Skolor och skolorganisation i Trångsund-Skogås

BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-19
GSN-2015/321.602
1 (8)
Grundskolenämnden
Hjelm, Per
08-535 360 71
[email protected]
Skolor och skolorganisation i Trångsund-Skogås
Förslag till beslut
1. Nämnden beslutar att omorganisation av skolorna i Trångsund-Skogås
sker enligt alternativ B
2. Nämnden beslutar att den omorganisation som behöver genomföras på de
olika skolorna påbörjas i och med starten av läsåret 16/17
3. Nämnden beslutar att projektering av en ny skola för årskurserna F-6 i
Skogås påbörjas skyndsamt
4. Nämnden beslutar att lokalavdelningen får i uppdrag att genomföra
behovsinventering och utifrån detta en invändig uppfräschning av Östra
grundskolans lokaler
Sammanfattning
Elevantalet i Trångsund-Skogås prognostiseras att växa under de kommande
10 åren med 646 elever. Samtidigt växer även elevantalet i länet med närmare
3000-3500 elever per år.
2015 var det rekordfå ansökningar om start av fristående skolor – det lägsta
antalet ansökningar på tio år.
Detta sammantaget innebär att förvaltningen har ett behov av översyn av
skolorganisationen i området och behov av nya skolor.
Förvaltningen har i samråd med områdets rektorer tagit fram två alternativa
lösningar för hur organisationen kan se ut 2024. Båda alternativen innebär
förändrad organisation på några av skolorna och behov av ny skola.
Förvaltningen rekommenderar nämnden att fatta beslut enligt alternativ B
som innebär att både Edboskolan och Sjötorpsskolan omvandlas till F-6skolor och att Östra grundskolan omvandlas till en 7-9-skola. Förvaltningen
föreslår även att den omorganisation som behöver genomföras på de olika
skolorna påbörjas i och med starten av läsåret 16/17. Förvaltningen föreslår
även att projektering av en ny skola för årskurserna F-6 i Skogås påbörjas
skyndsamt.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-19
GSN-2015/321.602
2 (8)
Beskrivning av ärendet
Elevantalet i Trångsund-Skogås prognostiseras att växa under de kommande
10 åren med 646 elever. Samtidigt växer även elevantalet i länet med närmare
3000-3500 elever per år. 2015 var det rekordfå ansökningar om start av
fristående skolor – det lägsta antalet ansökningar på tio år.
Detta sammantaget innebär att förvaltningen har ett behov av översyn av
skolorganisationen i området och behov av nya skolor.
Förvaltningens synpunkter
Nuvarande organisation
I Trångsund-Skogås finns idag fem kommunala skolor. Kommundelen saknar
fristående skolor. Trångsundsskolan och Edboskolan ligger i Trångsund och
övriga tre skolor i Skogås.





