En jämförelse av kapillärt blodglukos och venöst blodglukos hos

En jämförelse av kapillärt blodglukos och venöst blodglukos hos ickediabetespatienter som genomgår hyperbar syrgasbehandling
Populärvetenskaplig sammanfattning på svenska
Hyperbar syrgasbehandling (HBO) innebär att patienten andas 100% syrgas inuti en trycksatt
behandlingskammare. Tack vare det ökade omgivingstrycket som uppstår inuti
tryckkammaren tillåts syrehalten i blod och vävnader öka med upp till 10 gånger. Denna
markanta ökning av syre i vävnaderna skapar föruttsättningar för bla förbättrad sårläkning,
infektionsförsvar och vävnadsnybildning. Tillstånd där effekterna av ökad syrehalt kan bidra
till förbättring eller bot är tex; svårläkta sår, tex diabetesfotsår, vävnader som tagit skada av
strålbehandling, svåra mjukdelsinfektioner och brandröksförgiftning. Tryckökningen under
HBO leder också till alla gasers volym minskar, vilket kan utnyttjas för behandling av
tillstånd där gasbubblor i blod eller andra vävnader ställer till problem, såsom vid dykarsjuka
eller gasembolier.
Studiens syfte är att jämföra två metoder att mäta blodsocker. Blodsockret mäts antingen
genom ett stick i fingret (kapillärt) eller från en ven i armvecket (venöst). Nya forskningsfynd
har indikerat att den kapillära mätmetoden inte är tillförlitlig under de speciella tryck- och
syreförhållanden som råder under HBO. Hos diabetspatienter som behandlas för svårläkta
fotsår mäts kapillärt blodsocker som standard, vilket gör det viktigt att denna metod valideras
som korrekt.
Vi mätte blodsocker på 9 patienter utan diabetes som genomgick HBO. Kopplad till denna
studie är också en studie med identisk design, men som istället testar diabetespatienter. Detta
för att kunna jämföra om resultaten skiljer sig mellan dessa patientgrupper. Kapillära och
venösa blodprover togs samtidigt vid totalt tre olika tillfällen under behandlingen, före, under
och efter HBO. De kapillära proverna analyserades på en glucometer. (ett verktyg som snabbt
analyserar blodsockret på plats). De venösa proverna skickades till laboratoriet för analys.
Därefter jämfördes de kapillärna mätvärderna med de venösa mätvärderna, för varje specifikt
mättillfälle (före, under och efter HBO). Jämförelseanalysen gjordes med hjälp av en statistisk
analysmetod, the Bland Altman method, vilken grafiskt visar eventuella skillnader i
mätvärden mellan de två mätmetoderna.
Som resultat visade analysen att den kapillära mätmetoden inte stämmer överens med den mer
korrekta venösa mätmetoden (närmast det sanna blodsockervärdet) under pågående HBO. De
kapillära mätvärderna var betydande mycket lägre än de venösa mätvärderna, vilket indikerar
att den kapillära mätmetoden resulterar i falskt låga blodsockervärden. Före och efter HBO
stämde de två mätmetoderna bra överens med varandra, vilket är i enlighet med att kapillär
blodsockermätning tidigare har validerats att ge korrekta mätningar under normala (icke-HBO
förhållanden).
Vi presenterar här en förklaring till varför kapillärt blodsocker verkar sjunka under pågående
HBO: En kombination att ytliga blodkärl drar ihop sig under HBO och att syreberoende
biokemiska processer effektiviseras, gör att blodsocker konsumeras snabbare i de ytliga
kapillärerna, vilket resulterar i en sänkning i kapillärt blodsocker. I kliniken tolkas i nuläget
lågt kapillärt blodsocker som ”sant” lågt blodsocker, vilket resulterar i att pateinter ges
sockerrika livsmedel eller blodsockerhöjande läkemedel. Detta kan då leda till att blodsockret
istället blir för högt, vilket är dåligt för diabetssjukdomen i sig och sårläkningen. Fler studier
behövs för att förstå mekanismerna bakom blodsockerförändingar under HBO. Vi föreslår att
venösa blodprover bör användas istället för kapillära då bestämmande av blodsocker är
viktigt.