1. No category

Linbladet
Medlemsblad för Västra Hälsinglands Forskarförening
Årgång 16
Nr 2
Pris 30 kr
2013
God Jul och Gott Nytt År
Linbladet
Medlemsblad för Västra Hälsinglands
Forskarförening, bildad 16 april 1997.
Medl.avgift är 150:- per år
Vill du bli Medlem, betala till föreningens
Pg 44 707 84 – 2
Postadress: c/o Bengt Larsson,
Kallmyr, Stõlpavägen 5, 827 94 Ljusdal
Föreningen är medlem i Sveriges
SläktForskarförbund.
OBS skriv ditt namn på inbetalningen
STYRELSEN
Styrelseledamöter
Ove Berg
Sjukhusgatan 5
827 33 Ljusdal 0651-10239
Ordförande
Elsie Norberg
Holänna Bjuråkersväg 202
827 93 Ljusdal 0651-10712
[email protected]
Ulla Grönstedt
Björnbäcken 21
827 94 Ljusdal 0651-13808
[email protected]
Vice.ordförande
Tore Berglund
Ygsbovägen 68
820 41 Färila 0651-23318
[email protected]
Anita Larsson
Österås 10
827 93 Ljusdal 0651-12207
[email protected]
Sekreterare
Monica Vestlin
Torggatan 14 B
827 31 Ljusdal 070-2177088
[email protected]
Artiklarna i denna publikation får med angivande av
Källa, kopieras eller på annat sätt återges. Redaktionen
Förbehåller sig rätten att redigera insatt material.
Författaren ansvarar för innehåll i signerade artiklar.
Kassör
Bengt Larsson
Kallmyr, Stõlpavägen 5
827 94 Ljusdal 0651-38044
[email protected]
Ordförande har ordet
Det har varit roligt att sammanställa det här numret, eftersom det innehåller flera sidor än vanligt och
det tackar jag Susanne Rådlund för. Hennes inskickade tragiska berättelse om Anna Igglund är
verkligen läsvärd.
En annan intressant artikel är om Kung Oscar II besök i Järvsö och Ljusdal. Det var 120 år sedan och
att läsa det som skrevs då är spännande.
Jag hoppas att ni också uppmärksammat att Ljusdals köping firar 100 år vid årsskiftet. En liten
utställning om det finns i biblioteket. Den finns kvar där två veckor in i januari.
Omslagsbilden är ett gammalt julkort som jag hittade i min osorterade samling. Jag tyckte att den
passade bra. Den föreställer Oscar II
God Jul och ett riktigt Gott Nytt År till alla medlemmar
önskar
Elsie
2
Mötet med Graciela
Så var det den 20 juni och Graciela skulle komma, med sig hade hon väninnan Teresa som bott i
Sverige i många år och kunde svenska.
Sture och jag hade haft kontakt och bestämt att han skulle hämta damerna vid tåget, som kom in strax
före 10, och sedan ta dem med hem till sig. Jag skulle komma senare. Där skulle vi fika och titta på
vad jag hittat om släktskapet dem emellan.
När jag kom fick jag en stor kram av Graciela och ett ”gracias moucho”. Hon berättade att när henne
farfar dog när hon var sex år bestämde hon sig att åka till Ljusdal och nu var hon äntligen här efter 60
års längtan. Det mycket prat och många frågor och Teresa som tolkade hade mycket att förklara.
Gracielas farfar Johan Martin var halvbror med Stures farfars far Erik Olof. Det kan verka konstigt
men deras far Olof Mårtensson var gift två gånger efter att han blivit änkeman gifte han sig med sin
svägerska. Jon Olof var född 1858 i första äktenskapet och Johan Martin född 1869 i andra
äktenskapet.
Sedan vi bekantat oss med varandra och de flesta frågorna var ställda, åkte vi till Hembygdsgården för
att äta lunch. Där blev vi sittande i nästan 2 tim. solen sken och det var varmt. I Argentina var det
vinter nu. Det är sällan man träffar människor som man genast trivs så bra med som de här, det var
svårt att bryta upp. Men det var mer som var planerat så jag måste ta adjö, kanske ses vi någon annan
gång.