Trångsundsskolan F-9
Edboskolan F-9
Mörtviksskolan F-6
Östra grundskolan 4-9
Sjötorpsskolan F-3
758 elever
880 elever
365 elever
468 elever
289 elever
Vid intag till förskoleklass så finns en förskjutning av elever från Trångsundsskolan mot Edboskolan vidare mot Mörtviksskolan och Sjötorpsskolan. I och
med att eleverna i Trångsundsskolan och Edboskolan kan ha hela sin
skolgång från förskoleklass till årskurs 9 inom samma skola och skolorna
fylls fullt redan från förskoleklass så är också möjligheten för inflyttande
familjer i Trångsund små att få sina barn placerade på dessa skolor.
Befolkningsprognos
Huddinge kommun är en växande kommun. På tio år förväntas kommunens
elevunderlag för årskurserna F-9 att öka med 3000 barn. Ökningen är inte
jämnt fördelad i kommunen utan styrs till stor del av byggandet av nya
bostadsområden och förtätningar av redan befintliga bostadsområden.
Samtidigt växer även Stockholms län med cirka 30–35000 invånare per år
vilket innebär cirka 3000-3500 fler elever i grundskoleålder i länet.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-19
GSN-2015/321.602
3 (8)
Ökningen i Trångsund-Skogås de kommande 10 åren ser ut enligt följande
Prognos
14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25
TRÅ
F
153
131
168
155
155
159
163
165
168
171
174
Ökning
21
1-3
391
419
430
466
468
484
480
489
499
507
514
123
4-6
429
436
411
414
438
447
479
481
497
492
500
71
7-9
427
431
461
441
450
426
431
451
462
488
490
63
Summa 1 400 1 417 1 470 1 476 1 511 1 516 1 553 1 586 1 626 1 658 1 678
278
Prognos
14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25
SKO
F
207
196
216
198
209
209
225
229
237
246
254
Ökning
47
1-3
557
578
581
611
609
629
629
656
677
701
721
164
4-6
603
595
586
556
575
585
621
626
643
645
670
67
7-9
551
544
549
591
591
590
572
593
603
635
641
90
Summa 1 918 1 913 1 932 1 956 1 984 2 013 2 047 2 104 2 160 2 227 2 286
368
Progno
14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25
s Total
F
360
327
384
353
364
368
388
394
405
417
428
1-3
948
997 1 011 1 077 1 077 1 113 1 109 1 145 1 176 1 208 1 235
Ökning
68
287
970 1 013 1 032 1 100 1 107 1 140 1 137 1 170
138
975 1 010 1 032 1 041 1 016 1 003 1 044 1 065 1 123 1 131
153
Summa 3 318 3 330 3 402 3 432 3 495 3 529 3 600 3 690 3 786 3 885 3 964
646
4-6 1 032 1 031
7-9
978
997
Det finns därmed en kraftig ökning under de kommande tio åren och mer än
50 procent av ökningen sker i förskoleklass till årskurs 3.
Elever hos annan huvudman
Ökningen i Huddinge och länet påverkar organisation och behov av skolor i
Huddinge kommun. Dels behöver kommunen bygga skolor för den
inflyttning/ökning kommunen har, men ökningen i länet påverkar även
möjligheten för de av Huddinges elever som önskar att ha sin skolgång i
skolor utanför Huddinge kommun.
I mitten av mars 2015 såg elevfördelningen för hela Huddinge ut enligt
följande



Kommunala skolor i Huddinge
11 678
Fristående skolor i Huddinge
1 029
Skolor utanför Huddinge kommun 1 705
(81 %)
(7 %)
(12 %)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-19
GSN-2015/321.602
4 (8)
För elever från Trångsund-Skogås såg elevfördelningen ut enligt nedan



