KRAV FÖR
EN LIKVÄRDIG
FÖRSKOLA OCH
SKOLA
RÄDDA BARNEN
Rädda Barnen kämpar
för barns rättigheter. Vi
väcker opinion och stöder
barn i utsatta situationer
– i Sverige och i världen.
2015 02 162015 02 16
© Rädda Barnen 2015
Text och sammanställning: Sverigeprogrammet, Agneta Åhlund
Rädda Barnen 107 88 Stockholm | 08-698 90 00 | [email protected] | www.räddabarnen.se
KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA| RÄDDA BARNEN 2015
2
Rädda Barnens krav för en
likvärdig förskola och skola
F
N:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) säger att skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling (artikel 29). Det betyder att
alla elever, oavsett olikheter i socioekonomisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsättningar eller förmågor av olika slag, har rätt till en utbildning som ger dem
fulla möjligheter till lärande och personlig utveckling. Skolan och utbildningen måste
anpassas till elevernas olikheter och kompensera skillnader i förutsättningar och förmågor.
Skollagens 1 kapitel 4 § beskriver i liknande ordalag skolans kompensatoriska
uppdrag:
”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En
strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen.”
Det är kommunernas och skolornas ansvar att säkerställa och tillgodose alla elever
dessa rättigheter. Detta understryks också i Barnkonventionen artikel 2 som säger att
inga barn får diskrimineras och nekas sina rättigheter på grund av föräldrars eller
vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning,
nationella, etniska eller sociala ursprung, handikapp, börd eller ställning i övrigt.
I Sverige har likvärdigheten det senaste decenniet blivit sämre. Senaste PISA-undersökningen, som presenterades i slutet av 2013, visar att den nedåtgående trenden fortsätter och att den framför allt drabbar elever som har det svårt i skolan, det vill säga de
som tidigare lärde sig minst lär sig nu ännu mindre i skolan.
Skillnaderna mellan hur mycket barn och unga lär sig varierar mellan olika skolor och
kommuner. Skolverket konstaterar i sin rapport, Likvärdig utbildning i svensk grundskola?
(Skolverket 2012, Rapport 374) att spridning och variation av resultat mellan skolor,
mellan elever, mellan klasser och även mellan kommuner ökat de senaste åren. Det är
tydligt att skolorna brister i det kompensatoriska uppdraget, vilket framför allt drabbar
de som har sämre förutsättningar än sina kamrater, såsom till exempel elever med svårare socioekonomisk bakgrund, funktionsnedsättningar, behov av särskilt stöd eller
kort vistelsetid i Sverige.
Skolans stora utmaning är att komma tillrätta med bristerna i likvärdighet och att vidta
åtgärder som gör att den till fullo kan uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag.
KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA| RÄDDA BARNEN 2015
3
Kostnader i skolan
Barnkonventionen anger att den obligatoriska skolan ska vara gratis för alla (artikel
28). Rädda Barnen anser att en helt kostnadsfri skola är en grundförutsättning för alla
barns rätt att tillgå utbildning på lika villkor. Skollagen säger att grundskolan och förskoleklassen ska vara kostnadsfri, men att det får förekomma enstaka inslag av obetydliga kostnader för eleverna. Det kan till exempel vara en färdbiljett eller en mindre
entréavgift till ett museum. Eleverna ska ha tillgång till böcker och andra läroverktyg
utan kostnad. I gymnasieskolan, som inte är obligatorisk, kan huvudmannen bestämma att eleverna själva ska hålla med enstaka egna hjälpmedel, till exempel en miniräknare. På grund av en alltför stor tolkningsmån i regelverket tar en del skolor ut
alltför höga avgifter för till exempel skolutflykter, skrivböcker eller musikundervisning. Kommuners riktlinjer och regler ser väldigt olika ut runt om i landet. I Stockholms län exempelvis har bara 3 av 25 kommuner fattat beslut om en helt kostnadsfri
skola.1
De flesta barn i Sverige bor i familjer som kan betala mindre summor för aktiviteter i
skolan - men det gäller långt ifrån alla. I Ung Röst från 2014 anger 6 procent att de under det senaste året tvingats avstå från en skolaktivitet för att den kostade pengar. I
undersökningen uppger 43 procent att de under det senaste året uppmanats att ta
med pengar till en aktivitet i skolan.