Sture skulle visa dem Tallåsen och var gården fanns där, de två bröderna vuxit upp. Sedan skulle de
åka vidare till Bäckan för att fira midsommar. På midsommardagen skulle Graciela och Teresa åka till
Uppsala/Göteborg så vistelsen här skulle bli kort.
Elsie
Graciela, Sture och Teresa
3
Projekt
1. Varför flyttade så många från Värmland till Los?
Flyttning från Värmlands skogs- och jordbruksområden till Los verkar vara omfattande. Det var inte
gruvarbetare utan lantbrukare, pigor och torpare. Jag har av nyfikenhet startat ett projekt i
forskarföreningens regi och alla medlemmar är välkomna att delta eller lämna uppgifter om:
Varifrån i Värmland kom era släktingar?
Vart i Los bosatte de sig?
Vad jobbade de med?
Gick de över Dalarna, eller valde de andra vägar?
Frågorna är många och ju mer man funderar desto flera frågor dyker upp.
Själv har jag inga referenser, då jag hamnade först i Hudiksvall 1957 och sedan i Ljusdal 1960. Den
enda i min släkt som flyttade från värmland landade i Nora och blev kvar där.
Hos mig finns också föreningens lånekort som alla får använda till sina olika projekt som drivs i
föreningens regi.
Monica Vestlin
Torggatan 14 B
827 31 Ljusdal
Tele 070-217 70 88
__________________________________________________________________________
Kanske ett blivande projekt
Jag vill veta hur tidigt vi hade utbildade barnmorskor i kommunen. Jag vet att i Färila fanns en
soldathustru, tyvärr minns jag inte hennes namn, utbildade sig i Stockholm tidigt 1800-tal.
När jag har läst gamla protokoll i kommunarkivet har namn på barnmorskor kommit fram. Jag har i
vissa fall skrivit ner namnen för att senare vid tillfälle söka vidare i ämnet och göra det till ett riktigt
projekt. Därför vet jag också vilka sökvägar som finns.
Är det någon som vet mer och är intresserad får ni gärna höra av er till mig. Kanske har ni någon
barnmorska bland era anor.
Elsie Norberg
Holänna Bjuråkersvägen 202
827 93 Ljusdal
Tele 0651-107 12, 070-355 82 11
4
Utdrag ur Ljusdals posten 14 juni 1948
När kungen kom till Ljusdal.
Det är i dagarna 75 år sedan konung Oscar II besökte Ljusdal på sin resa ”till de norra orterna och
Norge” Det var den 15 juni samma år majestätet lämnade Stockholm ombord på ångkorvetten Thor
för att två dagar senare landstiga i Sandarne och företa en landfärd över Mohed till Bollnäs och
Ljusdal. Här övernattade han hos häradshövdingen Granbom , som då bodde på Backa, och under
natten höll medlemmar i Ljusdals skarpskytteförening vakt. På väg till Delsbo stannade kungen bl.a.
vid Snäre där man ordnat med en ceremoni, varvid hans majestät öppnade den då nyanlagda
Hudiksvallsvägen. Därom påminner en tavla som återfinnes i skuggan av likvagnsboden i Snäre och
har följande inskription: ”Öppnad under konung Oscar II första regeringsår vid hans besök i Ljusdal
18 juni 1873.”
Äreport vid Ljusdals kyrka
Byggmästare Carl Persson, ljusdalsortens egen hembygdshistoriker, har om kungabesöket inhämtat
åtskilligt genom samtal med sedermera avlidna personer som själva var med och såg den nykrönte
Oscar II vid ljusdalsbesöket. En äreport hade anordnats över landsvägen mellan klockstapeln och
dåvarande sockenstugan (gamla vägen gick som de äldre känner till mellan kyrkan och stapeln).
Kungakortegen fortsatte från kyrkan i Kolsvedjagatan till Hofsberg (Pårsgård nr 1), tog där av åt höger
och for över den djupa dalsänka(nuvarande Hofsbergskanlen) med diket som bönder från Hofsberg,
Åkre och Åkersta uppgrävde enligt syn år 1689. Därefter fortsatte färden över Knekarbacken förbi
Norra och Östra fjärdingarnas sockenmagasin, Stenhamre skola och tingshus till slutmåletför dagen
Backagården, där dess ägare C. O. Granbom. Välkomnade konungen med svit. I sitt följe hade
konungen från huvudstaden sju personer: kabinettskammarherre V. Ankarcrona, adjutanten
ryttmästare von Harmens och professor P.H. Malmsten, samt en livjägare, en livskusk och två lakejer.
