av kommunens sjöar samt skötsel av kommunens naturreservat. 10 Räddningstjänsten ansvarar för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och handlägger tillståndsoch tillsynsärenden enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänsten ansvarar också för traditionell räddningstjänst vid bränder, trafikolyckor och andra olyckor där det föreligger risk för människors liv, egendom eller miljön. Kommunens krisberedskapsfrågor samordnas och handläggs av tjänsteman inom räddningstjänsten. Gata/Park ansvarar för trafikfrågor samt sköter och renoverar kommunala gator och parker. Enheten handlägger även bidrag till vägföreningar och belysningsföreningar samt utfärdar parkeringstillstånd till rörelsehindrade. Fritidsenheten har ansvaret för idrottsplatser, idrottshallar, tennishallen, ridhuset, konstfrusna bandybanan, simhallen i Färila, några kommunala utomhusbad, några elbelysta skidspår och vissa vandringsleder. Enheten handlägger också bidrag till idrottsföreningar, fiskevårdsområden och samlingslokaler, samt handlägger kommunala lotteritillstånd för föreningar. Fastighetsenheten bygger och sköter underhållet av kommunens egna fastigheter. Städenheten ansvarar för städning av kommunens förvaltningslokaler, servicehus och skolor. Biblioteken består av huvudbiblioteket i Ljusdal, filial- och skolbibliotek samt bokbussen. På biblioteket kan man låna böcker, ljudböcker, e-böcker, tidskrifter och filmer samt använda internet och olika databaser. Musik & Kulturenheten arbetar med övergripande planering och administration av kommunens kulturverksamhet och samarbetar via enhetens samverkanskoncept, EstradLjusdal, med föreningsliv och studieförbund i olika kulturarrangemang för barn och ungdomar. Enheten arrangerar också skolkulturföreställningar för grundskolans elever. Föreningar och organisationer inom kulturområdet ansöker om arrangemangs- och verksamhetsbidrag hos Musik & Kulturenheten, som handlägger dessa ärenden inför politiska beslut. I enheten ingår också den kommunala musikskolan. Fritidsgårdarna är en öppen verksamhet med syfte att skapa rum för möten och riktar sig till alla ungdomar i kommunen mellan 13-20 år. Verksamheten bygger på frivilliga möten i en miljö där deltagarna varierar och aktiviteterna inte alltid är tidsbundna. Här finns möjligheter till fördjupning i olika intressegrupper för utveckling eller som plattform för relationsbyggande. Fritidsgårdarna samverkar med skolor, föreningar och andra organisationer för att främja ungdomars fritid och inflytande i kommunen. Fritidsgårdarnas verksamhet är drogfri. Ungdomars inflytande och delaktighet handlar om att genom olika projekt och aktiviteter utveckla demokratiska processer och skapa förutsättningar för dialog mellan unga, tjänstemän och politiker. Unga ges möjlighet att kunna påverka sin egen och andras situation i samhället 11 Utbildningsförvaltningens organisation Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Kvalitets- och lärstödschef Central förvaltningsadministration Barn- och elevhälsa Förskola Biträdande förvaltningschef Skolledare Grundskola/ Särskola Gymnasieskola/ Vuxenutbildning I verksamheten finns ca 550 personer anställda Utbildningsförvaltningen ansvarar för barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, skolbarnomsorg, gymnasieskola och vuxenutbildning. Till förvaltningen hör också elevhälsa, studie- och yrkesvägledning samt administration. Utbildningsförvaltningen lyder under utbildningsnämnden. Kommunens för- och grundskola är organisatoriskt indelad i tre geografiska områden: • Färila utbildningsområde • Järvsö utbildningsområde • Ljusdal utbildningsområde Förskoleverksamhet bedrivs både i form av förskola och pedagogisk omsorg (t. ex. familjedaghem). Årskurs 7-9 finns i Ljusdal, Järvsö, Färila och Los. 12 Kommunens särskola är integrerad på Gärdeåsskolan i Ljusdal. I övriga områden finns verksamhet för barn mellan 1-12 år. I Ljusdals kommun finns också friskolor och kooperativa