Rädda Barnen varnar i tilläggsrapporten till Barnrättskommittén för att kostnader i
skolan innebär att barn i ekonomiskt utsatta hushåll riskerar att diskrimineras och
utestängas från vad som är normalt för de flesta barn. Det kan påverka både känslan
av delaktighet och studieresultaten, och därmed både trygghet och likvärdighet i skolan.
Rädda Barnen kräver:
–
1
att riksdagen förtydligar skollagen så att den obligatoriska skolan blir helt
kostnadsfri och inte tillåter enstaka inslag av obetydliga kostnader för eleverna.
Barn- och utbildningsnämnden, Sundbyberg: Rapport gällande beslut om avgiftsfri skola i Stockholms län 2012
KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA| RÄDDA BARNEN 2015
4
Studiestöd i skolan
Många elever får inte det stöd de behöver för att klara läxorna hemma. Många föräldrar har inte tid eller möjlighet att ge sina barn det stöd de behöver för att klara skolarbetet. Till exempel berättar ensamstående föräldrar att de har svårt att få tiden att
räcka till för både läxhjälp och heltidsarbete. Föräldrar med utländsk bakgrund beskriver hur de ibland på grund av språket har svårigheter att hjälpa sina barn med läxorna. I andra hem, där det saknas studievana eller där det är svårt att läsa läxor på
grund av trångboddhet eller sociala problem, är det också viktigt att barn får möjlighet till stöd inom skolans ramar. Genom att erbjuda alla elever stöd riskerar man inte
att peka ut enskilda grupper av barn.
Rädda Barnen kräver:
– att huvudmän och skolor säkerställer att alla elever är garanterade minst två
lärarledda timmar studiestöd per vecka i anslutning till skoldagen.
Rätt att välja skola
Det finns fortfarande alltför stora hinder för barn med funktionsnedsättningar och
deras rätt att fritt välja skola. Varje kommun är skyldig att tillhandahålla utbildning
för alla barn, men dessvärre finns en formulering i skollagen som gör det möjligt för
enskilda skolor att neka elever med funktionsnedsättningar en plats med hänvisning
till att det skulle innebära ”betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter”.
Rädda Barnen anser att det är oförenligt med Barnkonventionens artikel 2 och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 7, att lagstiftningen gör det möjligt att diskriminera på dessa grunder. Det finns också en
överhängande risk att dessa formuleringar tillämpas vidare än vad lagstiftaren hade i
åtanke – vilket kan försvåra för ett mycket stort antal elever med funktionsnedsättningar och särskilda behov. Många barn kan hänvisas till en annan skola som ligger
långt hemifrån eller där de av andra skäl inte vill gå.
Rädda Barnen kräver:
– att riksdagen ändrar skollagen så att det inte längre blir möjligt att neka elever plats på en skola med hänvisning till ”betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter”.
Barn ska ha kunskap om sina rättigheter
Rädda Barnen har som utgångspunkt att barns kunskaper om sina rättigheter är
grundläggande för deras möjligheter att i praktiken kräva dem. Artikel 29 i Barnkonventionen anger att barnets utbildning ska syfta till att: ”utveckla respekt för de
KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA| RÄDDA BARNEN 2015
5
mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt de principer som uppställts i Förenta Nationernas stadga”. Rädda Barnens resultat från Ung Röst 2014 visar
att endast 45 procent av barnen har hört talas om Barnkonventionen och bara 22
procent har fått information om den i skolan under det senaste året. Den nya skollagen tydliggör skolans roll att ge barnen kunskap om sina rättigheter. Rädda Barnen
hoppas att detta kommer att ha effekt, men för att så ska ske krävs att lärarna har
kunskap om konventionen och dess praktiska betydelse.
Enligt artikel 42 i Barnkonventionen ska staten se till att konventionens bestämmelser och principer blir kända bland både vuxna och barn. I skollagens första kapitel redogör lagstiftaren för att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Verksamheten ska utgå från respekt
för barnets rättigheter och en helhetssyn på barnet och barnets behov. Liknande
skrivningar finns även i den nya läroplanen från 2011. Barn och elevers kunskap om
mänskliga rättigheter och Barnkonventionen garanteras både i skollagen och i läroplanen. Huvudmannen för utbildningen är ansvarig för att det sker.
Barn har rätt till inflytande och delaktighet i alla beslut som rör dem enligt artikel 12 i
Barnkonventionen. Den nya skollagen ger ökat stöd för elevernas inflytande. Kommuner och skolor måste nu se till att det blir ett reellt inflytande. I Ung Röst 2014 beskriver barn upprepade gånger att de inte blir tagna på allvar när de för fram sina synpunkter till exempelvis elevråd, matråd eller personal på skolan.
