1. No category

Skattkärrsskolan
På Skattkärrsskolan har vi bl.a. utifrån alla internationella mätningar bestämt att prioritera och
utveckla vår läs- och skrivundervisning, för att på så sätt utveckla läs- och skrivförmågorna
hos våra elever. Vi följer Helen Timperleys modell för professionellt lärande:




Lärarna identifierar vilka kunskaper och förmågor eleverna behöver för att nå målen.
Lärarna identifierar de ämnesdidaktiska kunskaper och kompetenser vi själva behöver
för att hjälpa eleverna. ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå
måluppfyllelse”?
Kompetensutveckling bland lärarna, för att ev. förändra arbetssätt i klassrummet som
ger eleverna nya lärandeerfarenheter.
Lärarna analyserar vilken inverkan det förändrade arbetssättet har haft på elevernas
resultat.
En viktig aspekt av lärares professionella kunskap är att få syn på sin egen undervisning. I
samstämmighet med modern forskning tror vi på ett kollegialt lärande.
I vår undervisning utgår vi ifrån olika lässtrategier. Dessa modeller bygger på RT (Reciprocal
Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Question the Author). De
utgår från fyra grundstrategier:





Att förutspå och ställa hypoteser
Att ställa frågor
Att reda ut oklarheter
Att sammanfatta
Att skapa inre bilder
Under läsåret 2014/2015 jobbade vi pedagoger aktivt med lässtrategier så att de genomsyrade
hela verksamheten, från F-åk.6. Denna undervisning gynnade alla elever och framför allt de
elever som behövde mer stöd på grund av t.ex. språkstörningar.
Vi kommer fortsättningsvis att utgå från samma läromedel i årskurs F-6.
Även fritidspedagogerna kommer att vara involverade i detta, genom att aktivt jobba med
lässtrategierna tillsammans med barnen på sagostunderna på fritids.
Ett antal lärare på Skattkärrsskolan gick en kompetensutveckling i ”Läsförståelse och
läsundervisning” genom RUC på Karlstads universitet. Kompetensutvecklingen syftade till att
vi lärare fick mötas, utbyta erfarenhet, ta del av forskning samt utveckla och fördjupa vår egen
kunskap och förståelse för hur elevers läsning kan utvecklas. Syftet var vidare att öka vår
beredskap och utveckla vår undervisning.
Under läsåret 2015/16 startar vi ett läs- och skrivprojekt ”Hela skolan läser och skriver”. Här
kommer samtliga elever på skolan att stifta bekantskap med en barn- och ungdomsförfattare,
Torsten Bengtsson. Vi kommer att läsa litteratur skrivna av honom samt läsa och diskutera
innehåll och budskap. Torsten kommer också på besök i samtliga klasser och berättar om sitt
författarskap. Han kommer dessutom att håll workshops för oss pedagoger och hålla föredrag
för föräldrar. Genom detta projekt vill vi inspirera och entusiasmera elever, föräldrar och
pedagoger till att utveckla sitt läsande och skrivande. Som avslutning på projektet kommer
eleverna att skriva berättelser och dessa kommer att sättas samman till böcker i de olika
årskurserna. Avslutningsvis blir det en bokfest under festliga former med ”Öppet hus”.
Under läsåret har vi också utökat våra resurser kring läsning, genom att två erfarna pedagoger
med specialkompetens, jobbar explicit med läsförståelse och läsflyt. Denna satsning gynnar
framför allt de elever som behöver extra stöd med läsning.
Under läsåret kommer vi pedagoger också att utveckla vårt kollegiala samarbete, genom att
samtala och reflektera tillsammans kring vår egen undervisning samt besöka varandra i
klassrummen.
Syfte och mål
Med vår läs- och skrivplan vill vi öka måluppfyllelsen och utveckla elevernas läs- och
skrivförmåga. Planen ska vara ett stöd för att styra processen. Det är viktigt att planen hålls
levande och diskuteras på arbetslagsmöten och att en utvärdering görs varje år.
Planen syftar till att:









öka likvärdigheten för samtliga elever på Skattkärrsskolan, genom att vi har en
gemensam syn på läs- och skrivundervisningen och använder oss av beprövade
metoder och få en strukturerad svenskundervisning.
Stimulera elevers lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras
personliga utveckling
Utveckla ett förebyggande arbetssätt och stärka förutsättningarna för att eleverna når
målen
Upptäcka elever i behov av stöd så tidigt som möjligt, t.ex. språkstörningar.
Ge elever i behov av särskilt stöd, det stöd de behöver
Genom observationer och kartläggning säkra elevernas språkutveckling
Strukturera upp läs- och skrivutvecklingsarbetet i skolan genom att arbeta efter läsoch skrivplanen
Ge elever de kunskaper som behövs för kommande studier
Lärarna reflekterar över sin undervisning
Basmaterial i svenska
F
”Språklekar” och ”Bornholmsmodellen”.
”Uggleboken”, eget material för skrivträning.
”Lyckostjärnan” – högläsning, storbild och arbetsbok, ljud- och bokstavsträning,
eget material för skrivträning.
Åk 1
”Magiska kulan”, ” Läsebok ABC – klubben”, ” Trulles ABC”.
”Den magiska kulan” – arbetsbok,
”Svenska” - bokstavsarbetsscheman,
Åk 2
”Diamantjakten”, Läsebok
”Diamantjakten” - arbetsbok
”Veckans ord”, arbetsbok – tema,
Åk 3
”Nyckeln till skatten”, läsebok och arbetsbok.
”Veckans ord” – arbetsbok – tema, arbetsscheman i svenska
Åk 4
”Zick Zack” – läsrummet
”Zick Zack” – skrivrummet
Åk 5
”Zick Zack” – läsrummet
”Zick Zack” – skrivrummet
Åk 6
”Zick Zack” – läsrummet
”Zick Zack” – skrivrummet
Handlingsplan för elevers språk-, läs- och skrivutveckling
Främjande arbete
Kartläggning/tester
Ansvarig - Tidpunkt
SVAPP
Sv/Ma- ”checkoff”
Genomförs av
speciallärare/resurslärare i
oktober. Resultat lämnas
till Rektor/
specialpedagog/lärare.
Speciallärare gör
uppföljning av elever med
låga resultat (maj)
Förskoleklass
*Dagliga språklekar, lässtunder och
samtal
*Språklekar enligt
Bornholmsmetoden
*Lyckostjärnan- läsförståelse
Kartläggning från
Bornholm.
Klassläraren.
Oktober
Vid frågor om barns tal och
språkutveckling kontaktas
specialpedagog
Främjande arbete
Kartläggning/tester
Ansvarig - Tidpunkt
Åk 1
*Språkutvecklingen/läsutvecklingen DLS
oavsett metod fortsätter genom
*Magiska kulan – läsebok ABCklubben
*Språklekar
Läsutvecklingsschema
*Systematisk och noggrann läs- och
skrivundervisning
(God läsutveckling)
Genomförs av
speciallärare/resurslärare i
april. Resultat lämnas till
Rektor/
specialpedagog/speciallärare. Speciallärare gör
uppföljning av elever med
låga resultat (maj)
Kontinuerligt under läsåret
*Arbete med språkljuden för att
automatisera dessa och knäcka
läskoden
Vid frågor om barns tal och
språkutveckling kontaktas
specialpedagog
*Inbjudande läsmiljö med god
tillgång till böcker, texter och bilder
av olika slag
*God tillgång till olika slags böcker
med texter och bilder på rätt nivå
för att ge alla elever läsglädje
*Samtal om böcker, texter och
bilder
*Bearbeta texter på olika sätt tex
läsa, skriva, rita , dramatisera och
berätta
*Daglig läsning, skrivning och
högläsning
*Introduktion av lässtrategier
*Pennfattning, skriva bokstäver och
siffror från rätt håll
Främjande arbete
Kartläggning/tester
Ansvarig - Tidpunkt
Åk 2
H4/H4 samt läsförståelse
Genomförs av
resurslärare/speciallärare ( i
oktober) som även ger
stödinsatser till elever med
låga resultat (stanine 1,2,3
och 4). Uppföljning
kontinuerligt under året.
*Intensivläsningsperiod efter
sommarlovet för att få igång alla
elevers läsning
*Läsgrupper/ 5min läsning
(intensivläsning)
*Inbjudande läsmiljö med god
tillgång till böcker, texter och bilder
