Aktuellt från VKL nr 2 - Västmanlands Kommuner och Landsting

Aktuellt från VKL
Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting
Nummer 2 2015
Ny styrelse och nya ledamöter
Skolministern på besök i Västmanland
Nu har förbundsmötet valt en ny styrelse i VKL. Det är
många nya ledamöter, 15 stycken och en ny ordförande i Anders Teljebäck, tillika kommunstyrelsens
ordförande i Västerås Stad. Styrelsen får en större
andel kvinnor än män och fler yngre ledamöter än
tidigare.
Förbundsmötet genomfördes tryggt med Elisabeth
Pettersson, KF-ordförande i värdkommunen Sala även
om det blev en del diskussioner omkring folkpartiets
motförslag till valberedningens förslag till styrelse.
Efter avstämning med stadgarna beslutade förbundsmötet i enlighet med valberedningens förslag.
Förbundsmötet följdes av en föreläsning från Anders
Ekholm, vice VD på institutet för framtidsforskning.
Presentationen finns på VKL:s hemsida, www.vkl.se
och Anders presentation rörde sig omkring döden
och vad det innebär för samhället att vi lever längre.
Presentationen var mycket uppskattad och många
politiker kommenterade den med att vi nu fått en del
myter dödade och en hel del nya analyser att ta med
oss strategiarbetet.
Mona Boström som tyvärr fick lite kort tid för
sin presentation om regionbildningen gjorde en
mycket bra sammanfattning av vad som har hänt i det
politiska arbetet och hur tidplanen ser ut framåt. Det
kommer också att innebära en hel del arbete för VLK:s
medarbetare att förbereda ett väl fungerande integrationsarbete att flytta arbetsuppgifter från nuvarande
organisation till en ny betydligt större regionkommun.
Västerås och Västmanland gästades den 21 april av skolminister Gustav Fridolin
(MP).Han och alla övriga deltagare hälsades välkommen av Västerås KSO Anders
Teljebäck. Alla kommuner var representerade av politiker och tjänstepersoner från
skolan liksom VKL och MDH, från MDH deltog Pia Lindberg, akademichef.
Regeringen har utställt ett lågstadielöfte som innebär mer tid
i de tidiga skolåren som en uppföljning av den framgångsrika
pedagogik och verksamhet som finns i förskolan. Det innebär
fler anställda, fler speciallärare och läs- och skrivgaranti. En lokal
rekryteringsstrategi ska presenteras för att erhålla statsbidrag. Den
ska innehålla planer för att ersätta pensionsavgångar, mottagande
av nyanlända, hur tillgång till behöriga lärare ska säkras och stärkt
ledarskap särskilt för rektor. Ingen medfinansiering krävs och det
finns ingen tidsbegränsning just nu.
Andra satsningsområden som nämndes var en ökning av antalet
utbildningsplatser, dock inga ökade forskningsbidrag men strategierna bör innehålla hur de påverkar utbildningssituationen på
MDH, fortbildning för lärare och utveckling av karriärmöjligheter. Övriga områden, en jämlik skola, elevhälsan, upprustning av
skollokaler och skapande skola.
Fem lyckade strategier i Norberg
Åsa Eriksson, KSO och Ingrid Nord, förvaltningschef, berättade
hur skolan i Norberg utvecklades från 2006, då man var sämst i
Sverige, till 2015 då man blev Sveriges 15:e bästa skolkommun.
Man beslutade bland annat om fem strategier som utgick från en
dialog med eleverna och sedan har man hållit fast i det arbetet över
tid och nådde målet tidigare än beräknat.
De fem strategierna är:
• Alla ska förstå vilka mål vi arbetar emot
• I undervisningen ska alla få talutrymme och ska synliggöras
• Bedömning av hur lärandet utvecklas, vad förstår man inte, feedback eller snarare feed-forward
• Att hjälpa och stötta varandra
• Ta ansvar för sitt eget lärande och tala om när det inte fungerar.
Monika Eriksson-Bertilsson
I det här numret av Aktuellt från VKL kan du också läsa om:
Monika Eriksson Bertilsson,
VKL:s direktör
[email protected]
021-39 79 47
Hur skapar vi goda förutsättningar för att leda och driva utvecklingen?.......................................sid 2
Aktuellt inom regional utveckling, samhällsbyggnad och transportpolitik.................................... sid 4–6
Europas utmaningar i fokus på välbesökt konferens i Brysselk........................................................sid 7
Så här arbetar VKL..............................................................................................................................sid 8–14
Möte med Mona Boström, projektledare regionaliseringsprocessen..............................................sid 16
Hur skapar vi goda förutsättningar för att leda och driva
Den 25 mars arrangerade VKL ett eftermiddagsseminarium med workshop för
socialchefer, vård- och omsorgschefer och
motsvarande ledningsfunktioner. Fokus låg
på att hitta vägar för att skapa goda förutsättningar för att leda och driva utveckling
på enhetsnivån inom äldreomsorgen.
– Åtta av länets tio kommuner finns
representerade här idag, vilket vi ser
som mycket positivt. Det signalerar att
ledningen för äldreomsorgen medvetet
strävar efter att hitta goda förutsättningar för att leda och driva utvecklingen av kunskapsbaserade arbetssätt
på enhetsnivån.
Martina Nordin, socialchef i Surahammar och representant från
styrgruppen för Västmanlands samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling i socialtjänsten inledde eftermiddagen med att hälsa alla välkomna.
Martina informerade om att seminariet utgör en del av det länsgemensamma utvecklingsarbetet och en fortsättning utifrån behov som framkom i
den inventering av utmaningar för att
arbeta kunskapsbaserat som utfördes av
VKL under hösten 2014 i länets olika
chefsnätverk inom socialtjänsten.
Aktuell forskning presenterades
Lena Karlsson och Karina Tilling från
VKL presenterade aktuella forsknings-
2
så att enhetsnivån blir motorn i förändringsarbetet.
Information gavs även utifrån de
krav som finns från lagstiftning,
nationella riktlinjer och samverkansdokument för att äldreomsorgen ska hålla
en hög kvalitet för de personer som har
behov av insatser från äldreomsorgen.
Sammanfattningsvis behövs både en
effektiv drift och ett kunskapsbaserat
arbetssätt för att få hög kvalitet i verksamheten.
Martina Nordin, socialchef i Surahammar och representant från
styrgruppen för Västmanlands samverkans- och stödstruktur för
kunskapsutveckling i socialtjänsten
resultat och kunskapsunderlag från
bland annat Socialstyrelsen liksom vad
som framkommit som utmaningar för
ledning och styrning av utvecklingsarbete på enhetsnivån i vår gemensamma
inventering från länets chefsnätverk.
Här gavs en bild av utmaningar i
form av att exempelvis definiera vad
som utgör kvalitet för brukaren som i
sin tur möjliggör matchning av insatser
och högre effektivitet, vikten av att
skapa en intern ”infrastruktur” för att
bedriva utvecklingsarbete, behov av
kompetens och stöd till enhetsnivån
liksom ”verktyg” för att hantera både
det dagliga ”görandet” och det nödvändiga utvecklingsarbetet. Kort sagt
hur kunskapsläget ser ut i nuläget för
arbetet med att skapa förutsättningar
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
Gästföreläsare från MDH
Eftermiddagens gästföreläsare var
Mona Andersson, ekonomie doktor
vid akademin för Ekonomi, samhälle
och teknik vid Mälardalens högskola.
Mona disputerade 2014 med avhandlingen; Välfärdssektorn, en arena för
makt och motstånd. Studier av sjukvård och hemtjänst och delgav utifrån
sin forskning vad som är viktigt utifrån
styrning och ledning på enhetsnivå.
Mona avslutade sin presentation med
några rekommendationer för att skapa
goda förutsättningar på enhetsnivån:
• för att avlasta och underlätta enhetschefernas möjligheter att leda och
styra behöver stödsystem/stödprocesser
utvecklas
• ta hänsyn till lokala förutsättningar,
en arbetsmodell passar inte alla organisationer och verksamheter.
utvecklingen på enhetsnivån inom äldreomsorgen?
• låt professionen
ta mer plats i planeringen av insatser
som beviljats utifrån
Socialtjänstlagen
• se organisationen
som ett system med
utgångspunkt ur
kundens/brukarens
perspektiv.
Efter kaffe med
dopp inleddes därefter workshopdelen Mona Andersson, ekonomie doktor vid akademin för
av seminariet utifrån Ekonomi, samhälle och teknik vid Mälardalens högskola.
och omsorgschefer för vidare diskusfrågeställningen ”hur kan vi skapa
sion och prioritering av gemensamma
goda förutsättningar på enhetsnivån
att leda utvecklingsarbete?”. Från båda insatser. Vi ser fram emot att ta nästa
steg i processen med att gemensamt
workshopgrupperna presenterades ett
utveckla kunskapsstyrningen i länets
antal punkter som Karina och Lena
äldreomsorg.
från VKL tillsammans med anteckEtt stort tack till gruppen från den
ningar från diskussionerna kommer att
dagliga verksamheten på Hjälpmedelssammanställa och analysera. Därefter
centrum som bakat gott fikabröd och
återkopplas resultaten till socialchefsnätverket respektive nätverket för vård- iordningställt konferenslokalen.
