Del 5 Hur ska vi använda mark och vatten?
Del 5 Hur ska vi använda mark och vatten? I avsnittet Hur ska vi använda mark och vatten beskrivs de hänsynstagande som behöver finnas med när vi tänker och planerar. Det gäller att vi använder våra mark- och vattenområden på ett sätt som medger utveckling men också tar hänsyn till alla de värden som finns att bevara och säkra för kommande generationer Ulricehamnare. På följande sidor finns en karta över Ulricehamns kommun, en karta med oerhört mycket information. Här finns angivet var bebyggelse kan bli aktuell i framtiden, här finns de särskilt värdefulla naturområdena och här visas också var kulturlandskapet och en levande landsbygd ska prioriteras. Kartan innehåller mycket information och förklaringar till kartan finns på sidorna 66-69. Längst bak i häftet finns samma karta i större format och med markeringar i färg vilket gör den lättare att läsa. I detta avsnitt finns också riktlinjer, som kopplade till strategierna ska ge vår kommun en långsiktigt hållbar utveckling! Ulricehamns kommun är ovanligt rik på värdefull historia, det visar en mängd intressanta fornlämningar. Många av dem är av riksintresse. Vår kommun är också rik på natur som är värd att skydda. Vill ni veta mer om hur det ser ut i kommunen så finns det mesta beskrivet i översiktsplanens del 2 Kunskapskällan. I Kunskapskällan har vi bland annat beskrivit dessa områden och förklarat vilka olika typerna av skyddsklassificering som kan användas. Växtplats Ulricehamn - Del 1 63 Användning av mark och vatten Detta ska vi utveckla och bevara! 64 Växtplats Ulricehamn - Del 1 Växtplats Ulricehamn - Del 1 Användning av mark och vatten Längst bak i häftet hittar du en färglagd karta i skala 1:60 000! 65 Förklaringar till kartan BEBYGGELSEOMRÅDEN, EXPLOATERINGSOMRÅDEN OCH OMRÅDEN MED FÖRÄNDRAD ANVÄNDNING Samlad bebyggelse exkl (utpräglad) fritidshusbebyggelse Huvudsakligen bostadsområden för permanentboende. Bostadskomplement som skolor, daghem, butiker, lekområden, parker samt verksamheter av olika slag. Det lokala trafiknätet ingår också. Användning av mark och vatten Fritidshusbebyggelse Kan innehålla inslag av permanentboende. 66 Stor fritidsanläggning Markområde som iordningställts för en speciell fritidsverksamhet, ibland av turistiskt intresse. Tänkbart utbyggnadsområde för bostäder och bostadskomplement Planerade utbyggnader, vissa redovisade i detaljplaner. Tänkbart område för sjönära boende Tänkbart område för verksamheter, industrier mm Industriområden och andra områden för verksamheter med hög sysselsättningsgrad. Innefattar verksamheter som kan vara störande genom utsläpp och trafikalstring. Tänkbart område för bostäder inom område med gällande ÖP-fördjupning För några orter finns sedan tidigare antagna fördjupningar av översiktsplanen. Det gäller Trädet, Älmestad, Gällstad/Rånnaväg och Sanatorieskogen. Dessa gäller fortfarande. Tänkbart område för verksamheter inom område med gällande ÖPfördjupning För några orter finns sedan tidigare antagna fördjupningar av översiktsplanen. Det gäller Trädet, Älmestad, Gällstad/Rånnaväg och Sanatorieskogen. Dessa gäller fortfarande. Tänkbart område för större samlade vindkraftsanläggningar och befintligt verk. Områden med vindenerginivå >2400 Kwh per kvm och år samt minimun av intressekonflikter med andra allmänna intressen. I kommunen finns ett befintligt vindkraftverk. Befintligt reningsverk Befintlig avfallsanläggning Växtplats Ulricehamn - Del 1 OMRÅDEN DÄR NUVARANDE ANVÄNDNING BEHÅLLS OCH UTVECKLAS SAMT UTPRÄGLADE BEVARANDEOMRÅDEN. Kulturlandskap där levande landsbygd prioriteras Områden med bevarandevärt odlingslandskap. Närströvområde och område för friluftslivet med inslag av lokala naturvärden och kulturvärden. Lite större områden i anslutning till orterna, inom 500 m gångavstånd. Områdena innehåller elljusspår, utflyktsmål, lokala natur- och kulturvärden. Sammanhängande landsbygdsområde; jordbruk; skogsbruk;friluftsliv mm Områdena kan innehålla mindre jordbruk och viss bebyggelse. Den nuvarande markanvändningen ska prioriteras före andra anspråk. Inom dessa områden ska även hänsyn tas till skogsbruket och det rörliga friluftslivet. Område/ objekt av stort kulturmiljövärde Särskilt värdefulla kulturvärden. Tänkbara och befintliga bergtäkter. Sjö, vattendrag Sjöar och vattendrag med 100 - 300m strandskyddsområde. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Användning av mark och vatten Särskilt värdefullt naturområde. Naturreservat och Natura 2000-områden. På kartan anges endast skyddade områden. Fler särskilt värdefulla områden finns och ska beaktas vid exploatering. 67 GRÄNSER OCH STRÅK Gräns för område med gällande ÖP-fördjupning Gällstad – Rånnaväg, Norra Ås, Sanatorieskogen, Trädet samt Älmestad. De gamla kommundelsplanerna gäller inte längre. Gräns för områden där ÖP-fördjupning ska utarbetas Fördjupning ska utarbetas för Ulricehamns stad. Gräns för sammanhängande stråk av stor betydelse för turismen Område som har ett turistiskt intresse. Användning av mark och vatten Huvudväg, genomfart 68 Det robusta vägnätet Det vägnät som ska knyta samman kommunens olika delar. Föreslagen förbifart Alternativa lägen för Götalandsbanan Alternativt läge för tunnel till Götalandsbanan Alternativa lägen för omläggning av Rv 40 och trafikplatser enligt utredningar under 2001/2002 Komunens föreslagna sträckning för Rv 40 Särskilt viktig GC-led, vandringsled Riksintressen, se kunskapskällan del 2 Hinderyta för flygplats Inom den markerade hinderytan får inte uppföras objekt som är högre än 259 m ö h. Höjden är angedd med utgångspunkt från flygfältets höjd över havet, 179 m. Detta gäller den yttre delen av hinderstegen. Ju närmre flygplatsen man kommer desto lägre måste byggnadsverken vara för att inte tränga igenom hinderstegen. Om byggnadsverk tränger igenom hinderstegen kan detta medföra inskränkningar i flygtrafiken till och från flygplatsen. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Växtplats Ulricehamn - Del 1 Användning av mark och vatten Hinderyta för Timmele flygplats 69 Bebyggelsens utveckling och nybyggnation Bebyggelsestrukturen Bebyggelsestrukturen ska bibehållas och stärkas så att kommunen blir ett attraktivt alternativ till storstäderna. Mångfald och valfrihet är viktiga faktorer. Den pittoreska staden och det kulturhistoriska boendet på landsbygden är unikt. Närhet till naturen, arbetstillfällen, högre utbildning, korta avstånd och goda kommunikationer är andra faktorer viktiga för utveckling. Marknadsföring De goda möjligheterna för boende, rekreation och näringsliv i kommunen ska uppmärksammas och marknadsföras. Ekologisk omställning Ekologiskt byggande ska stimuleras och eftersträvas. Vid planering och exploatering av ny bebyggelse ska lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträvas (EOD). Kompletteringsbebyggelse Ny bebyggelse bör i första hand förläggas till områden med befintlig bebyggelse. Centralt boende för äldre, funktionshindrade och ungdomar bör skapas. Beakta jord- och skogsbruket Vid boendeexploatering ska jord- och skogsbrukets förutsättningar beaktas. Ersättning ska utgå om exploatering väsentligt minskar förutsättningarna för att bedriva jord- och skogsbruk. Riktlinjer Sjönära boende Enstaka sjönära boende uppmuntras, men sammanhållen sjönära bebyggelse ska koncentreras till ett fåtal platser. Prövning av mer än enstaka nybyggnation inom strandskyddsområde ska ske i detaljplan. 