Del 2 Hur ska vi nå framtiden?
Del 2 Hur ska vi nå framtiden? I avsnittet Hur vi ska nå framtiden beskrivs de strategier, inom varje målområde, som vi behöver arbeta efter för att visionen och målen ska nås. Utifrån vår vision ska vi skapa en god framtida utveckling i Ulricehamns kommun. För att lyckas behöver vi välja ut vissa strategiskt viktiga åtgärder att fokusera på. Dessa strategier kommer att påverka planering och utförande av verksamhet i vår kommun inom ett antal viktiga områden. Vår ambition är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling, till glädje för både dagens och morgondagens Ulricehamnare! Växtplats Ulricehamn - Del 1 13 Bebyggelsestruktur Hela kommunen ska leva. Det gäller både den rena landsbygden, våra mindre orter och staden. Förutsättningarna skiljer sig dock mellan olika delar av kommunen. Det finns en tydlig struktur med två korsande verksamhetskorridorer, dels utmed riksväg 40, dels utmed riksväg 46/ länsväg 157. Här finns all typ av kommunikation och service samt en stor del av kommunens näringsliv. Utanför verksamhetsstråken är det landsbygdsbebyggelse. Kommunens tillväxt kommer troligtvis att ske till större delen inom dessa verksamhetskorridorer. Utanför dessa sker etablering troligt med anpassning till den levande landsbygden. Strategier Denna grundkaraktär är positiv för kommunen och möjliggör både mångfald och balans. Strukturen gör också att invånarna har nära till det mesta och att vi kan bevara större orörda områden utanför verksamhetskorridorer. Kommunen ska verka för att bibehålla denna struktur i sin fysiska planering. Framtida tillväxt ska ske inom ramen för en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk hållbar utveckling. 14 Kommunens struktur med många orter längs huvudvägarna rv 40 och rv 46/länsväg 157 Växtplats Ulricehamn - Del 1 Boende Karaktären av attraktiv boplats ska bibehållas. Befintliga boendekvalitéer ska ges stor uppmärksamhet och stärkas. Boplatsernas speciella förutsättningar ska tas hänsyn till vid nybyggnation. En låg exploateringsgrad bör eftersträvas med mer grönytor och större tomter. I Ulricehamns stad gäller detta endast i ytterområdena. Befintlig fritidsbebyggelse ska utvecklas och ges större möjlighet till permanentboende. Hantering av vatten och avlopp ska förbättras och kretsloppsanpassas om möjligt. Kommunen ska stimulera till att enskilda VA-anläggningar förändras till gemensamma anläggningar med större driftsäkerhet. Befintlig bebyggelse kan kompletteras med ny, om möjligt med sjönära läge. Möjligheterna för ekologiskt boende bör förbättras. Bebyggelse för ekologiskt boende ska anpassas och integreras i den omgivande naturen, enskilt eller i mindre grupper. Det finns goda möjligheter för ekologiskt boende i kommunen. Satsa på nytt sjönära boende vid Åsunden söder om Ulricehamns stad, samt vid Tolken och Strängseredssjön. Attraktiva lägen finns för både strandnära och sjönära boplatser på dessa platser. Koncentrera den nya bebyggelsen till några få platser med enstaka eller ett litet antal villor. Konflikt med andra intressen ska minimeras. Utöver sjöarna Åsunden, Tolken och Strängseredsjön finns ett antal mindre sjöar och åar där enstaka etablering kan ske. Dessa etableringar är enstaka objekt och genomförs var för sig. Underlätta för äldre att bo kvar i sina hemorter, seniorboende 55+. Planera för eget boende för äldre centralt i orterna, med inriktning på god miljö, trafiksäkerhet, tillgänglighet och tillgång till service. Driften ligger dock inte på kommunen, utan är beroende av privat engagemang. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Ungdomars möjlighet att bo kvar ska förbättras. Ge möjligheter för enkla ungdomsbostäder i centrala lägen, nära till service och kommunikationer. Okonventionella lösningar på ungdomsboendet bör utvecklas. 15 Kommunikationer Strategier Kommunen ska verka för utbyggnad och underhåll av hela vägnätet. Kommunen ska tillsammans med övriga kommuner verka för en utbyggnad av riksväg 40 till motorväg på sträckan Borås - Jönköping, med målsättning att byggstart sker senast år 2004. Kommunen ska arbeta för en fortsatt upprustning av de vägar som tillsammans benämns det robusta vägnätet. 16 Förslag till åtgärder i det robusta vägnätet Säkra trafikmiljöer ska skapas med speciell hänsyn till barn och äldre. Kommunen ska arbeta för att skapa trafiksäkra miljöer med minimerade personskaderisker. Känsliga områden, exempelvis utmed huvudgatorna i tätorten, ska byggas ut med separerad gång- och cykelväg. Speciell hänsyn ska också tas vid kommunala inrättningar där det rör sig mycket folk. Trafiknätsanalys, som redan genomförts för Ulricehamns tätort, ska utföras för övriga större samhällen. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Arbetet för ett miljöanpassat transportsystem ska fördjupas. Kommunen arbetar för en övergång till ekologiskt hållbara transporter. En resepolicy håller på att tas fram som innebär att man vid upphandling ska välja fordon som går på alternativa bränslen. Korta arbetsresor ska i hög grad ske med cykel eller till fots och arbetspendling till andra kommuner med kollektivtrafik och genom samåkning ska underlättas. Kommunen ska aktivt verka för Götalandsbanans utbyggnad och att en station anläggs och bildar resecentrum, med befintlig busstation. Götalandsbanan bör komma med i nästa revidering av Banverkets stomnätsplan. Det är viktigt för kommunens utveckling att få ett tågstopp i Ulricehamn. En tågstation ska anläggas i ett så centralt läge som möjligt, med hänsyn till säkerhets- och tillgänglighetsaspekterna och ska fungera som ett resecentrum för lokalbussar, fjärrbussar och tåg. Resecentrumet ska fungera som ett tvånodssystem mellan tågstationen och befintlig busstationen i Ulricehamn. Alla bussar bör stanna vid både tågstationen och befintlig bussstation centralt i staden. Detta för att hela reskedjan