Aktuellt från VKL nr 1 - Västmanlands Kommuner och Landsting
Aktuellt från VKL Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting Nummer 1 2015 Viktiga framtidsfrågor i detta nummer Det här numret innehåller många viktiga frågor för länets vidare utveckling. Landstingets majoritet och opposition ger sin bild av regionbildningen, läs vad landstingsstyrelsens ordförande Denise Norström och oppositionsrådet Tomas Högström har att säga om den fortsatta utvecklingen och processen. VKL kommer både att delta och följa utvecklingen med att bilda regionkommun. Vi ser att erfarenheten av beredningarnas arbete i både primärkommunala frågor och frågor som rör landsting och kommuner kan vara till stor nytta när politiken ska överväga hur regionkommunen ska hantera dialogen inom och mellan huvud männen. Det är viktigt att skapa mötesplatser för fortsatt dialog för politiken i en regionkommun och där kan vi dra slutsatser från samarbetsformerna i VKL. Vi presenterar också länets riksdagsmän så att du ska veta vem du ska vända dig till i olika nationella frågor som också har betydelse för vår regionala och lokala politik. Läs vidare intressanta och aktuella sammanfattningar om regional utveckling, samhällsbyggnad och transportpolitik. Vad innebär till exempel Sverigeförhand lingen för olika delar av Sverige. Vad pågår Stockholm–Mälardalen inom området? Läs om Kulturarv Västmanland, den nya webbsajten för länets digitala kulturarv. Turismens har en fortsatt stabil ökning i Västmanland och vi har ett nytt rekordår i antal övernattningar i alla typer av logi. VKL har tillsammans med MDH genomfört ett uppskattat halvdagseminarium på temat kunskapsbaserad verksamhet och evidensbaserad praktik. Ta del av hur man kan använda forskning, evidens och brukarens egen erfarenhet och önskemål i olika verksamheter, till exempel inom socialtjänsten samt vård och omsorg. Kompetens försörjning och kompetensuppbyggnad är en framgångsfaktor för fortsatt tillväxt i vårt län, det är en konkurrensfördel om vi kan visa på ett län med attraktiva arbets givare och där vi själva inom offentlig sektor satsar på att utveckla medarbetare och verksamhet. VKL har ambitionen att framöver att ge en bredare bild av olika utvecklings områden där vi visar på goda exempel från både vårt eget län men också från andra delar av Sverige. Vi tror att det kan vara intressanta underlag i den kommande regionbildningen. Kontakta oss gärna om det är något som du vill ha belyst. Monika E Bertilsson Vi välkomnar en ny medarbetare till VKL Vi välkomnar vår nya projektledare inom integra tionsområdet, Jeanette Källstad, som började på VKL i februari 2015. Jeanette är i grunden lärare och har lång erfarenhet av mottagande och undervisning av nyanlända och flerspråkiga elever i kommunal skolverksamhet. Sedan 2012 har Jeanette arbetat med regionala utvecklingsfrågor som rör nyan lända barn och ungdomar på Länsstyrelsen i Västmanland. Jeanette är intresserad av att hitta vägar till en likvärdig och god etablering för länets nyanlända och ser stora möjligheter i regional och mellankommunal samverkan inom området. På VKL arbetar Jeanette med frågor som rör nyanlända barn och ungdomar, och till viss del också nyanlända vuxna. I hennes uppdrag ingår att ge stöd till kommuner na, bland annat genom utbildningsinsatser, nätverksskapande och strategiskt utveck lingsarbete på regional nivå. Välkommen till VKL Jeanette! Läs mer om projektet Nyanlända barn och ungdomar på sidan 8 I det här numret av Aktuellt från VKL kan du också läsa om: Monika Eriksson Bertilsson, VKL:s direktör [email protected] 021-39 79 47 Västmanland ansöker återigen om att bilda regionkommun...............................................................sid 2 Projekt Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre avslutat................................................................sid 4 Aktuellt inom regional utveckling, samhällsbyggnad och transportpolitik....................................sid 6–9 Turismen växer sig större än någonsin..........................................................................................sid 10–11 Länets riksdagsledamöter i korthet.........................................................................................................sid 13 Västmanland ansöker återigen om att bilda regionkommun Samtliga partier som är representerade i länets fullmäktigeförsamlingar och samtliga kommuner är eniga i att Västmaland ska bilda regionkommun. På landstingsfullmäktige den 18 februari togs det formella beslutet att skicka in en ny ansökan om att bilda regionkommun till regeringen. Vad innebär det då att bilda regionkommun och vad händer nu? Det var frågor som jag var intresserad av att ta reda på mer om och därför bestämde jag träff med två politker. Finanslandstingsrådet Denise Norström S och oppositionslandstingsrådet Tomas Högström M. Text och foto: Johan Lunner Denise Norström: – Det här är någonting som kommu nerna och landstinget vill gemensamt, säger landstingsstyrelsens ordförande Denise Norström. Vi vill bygga en ny arena för hur vi planerar och fattar beslut kring länets utveckling. Vi tror att vi som folkvald församling i en fun gerande dialog med kommunerna har förmågan att ha mer kraft i det här ar betet än när det ligger på länsstyrelsen. – Länsstyrelsen gör så gott de kan men de har inte de naturliga känsel spröten ut i länet och ut i kommuner na. Vi har en helt annan möjlighet att bygga upp en arena tillsammans med kommunerna för att ha som underlag inför stora beslut. – Vi kan också skatteväxla i vissa frågor om det skulle behövas, det kan man inte göra med staten. Våra medborgare i länet kan påverka den regionala utvecklingen och påtala att det här är viktigt för vår del av länet. Gör inte vi ett bra arbete då, tillsam mans med kommunerna, så omprövas vårt förtroende vart fjärde år. Men är Västmanlands medborgare intresserade av påverka utvecklingen av länet? –Ja, det gör man varje dag utan att man är medveten om det. När vi poli tiker pratar om den regionala utveck lingen så pratar vi om politiska beslut och infrastruktur. 