Träff för kontaktpersoner för länsbibliotekens
tillgänglighetsfrågor 3 juni 2014 i Stockholm
1. Presentation av deltagarna och deras uppdrag.
Vi kom direkt in på länsbibliotekens organisation och inriktningen på våra olika befattningar
inom biblioteks- och kulturområdet. En deltagare ville också ifrågasätta syftet med nätverket
och mötet, den punkten noterades för eftermiddagens diskussioner. Närvarande:
Maria Lundqvist
Mona Abrahamsson
Lars Forssmed
Lisa Lundqvist
Erica Forsgren
Ingrid Källström
Tuija Vartiainen
Jennie Olofsson
Ninni Eriksson
Sylvia Blomberg
Lena Udd
Cecilia Bengtsson
Karin Sundström
Sydost
Jämtland
Jönköping
Kalmar
Norrbotten
Sörmland
Västmanland
Västernorrland
Kultur i väst
Örebro
Östergötland
Stockholm
Stockholm
Arbetsgruppen inför träffen hade bestått av Tuija Vartiainen, Karin Sundström, Maria
Lundqvist och Jennie Olofsson.
Det fanns en lång lista med föreslagna diskussionsämnen. De frågor som hade prioriterats av
flera och som också hade föredragande var punkterna 2, 3 och 4:
 Handlingsplaner för tillgänglighet
 Bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna
 Kvalitet i arbetet med prioriterade målgrupper (Biblioteksplaner, taxonomier mm)
2. Handlingsplaner för tillgänglighet.
Karin Sundström gav en bakgrund om lagstiftning, nationell funktionshinderspolitik,
kulturrådets enkät och länsbibliotekens roll. Här finns rapporter, checklista och en beskrivning
av Kulturrådets roll:
http://www.kulturradet.se/sv/Tillgangligt-kulturliv/Kulturradets-uppdrag/
Senast 2016 ska alla kulturinstitutioner (som får statliga bidrag) ha handlingsplaner för
tillgänglighet. Kulturrådets enkät ska ge en bild av situationen, men när det gäller biblioteken
har de fått så få svar att de inte kunnat redovisa något resultat för detta kulturområde. Det
verkar finnas flera olika skäl till den dåliga svarsfrekvensen. I några län har dock länsbiblioteken skickat ut en egen enkät och fått betydligt fler svar. Här finns Sydosts och Kalmars:
http://bibliotek25.wordpress.com/2013/10/25/nystart-for-tillgangligheten/
Kulturrådets handläggare Karin Westling är intresserad av ett möte i höst för att diskutera
saken. Maria Lundqvist bevakar detta.
I Östergötland har länsbiblioteket inventerat tillgängligheten ur ett läsfrämjandeperspektiv.
Lena Udd lovade undersöka om vi kunde få ta del av frågorna och/eller resultatet. Se bilaga.
Mötet diskuterade också de allmänna villkoren för att arbeta med tillgänglighetsfrågor på
länsbibliotek (och motsvarande). Bland annat berättade Lars Forssmed om arbetet med en
regional strategi för tillgänglighet. Den är tänkt som ett av förarbetena för en ny regional
biblioteksplan för Jönköpings län. Utgångspunkterna har varit länsbibliotekets uppdrag och
styrdokument, men också vad kommunbiblioteken önskar. Man tittar på den egna
verksamheten - är till exempel projekten tillgängliga? Uppdrag som Digital delaktighet och
Litteraturen som konstform – hur blir de tillgängliga? När det gäller de lokala biblioteken
ligger fokus på samverkan och kvalitet, inte minst i de kommuner som saknar biblioteksplan.
Mötet fortsatte att diskutera tillgänglighetsfrågornas roll i biblioteksplaner och andra
styrdokument. Ett sätt att driva på tillgänglighetsfrågorna i de kommuner där intresset är lågt
är att bryta ner de allmänna formuleringarna om tillgänglighet till mer konkreta punkter.
Tillgänglighet ingår också i alla övriga uppdrag på biblioteken. Finns någon ”miniminivå” för
barn-, vuxen-, medie-, IT- och programverksamhet?
På regional nivå bör vi alltid beakta de horisontella perspektiven. Kommunbibliotekens
nätverk och funktioner i sina respektive lokalsamhällen är också avgörande för framgång. Det
är ingen självklarhet att folkbiblioteket är väl förankrat och har goda kontakter i sitt
närområde. Mötet diskuterade också checklistor som stöd för biblioteken på de områden där
tillgängligheten kan mätas och bockas av. Det finns mängder av sådana för allt från lokaler
och webb till upphandling och konferenser/möten. Läs mer hos Handisam (För dig i kommun
och landsting/ De åtta tillgänglighetsområdena)
http://handisam.episerverhotell.net/Tpl/NormalPage____1308.aspx
3. Bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna
Cecilia Bengtsson berättade om sin förstudie:
http://regionbiblioteket.se/publicerat/forstudie-om-nationella-minoriteter-och-bibliotek/
Bibliotekens fokus ligger ofta på medieförsörjningen och de problem som finns med
begränsad utgivning på vissa av språken. Men en av Cecilias slutsatser är att det handlar minst
lika mycket om att sprida kunskap om de nationella minoriteterna och deras språk och kultur.
Nätverk i lokalsamhället, programverksamhet och biblioteket som mötesplats är viktiga delar.