Konungen stannade precis 12 timmar i Ljusdal
Det finns mycket lite bevarat om vad han hade för sig här, men sannolikt sov den glade, ungdomlige
kungen inte bort ett halvt dygn under sin eriksgata. Kungavagnen anlände till Backa klockan åtta på
kvällen och det berättas att han under besöket underhöll sig livligt med ortsborna.
I Aftonbladet för den 21 juni 1873 återgavs ett Sundsvallstelegram ur vilket vi saxar följande avsnitt:
”Till Ljusdal skedde ankomsten kl 8 på aftonen och nattqvarter togs hos häradshöfding Granbom.
Öferallt under vägen helsades H. M:t af högtidsklädda skaror som i tusental sammanströmmade från
när och fjerran. I hvarje större by voro äreportar uppresta och vagnen fylldes med blombuketter. H.
M:t lät ofta vagnen stannaför att få tillfälle att samspråka med befolkningen i Ljusdal paraderade
skarpskyttar och af Färila skolbarn sjöngos fosterländska sånger. Ljusdals och kringliggande socknars
härads- och kommunalnämnder m. fl blefvo H. M:t förestäld. Vädret som under dagens lopp varit
vackert, blef mot natten regnigt, med åskbyar. Den 18 kl 8 afreste H. M:t under regnig väderlek till
Delsbo, der frukost intogs i prosten Landgrens hus.”
Kung Oscar spelade på Järvsö kyrkorgel.
Hudiksvallsposten för den 21 juni 1873 berättade om kungabesöket i Järvsö.
5
”Om H. M:t konungens besök i Jerfsö den 17 juni har följande berättelse blifwit oss benäget
meddelad.
Wid sockengränsen, omkring en mil från Jerfsö kyrka, mottogs H. M:t af en deputation, som i
socknens namn helsade landets konung wälkommen.
Omkring kl 1 på dagen anlände H. M:t till ön, hwarpå Jerfsö kyrka ligger och hwarest
församlingsboarne medelst granar, löf och blommor klädt hela wägen från den öfwer lilla elfgrenen
nyanlagda bron intill Färjesundet, som leder öfwer den större elfgrenen, samt upprest på högsta
punkten på denna wäg, rätt nedanför kyrkan en större äreport, försedd med konungens namnchiffer,
svenska flaggan samt smärre vimplar. En stor menniskomassa, uppgående till tusental, betäckt här
den norra delen af ön och helsade med blottade hufwuden och lefwerop H M:t wälkommen. Konungen
lemnade här sin wagn och begaf sig upp till kyrkan, som besågs till sitt läge och sitt inre, hwarunder
H. M:t på orgeln sjelf spelade ett par korta psalmmelodier, till förtjusning för det tillstädeswarande
folket. Sedan konungen lemnat orgeln uppspelade direktör Söderström till konungens ära och hymn
som fortsattes till dess konungen utträdt ur kyrkan.
Kunglig middag hos apotekare Brun
H. Maj:t yttrade sin beundran öfwer det egendomliga och natursköna läge kyrkan egde, och begaf sig
till fots genom den talrika menniskoskaran till Färjesundet där en särskild klädd och prydd färja war
för H. M:t iordningsställd. Öfwerkommen till motsatta stranden, möttes konungen äfwen här af en lika
stor folkmängd, som på lika sätt wisade honom sin wördnad och wälkomsthelsning. Äfwen här war
stranden wid Färjesundet och wägen prydd. Som det dröjde innan konungens wagnar hunno färjas
öfwer, hölls här särskilda wagnar i beredskap, whilka förde konungen och hans swit upp till apotekare
Bruns närbelägna, landegendom Stenegård, der rum för H. M:t konungen och hans swit woro
iordningställda, och der H. Maj:t skulle intaga middag. Från denna, inwid en S-formig krökning af
elfwen högt belägna wackra bostad besåg konungen, under yttranden af beundran, de omgifwande dels
storartade dels milda och sköna wyerna. I den sal der middagen intogs, war det på rummets norra sida,
bakom konungens plats, anbragt en 20fot lång dekoration förestellande öwerst i mitten polstjernan, i
wars radier, på ett fladdrande band lästes konungens walspråk: Brödrafolkets wäl. Därunder stodo på
provinsens med hertigliga kronor försedda sköldar, de kongliga initialernan nämligen på den ena O
och den andra S båda dessa sistnämnda med kungliga kronor. På en upphöjning derunder hwilade
swenska lejonet, hållande glober med rikswapnet och emellan det och sköldarna, som buro de de
kungliga initialerna, lästes en af de verser, som förkommo wid kröningsfesten i Stockholm för tillfället
nu blott något förändrad, så lydande:
Ditt folk o Konung blickar opp
Till dig med tro och hopp.
