E-boken och biblioteken
12 BOKSTAFETTER BIDRAR TILL BILDNING PÅ FORSKNINGSBIBLIOTEK 14 OENIGHET OCH OBALANS PRÄGLAR E-BOKSMARKNADEN 18 FBI SMYGER KRING BOKHYLLORNA 04 2015 Biblioteksbladet E-boken och biblioteken FÖRORD Christer Fälldin Grattis till hundraåringen – från 99-åringen Biblioteksbladet fyller 99 år i år. Jag borde naturhar dokumenterats lagom till firandet med ligtvis nämna jubilaren först, men kan inte låta en jubileumsbok som täcker det första bli att inledningsvis ägna några tankar åt seklet: Till det mänskliga ordets trygga bereden tidskrift med så aktningsvärd ålder. skap och värn: Svensk biblioteksförening 1915– 2015 med Margareta Lundberg Rodin som Tidigare låg det på sätt och vis i en tidredaktör. Boken går att läsa på olika sätt, nings gener att bli gammal, och det men för mig som journalist är verket finns tidskrifter som är äldre än framför allt en mycket god historia. denna. Trots att information tryckt på papper I vår tid startas det fler tidskrifter, befinner sig i en historisk utförslöpa spetidningar och magasin än någon gång lar den fortfarande en viktig roll. tidigare. Under 2014 tillkom 92 nya tidPapper går att spara, länge. Det är en av skrifter enligt Posten, men hos Kungliga finesserna med idén att trycka någonting biblioteket har det registrerats 96 stycken foto: Ari Luostarinen på det. Det går för all del också att spara titlar. Det beror, som alltid, på hur man räkdigital information, men har vi en aning om nar. Det riktigt intressanta är att det samtidigt avför- hur länge? Och hur vi hittar den om, säg 99 år? Självklart utvecklas teknologin i takt med att den des 129 titlar ur registret. Allt flera startas, men ännu fler läggs ner. De som startas blir mer nischade och behövs, men just nu verkar det vara de kommersiella riktar sig till människor med specialintressen, må frågorna kring utlånen av e-böcker som hindrar förlagen och biblioteken att komma vidare. I USA däredet vara akvariefiskar, hälsa eller vin. Det finns också exempel på nya kulturmagasin, mot ser bokförlagen kommersiella möjligheter med men de är få i förhållande till den flod av nya titlar att teckna avtal med biblioteken. Om e-boken och biblioteken handlar bland annat som passerar branschorganisationen Sveriges Tidskrifter. En tidskrift som överlevt och fortfarande detta nummers ”mini-tema”. Skälet till det mindre utrymmet för temat är att de åtta sidor som löper spelar en roll finns det anledning att värna om. Det blir en lämplig övergång till jubilerande över mittendelen i tidningen traditionsenligt tillSvensk biblioteksförening som bara ett år efter grun- ägnas årsregistret över vad som förekom som artikdandet satte Biblioteksbladet till världen. Hundra- lar i föregående årgång av denna tidskrift. Det är måhända lätt ”tråkiga” sidor, men jag ser åringen uppvisar oväntad spänst efter ett mycket händelserikt sekel. Det blir uppenbart för dem som publiceringen av dem som ett litet men viktigt steg i den fortsatta dokumentationen av Svensk biblioläser jubileumsboken som utkommer i dagarna. Svensk biblioteksförenings aktningsvärda ålder teksförenings pågående historia. UR INNEHÅLLET: Avdelningar 6 Månadens Elin 10 Debatt 10 Debatt: ”Skapa nytt forum för folkbibliotekschefer” 34 Utblick 12 Forskningsbibliotek: Bokstafetten i Malmö vinner ny terräng. MarieLouise 36 Recension Samuelsson 38 Så använder jag biblioteket 14 Mini-tema: E-boken fast mellan marknadens parter. Maja Aase 40 Aktuellt från SB 18 FBI spanar mellan bokhyllorna i stadsbiblioteket. Torbjörn Tenfält 43 Kalendarium 28 Bibliotekskonferensen i Umeå: Systembolaget förebild för biblioteken. + Årsregister 2014 Yvonne Rittvall 32 Krönikan: Fira nationella biblioteksstrategin. Maria Ehrenberg 2 | biblioteksbladet 04:2015 Biblioteksbladet 04:2015 Årgång 100 Postadress Box 70380 107 24 Stockholm Besöksadress World Trade Center, D5, Klarabergsviadukten 70 eller Kungsbron 1, Stockholm Tel. 08-545 132 30 Fax 08-545 132 31 Biblioteksbladets hemsida www.biblioteksbladet.se Prenumeration på BBL För medlemmar i föreningen ingår BBL i medlemsavgiften, 350:– för enskild medlem (heltidsstuderande och pensionärer 175:–). Övriga betalar 550:– (Sverige), utanför Sverige, 700:– Chefredaktör/ansv. utgivare Christer Fälldin 070-841 75 80 [email protected] Recensionsansvarig Johannes Rudberg [email protected] Grafisk form: Paolo Sangregorio Omslag: Paolo Sangregorio Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera manus. För obeställt material ansvaras ej. Annonser Bo Eriksson Knut Wallenbergs väg 35 133 34 Saltsjöbaden tel. 08-717 43 55 070-714 90 55 [email protected] Moms/annonsskatt utgår ej! Tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm ISSN: 0006-1867 Biblioteksbladet produceras av Iris Media AB för Svensk biblioteksforening. Svensk biblioteksförening är en ideell förening med uppgift att främja svenskt biblioteksväsen. Biblioteksbladet speglar föreningens verksamhet, åsikter och ställningstagande men har också till uppgift att väcka egen debatt genom att ge utrymme åt andra åsiktsyttringar. Tidningen har en fri och självständig roll och bedrivs med tryckfrihetsförordningen som grund. Denna tidning gick i tryck den 23 april. Den här tidskriften är TS-kontrollerad. MAG-MAG: Smart exponering med praktisk förvaring annonce-marts.indd 1 2015-04-15 21:33:47 Nyheter Mittuniversitetet har stått för en hel del av infrastrukturen i biblioteket, vilket nu det kommunala biblioteket som blir kvar måste lösa med Härnösands kommun. De stora ytorna i byggnaden är ett exempel på ett problem som inte går att åtgärda omedelbart. Totalt rör det sig om 8 000 kvadratmeter, Härnösand har haft många fina epitet genom varav 5 000 av dem är publika ytor. – Det är byggt som ett bibliotek, så det blir åren; skolstaden och Norrlands Aten är ett inte lätt för kommunen att hitta en ny hyrespar av dem. På kort tid har många förutsättningar för kulturstaden förändrats. Mittunigäst. Kommunen sitter med Svarte Petter, versitetet lämnar Härnösand 2016, vilket är eftersom hyresavtalet gäller i ytterligare tio ”en mindre katastrof för staden”, enligt Perår, säger Per-Erik Wik. Erik Wik, länsbibliotekarie i Västernorrland. En ny hyresgäst ska helst bedriva en verksamhet som på något sätt knyter an till kultur När Sambiblioteket byggdes upp runt millennieskiftet var det unikt. eller utbildning. – Vi blev något av en förebild, Per-Erik Wik säger att de på redan från start. Det bildades ett den tiden försökte hitta en nätverk av några fler sambibliomotsvarighet till det storslagna tek som bestod av fem eller sex bygget i Härnösand, men gick bibliotek i Baltikum och Norden. bet. De fann ingenting liknande Men vi hade även kontakter med någonstans i världen. – Samordningen av biblioteksbiblioteket i San José i Kaliforresurser har varit av mycket stor Per-Erik Wik, nien. länsbibliotekarie i nytta, inte minst för Härnösand Representanter för SambibVästernorrland lioteket i Härnösand har genom som tidigare hade ett betydligt mindre bibliotek. Det ledde åren varit aktiva förespråkare för till ökat öppethållande med större personalidén. De har ofta åkt runt och deltagit i olika styrka. Ännu viktigare var kanske att samordprocesser, till exempel när Almedalsbiblioningen också genererade ökad kunskap hos teket i Visby byggdes. – Vi föreläste om sambibliotekstanken som personalen, och dessutom attraherade en hel passar bra för mindre orter, men där det finns del specialistkunskaper, säger Per-Erik Wik. en högskola eller ett universitet. I Härnösand har lärarutbildningen varit Under femton år har utvecklingen gått åt starkt förankrad genom åren och staden har ett annat håll. Det som förde samman forskpräglats av administration och humaniora. ningsbiblioteket och folkbiblioteket existerar Med dåvarande Mitthögskolans bibliotek tillfördes biblioteket ett betydande bokbestånd inte lika starkt längre. – På den tiden talade vi om livslångt och en hel del databaser som det ganska enkelt gick att få åtkomst till som stadsbo. lärande och vi såg en koppling till att föra ut Vid skapandet av Sambiblioteket fanns en högskola och universitet till mindre orter. Det vision bland de olika parterna. De gick inte var Socialdemokraterna och Centern som samman rent organisatoriskt, utan biblioteket stod för den utvecklingen, men under senare har hela tiden fungerat med tre olika regeltid har centraliseringen växt sig stark igen. verk; statligt, kommunalt och landstingsI dag arbetar studenterna med olika elektroniska hjälpmedel, konstaterar Per-Erik Wik. kommunalt. Trots det har bilden utåt varit Litteratur i form av e-böcker, tidskrifter på just ”sambiblioteket”. – Det är så folk har sett på biblioteket. nätet och databaser. Man jobbar på distans Det kvarvarande biblioteket i Härnösand blir och kommer åt information via studentpornu ett av sju kommunbibliotek i länet, och det taler och webblösningar av olika slag, medan det tryckta ordet fortfarande dominerar i folkkommer inte att sticka ut på samma sätt. Allt biblioteket. som hör till dagens Mittuniversitet följer med Nästa år minskar personalen kraftigt i Samflytten nästa år, all utrustning och alla böcker. – Det innebär att nästan hälften av bibliobiblioteket när Mittuniversitetets personal teket fraktas till Sundsvall. erbjuds nya tjänster i Sundsvall. 4 | biblioteksbladet 04:2015 foto: roland tiger Härnösand fick en gång i tiden det första riktiga sambiblioteket, där folkbiblioteket integrerades med dåvarande Mitthögskolans bibliotek. Nästa år lämnar Mittuniversitetet Härnösand, vilket får stora konsekvenser för biblioteket. I Härnösand ska biblioteket halveras För staden kommer universitetets flytt att kännas på flera sätt. Utbildningsstaden Härnösand har tidigare mist till exempel sjöbefälsutbildning, Statens Skola för Vuxna och Distansutbildningsmyndigheten. – Jag tror att det finns ett intresse av att fortfarande hålla kvar satsningen på utbildning och kultur i Härnösand. Kanske måste man titta på andra skolmöjligheter. Yrkeshögskolan skulle kunna vara en sådan, säger Per-Erik Wik. Härnösandsborna var stolta över både universitetet och biblioteket, som var en mycket stor satsning från både kommunen och högskolan. Det fanns enligt Per-Erik Wik ”inget spartänkande” i bygget när det begav sig. Det var en satsning som också bar frukt. – Besöksantalet ligger över 300 000 per år, vilket är mycket för en stad med 24 500 invånare. Det är de högsta politikerna som engagerat sig från kommunens sida för att hitta en bra framtid för Sambiblioteket. Även Mittuniversitetet har trott på idén och de medverkade till att bygga en del nya lokaler bara för några år sedan. Det finns ett utbrett missnöje i Härnösand över att staden blir utan universitet och att biblioteket i princip halveras. När universitetets styrelse i början av 2013 fattade beslutet rörde det upp en regional storm. Förre statsministern Thorbjörn Fälldin, som var en av grundarna av Mittuniversitetet, lämnade tillbaka sin doktorshatt. Det gjorde också Bodil Malmsten som även lämnade universitetsstyrelsen i protest. På sin blogg skrev hon att ”Det här är, förutom mygel, exempellöst dålig timing”. Det i sin tur samlade 2 500 människor, 10 procent av stadens befolkning, som inne i biblioteket protesterade mot nedläggningen. Christer Fälldin Bibliotekskort blir till avloppsrör! Vi satsar på att återvinna de plastkort vi levererar. Dessutom klimatkompenserar vi flygfrakter med köp av utsläppsrätter. Det är, tycker vi, en viktig anpassning som vi kan göra för att möta ökade miljökrav från våra existerande och framtida kunder. Sofos Card har utvecklat ett retursystem för plastkort. Enkelt förklarat innebär det att våra miljömedvetna kunder får av oss ”plastkortsholkar” där besökarna kan slänga sina uttjänade plastkort. När holken är full så hämtar vi upp den och sorterar korten för återvinning. Läs mer på vår hemsida sofoscard.se/miljo/kretslopp. Sett över tiden är vi övertygade om att medvetenheten kring återvinning av plastkort kommer att bli större och större. Det viktigaste är att börja! Totalt gör vi av med ca 50 miljoner kort per år i Sverige och det skulle räcka till mer än 125.000 meter avloppsrör! Närproducerat är bäst både för miljön likväl som arbetsmiljön! Vi erbjuder även plastkort som är till sin helhet producerade i Sverige av personal med kollektivavtal. Korta leveranser gynnar miljön och korten är också återvinningsbara. Vi klimatkompenserar för frakt! Nästan alla kort som säljs på den svenska marknaden tillverkas i Kina och flygs till Sverige. Vi klimatkompenserar varje plastkort som vi säljer för denna frakt. KOM OCH TRÄFFA OSS PÅ BIBLIOTEKSDAGARNA I LUND 6-7 MAJ, SÅ BERÄTTAR VI MER! LÅNEK OÄRT KEN BIBLIO TE Bib liot e I AVES lvTka Arle by f olkb iblio LÅN tek EKO RT ken Biblioteken kuppsa bibliote la.se Sofos Card Solutions AB • www.sofoscard.se [email protected] • 08-594 118 50 MÅNADENS ELIN © elin lucassi et var en gång en magisk webb som hette cs library. Den satte en ny standard för biblioteken och alla var lyckliga. Men allt förändras och något nytt behövde göras... D ? n a d e s r e d n ä Vad h Under Biblioteksdagarna bjuder vi på en förhandsvisning av något helt nytt! Ons: 11:00, 14:15 Tors: 10:15, 11:15 Plats: Blå Vinden (AF Borgen) Välkomna! www.openlibrarysolutions.com 6 | biblioteksbladet 04:2015 Hundra år i bibliotekens tjänst – Kunskapen finns och vi har använt många olika källor. Inte minst Biblioteksbladet har varit en viktig källa och en av de tidigare chefredaktörerna har medverkat som författare. Utöver tidningens texter finns mötesprotokoll, brev som förvaras på Riksarkivet och mycket annat. Vi har helt enkelt blivit tvungna att välja vissa områden före andra, säger Margareta Lundberg Rodin. – Att vara redaktör i en sådan process har varit mycket intressant, särskilt när det gäller historiska perioder som jag inte visste så mycket om själv. Svensk biblioteksförening är högst levande, trots åldern, anser hon. En del frågor är eviga, ”de tar aldrig slut”. En del av dem lyckas föreningen med, medan andra frågor blir kvar på dagordningen. Skolbiblioteken är ett exempel på en frågeställning som funnits med i princip under hela föreningens levnad. – Vi har slagits för dem hela tiden, men vi har inte lyckats, trots att det finns en spe- Foto: Stefan Engström De två första böckerna skrevs till 25- respektive 60-årsjubiléerna, 1940 och 1975. Dock är de sett till omfånget mer att räkna som pamfletter, eller häften. Men kunskaperna om föreningen från dess tidigare historia finns tillvaratagna i denna nya bok. – De är en grund för att vi ska kunna veta någonting om åren då vi inte ens var födda. Vi vet ju lite mer om senare år eftersom de flesta av oss som arbetat med boken varit med länge i biblioteksvärlden, säger Margareta Lundberg Rodin, jubileumsbokens redaktör, till vardags prefekt på Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås. Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn. Svensk biblioteksförening 1915–2015 är bokens titel. Margareta Lundberg Rodin har förutom sitt redaktörskap även skrivit två av bokens 13 kapitel. Totalt har nio personer deltagit i skrivandet. Att ta sig an uppdraget att skildra en hundraårig historia kräver kanske en extra god blick för berättandet. Hur ska historien om föreningen egentligen skildras? Vilka skeenden är viktiga att ha med, och vilka blir lämnade utanför texten? Den typen av frågor fick Margareta Lundberg Rodin fundera en hel del på. – I inledningen tar jag därför upp vad boken handlar om, och hur vi har jobbat och skrivit. Det finns också en beskrivning av vad varje kapitel handlar om. Redaktionsgruppen har tillsammans en mycket bred bild av biblioteksverksamhet, och flera av dem har varit aktiva i föreningen. ciell lag som reglerar frågan om skolbibliotek. Det är fortfarande så att de håller olika standard på olika håll i landet. Annat har utfallit mer lyckosamt. Margareta Lundberg Rodin nämner speciellt bibliotekslagen, kampen mot utlåningsavgifter och den nationella biblioteksstrategin. – Föreningen är en ideell organisation, men det är samtidigt en mycket professionell organisation, eftersom dess medlemmar är professionella, säger hon. Föreningens historia löper parallellt med bibliotekens historia, påpekar Stefan Engström, Svensk biblioteksförenings kommunikationschef. Det går att se föreningens stora påverkan på det historiska skeendet, menar han. – Uppdraget från Svensk biblioteksförening till Margareta Lundberg Rodin har varit att göra en sammanställning av föreningens hundraåriga historia. Det har genom åren skrivits väldigt lite bortsett från texterna i Biblioteksbladet. De båda övriga skrifterna om föreningen är tunna. Det har också varit en grannlaga och stor uppgift att ta sig an hundra år på den tid vi har haft till förfogande. Vi hoppas från föreningens sida att detta kan inspirera till ytterligare djupdykningar och kanske forskning om föreningens historia, säger Stefan Engström. Margareta Lundberg Rodin instämmer om jubileumsbokens funktion som inspiratör och hon påpekar att det finns referenser i alla kapitel. – Det kanske kan väcka intresse för fördjupning, eller uppsatsämnen för studenter, säger hon och konstaterar att ännu är mycken bibliotekshistoria oskriven. Christer Fälldin Delar av gruppen som skrev jubileumsboken. Från vänster Barbro Thomas, Gunnar Sahlin, Christina Stenberg, Tomas Lidman och Margareta Lundberg Rodin. biblioteksbladet 04:2015 | 7 BIBLIOTEKSDAGARNA Precis i tid till Svensk biblioteksförenings hundraårsjubileumsfirande på Biblioteksdagarna i Lund kommer den tredje boken om föreningens historia, en antologi som beskriver de stora biblioteksfrågorna, och många små. Kanske kan boken inspirera till forskning om svensk bibliotekshistoria, för i den finns mycket som är oskrivet, anser bokens redaktör Margareta Lundberg Rodin. En fråga till fyra författare BIBLIOTEKSDAGARNA Biblioteksbladet fick tillfälle att träffa fyra av medförfattarna vid förberedelserna inför Biblioteksdagarna i Lund, där seminariet om jubileumsboken lockat många. När detta skrivs i slutet av april har cirka 125 personer registrerat sig för programpunkten. Hur reagerade ni när ni fick förfrågan om uppdraget? – Gud så roligt, blir den spontana kommentaren från Barbro Thomas. Det finns oerhört stora mängder material, från möten och inte minst Biblioteksbladet, som varit en guldgruva i arbetet, anser hon. Till det kommer annat arkivmaterial som 1975 fyllde föreningen 60 år (bild ur Svensk biblioteksförenings arkiv). ”tar vid” där föreningens tidning slutar. – Därför finns det många intressanta händelser och skeenden under seklet som kan finnas material när ett stort research- Perspektiven har varit flera och två av arbete inleds. Här finns det mycket mate- huvudtankarna har varit att dels utveckla inte har fått plats. Barbro Thomas tar som exempel på ett rial att hitta och ta ställning till. professionen, dels solidariteten med andra långt men intressant skeende hur avgiftsländers föreningar. – Vi har medverkat till att skapa starka frågan löpt som en röd tråd under större Gunnar Sahlin vill gärna framhålla sambiblioteksföreningar, vi har varit aktiva i arbetet med de övriga medförfattarna. delen av dessa hundra år. – Ingen människa kan väl i dag föreställa – Vi har kompletterat varandra på ett bra demokratifrågorna och när det gäller uppsig att 1930-talets författare drev frågan om sätt. Dialogen har vuxit fram och det har hovsrätten, säger hon. Annonslåneavgifter. till BBL 2013 från WAGNER AB kvaliteten på vårt 130823 Att deras böcker lånadesForm ut höjt arbete. Det har varit på biblioteken hämmade försäljningen av mycket tillfredsställande, säger han. Slutligen, alla dessa historiska trådar är tänkta deras böcker vilket gick ut över deras inVar och en av författarna har haft sitt att vävas samman. Men vad säger de om vår tid? – Mycket. egetinförande område atti skriva om, men löpande alla har utom Annonskomster. 1 o 2 (olika) = 2 st olika annonser för alla nummer nr Den 6/7.digitala utvecklingen präglar tiden och utifrån det vi skrivit går det även Som en direkt följd av föreningens engavarit aktiva inom de övrigas områden. (en tidig o en sen placering i tidningen enl. tidigare orderbekräftelse.) gemang genomfördes två bokutredningar, Själv var Gunnar Sahlin aktiv i föreningen att blicka framåt, vilket Inga Lundén gör, varav den senaste på 50-talet. Det har, anser under försäljningen av BTJ, vilket han nu säger Tomas Lidman. Christer Fälldin jubileumsförfattarna, varit intressant att har skrivit om i boken. – Det är stimulerande att se helheten, hur följa hur konstellationerna och åsikterna i Mått annons: 59successivt x 30 mm (OBS! Ingen svart ruta runt hänger annonsen) de olika delarna ihop. Olika skeendenna fråga har förändrats. den ledde fram till försäljningen, säger han. Boken trycks i Tomas Lidman är historiker, och arbetar över tusen exemplar därför ofta med att göra research. Att ta Christina Stenberg, tidigare generalsekreitu med föreningens historia var ingenting terare i Svensk biblioteksförening, kände Jubileumsboken har tryckts i 1 100 ex, varav sig osäker i början av arbetet. Hennes upp- hundra böcker utgör en speciell bibliofilsom han väjde inför. – Jag är van att ställa mig frågan var det drag var att skriva om det internationella upplaga. Alla medlemmar i Svensk biblioteksarbetet, men hon trodde att det gällde de tio förening som deltar på Biblioteksdagarna i Lund får ett alldeles eget exemplar. år hon var generalsekreterare. – När jag förstod att det handlade om Seminariet om jubileumsboken inleds BiblioteksGUIDE i mobilen BiblioteksGUIDE för webben st annonser föreningens internationella arbete under med att författarna var och en(2 berättar vad (olika) i BBL hundra år, tyckte jag att det var en ordent- de blev förvånade över i arbetet med boken. allaskrivit nr utom lig utmaning, men rolig, säger hon. Därefter beskriver de vad de har om, Föreningen var redan från starten inter- och vad de har lärt. Avslutningsvis 6/7.diskuteras nationellt inriktad. Först det nordiska sam- vad en återblickande jubileumsbok lär oss om www.wagnerform.se www.wagnerform.se (2) det mer internationella. (1) arbetet, därefter framtiden. Annons Wagner 1 8 | biblioteksbladet 04:2015 Nytt expertnätverk om upphovsrätt Det nya expertnätverket Bibliotek och upphovsrätt samlas för första gången under Biblioteksdagarna i Lund. – Syftet med expertnätverket är att öka intresset för upphovsrättsfrågorna och att vara en resurs genom att sprida kunskap, säger Inga-Lill Nilsson. Den tekniska utvecklingen, nya sätt att publicera forskningsresultat och att sprida information har ökat behovet av att klargöra de rättsliga förhållandena när det gäller upphovsrätten, anser hon. Upphovsrätt i dag handlar också om att se de möjligheter som olika avtal och licenser innebär. Tyvärr håller inte reformeringen av lagstiftningen och den tekniska utvecklingen jämn takt. – De frågor som är aktuella på universiteten, är till exempel Open Access och parallellpublicering. För lärarna, hur man kan använda tryckt och elektroniskt material i undervisningen och det finns även ett ökat behov hos studenter som inte alltid är medvetna om de begränsningar som finns. Det som fått Inga-Lill Nilsson extra intresserad är olika pågående projekt i Europa där man identifierat de behov av kompetenshöjning som finns på biblioteken och där man använder sig av begreppet ”copyright literacy” som en viktig del av bibliotekariers profession. – Många undrar kanske varför vi engagerar oss i upphovsrätten men vi har alltid varit förmedlare av information och vi fungerar som mellanhand mellan förlagen och användarna av upphovsrättsligt skyddat material. Det är en naturlig fråga för oss på biblioteken, och den ligger rätt i tiden. Genom att öka intresset för upphovsrätt och höja kompetensen kan vi bättre se att vi har en roll att spela, inte att ge juridisk vägledning men att visa på möjligheter och ge råd i upphovsrättsliga frågor. – Biblioteken är också en viktig part i reformeringen av upphovsrätten, därför behöver vi skapa nätverk nationellt men även vara mer aktiva internationellt, säger Inga-Lill Nilsson. Upphovsrätten är komplex och det är svårt att via handledningar och guider ge klara besked i varje enskild fråga men genom att bygga upp någon slags ”resursbank” och anordna seminarier eller workshops kring aktuella frågor kan det vara en hjälp för biblioteken. Inga-Lill Nilsson har arbetat med upphovsrättsfrågor i snart 10 år och under den tiden har mycket förändrats genom ökad digitalisering, nya avtal och fler fria resurser. I det framtida digitala biblioteket har upphovsrättsfrågorna Christer Fälldin en given plats. et var en gång en magisk webb som hette cs library. Den satte en ny standard för biblioteken och alla var lyckliga. Men allt förändras och något nytt behövde göras... D ? n a d e s r e d n ä h Vad Under Biblioteksdagarna bjuder vi på en förhandsvisning av något helt nytt! Ons: 11:00, 14:15 Tors: 10:15, 11:15 Plats: Blå Vinden (AF Borgen) Välkomna! www.openlibrarysolutions.com biblioteksbladet 04:2015 | 9 BIBLIOTEKSDAGARNA Inga-Lill Nilsson, förste bibliotekarie på Universitetsbiblioteket i Karlstad är en av initiativtagarna till och kontaktperson för det nya expertnätverket om upphovsrätt. BBL DEBATT Har du en åsikt? Skriv till Biblioteksbladet Debatt. Skriv kort, samt mejla ditt debattinlägg till [email protected] ”Skapa nytt forum för folkbibliotekschefer” D e kommunala folkbiblioteken är i allt väsentligt finansierade med kommunala medel och får sina uppdrag från lokala styrelser och nämnder. Bibliotekslagen är en ramlag och ger övergripande styrning för alla offentligt finanVälkommen med ditt inlägg. sierade bibliotek. Trots folkbibliotekens lokala prägel, är regional, nationell och i vissa fall även internationell samverkan av stor vikt. Alla bibliotek är till exempel beroende av en fungerande infrastruktur för en effektiv informationsförsörjning till medborgarna och för att kunna ställa litteratur de med egna samlingarna till förfogande ning i 12 nr 2013 av Biblioteksbladet enl.urök Bo Eriksson för användare utanför den egna kommunen, vilket är ett krav i bibliotekslagen. rsida, i början av tidningen. Kungliga biblioteket har ett särskilt uppdrag att ha ”en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet”. Regeringen har dessutom aviserat att Kungliga biblioteket kommer att få ett uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och ”Vårt förslag är därför kvalitetsutveckling. För att samatt någon form av forum verkan ska fungera och strategin för folkbibliotekschefer få betydelse, krävs att de olika inrättas med mandat från bibliotekstypernas behov och synpunkter blir uttalade i dialog SKL.” med framför allt Kungliga biblioAnonyma inlägg publiceras inte. Bifoga gärna en tryckbar bild på dig själv. Wa gn erP ho ne Annons Wagner 1 teket, men även med andra myndigheter som till exempel Kulturrådet och MTM. För universitets- och högskolebiblioteken finns ett forum för bibliotekschefer inom SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) som fungerar som dialogpart, men folkbiblioteken saknar helt ett sådant forum. När samordning saknas på folkbiblioteksområdet är risken antingen att andra än kommunerna själva talar för folkbiblioteken eller att våra intressen helt förbises. Det är olyckligt och leder i värsta fall till att förståelsen för kommunernas och folkbibliotekens behov och förutsättningar saknas på nationell nivå. Vårt förslag är därför att någon form av forum för folkbibliotekschefer inrättas med mandat från SKL. Vi har lyft frågan tidigare i olika sammanhang. Eftersom vi bedömer att frågan är viktig för att stärka folkbibliotekens strategiska utveckling och möjligheter, väljer vi att lyfta den på nytt. Peter Alsbjer, bibliotekschef i Örebro Lena Axelsson, bibliotekschef i Linköping Karin Hane, bibliotekschef i Falun Åsa Hansen, bibliotekschef i Karlstad Johanna Hansson, bibliotekschef i Uppsala Birgitta Hjerpe, bibliotekschef i Norrköping Eva Matsson, bibliotekschef i Västerås Karin Zetterberg, bibliotekschef i Eskilstuna VISSA FRÅGOR HAR INGA ENKLA SVAR. Varje dag blir vi kontaktade av ensamma och utsatta unga som vill att någon vuxen tar dem på allvar. Smsa bris50 till 729 09 så ger du 50 kronor och hjälper oss att fortsätta svara. WagnerGUIDE - vägvisare i mobilen www.wagnerform.se 10 | biblioteksbladet 04:2015 2014-06-25 12:30 ”Personalen får höra många positiva komMentarer kring den utökade servicen och vi är nöjda med hela konceptet.” Maria Christensen Rydsgårds bibliotek, Skurups kommun Öppet bibliotek ger låntagarna tillgång till biblioteket dygnet runt I Skurups kommun vill man öka tillgängligheten för medborgarna i kommunen. Man bestämde sig för att satsa på biblioteksfilialen i Rydsgård och installerade Öppet bibliotek. Vad är det sammanfattande omdömet efter att ha kommit igång? Maria Christensen och Lars Kensjö – Rydsgårds bibliotek, Skurups kommun – Personalen får höra många positiva kommentarer kring den utökade servicen och vi är nöjda med hela konceptet. Tekniken har fungerat fint med både scanner och entrédator. Systemet är enkelt och självinstruerande. Supporten är mycket bra och som kunder har vi fått den hjälp vi efterfrågat. Framförallt har besökarna varit väldigt nöjda över satsningen