från dörr till dörr ska fungera. Möjlighet att lämna bilen på elladdning/ tankning ska finnas i anslutning till resecentrumet. Utbyggnaden av cykelleder på banvallarna fortsätter. Asfalteringen av de före detta banvallarna fortsätter. Projektet sträcker sig från Jönköping till Varberg och finansierias bl a med statsbidrag. Lokalt resursnät för telefoni och data ska byggas i hela kommunen. Resursnätet ska med bredbandsteknik förbättra informationsteknologins möjligheter för kommunens verksamheter, näringslivet och medborgarna. Samhällen som ligger utmed de gamla banvallarna samt Ulricehamns stad ansluts via nedgrävd fiberoptisk kabel. Kommunikationen mot övriga samhällen sker i första skedet med radiolänkförbindelse. Det finns ett tryck på nya kommunikationsmaster. Kommunen strävar efter att samlokalisera dessa i enlighet med länsstyrelsens policy för lokalisering och hantering. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Kommunen ska, genom Västtrafik AB, utveckla kollektivtrafiken med ökad tillgänglighet och turtäthet. Tillgängligheten ska förbättras såväl inom Ulricehamns stad som på landsbygden. Speciellt viktigt är det att förbättra tillgängligheten för barn, äldre och funktionshindrade, både genom fysisk utformning och bättre kollektivtrafik. Resurserna ska disponeras bättre genom att delar av kollektivtrafiken i framtiden blir anropsstyrd och genom bättre samordning av linjer vid viktiga knutpunkter. Samordning ska också ske mellan linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst. Resor för arbete och studier ska prioriteras. Prioriterad regiontrafik är bussar till/från Jönköping och Borås 17 Arbete och företag En väl utbyggd infrastruktur är en grundförutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Var fjärde ulricehamnare har sitt arbete utanför kommunens gränser. För att ge ulricehamnarna tillgång till omkringliggande orters arbets- och utbildningsutbud krävs snabba och säkra kommunikationer. Tillgång på välutbildad arbetskraft är av grundläggande betydelse för alla företag. Ulricehamns kommun ska verka för en fortsatt utveckling av utbildningsmöjligheterna för att kunna erbjuda företagen kompetent och välutbildad arbetskraft. Skolorna i Ulricehamn ska vidareutveckla och fördjupa samarbetet med näringslivet i Ulricehamn och med högskolorna i närområdet, i avsikt att skapa ett större intresse hos eleven för högre studier eller de yrkesförberedande programmen. God infrastruktur inom tele-/datakommunikation har stor betydelse vid företagens val av etableringsort. Mot bakgrund av en alltmer ökande e-handel till konsumenter och business-to-business ska Ulricehamns kommun kunna erbjuda företag ett lokalt kommunikationsnät med anslutningsmöjligheter till bl a Internet. Strategier En ständigt pågående översyn av handläggningsrutiner, taxor, avgifter och regelverk ska ske. Näringslivet ska erbjudas konkurrenskraftiga alternativ vad avser mark och teknisk försörjning samt boendeformer, social service och utbildning. Kommunen ska genom sitt energibolag, inom distrubutionsområdet, erbjuda företagen en säker elförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Ledig industrimark finns i de flesta orterna, inklusive Ulricehamns stad. Låga markoch lokalkostnader ska erbjudas för att skapa förutsättningar för olika typer av etableringar. 18 Kommunen ser positivt på en utveckling av det lokala näringslivet. Genom ett stimulerande klimat kan nya marknadsnischer utvecklas. En kreativ miljö kan medverka till nyetableringar och avknoppningsföretag. För att skapa en bättre balans på arbetsmarknaden bör en utveckling av fler tjänsteföretag eftersträvas. Att utveckla och skapa sysselsättning på landsbygden är angeläget. Kvinnligt företagande och entreprenörskap bör utvecklas för att skapa ett större utbud av arbetstillfällen. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Bästa möjliga lokalisering av nya verksamheter ska eftersträvas. Företag med behov av skyltlägen ur marknadsföringssynpunkt och god trafiktillgänglighet ska i möjligaste mån erbjudas attraktiva trafikorienterade lägen, speciellt intill riksväg 40s trafikplatser. Sällanköpsföretag, företag som riktar sig mot andra företag och logistikförtag är målgruppen. Den växande tjänsteproducerande sektorn har andra markbehov än den traditionella industrin. Behovet av centrumnära mark för tjänsteproducerande företag bör därför också beaktas. Externetableringar ska undvikas, för att stärka Ulricehamns stad som handelscentrum. Kommunen har en lång handelstradition och lockar besökare från andra orter. Ulricehamns stadskärna ska stärkas genom att detaljhandelsverksamheten ska bibehållas och förstärkas. Gällstad med kringliggande orter ska stärkas som handelscentrum inom trikå. Externetablering av dagligvaruoch detaljhandelsverksamhet ska prövas mycket restriktivt. Definitionen på extern handel är handel minst 1500 kvm BTA utanför etablerade stadsdelseller tätortscentra och som ej kan klassas som bostadsorienterad handel. Stor andel bilkunder. Det ska eftersträvas att lanthandelsbutikerna bevaras. Tillgång till dagligvarubutik inom rimliga avstånd är en förutsättning för ett fortsatt boende och därmed utveckling av våra mindre tätorter och landsbygden. Hemsändningsbidrag ska ges, även fortsättningsvis, för att stärka lanthandeln. Tillsammans med företrädare för handel och fastighetsägare ska kommunen verka för en förstärkning av den lokala handelns konkurrensmöjligheter. Ulricehamns kommun ska marknadsföras som ett intressant alternativ för internationella företag och kvalificerad arbetskraft. För att höras och synas på den globala marknaden krävs både samarbete i en större region och en tydlig profilering. Genom befintliga nätverk (West Sweden, Ecos-Ouverture-nätverket, vänorter) och deltagande på internationella mässor tillsammans med Ulricehamnsföretagen kan nya möjligheter skapas. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Tillgängligheten till tätorternas centrumområden ska förbättras, för alla trafikanter, i fråga om skyltning, parkeringsplatser, kollektivtrafik, gångoch cykelvägar. 19 Marknadsför och sprid information om EU-projekt och internationell lansering. Ulricehamns kommun ska arbeta aktivt med att sprida information till det lokala näringslivet om EU och möjligheter att delta i olika näringslivsrelaterade projekt. Genom samarbete med organisationer som ALMI Väst AB, Exportrådet och Västsvenska Handelskammaren ska företag i Ulricehamn erbjudas stöd vid internationell lansering. Strategier Jord- och skogsbruksföretagen ska stödjas. Jord- och skogsbruksföretagen är viktiga näringar i Ulricehamns kommun. De är viktiga bl a för arbetstillfällen, natur- och kultur, miljövård, turism, levande landsbygd, skogsråvara och närproduktion av livsmedel. I samarbete med jord- och skogsbruken ska de natur- och miljövärden som ett aktivt jordbruk skapar tillvaratas. Jordbruket arbetar till stor del under svåra odlingsbetingelser. I den mån kommunen har möjlighet att stödja denna näring bör kommunen verka för att så sker. En viktig fråga är det finmaskiga vägnätet. 20 Växtplats Ulricehamn - Del 1 Turism och fritid Shoppingturismen i Gällstad med omnejd och i Ulricehamns stadskärna ska utvecklas i samverkan med näringslivet utan att de genuina miljöerna förstörs. I Gällstad ska infrastrukturen utvecklas så att samhället kan ta emot en miljon besökare per år. All nyetablering i såväl Ulricehamns stad som i Gällstad ska anpassas till respektive samhälles karaktär. Komosse ska utvecklas till ett internationellt besöksmål och lärcenter. Besökscentrum och vandringsstigar mm behöver anordnas för att främja denna utveckling. Komosse är av internationellt värde för naturvården. Mossen är utpekad som riksintresse för naturvård och skyddad som naturreservat. En utveckling av området som besöksmål ska ske i enlighet med gällande lagstiftning och utan att riskera områdets naturvärden. Samordning ska ske med Tranemo och Jönköpings kommun. Kommunen ska uppmuntra etableringen av handel och service längs banvallarna. Handel och service riktad mot turism längs de planerade cykellederna på banvallarna ska stimuleras. Upplevelserna höjs utmed sträckan och sysselsättningen och försörjningen kan på detta sätt öka på landsbygden. Kommunen ska göra naturen tillgänglig genom gröna korridorer. Gröna korridorer/ kilar ut i naturen ska finnas på alla orter till gagn för såväl det lokala friluftslivet som för naturturismen. Naturreservat och riksintressanta naturområden ska vårdas och bevaras. Områdena ska göras tillgängliga, på naturens villkor, genom anläggande av parkeringar, naturstigar och informationstavlor. De känsligaste områdena som inte tål besökare ska inte marknadsföras. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Kommunen ska tillsammans med berörda kommuner arbeta för att utveckla kanotturismen i Ätran söder om Åsunden. Kanotturismen ska i första hand utvecklas längs Ätran från Åsunden och söderut. För att skapa förutsättningar för en hållbar verksamhet bör övernattningsplatser, lyft och landtransporter ordnas samt tak för nyttjandegraden införas. Kanotturism i Ätran norr om Åsunden ska inte marknadsföras. 21 Ersättningsmark för en stadsnära camping bör utredas. Om utbyggnaden av Götalandsbanan inverkar negativt på den stadsnära campingen bör denna ersättas på annan plats. Mark för utveckling av natur- och äventyrsaktiviteter ska reserveras på och kring Vistbergen. Kommunen ska verka för att natur- och äventyrsaktiviteter kan utvecklas på Vistbergen. Även boende i form av stugor bör tillåtas för att skapa förutsättningar för året-runt-verksamhet vid Ulricehamns Skicenter. Bergsklättring är inte lämpligt i området då risk för störning av känslig fågelfauna föreligger. Natur- och kulturmiljöerna i Ätrans dalgång ska bevaras. Ätrans dalgång har många natur- och kulturmiljöer som måste bevaras. Området ska marknadsföras och ansvaret för detta att göra urvalet bör åläggas Ekomuseum Falbygden – Ätradalen. All exploatering inom Lassalyckans friluftsområde som inskränker det rörliga friluftslivet ska undvikas. Lassalyckans friluftsområde är viktigt för det rörliga friluftslivet och ska så långt det är möjligt bevaras. Nödvändiga intrång ska planeras i samråd med berörda föreningar och organisationer. Strategier Allmänhetens tillträde till våra sjöar ska säkerställas genom ökad tillgänglighet. Vi ska värna om allmänhetens kontakt med vattnet. Våra sjöar ska göras tillgängliga genom båthamnar och badplatser. Även mark för landstigningsplatser/rastplatser ska reserveras och iordningsställs. Särskilda planer bör utarbetas i samverkan med alla berörda intressenter, som exempelvis angränsande kommuner, fiskevårdsområden och markägare. 22 Kommunen ska, tillsammans med det lokala föreningslivet, ytterligare stärka och utveckla utbudet av fritidsaktiviteter. Kommunens samlade fritidsverksamhet ska utgöra en betydande stimulans för såväl kommunens nuvarande som presumtiva invånare. I samverkan med det lokala föreningslivet kan verksamheten utvecklas ytterligare och en positiv bild spridas av kommunen. Aktiviteter som stärker folkhälsan ska prioriteras. Verksamheten ska kännetecknas av ett kundorienterat perspektiv där hög service, kostnadseffektivitet och fortgående kvalitetsoch verksamhetsutveckling ska sättas i centrum. Användandet av kommunens idrottsanläggningar ska vidareutvecklas och kommunens ställning som längdskidcentrum stärkas. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Levande landsbygd Kommunen ska verka för och utveckla basservicen. Utbud, kvalitet och tillgänglighet till service är avgörande för orternas utveckling. Basservicens två viktigaste komponenter är skola och affär. Skolan bör stärkas och utvecklas till lokala kunskapscentrum, genom att barnomsorg, bibliotek, föreningsliv och bygdegårdsverksamhet samordnas till skolområdet, där så är möjligt. Livsmedelsaffären behöver i framtiden ”fler ben att stå på”. En möjlighet är att nyttja affärslokalen för post, tipstjänst, andra handelsvaror osv. Genom att marknadsföra hemsändning till privatpersoner ska lanthandeln gynnas. Kommunen bör pröva viss lokal upphandling genom affären. Gemensam distributionscentral kan möjliggöra lägre inköpspriser för handlaren. Samverkan och de mjuka aspekterna ska lyftas fram. Byalag/ utvecklingsgrupper ska få möjlighet att, i samverkan med ortens befolkning och företag, arbeta med underifrånperspektivet. Ökad demokrati med stor delaktighet ska prägla bygdens utveckling. De mjuka aspekterna, som god folkhälsa och inre harmoni, ska också lyftas fram. Boendemiljön ska marknadsföras. Vacker natur, sjönära lägen, trygg miljö, närheten till mycket samt att kunna välja tystnaden är viktiga faktorer att lyfta fram. Äldres möjlighet att bo kvar på sin ort ska underlättas genom seniorboende eller utökad stödservice. Verksamhet och utvecklingsarbete för bygden ska anpassa så att ungdomar blir delaktiga, trivs och känner att de kan påverka. En positiv ungdomstid kan påverka intresset för att återvända till bygden senare i livet. Ungdomars möjlighet att bo kvar ska beaktas. Befintlig fritidsbebyggelse ska utvecklas och ges större möjlighet till permanentboende. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Kommunen ska verka för ett öppet landskap. Ett levande och öppet landskap med odling och betande djur värderas högt av medborgarna. Kommunen ska stödja en sådan inriktning. All jordbruksmark är i princip viktig att bevara för framtiden. Det kan dock inte uteslutas att jordbruksmark kan behöva tas i anspråk för annat ändamål. Sådan exploatering bör om möjligt styras till de områden som har de sämsta odlingsförutsättningarna och lågt bevarandevärde ur natur- och kulturmiljösynpunkt. Med odlingsförutsättningar avses jordarnas produktionsförmåga och uthållighet. Klassning av jordbruksmarken bör ingå i konsekvensbeskrivningen i samband med eventuell planering av exploatering. 23 Kommunikationer bör förbättras. Turtätheten kan förbättras genom en alltmer samordnad kollektivtrafik. Telekommunikationen förbättras genom att ett resursnät byggs ut i hela kommunen. Nätets stomme ska bestå av bredband med länkar till kommunens yttre områden. Varje ort ska ha ett bra vägalternativ, i det robusta vägnätet. Kommunen ska verka för att det finmaskiga vägnätet underhålls. Ansvaret ligger hos Vägverket Strategier Näringslivet ska ges utvecklingsmöjligheter. Kommunen ser positivt på en utveckling av det lokala näringslivet. Livskraftiga företag med utvecklingsmöjligheter skapar nya arbetstillfällen och underlag för service. 24 Växtplats Ulricehamn - Del 1 Utbildning En positiv helhetssyn på lärande, kunskap och mognad ska råda. Ulricehamns kommun ska vara en attraktiv plats där man vill att ens barn ska växa upp till en god framtid. Att barnomsorgen är av hög kvalitet och att det finns valfrihet är viktiga faktorer för kommunens utveckling. För att skapa en grund för en god livskvalitet ska familjens behov av barnomsorg och fritidsaktiviteter tillgodoses. Alla barn i kommunen ska ha möjlighet att få en god utbildning och ska lämna skolan med hög motivation för ett livslångt lärande. Kvaliteten garanteras genom att det finns många alternativ med skiftande pedagogisk inriktning. Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska prioriteras, bl a genom tidiga insatser i förskolan. Alla elever ska stimuleras i sin kunskapsutveckling. Skolan ska stimulera barns nyfikenhet och lust att lära. Trygghet och arbetsro ska skapas för att ge en god inlärningsmiljö. Det är viktigt att klasserna inte blir för stora och att skolorna reagerar omedelbart mot tendenser till mobbning. Varje barn ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Alla elever ska varje termin få tillfälle att deltaga i ett utvecklingssamtal. Marknadsför de många möjligheterna inom utbildningsområdet. Områden som bör lyftas fram i kommunens marknadsföring är: Mångfald och variation inom barnomsorgen så att barns individuella behov tillgodoses. Ett aktivt kvalitetsarbete som ska garantera fortsatt goda resultat i kommunens skolor. Företagargymnasiet, Hälsogymnasiet och Teknikprogrammet som ska utvecklas till spetsområden inom gymnasieutbildningens breda utbud av program. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Livslångt lärande eftersträvas. Alla barn i Ulricehamns kommun ska ges en god start i livet genom gedigen utbildning. I kommunen verkar vi för att våra elever ska ha goda baskunskaper och trivas i skolan. Kompetensutveckling är ett prioriterat område för att skapa bättre tillväxtmöjligheter. Ett livslångt lärande höjer utbildningsnivån i vår kommun och ökar möjligheterna att tillgodose näringslivets behov av kompetent personal. Samverkan med högskolan i Borås om utlokalisering av högskoleverksamhet är viktig för att möta de kompetensbehov som både befolkning och näringsliv har i Ulricehamns kommun. Kommunen ska verka för ett utvecklat samarbete med högskolor och universitet så att fler högre uppdragsutbildningar och distansbaserad undervisning kan erbjudas kommuninvånarna. 25 Bättre koppling mellan teori och praktik. I grundskolan ska särskild uppmärksamhet ges projekt som syftar till att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen. I samarbete med näringslivet ska olika former av lärlingsutbildning utvecklas. Demokratifrågorna och det lokala perspektivet ska lyftas fram. Nya former för elev- och föräldrainflytande ska utvecklas. Eleverna ska lära sig att samarbeta och ta ansvar för gemensamma frågor. Skolorna på landsbygden ska utvecklas till lokala kunskapscentrum, där bibliotek, ITcafé och mötesplatser integreras. IT-tekniken ska nyttjas på bästa sätt för att nå ny kunskap och ökad tillgänglighet till omvärlden. Lokala kunskapscentrum ska utvecklas. Befintliga skolor ska i möjligaste mån bibehållas. På landsbygden bör skolorna utvecklas till lokala kunskapscentrum och integrera bibliotek, studiecirklar, mötesplats i lokalerna. Strategier Kvalitén ska hela tiden förstärkas. Skolans kvalitet ska förstärkas ytterligare genom valfrihet, kvalitetsuppföljning, ekonomisk prioritering, ökad lokal självständighet, utveckling av mångfald och profilering samt uppvärdering av läraryrket och ledarskapet i skolan. 