1. No category

Anvisning för ansökan om tillstånd för
användning av trådlöst examensnät
3.3.2015
Anvisning för ansökan om tillstånd för användning av trådlöst
examensnät
Bakgrund
Elektroniskt studentprov införs i alla gymnasier från och med hösten 2016. Införandet sker i
olika faser så att de första elektroniska proven anordnas i tre läroämnen. Efter det ökar antalet
elektroniska prov vid varje provtillfälle. Det sista elektroniska provet införs våren 2019.
Det elektroniska studentprovet anordnas så att ett lokalnät som endast är avsett för
avläggandet av provet installeras i provlokalerna. Nätet har en server bestående av två noder.
Nätet bygger främst på kabelbaserad Ethernet-teknik, men det är också möjligt att installera ett
trådlöst WLAN-nät. För detta behöver skolan tillstånd av studentexamensnämnden (SEN).
I denna anvisning beskrivs kraven på WLAN-nät och de uppgifter som ska lämnas in i samband
med ansökan om tillstånd för WLAN-nät.
Målet är att varje examinand ska kunna avlägga proven i en störningsfri och informationssäker
miljö. Syftet med kraven och tillståndsförfarandet är att säkerställa att de lokaler där proven
avläggs är lämpliga för trådlösa nät, att gymnasiet kan sköta de praktiska arrangemangen för
nätet och att informationssäkra utrustningar och inställningar används för nätet.
Kraven och innehållet i ansökan i korthet
Följande krav ställs på trådlösa nät:
1. Provlokalerna och de omgivande lokalerna uppfyller kraven i detta dokument. (Krav 1)
2. Provlokalerna och de omgivande lokalerna kan inspekteras före varje examenstillfälle i
den omfattning som fastställs i detta dokument. Efter inspektionen ska det gå att
avspärra lokalerna för utomstående. Om detta inte är möjligt ska provlokalerna
inspekteras före varje prov. (Krav 2–3)
3. Alla enheter som producerar radiosignaler som stör det trådlösa examensnätet i
provlokalerna ska stängas av. (Krav 4)
4. Provövervakarna ska ha skriftliga instruktioner med tanke på eventuella störningar i det
trådlösa examensnätet. Gymnasiet ska ha utrustning och expertis för lokalisering av
källor för störande radiosignaler. (Krav 5–6)
5. Nätets konstruktionssätt och teknik uppfyller de ställda kraven. (Krav 7–20)
6. Nätet klarar de funktionella fälttest som fastställs av SEN. (Krav 21)
Ansökan ska innehålla en fritt formulerad beskrivning av uppfyllandet av dessa krav. Om
gymnasiet vill använda trådlöst nät i flera provlokaler (till exempel i den de egentliga
provlokalerna och mindre sidolokaler) ska uppfyllandet av kraven beskrivas separat för
respektive lokaler.
Krav på provlokaler
Provlokalerna ska isoleras så väl som möjligt från externa radiosignaler. Syftet med kraven på
provlokalerna är att minimera risken för att externa radiosignaler ska störa avläggandet av
proven. I en idealisk miljö installeras examensnätet inuti en så kallad Faradays bur. I praktiken
1
uppnås en tillräcklig störningsfrihet i vissa befintliga lokaler utan extra arrangemang.
Krav 1. Provlokalerna får minst 200 poäng i ett separat bedömningsformulär.
Bedömningsformuläret är en tabellkalkyleringsfil som räknar ihop de poäng som lokalerna fått.
Formuläret innehåller 8 bedömningsobjekt som ger det poängantal som fastställts för objektet
om kraven uppfylls. Nedan finns en detaljerad beskrivning av bedömningsobjekten i formuläret.
Bedömningsobjekt 1. Omgivningen kring lokalerna (upp till 150 meters avstånd) är lätt att övervaka,
eller lokalerna har inga exponerade fönster. (40 poäng)
Syftet med detta bedömningsobjekt är att bedöma risken för radiosignaler som riktas in i
lokalerna via fönster. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls i följande fall:



Lokalerna saknar fönster.
Alla fönster i lokalerna har ett sådant läge att det inte direkt går att rikta radiosignaler
via dem till examinandernas terminaler.
Fönstren i lokalerna har ett sådant läge att det går att direkt rikta radiosignaler genom
dem till examinandernas terminaler. Omgivningen är dock lätt att övervaka upp till ett
avstånd på 150 meter. Omgivningen får inte ha korridorer, byggnader, parkerade fordon,
master, pelare eller torn från vilka radiosignaler direkt kan riktas mot examinanderna.
Annars uppfylls inte kravet på bedömningsobjektet.
Radiosignaler kan inte direkt
riktas mot examinandernas.
Kravet på bedömningsobjektet
uppfylls.
Radiosignaler kan direkt riktas
mot en examinands terminal från
en bredvidliggande byggnad.
Avståndet till byggnaden är
mindre än 150 meter. Kravet på
bedömningsobjektet uppfylls inte.
2
Det är lätt att övervaka
omgivningen utanför fönstret.
Golvet i lokalerna ligger 30–40
meter ovanför markytan. Kravet
på bedömningsobjektet uppfylls.
Bedömningsobjekt 2. Omgivningen kring lokalerna (upp till 500 meters avstånd) är lätt att övervaka,
eller lokalerna har inga exponerade fönster. (30 poäng)
Syftet med detta bedömningsobjekt är att bedöma risken för radiosignaler som riktas in i
lokalerna via fönster. Bedöms som bedömningsobjekt 1, men med 500 meters avstånd.
Bedömningsobjekt 3. Omgivningen kring lokalerna (upp till 5 kilometers avstånd) är lätt att övervaka,
eller lokalerna har inga exponerade fönster. (20 poäng)
Syftet med detta bedömningsobjekt är att bedöma risken för radiosignaler som riktas in i
lokalerna via fönster. Bedöms som bedömningsobjekt 1, men med 5 kilometers avstånd. I
praktiken uppfylls villkoret om man endast ser himlen genom fönstren (fönstren är placerade
vid taket på en hög vägg).
Bedömningsobjekt 4. Området bakom lokalernas väggar, tak och golv kan inspekteras fullständigt och
avspärras på 5 eller 30 meters avstånd beroende på konstruktionen. (50 poäng)
I detta bedömningsobjekt bedöms väggarnas, takets och golvets radiotekniska
dämpningsförmåga och hur störningar orsakade av närliggande signalkällor minimeras.


Om byggnadens dämpningsförmåga är svag ska de bakomliggande lokalerna gå att
inspektera fullständigt och avspärras på 30 meters avstånd från väggen (utanför
provlokalerna).
Om byggnadens dämpningsförmåga är stark ska de bakomliggande lokalerna gå att
inspektera fullständigt och avspärras på 5 meters avstånd från väggen (utanför
provlokalerna).
3
Följande konstruktioner kan anses ha stark dämpningsförmåga:




Minst 20 centimeter tjock konstruktion av armerad betong. Mellanbottnarna har flera
sådana konstruktioner.
Minst 20 centimeter tjock murad tegelkonstruktion (inte lättbetongblock). Sådana finns
till exempel i ytter- och mellanväggar i gamla stenhus.
Konstruktion med tunn metallfilm. Sådana finns i moderna konstruktioner med mycket
god värmeisoleringsförmåga (”nollenergihus”, ”passivhus”).
Fönster med selektiv film, förutsatt att den inte bygger på Frequency Selective Surfaceteknik som släpper igenom radiofrekvenser. I dessa fall ska fönstren hållas stängda
under hela provet.
Andra konstruktioner har i regel svag dämpningsförmåga. Exempel på sådana konstruktioner är
tunna murade väggar, konstruktioner av gipsskivor, inredningselement som innehåller metall
(spjälverk, galler) och väggar i massivträ (timmer).