Vill du veta mer om vårt länsgemensamma arbete med kunskapsutveckling i
äldreomsorgen eller har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta
oss: Lena Karlsson, utvecklingsstrateg
för äldreområdet: 021-397964, lena.
[email protected] eller Karina Tilling,
utvecklingsledare för länets samverkansoch stödstruktur för kunskapsutveckling,
021-397943, [email protected]
Kontaktfamilj – en insats för livet eller för barndomen?
Den 16 mars hölls ett seminarium i Västerås
med föreläsare Lotta Berg Eklundh som i
flera år forskat om just insatsen kontaktfamilj
och nu arbetar på FoU Nordost i Stockholms
län. Deltog gjorde ett 40-tal personer som
i huvudsak arbetar inom socialtjänstens
individ- och familjeomsorg, både handläggare och några chefer, från Köping, Norberg,
Surahammar och Västerås.
Lotta Berg Eklundh föreläste för personal inom socialtjänsten.
Varje år får cirka 10 000 barn i åldrarna 0–12 år en kontaktfamilj, det är en
av de vanligaste insatserna för barn och
ungdomar i den svenska socialtjänsten. Barnen kommer ofta från socialt
mycket utsatta miljöer, med missbruk
och psykisk ohälsa i familjen. Ytterst
sällan får dessa kontaktfamiljer någon
information eller utbildning inför
uppgiften. Trots att insatsen länge varit
en så omfattande del av socialtjänstens
insatser för barn är forskningen om
denna begränsad och studier om effekten på lång och kort sikt saknas.
Lotta Berg Eklundh har i drygt 35 år
arbetat med socialt arbete och var 2010
färdig med sin licentiatavhandling:
”Kontaktfamilj – en förebyggande stödinsats eller mellanvård?” I sin forskning
har Lotta bland annat intervjuat barn
som haft kontaktfamilj. Det visar sig
att de allra flesta barnen upplever att de
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
är trygga i sin kontaktfamilj och känner
att de blir bemötta med respekt. De
flesta vet dock inte syftet med insatsen,
de tror att det är för att föräldrarna ska
få vila. Lotta lyfter vikten av att barnen
får vara delaktiga i utredningen som
leder fram till beslutet om insats kontaktfamilj så att barnen inte upplever
det som att det är deras ”fel”.
Slutligen konstaterar Lotta att det
finns flera utvecklingsområden för
socialtjänsten när det gäller insatsen
kontaktfamilj, men att det viktigaste är
att bli bättre på att följa upp insatsen
utifrån barns behov och hitta former
för kartläggning av insatsen över tid.
Seminariet var intressant och gav flera
nya synvinklar på en vanlig insats.
Deltagarna kommer säkert att fortsätta diskutera i sina respektive arbetsgrupper.
3
Aktuellt inom regional utveckling, samhällsbyggnad och transportpolitik 2015
Ett urval av nyheter
av Håkan Johansson
planeringschef, VKL
FEBRUARI
Mälardalsrådets planeringsoch trafikutskott
Den 20 februari träffades politiker
och tjänstemän i beredningsgruppen för utskottet på Arlanda, för
en information och diskussion om
regionens flyg­platser. Presentationen
inleddes av Swedavia som redogjorde
för utveckling av trafik- och markverksamheter på Arlanda. Swedavia, som
även ansvarar för Bromma flygplats
konstaterade att kapaciteten för att
ta emot Brommas flyg på Arlanda
inte finns utan mycket omfattande
utbyggnader. Därefter presenterades
utvecklingen på Skavsta, Eskilstuna
(som idag saknar flygtrafik), Örebro
och Stockholm–Västerås flygplatser.
Västerås intar här en särskild roll för
en omfattande skolflygverksamhet. I
politiken uttrycktes en vilja att diskutera samverkan kring det långsiktiga
behovet av flygplatskapacitet i regionen
och hur marktransporter kan bidra till
att öka tillgänglighet till flyget. Diskussionen tas vidare till samarbetet inom
”En bättre sits”.
En bättre sits
Politiska församlingar
och länsstyrelser i sex
län: Gotland, Södermanland, Stockholm,
Uppsala, Västmanland,
4
Örebro och Östergötland samarbetar
inom processen En bättre sits, som
syftar till att stärka underlaget för prioriteringar av utbyggnad av transport­
infrastrukturen. Resultatet av En bättre
sits utgör det storregionala inspelet till
den kommande nationella transportplanen för perioden 2018–2029.
Det är andra gången En bättre sits
genomförs. Processen sker dels på en
politisk nivå, där partierna nominerat
deltagarna, dels genom tjänstemannagrupper och konsultinsatser. Arbetet koordineras av Mälardalsrådet.
Fyra teman: Regional kollektivtrafik,
godsfrågor, transporttillgänglighet samt
regional utveckling har varit aktuella
denna gång.
Inom kort startas upphandlingen av
den så kallade regional systemanalysen
som ingår i planeringsförutsättningarna för den nationella transportplanen.
För mer info se: http://www.enbattresits.se/hem.aspx
länkar mellan stadens blå, gröna och
byggda strukturer. Om Citylands se
http://www.slu.se/sol/la/berg
MARS
Mälarkonferensen 2015
Storregional utvecklingsplanering
inom ÖMS – fortsättning
Länsstyrelserna som territoriellt omfattar Mälaren, alltså Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och
Örebro län har etablerat en kontaktyta
för gemensamma utvecklingsfrågor
och planeringsförutsättningar i form av
Mälarkonferenserna. Årets möte hölls i
Uppsala och behandlade flera aspekter
av uthållig utveckling av bebyggelse
och av Mälarens värden.
Några av årets programpunkter:
Mälarens samhällsekonomiska värde,
länsstyrelsernas gemensamma rekommendationer av höjder för grundläggning av ny bebyggelse, statssekreteraren
vid Miljödepartementet om svensk
miljöpolitik, den omfattande remissen
från vattenmyndigheterna av åtgärdsprogram för vattenförvaltning, dagvattenhantering med mervärden ur ett
stadsmiljöperspektiv, samt Citylands-
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
Ny regional organisation inom
Stockholms läns landsting
En ny nämnd har inrättats i Stockholms läns landsting: Tillväxt- och
regionplanenämnden. Nämnden ersätter landstingsstyrelsens tillväxt- och
regionplaneringsutskott och kommer
att ansvara för regionplaneringen.
Kopplat till den nya nämnden inrättas också en ny förvaltning: Tillväxtoch regionplaneförvaltningen. Förvaltningen ersätter från och med den
första mars nuvarande Tillväxt, miljö
och regionplanering (TMR).
Miljöavdelningen inom TMR
kommer finnas kvar inom landstingsstyrelsens förvaltning. TMR har varit
ledande i det storregionala Östra Mellansverigesamarbetet, ÖMS.
Stockholms län kommer under
2015–2016 att förnya
det regionala utvecklings programmet kallat
RUFS. RUFS är en väl förankrad och
omfattande utvecklings- och fysisk
plan. Arbetet leds av Stockholms läns
landsting i samarbete med länsstyrelsen.
För att vidga de funktionella och
territoriella perspektiven samarbetar
ytterligare sex län med Stockholms
län i storregionala utvecklingsfrågor.
Samarbetet kallas Östra Mellansverigesamarbetet, förkortat ÖMS.
I ÖMS formas utvecklingsscenarior
och utvecklingsteman, gemensamma
för den större geografin, där RUFS är
en del. Grunder för positiva synergier
av ÖMS – att bidra till att skapa den
mest attraktiva storstadsregionen i
Europa – finns i utveckling av gemensamma utgångspunkter och nyckeltal,
samt så långt möjligt att synkronisera
processerna kring de sju länsvisa regionala utvecklingsprogrammen. Vidare
att understödja den storregionala
behovsbilden av transportinfrastruktur
genom En bättre sits. Även Trafikverket
har efterfrågat ÖMS befolkningsdata
för planering. Analyser i ÖMS bygger
på avancerade modeller, som under
2015 kommer att uppdateras med ytterligare indata.
Mälarbanan
– Etappen Barkarby–Spånga; järnvägsplan kan fastställas september 2015,
utbyggnad 2017–2019
– Etappen Spånga–Duvbo; järnvägsplan kan fastställas hösten 2016, utbyggnad 2018-2020. Förutsättningar
är att berörda kommuner, parallellt
upprättar och antar motsvarande
detaljplaner. Förhandlingar pågår här
med Stockholms stad.
– Duvbo-Sundbybergs station–Huvudsta; möjligt antagen järnvägsplan
2017, utbyggnad 2019–2025. Förutsättningen att Solna stad parallellt
upprättar en detaljplan för Huvudsta, innehåller en risk för försening.
Bostadsplaneringskommittén
– lagförslag i slutskedet
Lägesrapport för utbyggnaden av Mälarbanan delen Kallhäll–Tomteboda,
presenterad på Trafikverkets samrådsgrupp den 26 mars.