förskolor/fritidshem. Inom grundskolans lägre årskurser arbetar man i de flesta skolor i integrerad verksamhet med skolbarnomsorgen inom ramen för en samlad skoldag. Kommunens gymnasieskola, Slottegymnasiet, finns i Ljusdal. Skolan kan erbjuda de flesta nationella programmen och har nationell idrottsinriktning för bandy. Kommunens vuxenutbildning, Utvecklingscentrum, bedriver kurser på grundskolenivå, gymnasienivå och högskolenivå. Vid Utvecklingscentrum finns ett lärcentrum, en mötesplats för den som studerar på universitet och högskola. Där kan man studera på distans. Dessutom finns här undervisning i svenska för invandrare. Stödfunktionerna inom utbildningsförvaltningen tillhör kvalitets- och lärstödsenheten. Förvaltningens administration finns dels centralt placerad i Ljusdal, dels lokalt i Färila, Järvsö och Ljusdal. 13 Omsorgsförvaltningens organisation Omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Medicinskt ansvarig Kvalitetssamordnare Individ - och familjeomsorg Integrationsverksamheten Biståndshandläggarverksamheten Kostservice Arbetsmarknadsenheten Stöd och omsorg Äldreomsorg I verksamheten finns ca 880 personer anställda Omsorgsförvaltningens främsta uppgift är att hjälpa dem som på grund av ålder, funktionsnedsättning, ekonomiska problem eller familjeproblem behöver olika former av stöd och hjälp. Omsorgsförvaltningen lyder under omsorgsnämnden. Individ- och familjeomsorgen arbetar med människor och familjer i samhället som har det svårt och behöver hjälp. Genom förebyggande och rådgivande insatser ska individ- och familjeomsorgen bidra till goda levnadsförhållanden. Det förebyggande arbetet med barn och ungdomar har hög prioritet. Integrationsverksamheten ansvarar för de samlade integrationsfrågorna i kommunen. Här ingår främst mottagning av kommunplacerade flyktingar med uppehållstillstånd samt mottagning av ensamkommande asylsökande barn, båda enligt överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen. Även viss service till övriga invandrare kan ges. Biståndshandläggarverksamheten ansvarar för biståndshandläggning för verksamheterna äldreomsorg samt stöd och omsorg, enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service (LSS). 14 Kostservice ansvarar för måltidsverksamheten inom äldreomsorg, skola samt barnomsorg. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för samordning av kommunens arbetsmarknadspolitiska och arbetsfrämjande åtgärder. I enheten ingår bilpoolen, skogslaget, Riokompaniet, systugan, UNIK, Källbackaserveringen, samt Hantverkargården. Stöd och omsorg ger stöd, service och omvårdnad av olika slag samt daglig sysselsättning till dem som har vissa funktionsnedsättningar, så att möjlighet ges till en fungerande vardag och delaktighet i samhället. Ambitionen är att ge ett personligt, anpassat och väl fungerande stöd utifrån individens behov och önskemål. Till verksamheten hör också socialpsykiatrin som ger vård och omsorg till personer med psykisk funktionsnedsättning. Äldreomsorgen arbetar för att människor ska kunna åldras värdigt och tryggt i Ljusdals kommun. Insatserna ska efter bedömning anpassas utifrån den enskildes egna resurser och önskemål. De ska tillgodose både mänskliga och medicinska behov. Inom äldreomsorgen finns hemtjänst, vård- och omsorgsboende, korttidsboende och dagverksamhet. Det är också äldreomsorgens uppgift att stödja och avlasta anhöriga/närstående genom olika former av insatser. I äldreomsorgen ingår även hälso- och sjukvården för äldre och personer med funktionsnedsättning i särskilda boendeformer och i hemsjukvård, upp till och med sjuksköterskenivå. Som ansvarig finns en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Därutöver finns för varje boende en ansvarig sjuksköterska, samt att det finns arbetsterapeut, dietist och sjukgymnast inom kommunens hälso- och sjukvård. 