2 ringar med mera. Som regionkommun tar vi över ansvaret för RUP:en från länsstyrelsen. Nu är regionansökan på väg till regeringen. Förra gången tog det ett par dagar och sen var ansökan avblåst. Vad händer nu? – Men titta på det som hände när trafikverket sa man måste sänka hastigheten på tågtrafiken mellan Västerås och Sala, då man valde bort tågstoppet i Ransta. Då gick Ranstas invånare man ur huse och sa, vi är en pendlarbygd och nu faller allt då tåget inte stannar på stationen. Det är lokal påverkan av viktiga stora beslut som vi är delaktiga i. Om man tittar på den typen av infrastrukturpåverkan, har länsstyrelsen den idag? – Ja, hela planprocessen för att ta fram den regionala planen, det som vi kallar för RUP:en, den ska alla län ta fram, den har länsstyrelsen idag ansvar för, där vi som landsting och länets kommuner har varit med och diskute rat, det har väldigt mycket utgått från ett statligt perspektiv. Det statliga per spektivet ska naturligtvis finnas genom beslut från regeringen om priorite Aktuellt från VKL − nr 1 2015 – Som jag har förstått det ska reger ingen göra ett förslag till lagändring för vårt län som sen ska skickas ut på remiss till berörda parter, till exempel kommuner och länsstyrelsen. Förhopp ningsvis får de positiva svar på remis sen från de berörda parterna och då har de att fatta beslut att göra lagändring en. Då bestämmer regeringen också från vilket datum länsstyrelsens ansvar går över till landstinget. – Vi hoppas på att få regeringens beslut till hösten även om det kan ta ända till nästa år innan beslutet tas. Vi måste utgå ifrån att det blir ett ja. Redan i regeringsförklaringen fick landstinget signaler om att de som vill ska få ta över det regionala ansvaret och vi planerar för att ta över ansvaret från den första januari 2017. – Länets största utmaning är att byg ga upp en organisation där det finns tillit mellan kommuner och landsting. Här gäller det att vara varsam och ta hänsyn till de behov som finns hos kommunerna. Det tar lång tid att bygga upp ett förtroende men det går fort att rasera. Detta har hänt Onsdagen den 18 september 2013 beslutade landstingsfullmäktige att överlämna en ansökan till regeringen om att från och med 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret i enlighet med lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630). Det tog bara sex dagar innan länet fick besked via en insändare skriven av den då sittande civilministern Stefan Attefall publicerad i Dagens Nyheter, att regeringen inte var beredd Tomas Högström: – För oss i alliansen så är region Väst manland det första steget. I förläng ningen vill vi ha en sammanslagning av de tre landstingen i Sörmland, Upp land och Västmanland. – I formell mening ansöker lands tinget Västmanland om att få bilda regionkommun, det är vi överens om över blockgränserna. När det gäller frågorna om tillväxt och utveckling så har Tomas Högström uppfattningen att staten har sin syn på den och länet sin syn. Han vill flytta inflytandet i de frågorna från läns styrelsens tjänstemän till den politiskt valda församlingen. Då blir politiken beslutande i frågor som de också är ansvariga för. Handlar det om att flytta besluten från statliga tjänstemän till politiker i länet? – Det är precis det det handlar om. Vi hanterar redan idag stora delar av kollektivtrafiken och är bland annat med och finansierar utbyggnaden av järnvägsnätet mot Stockholm. Säkra snabba kommunikationer är en för utsättning för handel och företagande och de frågorna ligger idag hos läns styrelsen. Rent ekonomiskt handlar det om 25–35 miljoner per år. Gällande länets utveckling, vad är viktigast att ta över, makten eller pengarna? att i detta skede ändra kompetensfördelningen mellan stat och regionala organ i Västmanlands län. Den 21 november 2013 publicerade Socialdepartementet ett pressmeddelande där man bland annat kunde läsa: ”Regeringen har idag även beslutat att avslå ansökningar från landstingen i Västmanlands län, Västernorrlands län och Norrbottens län om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län. I dessa län är det regionala utvecklingsansvaret idag en fråga för länsstyrelsen. Regeringen är – Det ena utesluter inte det andra. Men framförallt så handlar det om att vi vill på ett bättre sätt och med en större tydlighet påverka utvecklingen som vi är en del av. Vi blir en direkt part mot departementen, mot reger ingen, mot statliga myndigheter. – Idag är vi inte det i den utsträck ning som jag önskar, det är länsstyrel sens tjänstemän som har den rollen. – Som regionkommun får vi en befo genhet och ett erkännande att vi är den andra parten. Idag är det uppdelat så att länsstyrelsen agerar på sitt sätt och då hamnar kommunerna och lands tinget på efterkälken. Som regionkom mun får de förhålla sig till oss i stället för att vi får förhålla oss till dem. Nu har ni beslutat att skicka in en ansökan om att bilda region, vad händer nu? – Först skickas ansökan in till rege Aktuellt från VKL − nr 1 2015 inte beredd att i detta skede ändra kompetensfördelningen vad gäller det regionala utvecklingsansvaret mellan stat och regionala organ, vilket skulle bli fallet i dessa län. Regeringen planerar dock att återkomma med förtydligande kring vad som förväntas av länsstyrelserna ur ett tillväxtperspektiv.” I förra veckan, den 18 februari 2015, tog landstingsfullmäktige återigen beslut om att överlämna en ansökan till regeringen om att från och med 2017 få överta det regionala utvecklingsansvaret. ringen för behandling. I formell me ning så är det landstinget som lämnar in ansökan. – Vi måste ha ett gott samarbete, stöd och acceptans från kommunerna. Vi måste bygga en förtroendemanna organisation och beslutsorganisation runt beredningsförfarandet, remiss hantering, insamlandet av kommunala synpunkter och hur beslutsgången i landstinget ska se ut. Den processen pågår just nu tillsammans med kom munerna i Västmanland. – Parallellt med det så är vår för hoppning att regeringen behandlar ärendet snabbt så att vi kan bilda regionkommun den första januari 2017. När regionkommunen är bildad, kommer det att bli lätt att få kommunerna och landstinget att ha en gemensam agenda? – Ja, redan det faktum att vi är överens om att lämna in en gemensam ansökan om att bilda regionkommun är ett första tecken. En annan betydel sefull del är att kommunerna känner att de har en möjlighet att påverka. – Och där handlar det om vilken be redningsprocess och vilka berednings organ som regionkommunen bestäm mer sig för att ha. Där är vi överens om att det ska finnas möjligheter och utrymme samt att det ska vara stort och generöst. 3 Projektet Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka Projektet Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre är nu avslutat. Mellan år 2010–2014 har regeringen och SKL ingått årliga överenskommel ser kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Syftet med satsningen har varit att stödja kommuner och landsting i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på en bättre kvalitet och mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Satsningen har även syftat till att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov. Fem områden har prioriterats: • Preventivt arbetssätt • God vård vid demenssjukdom • God vård i livets slut • God läkemedelsbehandling för äldre • Sammanhållen vård och omsorg – undvikbar slutenvård och oplanerad återinskrivning inom 30 dagar (onö diga sjukhusvistelser) Resultatet visar att Västmanland har varit framgångrikt genom att nå upp satta mål inom flera av de prioriterade områdena, bland annat inom områ dena läkemedelsbehandling, preventivt arbetssätt och god vård i livet slut. Kvalitetsregister Kvalitetsregister används som stöd och struktur för de som arbetar inom