Det läser i din warma själ;
Det står med eldskrift: allas väl
Och högre ej ett hjerta slog
För oss i Nordan skog.
Detta målade mittelparti omgafs på hwarje sida af flaggor, hwaraf ytterst nedhängde på högra sidan
den swenska och på den wenstra den norska unionsflaggan.
Salut från kyrkan
6
Då under middagen konungens skål föreslogs af egaren av stället, hwilken derunder försäkrade
konungen att i den bygd af hufwudsakligen allmoge, der H.M:t nu befann sig, och under den ofta
grofwa och sträfwa ytan hos detta folk, fanns likwäl rotad mycken aktning för wårt lagbundna
samhällsskick, wördnad och trofasthet för konung och konungahus,
deri folket tillika eger en försyn till efterföljd för sin egen lefnad, --- instämde här Jerfsö
församlingsbor medelst aflossandet af konglig salut från Kyrkholmen på andra sidan elfwen.
Efter intagen middag for H.M:t ånyo öfwer elfwen och beökte det på westra sidan af densamma
belägna sjukhemmet för spetälske, och gjorde sig derwid underrättad såwäl om inrättningen som de
sjukas tillstånd.
Återkommen till bostaden, qwardröjde H.M:t en stund och afreste omkring kl 7 e.m till Ljusdal. Wid
affärden från gården hade en mängd qwinnor ur olika samhällsklasser placerat sig längs wägen och
kastade blommor emot konungens wagn.
Under färden till Ljusdal uppehöll sig Maj:t en stund wid Hybo, genom att taga i betraktande
timmeruppfordringswerket, därstädes, sannolikt det enda i sitt slag i riket, samt timmerflottningen,
som hittills har utgjort och ännu utgör lifswilkorte för en jernwägs bestånd genom norra Helsingland,
nämligen Hudikswall – Forsa jernwäg whilken nu till landets fromma är under utsträckning till
Dellensjöarne. Wid Hybo hade Hudikswalls Träwarubolag uppfört en äreport för Hans Majestät och
framförde ett par af bolagets Direktörer och Disponenten till Hans Maj:t Bolagets underdåning
wördnad och tillgifwenhet.
Oscar II
ödd 21 januari 1829
död 8 december 1907
Regent över Sverige och Norge
1872 - 1907
7
Den 2 Juni 1845 Föddes Anna Igglund i Valla, Färila socken Hälsingland.
Hon var yngst i en syskonskara på 4 barn till Margareta Isacsdotter Stener och Nils-Erik
Igglund.
Nils-Erik var både en rik och mäktig bonde, blev pamp som sockenskrivare och nämndeman.
Anna kom alltså från en väl ansedd familj och var min farfars mormors kusin.
Anna var mycket begåvad men ansågs också vara sorgbunden och trög, samt envis och
ytterst inbunden.
Vid 17 års ålder led hon en kortare period av bleksot (blodbrist)Samma år hade hennes far
dränkt sig efter att fått vetskap om att han fått en obotlig sjukdom.
Anna bodde nu med sin mor kvar hos sin bror Isac som tagit över hemmanet.
Sommaren 1867 är Anna 22 år gammal och kanske väldigt kär, eller så var det ett
passande äktenskap för bondedottern. Rikt folk gifte sig med varandra för att hålla ihop
mark och förmögenheter eller för att det ansågs vara ett gott parti på annat vis. Det var
bara dom fattiga som kunde gifta sig av kärlek men det kanske behövdes i fattigdom och
elände för att orka med sina usla liv.