15 Bolag och stiftelser I Ljusdals kommun finns även bolag och stiftelser. AB Ljusdalshem är Ljusdals kommuns bostadsföretag. Bolaget äger och förvaltar lägenheter och lokaler. AB Ljusdals Servicehus bedriver fastighetsförvaltning av egna servicehus, bostäder och lokaler inom Ljusdals kommun. Ljusdal Energi är en kommunalägd koncern. I koncernen finns: • • • • • • • Ljusdal Energiföretag AB (moderbolag) Ljusdal Elnät AB Ljusdal Energi AB (fjärrvärme) Ljusdal EnergiFörsäljning AB (elhandel) Ljusnet AB (TV och Bredband) Ljusdal Vatten AB Ljusdal Renhållning AB Ljusdal Energiföretag AB tillhandahåller och säljer administrativa tjänster till koncernbolagen. Ljusdal Elnät AB äger och underhåller delar av nätet i Ljusdals kommun. Ljusdal Energi AB ansvarar för produktion av el samt produktion och distribution av fjärrvärme. Ljusdal Energi Försäljning AB bedriver elhandel genom att erbjuda elavtal till fast eller rörligt elpris. Ljusnet AB är kommunens stadsnät och bygger infrastruktur för bredband och kabel-TV. Ljusdal Vatten AB ansvarar för kommunalt vatten och avlopp i kommunen. I Ljusdals kommun finns 14 vattenverk och 18 avloppsreningsverk med varierande storlek och behandlingsprocesser. VA-verksamheten är ett så kallat taxekollektiv där de avgifter som abonnenterna betalar ska täcka alla kostnader. Ljusdal Renhållning AB sköter insamling och transport av hushållsavfall och återvinningsprodukter i Ljusdals kommun. Renhållningen ansvarar för återvinningscentralen i Åkerslund och sköter också tömning av slamavskiljare, slutna avloppstankar och fettavskiljare. NärLjus är kommunens näringspolitiska stiftelse. NärLjus arbetar för ett långsiktigt, miljömässigt, livskraftigt och differentierat näringsliv i Ljusdals kommun som bidrar till tillväxt, med fler arbetstillfällen och fler invånare. Arbetet ska bidra till Ljusdals kommuns mål om ett bättre företagsklimat. 16 Ett ärendes gång 1. En handling kommer in från någon myndighet, företag eller privatperson. Det kan också vara en handling från någon kommunal tjänsteman eller nämnd i kommunen. 2. Handlingen registreras i diariet och blir då en allmän handling. 3. Ärendet bereds. För att få synpunkter från berörda instanser skickas ärendet på remiss för yttrande. Synpunkter inkommer till diariet. 4. När ärendet är färdigberett tas det upp på en föredragningslista till den politiska nämnden. 5. Sammanträde hålls. Nämnden beslutar. 6. Protokoll skrivs. 7. Justering av protokoll. 8. Beslutet expedieras, d.v.s. delges de berörda. 9. Ärendet avslutas och arkiveras. Arkivering Ärende kommer in Registrering/ Diarieföring Expediering Beredning Justering Kallelse Protokollskrivning Sammanträde/ Beslutsfattande 17 Demokrati kan ta tid Innan de förtroendevalda beslutar om något måste de ha ett bra underlag för sitt beslut. Kommunen måste följa de lagar och regler som bestämmer hur kommunen ska arbeta. I kommunallagen står det t.ex. att ärenden som kommunfullmäktige ska besluta om måste beredas. Det betyder att den nämnd eller styrelse som har hand om just den sortens ärende ska få lov att säga vad de tycker innan kommunfullmäktige fattar beslut. I en del frågor ska de kommunanställda få säga vad de tycker genom sina fackliga representanter. Ibland vill kommunen veta vad allmänheten tycker först, t.ex. vad de boende i ett område tycker om ett förslag till ny plan för området. Frågorna i kommunen kan alltså ta lång tid just därför att vi har demokrati i vårt land. Det är många som ska få lov att säga sin mening innan politikerna till sist fattar sitt beslut. Var med och påverka! Kommunerna i landet har stora och viktiga uppgifter. De kan besluta mycket själva, t.ex. vad de vill satsa på och hur mycket kommuninvånarna ska betala i skatt. Men mycket bestäms också av lagar och förordningar. De grundläggande bestämmelserna för kommunerna finns i kommunallagen. Dessutom finns speciallagstiftning där staten anger att kommunerna ska ansvara för vissa uppgifter t.ex. miljöskydd, socialtjänst, räddningstjänst och undervisning. Kommunen är också skyldig att se till att vissa lagar som utfärdas på central nivå följs på det lokala planet, t.ex. plan- och