vård och omsorg. Med hjälp av kvalitetsre gister blir vårdens resultat mer synliga och det ger ett stöd i att arbeta efter bästa tillgängliga evidens. Resultaten kan återföras till verksamheterna på lokal, regional och nationell nivå. Med hjälp av kvalitetsregister kan vi följa upp och förbättra kvaliteten i vår den och mäta det vi gör i syfte att bli bättre. Senior alert är det kvalitetsregister 4 På Kvalitetsregisterdagarna visade Anna Trinks och Kicki Malmsten från Senior Alert hur vi i Västmanland kan avända våra resultat i syfte att förbättra vården. som används som verksamhetsstöd för att identifiera risker för fall, trycksår, undernäring, blåsdysfunktion och ohälsa i munnen. Där risk föreligger sätts förebyggande åtgärder in. Väst manland var det enda länet i landet där samtliga kommuner uppnådde det uppsatta målet avseende preventivt ar betssätt. I framtiden behöver vi arbeta för att stärka och säkra det systematis ka arbetssättet i teamet runt vårdtaga ren och fortsätta arbeta i processen att varje identifierad risk även ska åtföljas av förebyggande åtgärder och uppfölj ning av dessa. Palliativregistret Palliativregistret syftar till att förbättra vården i livets slut och där har flera av länets kommuner uppvisat goda resultat i form av stora förbättringar. Kungsörs kommun står för landets största sammanlagda förbättring under 2014. Trots de stora förbättringar vi har gjort i Västmanland behöver vi fortsätta arbetet med att förbättra den palliativa vården. Exempelvis behöver vi förbättra oss inom området smärt skattning där målet är att alla ska erhålla smärtskattning med validerat instrument. Arbetet med BPSD-registret (Bete endemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom) i Västmanland har lett bland annat till att beteendemäs siga och psykiska symtom hos per soner med demenssjukdom minskar, användningen av lugnade läkemedel och sömnmedel minskar och miljön på enheterna blir lugnare får såväl vårdta Under Kvalitetsregisterdagarna deltog Margareta Jansson och Karin Strand från Granbackens äldreboende i Norberg och berättade om de goda resultat som arbetet med BPSD-registret givit. Aktuellt från VKL − nr 1 2015 a äldre är nu avslutat Nytt år och nya utmaningar inom missbruks- och beroendevården gare som närstående och vårdpersonal. Västmanlands kvalitetsregisterdagar 2–3 december 2014 Med anledning av att projektet Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre avslutades vid årsskiftet 2014/2015 anordnades Västmanlands kvalitetsregisterdagar. Målgruppen var alla som på något sätt varit involverade i arbetet med kvali tetsregister. Syftet var dels att hålla en Grande Finale för projektet, dels att entusiasmera till fortsatt arbete med kvalitetsregister i framtiden. Sam manlag fick ungefär 500 personer ta del av inspirerande föreläsningar och seminarier. Framtiden Arbetet med sammanhållen vård och omsorg fortsätter i Västmanland. Ett beslut om att utarbeta en överenskom melse om samverkan mellan Lands tinget Västmanland och kommunerna i Västmanlands län avseende äldre fattades under hösten 2014. Landstinget har just startat upp ett Äldrevårdsteam som kommer att arbeta mot slutenvård, primärvård och kommuner utvecklingsledare i Västerås stad och på VKL kommer under 2015 finnas som stöd i arbetet kring de mest sjuka äldre. I årsskiftet upphörde det utvecklingsarbete som SKL döpt till Kunskap till praktik och som inneburit ett nationellt stöd i frågor som kompetensutveckling, brukarmedverkan, uppföljning och utvärdering med mera inom missbruks- och beroendeområdet. Vi kommer trots det inte att sluta att arbeta med dessa frågor i länet. 2015 kommer att bli ett innehållsrikt år då vi får klart vår samverkansöverens kommelse om missbruks- och bero endevården, de reviderade nationella riktlinjerna kommer i april 2015 och tillnyktring och abstinensvård finns som ett utvecklingsområde. Omhändertagandet av berusade personer Frågan kring polisens omhänderta gande av berusade personer är aktuell i hela landet. VKL ingår i ett nätverk av kommun-, landstings- och polisre presentanter från omkringliggande län som träffas med regelbundenhet för att diskutera hur respektive län tänker kring frågan. Landstinget genomför just nu en Läs mer i projektets slutrapport: http://vkl.se/wp-content/uploads/2015/02/481-2421_Slutrapport_ Utskrift.pdf och fortsätt att följa era resultat på www.kvalitetsportal.se. För mer inormation om VKLs arbete inom äldreområdet se: http://vkl.se/ vi-arbetar-med/vard-och-omsorg/aldre/ och vill du veta mer om de nationella kvalitetsregister vi arbetar med se: http:// vkl.se/vi-arbetar-med/vard-och-omsorg/ aldre/kvalitetsregister/ Katarina Bye, [email protected] utvecklingsledare kvalitetsregister utvärdering av Beroendecentrum som ska vara klar under våren. Som ni ser så har vi fortfarande arbete att göra inom missbruks- och beroendevården innan vi nått målet som den bästa missbruksoch beroendevården i landet. Utvecklingsarbetet inom PRIO fortsätter Revideringen av samverkansöverens kommelserna inom barn-, unga- och vuxenpsykiatrin har påbörjats och ledningsgrupperna för samverkan i kommunerna har förhoppningsvis re dan påbörjat sitt arbete med revidering av handlingsplanerna. Inom barn- och unga ska vi i år er bjuda minst 70 procent av klienterna/ patienterna som får en Samordande Individuella Plan (SIP) att delta i en utvärdering med fem frågor av hur man upplevde sin SIP. Inom hand lingsplanen för vuxna ska det finnas strategier för hur kommunen i samar betet med FK och AF kan öka tillgäng ligheten till arbete- och sysselsättning i syfte att höja sysselsättningsgraden för målgruppen. Handlingsplanerna ska också inne hålla datum och plan för när och hur handlingsplanen för 2016 och 2017 ska följas upp. Undertecknad är ny i dessa frågor men jag ska göra vad jag kan och är övertygad om att om vi hjälps åt så kommer vi att klara presta tionsmålen även detta år. För mer information, kontakta Christina Persson, utvecklingsstrateg missbruk och beroende, [email protected], 021-39 79 60. Aktuellt från VKL − nr 1 2015 5 Aktuellt inom regional utveckling, samhällsbyggnad och transportpolitik 2015 Ett urval av nyheter av Håkan Johansson planeringschef, VKL JANUARI Stadsmiljöavtal Regeringen har ett mål att minst 250 000 bostäder ska byggas i landet fram till 2020. För att underlätta en hållbar transportförsörjning i framför allt de större städerna har Boverket och Trafikverket fått i uppdrag att ta fram förslag till så kallade stadsmiljöavtal som ska förhandlas med städerna. Nyheten gavs av infrastrukturminister Anna Johansson på Transportforum den 8 januari. Två miljarder kronor är avsatt till satsningar på främst kollektivtrafik men även till gångoch cykeltrafik. Stadsmiljöavtalen kommer främst att beröra de större städerna, med ett bidrag på max 50 procent. Se: http://www.regeringen.se/ sb/d/19812/a/252473 Transportforum 2015 Den 8–9 januari hölls traditionsenligt