Anna viger sig med komministern i Färila, Pehr Östling.
Östling var 17 år äldre än sin unga fru,bondeson från Hille från början, utbildat sig och
jobbat som präst i Färila sedan 2 år tillbaka. Färila kom att bli hans sista arbetsplats.
Pehr Östling hade nog fattat tycke för unga Anna när han under sina predikningar såg
henne varje Söndag i kyrkbänken. Hon satt långt fram i kyrkan som rika bonddöttrar
gjorde.
1867 vigs dom alltså men lyckan uteblir.
Anledningarna kan vara många men vad som finns på papper är att Pehrs
brorsdotter flyttar hem till prästparet. Även brorsdottern heter Anna och är 9 år gammal.
Kanske hon kom som en kil mellan dom nygifta. Östling hade varit gift tidigare men det
äktenskapet slutade med skilsmässa och upplöstes 1865 eftersom det aldrig fullbordades.
En anledning till att Pehr fattade tycke för Anna Igglund kan vara hennes pengar vilket han
själv var helt utan vilket visar sig i September 1867-3 månader efter vigseln då Östling
försätts i konkurs.
Prästen Östling var kanske svag för rusdrycker också för snart ställs han inför rätta
tilltalad för fylleri på allmän landsväg, vilket dock läggs ner i brist på bevis.
Östling blir iallafall suspenderad under 3 månader och kyrkoherde Lundeberg kräver extra
ersättning när han måste tjänstgöra för 2.
Östling led även av kronisk värk i tunga och struphuvud vilket kan ha sänkt hans humör och
gjort honom aggressiv.
Även detta äktenskap blir barnlöst och hat och bitterhet ska ha uppstått mellan dom
nygifta.
Anna flyttar efter några år hem till sitt föräldrahem och hennes familj gör allt som står i
sin makt för att hjälpa henne.
Kort efter vigseln ska djupa och svåra sorger drabbat Anna och från läkaranteckningar kan
man läsa att detta jämte det Gudomliga i hennes lynne anses hava framkallat hennes
sjukdom. Hon visar även upp tecken på misshandel å huvud och rygg. I prästbetyget
namnges " de i nr 6 namngivna lidelser och olyckor ,inberäknat yttre våld" som orsak till
sjukdomen.
8
Anna ansågs ha fått en vårdad uppfostran och sinnesrubbning saknades i släkten.(däremot
kan man ana en viss depression i släkten då både hennes far och ena bror tar livet av sig
alt såg de ingen annan utväg)
1872 efter det äktenskapsskillnad genom laga dom erhållits vistas Anna på främmande ort
och har där "uppträtt konstigt". I slutet av året var hon än exalterad, än deprimerad.
Eftersom familjen hade råd skickades hon på badkur i Norrtälje, där hon även blev lite
friskare.
1873 upplevs Anna som fullt frisk men 1874 efter en resa till Ronneby för att använda
dess hälsovatten utbryter sinnessjukdomen igen med exaltation.
Kan berätta att hennes fd make Pehr Östling avlider samma år. Strax före sin död var han
" alldeles oförmögen att sköta sin tjänst" då plågorna från tunga och struphuvud var olidlig.
Kyrkoherde Ekström måste tjänstgöra för honom sista 5 månaderna. Som dödsorsak anges
lungsot och Pehrs kvarlåtenskap som bla består av några överbyggnader som svinhus och
vedbod, spartansk möblering, gångkläder, litteratur, spannmål, potatis,
1 ko, 2 höns och en tupp osv till ett värde av 1478 kr 65 öre tillfaller hans syskon i Hille.
Modern avstår sin arvsdel. Brorsdottern Anna, nu 13 år flyttar hem till sin familj igen.
Anna Igglund vårdades på privatklinik där hon blev bättre men på ett jullov 1877 vid en
förkylning insjuknar hon igen. hon beskrivs som ytterligt deprimerad, svarar ej på tilltal,
obefintlig matlust, orkeslös och avmagrande samt mestadels sängliggande .Från November
1877 till Juli 1878 är hon åter uppe på benen och förbättrad.
September 1878 försämras hon åter och familjen måste nu be om hjälp när dom inte orkar
längre.