26 Växtplats Ulricehamn - Del 1 Social omsorg Verksamheterna inom social omsorg ska bedrivas med en helhetssyn där individen, speciellt barnen, sätts i centrum och kvalitet är viktigt. Barns bästa, vikten av att lyssna till barn, deras rätt till liv och utveckling samt varje barns rätt att utan diskriminering få ta del av sina rättigheter ska prägla arbetet. Kommunen ska ta ett ökat ansvar inom handikappområdet. Föräldrars attityder och synsätt, när det gäller vård och omhändertagande av funktionshindrade barn och ungdomar, har förändrats åt att kommunen ska ta ett större ansvar. Gruppen funktionshandikappade barn och ungdomar kommer troligen att öka. Yngre vuxna med någon eller några av diagnoserna autism, damp, adhd eller psykisk sjukdom som inte är utvecklingsstörda har också tillkommit som grupp. Detta kräver en ny verksamhet med speciell inriktning både vad avser boende och sysselsättning. På sikt kommer psykiatriverksamheten för vuxna med svår autism och/eller damp att öka, vilket ställer krav på såväl boende som dagverksamhet. Korttidsplatser ska finnas för familjer med behov av avlastning. Delaktighet, medbestämmande och samverkan med bl a anhöriga ska ha hög prioritet. Möjligheterna till kvarboende i sitt ordinära boende ska förbättras och utökas. Äldrevården ska bygga på respekt för individens integritet och rätt till självbestämmande. De äldre som vill bo kvar hemma ska kunna göra det, därför måste såväl den öppna hemtjänsten som hemsjukvården vara väl utbyggd och samarbeta för ett tryggt omhändertagande. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Individens hela livssituation ska beaktas vid stödinsatser. Socialtjänstens arbete ska bygga på respekt för individens integritet. Vård och stöd ska ges i ett tidigt skede för att undvika problem i framtiden. Insatserna ska så långt möjligt utföras i samråd med individen. Socialtjänsten ska satsa ytterligare på förebyggande arbete och samarbete mellan skola, barnomsorg, primärvård, arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst. Kommunens samlade resurser ska användas på ett för individen optimalt sätt. Samarbete inom ramen för grundskolans Växtkraft i år 7 - 9 ska införas även i år 4 - 6. Vi ska arbeta för en drogfri miljö. Kommunen kommer också att få ett ökat ansvar för personer som inte klarar ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden och ansvaret för förmedling av arbete kan också på sikt överföras till kommunen. Tillgängligheten till socialtjänsten ska öka genom satsningar på service till enskilda genom tidiga kontakter med personer som har behov av stöd genom insatser direkt ute i samhället. 27 De äldres behov av service och omvårdnad ska utgå från individens behov. Målsättningen ska vara att skapa förutsättningar för de äldre att bo kvar i det egna hemmet så länge de själva vill och kan. Möjlighet till seniorboende ska skapas i centrala lägen i orterna. Även andra former av mellanboende kan bli aktuella. Inom seniorboende finns utrymmen för gemenskap och samvaro samt en viss service, beroende på den inriktning som anläggningen har. Driften ligger dock inte på kommunen, utan är beroende av privat engagemang. För dem som önskar använda sig av särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade bör den enskildes önskemål i möjligaste mån tillgodoses. De äldres möjlighet att transportera sig ska öka genom en mer resenärsanpassad kollektivtrafik, förbättrad färdtjänst med anropsstyrd trafik och gemensam beställningscentral i Sjuhäradsregionen. Strategier Kommunen ska arbeta förebyggande för att klara vård- och omsorg i framtiden. Uppsökande verksamhet måste organiseras och de äldres säkerhet behöver tryggas. En viktig samarbetspartner är frivilligorganisationer. Nya verksamhetsformer och alternativ bör skapas, som seniorboende och privata entreprenörer. Rehabilitering i vardagen är nödvändigt för att ta till vara de resurser varje människa har. En rehabenhet med korttidsplatser och boende för personer med speciella omvårdnadsbehov bör ordnas. Kommunen behöver profilera sig bättre, både när det gäller gymnasieskolans omvårdnadsprogram och som attraktiv arbetsgivare, för att klara framtida behov då allt fler blir äldre. 28 Växtplats Ulricehamn - Del 1 Hållbar utveckling All tillväxt ska ske inom ramen för en ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling. Kommunen ska föregå med gott exempel. Goda exempel är de projekt som pågår inom ramen för Lokalt investeringsprogram för ekologisk omställning (LIP). Delprojekten har direkt bäring på användningen av mark och vatten. Delprojekten har en kort genomförandeperiod, tre år, men verkningarna ska ge effekt under lång tid. Som exempel kan nämnas utveckling och utbyggnaden av fjärrvärme och cykelleder. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Omställningen till en ekologisk hållbar utveckling ska genomsyra den fysiska planeringen. Samverkan ska ske via de olika sakområdena som beskrivs i översiktsplanen och planeringsunderlag som energiplan, olika projektplaner och Agenda 21. Stor vikt ska läggas på arbetet i skolan, för att öka medvetenheten hos morgondagens medborgare och beslutsfattare, barnen. Arbetet ska ske med ett underifrånperspektiv, där alla kan medverka och bidra till en hållbar utveckling. 