sedan 1984, konferensen ”Transport forum” i Linköping med Väg- och Transportforskningsinstitutet, VTI, som arrangör. Cirka 1 600 personer fyllde lokalerna för att dela ett mycket brett spektra av ämnen i 85 olika ses sioner och utställningar. Konferensen invigdes med ett tal av infrastruktur ministern Anna Johanssson. Ett starkt intresse visades som vanligt de politiska frågorna, som Sverigeförhandlingen och stadsmiljöavtalen, men nyheter fanns inom alla transportsystem, inom samhällsplanering, miljö, jämställd het, samt nytt för i år – utvecklingen av självkörande fordon. Möjligheter till kontakter, erfarenhetsutbyte och nätverkande var utmärkta. Se VTI: http://www.vti.se/sv/transportforum/ 6 Slussen i Stockholm Mark- och mil jööverdomstolen ger klartecken Stockholms stad att Slussen i Stock holm får byggas om i enlighet med stadens planförslag, bussterminalen undantagen. Projektet är ett av lan dets mesta hot-spots. Ombyggnaden innebär förutom en omdaning av stadsrummet, en ökad möjlighet till avtappning av Mälaren. Vattennivån kan därför hållas mer konstant även vid stor tillrinning, i enlighet med en ny vattendom. Ny kommunikationsdirektör i länet Jessica Cedergren har tillträtt som ny kommunikationsdirektör på länsstyrel sen i Västmanland efter Ulrika Nilsson, som tillträtt som chef på Samhälls byggnadsavdelningen. Jessica kommer närmast från Trafikverket. Sverigeförhandlingen liggöra byggande av cirka 100 000 bostäder till 2035 och en tågtrafik för 320 km/tim, vilket innebär en restid; Stockholm–Göteborg på två timmar och Stockholm–Malmö på två och en halv timma. Enligt ett tilläggsdirektiv ska också en ny nord-sydlig sträckning av tun nelbanan i centrala Stockholm ingå. Vidare att skapa förutsättningar för en ny förbindelse mellan Skåne och Danmark. Överenskommelser som omfattar finansiella åtaganden för flera hundra miljarder kronor, kommer att tecknas mellan staten, regioner, kom muner och näringsliv. Just nu pågår en faktafas som baseras på en nyttokal kyl som upprättas av kommuner och andra intressenter, se länk nedan. Från 2016 övergår faktafasen i en förhand lingsfas som beräknas avslutad 2017. Utbyggnaderna kommer att förändra regionernas relativa konkurrenskraft och därmed också påverka Mälardalen. Se: http://www.regeringen.se/content/1/ c6/24/34/47/16767f00.pdf http://sverigeforhandlingen.se/ http:// media.sverigeforhandlingen.se/2015/01/ Sverigeforhandlingen-Nyttoberakningarredovisning-2.pdf Storregional utvecklingsplanering inom ÖMS Genom ett regeringsuppdrag har en särskild förhandlingsman (H G Westberg) tillsatts för att förhandla med storstadsregionerna samt regioner, kommuner och aktörer längs de plane rade stråken för höghastighetsjärnvä gar mellan Stockholm–Öresund och Stockholm–Göteborg, enligt modellen för Stockholmsförhandlingen som gav möjlighet till 78 000 nya bostäder i Stockholms län. Syftet är att möj Aktuellt från VKL − nr 1 2015 Under året kommer en aktualisering av Stockholms läns utvecklingsprogram RUFS 2010 att öka aktiviteten inom det storregionala samarbetet, kallat ÖMS (Östra Mellansverigesamarbe tet). ÖMS består av sju län: Gävleborg, Stockholm, Södermaland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergöt land. ÖMS har tidigare tagit fram befolkningsframskrivningar för olika utvecklingsscenarior, effekter av dessa på framtida transportsystem, andra kunskapsunderlag och arrangerat semi narier för de politiska företrädarna. Nu ökas aktiviteten kring gemensamma re gionala utvecklingsfrågor, där samtliga läns fortsatta regionala utvecklingspro cesser är en viktig del i samverkan. Trafikverkets prioritering av vägnätet – yttrande VKL har yttrat sig över ett förslag från Trafikverket om ett ”utpekande av ett prioriterat funktionellt vägnät”. Yttran det antogs av VKL:s styrelse vid mötet i Arboga den 30 januari, med en reser vation från MP. Läs yttrandet på http:// vkl.se/wp-content/uploads/2015/02/ Yttrande-Trafikverkets-prioriterade-vagnat-30-januari-2015-2.pdf. Yttrandet bereddes i VKL:s tjänstemannagrupp för transportpolitiska frågor. Grundläggningsnivåer längs Mälaren – yttrande Länsstyrelserna i Uppsala, Stockholms, Södermanlands och Västmanlands län har utarbetet ett förslag till rekom mendationer för lägsta grundlägg ningsnivåer längs Mälarens stränder. Rekommendationen avses att gälla vid prövning av kommunal planläggning. VKL anser att länsstyrelsernas utred ning är motiverad för en likabehand ling av planfrågor, men tar fasta på att det är en rekommendation och inte en skarp gränsdragning. Läs VKL:s kansliyttrande på länken: http://vkl.se/ wp-content/uploads/2015/02/Yttrandeover-LST-Rek.-for-lagsta-grundlaggningsniva-langs-Malaren-strander.pdf Mälarbanan Trafikverket har upprättat en järn vägsplan för fyra spår på sträckan Spånga–Barkarby och skickat ut en inbjudan till granskning. Bandelen är möjlig att bygga i direkt anslutning till den pågående utbyggnaden av sträckan Barkarby–Kallhäll. Med fyra spår på hela sträckan Spånga–Barkarby–Kall häll kan tillförlitligheten i trafiken på Mälarbanan förbättras genom ökade möjligheter till ”omkörning” av SL:s pendeltåg, som stannat på mellanlig gande stationer. Parallellt med järn vägsplanen upprättar också Stockholms stad detaljplaner för Spånga. Järnvägs planen berör främst sakägare. World Value Survey, WVS Den världsomspännande undersök ningen av människors värderingar pre senteras. Den senaste undersökningen är baserad på 77 000 intervjuer i 54 länder och representerar 88 procent av världens befolkning. Det mest kända resultatet är ”kulturkartan” som är ett utsnitt av undersökningen, där länder grupperas i relationer av; ren överlev nad – individens självförverkligande, respektive traditionella/religiösa – ra tionella – sekulära. Sverige ”sticker ut” som det land där uppfattningen om individens frihet är allra starkast. Insti tutet för Framtidsstudier är sekretariat för forskarnätverket WVS. Se http://www.iffs.se/world-values-survey/ FEBRUARI 100 000 bostäder i Arlandastråket Handelskammaren i Uppsala och Stockholm presenterar i ABC nyhe terna, ett förslag till utbyggnad av 100 000 bostäder i korridoren Uppsa la–Arlanda–Stockholm med förutsätt ningen att Ostkustbanan byggs ut till fyra spår. Helt nya stationsorter kan då utvecklas i stråket. Projektet beräknas dessutom generera 100 000 arbetstill fällen. Trafikverket kommer att utreda sträckningen. Hallandsåsen I tunneln genom Hallandsås har nu Aktuellt från VKL − nr 1 2015 spårläggning påbörjats och projektet planeras, efter 23 års byggtid, att invi gas den 13 december i år. Kapaciteten ökas då från dagens fyra tåg i timmen till 24 tåg per timme i en möjlig has tighet av 200 km/tim mot dagens 80 km/tim och fördubblad vikt för gods tågen. Tunneln kommer att innebära en avsevärd förstärkning av utveck lingskraften kring Västkustbanan i hela stråket Oslo–Göteborg–Öresund och för samarbetet inom ”8 Million City”. Se: http://www.trafikverket.se/hallandsas/ respektive http://www.8millioncity.com/ Mälardalsrådet diskuterar Smarta städer Ett välbesökt seminarium om smarta och uthålliga städer hölls på Norra Djurgårdsstaden Innovation i Stock holm. Seminariet tog upp dels regio nala utvecklingsfrågor utifrån perspek tivet Benchmarking regions. Likaså den utveckling som sker av ”smart” samhällsbyggande i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som är Stockholms stads experimentverkstad för uthålligt byggande, efter utbyggnaden av Ham marby Sjöstad. Tvärsektoriella arbets sätt, omsorgfull planering och successiv förändring av mål och kravbild har inneburit ett stort intresse också från byggherrar att delta. En genomtänkt byggprocess, energieffektivitet, en hög andel gröna ytor av kvartersytor och smart dagvattenhantering i parkytor är några av kvaliteterna. IT-baserad uppföljning av värmeförbrukning med mera på husnivå, samt omfattande återvinning, cykel- och kollektivtrafik tillsammans med mobility manage Fortsättning på nästa sida 7 Aktuellt inom regional utveckling, samhällsbyggnad och transportpolitik 2015 av Håkan Johansson, planeringschef, VKL Fortsättning från föregående sida ment ska medverka till en tillgänglig och resursmässigt uthållig stadsdel, med 12 000 bostäder och 35 000 ar betsplatser. Värt att följa på http://www. stockholmroyalseaport.com/en/about/ Infrastrukturavgifter Från den 1 februari tas avgifter ut dyg net runt för att passera de nybyggda broarana i Motala respektive Sundsvall. Planering pågår för ett motsvarande upplägg för en dubblering av Skuru bron i Nacka. Det finns två slag av kostnader som kan tas ut av trafikanterna. Dels in frastrukturavgift, för att finansiera en anläggning under en avskrivningstid. Dels trängselskatt för att motverka en ansträngd trafiksituation under delar av dygnet. Skatten kan destineras till att finansiera förbättringar. I Motala är avgiften för en passage 5 kronor för en personbil och 11 kronor för en lastbil under en 40-årsperiod. Motsvarande i Sundsvall är 9 respek tive 20 kronor i cirka 35 år. I Stock holm tas trängselskatt ut sedan 2007 och i Göteborg sedan 1 januari 2013, för att medfinansiera det ”Västsvenska paketet”. VKL:s nätverk för länets tekniska chefer Den 11 februari träffades länets tek niska chefer/gatuchefer i Strömsholm. Värd var Kjell Jacobsson, Hallstaham mars kommun. På programmet stod samverkansfrågor med Trafikverket där den nya avdelningschefen Peter Källman deltog. Vidare aktuella frågor i VKL. Slutligen gavs en information om utvecklingen i VafabMiljö, med Carina Färm och Mikael Helmin som föredragande. Möte om Citybaneavtalet Den 17 februari träffades delegatio nen som förvaltar Citybaneavtalet på inbjudan av Elisabeth Unell på VKL. Politiker och tjänstemän från de fyra berörda länen: Uppsala, Söderman land, Västmanland och Örebro fick en uppdatering av avtalet och läget i Ci tybanans utbyggnad och de respektive intressen som är knutna till medfinan Nyanlända barn och ungdomar Den oroliga situationen i världen har gjort att Sverige har ökat sitt flykting mottagande kraftigt under de senaste åren. Västmanland är ett av de län som tar emot flest antal nyanlända flyk tingar i förhållande till sin folkmängd. Samtidigt som kommunerna i länet tar emot många nyanlända så pågår ett reformarbete på nationell nivå med avsikt att förbättra mottagandet av ny anlända elever i skolan. Om föreslagna skollagsändringar träder i kraft som planerat så kommer detta att ställa nya och större krav på landets kommuner avseende nyanlända elevers skolgång. Sedan februari 2015 har VKL tagit 8 över projektet ”Nyanlända barn och ungdomar i Västmanland”, som tidi gare drevs i samarbete mellan Hallsta hammars kommun och Länsstyrelsen i Västmanland. Projektets mål är att utveckla mottagandet av nyanlända barn och ungdomar, och till viss del även nyanlända vuxna genom en sär skild satsning på samhällsorientering. Samhällsorientering av god kvalitet gynnar i förlängningen nyanlända barn och ungdomar eftersom den underlät tar föräldrarnas möjlighet att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Under året kommer en mängd utbildningsinsatser att erbjudas genom Aktuellt från VKL − nr 1 2015 sieringen. Nästa steg blir att söka en träff med den nye statsekreteraren vid Näringsdepartementet, för information och fortsatt utbyte. Smart Koll i Västerås Den 17 februari hölls ett seminarium ordnat av Västerås stad och landstinget, för avrapportering av den stora sats ning på busstrafik i kommunen som har projektnamnet Smart Koll som lanserades i samband med trafikstart hösten 2013 och innebar att trafi ken samlades till stomlinjer som har väsentligt tätare trafik och avgångstider på fasta minuttal. Projektet innehåller också informationssystem, marknads föring och bussprioritering i trafikmil jön. Trafiken har förstärkts till de större or terna utanför staden och innebär nu ett konkurrenskraftigt alternativ. Resan deutvecklingen är god och nöjd-kundindex har ökat till bland de högsta i landet. Tillsammans med landstingets satsning på regiontrafiken, har Väst manland tagit ett betydelsefullt steg mot mer uthållig trafikförsörjning som kommer många länsbor till del, där busstrafiken också bidrar till effektiva byten till tåg i Mälardalen. projektet för att stärka kompetensen kring frågor som rör nyanlända. Det nätverksarbete som redan har påbörjats kommer att fortsätta utvecklas. Genom projektet finns också en webbsida med funktioner som underlättar samarbetet mellan länets kommuner. Tanken är bland annat, att genom samordning bättre nyttja de flerspråkiga personalre surser som finns i länet. Integrations frågan är för närvarande högaktuell för länets kommuner. Ett samarbete över kommungränserna är en framgångsfak tor för att uppnå optimal kvalitet och likvärdighet i mottagandet av nyan lända. För mer information kontakta Jeanette Källstad, [email protected] Sverigeförhandlingen – nya lokaliseringsprinciper för utvecklingen (av en del) av Sverige SKL höll den 19 februari ett seminarium om den pågående Sverigeförhandlingen med cirka 100 gästande ledande politiker och tjänstemän från ett stort antal kommuner och regioner. OSTLÄNKEN, JÄRNVÄGSUTREDNING KLAR LINKÖPING–BORÅS, FÖRSTUDIE KLAR BORÅS–GÖTEBORG, JÄRNVÄGSUTREDNING KLAR PÅ DELEN BOLLEBYGGD–MÖLNLYCKE FÖRSTUDIE KLAR PÅ DELARNA BORÅS– Huvudförhandlaren H G Westberg BOLLEBYGGD OCH MÖLNLYCKE–MÖLNDAL gav tillsammans med sin stab och Tra JÖNKÖPING–MALMÖ, UTREDNINGSOMRÅDE fikverkets representant en omfattande PLANERINGSPROCESS EJ PÅBÖRJAD redovisning av den mest omfattande Karta: Trafikverket infrastruktursatsningen i modern tid. Förhandlingen ska leda till utbygg av arbetstillfällen förutsätts att ökad naden av höghastighetståg Stockholm– tillgänglighet skapar förutsättningar för Göteborg och Stockholm–Malmö, sär genomförande. I den hittills rådande Snabb takt Karta: TraIikverket skilda satsningar i de tre storstäderna, åtgärdsplaneringen, värderas