bygglagstiftningens tillämpning. Det är de spelregler vi måste följa. Alla i kommunen kan inte vara med och besluta – däremot kan alla vara med och påverka besluten. För att kunna påverka är det viktigt att känna till vad som händer omkring oss. Alla är välkomna till kommunfullmäktiges sammanträden, att lyssna på dem genom Radio Ljusdals sändningar eller se dem via kommunens webbplats ljusdal.se eller Ljusnets kabel-TV. Flera av nämnderna har också infört öppna sammanträden där allmänheten får närvara. Den kommunala verksamheten kan också följas genom radio och tidningar, kommunens webbplats, annonser, informationsmöten och utställningar. Kommunens protokoll och sammanträdeshandlingar finns bl. a. på biblioteken och kommunens webbplats: www.ljusdal.se De flesta kommunala handlingarna är offentliga. Det betyder att vem som helst kan få läsa dem. Du kan också kontakta politiker och tjänstemän direkt eller lämna medborgarförslag till kommunfullmäktige. Du kan gå med i något politiskt parti eller någon annan intresseorganisation. Om du har fyllt 18 år och är folkbokförd i kommunen, så kan du naturligtvis också rösta. Tycker du att kommunen har fattat ett felaktigt beslut kan du överklaga det beslutet. 18 Några nyckelord Bordläggning Styrelsen/nämnden bestämmer sig för att vänta till ett senare sammanträde med att besluta i ärendet. Ingenting händer med ärendet under tiden det vilar. Återremiss Styrelsen/nämnden tycker att den inte vet tillräckligt om ärendet för att kunna besluta. Den skickar tillbaka ärendet till den nämnd, styrelse eller förvaltning som tagit upp ärendet, för att de ska göra en utredning eller en undersökning så att det hela ska bli tydligare. Omröstning Politikerna i styrelsen/nämnden är inte överens. Det kanske finns flera förslag till beslut. Då måste man rösta. Det kallas omröstning och man röstar genom att svara ja eller nej till förslagen. Reservation Den politiker som t.ex. förlorat i en omröstning, eller tycker att man fattat ett dåligt beslut, kan reservera sig (visa att man inte instämmer) mot beslutet. Då skrivs detta in i protokollet. Laglighetsprövning Alla kommuninvånare kan överklaga t.ex. kommunfullmäktiges beslut. Från det att protokollet anslagits har man tre veckor på sig att överklaga. Då måste man kunna visa att ärendet inte har behandlats riktigt, d.v.s. att kommunen inte har följt bestämmelserna i kommunallagen eller annan lagstiftning. Kommunens budget Kommunen planerar sin budget för tre år i taget. Där bestämmer kommunfullmäktige vad man ska satsa på under åren som kommer. Budgeten är då uppdelad i nästkommande budgetår och en ekonomisk långtidsplan med de två därpå följande åren. Budgeten är en sammanställning av de inkomster och utgifter som man beräknar att kommunen ska ha under året som följer. Kommunens budget är uppdelad i driftbudget, investeringsbudget och finansieringsbudget. Driftbudgeten visar kostnader och intäkter för kommunens löpande verksamhet. Av driftbudgeten framgår vad det kostar att driva olika delar av verksamheten, t.ex. personalkostnader, hyreskostnader för lokaler, kostnader för städning, annonsering m.m. Intäkter är främst skatteintäkter och statsbidrag, men även olika sorters avgifter, t.ex. för barnomsorg eller renhållning. Investeringsbudgeten visar kommunens investeringar i sådana saker som ska användas i flera år, t.ex. byggnader, avloppsanläggningar, maskiner och gator. Hur investeringarna finansieras framgår av finansieringsbudgeten. Där syns bl.a. hur mycket kommunen lånar eller om kommunen använder tidigare sparade pengar för att finansiera investeringarna och den löpande verksamheten. Budgetarbetet påbörjas i januari året före den aktuella budgetperioden. Under våren arbetar förvaltningarna fram vilka behov av ekonomiska resurser man behöver för att bedriva den verksamhet som man ansvarar för. Respektive facknämnd fattar sedan beslut om ett budgetförslag. En grupp politiker (budgetberedningen) arbetar sedan fram ett