Genomförandet av etapp 1; Kallhäll–
Barkarby och anslutningen vid Tomteboda pågår och kommer att omsätta
ca 1,5 mdr 2015. Ungefär hälften
av etappen Kallhäll–Barkarby är nu
färdigställd. Inkoppling av nya bandelar innebär avstängningar av trafiken
under påskveckor och sommarmånader
2015 och 2016. Vid Tomteboda pågår
färdigställande av de två järnvägsbroar som är Mälarbanans korsning av
Ostkustbanan/Citybanan. Citybanan
öppnas för trafik 2017. Parallellt pågår
planering för anslutning av den nya
tunnelbanesträckningen från Akalla till
Barkarby nya station, samt utredning
av plattformslängder för stationerna på
Mälarbanan.
För återstående etapper; Barkarby
station–Sundbybergs station–Huvudsta
(Solna) bedömer Trafikverket tider för
nödvändiga planer och utbyggnad av
anslutande etapper enligt följande:
Bostadsplaneringskommittén är en
statlig parlamentarisk utredning under
ledning av landshövdingen i Örebro
län som ska rapportera till regeringen
den 15 juni 2015. Kommittén ska
belysa hinder för bostadsbyggande
i planeringsprocesserna. Ett särskilt
fokus ligger på den regionala nivåns
möjligheter att underlätta i planeringen. Man konstaterar att samordningen
mellan bostadsplanering, infrastrukturplanering, kollektivtrafik och regionalt
tillväxtarbete inte är optimal. Planeringsslagen följer olika logiker som
inte stöder varandra. Vidare, att fler
än 100 mål idag ska uppfyllas i fysisk
planering, och att statens hantering av
målsammanvägningar kan uppfattas
som otydlig.
Kommittén arbetar med förslag till
förändrad lagstiftning som syftar till
att stärka det regionala inflytandet
över fysisk planering. Länet förslås här
fortsatt vara indelningsgrund. Ansvaret
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
för den regionala fysiska planeringen
ska ligga hos den som har det regionala
utvecklingsansvaret. I de län där detta
ansvar ligger hos länsstyrelsen, förs
ansvaret för den fysiska planeringen
över till landstingen. Planeringen ska
leda fram till ett program. Genom lagförslaget förs även ansvar enligt lagen
om bostadsförsörjning över från länsstyrelserna till regionen/landstinget.
Bostadsfrågor och mellankommunala
frågor tas därmed bort från länsstyrelsernas uppgifter.
Den regionala aktör som får till
uppgift att genomföra de regionala
planeringsuppgifterna ska
• utreda, ta tillvara, planera och driva
de mellankommunala och regionala
frågor av betydelse för länets fysiska
miljö och strukturella förutsättningar,
• verka för insatser för att det långsiktiga behovet av bostäder tillgodoses
• verka för att planeringen/programmet genomförs,
• bidra till kommunernas arbete med
att utveckla sin fysiska miljö, och
• utgöra/tillhandahålla ett forum för
mellankommunala och regionala
frågor.
Ansvarig aktör ska där lämna underlag om mellankommunala och regionala frågor till kommunerna, motsvarande berörda aktörer i andra län,
och den som har ansvar för regional
kollektivtrafikplanering av kollektivtrafiken i berörda län samt till statliga
myndigheter. Man ska där tillföra
kunskaper och kompetens till kommunerna genom analyser, rapporter och
underlag. Lagen föreslås träda i kraft
den 1 januari 2019. Återstår att följa
regeringens och riksdagens fortsatta
behandling av förslagen.
APRIL
Analyssamarbete
Regionförbundet i Södermanland, Region Örebro län, Region Östergötland
och Västmanlands Kommuner och
Fortsättning på nästa sida
5
Aktuellt inom regional
utveckling, samhällsbyggnad
och transportpolitik 2015
Förvaltningsplaner och åtgärdsplaner
för två vattendistrikt/yttranden
Möte om Citybaneavtalet på
Näringsdepartementet
av Håkan Johansson, planeringschef, VKL
Fortsättning från föregående sida
Landsting samarbetar för att utveckla
analyser för samhällsplanering och
politiska beslutsunderlag. Förutsättningen är att en
detaljerad databas
hos SCB, Supercross, blivit tillgänglig
för de regionala organisationerna. Utgångspunkten är det utvecklingsarbete,
med hjälp av Supercross och andra
data, som gjorts i Östergötland.
Kommuner och landsting i respektive
län har i sin tur avtal med den regionala aktören och får därigenom tillgång
till mer precisa indata, som möjliggör
bättre analyser och minskade kostnaderna för annat statistikköp. Avtalen
omfattas av SCB:s sekretesskrav.
Genom analyssamverkan och
benchmarking får alla parter tillgång
till mer kvalificerade metoder och
underlag baserat på Östergötlands
utvecklingsarbete. De fyra regionala
parterna samverkar genom avtal om
en gemensam resursperson, Bo Wictorin, vid Regionförbundet i Sörmland.
Likaså finns Fredrik Sunnergren i
Östergötland med som utvecklare.
SCB laddar med start vecka 12, databasen med senaste tillgängliga data.
VKL kommer under året att anordna
vidareutbildning inom Supercross för
statistikansvariga vid två tillfällen. Vi
kommer också gemensamt för de fyra
länen, att starta arbetet med underlag
för kommunvisa rapporter baserat på
ett gemensamt utvecklat försystem och
en layout som underlättar jämförelser.
Mer information om detta kommer
under våren.
6
bland argumenten. I artikeln refereras
också till pågående regionbildningar i
Stockholms läns omgivning.
Under våren 2015 pågår i hela landet
ett samråd om omfattande förslag till
förvaltnings- och åtgärdsplaner för
vatten, samt miljökvalitetsnormer
för vatten kopplade till implementeringen av EU:s vattendirektiv och
havsmiljödirektiv. Västmanland berörs
av remisserna från två Vattenmyndigheter; Norra Östersjöns respektive
Bottenhavets vattendistrikt. Dessa är
organiserade inom länsstyrelserna i
Västmanlands respektive Västernorrlands län. Vårt läns frågor är knutna
till Mälarens respektive Dalälvens
avrinningsområden. Föreslagna åtgärder följs däremot inte av nödvändig
statlig finansiering. VKL har yttrat sig
över förslagen till förvaltningsplaner
och åtgärdsprogram. Se länk: http://
vkl.se/wp-content/uploads/2015/04/
Yttrande-vattenforvaltning.pdf
Stockholms län diskuterar
regionbildning
Enligt Dagens Nyheter den 21 april,
diskuteras inom Stockholms läns
landsting, länets förutsättningar att
bilda en regionkommun. I artikeln
återges intervjuer med ledande landstingspolitiker, som öppnar för en
diskussion om förutsättningarna för
en region omfattande det egna länet.
En starkare koppling mellan politiska
beslut och inflytande över planering
och regionala utvecklingsmedel finns
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
Den 22 april träffade Citybanans intressenter företrädare för Näringsdepartementet. Från Näringsdepartementet
deltog statsekreterare Erik Bromander
med medarbetare. Citybanans intressenter företräddes av politiker och
tjänstemän från landstingen i Sörmland och Uppsala län. Från Västmanland deltog Elisabeth Unell, Västerås
stad och Håkan Johansson, VKL. Även
Trafikverket var representerat. I intressentkretsen ingår dessutom regionerna
Örebro län och Östergötland.
Mötet inleddes med en genomgång
av det formella avtalet. Därefter föredrogs läget i de aktuella projekten som
utöver Citybanan berörs av medfinansieringsavtalet: Mälarbanan – delen
Kallhäll–Tomteboda, Svealandsbanan,
Ostlänken, samt trafikeringsförutsättningarna i ett storregionalt trafikupplägg genom Mälab.
I positiv anda kunde mötet formulera en vilja till fortsatt samverkan med
departementet kring avtalet. Mötet
uttryckte också och en gemensam
värdering av risker för förseningar av
resterande utbyggnadsetapper.
För Mälarbanan, som har en fullständig finansiering inom gällande
Nationell Transportplan till och med
2025, är Solna stads detaljplanering
av sträckan inom kommunen den
kritiska faktorn. Vidare behandlades
förutsättningarna, att ur ett storregionalt resandeperspektiv åstadkomma
tillfredställande trafik genom Mälab,
som även med stora regionala tåginvesteringar kan sättas ur spel genom
osund konkurrens inom järnvägstrafiksektorn och principer för tåglägestilldelning vid högt kapacitetsutnyttjade.
Frågan om statens ägarstyrning av eget
järnvägsbolag berördes.
Europas utmaningar i fokus på välbesökt konferens i Bryssel
Europa står inför en rad stora utmaningar
inom flera områden, exempelvis ekonomi,
tillväxt, arbete, energi, miljö och säkerhet.
Hur EU:s arbete med dessa frågor påverkar
Sverige var utgångspunkten för en
konferens som de svenska regionkontoren
tillsammans arrangerade i Bryssel den 25–26
mars där Västerås stads koncernledning
deltog.
I december 2014 presenterade
EU-kommissionens ordförande,
Jean-Claude Juncker, kommissionens
arbetsprogram för 2015. Programmet
innehåller betydligt färre initiativ än
tidigare år. EU:s nya ambition är att
ägna sig mer åt stora frågor och mindre
åt små frågor.
Just den ambitionen var något som
flera av talarna under konferensen
återkom till utifrån olika perspektiv.