behov Takten i Sverigeförhandlingen är en ny tunnelförbindelse till Danmark, av transportinfrastruktur i stället ”i mycket hög. Under året och 2016 samt enligt ett tilläggsdirektiv en ny efterhand”, det vill säga relateras till be tunnelbanegren i Stockholm. Parallellt kommer fakta att samlas in. Under fintliga förhållanden där trafikverkens 2016 övergår denna fas i en förhand med utbyggnaden kommer befintliga konservativa beräkningsmetoder är lingsfas som ska vara avslutad 2017 för stambanor att kunna utvecklas för re starkt styrande, men så kallade regio gional trafik och godstrafik, vilket gyn att alla beslut i regering och riksdag nala systemanalyser har en viss roll. ska kunna fattas före valet 2018. nar många kommuner. Även banorna för höghastighetstågen ska upplåtas för Ett förslag till ändring av Plan- och Påverkar ”En bättre sits” bygglagen läggs fram i år. Sträckning snabba regionaltåg. För de regioner och kommuner som arna av höghastighetsbanorna mellan omfattas av Sverigeförhandlingen ges Stockholm (för närvarande Järna) Jönköping och södra Sverige möjligheter att deklarera i konkreta och Linköping kallad Ostlänken, är vinnarna nyckeltal: Bostadsnytta, restidsvin samt Göteborg–Borås är klarlagd och Utgångspunkten för satsningen är ster, arbetsmarknadsnytta, miljönytta, finansierade i gällande planer. Sträckan att möjliggöra utbyggnad av minst näringslivsnytta, social nytta och övriga mellan Linköping och Jönköping, 100 000 bostäder och arbetstillfällen. effekter. Regionala nyttor som inte samt Jönköping–Borås är i stort sett Satsningen bygger på förhandlingar konkretiseras i den för övriga Sverige bestämd. En större osäkerhet råder om om nyttor och medfinansiering. Re tillämpade åtgärdsplaneringen, och i bansträckningen söder om Jönköping gioner och kommuner kommer att nästa planeringsomgång för infrastruk till Öresund. Att Sverigeförhandlingen teckna avtal med staten och förbinda turutbyggnader kommer att ge olika tilldrar sig ett mycket stort intresse i sig till markupplåtelser. Kommuner bilder av behoven. Detta påverkar om och regioner kan också förhandla med södra Sverige går inte att ta miste på. gående mobiliseringen inom ”En bättre Konsekvenserna för övriga Sverige, näringslivet om finansiella upplägg. sits”. En möjlighet kan vara att dis av en ytterligare stor post i den gemen Upplägget bygger på nya legala möj kutera ”anslutande banor” för en mer samma infrastrukturplanens ekono ligheter till så kallad värdeåterföring, sammanhängande systemutveckling. miska ram är däremot oklar. Projekt det vill säga att framtida markvärdes kommer nu att värderas utifrån två För mer information kontakta Håkan förändringar ska bidra till kassaflödet i investeringarna. I Stockholm–Mälar olika principer, inom eller utanför Sve Johansson, [email protected] rigeförhandlingens lönsamhetskriterier. Sverigeförhandlingen se: http://media. regionen omfattas endast Stockholms, I den i Sverigeförhandlingen etable sverigeforhandlingen.se/2014/12/PRESödermanlands och Östergötlands län SENTATION-Sverigeforhandlingenav förhandlingen. Jönköping och södra rade nya lokaliseringsprincipen för bostädsbyggande och möjliggörare webbplatsen-ppt_20141204.pdf Sverige är de stora vinnarna. Aktuellt från VKL − nr 1 2015 9 En affärsutvecklingsprocess för ett framgångsrikt 2015! Turismfunktionen vid VKL har byggt upp en effektiv affärsutvecklingsprocess som turismnäringen i Västmanlands län kan använda för att utveckla sina verksamheter för fler och bättre affärer. En process som bland annat innebär: • Individuell handledning inom digitala kanaler • Internationell försäljning och bear betning av press och media • Utveckling och försäljning av aktiviteter För att tydliggöra och underlätta för företag/organisationer att delta i det internationella arbetet har vi tagit fram en modell över vår affärsutvecklings process med beskrivning av kriterier, förmåner och kostnader. Genom detta arbetssätt kan vi till sammans säkerställa att ditt företag/ organisation deltar i rätt aktiviteter och utvecklingsinsatser utifrån de förutsätt ningar och ambitioner er verksamhet har. Läs mer här: http://vkl.se/wp-content/uploads/2015/01/affarsutveckling-2015.pdf eller kontakta Åsa Stanaway [email protected] för mer information. Välbesökt uppstart I slutet av januari arrangerade Turismfunk tionen vid VKL ett uppstartsmingel på Koppar Restaurang & Konferens i Västerås. Nästan 100 turismföretagare, turistbyrårepresentanter, politiker och tjänstemän var på plats. Minglet kan ses som startskottet för de insatser Turismfunktionen gör till sammans med näringens olika aktörer. Arbetet utgår ifrån ”Affärsutvecklings process för turismnäringen i Västman land” som tydliggör de krav som ställs och vilka förmåner deltagandet ger. Under eftermiddagen gavs stort utrymme till att mingla och skapa nya kontakter, vilket många av deltagarna nyttjade till fullo. Kontakta Henrik Wester henrik.wester@ vkl.se om ni vill veta mer om turismnäringens utveckling och hur den strategiska ansatsen ser ut för att nå visionen om en fördubblad turismnäring till 2020. Kontakta Åsa Stanaway asa.stanaway@ vkl.se om du vill veta mer om hur ni kan delta i Turismfunktionens insatser internationellt och för utvecklingen av en mer hållbar näring. Kontakta Pia Axelsson pia.axelsson@ vkl.se om du vill veta mer hur ni kan utveckla ert arbete i de digitala kanalerna. Västmanlands regionala sida på TripAdvisor Turismfunktionen har inlett ett samarbete med TripAdvisor, vilket bland annat innebär att Västmanlands regionala sida på TripAdvisor har utökats med bilder, erbjudanden från aktörer och information om evenemang. Vi har också ett antal banners som genom TripAdvisor sprids på den svenska, tyska, holländska, brittiska och rysktalande marknaden för att locka fler att upptäcka det västman ländska utbudet av boende, aktiviteter och sevärdheter. TripAdvisor är världens största resesajt med 280 miljoner besök per 10 månad. Av dessa är 75 procent i ett planeringsskede. De har redan bestämt sig för vilket land de ska resa till, men använder TripAdvisor för att jämföra olika destinationer. Vi tycker därför det är viktigt att Västmanländska produkter synliggörs i denna kanal. Detta sker bäst genom att aktörerna har en stark och aktiv närvaro på TripAdvisor i kombina tion med att den nya regionala sidan hålls uppdaterad med bra bilder och aktuella erbjudanden med länkar som slussar direkt vidare till aktörernas egna webbplatser. Aktuellt från VKL − nr 1 2015 Här kan du se den regionala sidan: http://www.tripadvisor.co.uk/Tourism-g189875-Vastmanland_County_ Swedish_Lakeland-Vacations.html Kontakta Åsa Stanaway asa.stanaway@ vkl.se för mer information om hur vi arbetar med TripAdvisor. Kontakta Pia Axelsson pia.axelsson@vkl. se om du är verksam inom turismnäringen i Västmanland och vill ha individuell handledning i hur du på bäst sätt kan arbeta med TripAdvisor. Turismen i Västmanland