Det är viktigt att barns inflytande blir en naturlig del i vardagen, till exempel i den
dagliga undervisningen när det gäller planering, arbetssätt, utvärdering och det egna
lärandet. Ett viktigt utvecklingsområde är att ge eleverna mer praktiskt inflytande i
skolornas systematiska arbetsmiljöarbete utifrån innehållet i arbetsmiljölagen. Till exempel ska alla skolor ha elevskyddsombud och arbetet ska organiseras så att elevernas deltagande underlättas.
Rädda Barnen kräver:
–
att huvudmän och skolor säkerställer att barnets rättigheter genomförs som
en obligatorisk del i skolundervisningen, från förskola till och med gymnasium.
–
att kommunerna säkerställer att barns och elevers inflytande i förskolor och
skolor omfattar alla och att det blir en naturlig del i den dagliga verksamheten och det egna lärandet.
KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA| RÄDDA BARNEN 2015
6
En tillgänglig elevhälsa på alla skolor
Graden av tillgänglighet i elevhälsan varierar kraftigt mellan skolor och kommuner.
Skollagen kräver att alla elever ska ha tillgång till psykolog, kurator, personal med
specialpedagogisk kompetens, skolsköterska och skolläkare. ”Tillgång till” betyder i
realiteten olika beroende på var man bor. Till exempel visar Rädda Barnens kartläggning av Garantinivån2 att antalet elever per psykolog och kurator varierar kraftigt
mellan olika kommuner. För de flesta kommuner som svarade på enkäten varierade
elevantalet per psykolog i grundskolan mellan 1000 och 3000 elever men det finns i
svaren de som har uppgivit 20 000 elever. Andra exempel är 8 640, 5 600, 5 000 och
4 770 elever på en psykologtjänst.
För kuratorer varierar samma siffror mellan 400 och 600 elever i de flesta fall men
två svar angav att en kurator på heltid hade ansvar för 6 083 respektive 4 593 elever.
Många har uppgivit att de inte har någon psykolog anställd utan anlitar hjälp vid behov.
En tillgänglig och väl utvecklad elevhälsa är viktig för att kunna möta elever som behöver stöd och skapa en trygg skola. Rädda Barnens undersökning Ung röst visar att
många barn mår dåligt, till exempel uppger 12 procent att de haft ätstörningar och 14
procent är oroliga för att skada sig själva. Elever med psykisk ohälsa kan ha svårt att
klara av skolarbetet utan rätt stöd. Var femte barn är rädda för att de inte ska få tillräckligt med hjälp för att klara skolan. Många känner stress och oro över skolarbetet.
Rädda Barnen kräver:
2
–
att huvudmän och skolor i sitt arbete med elever i behov av elevhälsa samordnar insatserna med socialtjänsten, BUP, habilitering och andra myndigheter
bättre och utifrån Barnkonventionens princip om vad som är barnets bästa.
–
att huvudmän och skolor säkerställer att alla elever utifrån sina behov har god
tillgång till elevhälsa.
–
att regeringen utreder och fastställer ett maxantal elever för respektive yrkeskategori inom elevhälsan.
Gunnarsson, A. 2012: Garantinivå för stöd till barn i utsatta situationer – en nationell enkätundersökning. Rädda Barnen
KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA| RÄDDA BARNEN 2015
7
En skola utan kränkningar och trakasserier
Många barn känner sig otrygga och utsatta i skolan. Det visar Rädda Barnens enkätundersökning Ung Röst från 2014. Enligt enkätens resultat har vart femte barn känt
sig mobbad eller kränkt en eller flera gånger det senaste året. 24 procent har fått
kränkande meddelanden från andra barn på nätet och 17 procent har fått det på mobilen.
Skolinspektionen konstaterar i rapporten ”En skola med tilltro lyfter alla elever”, (2012),
att det är långt kvar till en trygg lärandemiljö för alla barn och elever. Det finns bland
annat omfattande brister i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling, som alla skolor är ålagda att göra, utgår sällan från en
kartläggning av behoven på den egna skolan. Det står i skollagen att barn och unga
ska medverka i framtagandet av skolornas obligatoriska årsplaner i arbetet mot
mobbning och annan kränkande behandling. I Ung Röst 2014 framgår att 46 procent
av barnen känner till likabehandlingsplanen men endast 10 procent har fått delta i arbetet med planen.