Teresa Küchler, Svenska Dagbladets
korrespondent i Bryssel, gav en journalistisk reflektion kring hur synen på
EU påverkas negativt av rapporter om
att EU ägnar sig åt små frågor som till
exempel förbud mot lakritspipor.
– Vi har ett stort problem, sa hon.
Bilden av EU påverkas av en snedvriden rapportering av EU-arbetet.
– Samtidigt, menar hon, är det här
en bild som nu är i förändring.
– Den nya kommissionen har ett
tydligare fokus att agera med kraft i
stora och viktiga framtidsfrågor, exempelvis frågor som rör miljö, klimat,
energi, säkerhet och handelsavtal. Det
är också mycket påtagligt att kommissionen nu tagit ett mycket tydligare
grepp om sina medierelationer.
Viktigt verktyg för ekonomisk
styrning
En annan stor utmaning handlar om
ekonomin, där flera av EU:s medlemsländer nu går igenom en tuff tid. Tom
Snels, vid kommissionens generalsekretariat, presenterade planeringsterminen, det viktigaste verktyget för
Utvecklingsstrateg ekonomisk styrning. Verktyget följer upp hur medlemsländerna implementerar och utför
åtgärder för att uppnå målen i Europa
2020-strategin om en smart, hållbar
tillväxt för alla.
– I cykler om ett år identifieras nödvändiga reformer för de kommande
12–18 månaderna, sa han.
När det gäller Sverige menade Snels
att kommissionen är oroad över de
svenska hushållens stigande skuldkvot,
en eventuell bostadsbubbla och en viss
makroekonomisk obalans.
Fram till idag har EU inte haft någon
verklig övergripande energipolitik utan
de olika medlemsländerna har haft
sina egna energisystem. Här menar
EU att det finns utvecklingspotential,
inte minst av miljö- och kostnadsskäl.
Men också som ett led i arbetet med
att minska beroendet av exempelvis
rysk gas.
– Genom att få in energipolitiken i
ett europeiskt perspektiv och genom
att skapa en gemensam marknad skulle
vi kunna få lägre priser, bättre försörjning och mer förnybar energi, konstaterade Pierre Schellekens, biträdande
chef i klimat- och energikommissionärens kabinett.
För att uppnå en fullt fungerande
energimarknad krävs bland annat ny
lagstiftning och ny infrastruktur.
– Vi är också i stort behov av energieffektiviseringar och en säkerställd
energiförsörjning. Detta är en stor utmaning för Sverige och hela unionen,
sa Pierre Schellekens.
De båda dagarna i Bryssel bjöd på
många föreläsningar och seminarier
kring EU:s stora utmaningar. En av
deltagarna var Västerås stadsdirektör
Bo Dahllöf. Han var mycket nöjd.
– Vi har fått med oss många tankar,
insikter och kontakter som vi nu tar
med oss hem, säger han. De kommer
att bli viktiga pusselbitar i Västerås
stads internationella arbete.
Text: Charlotta Filling, Västerås stad
Vid VKL:s förbundsmöte den 24 april
avtackades ledamöterna i den avgående
styrelsen av dess ordförande Ulla Persson
som i sin tur avtackades av den tillträdande
ordföranden Anders Teljebäck.
De avtackade var: Ulla Persson, Per-Olov
Rapp, Stig Henriksson, Juha Rundgren,
Marléne Tamlin, Hans Strandlund, Torsten
Källberg, Maria Lindelöf, Lars Andersson,
Rigmor Åkesson, Britt-Inger Fröberg, Mikael
Damsgaard, Stellan Lund, Ragnhild Källberg,
Beng-Åke Nilsson.
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
7
Anders Teljebäck valdes
Hur känns det?
– På en sådan sportfråga måste jag ju svara att det känns
väldigt bra. Att få bli vald som ordförande för Västmanlands kommuner & Landsting och också axla ett regionalt
uppdrag av den karaktären. Det känns otroligt inspirerande
och jag ser fram emot att få jobba för alla länets kommuner
och landstinget.
VKL:s nya styrelse som valdes vid förbundsmötet 24 april i Sätra brunn.
VKL:s styrelse leder
förbundets verksamhet
Styrelsen beslutar vilka beredningar som ska utses och hur de ska vara
sammansatta. Styrelsen beslutar om all verksamhet i föreningen. Styrelsen kan överlåta till beredningarna att utreda och bereda ärenden
och lägga fram förslag till beslut till styrelsen.
Styrelsen hanterar alla strategiska frågor avseende samhällsbyggnad. Styrelsen fungerar ofta som ett förankrings-/
informationsforum för frågor som Länsstyrelsen ansvarar för
som regionalt tillväxtansvarig, RUP, regional utvecklingsplan,
affärsplan, regional infrastrukturplan, kommunikationsfrågor
med mera. Det sker också en kontinuerlig avrapportering till
styrelsen om samarbetet inom Östra Mellansverige, ÖMS
avseende gemensamt översiktarbete inom samhällsbyggnadsområdet. Analyssamverkan med länen inom ÖMS där
rapporter om vilka elever som inte fullföljer gymnasiet är en.
Andra prioriterade områden som styrelsen inte delegerar
till någon beredning är E-samhället/Digital agenda som avser
länets möjligheter att tillsammans utveckla e-tjänster inom
kommunerna, gemensam strategi för utbyggnad av bredband, gemensamma aktiviteter mellan landsting och kommuner för att utveckla e-hälsotjänster för invårnarnytta.
Den gemensamma Turismverksamheten i länet hanteras av
VKL med stöd av Länsstyrelsen. Integration är ett område
som diskuteras, kan vi utveckla samarbetet för att underlätta
för flyktingarnas integrering i samhällsbygget? Kompetensförsörjning på en strategisk nivå för de egna medlemmarna
är också prioriterat där vi tillsammans utvecklar kompetensförsörjningsplaner och attraktionskraften hos den offentliga
arbetsgivaren.
Informationsdag för politiker i VKL:s styrelse och beredningar
26 respektive 27 maj! Sista anmälningsdag 4 maj, läs inbjudan
här: http://vkl.se/wp-content/uploads/2013/05/inbjudan_politikerutbildning-1022075.pdf
8
Vem är du?
– Jag är en 57-årig man som brinner för politik, samhällsutveckling, att väga samman intressen, peka framåt och ta
sig framåt.
Idag är du KS för Västerås stad, vad har du gjort innan?
– Från början så arbetade jag inom livsmedelsindustrin, i
mejeriet i Västerås, men sedan många år så har jag arbetat
inom fackföreningsrörelsen, pensionärsrörelsen, regeringskansliet och också i det socialdemokratiska ungdomsförbundet.
I regeringskansliet, vad gjorde du där?
– Jag jobbade på fyra olika departement som politiskt
anställd, mest som pressekreterare och under en kortare
period, ett år, så var jag i stadsrådsberedningen, socialdepartementet med hälso- och sjukvårdsfrågor frågor, egentligen
alla sociala frågor utom socialförsäkringen. Jag har också
jobbat på inrikesdepartementet som politiskt sakkunnig
med tillexempel kommunallag, bostadsfrågor och planfrågor. Sen var jag på jordbruksdepartementet.
– Det sista jag gjorde i regeringskansliet var att vara statssekreterare i näringsdepartementet under Hans Karlsson
med ansvar för arbetsmarknad och arbetslivsfrågor. Så jag
vill nog påstå att jag har en ganska bred politisk erfarenhet.
– Men det är egentligen först under den förra mandatperioden som jag fick ett eget mandat som politiker då
jag blev invald i kommunfullmäktige i Västerås stad och
vice ordförande i kommunstyrelsen. Tidigare har jag varit
anställd i olika funktioner. Det är först när man blir folkvald
som man kan vara med och utveckla ifrån sina egna idéer.
Vad kan du föra in till VKL?
– Det finns en bredd i det vi gör i VKL. Vi jobbar med
utveckling av kommuner och landsting men också med
sakfrågor som vård- och omsorg, utbildningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, kultur med mera och det har jag ju med
mig. Jag har ju inte jobbat så mycket med kulturfrågor tidigare men sen årsskiftet är jag ordförande för Västmanlandsmusiken och kulturfrågorna ligger mig varmt om hjärtat
och det kan jag också ta med mig in till VKL.
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
till ny ordförande i VKL
Varifrån kommer ditt engagemang?
– Inifrån skulle jag vilja säga. Det kommer ifrån uppväxten, man ser saker, man engagerar sig och ser en idé om
en samhällsutveckling som man vill se och engagerar sig
där. Ska man verkligen vara med och påverka då ska man
befinna sig på platser där man kan påverka. Tidigare har jag
indirekt kunnat påverka men sedan valet då jag är kommunstyrelsens ordförande i Västerås och nu i VKL så har
jag en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen i både
Västerås och Västmanland.
Du är socialdemokrat, hur mycket spelar politiken in i VKL?
– VKL är en intresseorganisation för länets kommuner
och landstinget och här är det inte partipolitik utan här företräder jag länets alla kommuner och landstinget, helheten.
Vad innebär ordförandeskapet i VKL för dig?