av olika slag
*God tillgång till olika slags böcker
med texter och bilder på rätt nivå
för att ge alla elever läsglädje
DLS
Läsutvecklingsschema
(God läsutveckling)
Februari. Klasslärare
genomför och rättar.
Resultatet lämnas till rektor,
specialpedagog/speciallärare
Materialet köps in och delas
ut av
speciallärare/specialpedagog.
* Daglig läsning och skrivning för
läsglädje och automatisering av
läsningen
Avstämningspunkt B
Kontinuerligt under läsåret
* Högläsning
Vid frågor om barns tal och
språkutveckling kontaktas
specialpedagog
* Systematiska samtal om böcker
och texter för att öka läsförståelsen
och få aktiva
läsare
* Arbete med
läsförståelsestrategier
Främjande arbete
Kartläggning/tester
Ansvarig - Tidpunkt
Åk 3
H4/H5
Augusti-september
Genomförs av
resurslärare/speciallärare
som även ger stödinsatser till
elever med låga resultat
(stanine 1,2,3 och 4).
Uppföljning kontinuerligt
under året.
*Intensivträningsperiod efter
sommarlovet för att få igång alla
elevers läsning och skrivning
*Läsgrupper / 5min läsning
(intensivläsning)
*Inbjudande läsmiljö med god
tillgång till böcker, texter och bilder
av olika slag
Läsutvecklingsschema
(God läsutveckling)
Klasslärare
* Daglig läsning och skrivning
* Högläsning
DLS
* Texter på rätt nivå för varje barn
Resultatet lämnas till rektor,
specialpedagog/speciallärare
Materialet köps in och delas
ut av
speciallärare/specialpedagog
* Samtal om böcker, olika slags
texter för att öka läsförståelsen och
få aktiva läsare
* Undervisning i lässtrategier för att
kunna tolka och förstå olika texter
och medier
Vt: NP åk 3
* Läsförståelsestrategier
* Bearbetning av texter på
varierande sätt
November. Klasslärare
genomför och rättar.
Avstämningspunkt C
Konferens med
genomgång och analys
av resultaten från NP.
Rektor, lärare,
spec.lärare/
specialpedagog.
Vid frågor om barns tal och
språkutveckling kontaktas
specialpedagog
* Läsa intensivt för att alla ska
automatisera läsningen
Konferens med
genomgång och analys
av resultaten från NP.
Rektor, lärare,
spec.lärare/
specialpedagog.
Främjande arbete
Kartläggning/tester
Ansvarig - Tidpunkt
Åk 4
H4/H5
September/oktober.
Genomförs av
resurslärare/speciallärare
som även ger stödinsatser till
elever med låga resultat
(stanine 1,2,3 och 4).
Uppföljning kontinuerligt
under året.
*Ht-start intensiv träningsperiod
med fokus på både hög och tyst
läsning och skrivning utifrån
skönlitteratur
*Läsgrupper/5 min läsning
(intensivläsning)
* Inbjudande läsmiljö i klassen med
god tillgång till böcker, texter och
bilder av olika slag
DLS
* Texter på rätt nivå för varje elev
Genomförs och rättas av
klasslärare/resurslärare i
oktober. Resultatet lämnas
till rektor, specialpedagog
och speciallärare.
* Daglig läsning för att alla elever
ska automatisera sin läsning
* Högläsning
Avstämningspunkt D
* Bokcirklar med boksamtal
*Samtal om böcker, olika slags
texter för att öka läsförståelsen och
få aktiva läsare
* Undervisning i lässtrategier för att
kunna tolka och förstå olika texter
och medier
*Fokus i skrivning på
berättarglädje, skrivregler, stavning
och röd tråd
* Undervisning kring andra typer av
texter ex brev, anslag, inbjudningar
Vid frågor om barns tal och
språkutveckling kontaktas
specialpedagog
* Bearbetning av texter på
varierande sätt
* Kamratbedömning
*Källkritiskt förhållningssätt
Främjande arbete
Kartläggning/tester
Ansvarig - Tidpunkt
Åk 5
H4/H5
Genomförs av
resurslärare/speciallärare (i
oktober) som även ger
stödinsatser till elever med
låga resultat (stanine 1,2,3
och 4). Uppföljning
kontinuerligt under året.