på Rydsgårds bibliotek. Med Öppet bibliotek från Bibliotekscentrum och Cordura ger man låntagarna tillgång till biblioteket även när biblioteket är obemannat. Systemet styr belysning, larm, lås och dörrar och är kompatibelt med olika bibliotekssystem. Låntagarna loggar smidigt in med sina befintliga lånekort och PIN-koder via en entrédator. Tel 0470-53 25 30 www.bibliotekscentrum.se biblioteksbladet 04:2015 | 11 Bokstafetter bidrar till bildning på forskningsbibliotek Skönlitteratur och läsfrämjande har knappast någon framskjuten plats vid forskningsbiblioteken. Men konceptet Bokstafetter visar att forskares personliga läsupplevelser kan profilera biblioteken som högskoleövergripande arena. av MarieLouise Samuelsson I dén med bokstafetter hämtade Malmö högskolas bibliotek från Köpenhamns universitetsbibliotek. Bokstafetten i Malmö har i sin tur inspirerat Linköpings universitetsbibliotek som är i färd med att lansera sin egen stafett. Stafetten har också nått Karlstad universitetsbibliotek, där den kompletteras med Lyssnarluncher. Bokstafetten fungerar bland annat som ett sätt att presentera forskare och annan högskolepersonal genom att låta dem välja ut och presentera sina bokfavoriter. Vid Malmö högskola har det exempelvis inneburit att anställda och studenter nyligen har fått veta mera om författare som John Steinbeck och Jack Kerouac. Detta eftersom Riddarna kring Dannys bord och Dharma bums finns på den lista över tjugo favoritböcker som den senaste deltagaren i Bokstafetten, Torsten Buhre, lektor i idrottsvetenskap, ville lyfta fram. Maria Brandström, bibliotekarie vid Malmö högskolas bibliotek, berättar att forskare och andra kan bli påtagligt nervösa inför att offentliggöra privata läsupplevelser och preferenser. Som medverkande i Bokstafetten hamnar man i ett nytt sammanhang, utanför sin professionella hemmaplan. – Vi började därför Bokstafetten med att kontakta Margareta Ekborg, professor i ämnesdidaktik med naturvetenskaplig inriktning, som vi visste hade ett stort bokintresse. Ekborgs lista började med Astrid Lindgrens Mio min Mio och avslutades med Joyce Carol Oates Blonde. Skönlitteratur och biografier är också det som dominerar de flesta deltagarnas urval. Vid det här laget har sammanlagt nio personer medverkat i Bokstafetten vid Malmö högskolas bibliotek, där varje ny omgång inleds med vernissage där de tjugo böckerna ställs ut och presenteras. I konceptet ingår att överlämna stafettpinnen till nästa bokläsare och då någon som är verksam inom ett annat forskningsområde. 12 | biblioteksbladet 04:2015 – Vi ser det som att biblioteket stärker sin roll som högskoleövergripande arena och mötesplats, säger Lotta Wogensen, enhetschef vid Pedagogisk verksamhet och lärandemiljö, som var den som plockade hem idén från Köpenhamn till Malmö. Sassa Persson, kontaktbibliotekarie för sociala medier vid Linköpings universitets bibliotek, snappade upp vad som pågick i Malmö och Linköpingsbiblioteket drar igång i höst igång en egen stafett. Denna har redan förhandslanserats i samband med Världsbokdagen den 23 april, i form av en öppen träff för allmänheten och universitetsanställda. I samband med detta presenterade bibliotekspersonalen egna läsfavoriter, för att inspirera forskare och övriga anställda att framöver göra samma sak. – Vi är ju ett forskningsbibliotek och ingenting annat, stafetten kommer inte heller att utgöra mer än 1 procent av vår arbetstid, säger Kristin Krantz, biträdande överbibliotekarie. Att skönlitteratur vanligtvis inte har någon framskjuten plats i forskningsbiblioteket bekräftar Kristin Krantz som också berättar att bibliotekarierna till och med har blivit anklagade för att ”gömma skönlitteraturen”, eftersom den är placerad två trappor upp i lokalen. – Men man kan ju också se avskildheten som en skattkammare, i stället för att tro att skönlitteraturen skulle ha hamnat i skamvrån. Det ligger nära till hands att förknippa pågående och kommande bokstafetter vid universitets- och högskolebibliotek med de regelbundet återkommande diskussionerna om ”bildning”. I rapporten Bildning för vår tids bibliotek från Södertörns högskolebibliotek (2014) konstaterade Karin Grönvall och Jan Hjalmarsson också att ”det akademiska biblioteket står för traditionen men också för förnyelsen. Det utgör en fortsatt viktig och central lärandemiljö på ett universitet eller högskola och det bidrar till att skapa förutsättningar för bildning.” Grönvall/Hjalmarsson tar avstamp i filosofen Bengt Kristensson Ugglas bok Gränspassager i bildningens tid, en samtida bildningsfilosofi som bygger på ”ett tolkningsmedvetet bildningsbegrepp som innebär att bildning i vår tid förutsätter att förmågan att tolka och skapa mening i det globala informationsflödet stärks”. Ett annat bildningstänkande som man möjligen kan kalla mer traditionellt och framförallt entydigt förankrat i skönlitteratur, fanns hos nu avlidne juristen och universitetslektorn Leif Alsheimer, som med foto: Maria Brandström foto: Åke E:son Lindman sitt manifest Core curriculum krävde att juridikstudenterna vid Jönköpings högskola skulle läsa ”viktig och relevant skönlitteratur”. Lars Lindkvist, professor i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet, är ytterligare en bildningsförespråkare som knyter an till Leif Alsheimer, exempelvis medverkade Lindkvist förra året på Svensk biblioteksförenings seminarium om bibliotekens roll för läsfrämjande. Han talade då om att humaniorastudenter är bättre än ekonomistudenter, när det kommer till kritiskt tänkande. Ett annat exempel på akademiskt främjande av litteratur inom högskolan är Karolinska Institutets Universitetsbibliotek (KIB) som har samlingen Camera Obscura, drygt tusen titlar med inriktning på idéhistoria, allmän humaniora och skönlitteratur med medicinsk anknytning. Men generellt har alltså inte den skönlitteratur som inte är kurslitteratur någon framträdande plats inom forskningsbiblioteken, vilket givetvis hör samman med att verksamhet och uppdrag domineras av sådant som informationsförsörjning, vetenskapliga publiceringar, bibliometri och inte minst stöd till studenter, bland annat i form av språkverkstäder med vägledning i skriftlig framställning. Utifrån detta reflekterar Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstad universitetsbibliotek, över om inte skönlitteraturen borde få en betydligt större roll i stödet till studenterna. – Vi lär dem akademiskt skrivande, men för att kunna skriva måste man också utveckla sina färdigheter i att läsa. Också vid Karlstad universitetsbibliotek finns en Bokstafett i liten skala, men mer krut läggs på så kallade Lyssnarluncher som innebär att forskare, lärare och studenter varje torsdag läser högt ur sina favoritböcker. Med anledning av PISA-rapporter och andra larm om svenska elevers (och därmed blivande studenters) bristande kunskaper menar Jakob Harnesk att man kan fundera på om man ska införliva läsning av skönlitteratur i språkverkstäderna, att det så att säga inte räcker med Bokstafett och Lyssnarlunch. Och så finns förstås, förutom användbarhet och nytta relaterad till studenters färdigheter och profilering av forskare och bibliotek, aspekten att skönlitteratur och läsupplevelser har ett egenvärde, något som står på egna ben och som ligger också forskningsbibliotekarier varmt om hjärtat. Eller som Maria Brandström vid Malmö högskolas bibliotek uttrycker saken: – Det är inte så ofta, men när det kommer en fråga om skönlitteratur blir alla bibliotekarier väldigt glada! ■ ↑ Professor Margareta Ekborg presenterar sin skönlitterära favoritläsning när Bokstafetten inleddes vid Malmö högskolas bibliotek. ← Fasaden till biblioteket på Malmö högskola. biblioteksbladet 04:2015 | 13 Oenighet och obalans på e-bokmarknaden I vår är frågan om e-böckerna och biblioteken extra aktuell. Kulturministern gör utspel, arbetet med en nationell bibliotekstrategi drar igång, IT-företaget Axiell köper dominanten Elib och SKL viskar om förhandlingar med ännu fler bokförlag. Men ännu har ingen lösningen på e-boksutlåningen, som gör alla parter sprudlande glada. av Maja Aase A tt kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke gillar bibliotek är det ingen tvekan om. Men ministern är oroad: biblioteken får ”allt svårare att leva upp till sina syften”. Målet med nya biblioteksstrategin är bland annat att eböcker ska ”få större spridning”, eftersom de är viktiga för ”hela Sveriges folk”. Det är e-böckerna som ska få de unga att läsa, det är e-böckerna som är framtiden – ja, det är lätt att hitta dem, som liksom statsrådet Bah Kuhnke, får något religiöst i rösten när det handlar om litteratur som inte ges ut på papper. I mars köpte IT-företaget Axiell 70 procent av e-boksdistributören Elib, en affär som inte väckte nämnvärd uppmärksamhet i medierna. Genom försäljningen minskar Bonnierförlagen, Natur & Kultur, Piratförlagen och Norstedts sitt ägande i Elib till 30 procent. Carl Hamilton, styrelseordförande i Piratförlaget och avgående styrelseordförande i Elib, förklarar att affären får ”alla att bli nöjda” och att tidpunkten är den rätta: – Vi fyra är bokförlag och inte specialister på att hantera stora it-system. Vi hade också lite olika uppfattning om i vilken riktning bolaget skulle utvecklas. Enligt TT och Dagens Industri blir Axiell nu den ledande distributören av e-böcker i Sverige, och Axiell kallar sig för leading supplier of IT systems and services to European archives, libraries and museums. Joel Sommerfeldt, koncernchef och VD för Axiell Group AB, har betalat ”jävligt bra” för Elib och talar om att skapa nya tjänster: – För Elib är det viktigt att ge så goda förutsättningar som möjligt för alla parter och att skapa lösningar som gör det enklare och mer attraktivt, både att låna ut och att publicera och sälja e-böcker. Vi ser framför oss nya paketerade tjänster som bättre ska möta kundgruppers efterfrågan och behov. Några veckor efter Elibaffären markerar SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, sitt stöd för en offentligt 14 | biblioteksbladet 04:2015 finansierad lösning för bibliotekens e-bokshantering. Kulturministerns utspel om de viktiga e-böckerna ligger i tiden: – Just nu vill vi verkligen understryka behovet av en nationell teknisk infrastruktur, säger Louise Andersson, kulturpolitisk expert på SKL. Den bör vara oberoende och offentligt ägd. När bibliotekens kompetens kan frigöras genom effektivare infrastruktur, som i högre grad stödjer bibliotekens uppdrag och prioriteringar, bör man kunna få bättre e-service från biblioteken. SKL bekräftar också att ”det pågår samtal med flera förlag”, vilket betyder att även andra kan nappa på ett avtal av den typ Natur & Kultur har med SKL: bibliotekets snittpris för utlån ska inte överstiga 20 kronor. Nyare titlar har maxpriset 30 kronor, medan titlar äldre än två år kostar 13 kronor att låna ut. Ett avtal som Per Almgren, vd för Natur & Kultur, är nöjd med, ”vi kan ju inte skänka bort böcker till biblioteksmarknaden”. – Det handlar om att skapa en fin och bra balans mellan en vital biblioteksmarknad och en vital förlagsmarknad. Vi hoppas att vårt avtal innebär att en sådan balans uppnås, med en rimlig ersättning till förlagen, säger Per Almgren. Ett av de förlag som diskuterar med SKL är Elibsäljaren Norstedts. – Vi vet inte hur villkoren i just Natur & Kulturs avtal ser ut, men Norstedts har haft mycket givande samtal med SKL som dock ännu inte resulterat i en överenskommelse. Vårt mål är att även vi ska få till en överenskommelse med SKL på sikt, säger förlagschefen Eva Gedin. Att locka fler förlag till avtal är en fråga som, ur bibliotekens perspektiv, inte bara handlar om pengar, utan även om demokrati och tillgänglighet. Mikael Petrén, enhetschef för digitala biblioteket på Stockholms stadsbibliotek (och som också har expertuppdrag åt SKL), ogillar förlagens ”undanhållande” av litteratur: Joel Sommerfeldt, koncernchef och VD för Axiell Group AB. Per Almgren, VD för Natur & Kultur,. foto: Norstedts foto: Marie Walther Sölve Dahlgren, författare och en av grundarna till Hoi Förlag. Eva Gedin, förlagschef för Norstedts skönlitteratur. biblioteksbladet 04:2015 | 15 80:- när förlagen överprissätter leder det till att andra än Mikael Petrén ger svar direkt: – Vad de menar är att ’om vi sköter försäljningen av bibliotekspersonalen avgör vilka böcker medborgarna ”Tvärtom frontlist så får biblioteken hantera backlist’, vilket ska kunna låna. stödjer ut– Genom att förlagen sätter omotiverat höga priser skulle vara en historisk försämring och betyda en på e-böcker blir biblioteken vingklippta. Att de fortsät- låningen och degradering av folkbiblioteken. ter att göra så är dålig tajming, nu när det i samhälls- försäljningen Studier gjorda av Natur & Kultur och Stockholms debatten handlar så mycket om att barn läser allt min- varandra. Ju stadsbibliotek visar att vissa förlags skräck för att bibdre och e-böckerna spås en allt större betydelse, säger mer läsning liotekens e-boksutlåning hotar försäljningen är omoMikael Petrén. tiverad. Elibs vd Eva Houltzén tror att studierna stämbiblioteken Ett exempel på ett högt pris är de 80 kronor som Normer och ifrågasätter den så kallade kannibaliseringsstedts tar för ett bibliotekslån av ”Ödesgudinnan på erbjuder åt effekten: – Tvärtom stödjer utlåningen och försäljningen varSalong d’Amour” av Anna Jansson, som fick recensio- folket, desto andra. Ju mer läsning biblioteken erbjuder åt folket, nen ”CHICK LIT” och tre hjärtan i tidningen Femina. mer ökar efter– Vår modell för prissättning går ut på att helt färska desto mer ökar efterfrågan och försäljningen, och även frågan och nyheter ska ha ett högre pris än äldre titlar. Det tycker intresset för biblioteken. vi är helt rimligt med tanke på vårt ansvar för författa- försäljningen, Enligt John Augustsson, digital projektledare på rens intäkter och även våra kostnader för att producera och även Natur & Kultur, har förlagets försäljning av e-böcker en bok och marknadsföra den. Det stämmer ju också intresset för förändrats kraftigt mellan 2010 och 2014. 