Kommunala skolor i Huddinge
Fristående skolor i Huddinge
Skolor utanför Huddinge kommun
2 760
50
474
(84 %)
(2 %)
(14 %)
I Trångsund-Skogås finns än så länge ingen fristående skola vilket kan
förklara skillnaderna mellan området och kommunen som helhet.
Under våren har kommunen fått svara på en remiss gällande Pysslingen som
ansöker om att få starta en grundskola i Länna i årskurserna F-6 för 350
elever. Skolstart avses att börja läsåret 16/17 med 140 elever i årskurserna F-5
för att vara fullt utbyggd läsåret 19/20.
Pysslingen avser att bygga skolan i Länna utmed Gamla Lännavägen i
anslutning till det planerade detaljplaneområdet Västra Länna 1.
Samtidigt skriver Skolinspektionen i en artikel på sin webbplats den 12 mars
2015 att det nu är rekordfå ansökningar om start av fristående skolor – det
lägsta antalet ansökningar på tio år.
I och med att länet har en stor inflyttning och antalet ansökningar om start av
nya friskolor är färre än tidigare så anser förvaltningen att möjligheten för
Huddinges barn att få plats på skolor utanför Huddinge kommun minskar
rejält framöver och förvaltningen ser redan sådana tendenser. Förvaltningen
behöver alltså ta höjd både för en befolkningsökning och att elever på sikt får
svårare att få plats i skolor utanför Huddinge kommun.
Att en fristående skola etablerar sig i Huddinge kommun behöver inte betyda
att det påverkar behovet av skolor i området. Här kan till exempel nämnas
etableringen av Internationella Engelska skolan (IES) i Flemingsberg. IES har
idag 56 procent av eleverna från annan kommun och endast 9 procent av
eleverna kommer från närområdet. Liknande mönster gäller Södertörns
friskola och Juringe gårdsskolan. Myrängsskolan däremot, som ligger inne i
ett bostadsområde och avlägset från pendeltåg och kommungräns har 88
procent av eleverna från Huddinge kommun och 80 procent från närområdet.
Elevkategori och läge medför att de fristående aktörerna påverkar de
kommunala skolbehoven i områden olika.
Pysslingens placering i Länna medför att upptagningsområdet för denna skola
även kan tänkas vara elever från Haninge. Skolans tänkta placering ligger lätt
åtkomlig från Nynäsvägen. Det finns därmed ingen garanti för att en skola i
Länna enbart tar emot elever från Huddinge. Detta är en försvårande
planeringsfaktor.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-19
GSN-2015/321.602
5 (8)
Två alternativa lösningar
Förvaltningen har under en lägre tid i dialog med områdets rektorer diskuterat
olika lösningar för hur den prognostiserade elevökningen kan hanteras och
hur detta kan påverka befintlig organisation och behovet av nya skolor i
området. Detta har utmynnat i två alternativa lösningar (A och B). Dessa
alternativ påverkar på olika sätt den framtida skolorganisationen på
Edboskolan, Östra grundskolan och Sjötorpsskolan.
Trångsundsskolan
Trångsundsskolan har idag två paralleller F-9 och utöver det två åldersblandade strängar med uteprofil och Montessoriinriktning. Trångsundsskolan
behåller organisationen i bägge fallen. Om Trångsundsskolan ska kunna bli
en skola med tre hela paralleller så krävs en ombyggnation av skolan.
Trångsundsskolan har nått sin maximala storlek med 28+28+12+9 i
förskoleklasserna. Man söker till skolan för att sedan göra ett nytt val till
vilken inriktning man vill komma. Om söktrycket minskar till någon av de
mindre klasserna behöver skolan ta ett nytt beslut. Dock krävs det
åldersblandat i de små klasserna för att få ihop det utifrån hur lokalerna ser ut.
Edboskolan
Edboskolan har idag 3-4 paralleller i årskurserna F-9. Den stora skillnaden
mellan de två alternativen är att i alternativ A så fortsätter Edboskolan att ha
elever i årskurserna F-9. I alternativ B så är Edboskolan en 5-parallellig skola
för årskurserna F-6 och har därmed möjlighet att ta emot fler barn i de yngre
åldrarna. Eleverna som slutar årskurs 6 kan därefter fortsätta sin skolgång i
Östra grundskolan. Om alternativ B väljs så behöver en tvåårig utfasning av
Edboskolans årskurser 7-9 göras.
Mörtviksskolan
Skolans organisation påverkas inte av de två olika alternativen utan fortsätter
på samma sätt som idag som en tvåparallellig F-6-skola.
Östra grundskolan
Östra grundskolan är idag en 4-9-skola med 2-4 paralleller. Östra grundskolan
föreslås succesivt ändrar sin organisation i både alternativ A och B till att bli
en skola som endast har årskurserna 7-9. Alternativ A möjliggör att Östra
grundskolan kan fungera som mottagare av de elever som fortsättningsvis inte
kan få någon placering hos extern huvudman. Idag finns 240 elever i
årskurserna 7-9 hos annan huvudman. Förvaltningen tror att möjligheten för
elever från Huddinge att få plats hos annan huvudman utanför kommunen
kommer att minska. Befolkningsprognosen visar även på en ökning i denna
åldersgrupp (7-9) på 153 barn. Det kan därmed finnas ett behov på närmare