växer sig större än någonsin Det totala antalet gästnätter i Västmanland når nya rekordnivåer, totalt har det skett 711 000 övernattningar på länets kommer siella boendeanläggningar under 2014. – Aldrig tidigare har det skett så många övernattningar på länets hotell, stugbyar, vandrarhem samt kommer siellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Vi har under flera år sett en positiv utveckling och 2014 blev ett nytt rekordår med drygt 711 000 gästnätter. Ökningen motsvarar 4,1 procent. De utländska gästnätterna landande på 99 000, en ökning med 3,1 procent, säger Henrik Wester, Turismchef vid VKL. – Resultatet 2014 visar den positiva och stadiga utveckling som pågått i flera år. Vårt arbete på Turismfunktio nen vid VKL utgår ifrån visionen om att fördubbla omsättningen i länet från 2010 till 2020. – För att kunna nå visionen fokuse rar vi på en hållbar tillväxt genom att stärka de enskilda turismaktörena så att de kan få fler internationella gäster som lockas av väl utvecklade upplevelser och som spenderar mer lokalt, fortsät ter Henrik Wester. – En av de stora utmaningarna för länets turismnäring är att öka lön samheten. Därför är det glädjande att ökningen av logiintäkterna är den högsta i regionen tillsammans med Stockholms län, säger Henrik Wester. Rekordmånga utländska besökare till Sverige Sverige lockade rekordmånga utländska besökare i fjol. Under 2014 steg antalet långväga besökare från länder utanför Europa med 22 procent jämfört med året innan. Den totala ökningen från utlandet blev 7,4 procent. Norge och Tyskland är de enskilt största utlandsmarknaderna, därifrån ökade antalet övernattningar med en respektive 7,8 procent. Danmark och Finland minskade något medan Storbritannien, Nederländerna och Schweiz ökade med över tio procent. Både svenska och utländska övernatt ningar ökade i nästan samtliga regioner i Sverige under 2014. – Turismen i Sverige stärker ekono min och skapar 173 000 jobb. Genom att sprida kunskap, samverka med andra och rikta insatser som höjer attraktionskraften kan vi bidra till att stärka turistföretagen, säger Tillväxtver kets generaldirektör Gunilla Nordlöf. Källa Tillväxtverket: http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/ turism/boendeochinkvarteringsstatistik.4. 3453fc5214836a9a472d94a1.html Facebooksidan ”Västmanland – The Essence of Sweden” skapar engagemang Digitala kanaler och sociala medier är idag en mycket viktig del av beslutsprocessen för resenärer. Därför har Turismfunktionen skapat en publik sida på Facebook med namnet Västmanland – The Essence of Sweden. Sidan riktar sig främst till internatio nella läsare och inläggen skrivs därför på engelska med en svensk undertext. På Facebooksidan delar vi inlägg från aktörer inom besöksnäringen i Väst manland, berättar intressanta fakta samt tipsar om specialerbjudanden och arrangemang. En trend i resemönster och turisters beteende är att mötet med människor blir en allt viktigare reseanledning. Därför har vi ett återkommande inslag under rubriken ”People of Västman land/Människor i Västmanland”. Dessa inslag presenterar personerna bakom västmanländska turistprodukter, men även inflyttade, Västmanlandsprofiler eller andra västmanlänningar. Genom inläggen vill vi ge sidans följare en glimt av hur Västmanland upplevs och kan upplevas, ur olika människors perspektiv. Ambulerande bäver För att få spridning på sidan har vi även ett humoristiskt inslag med en li ten mjukis-bäver som kommer att resa runt i Västmanland. Bävern kommer Aktuellt från VKL − nr 1 2015 att besöka sevärd heter, vara med på upplevelser och äta på kaféer och restauranger runt om i re gionen. Denna typ av inslag får stor spridning i so ciala medier och kan bidra till att vi får fler följare och därmed ökad expone ring. Detta inslag ger också möjlighet till ökad spridning via Instagram och hashtags. Bidra till att sprida intresset för vårt län genom att gilla och dela sidan ”Västmanland – The Essence of Sweden”! https://www.facebook.com/vast manlandtheessenceofsweden?fref=ts 11 Att bygga en kunskapsbaserad verksamhet i socialtjänsten Den 4 februari arrangerade VKL tillsammans med MDH ett mycket uppskattat halvdagsseminarium på temat Kunskapsbaserad verksamhet och evidensbaserad praktik för chefer och medarbetare i länets LSS-verksamheter. Föreläsningen gavs av Johan Lind ström, med mångårig erfarenhet av utvecklingsarbete i socialtjänsten och idag verksam som biträdande förvalt ningschef i Eskilstuna kommun. Johan varvade teori med praktik i form av konkreta exempel från verk samheter för stöd och service enligt LSS. – Vi behöver bygga vår verksam het på bättre kunskap. Att vi levererar effektivt och professionellt, med gott resultat, är avgörande för att klara uppdraget, påpekade Johan. – Samtidigt saknas ofta kunskapsstöd för arbetet med målgruppen, jämfört med exempelvis området psykisk funktionsnedsättning, där betydligt mer vetenskapligt prövat nationellt kunskapsstöd finns att tillgå. – Däremot är det viktigt att medve tet använda det vetenskapligt prövade (validerade) stöd som finns för exem pelvis självskadande beteende och för biståndsbedömning och att kontinu erligt följa kunskapsutvecklingen. Och arbetssätt som i forskning visat sig fungera i ”direktkontakt” med bruka ren, de fungerar oavsett om de utveck lats i Australien eller i Sverige. Tre delar att väga samman – För att bygga en kunskapsbase rad LSS-verksamhet behöver vi väga samman tre delar: den vetenskapliga evidensen, den erfarenhetskunskap som vi själva systematiskt kan samla, pröva och uppdatera samt sist men inte minst, brukarens egen erfarenhet och önskemål. Johan menade att i våra verksamheter kan vi utveckla systematiska arbetssätt, 12 arbetssätt eventuellt tar i början kan alltså ses som en investering som ger långsik tigt goda resultat i form av en högre kvalitet i det stöd och den service som ges. Riktiga jobb förändrar bilden Johan berättade även hur en ny syn på målgruppen, där vi förväntar oss att personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska växa och utvecklas, kom mer att ge resultat i prak tiken. Seminariet för länets LSS-verksamheter hölls av Johan Lindström, biträdande – Exempelvis gör Eskil förvaltningschef i Eskilstuna kommun. stuna en kommunal sats ning på riktiga jobb för systematisk dokumentation och upp 150 personer som tidigare haft sin följning och erfarenhetsbaserade ar betsmetoder. Vi kan också bli betydligt sysselsättning i daglig verksamhet. Det bidrar i förlängningen till att förändra bättre på att bjuda in våra brukare till delaktighet och ta reda på den enskilde bilden av målgruppens möjligheter. Seminariet avslutades med uppma brukarens synpunkter och önskemål. ningen till deltagarna att alltid i sitt Det i motsats till vad Johan kallade arbete ställa sig grundfrågan ”VAR ”onsdagspedagogik”, vid gemensamma FÖR gör vi som vi gör, när vi gör det möten i arbetsgruppen som varvar vi gör?” problembilder, lösningar