– Jag blir företrädare tillsammans med styrelsen för kommunerna och landstinget. Det är en regional uppgift att se
till att alla kommuner i Västmanland får bra förutsättningar
att bedriva sin verksamhet. Allt ifrån de små kommunerna
som Skinnskatteberg och Norberg till de medelstora men
naturligtvis även Västerås. I det här uppdraget så lämnar jag
min Västeråsroll, och det är viktigt för mig, i VKL är jag en
länsföreträdare.
Landstinget har lämnat in en regionansökan till regeringen.
Hur tror du att det kommer att påverka VKL?
– Jag är övertygad om att det kommer påverka VKL
väldigt mycket. Konkret innebär det att landstinget tar
över arbetsuppgifter som tidigare har legat på länsstyrelsen,
regional utveckling, kompetensförsörjning, infrastruktur
med mera. Då ska det bli ett samråd mellan regionkommunen som har den beslutande kraften och länets kommuner i
någon form. Vilka fler frågor som ska ligga i den samverkan
är det vi jobbar med precis nu och det är klart att det får
konsekvenser för VKL.
Din roll i regionbildningen, hur blir den?
– Jag kommer att företräda VKL men kommunintresset är
ju också en viktig del att företräda, för länets alla tio kommuner. Men min roll är ju att företräda både kommuner
och landsting, så det blir en central roll tillsammans med
landstingsstyrelsens ordförande att få ihop det.
Vad är viktigast för VKL just nu?
– Att vi är med i regionkommunsprocessen på ett kraftfullt sätt, samtidigt ska bedriva den verksamhet som vi
är satta att göra. Inom ramen för VKL:s uppdrag, VKL:s
beredningar och samordningen av kommuner och landsting
Anders Teljebäck tilltredde som ordförande för VKL vid förbundsmötet 24 april.
så det blir lite dubbelt, både att vara med i en strategisk
utveckling men också se till att utveckla den verksamhet vi
har på ett bra sätt.
Hur ser du på landstingets inflytande i VKL?
– Landstingets inflytande ska vara likvärdigt med länets
kommuner.
Flera av våra beredningar är ganska kommunala om jag
uttrycker mig så, alltså lärande och arbetsmarknad, barnoch ungdomsberedningen, det är ju mellankommunala
frågor men jag tycker att det är viktigt att framtida regionkommunen är med i de frågorna. Det är lite skillnad med
vård och omsorg där det tangerar varandra och kulturen
där både landsting och kommuner har en primär uppgift.
Landstinget fyller en stor roll i alla frågor vi hanterar.
Du är KSO i Västerås, hur ser du på de små kommunernas
inflytande i VKL?
– Jätteviktigt, de små och medelstora kommunerna ska
känna att i VKL har vi respekt för varandra och en likvärdig
behandling, att vi ser varandra som likvärdiga parter inom
ramen för det samarbete vi har. Jag vill att de ska se mig
som en företrädare för dem, när jag går in i det här uppdraget så lämnar jag Västeråskostymen och går in i rollen som
regional företrädare. Det har fungerat för tidigare ordförande och det kommer att fungera för mig med.
Anders Teljebäck, vad är det bästa med VKL?
– Det är ju det att i vi i Västmanland, när det inte gick att
bilda regionförbund, hittade en annan form. Vi gick från
kommunförbund och tog in landstinget och det blev VKL.
När vi inte kunde bilda regionförbund var vi pragmatiska
och det har tjänat Västmanlands kommuner och landsting
på ett väldigt bra sätt. Vi har kunnat hitta modeller för
många frågor, vi har tillexempel löst frågor som så avfallsfrågan inom ramen för VKL. Det tycker jag är det som är
styrkan med VKL.
Text och foto; Johan Lunner
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
9
De fem beredningarnas arbete inom VKL
Vård- och omsorgsberedningen
Vård- och omsorgsberedningen (VoB) behandlar frågor utifrån
socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvarsområden. Det är
hela socialtjänstområdet det vill säga individ- och familjeomsorg,
äldreomsorg, funktionshinderomsorg med mera.
Eftersom området som beredningen ansvarar är mycket
omfattande lämnar beredningen förslag till styrelsen i en
handlingsplan vilka frågor som är mest aktuella att arbeta
med. Styrelsen uppdrar även vissa frågor till beredningen.
Omvärldsbevakning och att stimulera och följa landstingets
och kommunernas samverkan för de målgrupper som är i
behov av samordnade insatser är prioriterade områden.
Som stöd för beredningens arbete finns tjänstemän på
VKL:s kansli. En enhetschef som är direkt ansvarig för
Vård- och omsorgsberedningen och en utvecklings- och
utredningsenhet (tre tjänster). För närvarande pågår flera
utvecklingsarbeten med stöd, både ekonomiskt och metodmässigt, från nationell nivå vilket medfört att ytterligare fyra
tjänster till vård- och omsorgsberedningens område.
Fler äldre kommer att behöva insatser
Landstingets förvaltningschefer och kommunernas socialchefer har regelbundna möten som samordnas av VKL,
Chefsforum i samverkan. Chefsforum bereder både ärenden
som inte kräver politiska beslut och ärenden som kräver
behandling av VoB och eventuellt VKL:s styrelse. Vård- och
omsorgsberedningen möten och Chefsforums möten utgör
tillsammans med VKL:s styrelse den länsgemensamma
ledningsnivån för samverkansfrågor i vård- och omsorgsområdet. Arbetsgrupper tillsätts av Chefsforum med olika
uppdrag som sedan återrapporteras.
Antalet äldre förväntas öka fram­över vilket kommer att
medföra att en större andel kommer att vara i behov av
socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser. Hemsjukvården kommunaliserades 2012 och beredningen har i
uppdrag att följa hur arbetet utvecklas.
Utifrån ett nationellt och regionalt utvecklingsarbete som
bedrivits under flera år för att uppmärksamma de insatser
som behövs för att ge en sammanhållen vård och omsorg för
de mest sjuka äldre sker ett fortsatt länsgemensamt arbete. I
det ingår bland annat fortsatt stöd till utveckling av arbetet
med kvalitetsregister.
Chefer för äldrevård och omsorg möts regelbundet och
sammankallas av den utvecklingsstrateg som arbetar med
utvecklingsfrågor i äldreområdet. Detsamma gäller för
10
medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS). Representanter
för landstingets hälso- och sjukvård deltar.
Ett Demenssamverkansråd med representanter för kommunerna och landstinget samordnas av VKL. Syftet med
rådet är att bidra med omvärldsbevakning för ökad kunskap
om vård och omsorg av personer med demenssjukdom och
deras anhöriga.
Förslag på förbättring av situationen
Missbruks- och beroendevård ställer höga krav på samarbete mellan landstinget och kommunerna. Bristen på
tillnyktringsplatser och abstinensbehandling i slutenvård har
uppmärksammats av VoB som också har lämnat förslag på
hur situationen skulle kunna förbättras.
Lagstiftningen ställer krav på huvudmännen att teckna
överenskommelser om sitt samarbete och landstinget vill
ha en likalydande överenskommelse med alla kommuner
och de utarbetas för närvarande. Behov av insatser till
metodstöd uppmärksammas i nätverk på VKL och sedan
anordnas utbildning av de metodstödjare som arbetar med
behandling eller VKL:s utvecklingsstrateg. Ett nätverk för
att uppmärksamma och utveckla samarbetet i missbruksoch beroendeområdet möts regelbundet och samordnas av
VKL:s utvecklingsstrateg.
Insatser måste samordnas i länet
Inom området psykisk ohälsa (vuxna och barn och unga)
finns också krav på huvudmännen om att ha överenskommelser om sitt samarbete. Revidering av överenskommelserna pågår i gemensamma arbetsgrupper och VKL. Arbetet
med att uppfylla kraven i regeringens PRIO-satsning kräver
att vissa insatser samordnas i länet. Kommuner och landsting kan även 2015 få statsbidrag om alla krav uppfylls.
VKL, landstinget och kommunerna arbetar gemensamt
med satsningen. Samarbetet med länets intresse-, patientoch brukarorganisationer, VSPH, är en viktig del.
Genom de nationella satsningar sker också ett utvecklingsarbete som främst riktar sig till kommunala verksamheter.
Inom funktionshinderområdet sker ett aktivt arbete med att
utveckla brukarmedverkan. Cheferna för LSS-verksamhet i
respektive kommun har bildat nätverk och arbetar med stöd
av utvecklingsledare på VKL med verksamhetsutveckling.
Bland annat planeras omfattande kompetensutvecklingsinsatser. Landstingets habiliteringsverksamhet medverkar i
nätverket.
Ett annat arbete som bedrivs med nationellt stöd är utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården. Social-
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
Barn och Ungdomsberedningen
cheferna har utsett en styrgrupp med chefer som arbetar i
socialtjänsten. En utvecklingsledare samordnar och stödjer
Inom Barn- och Ungdomsberedningen (BoU) behandlas frågor inom
arbetet, finansiering sker av medel från nationell nivå. Ett
ramen för förskolan och den obligatoriska skolan (grundskolan), inkluantal nätverk med medarbetare som arbetar med bland ansive fritidsfrågor, för denna viktiga grupp unga människor.
nat familjehemsrekrytering, utbildning av familjehem och
som barnföljare får stöd av den regionala utvecklingsledaren.