2010 var intäkmed en boks ”värde” på marknaden i övrigt, säger Eva biblioteken.” ten från utlåningen på biblioteken dubbelt så stor som Gedin, förlagschef på Norstedts. den kommersiella försäljningen. – Men från och med 2014 är det tvärtom. Hon anser att ”det vore bra om biblioVi vill få till en livskraftig, kommersiell teken i högre grad fokuserar på att vara ett marknad utan att hindra bibliotekens vikkomplement till den kommersiella markna- Atingo het potatis den som fokuserar (ibland alltför mycket) För ett par år sedan lanserade e-boksdistribu- tiga verksamhet. Vi har en typ av utgivning tören Publit, tillsammans med Elib, utlånings- som gynnas av att våra böcker får läsare gepå nyheter och topplistor”. nom att vara tillgängliga på bibliotek. Att biblioteken ska ägna mer tid åt att plattformen Atingo. Publit och Elib delar Författaren Sölve Dahlgren, en av grunrekommendera äldre och svårare kvalitets- ägandet av Atingo, som haft en del problem och just nu verkar ha en osäker framtid. I darna till Hoi Förlag, ser i sin kristallkula litteratur är en återkommande åsikt. – Jag har noterat att många bibliotek har samband med köpet av Elib förklarade Axiell en ljus framtid för kombinationen e-böcker en e-boksutlåning som på ett slående sätt att Atingo skulle ”läggas i malpåse”. och folkbibliotek, särskilt på mindre orter. – Övergången till e-böcker skulle kunna påminner om försäljningen, säger PiratI dag vill inte Axiell kännas vid malpåsen betyda en fantastisk möjlighet för bibliotek förlagets Carl Hamilton, som gärna ser fler och Publit har inga kommentarer: – Dessvärre inte i nuläget. Jag är ledsen och som kanske inte har en så stor budget. De ambitiösa bibliotekarier med ”egen hållning och policy” och som jobbar för att öka hoppas att du har förståelse, mejlar Publits vd skulle kunna erbjuda ett mycket större urval och på så sätt gynnas enormt av digitautlåningen av böcker utanför det mediala Per Helin till Biblioteksbladet. liseringen. ■ strålkastarljuset. 16 | biblioteksbladet 04:2015 USA-förlagen ser affärsmöjligheter med biblioteksavtalen Efterfrågan på e-böcker har börjat plana ut i bokhandlarna, men stadsbiblioteket i San Francisco märker ändå ett stort intresse från låntagarna. Alla de större förlagen har sett att de kan tjäna pengar på att teckna avtal med biblioteken. av Torbjörn Tenfält Foto: Magnus Hartman N är tidningen Wall Street Journal nyligen jämförde några bibliotek med kommersiella bokhandlare på nätet drog San Francisco Public Library längsta strået. Biblioteket kunde erbjuda klart flest e-boksversioner av de böcker som då låg på den amerikanska topp 20-listan. – Låntagarna har fått upp ögonen för att vi kan erbjuda fler och fler titlar, säger biträdande stadsbibliotekschefen Michael Lambert. Den goda tillgången på e-böcker beror på omfattande lobbyarbete av American Library Association, men också på bibliotekets egen ambition att ha ett brett digitalt utbud. Stadsbiblioteket i centrala San Francisco började låna ut e-böcker 2009. Förra året använde det en fjärdedel av driftsbudgeten på totalt cirka hundra miljoner kronor till investeringar i digitala produkter. Förutom avtalen kring skönlitteratur och facklitteratur handlade det bland annat om digitala tidningar och rörlig bild. Michael Lambert är särskilt nöjd med att ”The big five” nu är med på båten: Hachette, HarperCollins, Macmillan, Penguin Random House, and Simon & Schuster. Tillsammans kontrollerar de omkring två tredjedelar av bokutgivningen i USA. – Dammet efter förhandlingarna har inte lagt sig ännu, men förlagen verkar nu känna sig säkrare på att de kan tjäna pengar på det här, säger han. Förlagen har begränsningar, både för vilka böcker biblioteken får erbjuda som e-litteratur och på vilket sätt utlåningen ska gå till. Ännu finns ingen samsyn i vilka villkor förlagen ställer för licensieringen. Vissa föredrar licenser som är knutna till en viss tidsperiod, till exempel ett år. Andra, som HarperCollins, låter bib- – Låntagarna har fått upp ögonen för att vi kan erbjuda fler och fler titlar, säger Michael Lambert på San Francisco Public Library. lioteket låna ut en bok 26 gånger, därefter måste man avtala om en ny kopia. – Vi försöker navigera så bra som möjligt för att våra låntagare ska få tillgång till många e-böcker, säger Michael Lambert. Över 90 procent av biblioteken i USA lånar nu ut e-böcker. 2012 var motsvarande andel 76 procent. Däremot har den sammanlagda läsningen av e-böcker planat ut i USA. – Vi ser att intresset inte växer i samma fart som tidigare. Folk har vant sig vid tekniken och nyhetens behag verkar ha gått över, säger Michael Lamberts kollega Marcia Schneider. biblioteksbladet 04:2015 | 17 Myndigheter hålls på armlängds avstånd Snokande federala myndigheter hålls på armlängds avstånd. Biblioteken i Kalifornien släpper ogärna ifrån sig information om låntagarna och går i bräschen för de amerikanska bibliotekariernas kritik mot USA:s antiterroristlagar. av Torbjörn Tenfält INTEGRATION & INTEGRITET T vå civilklädda FBI-agenter smyger in mellan bokhyllorna och övermannar en misstänkt brottsling i en av stadsbibliotekets filialer i San Francisco. En ung man arresteras för grovt narkotikabrott. Händelsen inträffade för ett och ett halvt år sedan, men väcker fortfarande olustkänslor hos de biblioteksanställda. Framför allt för att en brottsmisstänkt vistades i biblioteket, men också för att FBI befann sig där utan att någon i personalen kände till det. – Vi är mycket strikta, säger biträdande stadsbibliotekschefen Michael Lambert, när Biblioteksbladet träffar honom och några av hans medarbetare i den kvadratiska byggnaden vid Marshall Square nära City Hall i centrala San Francisco. Gripandet i filialen i Glen Park i södra delen av staden hade inget med terroristbekämpning att göra och den gripne använde inte bibliotekets utrustning. I stället hade han en bärbar dator med sig och utnyttjade bibliotekets wifi. Men händelsen blev ändå en påminnelse om att biblioteksmiljön kan utnyttjas av kriminella personer och att myndigheterna kan ha ett intresse av att samla kunskaper om dem. Med hänvisning till Patriot Act kan den federala polisen skaffa information om personer som besöker biblioteken eller använder dess tjänster från annat håll. Det kan handla om vilka böcker de lånar och vilken information de söker från bibliotekets datorer. Lagen infördes efter terrorattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. American Library Association har ända sedan lagen trädde i kraft påpekat att det är för stor obalans mellan skyddet av nationens säkerhet och individens rättigheter. – Den intellektuella friheten har sin grund i våra kärnvärderingar. Vi försvarar individens rätt att söka information utan att behöva vara rädd för att bli efterforskad, säger Michael Lambert. 18 | biblioteksbladet 04:2015 Stadsbiblioteket i San Francisco. På en av dess filialer smög för ett drygt år sedan civilklädda FBI-agenter omkring bland bokhyllorna för att gripa en misstänkt brottsling som använt bibliotekets wifi. Foto: Magnus Hartman biblioteksbladet 04:2015 | 19 Foto: Magnus Hartman Kalifornien är också en av de delstater i USA som tydligast markerar att federala myndigheter måste ha mycket starka skäl för att kunna få del av information om låntagares förehavanden. Om Department of Homeland Security begär en så kallad subpoena, det vill säga en kallelse till domstol, har delstatsregeringen beslutat att en sådan förfrågan måste gå via The Board of Supervisors (en blandning av verkställande och lagstiftande organ på delstatsnivå). – Homeland Security kan inte bara gå in och säga att man vill veta vilka personer som de senaste tio dagarna har lånat böcker om hur man tillverkar bomber. Man måste vara mycket mer specifik och kunna visa att man misstänker en speciell person. I höstas såg det ut som om en ny lag, USA Freedom Act, skulle möta en del av de krav American Library Association framfört för att få till stånd en reformering av Patriot Act. Bland annat genom en förbättring av den del av lagen som brukar kallas ”biblioteksbestämmelsen” (Library Provision). Men i november röstade senaten ner Freedom Act med bara två rösters övervikt. – Ett olyckligt beslut, konstaterar Michael Lambert. Individens rätt och delstatens liberala hållning är manifesterad på flera sätt i det sex våningar höga stadsbiblioteket i San Francisco. Det invigdes den 18 april 1996, på dagen 90 år efter den fruktansvärda jordbävning som tillsammans med de efterföljande bränderna totalförstörde stora delar av staden. På tredje våningen ligger African American Center med ett stort utbud av böcker och tidskrifter som informerar om den svarta delen av befolkningen och den historiska kopplingen till Afrika. Chinese Center och Filipino American Center breddar den internationella bilden och i en annan del av huvudbiblioteket ligger Gay & Lesbian Center. Även här finns en rik samling Foto: Magnus Hartman Foto: Magnus Hartman 20 | biblioteksbladet 04:2015 Foto: Magnus Hartman Flera väggar i biblioteket är klädda med kollage av katalogiseringskort, de klassiska korten som innehåller nedskrivna uppgifter om olika böcker. Nu när korten inte längre behövs när katalogerna digitaliserats har det blivit kult bland bibliotekarier att samla på dem. Jim Jeske (ovan), barnbibliotekarie och Marcia Schneider (till vänster), bibliotekarie med ansvar för bibliotekets utåtriktade arbete. Båda förordar en strikt hållning gentemot myndigheternas krav på information. FEM FRÅGOR… …till Adam Eisgrau, chef för American Library Associations (ALA) avdelning för Government Relations. Foto: Magnus Hartman litteratur, tidskrifter och andra dokument som speglar den stora homosexuella gruppen i San Francisco. Attentatet mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo i början av året är väl känt bland bibliotekets personal. Men det har inte väckt några tankar om att begränsa utbudet av satirteckningar och annat material. Tvärtom vill biblioteksledningen göra den muslimska poesin och litteraturen mer synlig. Ett par veckor efter Biblioteksbladets besök öppnar utställningen The Bridging Cultures: Poetic Voices of the Muslim World. Under drygt två månader får bibliotekets besökare ta del av poesi och annan litteratur från en del av världen som också finns starkt representerad i Kalifornien. Även American Library Association bidrar till arrangemanget. – Vi väntar oss inga protester. I San Francisco finns en vana vid att se och höra olika minoriteter, säger Marcia Schneider, bibliotekarie och tidigare ansvarig för bibliotekets utåtriktade arbete. Hon ser arrangemanget som exempel på att bibliotekets roll som arena och mötesplats kommer att växa sig allt starkare de närmaste åren. I Children’s Center vinkar hon glatt till barnbibliotekarien Jim Jeske som förbereder en av sina populära högläsningar för unga biblioteksbesökare. Även Jim Jeske talar sig varm för att biblioteket ska öppna sig ännu mer för invånarna. Men mot de federala myndigheterna förordar även han en annan hållning. – Att vi inte fick veta att FBI var i biblioteket när de skulle fånga den där brottslingen häromåret berodde nog på att de visste att de inte kan räkna med särskilt mycket samarbete från vår sida. Vill du ha något från oss – visa ett dokument! Vårt bemötande kan nog beskrivas som korrekt, säger Jim Jeske. ■ Hur ser du på myndigheternas intresse för att samla in information om låntagarna och deras användning av bibliotekens tjänster? – Att skydda våra besökares personliga integritet och sekretess har länge varit en viktig del av bibliotekens uppdrag. Det är också en grundläggande princip för American Library Association. Rätten till integritet och sekretess är underförstådd i de garantier Library Bill of Rights ger om fri tillgång till bibliotekets resurser för alla användare. Vilka delar av Patriot Act är ALA kritisk mot? – Paragraf 215. Bibliotekarier och förespråkare av medborgerliga friheter oroar sig för att den ska användas för att utan fullmakt snoka om vilka böcker människor sökt och vilka sökningar de gjort på internet. Paragraf 215 äventyrar alla personers konstitutionella rättigheter och i synnerhet biblioteksbesökarnas rätt till integritet. På vilket sätt behöver Patriot Act reformeras? – ALA har kämpat hårt för att få slut på den systematiska och omotiverade insamlingen av uppgifter på miljontals aningslösa amerikaner. Denna påträngande övervakning måste upphöra, och vi stöder förslag om att göra regeringen mer transparent. Vi stöder lagstiftning som förbättrar balansen mellan förebyggande mot terrorism och personligt integritetsskydd. Även om senaten ännu inte lyckats få igenom Freedom Act kommer vi att fortsätta att stödja ändringar i lagen. Hur vanligt är det att Patriot Act används för att få information från biblioteken? – Varken biblioteken eller någon annan utanför brottsbekämpning och nationella säkerhetsmyndigheter har en aning om hur vanligt det är. Bibliotek som beordras lämna över information med hänvisning till paragraf 215 måste godkänna en ordning som hindrar dem från att någonsin diskutera en statlig begäran om upplysningar. ALA har inte frågat biblioteken om vilken information de har beordrats att lämna ut. Dels skulle det inte ge något resultat eftersom de inte får berätta om det, dels skulle vi utsätta personalen för risken att ställas inför åtal. Har attacken mot nyhetsmagasinet Charlie Hebdo i Paris lett till någon ny inriktning när det gäller bibliotekens utbud av satir och utåtriktade aktiviteter? – Vi har inte fått någon feedback från biblioteken om hur den tragiska händelsen har påverkat deras tjänster eller program. Men det sannolika är att biblioteken fortsätter att visa sitt engagemang för intellektuell frihet och yttrandefrihet. Beslut om vilka samlingar biblioteken visar och vilka debatter de arrangerar fattas lokalt. Torbjörn Tenfält biblioteksbladet 04:2015 | 21 Möt oss på Biblioteksdagarna i Lund 6-7 maj Missa inte pop-up biblioteket på Lund C Biblioteket Lund C är ett samarbete mellan Lunds Stadsbibliotek, Eurobib direct/BCI, Axiell, BTJ, mfl. titta på behoven e-böcker det fria rummet It-hjälp mångfald mötesplats vidgade kompetenser interagera kreativitet att nå ut mötet nav öppenhet besökaren i fokus gratis jämlikhet pop up bibliotek framtidens bibliotek uppsökande Låt Maria hälsa VÄLKOMMEN! digital portal LOCKA till lån med Peekaboo! lusthus likvärdigt lösningslabb engagemang tillgänglighet inte bara bibbla makerspace kompetens Skapa en mångsidig MÖTESPLATS med Cocoon 16 2015/20 teker og til biblio tlige rum. andre offen m eurobib.co VI HAR MYCKET MER ATT VÄLJA PÅ! KIKA IN PÅ WWW.EUROBIB.COM 2015/2016 26 11 Tel: 76 78 .com www.eurobib urobib.dk E-mail: info@e www.eurobib.com Bibliotekens arbete mot rasism – en fråga om inkludering för alla Hur kan biblioteken arbeta antirasistiskt var frågan för dagen på Kulturhuset i Stockholm tidigare i år. Att arbeta antirasistiskt handlar bland annat om att inkludera besökare såväl som bibliotekspersonal. Hur arbetar ett land som Tyskland som inte har en bibliotekslag att följa? Finns det skillnader och likheter med svenska folkbibliotek när det gäller frågor som integration, mångfald, inkludering och antirasism? av Soledad Cartagena INTEGRATION & INTEGRITET D e tyska folkbiblioteken fungerar nästan som de svenska, men de präglas av en stark decentralisering – och det finns ingen bibliotekslag. I Sverige slår bibliotekslagen fast att biblioteksväsendet ska ta särskild hänsyn till de prioriterade grupperna, de nationella minoritetsspråken, andra språk än de nationella samt lättläst svenska. Biblioteken ska även verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Bibliotekslagen styr hur verksamheten ska se ut och erbjuder medborgarna språkkaféer, lättlästa bokcirklar, läxhjälp med mera. Mittelpunktbibliothek i centrala Kreuzberg. Stadsdelen Kreuzberg i Berlin befolkas av en mix av människor från jordens alla hörn. Området har varit ett av huvudstadens fattigaste kvarter men idag har Kreuzberg genomgått en gentrifiering. Med en rikare medelklass höjs hyrorna, vilket tränger undan invånare med mindre ekonomiska resurser. Kreuzberg domineras dock fortfarande av turkiska invånare som kom som gästarbetare under 50-talet. Angelika Knuuth, barnbibliotekarie på Mittelpunktbibliotheket i centrala Kreuzberg, vill inte använda ordet integration när hon berättar om sitt arbete på biblioteket. – Jag respekterar alla människor oavsett religion, kultur, hudfärg eller etnicitet. Ordet integration är ett nedsättande och kränkande ord. En uppskattad verksamhet på biblioteket är frukostarna för föräldrar, barn och förskolepersonal. De flesta som kommer är hemarbetande mammor av turkisk härkomst som sällan lämnar området. Vissa behärskar knappt tyska trots att de är födda i landet. Till frukosten har alla med sig någonting och delar på det som på ett knytkalas. Med stolthet berättar mammorna om de turkiska smårätternas innehåll och namn. Efter frukosten läser en pedagog en berättelse på turkiska för barnen och därefter läser Angelika högt ur en tysk barnbok. Barnen får även uttala ord på både tyska och tur- foto charlotte henard (flickr) biblioteksbladet 04:2015 | 23 Lena Krååk, bibliotekarie på Råneå bibliotek i Luleå kommun anser inte att folkbiblioteken är utrustade för att arbeta antirasistiskt. ↓ ”Afghanistan möter Råneå”. Mirjam Johansson och Najibah Sid i gemensam stickstund. 