*Ht start: Intensivveckor med fokus
på läsning och skrivning
* Dagligt läsande av texter, med
tanke på ordavkodning, läsflyt,
läsförståelse och läsintresse
*God tillgång till olika slags böcker
med texter och bilder på rätt nivå
för att ge alla elever läsglädje
DLS
Elever med låga resultat på
DLS åk 4 och H4/H5 i
november. Genomförs och
rättas av speciallärare
* Högläsning
/specialpedagog eller
resurslärare.
* Undervisning om olika
sakprosatexter ex instruktioner,
insändare och faktatexter. Läsning
och skrivning kring dessa
Vid frågor om barns tal och
språkutveckling kontaktas
specialpedagog
* Undervisning i lässtrategier för att
kunna tolka och förstå olika texter
och medier
Avstämningspunkt E
* Bokcirklar med boksamtal
*Samtal om olika slags texter för
att öka läsförståelsen och få aktiva
läsare
*Fokus i berättande text på,
skrivregler och stavning, personoch miljöbeskrivningar
* Responsarbete kring andras
texter och bearbetning av egna
texter utifrån kamratbedömning
*Källkritiskt förhållningssätt utifrån
tidningsarbete
Främjande arbete
Kartläggning/tester
Ansvarig - Tidpunkt
Åk 6
H4/H5
Genomförs och rättas av
Speciallärare/ resurslärare på
elever med låga resultat i åk
5 (stanine 1,2,3 och 4).
Senast oktober. Stödinsatser
ges till dessa elever.
*Ht start: Intensivveckor med fokus
på läsning och skrivning
* Dagligt läsande av varierande
texter skönlitteratur samt sakprosa,
med tanke på ordavkodning, läsflyt, VT
Nationella prov
läsförståelse och läsintresse
Avstämningspunkt F
* Högläsning
* Bokcirklar med boksamtal
*Samtal om olika slags texter för
att öka läsförståelsen och få aktiva
läsare
* Fortsättning av arbetet med
läsförståelsestrategier
*Fokus i berättande text på,
varierade meningar, ordval, miljö
och personbeskrivningar.
Repetition av skrivregler och
stavning
* Skriva olika slags sakprosatexter,
ex argumenterande texter,
beskrivande texter etc
* Responsarbete kring andras
texter och bearbetning av egna
texter ex utifrån kamratbedömning
Vid frågor om barns tal och
språkutveckling kontaktas
specialpedagog
Stöd och åtgärder
Stöd vid läs- och skrivsvårigheter
För elever som visar tidiga tecken på svårigheter att lära sig läsa eller skriva, utarbetas ett
åtgärdsprogram i samarbete med hemmet och extra pedagogiskt stöd erbjuds. Det kan
innebära att eleven får träna läsning enskilt eller i liten grupp i skolan, även i hemmet.
Om en elev, trots vidtagna åtgärder, inte utvecklas positivt, kan vårdnadshavare eller skolan
begära en djupare kartläggning av barnets läs- och skrivförmåga. Då tas kontakt med
elevstödsteamet, där speciallärare, skolsköterska, kurator, talpedagog och skolläkare ingår.
Ärendet kan sedan gå vidare till BUP och specialpedagogiskt centrum.
Åtgärdsprogram
Om en elev riskerar att inte nå målen, ska elevens behov av extra anpassningar/särskilt stöd
skyndsamt utredas. Då görs en intern utredning/kartläggning, som kan se olika ut beroende på
elevens skolsituation och behov.
Utifrån denna utredning utarbetas ett åtgärdsprogram för att främja elevens utveckling och
inlärning. Åtgärdsprogrammet är ett viktigt verktyg för den pedagogiska planeringen. Vi
utarbetandet av åtgärdsprogrammet samråder vi alltid med eleven och dess vårdnadshavare.
Vi följer upp och utvärderar de genomförda insatserna efter 4-6 veckor.
Begreppsförklaring – ordlista
Bedömningsmaterial
Bornholmsmodellen- Vägen till läsning – språklekar i förskoleklass
Ingvar Lundberg
Bornholmsmodellen är ett övningsmaterial som handlar om språklekar i förskoleklass. Syftet
är att i lekens form träna och utveckla barnens språkliga medvetenhet. Den bygger på ett