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-19
GSN-2015/321.602
6 (8)
400 elever i årskurserna 7-9. Alternativ A innebär också att det finns kapacitet
i årskurserna 7-9 utöver den 10-åriga prognosperioden.
Alternativ B medför att det endast finns två skolor i Trångsund-Skogås som
tar emot elever i årskurserna 7-9. Det betyder också att denna organisation
riskerar att vara fylld inom den 10-åriga prognosperioden beroende på
möjligheten till skolgång hos annan huvudman.
Sjötorpsskolan
Sjötorpsskolan är idag en 3-parallellig F-3-skola. Cirka 30 procent av
eleverna i Sjötorpsskolan bor i Länna. En uppstart av en skola i Länna hösten
2016 kan därmed medföra ett tapp av elever för skolan. I både alternativ A
och B föreslår därför förvaltningen att skolan succesivt omvandlas till att
omfatta två paralleller i årskurserna F-6. Detta för att skolans elever skall
kunna gå vidare i årskurserna 4-6 då dessa klasser avvecklas på Östra
grundskolan. Efter årskurs 6 kan Sjötorpsskolans elever gå vidare på Östra
grundskolan.
Länna skola (Pysslingen)
Under våren har kommunen fått svara på en remiss gällande Pysslingen som
ansöker om att få starta en grundskola i Länna i årskurserna F-6 för 350
elever. Skolstart avses att börja läsåret 16/17 med 140 elever i årskurserna F-5
för att vara fullt utbyggd läsåret 19/20.
Att en fristående skola etablerar sig i Huddinge kommun behöver inte betyda
att det påverkar behovet av skolor i området. Här kan till exempel nämnas
etableringen av Internationella Engelska skolan (IES) i Flemingsberg. IES har
idag 56 procent av eleverna från annan kommun och endast 9 procent av
eleverna kommer från närområdet. Liknande mönster gäller Södertörns
friskola och Juringe gårdsskolan. Myrängsskolan däremot, som ligger inne i
ett bostadsområde och avlägset från pendeltåg och kommungräns har 88
procent av eleverna från Huddinge kommun och 80 procent från närområdet.
Pysslingens placering i Länna medför att upptagningsområdet för denna skola
även kan tänkas vara elever från Haninge. Skolans tänkta placering ligger lätt
åtkomlig från Nynäsvägen. Det finns därmed ingen garanti för att en skola i
Länna enbart plockar elever från Huddinge. Detta är en försvårande
planeringsfaktor. Beroende på hur stor andel av skolan som kommer att vara
elever från Huddinge så påverkar det storleken på en ny skola i Skogås.
Förvaltningen har i sin modell antagit att skolan år 2024 till 70 procent fylls
med elever från Trångsund-Skogås.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-19
GSN-2015/321.602
7 (8)
Elever hos andra huvudmän
Idag har 50 elever från Trångsund-Skogås sin placering på fristående skolor i
Huddinge och 474 elever har sin placering hos annan huvudman utanför
Huddinge kommun – kommunala och fristående.
Med tanke på att det nu är rekordfå ansökningar om start av fristående skolor,
det lägsta antalet ansökningar på tio år, och att länet har en stor inflyttning så
tror förvaltningen att möjligheten för Huddinges barn att få plats på skolor
utanför Huddinge kommun minskar rejält framöver och förvaltningen ser
redan sådana tendenser.
De nuvarande 525 eleverna med annan placering än i Trångsund-Skogås har
alla avslutat sin skolgång om 10 år så hur läget ser ut då är svårt att
prognostisera. Förvaltningen behöver dock ta höjd både för en
befolkningsökning och att elever på sikt får svårare att få plats i skolor
utanför Huddinge kommun.
Förvaltningen har i sin modell antagit att dessa aktörer år 2024 endast kan ta
emot hälften så många elever från Trångsund-Skogås jämfört med idag.
Behov av ytterligare skola/skolor
Oavsett om Pysslingen bygger skola i Länna och oavsett vilken av de två
alternativa lösningarna A och B som väljs så finns det ett behov av att bygga
ytterligare en skola i området under den kommande 10-årsperioden. Med
utgångspunkt från de två alternativa organisationsförslagen så behöver det
vara en skola från förskoleklass till årskurs 6 med 2-4 paralleller.
Elevökningarna i dessa åldersgrupper (F-6) sker både i Trångsund (215
elever) och i Skogås (278 elever). Oberoende av om nämnden väljer
alternativ A eller B så bör skolan placeras i Skogås, däremot kan placeringen
i Skogås behöva styras av vilket alternativ A eller B som väljs.
SWOT-analys
Utifrån alternativen A och B (bilaga - Beräkningsunderlag för alternativ A
och B) har rektorerna för skolorna i området fått i uppdrag att göra en SWOTanalys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot genomlyses utifrån varje
skolas perspektiv. Dessa redovisas i bilagan ”SWOT-analys avseenden skolor
och skolorganisation i Trångsund-Skogås”.
Förvaltningens rekommendation
Utifrån ovanstående resonemang så förordar förvaltningen alternativ B.
Orsakerna till detta är:
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN





TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-19
GSN-2015/321.602
8 (8)
Befolkningsökningen i och med utbyggnaden av bland annat Sjöängen
II innebär att Edboskolan behöver kunna ta emot fler barn i yngre
åldrar
Möjlighet till snabbare omställning för att möta upp det ökande antalet
yngre barn – än att avvakta en ny skola
Storleken på en ny F-6-skola i området blir två-tre paralleller istället
för fyra
Större möjligheter för specialisering och breddad kompetens både på
Edboskolan och Östra grundskolan
Fler elever på senaredelen får i sin skolgång på Östra grundskolan ett
större fokus på framtidskunskaper som IT och entreprenöriellt lärande
Förvaltningen föreslår även att den omorganisation som behöver genomföras
på de olika skolorna påbörjas i och med starten av läsåret 16/17. Skälet till
detta är dels att en skola i Länna planeras vara i drift då samt att föreslagna
in- och utfasningar av verksamheter tar tid.
Förvaltningen föreslår även att projektering av en ny skola för årskurserna F6 i Skogås påbörjas skyndsamt.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Kerstin Gelfgren
Grundskolechef
Bilagor
1. Beräkningsunderlag för alternativ A och B
2. SWOT-analys avseenden skolor och skolorganisation i Trångsund-Skogås
Beslutet delges
Rektorer i Trångsund-Skogås
Akten
Alternativ A
Elever/klass Årskurs
25
7-9
25
4-6
25
1-3
25
F
Summa
Prognos 2024
1131
1170
1235
428
3964
Ö/U 2024
44
71
-43
-29
43
S:a platser
1175
1241
1193
400
4007
Paralleller
2760
Alternativ B
Elever/klass Årskurs
25
7-9
25
4-6
25
1-3
25
F
Summa
2024
1131
1170
1235
428
3964
Ö/U 2024
44
71
-43
-29
43
S:a platser
1175
1241
1193
400
4007
Paralleller
2760
TRÅ
225
225
225
75
750
3
F-9
758
EDB
225
225
225
75
750
3
F-9
880
MÖR
ÖST
150
150
50
350
2
F-6
365
SJÖ
ÖST
150
150
50
350
2
F-6
289
TRÅ
225
225
225
75
750
3
F-9
758
EDB
ÖST
375
375
125
875
5
F-9
880
MÖR
ÖST
150
150
50
350
2
F-6
365
SJÖ
ÖST
150
150
50
350
2
F-6
289
ÖST
600
600
8
7-9
468
ÖST
825
825
11
7-9
468
XXX
ÖST
300
300
100
700
4
F-6
0
X-LÄN
ÖST
105
105
35
245
X-HUD
15
6
3
1
25
F-6
0
F-9
50
XXX
ÖST
150
150
50
350
2
F-6
0
X-LÄN
ÖST
105
105
35
245
X-HUD
15
6
3
1
25
F-6
0
F-9
50
X-IKE
110
80
35
14
237
Årskurs
7-9
4-6
1-3
F
Summa
F-9
474
X-IKE
110
80
35
14
237
Årskurs
7-9
4-6
1-3
F
Summa
F-9
474
Procent Procent Procent
70%
50%
50%
X-LÄN
X-HUD
X-IKE
30
219
150
12
159
150
6
69
50
2
27
350
50
474
F-6
F-9
F-9
Årskurs
7-9
4-6
1-3
F
Summa
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
BILAGA
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-25
GSN-2015/321.602
1 (7)
Grundskolenämnden
Hjelm, Per
08-535 360 71
[email protected]
SWOT-analys avseenden skolor och skolorganisation i
Trångsund-Skogås
SWOT-analys
Utifrån alternativen A och B (bilaga - Beräkningsunderlag för alternativ A
och B) har rektorerna för skolorna i området fått i uppdrag att göra en SWOTanalys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot genomlyses utifrån varje
skolas perspektiv.
Trångsundsskolan
De olika förslagen påverkar inte Trångsundsskolan så mycket utom i ett fall
och det är om man flyttar 7-9 till Östra grundskolan. Då ökar söktrycket till
Trångsundsskola.
Vad gäller ekonomin tänker rektor på att det blir billigare att samla stadierna
på ett ställe och att man kanske slipper bygga ytterligare en skola.
Som jag ser det så gagnar det elever och kommun att göra enl. förslag 2.
SWOT – alternativ A


