KOMMUNLEDNINGEN OM SKOLAN I LERUM
Möt kommunalråden Dennis Jeryd (S), Eva Andersson (C), Lill Jansson (Fp) och Rutger Fridholm (Mp).
- Blir det några förändringarna kopplat till skolan med den nya kommuledningen vid rodret?
- Hur samverkar vi för en bra skola mellan politiker, tjänstemän, skola och föräldrar?
- Hur ska budgeten gå ihop med satsningar på mindre klasser, arena m.m?
NÄR: Tisdag 17/2 kl 18-20
VAR: Tingshuset i Lerum
HUR: Anmäl gärna via vår facebookgrupp eller www.filk.se
Anteckningar från FILK medlemsmöte 17/2, 2015 kl 18-20 i Tingshuset, Lerum
Deltagare: 16 personer inklusive Dennis Jeryd (S), Eva Andersson (C), Lill Jansson (Fp) och Rutger Fridholm (Mp).
§1 Ludvig Sandberg öppnar mötet och hälsar välkomna.
§2 Kommunledningen redogör kort för utmaningar i skolan samt åtgärder som vidtas för att förbättra den.
Kommunledningen nämner som första punkt att man vill ha en dialog om skolan och främja samverkan mellan
föräldrar, företag och lärare med flera. Man kommer inte kunna ”springa på alla bollar”, men från att tidigare
fått information om verksamheten från toppen av organisationen, vill man fånga viktig information från större
delar av verksamheten. Man arbetar med att skapa en kultur som gör att man ska kunna ifrågasätta inom
organisationen. Tjänstemän skall kunna säga att politiker tänkt fel.
Upplägget med fyra kommunalråd innebär en bättre möjlighet att ha en dialog om olika frågor inom ledningen.
Det innebär att man kan specialisera sig på olika områden och det är Lill Jansson (FP) som har skolfrågorna som
specialområde. Med tanke på hur många frågor som en kommun ansvarar för så är det fullt rimligt att vara fler
kommunalråd, liknande många andra kommuner. Det kommer dock inte innebära någon ökad kostnad för
medborgarna. Skatten kommer heller inte höjas pga satsningar som görs i skolan i nuläget, men på sikt kommer
man låna pengar för vissa satsningar, just nu är det överskott jämfört med budgeten.
Skolan är en stor och viktig del av kommunens verksamhet, men det finns fler områden där man vill arbeta på
liknande sätt med forum för samarbete. Politikerna är överens om att Lerum i grunden har en bra
skolverksamhet, men ser förbättringsmöjligheter också och det är en av anledningarna till att man blir politiker
– för att förbättra, menar man.
Några frågor som den politiska ledningen vill fokusera är:
 Minska barngrupperna – detta avsätter man nu pengar för. Här finns utmaningar med att få tillräckligt
många behöriga lärare (mål 70% i förskolan) samt att anpassa lokalbehovet. Även om man följer
prognoser för befolkningsökning så finns det fler faktorer som påverar planeringen t ex
generationsväxling i ett bostadsområde när det plötsligt flyttar in flera barnfamiljer. Politikerna
framhåller att de gärna tar in förslag kring hur man öka beläggning på skolorna utanför skoltid. Det är
viktigt att nya fina lokaler som t ex skolorna i Gråbo utnyttjas så mycket som möjligt. Man kan tänka sig
att vid behov ha vaktmästare som underlättar detta även på kvällstid.
 Ett problem som också nämns är att gymnasieelever inte får busskort inom kommunen om de bor i
Stenkullen eller Hulan vilket kan påverka dem i val av Gymnasium. Det paradoxala är att de får västtrafikkort som Lerum får betala om de väljer skola i Göteborg. Detta vill politikerna undersöka möjligheten att
åtgärda.
 Beslut finns om ett kulturhus på dergårdsområdet och en ny idrottshall vid gymnasiet. Detta behövs då
gymnasiet har riksintag för elever som vill ha gymnasieinriktning med innebandy. Det är inte bestämt
exakt var. FBC Lerum och andra föreningar kommer ha tillgång till hallen även om den i första hands
används för skolan.
 En fördel som lyfts fram är att vi har fler behöriga till gymnasiet och fler som har bra betyg.
Utmaningarna med detta är att vi tappat lite i spets. Det gäller också att fånga barn som behöver särskilt
stöd tidigt, vilket kan vara en utmaning.