24 | biblioteksbladet 04:2015 kiska. Syftet med frukosten är dels att få mammorna att komma till biblioteket, dels att väcka barnens läsintresse. Frukosten har även en social funktion då mammor kan träffas och komma hemifrån. Angelika Knuuth menar att den här typen av verksamheter är viktiga för att undvika att barnen ska hamna i samma situation som mammorna. – Biblioteken idag har en viktig pedagogisk funktion, därför är samarbetet med förskola och skola betydelsefull. Läsfrämjande aktiviteter som bokfrukosten kan väcka barnens läsintresse men det är minst lika viktigt att barnen får behålla sitt modersmål. Att vara tvåspråkig är en fördel. Det är dock avgörande för barnens framtid att lära sig tyska. Dels för eventuella framtida universitetsstudier, dels för att inte riskera att hamna i utanförskap. Angelika Knuuth tror inte att en bibliotekslag skulle leda till att folkbiblioteken blev mer medvetna om antirasistiskt arbete. För henne är det är en självklarhet att arbeta utifrån de behov som finns i området och att personalen redan i sin yrkesroll intar en antirasistisk inställning. Läxhjälparna som biblioteket anställer fyller en viktig funktion för Mittelpunktbibliotheket. Det är ungdomar från området som får betalt för att hjälpa barn med läxor. Genom att anlita människor från lokalsamhället inkluderas alla i området och resurser tas tillvara. Angelika Knuuth ställer sig dock kritisk till att biblioteksbesökarna skulle identifiera sig mer med en biblioteksmedarbetare med annan bakgrund än tysk. Det som är avgörande är snarare att personalen förstår sin roll och respekterar besökarna på lika villkor. Hur arbetar då biblioteken i Sverige med de här frågorna? Enhetschefen på Mölndals stadsbibliotek Meta Hammenberg anser att det går att lägga ett antirasistiskt perspektiv på hela verksamheten. I bemötande, vid medieinköp och programverksamhet ungefär på samma sätt som vid arbete med jämställdhet och miljötänkande. De strävar efter att arbeta för mångfald och allas lika värde genom att bland annat arrangera sagostunder på olika språk. Hammenberg tycker att frågan om det krävs en ändring i bibliotekslagen för att folkbiblioteken ska arbeta antirasistiskt är komplicerad och svår. – Det går inte att lagstadga om människors förhållningssätt. Huruvida folkbiblioteken är utrustade för att arbeta antirasistiskt genom att personalen har tillräckligt med utbildning och kunskap har inte med ekonomi att göra, utan snarare med prioriteringar. Det behövs en höjning av personalens kompetens. Lena Krååk, enhetsansvarig bibliotekarie på Råneå bibliotek, menar att arbeta antirasistiskt innebär att alla medarbetare är medvetna om de normer som styr deras urval, inköp, mediehantering, skyltning, pro- ❞ Det som är prioriterat enligt bibliotekslagen är att uppmärksamma behoven hos personer med annat modersmål än svenska, men det ges inga extra pengar för att arbeta aktivt antirasistiskt. foto: Regionbiblotek Stockholm gramverksamhet och personalrekrytering. Att använda sig av de nätverk som finns i bibliotekens närområden är också viktigt. På biblioteket i Råneå har personalen dagligen nära samverkan med personalen på medborgarkontoret och man är mån om att etablera personliga kontakter med besökarna. Viktigt är också kommunikationen med de aktörer som kan informera berörda, som till exempel lärarna i den frivilliga svenskundervisningen för asylsökande i Råneå. Lena Krååk menar att på Råneå bibliotek är biblioteksmedarbetarna lyhörda för individens behov. På frågan om hon tycker att folkbiblioteken är utrustade för att arbeta antirasistiskt svarar hon nej. – Det som är prioriterat enligt bibliotekslagen är att uppmärksamma behoven hos personer med annat modersmål än svenska, men det ges inga extra pengar för att arbeta aktivt antirasistiskt. Eftersom utbildning är en färskvara, behövs det en ständig och kontinuerlig påfyllnad när det gäller de här frågorna. M ångkulturellt centrum (MKC) i Fittja är en kommunal stiftelse som arbetar för ett samhälle där mångfald och migration ses som en självklar del i det svenska kulturarvet. Mauricio Rogat, biblioteksansvarig på MKC, menar att deras uppdrag är just att arbeta antirasistiskt. I verksamheten arbetar de mycket med ras- och etnicitetsfrågor. Framför allt inom forskning och utbildning där betoningen är på minoriteter. I sin roll som bibliotekarie försöker Mauricio Rogat lyfta fram litteraturen som de har på biblioteket. Han tror att det behövs mycket mer kunskap i alla organisationer om att arbeta antirasistiskt. En av de viktigaste delarna i arbetet är att tänka mångfald vid personalrekrytering. En annan är att arbeta med folkbildning såsom folkbiblioteken gör. Ett konkret exempel är hans studiecirkel i kritiska ras- och vithetsstudier. Under fyra tillfällen i vår diskuterar deltagarna olika texter som berör ämnet. Han tror inte att arbeta antirasistiskt har varit en prioriterad fråga på arbetsplatserna. Delvis för att det är en ekonomisk fråga. Vare sig Angelika Knuuth, Lena Krååk eller Mauricio Rogat vill använda ordet integration. Krååk ville hellre använda begreppet inkludering. Hon menar att på biblioteken bör man berika varandra. ■ På Mångkulturellt centrum i Fittja lyfts litteratur om ras- och etnicitetsfrågor fram. Hela världen, dagligen uppdaterad. Landguiden.se är lättanvänd och på svenska. Här hittar du allt om aktuell politik, historia, språk, sociala förhållanden, statistikverktyg och mycket mer. Beställ direkt: [email protected] | 08 511 768 05 eller av din prenumerationsleverantör. Läs mer på landguiden.se UI_LG_Printannons_185x85mm_Biblioteksbladet_2014.indd 1 2014-11-03 13:34 biblioteksbladet 04:2015 | 25 ”Se rummet och utveckla Foto: Daniel Koch foto: ulf lodin Konstnären Agneta Göthesson och biblioteksutvecklaren Eiler Jansson har utformat en metod för att stödja förändringsprocesser på folkbiblioteken. Stanna upp, se din egen arbetsplats ur nya infallsvinklar. Genom att se rummet och inredningen med nya ögon kan du skapa en grund till förändring. av Håkan Söderberg D et är utgångspunkten för Eiler Jansson, biblioteksutvecklare i Region Halland och konstnären Agneta Göthesson, som tillsammans utformat en metod för att stödja förändringsprocesser på folkbiblioteken. Metoden har blivit en succé i Halland och nu vill de båda sprida den över hela landet. Biblioteken, framför allt folkbibliotek, har många olika funktioner. Komplexiteten ställer stora krav på hur ytorna används och hur inredningen bör utformas. Sittmöbler och läshörnor ska samsas med datorarbetsplatser och studieplatser, bokhyllor som skärmar av eller skapar gångstråk. Öppenhet kontra skydd och slutenhet; hur upplevs biblioteket av den som vill låna, läsa, lyssna, studera eller bara strosa runt? Eiler Jansson och Agneta Göthesson arbetar med att synliggöra möjligheterna som finns i biblioteksrummet, genom att fokusera på lokalens identitet och dess förutsättningar för verksamheten. Det sker i form av workshops där personalen arbetar omväxlande tillsammans och i smågrupper i en kreativ process. 26 | biblioteksbladet 04:2015 Laholms bibliotek. Ett vackert biblioteksrum, men här spärras sikten av två skärmar. Bord med kringströdda böcker. Bilden tagen före omgörningen. En del i processen är att personalen fått dela in sig i mindre grupper som sedan placerar sig på olika platser i biblioteksrummet. Hur ser det ut här? Får vi ut maximalt av det här rummet? Hur låter det? Hur fungerar ljuset? Det är frågor som gruppen sedan ställer sig. Det handlar inte om att bygga nytt eller att bygga till. Det man arbetar med handlar i stället om att förändra det befintliga rummet. – Jag och Agneta kan ibland bidra med råd och tips men i första hand fungerar vi som en katalysator för förändring. I förlängningen kan det på sina ställen bli om- eller tillbyggnad men då är det en fråga för arkitekterna, säger Eiler Jansson. Turnerandet runt om i Halland, tre huvudbibliotek och åtta filialbibliotek i fyra kommuner, har fått konsekvenser, positiva sådana. Exempel på förändringar är att barnboksavdelningen kan ha flyttats, anpassade medier har flyttat från det mörkaste hörnet till en mer tillgänglig plats, eller att biblioteket” Foto: Daniel Koch Bilden är tagen i biblioteket i Hyltebruk, före omgörningen. Många böcker ovanpå hyllorna ger ett rörigt intryck, notera den stora luntan i mitten som är nära att falla och bokbordet med alla sina böcker. Överlastade småbord är en vanlig syn, inte minst på mindre bibliotek. placering av och scheman för utställningar och andra aktiviteter har förändrats. – Vid ett tillfälle såg man inte in genom fönstren för att där stod fullt med utställningsskärmar. Genom att i stället bestämma en särskild plats och göra utställningsscheman så kunde det ändras. Där var Agnetas erfarenhet ovärderlig, säger Eiler Jansson. Agneta Göthesson har arbetat extra på bibliotek och i bokhandel, men det är det egna konstnärsskapet som är hennes huvudsyssla. Det var just det som gjorde att biblioteksutvecklaren Eiler Jansson engagerade henne i projektet. – Jag ville ha in en annan kompetens, utanför biblioteksvärlden. Med sin blick för rummet kan hon se saker som vi andra missar, säger Eiler Jansson. Utvecklingen de senaste decennierna har inneburit att många nya, fina bibliotekshus har byggts och då är det lätt att de äldre filialbiblioteken glöms bort. Många bibliotek kom till under 80-talet och under resans gång har det gjorts förändringar, steg för steg och till slut har helheten tappats bort. Då kan det vara dags att ta ett steg tillbaka för att fundera över hur det egentligen ser ut i dag. Hur är förhållandet mellan dagsljus och konstljus? Vilka förutsättningar finns att möblera utifrån de ljusförhållanden som råder? Hur är akustiken i lokalen? Finns förutsättningar för att skapa lugna zoner samtidigt som andra delar ger utrymme för samtal och samvaro? Kafédel, tidningshörna, tidskrifter – i biblioteket ska många delar rymmas och samspela med varandra. Hur åstadkommer vi en bra mix? Arrangemang och programverksamhet ställer särskilda krav på inredning och öppna ytor. Hur kan en yta för konst och andra utställningar utformas? När Biblioteksbladet träffar de båda är de på besök på ett Ljusseminarium i Stockholm. – Det är fascinerande att höra om vilken betydelse ljuset har för oss och det är en viktig del också när man jobbar med förändringar av de rumsliga förutsättningarna på bibliotek, säger Eiler Jansson. ■ Den här bilden från Söndrums bibliotek är tagen efter Eiler Janssons och Agneta Göthessons arbete. biblioteksbladet 04:2015 | 27 ”Systembolaget förebild för biblioteken” Årets bibliotekskonferens i Umeå slog publikrekord! Hela 170 deltagare från Sverige och Finland hade samlats för att lyssna till erfarenheter och metoder kring kvalitet och bemötande. Systembolagets framgångar på temat blev en höjdare. av Yvonne Rittvall B iblioteken ska präglas av allsidighet, öppenhet och kvalitet vilket ställer krav på personalens kompetens och bemötande. Under bibliotekskonferensen i Umeå, som riktade sig till alla som arbetar inom bibliotekssektorn i Norden, fokuserades frågorna: • Hur skapar vi en miljö och ett utbud som alla kan känna sig inkluderade i? • Hur får vi varje besökare att känna sig välkommen åter? Först ut på scenen i Umeås nybyggda kulturhus Väven var Calle Rydin, Systembolaget, som berättade om vägen till Sveriges bästa serviceföretag 2013 och 2014. – Tack vare våra medarbetare har vi lyckats leverera kundmöten utan motstycke, säger Calle Rydin. foto: Per A Adsten 28 | biblioteksbladet 04:2015 foto: Per A Adsten Systembolagets förändringsarbete började 2009, efter ett strategiskt beslut i ledningen att bli bäst på service. Med 79 procent Nöjd-Kund-Index, NKI, ville man bli ännu bättre. 