Styrkor: Nöjda föräldrar i Edboskolan
Hot: Ökad segregation. Behov av att bygga ytterligare en skola.
Ekonomin
SWOT – alternativ B



Styrkor: Bra lokalutnyttjande. Ekonomin
Möjligheter: Minskad segregation. Ökat söktryck till
Trångsundsskolan. Ger möjlighet att bygga en bra 7-9-skola.
Hot: Tapp av elever. Arga vårdandshavare
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BILAGA
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-25
GSN-2015/321.602
2 (7)
Edboskolan
SWOT – alternativ A

Styrkor:
- Edboskolan får fortsätta arbeta med F-9 perspektiv, skolan
påbörjar arbete med F-klass och får följa eleverna till dess att
de lämnar grundskolan
- Skolan har komptens och lokaler i huset för årskurs F-9
- Eleverna och personal är kända för varandra- det vill säga
ingen stor sak att byta stadie
- Som 3-parallellig skola fungerar det att hålla lärares
behörigheter (mindre enhet på senaredelen kan vara lurigt)
- Den 3-parallella skolan i årskurs 7-9 skapar utrymme för
personliga relationer. Skolan är stor, men inte opersonlig. Det
går att individanpassa.
- Eleverna behöver inte göra strategiska val inför stadiebytendet vill säga leta andra skolor om de inte önskar fortsätta i
”systerskolan” med stadiet över. (till exempel byta skola redan
i årskurs 4 för att vara säker på att få plats i årskurs 7 etc…)
- Gynnsamt för Trångsundsskolan att vara F-9, egentligen
samma styrkor som för Edboskolan.
- Egentligen samma förutsättningar idag för Mörtviksskolan.
Möjligen svårt med relativ närhet då fler elever trycks från oss
och Trångsund
- Tror att F-6 perspektiv med nära samarbete med Östra
grundskolan kan vara bra i längden för Sjötorpsskolan. Att
vara F-6 istället för F-3 är bra!
- Östra grundskolan: 600 elever är acceptabel storlek på en 7-9skola. Kompetens och lokaler anpassas då efter ålder på elever.
- Nya skolan: placeras den där det bor elever som flyttas på efter
relativ närhet låter det tipptopp!
- Nya skolan: placeras den där det bor elever som flyttas på efter
relativ närhet låter det bra!
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BILAGA
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-25
GSN-2015/321.602
3 (7)
Svagheter:
- Relativ närhetsprincip skapar att vissa barn får långt till skolan
- Trångt i skolan- och svårt om någon elev/ familj flyttar in då
det redan är fullt
- 25 elever/ klass gör att det blir ytterligare stor effekt av relativ
närhet
- Sjötorpsskolan kan ha svårt med elevunderlaget då eventuellt
Pysslingskola startar. Vilka elever väljer vad? Hur fungerar
lokalerna för årskurs F-6?
- Vilka elever väljer att gå till Östra grundskolan? Hur
motverkar vi segregation?
- Använder vi befintliga lokaler på Östra grundskolan på ett
effektivt sätt?
- Mark/tomt finns det för eventuell ny skola?