Nytt för kommande mandatperiod är att BoU-beredningLänet och VKL finansierar
en ansvarar för folkhälsofrågor främst riktat inom området
Socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård ges stöd i barn och ungdomars psykiska hälsa.
att utveckla en evidensbaserad praktik. Socialdepartementet
Svensk förskola och grundskola styrs via nationella styrmehar stimulerat genom statliga medel och en överenskomdel så som skollag, läro- och kursplaner med mera. En stor
melse med SKL, den satsningen har avslutats och under
del av förskolan och grundskolans uppdrag är formulerat
2015 finansieras utvecklingsledare och insatser enbart av
som målstyrning vilket innebär att skolhuvudmannen äger
länet och VKL.
en stor frihet i hur uppdraget utförs. Detta medför en frihet
I den inventering som genomförts framkommer att vikatt forma utvecklingen lokalt och regionalt. BoU-beredtiga utmaningar för att kunna utveckla en evidensbaserad
ningen har en stor möjlighet att fånga de lokala behoven,
praktik är enhetschefers förutsättningar att leda utvecklings- samordna insatser på regional nivå då så behövs. Ett nära
arbete. Inventeringen visar behov av att sprida konkreta,
samarbete med Mälardalens högskola kring skolutveckling
goda exempel från olika verksamhetsområden, att definiera
och lärarutbildning är under upparbetning.
tydliga målbilder för utvecklingsarbetet liksom att möjliggöra verksamhetsnära och anpassad utbildning på respektive
arbetsplats. Enhetscheferna är nyckelpersoner för en positiv
verksamhetsutveckling. Olika insatser pågår för att möta
de behov som inventeringen pekar ut. Öppna jämförelser
Inom Lärande och Arbetsmarknadsberedningen (LoA) behandlas
är en del i arbetet med evidensbaserad praktik och syftet är
frågor inom ramen för gymnasieskolan, vuxenutbildning, arbetsmarkatt stimulera kommunerna och landstinget till fördjupad
nad- och kompetensförsörjningsfrågor samt integrationsfrågor.
analys, förbättrings- och effektivitetsarbete och gemensamt
lärande. UoU är plattformen för möten där tolkningar och
Gymnasieskolan är en frivillig skolform som, trots det, omkvalitetssäkring av ÖJ kan ske.
fattar nästan alla ungdomar. Hemkommunen är inte skyldig
För att möjliggöra ett utbyte mellan nationell, regional
att bedriva gymnasieutbildning utan gymnasieutbildning
och lokal nivå finns den regionala samverkans- och stödkan erbjudas i andra kommuner enligt avtal eller via så kal�strukturen där styrelsen för VKL, VoB, Chefsforum och de
lade frisök där hemkommunen står för kostnaderna. Vuxenolika nätverk utgör viktiga delar. Samspel och förstärkning
utbildningen är, medundantag från grundvux och SFI, inte
av samarbetet med vård- och omsorgscollage, Lärcentrum
en obligatorisk skolform utan styrs mer utifrån kommunens
(Landstinget Västmanland), Mälardalens högskola, länsegna ambitioner att erbjuda ett livslångt lärande, möjligstyrelsen med flera sker inom ramen för utvecklingsarbetet.
heter till statsbidrag finns. Med ovanstående som utgångsSamarbetet med olika organisationer som företräder patien- punkter kan LoA-beredningen samverka regionalt för att på
ter, brukare och närstående sker regelbundet.
bästa sätt erbjuda länets innevånare ett brett och kvalitativt
utbud av utbildningar. Utbildning skall ju ofta leda vidare
till andra studier och till arbete, matchning av utbildningsmöjligheter kopplat till kompetensförsörjning är ett viktigt
perspektiv för beredningen. Beredningens arbete kommer
I beredningen sitter 13 ledamöter, 10 representanter för kommunerna,
under denna mandatperiod ha ett stort fokus på problema1 landstingsrepresentant samt 2 ledamöter från allianspartierna,
tiken runt elever som av olika anledningar inte fullföljer sin
ordförande utses av VKL:s styrelse.
gymnasieutbildning med fullständiga betyg.
De kommunala ledamöterna är företrädesvis ordförande i relevant
nämnd i sin hemkommun.
Några exempel på aktiviteter
Beredningen möts i beredningsmöten 6 gånger per år och arrangerar,
Digitalfika. Sedan 2008 har VKL varit engagerat i utvanligtvis, 2 presidiekonferenser per år.
vecklingen av digitala lärresurser (IKT) inom förskola och
Som stöd för beredningens arbete finns tjänstemän på VKL:s kansli.
Fortsättning på nästa sida
Lärande och
Arbetsmarknadsberedningen
FAKTARUTA
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
11
Fortsättning från föregående sida
skola. Ett engagemang som stimulerat länets kommuner
till utveckling inom IKT-området, länet var tidigt i startgroparna vilket har resulterat i att några kommuner i länet
fått tillfällen att visa upp olika delar av IKT-utveckling på
nationell nivå. IKT-frågorna har haft en stark koppling till
BoU-beredningen.
VKL bildade 2008 ett nätverk med representanter från
länets kommuner som arbetar med IKT-utveckling i sin
hemkommun även Mälardalens högskola ingår i nätverket.
Genom nätverket har mycket kunskap och erfarenheter delats, ett exempel är utvecklingen av ”Digitalfika” en mötesplats på nätet. Genom Digitalfika sprids goda pedagogiska
idéer till alla intresserade i och utanför länet.
Nedan är några rubriker på Digitalfika som genomförts:
• Elever som medproducenter. Linda Larsson, MaNo-pedagog Karlbergsskolan
• Hur använder vi digital teknik för att fånga upp vad elever
lärt sig och vad de inte lärt sig? Dan Svanbom, SO-lärare
på Önstaskolan och IKT-mentor i Västerås skolverksamheter
•Samarbeta på nätet. Birger Eriksson, IT-pedagog på Ullvigymnasiet i Köping
• Formativ matematikundervisning – med stöd av digitalt
responssystem. Patrik Gustafsson, doktorand i matematikdidaktik vid MDH, matematikmentor i Västerås, läromedelsförfattare
• Lärplattor i förskolan. Fredrik Söderlund, förskollärare,
specialpedagog och IKT-mentor i Västerås.
•W
ikispaces tillsammans med yngre elever: Vad? Hur? Varför? Kajsa Källsen Bernhardsson, lärare 1-7 sv,so och engelska
på Hammarbyskolan samt IKT-mentor i Västerås.
• Verktygslådan i din skoldator. Anneli Waern, IT-handledare
på Barn- och utbildningsförvaltningen i Arboga
• GoogleDrive i undervisningen. Agnieszka Jablonska-Eklöf,
doktorand i didaktik på Mälardalens högskola, grundskoleoch gymnasielärare i engelska och tyska, konsult på Learnit24
Skolutveckling. Det BoU- och LoA-beredningarna ytterst
arbetar med handlar på många sätt om skolutveckling, att
skapa bästa möjliga utbildningsförutsättningar för våra
västmanländska barn och ungdomar. Genom beredningarnas arbete finns möjligheterna till att ta emot ny kunskap,
diskutera med andra samt sprida egna kunskaper och
erfarenheter.
Beredningsmöten och presidiekonferenser är, tillsammans
med nätverksmöten för olika chefsnivåer inom skolan,
utmärkta arenor för att diskutera och genomföra aktiviteter
som leder till skolutveckling i Västmanlands län. Det finns
en uttalad ambition att utöka samverkan med Mälardalens högskola. En etablerad samarbetsform är Mälardalens
kompetenscentrum för lärande (MKL) som är en samverkan mellan MDH, Västerås stad och Eskilstuna kommun.
MKL samfinansieras av nämnda organisationer. Många av
de aktiviteter och erfarenheter som kommer ur MKL sprids
och erbjuds även till andra kommuner i Västmanland och
Sörmland. En mer organiserad anslutning för länets övriga
kommuner till MKL har diskuterats under en tid och kommer förhoppningsvis att erbjudas under den närmsta tiden.
En gemensam aktivitet
har genomförts genom ett
samarbete mellan VKL och
MDH. Den 19 mars bjöds
samtliga länets förstelärare in
till ett seminarium vid MDH i
Västerås. Cirka 230 förstelärare deltog i en mycket uppskattad eftermiddag med föreläsningar i plenum samt i form av
parallella seminarier riktat mer ämnesspecifikt. Länets kommuner har även bjudits in till de så kallade MKL-dagarna
då aktuell forskning inom olika områden presenteras.
Skolan ska vila på vetenskaplig grund och på beprövad
erfarenhet, samarbetet inom MKL är en utmärkt plattform
för dessa båda uttryck.
Personalberedningen
Personalberedningens uppdrag innebär arbete med strategisk planering av utbildning och kompetensutveckling för kommunernas och
landstingets interna behov.
Anette Fredsvik, IKT-utvecklare gör sin presentation av Teachmeet vid Risbroskolan i Fagersta.