2014 nåddes 82,2 procent NKI. I likhet med biblioteken har Systembolaget ansvar för det som ”säljs”. Att bidra till kunskap, motverka negativa effekter utan krav på att maximera vinsten. – Sedan 2009 har vi frågat kunderna hur de upplever vårt bemötande. Svaren var inte så imponerande från början, många saknade exempelvis någon att fråga och vår självinsikt var ganska dålig, berättar Calle Rydin. Ett förändrat ledarskap var viktigt i Systembolagets förändringsarbete. I dag leder en chef högst 15 anställda och medarbetarmötena är viktiga. – Vi började jobba med närhet, kontinuitet och situationsanpassning. Att lära oss lära i vardagen, av varandra, action learning. Byta erfarenheter mellan butikerna, steal with pride. Då behöver man inte göra om hela jobbet. Vi jobbade även med dialog, återkoppling och reflektion, att våga säga vad man ser till varandra är viktigt. Att ge beröm eller återkoppling i form av att ”jag såg att detta hände, pröva så här i stället” mår alla bra av. Och har någon ansträngt sig är man skyldig att säga tack. Det är inte så svårt att säga bra jobbat! Alla mår så otroligt mycket bättre om man vågar. Systembolaget har även ett kundlöfte. – Man ska alltid kunna lära sig något hos oss, alltid kunna lita på att vi säljer med ansvar, att vi hälsar med glädje och söker ögonkontakt, säger Calle Rydin och avslöjar att det var en utmaning för Systembolaget att involvera och engagera 5 000 anställda i förändringsarbetet från början. Rent praktiskt övade man rollspel och tränade olika former av bemötande i butikernas fikarum. Olika hälsningsfraser i kassan eller hur man frågar kunden. – Vi har slutat med stängda ja- och nejfrågor som ”vill du ha hjälp”? I stället frågar vi ”vad blir det för middag ikväll då”? Och resultatet blev fantastiskt. De kunder som kontaktades efter satsningen var nöjda. – Med personalen, upplevelsen i kassan, parkeringsplatserna och priset. Om vi är på rätt ställe där kunderna är och möter dem blir de nöjdare och gladare. Blir vi bättre på bemötande genom kontinuerlig träning påverkar det vårt arbetsklimat positivt också. Det är kul att vara trevlig, konstaterar han. Som första kommunbibliotek i Sverige har Gävle bibliotek skapat en inköpspolicy för medier som är kvalitetssäkrad ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Om hur denna påverkar utbudet och verksamheten berättade Petra Jonsson, Gävle stadsbibliotek. – Den behövs för grundläggande förståelse för att det finns avgörande skillnader i Sverige i dag, säger hon. I linje med inköpspolicyn har ett samarbete med Gefle IF gjorts för att lyfta läsningen bland Gävles tonårspojkar. – Vi ville presentera läsande förebilder i biblioteket, att man både kan vara idrottsstjärna och läsande. Och vi fick jättestor respons. Många ungdomar kom till arrangemanget i biblioteket och vi fortsätter samarbeta med idrottsrörelsen. Det är viktigt att biblioteken syns och tar plats. Om vi finns på olika arrangemang och bjuder in uppfattas vi som mer inkluderande. Det är ju det vi vill, säger Petra Jonsson. Två deltagare i Umeå, Pia Borrman och Hanna Johansson. B rytiga böcker, ett normkritiskt pilotprojekt för barn och bibliotek i Umeå kommun, verkar också för förändring och för att motverka diskriminering. Projektet presenterades av Eva Gustafsson och Klara Nygren från Rättighetscentrum Västerbotten. Till biblioteken kommer barn med olika behov, bakgrund och erfarenheter vilket ställer höga krav på personalen. Brytiga Böcker samarbetar med bibliotek, kulturpedagoger och metodutvecklare och erbjuder nya verktyg och fördjupad kunskap i normkritisk teori och praktik. Erfarenheterna från projektet samlas i ett metodmaterial som enkelt ska kunna spridas till andra kommuner och verksamheter. Library Ranking Europe är en internationellt ansedd rankinglista över offentliga bibliotek i EU. Med hjälp av besökare som inte ger sig till känna, bedöms bibliotek i alla EU:s länder utifrån bland annat lokalens utformning, service till besökare, barn- och ungdomsverksamhet, tillgänglighet, tillgång till media och öppet▸▸ tider. biblioteksbladet 04:2015 | 29 foto: Per A Adsten Två röster om konferensen Biblioteksbladet ställde två frågor till två deltagare om bibliotekskonferensen. ▸▸ – Rankinglistan fungerar som ett verktyg för att stimulera utveckling av kvalitet och verksamhet i biblioteken, berättar Maija Berndtsson. Hon är pensionerad bibliotekschef från Helsingfors stadsbibliotek och hon reser runt i världen för att göra bedömningar. – Bibliotekens funktioner håller på att förändras. I dag är det viktigt att få in olika funktioner, mötesplatser, scener, olika rum i rummen, anordna arrangemang, att lokalerna är vackra och funktionella, att personalen är synlig, rörlig och har rätt attityd. Vi tittar på biblioteken från kundens synvinkel, säger Maija Berndtson. Maximalt kan ett bibliotek få sex stjär- ”Fem stjärnor och nor av Library Ranking Europe. Fem stjär- betyget Excellent har nor och betyget Excellent har fem bibliotek fem bibliotek i Sverige i Sverige fått: stadsbiblioteken i Vallentuna, Uppsala, Göteborg och Halmstad, samt fått: stadsbiblioteken Kista bibliotek i Stockholm. i Vallentuna, Uppsala, – Vi jobbar medvetet på många fronter. Göteborg och Alla har en plats hos oss och sedan vi flytHalmstad, samt Kista tade in i det nybyggda Kulturhuset har utlåningen av böcker ökat med 25 procent, bibliotek i Stockholm.” berättar Eva-Lena Granbacka, bibliotekarie på Vallentuna bibliotek och en av deltagarna på bibliotekskonferensen i Umeå. Regionbibliotek Stockholm har, bland annat för det verksamhetsstöd som kommer från Kungliga biblioteket, vidareutvecklat en del av kvalitetsmodellen. Pia Borrman och Hanna Johansson presenterade detta självvärderingsverktyg som Regionbiblioteket utvecklat för sagostund och referenssamtal. En kvalitetsmodell i praktiken där man arbetat med både det fysiska och virtuella referenssamtalet. I boken Leonards plåster presenteras resultatet av arbetet kring kvalitet i sagostunden. Boken skickas ut till landets kommuner via länsbiblioteken. Om vikten av normkritik i ett serviceyrke berättade Khalid Rashid, RFSL. – Det är många mekanismer, som vi inte alltid är medvetna om, och som påverkar hur vi bemöter våra medmänniskor. Genom att ha koll på våra egna föreställningar, utgå från personer vi möter och inte oss själva, samt inhämta kunskap om olika personers situation, kan vi bemöta våra medmänniskor schysstare. Enligt Khalid Rashid handlar bra bemötande om inkludering, synliggörande, kunskap, ödmjukhet och självklar respekt för ”normavvikande”. – För att få alla pusselbitar på plats i vår färgsprakande tillvaro behövs en levande process på arbetsplatsen. ■ 30 | biblioteksbladet 04:2015 1. Vad var bäst på bibliotekskonferensen i Umeå? 2. Vad kommer du att ta med dig från konferensen och lyfta på ditt bibliotek? Daniel Palmqvist, Högskolebiblioteket Jönköping: 1. Systembolagets presentation av hur de lyckats med kvalitet och bemötande. Det var engagerande och bidrog med spännande tankebanor kring hur man kan förbättra. 2. Att vi diskuterar normkritiskt förhållningssätt och bemötande och tittar närmare på behoven hur man kan arbeta med det. Annika Maaranen, Stockholms stadsbibliotek, Vällingby bibliotek: 1. Systembolagets presentation. Hur man ändrar frågeställningar till besökarna för att ändra beteende var intressant. På biblioteken är vi ganska blinda när det gäller att se problematiken. Dessutom var Gävle biblioteks satsning på tonårspojkars läsning spännande. De tog hjälp av manliga förebilder från idrottsvärlden, vilket är helt nytt. Att få möjlighet att träffa kollegor från andra delar av Sverige var också positivt. 2. Många aha-upplevelser. Hur vi kan jobba med bemötande, hbtq-frågor och Gävle biblioteks koncept för att nå ut till ungdomar. FEM FRÅGOR TILL: INGEGERD FRANKKI, ny bibliotekschef på Umeå stadsbibliotek i nybyggda kulturhuset Väven. foto: Per A Adsten 1. Varför en bibliotekskonferens med fokus på kvalitet och bemötande? – I den nya bibliotekslagen, som trädde i kraft 2014, anges att ”folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet”. Därför är det viktigt att vi funderar på vad som är kvalitet. Att vi når ut till alla, hur vårt bemötande ser ut och hur vi ska jobba i framtiden. 2. Systembolaget var ett udda inslag i konferensen. Vad tyckte du om det? – Jag tror inte att vi hade haft Systembolaget på en bibliotekskonferens för några år sedan. Men Systembolaget är framgångsrikt i sitt arbete med bemötande och har lyckats få bort den auktoritära och kontrollerande känslan. Vi har många likheter i våra uppdrag. Vi är båda ett skattefinansierat offentligt serviceställe där bemötandet blivit otroligt viktigt. Eftersom världen förändras måste även vi förändras. 3. Hur har ni jobbat hittills med bemötande? – Sedan ett antal år tillbaka har vi en bemötandegrupp med uppdrag att verka för förbättring. Vi har arbetat med rollspel och analyserat tänkbara episoder och förhållningssätt i samarbete med teaterpedagogerna på Kulturcentrum, Umeå kommun. Med fokus på service har personalen speciella kläder så att de blir synligare och de rör sig mer i lokalerna. Arbetet handlar om att ha fokus på besökaren och att alla ska känna sig inkluderade. 4. Vad har ni på gång i arbetet med kvalitet och bemötande? – Vi kommer att jobba för att nå nya grupper som ungdomar, via samarbete med idrottsrörelsen, och personer med annat modersmål än svenska. Dessutom finns det 1 miljon människor i Sverige som inte har kunskap om internet vilket sammanfaller med vårt demokratiuppdrag. Vi kommer därför att rekrytera en IKT-pedagog som ska arbeta med att motverka den digitala klyftan. I bemötandegruppen kommer vi bland annat att analysera normer. Våra nya lokaler i kulturhuset Väven, som även rymmer Kvinnohistoriskt museum, Folkets bio, konsthall, två hotell och kommersiella verksamheter, är en utmaning men innebär också nya möjligheter, inte minst gällande samarbete i temaform. Biblioteken går att nyttja till mycket. Vår resa har bara börjat. 5. Vilka egenskaper har en optimal bibliotekarie? – Utåtriktad och orädd för initiativ och samarbete. Bibliotekarieutbildad så klart. Gärna med fler kompetenser i bagaget och som vill tänka nytt. ■ biblioteksbladet 04:2015 | 31 KRÖNIKA Vill du jobba med Västerbottens framtid? Maria Ehrenberg Nationell biblioteksstrategi – vi borde fira! Region Västerbotten söker Chef för Länsbiblioteket i Västerbotten Placeringsort Umeå, med hela länet som arbetsfält. Tillträde snarast eller enligt överenskommelse. Sista ansökningsdag 25 maj 2015 Läs mer om tjänsten på: www.regionvasterbotten.se Utrota barncancer. Din gåva gör skillnad. Då så. Då var den på plats. Nästan. I årets vårbudget föreslås KB få medel för att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Vi är många som hurrar, vi är många som engagerat oss i detta. En stor eloge till exempel till Svensk biblioteksförening som pläderat för detta länge och på många sätt. Vi borde fira, vi borde utlysa en särskild ”nationell biblioteksstrategi-dag”. En regering som anser att bibliotek är av sådan övergripande betydelse att en gemensam strategi behövs, det är verkligen inga dåliga grejor. Ändå hör jag många suckar, mycken tvivel. ”Det här kan aldrig bli bra, det har aldrig gjorts tidigare”, ”det är ändå bara KB som bestämmer”, ”det blir på sin höjd en statlig, inte nationell strategi” och ”alla utom forskningsbiblioteken kommer att försvinna”. Men hörreni, låt oss nu inte vara pessimister. Nej, det HAR aldrig gjorts någon biblioteksstrategi tidigare, och JA det är KB som fått uppdraget och JAVISST har KB en mycket längre tradition och vana att umgås med forskningsbibliotek. Det är sant, det är något vi alla behöver ha i minnet. Men att för den sakens skull redan nu ge upp projektet är väl lite väl magstarkt. En nationell biblioteksstrategi blir vad man gör den till. Men för det måste vi självklart bli inbjudna att delta, vilket jag är helt övertygad om att vi – ALLA – blir. För en strategi som inte omfattar forsknings-, folk-, skol-, sjukhus-, special-, region- och alla andra-bibliotek är ju en helt värdelös sådan. Viktigast är hur arbetet organiseras. Här har vi ju goda exempel från (kultur)samverkansmodellen. Jag känner inte till en enda regional kulturplan som inte tagits fram genom samverkan, mängder med dialogmöten, referensgrupper, undergrupper, omskrivningar tio-tolv gånger, dragningar och återremisser från politiken. Att det blir ett långt och besvärligt arbete är det väl ingen som tvivlar på – det brukar det bli om man menar allvar med inflytande och demokrati. Så min önskan är att vi alla blir bjudna till bordet och bär med oss våra erfarenheter, våra biblioteksorganisationers (och användares!) behov och framtidsmöjligheter. Och att vi alla lyssnar lika mycket som vi talar och tar in allas åsikter och önskemål. Inga gömda agendor, inga enkla spår, allas lika värde och lika möjlighet till påverkan. Då kan vi – tillsammans – ta fram ett förslag till nationell biblioteksstrategi som bär långt in i framtiden. 32 | biblioteksbladet 04:2015 BCF_plugg_59x100.indd 1 2013-04-26 10:41 foto: göran buhre Tjänsten är en tillsvidareanställning, heltid, med placering vid Länsbiblioteket i Västerbotten. Maria Ehrenberg är regionbibliotekarie i Halland, tidigare kulturoch bibliotekschef i Östra Göinge kommun. Hon är fil dr i litteraturvetenskap och sagoforskare. För övrigt har hon länge intresserat sig för kvinnors läsning och kvinnliga författare, vilket givit upphov till boken Nutidsromantik (2009) och Bland bitterfittor och hondjävlar (2013). Mellan 2010– 2013 satt hon med i Kulturrådets arbetsgrupp för skönlitteratur. Nu finns hela din dagstidning som taltidning. Drygt 100 av Sveriges dagstidningar finns nu som oavkortade taltidningar. Med andra ord kan du själv äntligen välja vilka nyheter som du vill läsa. Från världspolitik till Dagens ros. För mer information: Kontakta din lokala dagstidning eller gå in på taltidningarna.se UTBLICK Tottie Lönn Starta eget med hjälp av biblioteket DANMARK Bibliotek och samhällstjänst ”Bibliotek og Borger – du er altid velkommen! är titeln på en ny rapport om samarbetet mellan bibliotek och medborgarservice. Rapporten är både en kartläggning och en inspiration. Det finns många modeller för samarbete och flera redovisas i rapporten. Myndigheternas mål är att invånarna i hög grad ska vara i stånd att betjäna sig själva, och biblioteken ingår i Danmarks digitalisringsstrategi sedan några år tillbaka. Det är tal om ett paradigmskifte när det gäller kommunikation och dialog med det offentliga. Samarbete mellan kommuners medborgarservice och bibliotek finns i 90 av Danmarks 98 kommuner i varierande grad. Redan nu arbetar de danska kommunbiblioteken med att lära medborgarna digitala tjänster. Danskarna är också IT-beredda eftersom internet finns i 91 procent av alla 16–89-åringars hem och 86 procent av dem är på nätet varje vecka. Biblioteken blir kommunens centrala och fysiskt öppna plats som dessutom har professionell överblick över både kommunal och statlig service. I rapporten poängteras även bibliotekens förmåga att erbjuda mänsklig kontakt. Rapporten är ett samarbete mellan Danmarks biblioteksforening, Kulturstyrelsen och konsultfirman Knudsen Syd. (www.db.dk) INDIEN Olaglig kvinnomobbning En domstol i Allahabad har enligt BBC slagit fast att det är mot konstitutionen att hindra kvinnliga studenter vid ett universitet tillträde till deras huvudbibliotek. Bakgrunden till domen är att åtskilliga tusen kvinnliga studenter vid Aligarh Muslim University i staten Uttar Pradesh har nekats tillträde till sitt Maulana Azad Library med hänvisning till begränsat antal platser och till att kvinnor skulle kunna distrahera manliga studenter. Universitetet måste nu erbjuda tillräckliga platser till alla studenter. 