Möjligheter
- Edboskolans elevunderlag ser inte ut att minska framöver,
skolan kan fortsätta hålla fulla elevklasser vilket är gynnsamt
för stabil ekonomi
- Skolan är väl anpassad lokalmässigt för en F-9-verksamhet
- Skolan har kompetens i huset

Hot:
- Vilka elever går till den nybyggda skolan?
- Vilka elever går till privata alternativ?
- Hur ser framtiden ut för Sjötorp?
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BILAGA
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-25
GSN-2015/321.602
4 (7)
SWOT – alternativ B

Styrkor:
- Edboskolan kan hjälpa elever att börja i skolan nära hemma.
Det vill säga relativ närhet med 1-handsval kan tillgodoses.
- Edboskolan kan rusta upp skolgård med fokus på yngre elever
- En möjlighet för Östra att skapa något nytt- det vill säga
stordrift och kunskapscenter.
- Motverkar segregation med ett högstadium
- Samla kompetens med lärare på ett ställe.
- Använda befintlig byggnad som idag har lokaler, i tider av
lokalbrist.

Svagheter:
- Edboskolan får det jobbig med avveckling av årskurser/ det
vill säga årskurserna 7-9. Två mycket tuffa år.
- Väldigt jobbig uppdelning av personal. Troligen många i
personalen som väljer att byta arbetsplats. Mycket rekrytering i
redan svårrekryterad tid. Personal ska då flytta ner till Östra,
årskurs 8-9 blir kvar.
- Hur hantera sista året, med endast årskurs 9 kvar i huset? Hur
behålla kompetens och behörig personal? Hur skapa dräglig
skolgång för sista gänget?

Möjligheter:
- Skapa en ny sorts högstadium i Östra grundskolan.
- Given övergång från mellanstadiet till Östra grundskolan för
både Edboskolan, Mörtviksskolan och Sjötorpsskolan till
Östra grundskolan

Hot:
- Många (?) elever väljer att leta skolplacering utanför
kommunen om de inte önskar gå i ett väldigt stort högstadium.
- Troligen många från Edboskolan som letar placering externt
då de inte önskar ha sina barn i Östra grundskolan
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BILAGA
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-25
GSN-2015/321.602
5 (7)
Mörtviksskolan
Mörtiksskolan påverkas inte direkt av valet av alternativ. Däremot kan vi ana
en del effekter som kan påverka Mörtviksskolans organisation och
elevunderlag. Skolan fyller i stort sett sina ”egna” elevplatser men fungerar
också som ett andra alternativ för Edboskolans elever.
Om utgångspunkten är ett snitt på 25 elever/klass så kommer skolans
ekonomiska handlingsutrymme minska.
Skolan har en del vårdnadshavare 8 (cirka 20 procent) som redan mellan
årskurs 3 och årskurs 4 väljer annan skola för att inte komma till Östra
grundskolan. Kan de som tidigt söker sig till annan skola bli ännu fler om nu
Östra grundskolan blir den enda och en relativt stor högstadieskola?
SWOT – alternativ A

Styrkor: Fler valmöjligheter för elever och möjlighet till profilering
av högstadieskolor. De elever som inte får plats på Edboskolan
erbjuds plats på Mörtviksskolan.

Svagheter: Risk för ökad segregation. Ojämn fördelning skolplatser,
en (över)full skola och en skola med outnyttjade lokaler.

Möjligheter: Möjligheter till profilering. Organisationen ligger kvar
och kan fortsätta utvecklas i redan lagd riktning.

Hot: Risk för segregation och minskad likvärdighet för eleverna.
Olika ekonomiska förutsättningar.
SWOT – alternativ B

Styrkor: Ekonomiskt hållbart. Större möjligheter för Östra
grundskolan att profilera sig. Mer samlad kompetens. Bättre
utnyttjande av lokaler. Jämnare fördelning av skolplatser.