Med inspektionsmöjlighet avses att gymnasiets personal kan ta sig in i lokalerna för att
inspektera dem. Om lokalerna tillhör en annan fastighet eller utgörs av tekniska lokaler
som är stängda för gymnasiet uppfylls inte kraven på bedömningsobjektet.
Med stängbarhet avses att området kan avspärras helt för provtiden efter inspektionen.
Korridorer i provlokalernas omedelbara närhet ska vara helt avspärrade för
utomstående (ingen genomgång).
Om utrymmet bakom ytterväggen utgörs av gårdsplan och är lätt att övervaka (inte till
exempel parkeringsplats) uppfylls kravet.
5m
30 m
5m
Det område som ska kontrolleras
bakom konstruktioner med stark
dämpningsförmåga (dubbelstreck)
är endast 5 meter, medan
området bakom konstruktioner
med svag dämpningsförmåga är
30 meter.
30 m
Området som ska
kontrolleras med
inspektioner och
avstängning
4
5m
Det är viktigt att komma ihåg att
kontrollzonerna på 5 och 30
meter även sträcker sig ovanför
och under lokalerna.
30 m
30 m
5m
Området som
ska kontrolleras
med inspektioner
och avstängning
I detta exempel är
mellanbottnarna starkt dämpande
konstruktioner, men lokalerna
ovanför och nedanför ska ändå
inspekteras och stängas.
Här uppfylls kravet om facken av
svagt dämpande material (trä,
plast) i korridoren utanför
provlokalerna kan tömmas.
Dörrarna ska lämnas öppna för
att underlätta övervakningen.
Korridoren ska vara avspärrad.
Bedömningsobjekt 5. Lokalerna saknar dörrar/fönster som är lättgenomträngliga för radiosignaler, eller
lokalerna bakom dem kan helt inspekteras och avspärras för utomstående med en radie på 10 meter.
(50 poäng)
I detta bedömningsobjekt bedöms risken för att radiosignaler ska tränga in i lokalerna genom
dörrar eller väggar. Utöver det som nämnts ovan ska dessutom alla övriga öppningar och
genomföringar inspekteras.
Exempel på dörrar, fönster och andra öppningar som är lättgenomträngliga för radiosignaler:



Mellandörrar i trä
Kontrolluckor täckta med gipsskivor
Normala fönster utan metallfilm som förbättrar isoleringsförmågan.
5
Exempel på öppningar som i regel är svårgenomträngliga för radiosignaler är branddörrar eller
kontrolluckor i metall.Vid inspektionen gäller det dock att beakta springor och fogar i dessa
öppningar. Det får inte finnas några som helst okända föremål i dem (ledningar, apparatdosor).
Kravet på bedömningsobjektet uppfylls i följande fall:



Lokalerna saknar dörrar, fönster och andra öppningar som är lättgenomträngliga för
radiosignaler.
Lokalerna inom en radie på 10 meter bakom dörrar, fönster och andra öppningar som
radiosignaler lätt tränger igenom kan inspekteras och stängas för utomstående.
Om omgivningen bakom en öppning i ytterväggen (t.ex. fönster) består av gårdsplan
och är lätt att övervaka (ingen parkering t.ex.) uppfylls kravet (jämför med
bedömningsobjekt 1–2).
undervisningslokal
gårdsplan
korridor
provlokal
Öppningar som märkts med
dubbelt streck är
svårgenomträngliga medan
öppningar som märkts med
enkelt streck är
lättgenomträngliga.
Skyddsavståndet på 10 meter
uppfylls för fönstren till höger
(gårdsplan, lätt att övervaka).
Korridoren avspärras under
provet. Nödutgången i nedre
delen är i material som är
svårgenomträngligt för
radiosignaler.
Lokalerna uppfyller kraven på
bedömningsobjektet.
6
I ändan av lokalerna finns
vikdörrar som är
lättgenomträngliga för
radiosignaler. På nedre våningen
(öppen dörr) finns en korridor
bakom dörrarna och på övre
våningen undervisningslokaler.
Kravet på bedömningsobjektet
uppfylls för dessa dörrar om
korridoren på nedre våningen kan
avspärras och
undervisningslokalerna på övre
våningen kan hållas stängda och
oanvända.
Stolförrådet under scenen ska gå
att inspektera fullständigt:
stolarna ska gå att avlägsna och
konstruktionerna inspekteras.
7
I praktiken förbättrar persienner
inte fönsterglasens
dämpningsförmåga
(polariseringsdämpning). Detta
fönster bedöms vara
lättgenomträngligt för
radiosignaler.
Lokalerna ligger på andra
våningen, och utsidan är lätt att
övervaka inom en radie på 10
meter. Kravet på
bedömningsobjektet uppfylls för
detta fönster.
Redskapsförrådet bakom dörren
som är lättgenomtränglig för
radiosignaler ska inspekteras.
Bedömningsobjekt 6. Alla väggar i lokalerna, inklusive fönster, dörrar och öppningar är
svårgenomträngliga för radiosignaler. (30 poäng)
I detta bedömningsobjekt inspekteras lokalernas alla vägg-, tak- och golvkonstruktioners
radiotekniska dämpning.
Kravet på bedömningsobjektet uppfylls om alla konstruktioner är svårgenomträngliga för
radiosignaler.