70 Landsbygdsboende Aktivt boende i gamla kulturhistoriska byggnader ska uppmuntras. Boendets kvaliteter på landsbygden ska uppmärksammas och alternativa boendeformer utvecklas. Ur sysselsättningssynpunkt bör turistsatsning och fritidsbebyggelse utvecklas på landsbygden. De mindre orternas särskilda värden vad gäller god livskvalitet ska tillvaratas och lyftas fram. Kommunen ska verka för goda kommunikationer och ett förbättrat vägnät på landsbygden. Utanför detaljplan bör inte byggnad uppföras inom de allmänna vägarnas byggnadsfria zon. Enligt Väglagen §47 gäller byggnads- Växtplats Ulricehamn - Del 1 fri zon på 12 m generellt på allmänna vägar. Undantaget är rv 46, länsvägar 157 och 182, här gäller 30 m, och rv 40 där zonen är 50 m. Fritidsbebyggelse Ny fritidsbebyggelse ska planeras så att den kan övergå i permanentboende. Speciell hänsyn ska tas till VA-lösningar och kommunikationer. VA-lösningar I områden med höga kultur- och naturvärden samt där möjligheterna att lösa VA-situationen på ett tillfredsställande sätt saknas, bör ingen ny bebyggelse komma till stånd. Permanentbostäder Vid villabebyggelse bör större tomter skapas. Byggnation ska ske med hänsyn till orternas speciella förutsättningar. Verksamhetsområden Vid planläggning av verksamhetsområden ska lämplighetsprövning ske av områdenas placering med hänsyn till verksamhetens art, inriktning och miljöpåverkan. Miljöstörande och trafikintensiv industri ska förläggas till därför lämpliga områden för att i största möjliga mån begränsa de negativa effekterna. Ny bebyggelse ska utformas med arkitektonisk och konstnärlig kvalitet. Skola och barnomsorg Lokalisering av skolor, förskolor och fritidshem ska ske i nära samarbete med övrig kommunal planering för att bästa möjliga helhetslösning ska uppnås. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Riktlinjer Handel Externetablering av detaljhandelsverksamhet ska därför prövas mycket restriktivt. Tillgängligheten till tätorternas centrumområden ska förbättras i fråga om skyltning, parkeringsplatser, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar mm. 71 Kommunikationer Vägar Vägnätet ska förstärkas enligt prioriteringen i den kommunala vägnätsplanen. Ny bebyggelse eller anläggning som kan påverka möjligheterna att bygga ut Riksväg 40 till motorväg ska inte tillåtas. Riksväg 46/ Länsväg 157 ska på sikt ledas förbi orterna i Ätradalen, Ulricehamns stad och Gällstad. Ny bebyggelse eller anläggning som kan påverka möjligheten att bygga ut förbifarterna ska inte tillåtas. Gång- och cykelvägar De oskyddade trafikanterna ska skyddas med åtgärder som hastighetsbegränsningar och utbyggande av separerade gång- och cykelvägar i enlighet med vad Nät- och trafiknätsanalysen föreslår. Åtgärder som försvårar eller förhindrar användningen av banvallarna som gång- och cykelvägar bör inte tillåtas. Järnvägen Ny bebyggelse eller anläggningar som kan påverka möjligheterna att bygga ut Götalandsbanan, stationen och resecentrumet ska inte tillåtas. Kollektivtrafik Vid viktiga knutpunkter, t ex Gällstad torg och Hökerum/ Tolkabro, ska det ges möjligheter för pendelparkering av bilar och cyklar. Hållplatsmiljöer ska utformas med hänsyn till tillgänglighet, säkerhet och trivsel, speciellt beträffande barn och funktionshindrade. Riktlinjer Kollektivtrafiktaxorna ska regleras och zonindelningen ses över inom Västtrafiks område med samordning över länsgränsen i öster. 72 Miljöanpassat transportsystem Kommunen ska satsa på ekologiskt hållbara transporter och i enlighet med kommande resepolicy välja fordon som går på alternativa bränslen. Resursnät Resursnätet ska anläggas genom att fiberoptiska kablar grävs ner i banvallarna och åtgärder som förhindrar detta bör inte tillåtas. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Turism och fritid Shoppingturism Utvecklingen i Gällstad ska utformas med hänsyn till att samhället förändrats från en traditionell fabriks- och tillverkningsort till att också vara ett stort handelscentrum. Ulricehamns stadskärna är unik och därmed av stort värde för turismen. Förändringar ska göras med försiktighet så att ortens särprägel bibehålls och förstärks. Naturturism Reservera ett område på Komosse från Björnön och söderut för publika aktiviteter. Kommunen ska verka för att en större besöksanläggning kan byggas vid den befintliga entrén. Sanatorieskogen ska reserveras för friluftslivet, genom naturreservat. Anlägg parkeringsytor, informationstavlor, toaletter och rastplatser i anslutning till de viktigaste naturreservaten. Friluftsliv och fritidsverksamhet Utred ett alternativt läge för en centralt belägen camping som ersättning för Prångens camping om den kommer att påverkas negativt av Götalandsbanans sträckning. Reservera mark i direkt anslutning till Ulricehamns Skicenter för utveckling av året-runt-verksamhet och stugboende. Allmänheten ska få större tillgänglighet till sjöarna genom att på lämpliga ställen etablera båthamnar och badplatser. Planering och val av lämpliga platser görs i samverkan med berörda parter och lokala intressen. I närströvområden och områden för friluftslivet med inslag av natur- och kulturvärden, bör åtgärder som hotar områdenas kvalitéer inte tillåtas. Detta bör även beaktas i andra områden som ligger i anslutning till kommunens tätorter och som har potential att kunna nyttjas som tätortsnära friluftsområde. Inom närströvområden och områden för friluftslivet med inslag av naturoch kulturvärden, bör skogsbruket ta särskild hänsyn till friluftslivets intressen. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Riktlinjer Bredda strandpromenaden genom Ulricehamn så att fler aktiviteter kan beredas plats som rullskidåkning, rullskridskor, turisttåg, och ridning. 73 Levande landsbygd Basservicen Kommunen ska om möjligt handla lokalt inom respektive verksamhetsområde för att medverka till en positiv utveckling för lanthandeln. Kommunen ska bibehålla och utveckla möjligheten till hemsändning av varor. Ambitionen är att lanthandelsaffärena och bygdeskolorna finnas kvar på orterna i framtiden. Samverkan mellan äldre och yngre Den lokala demokratin ska utvecklas så att underifrånperspektivet från medborgarna samverkar med kommunen och formar morgondagens samhälle. Ungdomars delaktighet ska särskilt beaktas. Kommunikationer Kollektivtrafiken och skolskjutsarna ska samordnas och utvecklas. Varje del av kommunen ska ha tillgång till en lokal landsortslinje i trafikhuvudmannens regi. Grusvägarna ska rustas upp och beläggas enligt den kommunala vägnätsplanen, det robusta vägnätet ska på sikt bilda förbindelselänkar mellan kommunens ytterområden och kommuncentrat. Det robusta vägnätet ska utformas så att varje ort har minst ett bra vägalternativ. Enskilda vägar är viktiga för ortsbefolkningen och bör hållas i en för bygden godtagbar standard. Modern telekommunikation ska finnas i hela kommunen, för företag och distansarbete. Riktlinjer Boende Kommunen är positiv till bostadsbebyggelse på landsbygden. Ny bebyggelse bör i första hand förläggas till områden med befintlig bebyggelse eller till områden av mindre intresse för jord- och skogsbruk. Kommunen är positiv till bostadsbebyggelse också i orter utanför bebyggelsestrukturens två verksamhetskorridorer, varför bygglov ska prövas positivt utanför detaljplan, om den inte anses försvåra framtida planläggning. Stora oexploaterade landsbygdsområden bör så långt som möjligt undantas från exploateringsåtgärder, som vägbyggnad och kraftledningsgator. 74 Öppet landskap Värna och bevara jordbruksföretagen så att det öppna landskapet bibehålls. Kombinerade lantbruksföretag och deltidsjordbruk ska stimuleras då boendet på gården är viktigt. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Näringsliv Att utveckla och skapa sysselsättning på landsbygden är angeläget. Även deltidsarbete är värdefullt för landsbygdsorternas arbetsmarknad. Riktlinjer Ungdomar Bra utbildning inom pendlingsavstånd, berikande föreningsliv och delaktighet i utvecklingsarbetet för bygden är positiva faktorer, som kan få ungdomar att stanna kvar eller att senare flytta tillbaka. Växtplats Ulricehamn - Del 1 75 Hållbar utveckling Agenda 21 Agenda 21 programmet ska vara kommunens riktlinje för omställningen mot ett hållbart samhälle med hållbara energi- och transportsystem. Konsekvensbeskrivning Vid åtgärder och beslut som ger en påtaglig påverkan på miljön och naturen, ska miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i beslutsunderlaget. Skydd av vatten Vid planering och exploatering av nya verksamheter och bebyggelse ska skyddet av våra grundvattentillgångar beaktas. Ekologiskt omhändertagande av dagvatten (EOD) ska eftersträvas. Näringsbelastningen på våra vattendrag ska inte överstiga vad naturen tål. Utbildningsinsatser Utbildnings- och informationsmaterial om ett hållbart samhälle ska finnas aktuellt och tillgängligt för skolans behov. Aktiva utbildningsinsatser ska göras brett inför uppdatering av agenda programmet. Riktlinjer Energi Kommunen har som strategi att både effektivisera användandet av energi och att öka inslaget av förnyelsebar råvara i den energi vi använder. Riktlinjer för kommunens arbete med omställning av energisystemet finns antagna i energiplan, med tillhörande värmeplaner och kommande vedeldningspolicy. En övergång från fossila bränslen ska fortlöpande ske till förnyelsebara energiformer. 76 Vindkraft Med tanke på kommunens landskapsmässiga karaktär bör i första hand enstaka verk etableras som väl integreras i landskapet. Vid etablering av ett antal verk bör dessa i första hand placeras i grupper, i därför avsett område, i stället för spridda i landskapet. Man bör också vid vistelse i landskapet inte uppleva mer än en grupp åt gången. För att vindkraftsverken inte ska störa och stjäla vind från varandra bör avståndet mellan verken vara sju gånger turbindiametern, dvs ca 300 - 400 meter. För att verken ska upplevas positivt i landskapet är utformningen viktig. Använd ljus diskret färg på torn och rotor, ingen kommersiell reklam på verken, inkoppling på elnätet ska ske via markkabel. I grupper bör eftersträvas att verken får samma storlek, färg, typ och samma antal rotorblad samt samma rotationshastighet och riktning. I närheten av samhällen och i områden med stor efterfrågan på mark för bebyggelse bör detaljplan krävas för utbyggnad av vindkraftsanläggningar. Detta gäller också vid etablering av grupper av vindkraftverk. I de flesta övriga fall bör lämplighetsprövningen ske i samband med bygglov. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Naturvård Ekologiskt särskilt känsliga områden Åtgärder bör inte ske som minskar de ekologiskt särskilt känsliga områdenas värden eller som kan medföra ytterligare negativa konsekvenser från ekologisk synpunkt. Den biologiska mångfalden Naturen bör brukas eller skötas så att den biologiska mångfalden gynnas. Plockhuggning kan vara en lämplig metod att använda vid brukning av granskog där man tidigare endast tagit ut virke utan att kalavverka. Vid överföring av jordbruksmark till skogsmark bör lövträd eftersträvas vid plantering. En större andel lövträd och döda träd bör eftersträvas i skogsmark. Värdefulla naturområden Kommunen ska i sin planering och verksamhet prioritera skydd av värdefulla naturområden så att de ej förstörs eller utarmas. Värdefulla naturområden som kommunen äger ska inte säljas om värdena hotas av en ny markanvändning. Vid exploatering ska jord- och skogsbrukets förutsättningar beaktas. Ersättning ska utgå om en exploatering väsentligen minskar förutsättningarna för att bedriva verksamheten. Strandskyddsområde Prövning av mer än enstaka nybyggnation inom strandskyddsområde ska ske i detaljplan. Täktverksamhet Krossberg ska användas istället för naturgrus. Nya grustäkter ska prövas mycket restriktivt. Nya täkter kan lokaliseras till de områden som utpekats i kommunens krossbergsinventering 1999. I närheten av dessa områden bör ingen exploatering göras som i framtiden kan hindra en bergtäktsverksamhet. Samordning av täktverksamhet bör ske inom kommunens närområde. Alternativ efterbehandling som gynnar den biologiska mångfalden kan bli aktuell. Så få täkter som möjligt bör vara öppna samtidigt, dock ska transportavståndet minimeras. Befintliga täkter utnyttjas i största möjliga utsträckning. Naturvårdsprogram Hänsyn ska tas till det framtida naturvårdsprogrammet vid den fysiska planeringen. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Riktlinjer Vattenreglering Någon ytterligare reglering av Tidans vattensystem bör inte ske. 77 Kulturmiljö Kulturvärden Kommunen ska slå vakt om bebyggelsemiljö och kulturlandskapet. Åtgärder som skadar de kulturhistoriska värdena bör inte tillåtas. Odlingslandskapet ska bevaras. Skogs- och jordbruksmark bör skötas så att kulturvärden inte förstörs. Landskapsbild och byggnadstradition Placering och utformning av byggnader ska ske med hänsyn till landskapsbilden och byggnadstraditionen. Detta gäller både i form av anpassning i läge och utformning samt material och färgsättning. Kulturminnesvård Kulturminnesvården ska ägnas särskild uppmärksamhet och utvecklas. Särskild vikt ska läggas vid de riksintressanta områdena, bland annat Ulricehamns stadskärna och Ätradalen. Riktlinjer Kulturmiljövårdsprogram Hänsyn ska tas till det framtida kulturmiljövårdsprogrammet, för hela kommunen, vid den fysiska planeringen. 78 Växtplats Ulricehamn - Del 1 Risker i samhället Miljöstörande industri Miljöstörande industri ska förläggas till därför lämpade områden för att i största möjligaste mån begränsa de negativa effekterna av sådan verksamhet. Skyddszoner för miljöfarlig verksamhet Skyddszoner kring miljöfarlig verksamhet ska läggas ut i enlighet med gällande rekommendationer i ”Bättre plats för arbete”. Generellt ska samlokalisering av miljöfarlig verksamhet eftersträvas. Uppställningsplatser för farligt gods ska anordnas utmed riksväg 40, vid Rasta Strängsered och mellan Toppsjön och Brunn, utmed riksväg 46 vid rastplatsen norr om Trädet samt utmed länsväg 157, norr om infarten till Närarp/Boarp. Trafikbuller Vid ny- och ombyggnation av vägar och bostäder ska trafikbullersituationen beaktas och Naturvårdsverkets förslag till riktvärden vara vägledande. Kraftledningar Av miljöskäl bör bostadsbebyggelse och anläggning där människor stadigvarande vistas placeras minst 50 meter från kraftledningar med minst 130 kv spänning. Radonrisker Vid planläggning och lovgivning ska radonproblemet beaktas. Byggande av bostäder och arbetslokaler på högriskmark ska genomföras med radonsäkert utförande och på normalriskmark med radonskyddat utförande. Översvämningsrisker Vid planläggning ska översvämningsriskerna vid Åsunden, Yttre Åsunden och Marsjöarna särskilt beaktas. Bygglov ska prövas mycket restriktivt. Ekologiskt känsliga områden I områden som är ekologiskt känsliga med avseende på en hög miljöbelastning, ska åtgärder som motverkar en positiv utveckling eller som medför en negativ utveckling undvikas. Exempel på detta är försurning och övergödning. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Riktlinjer Vattenreglering Nuvarande reglering av Åsunden, Yttre Åsunden och Tolken bör anpassas så att påtagligt negativa effekter inte uppstår för verksamheter, vattenförsörjning eller för ekosystemet. 79 Riktlinjer för de mjuka områdena Hänsyn ska tas i den fysiska planeringen till de riktlinjer som finns i form av program och planer för följande områdena: Program/ Plan Näringslivsprogram 1999 - 2002 Utbildning Skolplan Social omsorg Vård och omsorgplan Energi Energiplan och framtida värmeplaner Kulturverksamhet Kulturprogram Riktlinjer Område Arbete och företag 80 Växtplats Ulricehamn - Del 1 Vi ska skydda och samordna dessa intressen Områden att värna om - säkerställa. Exploatering får inte ske på ett sådant sätt att grunden för riksintressena urholkas. Riksintressenas värdebeskrivningar utgör utgångspunkten för bedömningar om exploateringsmöjligheter. Miljöanpassning kan vara att bebyggelse placeras och utformas med ledning av den