29 Ett mera miljövänligt transportsystem är en nyckelfråga för den hållbara utvecklingen. En förbättrad kollektivtrafik och biologiskt baserade drivmedel som biogas och etanol är viktiga faktorer. Även här ska kommunen fungera som det goda exemplet. Kollektivtrafiken har ekonomiskt svårt att lösa våra transportbehov lokalt, då underlaget i kommunens landsbygd är litet. Kollektivtrafiken kan dock bli betydligt bättre än i dag och bör främst kunna ta andelar från bilpendlingen till andra kommuner. Kommunen ska verka för en levande landsbygd. Ett samspel mellan stad och land är en förutsättning för en hållbar utveckling med bevarande av den biologiska mångfalden och fungerande kretslopp. De betade öppna markerna är en miljö som är av stor betydelse för den biologiska mångfalden i vår kommun. Landsbygdens förmåga att producera närproducerade livsmedel, råvaror för industrin och energiproduktion är vital för att minimera transporter och knyta kretsloppet stad och land. På sikt är det nödvändigt att återföra näringsämnen från avloppsvattnet till livsmedelsproduktionen. I dagsläget är dock metoden för detta inte klarlagd. Strategier Barriärer kan skapas vid exploatering av mark och vatten. Dessa ska undvikas om de väsenligt hindrar arters utveckling och rörlighet. Vägar kan exempelvis helt skära av en arts möjlighet att röra sig i sitt naturliga område och på sikt slå undan dess möjlighet att överleva där. För att minska detta problem kan olika kompensationsåtgärder utföras, som viltbroar, vandringsvägar för fisk eller häckningsplattformar. 30 Vi ska hålla en beredskap för att avfallshanteringen kan komma att kräva mer ytor. Detta dels för lakvattenhantering, dels för sorteringsändamål och kompostering. Avfallshanteringen ska fortsätta att utvecklas mot ett hållbart system. Avfallsmängderna ska minskas. Avfallshanteringen är i kraftig omställning där vi inte kan se de slutliga lösningarna. För närvarande styrs avfallshanteringen i stor utsträckning av den nya deponiskatten. Denna verkar styrande mot förbränning av avfall, vilket inte var syftet. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Energi För att nå energimålen krävs en ständig uppföljning. Energiplanen ska vara kommunens riktlinje för omställningen mot ett hållbart energisystem. Energiplanen ska uppdateras minst en gång per mandatperiod. En energiplanegrupp ska inrättas med representanter för kommunens förvaltningar och bolag. Gruppen ska initiera åtgärder inom energiområdet och följa upp resultaten. Fjärrvärmen ska byggas ut och baseras på förnyelsebar energi. Till energiplanen hör även mer detaljerade värmeplaner. I dag finns endast en värmeplan för Ulricehamns stad framtagen. Värmeplaner ska dock också upprättas för Blidsberg, Dalum, Gällstad, Hökerum och Timmele. Ytterligare anslutning till fjärrvärmenätet av kommunens och STUBOs fastigheter ska utredas. Ulricehamns Energi ska marknadsföra fjärrvärme till icke kommunala bolag och fastigheter. Utsläppen från energisektorn ska minskas och kontrolleras. Halten av föroreningar från energisektorn ska mätas. Ett förslag till vedeldningspolicy har arbetats fram och ska fastställas. Information ska ges och krav ställas kring miljöproblemen vid vedeldning. Energianvändningen ska minska. Upprustningsprogram ska genomföras för kommunens fastigheter och motsvarande program för STUBOs fastigheter ska uppdateras. Arbetet ska präglas av ständiga förbättringar. Genom en utökad energirådgivning ska energieffektivisering uppnås även hos privata fastighetsägare. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Användningen av förnybara energislag ska öka. I de fastigheter som ägs av kommunen eller dess bolag och som inte kan fjärrvärmeanslutas ska användningen av biobränslen öka. Gas från avfallsdeponin ska användas för energiutvinning. Genom energirådgivningen ska råd och tips ges om vedeldning, solfångare mm. Större samlade vindkraftverksanläggningar bör i första hand etableras i därför avsett område. Enstaka etableringar kan efter prövning etableras även i andra områden, om vindförhållanden och de allmänna intressena så medger. Möjligheterna att använda förnybar energi i nyexploateringsområden ska uppmärksammas. 31 Naturvård Kommunala naturreservat kan skapas för att måna om värdefulla naturområden. I den mån värdefulla naturområden riskerar att gå förlorade genom skogsavverkning eller annan exploatering ska kommunen överväga att skydda dessa genom reservatsbildning. I första hand prioriteras tätortsnära områden som är av betydelse på grund av sitt biologiska innehåll, friluftsliv eller skönhetsvärde. Med lydelsen ”biologiskt innehåll” avses i första hand områden där rödlistade arter, dvs arter som löper risk att utrotas, finns och där det finns förutsättningar att hysa livskraftiga populationer. Naturmiljöer som Ulricehamns kommun har ett särskilt ansvar för nationellt och globalt ingår också. Intrång ska ersättas. Intrång i enskilda markägares äganderätt och brukande som är mer än ringa ska lösas så att markägaren inte drabbas av ekonomisk skada. Ersättning kan exempelvis, förutom genom ekonomiskt vederlag, ske i form av ersättningsmark eller hjälp med investeringar som krävs för en modern drift av jord- och skogsbruk, som byggande av ladugård, ny vattentäkt etc. Strategier Förlust av värdefull natur vid exploatering ska kompenseras. Kompensationsåtgärder ska vidtas för att ersätta/ minimera skadan. Detta kan ske genom nyskapande av miljöer t ex våtmarker. En annan åtgärd kan vara bildande av naturreservat för att skydda ett annat värdefullt naturområde än det som förstörts. Omfattningen av kompensationen kräver ofta att en större areal ersätts eftersom många värden som gått förlorade inte kan ersättas direkt. 