Svag genomtränglighet för vägg-, tak- och golvkonstruktioner definieras i beskrivningen
av bedömningsobjekt 4 (svag dämpning).
Svag genomtränglighet för fönster och andra öppningar definieras i beskrivningen av
bedömningsobjekt 5.
8
Bedömningsobjekt 7. I närheten av lokalerna finns terrängformationer som dämpar radiosignaler.
(Lokalerna ligger t.ex. i en djup sänka/dal, det finns en naturlig sluttning bredvid lokalerna eller
lokalerna ligger på en hög backe.) (30 poäng)
Även byggnadens omgivning kan minska risken för störande radiosignaler. I detta
bedömningsobjekt bedöms terrängformationer som minskar risken.
Kravet på bedömningsobjektet uppfylls i följande fall:



Byggnaden (provlokalerna) ligger i en djup sänka eller dal, dock så att det inte finns
byggnader, parkeringsplatser eller andra konstruktioner som gymnasiet inte kan
övervaka på sluttningarna runtomkring.
Byggnaden (provlokalerna) ligger under jord.
Byggnaden (provlokalerna) ligger på en hög backe.
Byggnaden ligger i en dal.
Slutningarna är naturliga och kan
övervakas. Kravet på
bedömningsobjektet uppfylls.
Byggnaden ligger under jord. I
detta fall behöver man bara
kontrollera området ovanför
provlokalerna.
Byggnaden ligger på en backe.
Slutningarna är naturliga och kan
övervakas. Kravet på
bedömningsobjektet uppfylls.
9
Bedömningsobjekt 8. Lokalerna i den andra ändan av ventilationskanalerna är låsta, och utomstående
kan inte nå ventilationskanalerna. (10 poäng)
Radiosignaler kan röra sig långa sträckor i ventilationskanaler i metall. Gallren i ändorna av
kanalen dämpar inte radiosignaler i praktiken. I detta bedömningsobjekt bedöms den risk som
ventilationskanaler utsätter provlokalerna för.
Kravet på bedömningsobjektet uppfylls om bägge av följande villkor uppfylls:


Ventilationskanalerna till provlokalerna slutar på ett ställe som utomstående inte kan
komma åt.
Ventilationskanalerna till provlokalerna har dragits på ett fysiskt svårtillgängligt sätt
(högt uppe) eller genom lokaler som är stängda för utomstående. Hela utsidan av
kanalerna kan inspekteras okulärt.
Dessa ventilationskanaler till
provlokalerna går genom lokaler
som kan avspärras för
utomstående. Kanalerna ska
inspekteras innan lokalerna
stängs.
Krav på inspektion av provlokaler och åtgärder vid störningar
För att det elektroniska studentprovet ska gå att avlägga på ett säkert sätt i ett trådlöst
examensnät ska lokalerna inspekteras före varje examenstillfälle. Efter inspektionen ska
lokalerna avspärras för utomstående. Om detta inte kan göras eller det finns skäl att misstänka
att avspärrningen misslyckats ska lokalerna inspekteras på nytt.
Krav 2. Alla lokaler som ska inspekteras och avspärras enligt krav 1 ska inspekteras och
avspärras för utomstående.
10
Inspektionen ska omfatta höljen, fast inredning och inventarier i lokalerna.Vid inspektionen
söker man efter gömda radiosändare som kan vara lika stora som till exempel en smarttelefon.
Exempel på inspektionsobjekt i
ett typiskt auditorium: stolar,
bord, AV/IT-utrustning på bord,
hela scenutrymmet, stolförrådet
under scenen, infomonitorn på
väggen, högtalare, armatur,
garderob.
Både fasta och lösa
förvaringsutrymmen ska
inspekteras.
11
Kabelhöljet i väggen sitter fast
med två skruvar och kan öppnas.
Höljet är i plast och är
lättgenomträngligt för
radiosignaler.
Ett ventilationsgaller i lokalens
hörn kan förhindra inspektion av
ventilationskanalerna. Om gallret
inte kan lösgöras uppfylls inte
kravet på bedömningsobjektet för
lokalen.
Inspektion av lokaler kräver noggrannhet och kunskap. För att säkerställa inspektionernas
ändamålsenlighet och smidighet gäller det att minimera att inspektörerna byts för ofta. Det är
också mycket viktigt att de lokaler som avspärras märks ut och att de som använder lokalerna
informeras om specialarrangemangen. Annars blir man tvungen att utföra nya inspektioner om
man inte vill äventyra det trådlösa examensnätets tillförlitlighet.
Krav 3. Gymnasierektorn utser skriftligen de personer som ansvarar för inspektionen av
lokalerna och ordnandet av passerkontrollen.
12
En störningsfri trådlös nättrafik kräver att de radiofrekvenser (2,4 och 5 GHz) som används är
lediga. Gymnasiet ska kunna stänga av alla kraftiga radiosändare som opererar inom samma
frekvensområde i lokalerna.
Krav 4. Gymnasiet ska stänga av all utrustning som producerar radiotrafik som tränger in i
provlokalerna. Detta krav omfattar WLAN-basstationer och andra enheter som använder dessa
frekvenser (t.ex. trådlösa övervakningskameror, lufttorkare, mikrougnar). Enheterna ska vara
stängda under hela provtillfället. Alla trådlösa basstationer i lokalerna ska vara observerbara.
Observationer kan göras med en terminal utrustad med WLAN-nätkort och med programvara
som visar namn på WLAN-basstationer, frekvenser och signalstyrka.
I tätt bebyggda områden kan det vara svårt att uppnå detta krav, eftersom gymnasiet inte kan
kontrollera grannfastigheternas trådlösa basstationer. I detta fall kan gymnasiet inte installera
ett trådlöst examensnät.
Krav 5.WLAN-näten i provlokalerna ska följas upp under hela provtillfället. Övervakningen sker
med en motsvarande terminal som i föregående krav. Övervakarna ska kunna tolka
övervakningsprogrammets rapporter. Övervakaren ska ha skriftliga instruktioner för situationer
där nya WLAN-nät dyker upp.WLAN-nätet ska stängas av. Om nätet inte kan stängas av inom
fem minuter ska provtillfället avbrytas tills nätet stängts av. Provtillfället får inte fortsätta om ett
främmande nät är tillgängligt i provlokalerna.
Alla radiofrekvenser som används i trådlös nättrafik syns inte med hjälp av det ovan beskrivna
förfarandet. För att säkerställa att provtillfället avlöper utan störningar ska även annan slags
trafik kontrolleras. Dessutom gäller det att hitta orsaken till störningen så att provtillfället kan
fortsätta.
Krav 6. Provövervakaren ska ha skriftliga instruktioner med tanke på eventuella
datakommunikationsstörningar i det trådlösa examensnätet. Övervakaren får med 30 minuters
varsel tillgång till en utbildad person med utrustning för att hitta källan för radiostörningen.
Utrustningen kan bestå av en spektrumanalysator som omfattar frekvenserna 2,4 och 5 GHz
och en riktningsantenn.
Placering av det trådlösa examensnätets utrustning och radiosignal
Syftet med placeringen av det trådlösa examensnätets utrustning är att stärka signalen och göra
det svårare för utomstående att ändra utrustningens konfigurationer.
Krav 7. Examensnätets fasta utrustning (t.ex. basstationer, controllers) ska placeras i låsta
utrymmen eller så högt upp att det är svårt för utomstående att komma åt dem. Utrustning
som installeras tillfälligt för provtillfället ska placeras i lokalerna efter att de har inspekterats och
avspärrats för utomstående.
Hur väl trådlösa nät fungerar beror i hög grad på styrkan hos basstationens och terminalens
radiosignal. En stark radiosignal förebygger också störningar orsakade av svaga signaler.