Det är viktigt att arbetet mot kränkande behandling och trakasserier utgår från ett
normkritiskt perspektiv och att såväl personal som elever kontinuerligt reflekterar
kring de normer och föreställningar som finns på skolan.
Rädda Barnen kräver:
–
att huvudmän och skolor utifrån barns egna röster och deltagande bedriver
ett systematiskt arbete mot trakasserier och kränkande behandling, enligt
skol- och diskrimineringslagen.
–
att huvudmän och skolor har ett normkritiskt perspektiv i sin verksamhet.
Nyanländas utbildning
Skolinspektionen3 har kritiserat kommuners utbildning för nyanlända elever. Kommuner och skolor behöver tydligare riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn.
Det krävs en bra balans mellan nyanländas behov av särskilt stöd och behov av att
”integreras” med övriga elever. I många kommuner ser vi en inlåsningseffekt där nyanlända, inklusive ensamkommande barn, blir kvar i förberedelseklasser orimligt
länge. Förberedelseklasser har ofta lägre ambitioner och förväntningar på vad eleverna ska uppnå för resultat. Det kan minska elevernas möjligheter att tillgodogöra
sig utbildningen.4 Satsningar på att nyanlända barn och ungdomar ska lära sig svenska
3
Utbildning för nyanlända elever, 2009:3
4
Skolinspektionen 2009: Utbildning för nyanlända elever– rätten till en god utbildning i en trygg miljö
KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA| RÄDDA BARNEN 2015
8
är viktiga, men får inte ske på bekostnad av ämnes-undervisningen; den måste fortskrida på barnens modersmål eller på annat språk som fungerar, så att eleverna inte
förlorar tid i onödan.
Rädda Barnen kräver:
–
att huvudmän och skolor säkerställer asylsökande och ensamkommande
barns rätt till utbildning även när de är ”i transit”, det vill säga under tiden en
mer långsiktig lösning för boende utreds.
–
att huvudmän och skolor säkerställer att förberedelseklasser för nyanlända
tillhandahåller en undervisning av hög kvalitet. Eleverna ska ha möjlighet att
gå vidare till ordinarie skolgång så snart som möjligt.
Tillgång till skola för papperslösa barn
Genom beslut i riksdagen har papperslösa barn rätt till skolgång sedan juli 2013. Det
är positiva förändringar men Rädda Barnen ser med stor oro på otydligheten kring
genomförandet. Det finns många praktiska hinder för att barn ska kunna ta del av sin
rätt till utbildning. Det saknas till exempel ett uttryckligt förbud mot att hämta barn
för tvångsavvisning på eller i anslutning till skolverksamheten. Dessutom är kommuner i behov av ytterligare stöd och vägledning för att kunna nå fram med information
till papperslösa om dessa rättigheter.
Rädda Barnen kräver:
–
att regeringen, huvudmän och skolor aktivt arbetar för att papperslösas rätt
till utbildning understöds av nödvändiga informationsinsatser, kompetensutveckling och andra åtgärder för att lagändringen ska få praktiskt genomslag.
–
att huvudmän och skolor utvecklar formaliserade rutiner som säkerställer att
barn utan papper får tillgång till skola.
–
att riksdagen beslutar om ett uttryckligt förbud för polisen att hämta barn för
tvångsavvisning på eller i anslutning till skolverksamheten.
KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA| RÄDDA BARNEN 2015
9
En förskola utifrån barns behov
De flesta barn vistas en större del av dagen i förskolan. De stora barngrupperna och
bristen på likvärdighet i förskolan är ett problem som kan påverka många barn negativt. Det behövs en medvetenhet och kapacitet om att kompensera utifrån barns
olika behov. Antal barn i en grupp är en av flera viktiga faktorer som påverkar förskolans kvalitet och möjlighet till lärande och utveckling.
Barn har rätt till en trygg och utvecklande barnomsorg och förskola även om föräldrarna arbetar på obekväma tider. Rädda Barnen vet att många småbarnsföräldrar, i
synnerhet ensamstående med barn, kan ha en utsatt ekonomisk situation, och att
många har arbetspass på kvällar, nätter eller helger.
Rädda Barnen kräver:
–
att huvudmän och förskolor anpassar barngruppernas storlek så att förskolans uppdrag kan genomföras.
–
att alla kommuner erbjuder tillgänglig barnomsorg och förskola på obekväma
arbetstider.
KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA| RÄDDA BARNEN 2015
10