 Extra pengar tillsätts bland annat för högre lärartäthet och för lönesatsningar. Skickliga lärare premieras
och lyfts med översyn. Man kommer också satsa på elevhälsan.
 Politikerna framhåller att med den ökade budgeten är det nu mer upp till skolan – man kan inte skylla på
att pengar inte skjutits till. Pengarna var från början tänkta att styras mer detaljerat utifrån politikernas
vilja, men efter feedback från sektor lärande är det mer upp till sektor lärande att avgöra hur pengarna
bäst används.
§3 Frågor som diskuterades mellan kommunledningen och föräldrar
Deltagarna på mötet lyfte ett antal frågor och vi hade en dialog med politikerna kring detta vilket jag kort
redogör för nedan.
Genus och jämställdhet
Det är viktigt att arbeta fokuserat för jämställdhet. Idag är det skillnad i hur pojkar och flickor klarar skolan.
Flickorna klarar sig generellt bättre, men mår sämre. Föräldrar upplever att vissa förskolor arbetar med frågan
på ett bra sätt, men att detta sen rinner ut i sanden på skolan. Då blir det uppdelat utifrån genus vilket t ex
gäller fotboll och innebandy. På gymnasiet har man en lärare med inriktning på jämställdhet, men det är oklart
om denna tjänst påverkar arbetet med jämställdhet på andra skolor kommunen.
Rektorer
Det har varit väldigt stor omsättning på rektorer på vissa skolor vilket är ytterst olyckligt för kontinuerligen i
ledarskapet. Vi gör jämförelsen mellan rektorer och VD i ett privat bolag där det vore otänkbart att byta VD
varje år. En av föräldrarna påpekar att liknelsen haltar då en VD har betydligt bättre förutsättningar med staber
som bedriver HR, Ekonomi och Kvalitetsarbete. Vi diskuterar om förutsättningarna för rektorer är rimliga.
Umgängesformer för ungdomar
Föräldrar är oroliga för att barnen idag blir mer och mer sittande hemma t ex framför datorn eller bara umgås
inom respektive fritidssyssellsättning t ex handboll. Detta gör att man inte lär känna andra ungdomar och att
man blir ovan i hur det är att mötas över gränser. Exempel på detta finns i Gråbo med en osund rivalitet som
resulterat i slag och glåpord mellan olika skolor. Finns det överhuvudtaget några fritidsgårdar utanför skoltid?
Politikerna säger att det t ex finns en utmärkt fritidsgård i Gråbo och vi konstaterar att vi ibland har brist på
information om utbudet. Frågan om barnens fritid och hur den påverkar både skola och deras sociala
kompetens är viktig att arbeta vidare med i skolforum.
Entreprenöriellt lärande
Lärandet skall enligt enligt läroplanen kännetecknas av ett entreprenöriellt förhållningssätt. Skolorna i
kommunen har tillämpat det entreprenöriella lärandet på olika sätt. Det behövs mer analys om vad som
fungerar bra och mindre bra. Föräldrar är osäkra på vad entreprenöriellt lärande innebär. Det är viktigt att
skola, elever och föräldrar hittar bra samarbetsformer kring det entreprenöriella lärandet som i vissa fall
innebär en stor frihet och en mindre traditioell form av skolarbete. Hur går det för elever som inte klarar en
stor frihet med eget ansvar att planera sitt arbete i skolan? Finns det könsaspekter på detta?
Sjukfrånvaro
Det är oroväckande att Lerum ligger förhållandevis dåligt till vad gäller frisktal för lärarna. Tjänstemännen
utreder för närvarande anledningen till detta. Deltagande förälder på mötet ger exempel på förskola som
funkade bra trots dåliga lokaler och hög barnomsättning. Anledningen tror hon var att personalen funkade så
bra som ett team. Vi är överens om att många faktorer påverkar och att denna fråga mycket väl skulle kunna
ventileras på ett skolforum. Det är viktigt att lärarna själva kommer till tals. Denna fråga påverkas också något
av de politiska utgångspunkterna som de olika partierna har.