32 Krossberg ska föredras framför naturgrus. Kommunen ska se positivt på nya bergtäkter i kommunen om det går att förena med de allmänna intressena. Kommunens krossbergsinventering bör vara vägledande. Mindre enstaka etableringar kan efter prövning etableras även i andra områden, om kvaliteten och andra allmänna intressen så medger. Vid efterbehandling ska man, i den mån det är lämpligt arbeta för att bevara eller skapa naturvärden. Exempelvis kan man i bergtäkter lämna branter som kan utgöra lämpliga boplatser för berguv. Samrådsplikt för husbehovstäkt bör införas inom riksintressena Hössna och Ätradalen. Kommunen ska säkerställa tätortsnära naturområden som naturreservat eller genom planläggning. Ett varierat utbud av grönområden som skötta parker, kulturlandskap (ängar, betesmarker) och naturskogar ska finnas inom cykelavstånd (3 km) Växtplats Ulricehamn - Del 1 från tätorterna. Exempel på lämpliga områden är Sanatorieskogen, lövskogen öster och norr om sim- och sporthallen, Åsabacken, ravinerna och ridvägarna i Timmele samt Ätrans utlopp i Åsunden. Kommunen ska vara ett föredöme för andra i naturvårdsfrågor. Detta kan visas genom att nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt som är mindre än 5 ha och finns på kommunalägd mark avsätts som biotopskyddsområden, ex Paradisravinen. Övrig värdefull mark t ex ängsrester som finns i kommunens ägo kan skötas genom slåtter med lie. Ett exempel är området i Timmele från ridvägarna i söder till församlingshemmet i norr som har en fin slåtterängsflora som behöver vårdas och bevaras genom traditionell slåtter kombinerat med trädavverkning. Inga värdefulla naturområden som idag ägs av kommunen säljs om det är uppenbart att den biologiska mångfalden kommer att utarmas av en ny markanvändning. Kommunen ska använda de verktyg man har att tillgå för att medverka till en levande landsbygd med ett aktivt jord- och skogsbruk. Därigenom kan tillgången till betesdjur säkras. En viktig del i detta arbete är att se till att servicenivån upprätthålls, med exempelvis skola och affär, på landsbygden. Kommunen ska i sin planering och verksamhet prioritera skydd av värdefulla naturområden så att de inte förstörs eller utarmas. Biologisk återställning i miljöpåverkade områden. Sådana åtgärder kan röra sig om allt ifrån utplantering av djur- och växter, exempelvis flodkräfta i vatten där den tidigare funnits, till vård av naturmiljöer, som att bygga vandringsvägar för fisk, lägga ut lekgrus för öring och att bygga boplattformar för fiskgjuse. Även återskapande av våtmarker, exempelvis Böne mader, kan vara aktuella. Utsläppen av föroreningar till mark, vatten och luft ska minskas till sådana nivåer att inga allvarliga negativa effekter i naturmiljön uppstår. Kommunen ska i sitt tillsynsarbete enligt miljöbalken använda dess instrument för att minimera effekterna på naturmiljön. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Kommunen bör mer aktivt arbeta med att sprida information om traktens natur- och kulturvärden samt möjligheterna för friluftsliv. Naturvårds-, kulturmiljö- och frilufts/fritidslivsprogram bör tas fram som kan användas för detta ändamål. Närströvområden ska säkerställas som kan erbjuda upplevelser av rik natur, kulturhistoria och skönhet. Barnens behov av ”vild”, varierad och spännande natur ska särskilt tillgodoses. 33 Kulturmiljö Bevara kulturmiljön. I kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt ska särskilt stor hänsyn tas till anpassning i läge, utformning, material och färgsättning. Den lilla pittoreska staden ska fortleva. Ulricehamns stad är en kulturhistoriskt och socialt värdefull miljö av riksintresse som ska bevaras och vårdas i största möjliga omfattning. Den blandning av olika funktioner och verksamheter som kännetecknar staden ska behållas och utvecklas. Stadens roll som handels- och servicecentrum ska bibehållas och stärkas. Kulturhistorisk och karaktärsskapande bebyggelse, miljö och struktur ska bevaras och förnyas varsamt. Befintlig bebyggelse, miljö och struktur av värde för stadsbild, karaktär och småstadsatmosfär ska bibehållas. Bebyggelsen ska bevaras så att varje tidsepok i stadens historia blir läsbar. Förändringar bör göras med respekt för helheten. Färgsättning görs enligt den färgkaraktär som hör tidsepoken till samt med hänsyn till omgivande bebyggelse. Strategier Ny bebyggelse ska utformas med arkitektonisk och konstnärlig kvalitet. Nya byggnader ska infogas med omsorg och i samspel med eller i medveten kontrast till omgivande bebyggelse. Gestaltningen ska ske med samma tydlighet, läsbarhet och uttryck för tiden som den äldre bebyggelsens. 34 Det offentliga rummet med gator, torg och gröna rum ska stärkas. Stadens gator och torg ska vårdas med utgångspunkt från sina historiska karaktärer och funktionella grunder. Gatu- och torgrum som förvanskats bör återställas. För att skapa rumsverkan bör obebyggda fastigheter och bakgårdar förses med plank. Stadens parker vårdas och vidmakthålls. Gröna ytor och trädplanteringar som förvanskats eller undanträngts ska, i möjligast mån, ersättas på annan plats. Föryngring av trädbestånd och planteringar ska ske kontinuerligt. Ljussättning och skyltar utformas i stadens anda och karaktär. Ljussättning och skyltar ska anpassas till stadsbilden och utformas så att de berikar staden, samverkar med byggnadernas utseende och underordnas det kulturhistoriska värdet. Skyltlådor på väggar och lysande takskyltar ska undvikas helt. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Kulturverksamhet En stark kulturell mötesplats ska skapas för alla. En mötesplats i form av ett kulturhus ska skapas, som sjuder av kulturaktiviteter. Dessa ska präglas av mångfald och kvalitet för en bred målgrupp. Gestaltningsskolan skapar möjlighet för kreativ utbildning. Barn och ungdomar ska ges förutsättningar att utveckla sitt eget kreativa skapande. Gestaltningsskolan riktar sig till barn i hela kommunen och bör erbjuda utbildning både dag- och kvällstid i musik, bild/ design, teater och dans. Ett välutrustat huvudbiblioteket ska sprida kunskap och kultur. Biblioteksverksamheten ska långsiktigt bli en av Sveriges bästa och ge invånarna tillgång till material för såväl information och studier som konstnärlig upplevelse, underhållning och förströelse. Biblioteksverksamheten ska nå ut till så många som möjligt oavsett bostadsort, ekonomiska villkor, yrke, nationalitet, utbildning, ålder, kön eller hälsa. En satsning på filialbiblioteken och utlåningsstationerna ska därför ske för att stärka landsbygden. En grundläggande aspekt är att värna om fri åsiktsbildning och om yttrandefrihet. Biblioteket ska samarbeta med föreningar och studieförbund. Musik- och sagostunder ska återinföras. Antalet utlån ska öka. Barn och vuxna bör erbjudas kulturarrangemang, med mångfald och kvalitet. Arrangemangen ska uppfylla kravet på kvalitet och mångfald och bör ske i samarbete med föreningar, studieförbund och näringsliv. Med kulturyttring menas teater, musik, dans, författarbesök och skolbio. Projektet Skolbio ska ge biografupplevelse, god filmkultur och kunskap om filmanalys. De allmänna samlingslokalerna (exempelvis bygdegårdar och Folkets Hus) är viktiga då de är hemvist för många kulturella yttringar. Ulricehamns museum ska skildra bygdens historia och kulturarv. Museet ska kontinuerligt samla in, vårda, dokumentera föremål och producera utställningar. Ett samarbete med hembygdsföreningarna ska främjas. En utställning med temat från medeltiden till dagens samhälle ska ordnas. I samband med detta kan det ca 10 000-åriga fornfyndet ”Bredgårdsmannen” få en placering. Samarbetet med skolorna ska stärkas för att öka elevernas kunskap om sin kulturhistoria. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Biblioteksverksamhet ska väcka barns och ungdoms läsintresse. Barns läsvanor och språkutveckling ska ägnas särskild uppmärksamhet och ett samarbete utvecklas med BVC, barnomsorg och skola. Skolbibliotekscentralen ska fungera som resurscentrum för övriga skolbibliotek. 35 Risker i samhället Kraftförsörjningen ska fungera under exceptionella förhållanden. Kommunens förmåga att tillgodose människors elementära behov av värme, vatten och el ska förbättras genom investeringar i reservkraftverk. Självförsörjningsgraden av baslivsmedel bör öka i kommunen. Lokal självförsörjning med livsmedel ska stimuleras. Möjligheter till egen odling och lagring av produkter i anslutning till bostadsområden ska underlättas. Fortsatt samarbete med Civilförsvarsföreningen för att öka riskmedvetenheten. Kommuninvånarna ansvarar för den egna personliga säkerheten och ska även ha kunskap för att kunna hjälpa sina medmänniskor. Kommunen har ambitionen att, i samarbete med Ulricehamns Civilförsvarsförening, erbjuda samtliga invånare en säkerhetsutbildning. Kursen innehåller avsnitt om säkerhet och överlevnad, brandkunskap, första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Strategier Svåra påfrestningar kräver samarbete. Vid olyckor, naturkatastrofer, tekniska fel i viktig utrustning, sabotage, allvarlig smitta eller andra extrema händelser, ska insatser från flera myndigheter och organ samordnas för att hantera situationen och begränsa konsekvenserna. 36 Farligt gods transporterna till och genom kommunen ska minska. Kommunen ska tillsammans med de företag som hanterar farligt gods arbeta för att minska användningen av farliga ämnen, främst genom produktvalsprincipen. Vid etablering av sådan verksamhet hänvisas också till speciellt lämplig plats. Bl a får inte bensinstationer anläggas i centrala lägen. Rekommenderade vägar för farligt gods ska nyttjas i större utsträckning än idag. Uppställningsplatser för farligt gods bör ordnas utmed riksväg 40, 46 och länsväg 157. Haveriplats bör med fördel ordnas inom området för kommunens avfallsanläggning utmed riksväg 40. Mark med föroreningar ska hållas under uppsikt. Mark som kan ha blivit förorenad måste undersökas innan bebyggelse tilllåts. För nedlagda bensinstationer finns saneringsprogram. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Föroreningar i luften är svåra att påverka. Luftföroreningarna i kommunen är i huvudsak knutna till trafiken. Oljeoch vedeldning bidrar också till förorening av luften men de negativa effekterna kan minskas genom utbyggnad av fjärrvärme och en större andel biobränslen. Luftpåverkande industri ska lokaliseras till platser som Vist industriområde, den nordöstra delen av Hesters industriområde och väster om avfallsanläggningen. Växtplats Ulricehamn - Del 1 Strategier Dricksvattenförsörjning ska skyddas. Ulricehamns kommun har 23 grundvattentäkter varav Högagärde och Ulricehamn är de klart största täkterna. Intresset för att skydda även ytvatten för dricksvattenändamål har aktualiserats främst för Borås kommuns behov. Skyddsbehovet av ytvatten kräver ofta stora arealer. De stora hoten mot vattnet är olyckor där kemikalier är inblandade, framförallt olja. Även brand och släckvatten hotar vattnet. Kommunen ska verka för att minska riskerna. 37 Övergödningen i våra vattendrag ska minska. Vissa vattendrag har problem med övergödning från jordbruket, avlopp och nedfall från bilar och skorstenar. Arbetet för att minska näringsbelastningen av vattendragen ska fortsätta. Kalkningsverksamheten ska fortsätta så länge nedfallet är för stort. I kommunen finns högriskområden när det gäller markradon. Där det tidigare mätts upp för höga radonhalter kommer fastighetsägare att kontaktas och anmodas att åtgärda problemet. Strategier Skyddsavstånd till störande verksamheter. Skyddsavstånd som Naturvårdsverket och Boverket rekommenderar i ”Bättre plats för arbete” ska vara vägledande vid lokalisering av störande verksamheter. Bullerstörande verksamhet ska lokaliseras till speciella områden. Vägar, industrier och bullerstörande fritidsaktiviteter samlokaliseras i eller i anslutning till industriområdena i verksamhetskorridorerna. 38 Växtplats Ulricehamn - Del 1
© Copyright 2024