34 | biblioteksbladet 04:2015 STORBRITANNIEN Magna Charta som symbol I år är det 800 år sedan Magna Charta kom till. Fredsfördraget som reglerade makten mellan kung Johan och adeln har tagit steg efter steg från sitt ursprung, och genom århundradena förvandlats till symbol för individens frihet. British Library har nu och fram till september en stor utställning med och om Magna Charta och om hur traktatet använts, motarbetats och missbrukats med olika syften genom tiderna. Magna Charta har också influerat författningstexter. Utställningen visar till exempel Jeffersons handskrivna kopia av US Declaration of Independence och ett av originalen till US Bill of Rights. Två av fyra Magna Charta-original går att se samt ett stort antal målningar, kartor, statyer och kungliga relikter. Många lån ingår förstås, till och med kung Johans tänder som knappast finns på British Museum annars. Bland motståndet finns en påvebulla mot Magna Charta och ett brev från 1947 om beslutet att inte fira en ”Magna Charta-dag” i samväldets länder av fruktan för att det kunde inspirera till ”uncritical enthusiasm” bland ”ill-disposed colonial politicians” i deras kamp för större frihet. British Library har också arrangerat ett flertal konferenser, föredrag och evenemang under jubileumsåret med olika aspekter på Magna Charta. För skolor finns pedagogiska lärarhjälpmedel till en dramatisk historieundervisning för olika åldrar. Ett läroprojekt debatterar studerandes rättigheter och skyldigheter i den digitala världen. Ett konstverk av Cornelia Parker har tillverkats av många händer ”från fångar och jurister till konstnärer och baroner”. Det är ett 13 meter långt och 1,5 meter brett broderi och är en avbildning av en av många ändrad Wikipediaartikel om Magna Charta som skildrar debatten just nu. (www.bl.uk) Bibliotekens hjälp till blivande och nya företagare i landet växer. I år har Sheffield Central Library och Liverpool Library börjat sina verksamheter i partnerskap med IP Centers. De ingår i Business & IP National Network som nu även omfattar Newcastle, Leeds, Manchester och Birmingham. Biblioteken ger tillgång till samlingar och experter kombinerat med workshops, enskilda råd, utbildning via internet och nätverksfrämjande tillställningar. Biblioteken ska vara den tändande gnistan till ekonomisk tillväxt och utveckla social rörlighet i sina kommuner. Sedan 2006 har British Library ett Business & IP Centre som är en succé och en modell för andra bibliotek. Över 350 000 personer har utnyttjat det. Hela projektet stöds av Department for Communities and Local Government (DCLG) och Art Council England. TYSKLAND Öppna onlinekurser på frammarsch De tyska bibioteken bör redan från början förbereda sig för att få en viktig roll när det gäller MOOC (Massive Open Online Courses), skriver Kirsten Jeude och Klaus Tochtermann i BuB Forum Bibliothek und Information. Så är inte fallet ännu. MOOC är en växande företeelse i många länder, främst i USA men också i Asien. De storskaliga avgiftsfria öppna nätkurserna blir allt fler. Bibliotek, speciellt universitets- och forskningsbibliotek, är mitt i en vittomfattande och mångsidig förvandlingsprocess. Artikelförfattarna menar att biblioteken bör ha tre roller inom MOOC; som konsument, som tjänstekapacitet och som producent. Sverige har flera egna MOOC-kurser, bland annat Karolinska, Lunds universitet och Chalmers. Sedan april 2014 utreds på regeringens uppdrag hur högskolornas utbildningsutbud kan breddas. Då ingår öppen nätbaserad utbildning. Fräscha vårnyheter för trendiga bibliotek! LibMaster Femina ik RFID-tekn RECENSIONER Margareta Lundberg Rodin (red.) Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn: Svensk biblioteksförening 1915–2015 Svensk biblioteksförening, 2015 Med stor förväntan har jag tagit del av Svensk biblioteksförenings 100-årsskrift. Det är en traditionellt upplagd jubileumsbok omfattande 13 uppsatser som tar upp skilda aspekter på denna den svenska biblioteksvärldens sammanhållande intresseorganisation. Redaktören Margareta Lundberg Rodin har fört ett generöst projekt i hamn. Med hjälp av åtta medskribenter samlar hon här en faktabank om Svensk biblioteksförenings historia (Sveriges Allmänna Biblioteksförening, SAB, fram till år 2000). Jag har som recensent inte kunnat ta del av den färdiga tryckta boken, men fått bekräftat att versionen jag läst är den som gått till tryck och ska vara färdig till Biblioteksdagarna i maj. Med detta vill jag säga att manuset bedöms som färdig bok. Låt oss börja med den stiliga titeln: ”Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn”, hämtad från en rad i författaren Karl Asplunds dikt ”Den eviga armén”, som skrevs till föreningens 25-årsjubileum 1940 – det krigiska språkbruket speglar förstås stämningarna i Europa och det nordiska närområdet. Varför man väljer att lyfta fram just Asplunds tidsbundna dikt framkommer inte. Det hade behövt motive- Annons Wagner 2 BiblioteksGUIDE i mobilen (2) www.wagnerform.se 36 | biblioteksbladet 04:2015 ras, för att ge historiseringen en stabilare grund. Som sig bör skriver Svensk biblioteksförenings nuvarande ordförande Calle Nathanson några rader i början med förhoppning om att jubileumsboken skall inspirera till fortsatt engagemang för allas fria tillgång till kultur och kunskap. Därefter följer redaktörens förord, som hade mått bra av en utomstående korrekturläsare. Nathansons korta text skulle hellre ha benämnts förord och Lundberg Rodins presentation kunde ha utarbetats till en fördjupande inledning för att hålla samman uppsatserna på ett vitalare sätt. Barbro Thomas har dragit ett tungt lass i tecknandet av föreningens konstituering och inre liv. Hon står för tre omfattande kapitel; om de första 25 åren, Sveriges Allmänna Biblioteksförenings organisation och ett kortare kapitel om yrkesrollens förändringar. Det är högintressant biblioteksoch folkbildningshistoria som Thomas förmedlar. Den som känner Barbro Thomas vet att hon har en torr humor, som skymtar fram i den för övrigt detaljrika skildringen. Men vissa kommentarer blir överflödiga. Till exempel följs ett långt citat, hämtat från mötesordförande Carl af Petersens avslutande ord vid SAB:s första årsmöte i Lund 1915, av en parentes om att det är en utmaning att uppdatera de högtravande orden till nutidsprosa. Två viktiga namn under SAB:s inledande decennier var Fredrik Hjelmqvist och Knut Tynell. Första gången Hjelmqvist nämns i boken (s. 17) blir han inte presenterad på något sätt. Denna punkt illustrerar ett stort pedagogiskt problem med hela boken. Om man vill engagera och upplysa dagens bibliotekarier måste man faktiskt göra tydligt vilka personerna i bibliotekshistorien var. Man kan inte ta för givet att Fredrik Hjelmqvist är allmänt bekant. Nästa gång han nämns (s. 21) är han en av ”herrar Hjelmqvist och Tynell” bakom tidskriften Biblioteksbladet. Tredje gången Fredrik Hjelmqvist nämns (s. 23) framkommer det att han tillsammans med Knut Tynell var bibliotekskonsulent och att denna funktion inrättades 1913 fick vi veta i föregående spalt. Barbro Thomas betonar i sin artikel att det förelåg ett närmast symbiotiskt förhållande mellan biblioteksföreningen och bibliotekskonsulenterna. Därför är det viktigt att dessa personer också presenteras ordentligt och sätts in i sina sammanhang. Jag skulle kunna ge fler exempel på trådar som inte hänger ihop i de historiska partierna. Detta förstärker återigen intrycket av att en utifrån kommande sammanhållande kraft hade behövts för att kritiskt granska texterna. Om allmänna slutsatser och övergripande linjer blivit artikulerade skulle det ha gjort boken till något mer än en samling disparata uppsatser. På s. 24 har bildredaktören (vem?) lagt in porträtt på centrala personer inom det framväxande folkbiblioteksväsendet: Fredrik Hjelmqvist, Greta Linder och den först nämndes brorson Bengt Hjelmqvist. På nästa sida finns ett porträtt av Knut Tynell, som får samsas med en bild på Halmstads stadsbibliotek från 1950-talet. Kollegorna som bibliotekskonsulenter, Fredrik Hjelmqvist, Greta Linder och Knut Tynell, skulle naturligtvis ha placerats tillsammans på samma sida. Bengt Hjelmqvist kommer in i ett senare skede. I bildtexterna borde personernas levnadsår och ämbetsår anges istället för bildkällan BBL 1975. Barbro Thomas räddar emellertid situationen genom att i sin text förtjänstfullt lyfta fram fyra kvinnliga pionjärer: Valfrid Palmgren, Helja Jacobson, Hildur Lundberg och Greta Linder, alla i bild utom Valfrid. Kanske vill man vänta in den kommande boken om henne? Recensionsutrymmet tillåter inte ett nagelfarande av varje uppsats, men jag kan genom mina exempel på redigeringsmässiga missar bara beklaga de inbjudna skribenternas sits att ha hamnat i en bok som nog inte fått mogna till sig riktigt. Innehållsförteckningen numrerar artiklarna, men dessa siffror har inte förts in i samband med artikeln, vilket gör numreringen tämligen verkningslös. Margareta Lundberg Rodin redogör för SAB:s publikationer, klassifikationssystem och skrivelser – en stor och viktig uppgift. Här är det intressant att följa hur Bibliotekens Försäljningscentral, inrättad 1936 i Örebro, arbetade med katalogkort. Verksamheten utvecklades till de expanderande folkbibliotekens främsta distributör av både böcker och annan biblioteksutrustning. BFC ombildades 1951 till Bibliotekstjänst (BTJ) och fick sitt säte i Lund. Resonemangen i artiklarna lever inte alltid upp till den tillgänglighet som preludierna talar för. På s. 48 andra spalten hänvisar författaren till att man kan läsa Joacim Hanssons artikel i Svensk biblioteksforskning 1995 för att förstå varför Sverige utvecklade sitt eget SAB-klassifikationssystem. Varför inte hellre i två korta meningar själv förklara förhållandena? Henriette Zorn befinner sig på hemmaplan då hon skildrar glimtar ur Biblioteksbladets historia på ett personligt sätt. Därefter kommer ett tungt kapitel om anslag, lagar och politik författat av Margareta Lundberg Rodin. Här är tryckfelsnisse åter i farten – på s. 77 i bildtexten blir Britt Mogård socialdemokrat. På s. 81 har Ulrika Knutson fått två ”s”. Två f.d. riksbibliotekarier, Tomas Lidman (skriven som Thomas i förordet s. 15) och Gunnar Sahlin, tar sig an att skriva om Svenska bibliotekariesamfundet 1921–2000 respektive Bibliotekstjänsts företagshistoria. Christina Stenberg uppmärksammar biblioteksföreningens internationella arbete. Här bör nämnas att Danmark var först med att bilda en biblioteksförening 1905, den finska tillkom 1910 och den norska 1913. Sverige var således sist i Norden. Stenberg skildrar också samgåendet mellan Sveriges Allmänna Biblioteksförening och Svenska bibliotekariesamfundet – folkbibliotek och forskningsbibliotek gick ihop i en och samma förening år 2000. Generalsekreteraren för Svensk biblioteksförening, Niclas Lindberg, skildrar sin period vid kansliet och Annina Rabe berättar om egna erfarenheter från BBL under 2000-talet. Avslutningsvis blickar förra ordföranden Inga Lundén framåt. Någon regelrätt sammanfattning finns inte. De faktaspäckade artiklarnas underlag samlas diskret i slutet av boken under rubriken ”Referenser”. Det är därför svårt att kontrollera fakta och gå vidare till vidare läsning. I referenslistan saknas centrala verk som hade behövt nämnas, t.ex. Mats Myrsteners kunskapsrika skrifter om Stockholms stadsbibliotek. Illustrationer är givetvis viktiga i denna typ av bok. Men ibland passar de inte riktigt in. Som på s. 114 då Barbro Thomas artikel om yrkesrollen illustreras av en person som skarvar ljudband. Namnet på personen som skarvar nämns, men ingen uppgift om vid vilken biblioteksinstitution denna verksamhet utförs. Däremot anges att vart tionde band är trasigt! Visst bör de olika tekniska skiftena belysas, men denna bild bidrar inte direkt till att visa på de yrkesmässiga utmaningarna. På s. 120 introduceras ny teknik av Björn Tell, men man får ingen upplysning om vad och var. Den typograferade inlagan hade överlag behövt granskas. Till exempel saknas stundom kursivering på tryckta publikationer. Men den största skönhetsfläcken är dock att hundraårsspannet på titelbladet 1915–2015 har fel typ av skiljetecken: divis istället för minus, vilket ett vant öga genast upptäcker. Felet förekommer i hela inlagan. Tyvärr får man ibland intrycket att de ihopsamlade texterna hanterats skyndsamt och utan erfarenhet, vilket är skada på en jubileumsbok. Kanske säger det något om biblioteksvärldens bristande kontakter med den professionella bok- och förlagsvärlden, där man i framställningen av en bok anlitar olika yrkespersoner för att skapa ett fullgott slutresultat. Gunnel Furuland Bibliotekarie och fil. dr i litteraturvetenskap Världspolitikens Dagsfrågor Hjälper dig förstå de stora frågorna som förändrar världen. Tidskriften kommer ut med tolv nummer om året. Beställ direkt: [email protected] | 08 511 768 05 eller av din prenumerationsleverantör. Läs mer på ui.se UI_VD_Printannons_185x85mm_Biblioteksbladet_2014.indd 1 2014-11-03 13:34 biblioteksbladet 04:2015 | 37 Foto: Deep Sea Productions Så använder jag biblioteket Fyra frågor till Lasse Berg n av bibliotekens mest flitiga föreläsare är författaren och dokumentärfilmaren Lasse Berg. Inför den nya boken Vårt inre Afrika, som utkommer i maj, når jag honom på telefon mitt under en turné till ett tjugotal bibliotek. Förra hösten besökte han femtio stycken. Vårt inre Afrika är en fotobok gjord tillsammans med fotografen Carl Douglas, en publikation om ”evolutionsexpeditioner” kors och tvärs över den afrikanska kontinenten. Har du något favoritbibliotek? – Det är Carolina Rediviva i Uppsala. Där tillbringar jag en hel del tid när jag kommer hem från mina resor och behöver läsa in mig på fakta. När jag skrev boken om Sven Hedin blev biblioteket extra viktigt. Genom att jag bott så mycket utomlands sedan 1960-talet inser jag varje gång jag kommer tillbaka till Sverige hur unika våra bibliotek är. Sitter du på bibliotek utomlands också? – Nej, inte mycket. I fattiga länder finns knappast några, så jag måste – till min frus förtret – släpa med mig ett eget forskningsbibliotek på flera hyllmeter. Nuförtiden kan Google också vara till viss hjälp. Hälften av 38 | biblioteksbladet 04:2015 