Nedan följer en del av journalanteckningar från hennes läkare samt hospitalet i Härnösand
där Anna läggs in 33 år gammal som sinnessjuk:
"Exaltation, beständigt talande och skrikande och så opålitlig att hon behöver ständig tillsyn och
någon gång måste lindas"
"Hon är tämligen kraftigt byggd men klent nutrinerad, blek, blicken matt, sinnen normala, sovit
sista natten någorlunda och varit tyst och ej stormat som under de föregångna. Trög- måste
resas upp i sängen vid undersökning, svarar ej på tilltal ej ens de närmaste, släkt och vänner,
apatisk, en förvånande styrka har hon visat under föreg. vecka då hon rasat, nu sorgsen och
försjunken i sig själv. ömmar vid tryck i epigastriet, långsam puls, svaga blåsljud hjärtats bas.
Hon är snygg och anständig"
Så kommer då Anna till hospitalet i Härnösand där behandlingen och boten mot
sinnessjukdom består till mestadels av laxering, morfin, tvångsmatning och inlåsning i cell
vid bestraffning. Anna bodde förstås i första klass eftersom familjen betalade.
" Status: Patienten är 168 cm lång, god kroppsbyggnad, tämligen slapp muskelatur och knappt
medelmåttligt hull. Huvudet 0,55 i omkrets och liksomansiktet välbildat, ögonen blåaktiga med
guldbruna fläckar, hyn tämligen frisk. Uttrycket slappt likgiltigt nästan som en sovande, ögonen
mestadels slutna eller blicken sänkt, någon gång ser man dock vid skämtande tilltal ett svagt
9
småleende framträda. alla uppmaningar att tala eller utföra rörelser äro utan ringaste verkan.Ej
ätit på flera dagar, ej haft öppning(avföring)Hon har för närvarande sin rening(menstruation)
Sedan följer en hel rad av anteckningar om Annas fysik o kondition. Det kläms och trycks
på henne och det bedöms att hon ska tvångsmatas vilket görs utan motstånd. 12 tum mjölk
som hon kräks upp igen
första 3 månaderna på anstalten är Anna lugn och tyst. Hon blöder näsblod ibland. Det
laxeras med frangula, hon matas och ges Aloe och sulp. China i piller och stryknin.
" 2/4 1 878 pat. som förut, ej visat nämnvärd förändring mer än att hon sista dagarna
pratat en del nonsens med sköterskan. varit igår em vid fyratiden bråkig och orolig.
Hoppade upp på byrån rev loss en panel m. m.
Fick då tvångströja helt löst under en timma. vaken inatt. Pratar utan ringaste
sammanhang, småskrattar ibland. Säjer bla att messmör är gott och fudgen i samma
andetag av vad folkslag man äro osv. har skrubbsår i pannan efter sin oro igår då hon
stötte mot väggen, ryckningar i kroppen"
Under hela April och Maj Månad är Anna orolig, hon bråkar och härjar. bla bryter hon
loss paneler, krossar en mugg, kastar en näsduk på elden, river sönder lakan och slår
sönder en potta och kletar ned sig med sina exkrementer. Hon behandlas med morfin,
tvångströja ( åt vilket hon småler och ser belåten ut över) samt laxeras. Hennes fötter
svullnar då hon mestadels är vaken och uppegående. Slår sönder sängen och flyttas till cell.
Då hon sliter sönder sängkläder och kläder får hon ligga naken på halm.
1880 i december har hon vårdats i cell till och från. Hon går för det mesta omkring helt
naken och stökar med möbleringen i sitt rum småpratande för sig själv. Stundtals får hon
anfall av förstörelse, våldsamhet och osnygghet. Medicinering är när den lyckas Digitalis
och bromkalium.
1881 förvärras Annas tillstånd då hon inte har några ljusare mellantider alls. hon är
våldsam, osnygg-äter sina exkrementer (avföring) ,stökar omkring naken, gör sina behov i
sängen. Intet vett i ord och handling
1882 upphör Anna nästan helt att äta. Minimum till hull och mestadels sängliggande.
Vid slutet av året mer orolig och försöker smita ibland.
1883-1896 består anteckningarna mest av en enda rad varje år "tillståndet oförändrat.