forskningsprojekt han hade på den danska ön Bornholm.
God läsutveckling: kartläggning och övningar – Ingvar Lundberg, Katarina Herrlin
God läsutveckling är ett kartläggningsmaterial som hjälper den enskilde läraren att se varje
elevs läsutveckling. Det är ett stöd för läraren att strukturera sitt arbete med att lära eleverna
att läsa.
SVAPP - SV/MA – ”checkoff”
H4/H5
Kartläggningsmaterial i svenska. Tester på tid som mäter läshastighet. Test för snabb och
säker avkodning.
DLS
Kartläggningsmaterial i svenska. Mäter läshastighet, läsförståelse, ordkunskap och stavning.
NP 3 /NP 4
Skolverkets nationella prov i åk 3 samt åk 6. Genomförs i åk 3 och åk 6 på nationell nivå i
hela landet under vissa datum/viss period under året. Svenska och matematik i åk 3. Svenska,
matematik och engelska i åk 6.
Årshjul - diagnoser
december
Januari
november
februari
Åk 3, 5 DLS
Speciallärare
Åk 3 Nationella prov
Arbetslag
DLS åk 2
Åk 6 Nationella prov
Arbetslaget 4-6
NP Åk 6
muntligt
Arbetslaget 4-6
oktober
F-klass SVAPP
speciallärare , kartlägggning
klasslärare
H4
Åk 4, 5 , 6 och 2 DLS
resurslärare
Åk 6 Nationella prov
Arbetslaget 4-6
åk 1 DLS bas
speciallärare
Åk 5 DLS
resurslärare
Åk 6 Nationella prov
Arbetslaget 4-6
F-klass checkoff, bokstäver,
läsning
Speciallärare
H4
Åk 3 DLS Uppföljning
stanine 1 och 2
Speciallärare
H4 åk 2,
speciallärare
september
mars
F-klass uppföljning av
check off
Speciallärare
H 4 Åk 4
resurslärare
april
Åk 6 Nationella prov
Arbetslaget 4-6
augusti
maj
juli
juni
Bilaga 1
Läs- och skrivförmåga
Undervisning i svenska och svenska som andra språk ska ge eleven möjlighet att utveckla de
förmågor som beskrivs i kursplanernas syften. I dessa ingår t.ex. färdigheter som att tala,
samtala och lyssna, läsa och skriva. Dessa förmågor utvecklas när de används i meningsfulla
sammanhang.
Förmågan att uttrycka sig själv och förstå andra, att tänka och reflektera är kärnan i begreppet
språkutveckling. Det innebär att i tal och skrift vilja, våga och kunna uttrycka det man önskar
uttrycka, inte bara det man förmår uttrycka. En av skolans uppgifter är att stimulera
språkanvändningen och följa elevernas språkutveckling.
Språket utvecklas när det används, men inte bara inom ämnena svenska och svenska som
andraspråk, utan i alla ämnen och situationer både i och utanför skolan. Att arbeta med
läsning och läsutveckling är därför inte en uppgift för bara lärare i svenska eller svenska som
andraspråk. Alla lärare behöver kunskap om vad det innebär att läsa och utveckla ett läsande
inom just det ämne de är lärare i och hur de i sin undervisning stödjer elevernas möte med
skolans textvärldar.
När någon lär sig något inom ett ämnesområde, så innebär det bland annat att hon/han lär sig
tala, läsa, skriva om det på ett nytt sätt. Språket är en viktig resurs för att skapa mening i och
kunskap om den värld vi lever i genom alla ämnen.
Språkutveckling kan beskrivas som en process där förmågan att tala, läsa och skriva utvecklas
succesivt och i olika avseenden blir alltmer kvalificerad. Elevers kunskaper ökar både
kvalitativt och kvantitativt under skolåren och det ställs fler krav på vad en elev behöver
kunna för att klara skolarbetet.
En god läs- och skrivförmåga är en grund för språkutveckling och en förutsättning för att
elever ska kunna tillgodogöra sig alla ämnen i skolan. Bristande läs- och skrivförmåga är en
vanlig orsak till misslyckanden i skolan. Därför är det viktigt att detta uppmärksammas!
I dag brukar vi benämna de förmågor som eleverna ska utveckla från Lgr 11 för ”The Big 5”:

Analysförmåga
Beskriver orsaker och konsekvenser.
Föreslå lösningar.
Förklara och påvisa samband.
Se utifrån och växla mellan olika perspektiv.
Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar

Kommunikativ förmåga
Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter.
Framföra och bemöta argument.
Redogöra, formulera, resonera och redovisa.
Samtala.
Diskutera.
Motivera.
Presentera.

Metakognitiv förmåga
Tolka.
Värdera.
Ha omdömen om.
Reflektera.
Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang.
Avgöra rimligheten.
Välja mellan olika strategier.
Pröva och ompröva.

Procedurförmåga
Söka, samla, strukturera/ sortera och kritiskt granska information.
Skilja mellan fakta och värderingar.
Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

Begreppslig förmåga
Förstå innebörden av begreppen.
Relatera begreppen till varandra.
Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
Bilaga 2
Forskning
Vad säger forskningen?
Huvuddelen av språket lärs in under de första levnadsåren. Modersmålets uttal är i princip
inlärt vid 3-4 årsåldern, merparten av språkets grammatiska strukturer har utvecklats redan i
4-5 årsåldern tillsammans med en stor del av det centrala förrådet av basord. Vid skolstarten
behärskar barnet ungefär 8000–10000 ord. Man kan tala om att barn i denna ålder behärskar
språkets bas.
En stor del av den fortsatta språkliga utbyggnaden sker inom skolans ram, både i svenska och
i modersmålsundervisning och i annan ämnesundervisning.
Synen på läs- och skrivförmåga har förändrats mycket med tiden. Samhället idag ställer helt
andra krav på den förmågan än för femtio år sedan.
Läsförståelse är en dynamisk och målorienterad process, som inkluderar färdigheter,
strategier, tidigare kunskap och motivation. Man läser för att skapa mening och förståelsen
påverkas av syftet, d.v.s. uppgiftsformuleringen före läsningen. Läsförståelsen ger därför
anspråk på ett aktivt deltagande. ”Thoughtful literacy” är ett begrepp som myntades av
forskaren Allington, 2001. Eleverna får tänka på högre nivåer och använda sin kunskap.
Allington menar att det är detta som är nyckeln till läsförståelse.
I undersökningar av såväl yngre som äldre elevers läsförmåga finner man ett tydligt samband
mellan deras intresse och engagemang för läsning och den faktiska läsförmågan. Ju mer
eleverna läser på fritiden och med engagemang, desto bättre lyckas de i sin läsning. Långsam
och osäker avkodning fungerar som en flaskhals i bearbetningen av textens information.
I dag är forskare ganska eniga om vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den
skriftspråkliga koden. Hit hör:





Fonologisk medvetenhet (om språkljuden)
Morfologisk medvetenhet (om ord och hur de kan förändras)
Syntaktisk medvetenhet (om hur satser byggs upp)
Semantisk medvetenhet (om satsers betydelse)
Pragmatisk medvetenhet (om hur språket används i olika situationer)
Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter och
utmanas kognitivt i sitt lärande om texter som läses högt för dem.
Inom läsforskningen är man rätt överens om att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad,
genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics (förstå sambandet mellan språkljud och
bokstav).
Eleverna bör också få kunskap i att använda flexibla metakognitiva strategier (att
tänka/fundera om sina egna tankeprocesser) för såväl läsförståelse som lästeknik.
Forskningen påtalar också hur viktig genrekunskapen är för eleverna. De måste därför få
möjlighet att utveckla de olika basgenrerna i skolan:






Berättande – att hitta på en serie händelser, med någon form av problem som roar och
lär.
Återgivande – att tala om vad som hände, att dokumentera en sekvens av händelser
Beskrivande – att presentera information om något, beskriva fenomen i världen (ofta
NO, SO, Ma-uppgifter)
Instruerande – att tala om hur man gör något
Förklarande – att förklara hur och varför något inträffar (ofta NO, SO)
Argumenterande – att ta ställning, att argumentera för en sak. Att titta på mer än en
sida i en fråga; att utforska olika perspektiv, ev. nå en slutsats
Läsning bidrar till en utvecklad förmåga att skriva, men det är också tvärtom. Skrivande är en
viktig motor för att träna läsförmågan. Därför är det viktigt att också skriva mycket. Ett
begrepp som ofta används i detta sammanhang är textaktivitet – TA. Textaktiviteter kan vara
berättande, beskrivning, förklaring, instruktion och ställningstagande. För att kunna skriva
bättre texter kan man tala dem.
Vi vet att läsande gynnar talspråkutvecklingen och att ett utökat ordförråd gynnar
läsförståelsen. Något elever behöver för att utveckla läsandet är lässtrategier. Studier visar att
dagens skola är bra på att lära eleverna ” knäcka koden”, och komma över tröskeln till
läsandet, men därefter sämre på att ta hand om elevernas läsutveckling. Detta blir tydligt då
det gäller förmågan att använda olika ämnens fackspråk. Särskilda problem finns inom de
naturvetenskapliga ämnena, där språket är mer abstrakt och där det är viktigt att förstå de
olika fackuttrycken.
Lärarens kompetens är en avgörande faktor för elevens framgång i skolan. En engagerad och
kunnig lärare med en genomtänkt pedagogik har stor den största betydelsen för elevens
fortsatta skolgång. Eftersom lärarens kompetens är den viktigaste kvalitetsfaktorn för barns
lärande är det viktigt att satsa på lärares fortbildning. Det handlar dels om att utveckla lärares
ämneskunskaper och läroplanskunskaper, men också pedagogiska och ämnesdidaktiska
kunskaper.
Det senaste decenniets forskning i USA och Kanada visar på några framgångsfaktorer i
skolan ur ett didaktiskt perspektiv:







Läraren betonar läsning och skrivande
Läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
Läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
Läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
Läraren förstår vilka texter som ämnestypiska och vad som kännetecknar dem
Läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika
lärandestrategier och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas
prestationer
Läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö
Bilaga 3
Bakgrund
Svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats under det senaste decenniet, visar
den internationella undersökningen PISA, som mäter kunskaper hos femtonårigar i OECDländerna. Nedgången är störst hos redan svaga läsare. Var femte svensk elev når idag inte upp
till en ”grundläggande nivå” i läsning, den nivå som Skolverket definierar som basnivå för att
kunna tillgodogöra sig andra kunskaper. Sverige ligger trots trenden mot allt sämre resultat,
över OECD-genomsnittet när det gäller läsförståelse.
I den PISA-studie som presenterades 2010, visade det sig också att skillnaden i Sverige
mellan könen är betydligt större än OECD-genomsnittet.
Man har försökt hitta förklaringar och har kunnat se ett litet samband mellan kön,
socioekonomisk bakgrund och läsförståelse.
Forskare har olika teorier om vilka orsakerna till den försämrade läsförståelsen har. Några
menar att i länder, där lärare har hög status och uppslutning kring professionen, får eleverna
bra resultat i internationella jämförande studier.
Andra faktorer för en framgångsrik skola kan vara:




Lärare som öppnar upp klassrummen och släpper in coachande kolleger
Systematiskt samarbete där lärare lär av varandra
Skolledare som har förmåga och tid att syssla med att utveckla det pedagogiska arbetet
Tydliga karriärvägar för lärare
Ett annat problem, som svensk skola brottas med, är att få lärare använder sig av
forskningsresultat i arbetet.
Det finns dock ljuspunkter som pekar på bra läsförståelse bland yngre barn. En annan
internationell undersökning bland fjärdeklassare, PIRLS, visade att de svenska barnen läser
bättre än jämnåriga i alla de andra 34 länderna i undersökningen. Samtidigt visade samma
studie att de svenska eleverna läser långsammare i dag än för tio år sedan, liksom att de har
svårare att läsa skönlitterära texter.
Svensk skola är ganska bra på att lära elever att läsa. Det visar internationella undersökningar
som t.ex. PIRLS. Den största utmaningen för svensk skola är istället att få elever att
vidareutveckla sin läsförståelse under hela skoltiden.
Bilaga 4
Våra styrdokument
Vad säger skolans styrdokument om elever i behov av särskilt stöd?
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
1. Skolans värdegrund och uppdrag - En likvärdig utbildning
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska
främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i
elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skolan har ett särskilt
ansvar för de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen för utbildningen.
Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippad. Genom rika möjligheter att
samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera
och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
2.8 Rektorns ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn
det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella
målen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett
särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att
eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver.
Skollagen (2010:800)
3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen
Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov,
genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till
att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även
utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges
sådant stöd.
Åtgärdsprogram
§8 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av
programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur
åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges
möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
Bilaga 5
Referenser:
”Forskning för skolan”
(2013)
”Forskning för klassrummet” (2013)
”Att undervisa i klassrummet”, lässtrategier och studieteknik (2010)
”Läsning av faktatexter” (2003)
”Greppa språket”
”Mellan raderna”, strategier för en tolkande läsundervisning. (2006)
”Att läsa och skriva”-forskning och beprövad
erfarenhet” (2007)
”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola”? (2009)
”En läsande klass”
Skolverket
Skolverket
Barbro Westlund
Elisabeth Arnbak
Skolverket
Britta Stensson
Kenneth Hyltenstam –
Myndigheten för
skolutveckling”
Skolverket
Martin Widmark