förslag till budget för hela kommunen utifrån facknämndernas budgetförslag. De jämkar samman, stryker och lägger till. Deras förslag behandlas av kommunstyrelsen och går sedan vidare till kommunfullmäktige som fastställer budgeten på sitt junisammanträde. Kommunfullmäktige fastställer också nivån på den kommunala skattesatsen. Under hösten ska sedan respektive facknämnd fördela den budgetram, som man fått av kommunfullmäktige, på olika verksamheter. Delegering Kommunfullmäktige får delegera (överföra) sin beslutsrätt i en del ärenden till kommunstyrelsen eller de andra nämnderna, om man av någon anledning tycker att det blir mer praktiskt. 19 Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och är vana vid. Därför måste vi som bor och arbetar i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker bara till ungefär hälften av alla de inkomster som kommunen behöver. Resten av pengarna kommer från staten (statsbidrag) och från olika avgifter som kommuninvånarna måste betala. Det kan vara hyror, avgifter för barnomsorg, avgifter för vatten, sophämtning och annat. De verksamheter som kostar mest i Ljusdals kommun är utbildning, barnomsorg, samt vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning. Mest kostsamt är löner och arbetsgivaravgifter för de anställda. Fakta Skattesats Det antal kronor per beskattningsbar hundralapp som kommunfullmäktige beslutar att ta ut i skatt av kommuninvånarna. Skattekrona För varje hundralapp man tjänar i lön så betalar man för närvarande 22,36 i kommunalskatt. Skatteunderlag Det totala antalet skattekronor i kommunen. Skattekraft Antalet skattekronor i relation till antalet invånare i kommunen. Skatteutjämningsbidrag Statlig bidragsform som syftar till att underlätta för kommunerna att bedriva sin verksamhet trots skillnader i skattekraft. 20 Driftredovisning Nettokostnaderna för verksamheten uppgick till 1032 miljoner kronor för år 2013. Vård och omsorg (439 miljoner kronor) och skola och barnomsorg (418 miljoner kronor) är de mest kostnadskrävande verksamheterna i kommunen. Verksamhetens nettokostnad Arbete & näringsliv 1% Fritid & kultur 4% Vård & omsorg 42% Gemensamma verksamheter 3% Politisk verksamhet 2% Pedagogisk verksamhet 41% Infrastruktur skydd mm 7% 21 Inkomster Skattesatsen i Ljusdals kommun är 34,19 %. Det innebär att vi betalar 34,19 kronor av varje hundralapp i skatt. Skattesatsen fördelar sig mellan Ljusdals kommun som får 22,36 kronor och landstinget som får 11,51 kronor. Av kommunens inkomster för 2013 svarade skatteintäkterna för 699,7 miljoner kronor och statsbidragen för 315,7 miljoner kronor. Övriga inkomster under året bestod av taxor, avgifter, hyror, försäljningsmedel m.m. Totalt uppgick dessa intäkter till 252,1 miljoner kronor. Kommunens externa intäkter Avgifter arrende och hyra 4% Försäljning, räntor 6% . Bidrag 10% Skatteintäkter och statsbidrag 80% Avgifter arrende och hyra Försäljning, räntor Bidrag Skatteintäkter och statsbidrag Avgiftsfinansiering 50% 47% 45% 40% 35% Driftredovisningen visar kostnader och intäkter för kommunens löpande verksamhet 30% 25% 19% 20% 15% 8% 10% 3% 5% 0% Simhall 22 Idrottshallar Äldreomsorg Barnomsorg Kostnader 64 % av kommunens kostnader består av kostnader för personal. År 2013 betalade kommunen ut 791,7 miljoner kronor i löner, sociala avgifter och andra personalkostnader. 5 % av driftkostnaderna utgör bidrag till bl. a. föreningar, studieförbund och Ljusdalsbygdens museum. Andra driftkostnader kan vara underhållsmaterial, entreprenader, telekommunikation, hyror, el, bränsle, livsmedel, maskiner m.m. Kommunens externa kostnader Hyror 4% Material 6% Finansiella kostnader 1% Övriga kostnader 3% Främmande tjänster 17% Bidrag 5% Personal 64% Övriga kostnader Främmande tjänster 17% Bidrag Personal Hyror Material Finansiella kostnader . Näst efter kommunalskatten är det olika former av statsbidrag som är kommunens största inkomstkälla 23 Ljusdals kommun 827 80 Ljusdal 0651-180 00 ljusdal.se
© Copyright 2024