Nyckeltal
Meritvärden, trygghet, nöjdhet, delaktighet är några nyckeltal som följs av politikerna. Där finns skilland mellan
skolor. Borde inte Lerum kunna ligga bättre till på alla skolor vad gäller t ex meritvärde med tanke på hög
utbildningsnivå och engagerade föräldrar? Det finns en generell skillnad mellan killar och tjejer där tjejerna
klarar sig bättre, men å andra sidan upplever mer psykisk ohälsa. Politikerna följer upp med sektor lärande att
de levererar bra resultat genom att läsa rapporter från skolor och får redovisningar över kvalitet och
resultat/insatt krona, men inte direkt från rektorer. Det finns utrymme för förbättringar i Lerum vad gäller
detta menar man.
Skolforum
FILK har sedan bildandet önskat ett forum för skolfrågor i kommunen. På valdebatten som FILK anordnade
svarade de nuvarande kommunalråden att de var för detta.
Politikerna har lämnat förslag till tjänstemännen att utreda frågan och svar på upplägg ska lämnas i i höst
(2015).
Vi gick kort igenom FILKs idé till skolforum
Syfte: En konstruktiv dialog mellan olika intressenter i skolan. Utmaningar och framgångar i skolan kan
belysas från olika perspektiv och därmed ge ett bra beslutsunderlag. Upplägget leder till lärande och
förståelse för varandras utgångspunkt samt förverkligande av goda idéer!








Några exempel på frågor att diskutera:
- Entreprenöriellt lärande
- IT-stöd (t ex ipads)
- Hur integrerar vi barn med särskilda behov?
- Hur skall alla klara gymnasiet med godkända betyg?
- Vad ser lärarnas arbetsmiljö ut och hur kan vi förbättra den?
- Hur får vi in ensamkommande flyktingbarn i samhället på ett bra sätt?
- Hur ser barnens arbetsmiljö ut och hur kan vi förbättra den?
- Hur arbetar vi med föräldrarnas roll?
Metodik: Open space t ex enligt Thomas Herrmanns upplägg
http://openspaceconsulting.com/om-open-space-metoden
Föräldrar som kund eller medborgare
Vi är alla överens om att det är viktigt med ett medskapande förhållningssätt. Föräldrar är inte kunder utan
medborgare i en dialog kring skolan med skolan och barnens bästa för ögonen. Vi strävar åt samma håll.
Skolforum skall därför kännetecknas av dialog och vi vill till varje pris undvika att det blir ett ”anklagandemöte”.
Politiker i oppositionen ser gärna ett forum även om formen kan se olika ut. Han betonar att olika roller kring
barnen såsom ledare i föreningar har spelar en viktig roll när det gäller att stötta skolarbetet och vill se ett
bredare grepp på skolforum. Något vi instämmer i. Kommunledningen vill prova skolforum, har sett FILKs
förslag och har lämnat uppdrag till sektor lärande att ta fram ett förslag som kan provas i år (2015).
Kultur inom organisationen
Politikerna verkar vilja öka öppenheten inom organisationen. Att arbeta för ökad förståelse mellan föräldrar
och lärare/sektor lärande är något som politiker och föräldrar är överens om. FILK vill arbeta för att föräldrar
har en viktig roll att bemöta rektorer, tjänstemän och lärare på ett bra sätt och inte göra ickekonstruktiva
påhopp. Med ett lärandeutskott borde det bli mer analys av verksamheten i den nya organisationen.
Sammanfattning
På mötet deltog förutom FILKs styrende och ett antal FILK medlemmar; Dennis Jeryd (S), Eva Andersson (C), Lill
Jansson (Fp) och Rutger Fridholm (Mp). Oppositionen var representerad av Alexander Abenius (M).
Politikerna redogjorde för sin syn på skolan som de vill framhålla som bra, men med förbättringspotential.
Pengar är avsatta för att möjliggöra mindra klasstorlekar. Lärarnas ohälsa utreds på uppdrag av politikerna
liksom formen för skolforum.
Vi hade en god dialog om olika frågor såsom; Genusfrågor, Nyckeltal, Rektorernas och lärarnas situation,
Entreprenöriellt lärande, kultur inom skolans organisation, föräldrars roll/förhållningssätt. Det framgick att
deltagare på mötet tyckte att det var ett värdefullt möte där vi fick dela varandras perspektiv. Vi har behov av
en fortsatt dialog kring skolan som gör att vi tar bra beslut som bland annat förbättrar skolresultaten, ohälsan,
jämställdheten och samarbetet mellan föräldrar, skola och politiker. Vi är alla medskapare till detta!
Vid tangenterna, Patrik Petersson, FILK