Mötet diskuterar förutsättningarna i olika delar av landet. Finska är förvaltningsområde i
många kommuner i storstadsområdena i Mellansverige, medan vissa kommuner i norr är
förvaltningsområde för 2, 3 eller 4 minoritetsspråk. Samtidigt är romska och jiddisch
minoritetsspråk som inte har något specifikt förvaltningsområde alls. Erica Forsgren berättade
om länssamarbetet i Norrbotten med bland annat medieinköp, bland annat om hur komplext
det är med olika varianter av samiska. Finsk litteratur är lätt att få tag i och har en etablerad
användargrupp på många bibliotek. Tuija Vartiainen berättade om hur förvaltningspengar i
Västmanland använts för att informera och skapa förståelse om Sverige och Finland i
historien, för svenskar och för finnar.
Mötet diskuterade olika möjligheter att arbeta med området. När det gäller
litteraturförsörjningen drogs paralleller till bibliotekens inköp av annan mångspråkig litteratur
Efter mötet skickade Erica Forsgren ut konkreta tips på inköpsvägar.
Men på vilka fler sätt kan länsbiblioteken arbeta med att stärka minoriteternas egenmakt och
motverka diskriminering? Där det finns minoritetssamordnare i kommunerna är de förstås bra
samarbetspartners. Varje minoritetsspråk och -kultur har egna förutsättningar, och det känns
inte konstruktivt att bunta ihop dem. Någon funderade på om vi skulle kunna använda
taxonomier? I Malin Öglands bok finns till exempel en om folkbibliotekens arbete med
mångspråk. http://regionbiblioteket.se/publicerat/taxonomier-verktyg-forbiblioteksutveckling/
Och så de horisontella perspektiven: Hur får vi med tillgänglighet även på det här området?
4. Kvalitet i arbetet med prioriterade målgrupper
Alla länsbibliotek har uppdraget att arbeta med tillgänglighetsfrågor, men hur gör man det på
ett smart sätt när organisationen inte ser ut som förr? Mötet hade kommit in lite på detta redan
under punkt 2, framförallt vad gäller uppdrag och styrdokument. Lisa Lundqvist tog upp
möjligheten att samordna flera projekt och sedan fortsatte samtalet med mera praktiska
exempel. Karin Sundström och Cecilia Bengtsson berättade om en metod som
Regionbibliotek Stockholm just nu prövar:
LUP - Lokala utvecklingsprojekt
Det här är en metod som utgår från de utmaningar och utvecklingsbehov som finns lokalt på
de olika biblioteken. Deltagarna börjar med att formulera sina egna utvecklingsidéer och så
småningom planera för processen från ax till limpa. Nätverket med kollegor i länet och vi på
regionbiblioteket fungerar som projektgrupp och handledare. Var och en arbetar med det som
är aktuellt i sin egen kommun men man drar nytta av varandras kunnande och coachning. Vi
utvecklingsledare försöker ställa frågor istället för att leverera färdiga svar, samt bidra med
kunskaper om teorier och metoder som kan vara användbara. En grundtanke är att deltagarna
fungerar som reflekterande praktiker i vardagen. På så sätt kan de (och vi) arbeta med
verksamhetsutveckling utan att sitta inne med alla expertkunskaper eller massor med
projekttid. Se bilaga för bakgrund till projektet och läs gärna mer om pedagogisk handledning
och bl a Kolbs lärcirkel i denna uppsats:
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:230322/FULLTEXT01.pdf
Tuija lyfte fram användandet av taxonomier för kvalitetssäkring. Det finns redan taxonomier
inom några konkreta tillgänglighetsområden (Boken kommer, samarbete med äldreomsorg).
Förslag kom nu upp om att utveckla en taxonomi för hur den regionala
biblioteksverksamheten kan arbeta inom området tillgänglighet.
Arbetsgruppen Tuija, Maria, Lena och Karin har ett första adobemöte fredag 29/8 kl 10.
5. Hur ska avgränsningen för detta nätverk se ut?
Morgonens ifrågasättande av nätverkets syfte togs upp igen, men alla övriga tyckte att
nätverket var meningsfullt och borde fortsätta. Däremot fördes en diskussion om områdets
avgränsning. Mötet enades till slut om att minsta gemensamma nämnare är frågor om
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning - oavsett ålder, kön eller etnicitet.
Mångspråksfrågor och minoritetsfrågor berör oss alla, liksom barn, IT och mediefrågor, men
generellt så är de underordnade tillgänglighetsperspektivet i denna grupp. Det finns fler
konsulentnätverk, men aktiviteten hänger på de personer som är med. Det är till exempel
osäkert om när media/IT-nätverket träffas.
”Pallen för tillgänglighet"
Vad är tillgänglighet då? Några av deltagarna tipsade om den pall som Christina
Herder, tidigare tillgänglighetsansvarig på
Kulturrådet, brukat rita upp. De tre benen
får demonstrera att pallen faller omkull om
inte både lokaler, information och verksamhet är tillgängligt ordnat (praktiskt,
tekniskt osv). Men även med tre schyssta
ben är pallen oduglig utan sits =
bemötandet.
Bemötande
Lokaler Information Verksamhet
6. Fortsatta kontakter
Erica Forsgren och Jennie Olofsson planerar innehållet till nästa träff i Luleå onsdag 22 april
2015.
Det finns även en facebookgrupp för (regionala) frågor om tillgänglighet på bibliotek som
heter Tillgänglighetsligan: https://www.facebook.com/#!/groups/304038326347475/
Alla intresserade är välkomna, bara att knacka på.
Bilagor:
Lokala utvecklingsprojekt Regionbibliotek Stockholm
Östergötlands enkät