Under menstruationerna sängliggande"
Hon vistas ute ibland korta stunder och är lite okynnig. Hon går inte att ha bland andra
patienter då hon är för närgången mot dem.
1896 ligger Anna mest i sängen. Pratar utan reda och snyggheten lämnar åtskilligt att
önska. Hullet har beständigt ökat.
10
Det här året överflyttas hon även från 1:a till 2:a klass utan att däröver hava klagat på
maten.
Anledningen att Anna flyttas från 1:a klass kan vara att hennes bror dog året innan och
hans fru anser att det räcker med en 2:a klassens rum på hospitalet. Broderns hustru och
barn köper även Borr gården i Ljusdal samma år.
1898-99 oförändrad men blodiga flytningar-ingen cancer
1900 vistas hon uppe och ibland klädd ute på promenadgården. Anna är djupt dement men
okynnig. Ofta osnygg och sysslolös. Hon talar aldrig till någon och svarar ej på tilltal.
1902-02-25 sista anteckningen:
"För 14 dagar sedan träffades patient av ett slaganfall som medförde medvetslöshet jämte
paralysia i höger arm och ben.
Patienten avled idag".
Anna vistades nästan 24 år på hospitalet i Härnösand och avled där i en ålder av 56 år.
Hon begravdes i Färila.
Man kan undra om det var äktenskapet med Pehr Östling som knäckte henne-det som
skedde i Komministerbostaden i Färila.
.
Man kan också undra om Anna kunnat tillfriskna med annan vård.
Hoppas du vilar i frid Anna
Källor: kyrkböcker,herdaminnen färila pastorat,sjukjournaler vid Härnösands hospital
Susanne Rådlund
11
Aktiviteter genomförda hösten 2013
Juni 15
gick resan till Finnskogsmuseet i Skräddrabo Där Maths Östberg tog
emot oss och berättade kunnigt och engagerat om våra finska förfäder.
Tyvärr var vi inte så många.
Juli 15
Resan till Fluren fick ingå med Skogens dag
Juli 25
Finnmarksgruppens resa gick till Skogkarsvall och Kölberg. På
Skogkarsvall berättade bl.a Aina Michelson om nybyggarna på vallen.
Aug 18
ErskMats i Hassela också det en finsk bosättning. Här åt vi en god lunch
och sedan berättade en guide både livligt och humoristiskt om gårdens
historia.
Sept 15
Kulturdag på Slotte gymnasiet. Föreningen medverkade vid ett bord.
Sept 25
Medlemsmöte 19:00 Globen. Några medlemmar hade mött upp och vi
diskuterade bl.a möjligheten att starta projekt.
Okt 8
Resa till Härnösand. Vi var fyra stycken som åkte i väg till Landsarkivet.
Okt 24
Medlems- och styrelsemöte 19:00 Globen. Då större delen av styrelsen
inte kunde delta blev det endast ett medlemsmöte. Många förslag om
aktiviteter kom in.
Förslag till Verksamhetsplan för 2014
Febr 24
årsmöte se egen annons
Mars 15
släktforskningens dag
April
Järnvägsmuseet, Gävle
Maj
Bommars
Juni 14
Kojbyn i Laforsen, Tore Berglund visar utgrävningarna vid
stenåldersbosättningen i Laforsen
Juli
Finnmarkens Historiegrupp
Aug
Växbo Kvarn
Aug 21
Stadsvandring i det gamla Ljusdal STF arrangerar. Daniel Olsson
antikvarie på Länsmuseet guidar. Samling Signeulsparken kl 18:00
Sept
Medlemsmöte
12
Foton från Skogkarsvall 25 juli 2013
13
Bjurs släktträff i Ljusdal
För ungefär ett år sedan gick jag en fördjupande släktforskarkurs med Helena Stark 1) som en
mycket inspirerande kursledare. Helena gav oss uppgiften att välja ut en person i släktträdet,
en person som vi skulle ta reda på allt som gick att få fram i olika underlag. Jag valde min
mormors far Per Bjur född i Gryttjesbo 1864 och som dog i Sillerbo 1951. Eftersom jag är
född 1948 var jag ganska säker på att jag någon gång suttit i Pers knä. Min mors kusin Harry
Bjur, född 1939, har också forskat och hade en hel del information om Per.
