Geotermisk energi —
bidrag till Sveriges
energiförsörjning?
Kort sammanfattning av föredragen
Geoenergi och djupgeotermi i världen 2015
Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum, Lund
Marknaden för geoenergi och djupgeotermi har ökat markant i världens länder det senaste
decenniet. Sverige har världens tredje största geoenergimarknad, efter USA och Kina, och har
varit drivande i utvecklingen av geoenergi sedan 1970-talet. I detta föredrag sammanfattas
den senaste världssammanställningen för geoenergi och djupgeotermi som gjordes vid World
Geothermal Congress 2015 i Australien i april.
Möjligheter för geotermisk energi i Finland och Sverige
Ilmo Kukkonen, Inst. för fysik, Helsingfors universitet, Finland
De geologiska och geofysiska förutsättningarna för djup geotermisk energiproduktion i
Finland och Sverige diskuteras i detta föredrag. Berggrunden har mycket lägre temperaturer
än geologiskt yngre vulkaniskt och tektoniskt aktiva områden. För att nå tillräckligt höga
temperaturer behövs flera kilometer djupa borrhål. Vidare utvinning av värmen kräver
hög hydraulisk konduktivitet för effektiv cirkulation av vätska i naturliga eller konstgjorda
sprickor i berget. Det finns ännu många frågor som måste lösas eller förbättras: Borrteknik,
EGS konceptet, bergets spänningstillstånd och hydraulisk spräckning, bildning av pannsten,
inducerade jordbävningar och markrörelser, möjlig mikrobiell aktivitet, osv. Ett industrifinansierat pilotprojekt pågående i södra Finland introduceras kort.
Geoenergi i Danmark — aktuell situation
Christian Christiansen, PC Drill, Danmark
Udviklingen af vertikal jordvarme er i Danmark langt efter de andre nordiske lande. På
nuværende har vi formodentligt under 1000 anlæg kørende. Dette skyldes en stor usikkerhed
omkring konstruktionen af anlæggene og deres påvirkning af grundvandet samtidig med
etableringsomkostningerne har været for høje i forholde til andre energiformer. Der har
dog i den senere tid været en positiv udvikling på området hvor der har været politisk
opmærksomhed omkring emnet samtidig med prisen på andre energiformer er steget.
Att borra efter energi ner till 300 m djup
Göran Hellström, Neoenergy, Lund och Stockholm
BOX 5 0005, SE-10 4 05 STOCKHOLM, SWEDEN, RECEPTION +46 8 673 95 00, FAX +46 8 15 56 70
BESÖK/VISIT: LILLA FRESCATIVÄGEN 4A, STOCKHOLM, [email protected]  HTTP://KVA.SE
T-BANA/METRO: Universitetet BUSS/BUS 40, 70: Universitetet norra
Geoenergi- två lokala projekt vid KTH och SU
Johan Tjernström, Akademiska Hus, Stockholm
Akademiska Hus har mycket ambitiösa energimål. Som ett led i strategin för att nå
energimålen har två större projekt genomförts i Stockholm:
•
•
etablering av geoenergisystem med 130 borrhål vid Arrheniuslaboratoriet, Frescati
central återvinning av värme från processkyla vid KTH Campus, ett projekt som kan komma att vidareutvecklas med ett geoenergisystem.
Även det nya campusområdet Albano, som kommer att byggas mellan KTH Campus och
Frescati, planeras försörjas med värme och kyla via geoenergi.
Djupborrning i den Skandinaviska fjällkedjan: COSC projektet
Christopher Juhlin, Geocentrum, Uppsala
Projektet Collisional Orogeny in the Scandinavian Caledonides (COSC) är en tvärvetenskaplig
undersökning av den Skandinaviska fjällkedjan. Upphöjning av fjällkedjan under de senaste
65 miljoner åren har blottat ett djupare avsnitt av jordskorpan. Genom att undersöka detta
avsnitt av den “fossila” Skandinaviska fjällkedjan kan vi få insikt om hur aktiva bergskedjor
fungerar, till exempel Himalaya där den pågående kontinentalkollisionen skapar ett område
med stor jordbävningsrisk. COSC bidrar också till vår kunskap om fjällkedjans hydrologi, ger
nya uppgifter om djupa temperaturgradienter för paleoklimatmodellering och potentialen
att utnyttja geotermiska energiresurser i området, bidrar med ny information om den djupa
biosfären och förbättrar vår förståelse av den geofysiska responsen av berget. Två 2,5 km
djupa kärnborrhål är viktiga komponenter i undersökningarna för att uppnå dessa mål.
Borrning av COSC-1 nära Åre visar att porvattnet är relativt färskt i hela borrhålet, vilket
innebär att ytvatten cirkulerar djupt nere i området. Temperaturen längst ner förväntas nå
närmare 60ºC när jämvikt nås, vilket ger en geotermisk gradient på över 20ºC / km. Generellt
stämmer de geofysiska mätningarna på ytan bra med iakttagelser i borrhålet. Nästa borrhål,
COSC-2, borras längre öster ut och kommer att gå igenom huvudförkastningen och ner i
urberget. Borrhålet kan borras tidigast 2017.
BOX 5 0005, SE-10 4 05 STOCKHOLM, SWEDEN, RECEPTION +46 8 673 95 00, FAX +46 8 15 56 70
BESÖK/VISIT: LILLA FRESCATIVÄGEN 4A, STOCKHOLM, [email protected]  HTTP://KVA.SE
T-BANA/METRO: Universitetet BUSS/BUS 40, 70: Universitetet norra