12
Hur påverkar tillväxten och befolkningsstrukturen i Västmanland vårt behov av kompetens och kompetensförsörjning inom olika verksamhetsområden under en längre
planperiod? Den nya beredningen övertar ett pågående
projekt ”Lyskraft” som pågått sedan februari 2014. Lyskraft
har 3 huvudspår
•Kompetensförsörjning
•
Ledarskap och ledarskapsförsörjning
•
Arbetsgivarmärket och marknadsföring
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
Kultur-, idrotts- och fritidsberedningen
Kultur-, idrotts- och fritidsberedningen har sitt politiska nätverk i
VKL:s organisation och den verkställande tjänstemannaorganisationen i landstinget. Beredningen arbetar med frågor inom kultur-,
idrott- och fritidsområdet. Inom kulturområdet är den huvudsakliga
uppgiften är att fullfölja arbetet utifrån den regionala kulturplanen.
Ett vitalt kulturliv kräver samverkan. Därför är samverkan
och samskapande grunden för Västmanlands regionala kulturplan, ”En livskraftig region”, för perioden 2015–2018.
Planen har kommit till genom ett brett samarbete där
landstinget tillsammans med länets kommuner, kultur­
verksamheter på regional nivå och det övriga kulturlivet
deltagit. Beredningen har aktivt arbetat med framtagandet
av planen och följer de utsatta utvecklingsområdena.
Ett samarbetsprojekt som genomförts är framtagandet av
en kulturarvsportal som är en gemensam angelägenhet för
landstinget och länets kommuner tillsammans med arkiv,
bibliotek och museer. Under 2015 öppnar Kulturarv Västmanland som är en inspirerande digital mötesplats för institutioner, föreningar och allmänheten. Det är en webbportal
som ska främja att ett levande kulturarv bevaras, används
och utvecklas. En målsättning med portalen är också att öka
medvetenheten och kunskapen om Västmanlands kulturarv.
Regional Kulturskolesamverkan är ett nytt prioriterat
utvecklingsområde där landstinget och kommunerna samverkar.
Till beredningen knyts Kultur – och fritidschefsnätverket
och institutioner.
Lokalhistoriker i Arboga lägger delar av länets kulturarvpussel
Lokalhistoriska studiecirkeln Arbugae, ABF i Arboga har sedan starten
2012 grävt i arkiv och lagt delar av länets kulturarvspussel. Arbetet
har resulterat i underlag, utställningar, stadsvandringar och nya
pusselbitar. På sajten Kulturarv Västmanland kan de få hjälp att lägga
bitarna på plats.
I en före detta skola i centrala Arboga har ABF sin verksamhet och här träffas varje tisdag sex entusiastiska lokalhistoriker som brinner för att berätta hela Arbogas historia.
De letar fakta i arkiven, hittar pusselbitar och nya luckor att
fylla. De ser som sitt uppdrag att forska vidare på tiden före
och efter kristnandet.
– Vi vill visa på hela Arbogas historia och en tanke om ett
Arboga stadsmuseum har växt fram i gruppen. En idé är att
vi ska bjuda in oss till politikerna och berätta mer om våra
planer, säger Lennart Stenfelt, cirkelledare.
Lokalhistoriska studiecirkeln Arbugae har producerat dokumentation, utställningar på Kulturarvsdagarna och Robotmuseet samt arbetat med natur- och kulturstråket Ramstigen
tillsammans med andra föreningar i Arboga i ett leaderprojekt
lett av Arboga kommun.
Just nu jobbar de med en ny utställning om Arbogas
historia som ska visas på Arboga medeltidsdagar 5–9 augusti
i år.
Dela med sig till andra
Sajten, Kulturarv Västmanland, kommer att erbjuda bland
annat föreningar en funktion, databasen Dela med dig, där
de kan dela med sig av sitt material. Det kan vara fotografier, dokument, föremål, ljud och berättelser. Föreningar
kan också tipsa om aktuella evenemang genom att fylla i
ett enkelt formulär på webbplatsen. I ett diskussionsforum
Lokalhistoriska studiecirkeln Arbugae, ABF, har tillsammans med andra föreningar och Arboga kommun arbetat med natur- och kulturstråket Ramstigen. Karta finns att ladda ner från Arboga kommuns webbplats, www.arboga.se. Från vänster: Göran Larsson, Carl-Magnus Gagge, Västmanlands
läns museum, Mai-Lis Larsson, Gun Sjödahl, Birgitta Berg, Lennart Stenfelt och Louise Löthskog
Foto: Susann Levál
kan de träffa andra och gemensamt lägga bitar i det stora
kulturarvspusslet.
– Vi försöker att sy ihop delarna i Arbogas historia och det
är viktigt att vi når ut till Arbogaborna med vårt material
så att vi tillsammans kan fylla i kunskapsluckorna, berättar
Birgitta Berg.
Lokalhistoriska studiecirkeln Arbugae kommer att dela
med sig av sitt material i Kulturarv Västmanland.
Projekt Kulturarvsportal Västmanland bygger en webbplats
för länets digitala kulturarv. Frågor? Kontakta Susann Levál,
projektledare, 021-39 32 68, [email protected]. Mer information om projektet hittar du på Västmanlands läns museum,
www.vastmanlandslansmuseum.se. Följ projektet på Facebook,
www.facebook.se/projektkulturarvsportalvastmanland.
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
13
Turismfunktionen vid VKL
2006 började VKL:s arbete med att utveckla turismnäringen utifrån
ett regionalt perspektiv. Arbetet utgår bland annat från de mål och
strategier som framförs i Västmanlands läns regionala utvecklingsprogram och Den nationella strategin för svensk besöksnäring.
Visionen är att länets turismnäring ska fördubblas från
2010 till 2020 genom att alla turistföretag och besöksmål i
Västmanlands län blir hållbara och kvalitetssäkrade samt att
utvecklingen i länet är en förebild för landets turismnäring.
Den strategiska ansatsen är att skapa en hållbar turismnäring utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt
perspektiv.
Turismfunktionens insatser utgår ifrån de krav och förväntningar som ställs av kunderna på utvalda marknader.
Insatserna sker med ett tydligt affärsfokus tillsammans med
dem som målmedvetet utvecklar hållbara verksamheter.
Grundorganisationen används för att driva externt finansierade utvecklingsprocesser utifrån de tre insatsområdena.
•S
trategisk utveckling och ledning. Utveckling av regionala, nationella och internationella nätverk för omvärldsbevakning och utveckling av destinationer, företag och
organisationer i regionen. Uppstart och styrning av projekt
samt ledning av Turismfunktionens personal.
• I nternationell affärsutveckling. Utveckling av produkter,
säljstrukturer och regionala affärsnätverk för internationell
försäljning samt PR för att skapa redaktionellt utrymme
för företag och organisationer internationellt.
•N
ationell affärsutveckling. Utveckling av säljstrukturer
och kvalitetssäkring av turismnäringen samt individuell
handledning för företag och organisationer inom till exempel digitala kanaler.
Affärsutvecklingsprocess för turismnäringen
i Västmanland
För att tydliggöra arbetet för företag/organisationer finns
det en arbetsmodell ”Affärsutvecklingsprocess för turismnäringen i Västmanland”. Modellen beskriver kriterier, förmåner och kostnader för att medverka i de insatser som görs.
Genom modellen kan personalen tillsammans med
berörda företag/organisationer se till att de deltar i rätt aktiviteter och utvecklingsinsatser utifrån de förutsättningar och
ambitioner som verksamheterna har.
Turismfunktionen har ingen beredning utan leds av en
styrgrupp som består av en representant från VKL:s styrelse,
kommunala turism- och näringslivchefer samt tjänstemän
från Landstinget och Länsstyrelsen.
14
2015 2014
Grundfinansiering
2 750 000 2 750 000
Offentlig projektfinansiering 1 250 000 877 000
Privat projektfinansiering
> 150 000 457 000
Personal (procent av heltid)
370
320
Seminarier, studieresor, … (antal)
Seminarier, studieresor, … (antal deltagare)
Internationellt nyhetsbrev (mottagare)
Internationellt medverkande företag
Mässor, workshops & möten utomlands
Visningsresor för press & arrangörer Enskilda möten/rådgivningar 7
158
1 220
47
4
10
48
Styrgruppen följer utvecklingen i länet och verksamheten utifrån ett antal nyckeltal.
Näringens utveckling 2014
Under 2014 gjordes det totalt 771 000 övernattningar på
länets anläggningar, vilket är en ökning med 4,1 procent
jämfört med föregående år. Den procentuella ökningen
står sig väl jämfört med de andra länen i regionen. Av våra
nordiska grannländer står Norge för den största andelen
gästnätter. Våra största europeiska marknader är Tyskland,
Storbritannien och Nederländerna.
Räknar man bort de
enklare boendeformerna,
det vill säga camping
och privat förmedlade
stugor, minskade antalet
gästnätter marginellt till
454 000. Länets campingar ökade med 13
procent, en stor ökning
med tanke på att campingen ökade med 45 procent 2013.
Logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem uppgick
till en ny rekordnivå på 261 000 000 kr, en ökning som står
sig väl jämfört med de andra länen i regionen.
Nätverk och samarbeten som Turismfunktionens
personal är engagerade i
• Regionalt forum för turismanalys.
• Länsturismgruppen.