Jag upptäckte under resans gång, att det var fler i släkten som släktforskat. Efterhand som vi
fick kontakt med varandra, kom vi överens om att träffas. Lilian Flink i Nore tog initiativet
och i början av augusti träffades vi i familjen Flinks trevliga hem med en bedårande utsikt
över Ljusnan.
Vi som träffades var huvudsakligen kusiner och tremänningar, en liten skara. Till nästa träff
blir vi förhoppningsvis fler. Vi kommer att forska vidare och samla på oss fler berättelser och
kanske besöka några viktiga platser för släkten.
Harrys och min forskning ledde fram till att vi skrev en anekdot om Per Bjur. Vi presenterade
den tillsammans med bilder för våra släktingar. Våra rötter härstammar från olika delar av
Hälsingland med dragning mot Ljusdal. Vi har ännu inte hela bilden klar för oss.
Det blev en mycket trevlig dag och kväll när vi träffades, både gamla och nya bekantskaper.
Att hitta ny släkt är för oss som släktforskar ingen nytt, men det är ändå en stor belöning och
alltid lika spännande när de dyker upp, att sen också få träffas på detta sätt var helt fantastiskt.
Vi som sammanstrålade en härligt vacker lördag i början av augusti 2013 var:
Harry Bjuhr (Norrtälje), Sture Bjur med familj (Hudiksvall), Berndt Englund (Uppsala),
Lilian Flink (Ljusdal), Lena Holm (Hedsta), Gunilla Olsson med familj(Vällingby), Lars
Olsson (Forsa) och Lizzie Stener (Härnösand)
Främre raden från v: Lena Bjur, Gunilla Olsson med barnen Elias och Olivia, och make Ejvind Bundesen, Harry Bjuhr,
Lizzie Stener, Bakre raden från v: Sture Bjur med sonen William, Lars Olsson, Berndt Englund, Lilian Flink
Berndt Englund
1)
14fram allt underlag inför TV-serien ”Allt för Sverige”. Mycket
Helena jobbade som professionell släktforskare, bl.a. tog hon
sorgligt gick hon bort oktober i år efter en tids kamp mot en aggressiv cancer. Helena blev 39 år.
VÄSTRA HÄLSINGLANDS FORSKARFÖRENING
FÖREDRAGNINGSLISTA VID ÅRSMÖTE
DEN 24 FEBRUARI 2014
1. Mötets öppnande
2. Val av ordförande att leda förhandlingarna
3. Val av sekreterare för mötets förhandlingar
4. Val av två justerare, tillika rösträknare, att jämte ordföranden justera protokollet
5. Fråga om mötet är behörigt utlyst
6. Fastställande av dagordningen
7. Föredragande av styrelsens verksamhetsberättelse
8. Föredragande av ekonomisk berättelse
9. Föredragande av revisorernas berättelse
10. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen
11. Fastställande av medlemsavgift
12. Fastställande av verksamhetsplan och budget
13. Behandling av inkomna motioner och förslag från styrelsen
14. Val av ordförande på ett år
15. Val av halva antalet övriga styrelseledamöter på två år
16. Val av två revisorer på ett år
17. Val av ledamot i valberedningen
18. Övriga frågor
19. Mötets avslutande
15
16
VÄSTRA HÄLSINGLANDS FORSKARFÖRENING
c/o Bengt Larsson
Kallmyr, Stôlpavägen 5, 827 94 Ljusdal
ÅRSMÖTE
Västra Hälsinglands Forskarförening
kallar till årsmöte
Måndagen den 24 februari 2014
Tid: kl 19:00
Plats Färila Hembygdsgård
Motioner och förslag till årsmötet ska vara styrelsen skriftligen tillhanda senast
tre veckor före årsmötet.
OBS! Tacksam för anmälan till årsmötet senast 18 februari, för beställning av kaffe/te och
smörgåsar. Anmälan görs till Elsie Norberg tele, 0651-10712. 070-3558211 eller
Monica Vestlin tele 070-2177088
VÄLKOMMEN
Kom ihåg att betala medlemsavgift
150 kr
Pg 44 707 84 – 2
Kom också ihåg att skriva namnet
på talongen
17