Eftersom man inte kan överskrida maxvärdena för utrustningens sändningseffekt måste man
använda andra metoder för att stärka signalen.
13
Ju närmare sändaren mottagaren är, desto bättre är signalen.
Krav 8.Vid placeringen av basstationerna för det trådlösa nätet bör man sträva efter att
basstationerna är så nära examinanderna som möjligt. Den närmaste basstationen får ligga på
högst 25 meters avstånd från examinandens terminal.
En bra antenn förbättrar signalens kvalitet. Kvaliteten på basstationernas interna antenner
varierar, men externa antenner förbättrar signalens kvalitet utan att höja kostnaderna för
examensnätet orimligt.
Krav 9. I basstationerna för det trådlösa nätet ska man använda extern antenn eller antenner
som stöder basstationens alla frekvenser.
Signalen dämpas om det finns dämpande medier mellan sändaren och mottagaren. I synnerhet i
tillfälliga examensnät ska basstationerna placeras så att möbler eller examinander inte dämpar
signalen.
Krav 10. Basstationernas antenner ska placeras minst en meter ovanför examinanderna.
Basstationernas tekniska egenskaper
För närvarande har tre frekvensområden reserverats för trådlösa nät. Förutom 2,4 GHz
används två frekvenser inom frekvensområdet 5 GHz. Fler frekvenser ökar nätets
överföringskapacitet och garanterar nätets funktion om någon kanal faller bort.
Krav 11. Basstationen ska fungera samtidigt på frekvenserna 2,4 GHz och 5 GHz.
Bastationen behöver inte fungera på bägge frekvenserna inom frekvensområdet 5 GHz (5150–
5350 MHz och 5470–5725 MHz).
Man får ut maximal nytta av de olika frekvensområdena endast om basstationerna kan reagera
på den övriga radiotrafiken på olika kanaler och den mängd data som överförs via kanalerna.
Krav 12. Systemet justerar automatiskt de kanaler som basstationerna använder och eventuellt
också sändningseffekten. Om en annan signal dyker upp på den frekvens som basstationen
använder börjar den automatiskt använda en ledig frekvens.
Krav 13. Systemet strävar efter att styra terminalerna till olika basstationer för att fördela
belastningen.
I trådlösa examensnät tar examinandernas terminaler kontakt med en basstation som står i
kontakt med servern via Ethernet-nätet. Basstationerna routar inte examinandernas
förbindelser vidare till andra basstationer genom radiosignaler. På detta sätt sparas kapacitet för
radiokommunikationen mellan terminalerna och basstationerna.
Krav 14. Basstationerna förmedlar alltid nättrafiken från examinandernas terminaler till servern
via Ethernet-nät.
14
Det trådlösa examensnätet ska dessutom ha ett antal egenskaper som justerar datatrafiken och
konfigureringen.
Krav 15. I krypteringen av WLAN-nättrafiken ska man använda WPA2-kryptering (AES-CCMP).
Krav 16. Den nämnda krypteringsnyckeln ska gå att installera i nätets alla basstationer med en
åtgärd. Det användargränssnitt som används för installationen ska vara tillgängligt för
provövervakaren (användarrättigheter, lättanvändhet).
Krav 17. Funktionen WiFi Protected Setup (WPS) ska vara avstängd.
Krav 18. Det ska vara möjligt att stänga av stödet IEEE 802.11b och gallra bort de
långsammaste hastigheterna i inställningarna mandatory data rates för basstationerna.
Krav 19. Det ska vara möjligt att förhindra man-i-mitten-attacker (man-in-a-middle): client
isolation, switchport protected, IP DHCP snooping, IPv6-spärr.
Krav 20. Det ska vara möjligt att begränsa terminalens trafikfil (terminalen får använda högst 2
Mbit/s av filen).
Krav 21. Det ska vara möjligt att förhindra konfigurering av basstationer med WLAN-förbindelse.
Testning av trådlöst examensnät
Innan examensnätet tas i drift ska det testas i förhållanden som motsvarar det elektroniska
studentprovet. I testet kopplas provtillfällets server som försetts med operativsystem och
programvara som SEN levererat till nätet. Antalet kopplade terminaler ska vara lika många som
det maximala antalet vid det egentliga elektroniska provtillfället. Terminalerna ska vara av
samma typ som vid det egentliga provtillfället: Om avsikten är att examinanderna ska avlägga
provet främst med egna datorer ska största delen av de terminaler som testas motsvara
examinandernas.
Krav 22. Det trådlösa examensnätet ska testas i motsvarande förhållanden som vid det
egentliga provtillfället innan det tas i drift. Nätet ska klara testet enligt SEN:s krav.
Under testet överför programvaran i terminalerna och servern en estimerad mängd data
mellan varandra. Testprogrammen är ännu inte klara. De gymnasier som planerar testning ska
kontakta SEN i god tid före testningen.
Syftet med testet är att säkerställa att


förhållandet mellan nätets basstationer och terminalerna är korrekt, å ena sidan med
tanke på terminalernas filbredd och å andra sidan med tanke på de kanaler och
sändningseffekter som basstationerna använder (kanalernas tillräcklighet i lokaler där
många personer avlägger prov),
nätets prestanda inte är beroende av vissa drivrutiner i terminalerna utan att nätet
fungerar på förväntat sätt även med SEN:s operativsystem.
15
Ändringar i provlokalerna
Om det görs ändringar i provlokalerna som omfattas av dessa krav ska gymnasiet ansöka om
nytt tillstånd för trådlöst examensnät hos SEN.
16