Svagheter: Färre valmöjligheter för eleverna och minskad möjlighet
för profilering av högstadiet. Personalomflyttningar. Svårigheter att
rekrytera. Snabb avvekling av högstadiet på Edboskolan.

Möjligheter: En satsning på ett högstadium med stora chanser att
profilera sig. En likvärdig skola med ett heterogent elevunderlag.

Hot: Missnöje ibland elever och vårdnadshavare. Mörtviksskolan
tappar de elever vi tidigare fått ifrån Edboskolan. Elever väljer andra
skolor. Blir inte Östra grundskolan det vi hoppas på kan
Mörtviksskolan få ett större elevavhopp redan mellan årskurs 3 och 4.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BILAGA
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-25
GSN-2015/321.602
6 (7)
Östra grundskolan
I analysen har rektor inte tänkt klasser eller paralleller utan istället jobbat med
idén om att skolan arbetar med en horisontell organisation (årskurser) Där
ämnen och arbetsmoment utgör korsande parametrar. Det vill säga att man till
exempel kan välja ett arbetsmoment och i det jobba ihop med elever ur en
annan årskurs men att grundläggande färdighetsträning och mentorskap är
knutet till ålder. Detta i syfte att öka likvärdigheten och möjligheten att
individualisera lärandet. Med det som utgångspunkt är en större organisation
att föredra.
SWOT – alternativ A
 Styrkor: Överblickbar organisation, lokalerna begränsar inte
lärsituationerna, lätt att organisera innebär cirka 200 elever/ åk vilket i
ett överslag gör cirka 60-70 lärartjänster.
 Svagheter: Risk för ökad segregation, Språkutarmning i skolan,
Svårare att bära ekonomiskt
 Möjligheter: Profileringar och smidigare organisation,
 Hot: Elevflykt från en segregerad skola.
SWOT – alternativ B
 Styrkor: Väl utnyttjade skollokaler, Större kollegium vilket innebär
en större möjlighet till ämnesdidaktisk utveckling/specialisering, I
samhällsperspektivet ökad integration. Samarbete med SOC och KUF
kan specialiseras. Ekonomiskt effektivt

Svagheter: Trögare organisation, svårare med gemensam målbild,
svårare att organisera för lärande med färre ytor.

Möjligheter: Ökad möjlighet att individualisera lärsituationerna med
en bredare pedagogisk kompetens. Större elevhälsa ger ökad
effektivitet.
Hot: Trängre i lokalerna skapar fler kontaktytor och möjliga
konflikter,

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BILAGA
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-25
GSN-2015/321.602
7 (7)
Sjötorpsskolan
Den stora utmaningen för Sjötorpsskolan är hur skolan organiseras till läsåret
2016/2017 då skolan i Länna är tänkt att öppna. Det kan hända att skolan får
övertalig personal under en period.
En parameter att fundera kring är om skolan behåller sina elever i årskurserna
4-6. Rektor anser att det bästa vore att behålla årskurs 4 redan hösten 2016
och fylla på med en årskurs per läsår. Då skulle skolan byggas ut till en F-6
skola under en treårsperiod.
SWOT-analys
Rektor har lämnat följande analys på hur det skulle kunna bli för
Sjötorpsskolan om det blir tänkt organisation, för skolan är alternativ A och B
lika:







Lokalerna räcker till om paviljongen finns kvar (hyresavtalet löper
fram till 2018), alternativt skolan byggs ut.
Skolan kan organisera med fritids för alla elever i årskurserna F-3.
Just nu har området en gemensam lösning för fritids för elever i
årskurserna 4-6. Verksamheten skulle behöva finnas kvar i andra
lokaler än på Sjötorpsskolan.
En fråga att fundera över är platser i matsalen samt mattider, men det
löser skolan också.
Lärarbehörigheten måste ses över.
Skolan blir i behov av fler grundskollärare.
25 elever i varje klass känns bra för att skapa goda förutsättningar för
undervisning och inlärning.