lokala traditionen och så att landskapsbilden inte påverkas negativt. Speciellt viktiga att värna är riksintressenas värdekärnor, som ängs- och hagmarker, våtmarker, lövskogar och vattendrag. Åtgärder som avsevärt försvårar ett upprätthållande av det öppna landskapet ska undvikas. Åtgärder som skadar Komosse får inte tillåtas. En eventuell satsning på att marknadsföra och exploatera Komosse för turismen ska föregås av noggranna studier av åtgärdernas effekter. Vid anläggning av nya vägar, kraftledningar, industrier o dylikt, bör dessa lokaliseras till redan befintlig exploatering. Säkerställandet bedöms i stort vara tillgodosett genom den tillämpning av översiktsplanen som sker vid olika typer av prövning, som vid detaljplanering och bygglovshantering. Nedan redovisas särskilda säkerställanden utöver detta. I övrigt bedöms översiktsplanens strategier och riktlinjer ge erforderligt skydd. Naturvård För att skydda och bevara särskilt värdefull naturmiljö finns ett antal områden i kommunen som skyddas genom skyddsbestämmelser enligt miljöbalken. Se även översiktsplanens del 2 Kunskapskällan, avsnitt Naturvård. Kulturmiljö I Ätradalen säkerställs kulturmiljön i vissa delar genom att de ingår naturreservat. Den bebyggda miljöns kulturmiljövärde i Ulricehamns stad säkerställs genom särskilda bestämmelser i detaljplan. Kulturmiljöobjekt i kommunen säkerställs genom byggnadsminne med preciserade skötselanvisningar. Friluftsliv För merparten av riksintresset för friluftsliv gäller strandskyddsförordnande. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Nationella och regionala intressen Riksintressen ska redovisas och skyddas. I Kunskapskällan, del 2 i översiktsplanen redovisas riksintressena inom kommunen, områden som bedöms vara betydelsefulla ur ett nationellt perspektiv. Riksintresset för kulturmiljö är dock alltför generellt tilltaget. En anpassning till de faktiska förhållandena bör därför ske i vissa delar. 81 Nationella och regionala intressen Förväntade riksintressen eller motsvarande. Natura 2000-områden Natura 2000-områdena i Ulricehamns kommun ska ges samma behandling och hänsyn som naturreservat, eftersom de troligen på sikt kommer att bli naturreservat. 82 Väg- och Järnvägskorridorer I korridorerna för utbyggnad av riksväg 40 till motorväg, förbifarter och Götalandsbanan får inte etableringar göras som kan hindra eller allvarligt försvåra framtida utbyggnad av väg eller järnväg. Energi Tänkbart område för större samlade vindkraftsverk kan komma att hävdas som riksintresse för vindkraft. Mellankommunala intressen ska samordnas. Frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som berör två eller flera kommuner ska samordnas. En ombyggnad av riksväg 40 till motorvägsstandard och ett förverkligande av Götalandsbanan är två strategiskt viktiga mellankommunala utvecklingsprojekt. Ett annat projekt där mellankommunal dialog och samordning är av stor betydelse är Borås reservvattentäkt och bredbandsutbyggnad. Kollektivtrafiken är också en angelägen fråga att arbeta med för att få en bättre tillgänglighet i regionen, speciellt för arbets- och studieresor. En samverkan sker idag framförallt med de övriga Sjuhäradskommunerna, som utgör en del av Västra Götalandsregionen. Denna samverkan bör förstärkas och breddas ytterligare. Det är viktigt att Ulricehamn får en tydlig roll i dessa samarbeten. Miljökvalitetsnormer. I dagsläget finns endast tre stycken miljökvalitetsnormer framtagna, för NO2 (kvävedioxid), SO2 (svaveldioxid) samt Pb (bly) som främst härrör från biltrafiken. Dessa överskrids inte i Ulricehamns kommun. Det är framförallt storstadsregionerna som har problem med att klara normerna. Trafikutvecklingen är avgörande för om normerna kan komma att överskridas i kommunen i framtiden. Vi kommer därför att bevaka utvecklingen på området. Nya miljökvalitetsnormer är under utredning. Växtplats Ulricehamn - Del 1
© Copyright 2024