den mängd facklitteratur jag plöjer för varje bokprojekt lånar jag på bibliotek och hälften köper jag. De allra senaste rönen får jag oftast från tidskrifter. När i livet upptäckte du biblioteket? – Det var som tioåring i Båstad. Hemma fanns inte en bokhylla, men min mamma var manisk deckarläsare. En gång följde jag med henne till det lokala biblioteket och fick tag i Hjortfot och Den siste mohikanen. Efter den upptäckten blev det självklart för mig att regelbundet hämta hem så mycket böcker jag orkade bära. Längtan bort från det lilla instängda Båstad och min äventyrslystnad föddes av äventyrsböckerna. Du är en av landets flitigaste biblioteksföreläsare. Vad tror du att det beror på? – Det vet jag inte, men jag blir anlitad och tycker det är skitkul, rena lyckan! Bibliotekarierna säger att på andra föreläsningar tar kvinnorna med sina motvilliga män, men på mina är det gubbarna som vill gå på föredrag och drar med sina fruar. Kanske är det för att jag pratar om evolutionsbiologi. av Fredrik Söderling VI VÄLKOMNAR VÅRA UTSTÄLLARE TILL BIBLIOTEKSDAGARNA LUND 6-7 MAJ 2015 biblioteksbladet 04:2015 | 39 AKTUELLT FRÅN Har du tips eller förslag på något du vill att andra medlemmar ska ta del av, ta kontakt med Stefan Engström, kommunikationschef, [email protected]. Expertnätverket för skolbibliotek samlade över 40 deltagare till sin nätverksträff 13 mars i Stockholm. På agendan var olika sätt att mäta, tolka och utvärdera skolbibliotek. Diskussionen var intensiv om allt från KB:s statistik till verktyg för utvärdering. Maria Rasmusson, doktor i pedagogik, talade om PISA och hur dess statistiska beräkningar går till, framför allt när det gäller läsförståelse! JN Välkomnande #marsdagar med hög kvalitet Foto: Stefan Engström 40 | biblioteksbladet 04:2015 Rekordmånga deltog på den årliga Marskonferensen i Umeå för att inspireras av goda exempel och intressanta frågeställningar. I år samlades man under rubriken Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Särskilt välkomna var 16 deltagare från Finlands svenska biblioteksförening i Österbotten. Under dagarna diskuterades makt, rasism, urval, hbt-certifiering, kvalitetsmodeller, normkritisk metodutveckling, läsfrämjande och mycket annat. Under konferensen föreläste Åsa Söderlind och Gullvor Elf från Högskolan i Borås om rapporten ”Vi arbetar i medborgarnas tjänst”, en kartläggning Foto: Jenny Nilsson Foto: Jenny Nilsson Foto: Jenny Nilsson Hur vet vi a! skolbibliotek är bra? Bibliotekskataloger ur barnperspektiv Det nya expertnätverket för Barn Bibliotek Webb träffades 20 mars i Stockholm. Många genomtänkta och välfungerande webbplatser framtagna med barn som målgrupp presenterades. Samtidigt var diskussionen livlig kring hur expertnätverket kan påverka utseendet i befintliga och framtida bibliotekskataloger, som i dagens läge inte har en utformning som passar barn. JN av mediestrategiskt arbete som genomförts på uppdrag av Svensk biblioteksförening. Ett stort tack för en uppskattad och välkomnande konferens som arrangerades av Svensk biblioteksförenings regionförening Västerbotten, Umeå stadsbibliotek, Sveriges depåbibliotek och lånecentral, Länsbiblioteket i Västerbotten och Umeå universitetsbibliotek. Rapportering från konferensen finns på twitter, #marsdagar. SE Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet Magdalena Andersson. Klart för nationell strategi Regeringen satsar fem miljoner kronor i år och sex miljoner kronor årligen under 2016 t.o.m. 2018 för att Kungl. biblioteket ska ta fram en nationell biblioteksstrategi. Regeringen vill att strategin ska hjälpa biblioteken att leva upp till sina syften. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke hoppas att en nationell strategi ska leda till bättre samordning och effektivare arbete biblioteken emellan samt att e-böcker ska få större spridning. Nyheten presenterades under påskhelgen i SVT. Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Niclas Lindberg kommenterade satsningen: – Jaaa! Nu ser det äntligen ut som om satsningen på ett starkare biblioteksväsende är i hamn. Bibliotekslagen kan ges bättre förutsättningar att implementeras. Vi förväntar oss att den nationella strategin får bred uppslutning i riksdagen också av de partier som tidigare utlovat satsningen; C, FP och KD. Svensk biblioteksförening har under en lång rad av år pekat på behovet av en nationell strategi, bland annat i samband med att förslaget till ny bibliotekslag lämnades till riksdagen. Då sa Niclas Lindberg: – Vi vill att regeringen samlar ihop alla intressenter för att lyfta upp diskussionen. Vilken roll ska biblioteken spela och hur ska vi ta oss dit? Den diskussionen måste initieras på nationell nivå. Vi behöver ha ett stort generalsnack. Isabella Lövin. Alice Bah Kuhnke. Bibliotek för hållbar utveckling – Lyonförklaringen skickad till regeringen Föreningen har uppvaktat kultur- och demokratiministern Svensk biblioteksförening har skrivit till biståndsminister Isabella Lövin och bett om stöd för sina ståndpunkter om FN:s nya utvecklingsmål. Föreningen vill att regeringen arbetar för att tillgång till information inkluderas som en förutsättning för utveckling och att formuleringar om informations- och kommunikationsteknik (IKT) förs in i utvecklingsdagordningen. I brevet, som också sänts till Sveriges ambassadör Kajsa B Olofsgård, argumenterar föreningen för att allas tillgång till information och kunskap, genom tillgänglig IKT, bidrar till hållbar utveckling och förbättrar människors liv. IFLA har uppmanat sina medlemsorganisationer att kontakta sina regeringar om saken. Parallellt med Svensk biblioteksförenings brev till Sveriges regering blir alltså andra regeringar kontaktade av sina respektive länders biblioteksföreningar. Den nuvarande utvecklingsdagordningen – FN:s millenniemål – löper ut i december 2015. I september ska FN:s generalförsamling anta de nya hållbara utvecklingsmålen och de ska börja gälla från årsskiftet. Därför kallas processen med att ta fram nya utvecklingsmål post-2015. ME Tre fokusfrågor togs upp vid föreningens uppvaktning av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke: nationell biblioteksstrategi, bemanning av folk- och skolbibliotek och digitalisering. Det blev ett givande samtal med ett intresserat statsråd. Från föreningen deltog ordförande Calle Nathanson, generalsekreterare Niclas Lindberg och samhälls- och utvecklingssekreterare Jenny Nilsson. Ministern talar på Biblioteksdagarna onsdag 6 maj i Lund. JN ÅRSREDOVISNING 2014 1 Årsredovisning Svensk biblioteksförenings årsredovisning för 2014 finns att ladda ner på vår webbplats. SE ME biblioteksbladet 04:2015 | 41 SKL har valt nya företrädare beredningen utsågs Niklas Nordström (S), Luleå kommun, Janica Sörestedt (S), Region Gotland, Åsa Kratz (S), Landstinget Sörmland, Emilia Bjuggren (S), Stockholm stad, Karolina Wallström (FP), Örebro kommun, Aida Danial (FP), Tibro kommun och Conny Brännberg (KD), Västra Götalandsregionen. Foto: Johan Gunséus/Umeå kommun. Den nya styrelsen i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har beslutat om förbundets politiska organisation för mandatperioden 2015–2019. SKL:s beredning för kultur och fritidsfrågor hanterar bland annat frågor om bibliotek, till exempel e-böcker vid folk- och skolbibliotek. Till ordförande i beredningen utsågs Marie-Louise Rönnmark (S) från Umeå kommun och till vice ordförande Catrin Hulmarker (M) från Hjo kommun. Till ledamöter utsågs Alex Bergström (S), Västra Götalandsregionen, Vivianne Macdisi (S), Landstinget i Uppsala län, Linda Karlsson (S), Karlstads kommun, Amanda Lind (MP), Härnösands kommun, Ann-Marie Wallouch (V), Kristinehamns kommun, Gustav Schyllert (M), Vellinge kommun, Malin Wengholm (M), Region Jönköpings län, Henrik Yngvesson (M), Mörbylånga kommun och Ulrica Axelsson (C), Sjöbo kommun. Till ersättare i Bakgrund SKL är arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner. SKL:s valkongress hölls den 24 mars. Då valde företrädare för förbundets medlemmar bland annat en ny styrelse. Styrelsen höll ett första konstituerande möte den 25 mars. Beredningar har ingen beslutanderätt och ska bereda ärenden åt styrelsen och följa utvecklingen inom sina sakområden. ME Marie-Louise Rönnmark. Givande mötesplats för Open Access 42 | biblioteksbladet 04:2015 bygga prestige för att nå framgång och attrahera bra skribenter. Konferensens andra huvudtalare, Sarah Callaghan från British Atmospheric Data Centre, behandlade frågan om forskningsdata ur en naturvetenskaplig forskares perspektiv. Utifrån de erfarenheter som redovisades från arbetet med meteorologisk data framgick det tydligt att det helt avgörande är metadata. Callaghan betonade att det ofta inte alls är svårt att publicera forskningsdata: det tar ofta inte mer än fem minuter att ladda upp en datafil på en webbsida. Däremot krävs mycket arbete och eftertanke för att förklara vad datan egentligen handlar om och märka upp den på ett sätt som gör att den i praktiken faktiskt kan vidareanvändas av andra. Många intressanta presentationer hölls också under konferensen av medverkande från svenska lärosätesbibliotek och B&Iinstitutioner. Dessutom fick en panel med forskare från Malmö högskola reflektera över sin egen inställning till bland annat öppen publicering. Nämnas kan även att Vetenskapsrådet medverkade med en presentation av det förslag till nationella riktlinjer för Open Access som nu lämnats Foto: Jakob Kihlberg För åttonde gången i ordningen genomfördes den 14-15 april konferensen Mötesplats Open Access. Denna gång i Malmö, arrangerad av Kungliga biblioteket och biblioteket vid Malmö högskola. Konferensen var välbesökt och lockade drygt 150 personer. Under två intensiva dagar med föreläsningar och posterpresentationer behandlades bland annat frågor om forskares förhållningssätt till OA-publicering och bibliotekens roll vad gäller forskningsdata. I ett uppskattat inlägg beskrev konferensens ena huvudtalare, Caroline Edwards från University of London, det brittiska initiativet Open Library of Humanities. OLH ska bli en megatidskrift och bokplattform för humanvetenskaperna som publicerar OA utan att avgifter tas ut av författarna. Finansieringen ska istället komma från ett internationellt konsortium av bibliotek. I sitt föredrag beskrev Edwards OLH och hur man arbetat för att ta tillvara den drivkraft och vilja till öppenhet som finns inom de humanistiska disciplinerna. Hon reflekterade också särskilt över frågan om prestige i den vetenskapliga världen och betonade att det – speciellt vid OA-publicering – krävs att man arbetar medvetet med att till regeringen. I sammanhanget konstaterades att dessa troligen inte kommer att skickas ut på formell remiss till lärosätena, utan att det istället talats om en hearing senare i år för att hämta in synpunkter. Alla presentationer filmades och kommer så småningom att kunna ses på konferensens webbplats, openaccess.se. Där kommer också att läggas upp information om nästa års konferens, som blir i Stockholm. JK Foto: Elisabeth Ohlson Wallin Nominera Årets bokbuss 2015 Svensk biblioteksförening delar varje år ut priset Årets bokbuss. Priset instiftades 1998 i samband med att bokbussverksamheten i Sverige fyllde 50 år och delas ut i vinnande bokbuss hemkommun. Nu är det dags att nominera kandidater till årets pris. Utmärkelsen har fått stor uppmärksamhet i de vinnande kommunerna och fokuserar på vikten av en mobil biblioteksverksamhet med både spridning och bredd. I nomineringen ska finnas: • verksamhetsbeskrivning • beskrivning av inredningen • fakta om bussen (årsmodell, chassi, byggare, längd, bredd) • motivering varför just den bussen ska bli Årets bokbuss Sista dag för nominering är den 24 augusti 2015. Skicka din nominering till juryns ordförande: Anders Gistorp Mobila biblioteken Kultur- & fritidsförvaltningen Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Telefon: 0346-88 63 81 Mejl: [email protected] Representanter för Bodens bokbuss som tog emot priset 2014 på Stockholms stadsbibliotek. KALENDARIUM Maila info till kalendariet: [email protected] för vidare info se: www.biblioteksforeningen.org SE 21 maj African Crime: Facts and Fiction Meet authors and researchers discussing the trend of African crime fiction and crime in an African setting. Bland författare i programmet, Margret Orford (Sydafrika) och Helon Habila (Cordite Books, Nigeria) Programmet hålls på engelska. www.nai.uu.se Ny hemvist och ny! fokus för NSG Svensk biblioteksförening tar 1 juli 2015 över administrationen för Nationella Skolbiblioteksgruppen, NSG. Sveriges Författarförbund har i 20 års tid varit hemvist för och starkt drivande inom NSG. På senaste mötet tillsattes också en arbetsgrupp som ska arbeta fram ett förslag om gruppens nyorientering. Nuvarande ordförande Madeleine Hjort avslutar sitt uppdrag i NSG sista juni. Från 1 juli blir Jenny Nilsson, samhällsoch utvecklingssekreterare på Svensk biblioteksförening, ordförande för NSG för resten av året då framtiden för NSG utreds. Aktuellt för NSG under året är i övrigt ett seminarium om skolbibliotek på Bok & Bibliotek ”Har vi råd att vara utan skolbibliotek?” och utdelningen av priset Årets skolbibliotek på Skolforum. JN 28–29 maj, Umeå Svensk biblioteksförenings expertnätverk för tidningar och tidskrifter Svensk biblioteksförenings expertnätverk för tidningar och tidskrifter på folk- och skolbibliotek anordnar träff 28–29 maj på Väven i Umeå. Ur programmet: Visning av Väven, Ola Nordebo, chefredaktör på VästerbottensKuriren, föreläser om mediekrisen och tidningar och tidskrifter i framtiden, besök på Kvinnohistoriskt museum. 1–2 juni, Karlskrona Svensk biblioteksförenings expertnätverk för statliga bibliotek Expertnätverket för statliga bibliotek ordnar en lunch till lunch-träff i Karlskrona. Mer information om program och anmälan kommer på föreningens webbplats. 26 oktober, Stockholm Prisceremoni Sveriges biblioteks utmärkelser Svensk biblioteksförening delar årligen ut Sveriges biblioteks utmärkelser. Prisceremonin är öppen för alla. Välkommen! biblioteksbladet 04:2015 | 43 A Posttidning Biblioteksbladet Box 70380, 107 24 Stockholm VI SES I LUND ”Vi tror på en värld full av öppna fysiska och virtuella mötesplatser för kunskap och inspiration.” Axiell Bibliotek Lund C är ett samarbete mellan Axiell Sverige, Stadsbiblioteket i Lund, BTJ och Eurobib direct/BCI. Under Biblioteksdagarna träffar du oss inte bara i AF-borgen i Lund, utan också i Rydes undergång på Lunds central. Där kommer vi sätta upp och bemanna det tillfälliga Bibliotek Lund C. Välkommen ner för att låna en bok! Axiell Sverige, 046-270 04 00, www.axiell.se
© Copyright 2024