• Nätverket för Näringslivschefer.
• Nätverket för regional turism.
• Adventure Travel Trade Association.
• Svenska Ekoturismföreningen.
• Västerås Convention Bureau.
• Ekomuseum Bergslagen.
• Swedish Welcome.
• In the Middle of Scandinavia.
• Lokala och regionala nätverk.
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
National Geographic utnämner WildSweden-resa till en av de bästa
En av WildSwedens resor har utsetts till
National Geographic’s 50 tours of a lifetime.
Resan som utsetts till en av de bästa i världen
heter Wolf Tracking in Winter och är en
exklusiv tur som den brittiska researrangören
NatureTrek säljer som enda återförsäljare.
För att få den prestigefyllda utmärkelsen av National Geographic krävs att
resan uppfyller en rad kriterier. Man
lägger stor vikt på hållbarhet samt på
mötet och utbytet mellan olika kulturer. Man vill att resan genomförs med
små grupper och att den går till platser
utanför de vanliga turiststråken. Stora
krav ställs på guidernas kompetens och
erfarenhet.
Marcus Eldh, grundare, ägare och
guide WildSweden:
– Det här måste vara den absolut
finaste utmärkelsen en resa kan få.
Både NatureTrek och WildSweden
kommer att lägga till extrainsatta resor
under vintern 2016 för att möta ökad
efterfrågan som vi förväntar oss tack
vare utmärkelsen.
– De flesta som kommer på våra
resor är europeiska par utan barn.
Britter, fransmän och holländare är
naturupplevelser där man har tänkt på
kundens hela resa. De hjälper kunden
från det att de ankommer Arlanda
genom att se till att allt de behöver
ingår i priset. WildSweden är ett av
få företag i Sverige som arbetar på ett
lika heltäckande sätt som safariföretag
i andra delar av världen, säger Henrik
Wester, turismchef, VKL.
de vanligaste nationaliteterna, men
vi har faktiskt haft deltagare från fler
än 75 länder, till och med från Nordkorea och Burma. De som kommer
har oftast rest mycket i andra delar av
världen, de har gedigna kunskaper om
djur och natur och de betalar gärna
för kompletta resor där boende, mat,
guider och transporter ingår. Många
kommer till Sverige bara för att vara
med på våra resor och åker hem igen
efteråt.
– En av anledningarna till att
WildSweden är så framgångsrika är att
de erbjuder högkvalitativa och hållbara
Vad är WildSweden?
WildSweden har mer än tio års erfarenhet av att skapa lärorika safaris i
den svenska vildmarken. WildSweden
är ett koncept som ägs och drivs av det
svenska ekoturismföretaget Skogens
Konung AB. Skogens Konung grundades av Marcus Eldh 2003 och sysselsätter idag två heltidsanställda och flera
guider som hyrs in vid behov.
Vad är NatureTrek?
NatureTrek är en brittisk researrangör
med över 25 års erfarenhet. De säljer
guidade vildmarksresor till hela världen. Förra året blev alla NatureTreks
resor med WildSweden fullbokade och
inför 2015 är det mesta fullbokat, och
man har även extrainsatta avgångar.
Redan nu har flera bokningar kommit
in för vinterresor under 2016.
Besöksnäringen – en del av regionens framtid, välkommen till en dag om näringens betydelse
Visionen är att länets turismnäring ska
fördubblas från 2010 till 2020 genom att alla
turistföretag och besöksmål i Västmanlands
län blir hållbara och kvalitetssäkrade samt att
utvecklingen i länet är en förebild för landets
turismnäring.
2006 startade vi det regionala arbetet
med att utveckla besöksnäringen med
sikte på att nå visionen 2020. Arbetet
utgår ifrån den strategiska ansatsen
om att skapa en hållbar turismnäring
utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt
och socialt perspektiv. Svensk besöksnäring har idag ett högre exportvärde
än livsmedels-, järn- och stålindustrin
tillsammans, men det finns fortfarande
mycket kvar att göra.
Vi vill tillsammans med er skapa en
dag om besöksnäringens betydelse för
regionens framtid, ett tillfälle för politiker, tjänstemän och näringens aktörer
att mötas för att bygga gemensam
kunskap och hitta vägar för en fortsatt
positiv utveckling av regionen.
Dagen är till för dig som är en del av
besöksnäringen och för dig som har en
position som innebär att du har nycklar till en fortsatt hållbar utveckling
av näringen till gagn för din ort och
regionen. Vår målsättning är att dagen
ska öka kännedomen om:
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
• besöksnäringens omfattning, utveckling och potential
• de nationella organisationerna och
deras verksamheter
• utmaningarna besöksnäringen möter
i lokalsamhället
• utmaningarna besöksnäringen möter
nationellt och internationellt
Dag: 22 maj
Tid: 08:30–12:30 med efterföljande
lunch
Plats: Elite Stadshotellet, Västerås
Läs mer och anmäl dig enligt programmet på http://vkl.se/kurs-och-konferens/,
senast den 7 maj.
15
Ett möte med projektledaren Mona Boström
I februari skickade landstinget Västmanland
in en ansökan om att bilda regionkommun.
Mona Boström, vad händer nu?
– Vi har använt de sista månaderna
till att föra en dialog omkring och
förtydliga vad är det för uppdrag den
nya regionen ska ha. Vi har också fört
en diskussion om hur samarbetet i den
nya regionen ska organiseras. Nästa
steg blir att ta fram ett underlag för
att visa på olika alternativ omkring
organisation, samarbetsformer och
förtydliga dessa.
– Det är tre olika typer av uppgifter.
De uppgifter som man ska ta över
från länsstyrelsen är statliga uppgifter,
regional utvecklingsplan, länstrafikplan
och näringslivsfrågor.
– Det är på ett sätt gans­ka enkelt och
egentligen det mindre i omfattning i
uppgifter. Det som är mycket större
och mer omfattande är alla övriga
uppgifter som man ska samverka
kring, till exempel hälso- och sjukvård,
äldreomsorg och kompetensfrågor.
Frågor som man redan idag samverkar
kring i länet. Det man tänker sig är
Mona Boström, projektledare för regionaliseringsprocessen.
att den nya regionen ska ta ett starkare
grepp och driva alla de gemensamma
frågorna ännu bättre.
– Den sista gruppen frågor är de
frågor som kommunerna samarbetar
kring själva, som landstinget inte har
så mycket att göra med. Där tänker
man sig att regionen ska skapa en
arena för dessa frågor och då behöver
man fundera på hur det ska gå till.
– Mycket av det samarbete som sker
idag, som inte är det statliga man
tar över från länsstyrelsen, sker inom
ramen för VKL.
Planerade Kurser och konferenser 2015
... är till för dig som vill veta mer om
och hålla dig uppdaterad på vad som
sker i länet och i vår omvärld. Förutom
en uppdatering på vad som har skett
innehåller brevet information om vad
som är på gång den närmaste tiden.
Har du fått nyhetsbrevet via någon
annan och vill hålla dig uppdaterad i
framtiden? Anmäl dig till nyhetsbrevet
genom att skicka e-post till:
[email protected].
16
Styrgruppen för regionaliseringen har
mötts under våren, hur har det gått?
– Det är inte bara styrgruppen som
har mötts. Det stora är att vi har haft
två workshops med företrädare för alla
kommuner och ledande tjänstemän.
– Det har varit mycket diskussioner,
funderingar, många idéer och tankar.
Slutsatsen vid den senaste workshopen
var att man är enig, engagerad och ser
möjligheter med regionbildningen.
Text och foto: Johan Lunner
• Informations- och utbildningsdag för politiker i VKL:s styrelse och
beredningar 26 maj alt 27 maj
• Skrivarkurs för turismhandläggare 14 september, 17 september samt
29 september
• Flerspråkighet i förskolan 18 maj
• Dokumentation inom socialtjänsten (utförare)20 maj
• Besöksnäringen – en del av regionens framtid 22 maj
Vårt nyhetsbrev…
– I det fortsatta arbetet ska man
under senhösten och inför att man så
småningom ska ta beslut i början på
nästa år, titta på vad man ska göra med
VKL.
– Ska VKL finnas kvar, någon typ
av VKL, för samverkansfrågor mellan
kommunerna eller kan regionen också
ta ansvar för det?
– I första skedet handlar det väldigt
mycket om kommunerna och landstinget och den blivande regionen.
Under hösten måste vi också börja
fundera över det fortsatta samarbetet
med staten, länsstyrelsen och andra
intressenter.
Om VKL
Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) är en ideell förening, ett
samverkansorgan och en service– och
intresseorganisation för länets kommuner och landsting. Därutöver är
uppgiften att samordna olika länsprojekt och bidra till samverkan i
olika frågor. Det länsövergripande
arbetet har hög prioritet, särskilt inom
Stockholm-Mälarregionen.
Aktuellt från VKL − nr 2 2015
Kontakt
Ansvarig utgivare:
Monika Eriksson-Bertilsson,
direktör, 021-39 79 47.
Redaktör och layout:
Åsa Söderlund, 021-39 79 51.
Adress: Norra Källgatan 22
722 11 Västerås
telefon 021-39 79 40,
e-post [email protected]
www.vkl.se.