och uppfatt – Ställer ni och era kollegor er kon ningar om resultat så att inga slutsatser tinuerligt den frågan i ert arbete då har kan dras och där allt börjar om utan vi kommit en bra bit på vägen mot en särskilt riktning nästa vecka igen. Den kunskapsbaserad verksamhet, menade så kallade onsdagspedagogiken gör att Johan Lindström. kloka initiativ inte testas och doku Reaktionerna på seminariet och inte menteras konsekvent av all personal för minst det konkreta anslaget var posi att därefter utvärderas och eventuellt tiva från deltagarna. ”Det här skulle ju omprövas. alla behöva höra”, sa en av deltagarna spontant i slutet av seminariet, som Planera, göra, utvärdera avslutades med reflektioner och frågor – Samtidigt kan olämpliga arbetssätt utifrån innehållet. spridas och leva vidare över tid för att ingen systematisk utvärdering görs. I längden kommer vi också att bli betyd Har du frågor eller vill du veta mer om den länsgemensamma satsningen på samligt effektivare på att genomföra vårt verkan- och stöd för kunskapsutveckling i uppdrag genom att gå från att ”göra, socialtjänsten? Välkommen att kontakta göra, göra – till – att planera, göra, utvärdera” påpekade Johan Lindström. utvecklingsledare Karina Tilling, 021-397943, [email protected]. Den extra tid som ett systematisk Aktuellt från VKL − nr 1 2015 Länets riksdagsledamöter i korthet Pia Nilsson (S) fyller 53 år i vår och har suttit i riksdagen sedan 2004, bor i Sala. Hon är ledamot i trafikutskottet och Pia Nilsson (S) krigsdelegationen och har tidigare suttit i bland annat skatteutskottet, lagutskottet, utbild ningsutskottet, riksdagsstyrelsen och finansutskottet. Olle Thorell (S) fyller 48 år i höst och har suttit i riksdagen sedan valet 2006, bor i Surahammar. Olle Thorell (S) Lars Eriksson (S) fyller 45 år i vår och har suttit i riksdagen sedan den andra okto ber 2012 då han övertog, nuvarande Lars Eriksson (S) landshövdingen i Norrbotten, Sven-Erik Österbergs plats i riksdagen. Lars Eriksson bor i Västerås. Mellan 2010 och 2012 var han landstingsråd med ansvar för kollektiv trafiken. Han var också verksam som distriktsombudsman för Socialdemo kraterna i Västmanland tills efter valet 2006. Anna Wallén (S) fyller 35 år i novem ber och har suttit i riksdagen sedan valet 2010. Hon är född och uppvuxen i Fagersta men bor Anna Wallén (S) numera i Västerås. Hon är bland annat ledamot i riksda gens näringsutskott och justitieutskott. Stig Henriksson (V) fyller 60 år den 30 maj och har suttit i riksdagen sedan valet 2014 och bor i Fagersta. Vid valet 2002 avsa han sig Stig Henriksson (V) riksdagsledamots uppdraget redan första dagen för att fortsätta som kommunalråd i Fagersta. Han blev kommunalråd i Fagersta efter valet 1998 och innehade den posten i 16 år. Jessica Polfjärd (M) fyller 44 år i maj och har suttit i riks dagen sedan valet 2006, bor på landet utanför Västerås. I januari i år blev Jessica Polfjärd (M) Jessica Polfjärd gruppledare för Moderaterna i riksdagen. Åsa Coenraads (M) fyller 37 år i vår och har suttit i riksdagen sedan valet 2010, bor i Västerås. På min fråga om hur stort Västman Åsa Coenraads (M) landsperspektiv hon kan ha som riksdagsledamot svarar hon. –Västmanland ligger till bas för det mesta jag gör. Som riksdagsledamot så har man ett ansvar för hela Sverige. Jag försöker också att se vad som är bäst för det egna länet. Man måste komma ihåg att Västmanland är ett lite speci ellt län. Vi är ett litet län men vi har en storstad som är väldigt dominerande, där är det viktigt att få in landsbygds perspektivet och det jobbar jag särskilt med. Aktuellt från VKL − nr 1 2015 Roger Haddad (FP) fyller 37 år i maj och har suttit i riksdagen sedan valet 2010 då han kryssade sig förbi den då sittande Roger Haddad (FP) riksdagsledamoten. Roger Haddad bor i Västerås. Under perioden 2006–2010 var han kom munalråd för Folkpartiet i Västerås kommun. Jonas Åkerlund (SD) fyllde 66 år i januari och har suttit i riksdagen sedan valet 2010, bor på Södermalm i Stockholm. Han Jonas Åkerlund (SD) är vice partiledare för Sverigedemokraterna och inledde sin politiska karriär som Socialdemo krat på sjuttiotalet för att bli Moderat i mitten av åttiotalet för att slutligen bli Sverigedemokrat i mitten av nittiotalet. Stefan Jakobsson (SD) fyller 47 år i septem ber och har suttit i riksdagen sedan valet 2014 och är bosatt i Stallarhol men i Söderman Stefan Jakobsson (SD) lands län. Vad kan du göra för Västmanland? – Framförallt med utbildning av Sverigedemokrater. Han säger också att han ska sätta sig in i vad man har för problem i länet gällande kollek tivtrafik, population och se vad man kan göra för landsbygden. Innan han blev riksdagsledamot var han ledamot i Sörmlands landsting, tidigare har han också varit ledamot i kommunfullmäk tige i Strängnäs. Innan han blev riks dagsledamot var han riksombudsman nachef för Sverigedemokraterna. I den positionen var han med och byggde upp partiets organisation i landet. Text: Johan Lunner 13 Marknadsför ditt kulturarvsprojekt i Kulturarv Västmanland Projekt Kulturarv Västmanland bygger webbsajten Kulturarv Västmanland – en samlingsplats för länets digitala kulturarv. På sajten kommer du att kunna söka, läsa, dela, kommentera och diskutera kulturarvsmaterial. Du kommer också att kunna marknadsföra ditt kulturarvsprojekt. Via projektets sida på facebook in kom ett önskemål från en medborgare om att kunna få en samlad bild över länets alla kulturarvsprojekt. I samma veva utkom Digisam, samordnings sekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggöran de av kulturarvet, med dokumentet, ”Vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv”. Enligt princip nummer fjorton ska varje institution beskriva sina digitali seringsinsatser på sina webbplatser. Projektets styrgrupp beslöt därför att införa funktionen projektbanken i Kulturarv Västmanland. Ett verktyg där projektets finansiärer, föreningar, organisationer och allmänheten kan informera om kulturarvsprojekt. Ett enkelt sätt att underlätta för alla som vill sprida information om sina e-postadress nedan. Webbredaktörerna lägger upp ditt projekt i projektban ken. Full valuta för varje inlagt projekt? Passa på att sprid information om ditt kulturarvsprojekt i Kulturarv Västmanland. Foto: Västmanlands läns museum, Stig Johansson. projekt, öka tillgängligheten och ge en helhetsbild över länets projekt. Ett bra sätt att både informera och hålla sig informerad, men det bygger på allas delaktighet. Så här gör du för att sprida information om ditt projekt När Kulturarv Västmanland publiceras så kommer det att finnas ett formulär som du kan fylla i. Formuläret publi ceras inte direkt utan passerar först en webbredaktör som godkänner innan projektet publiceras. Innan sajten och formulären är klara gör du det som är enklast – skickar ett mejl med vidstående uppgifter till Planerade Kurser och konferenser 2015 • Aktuell forskning om kontaktfamiljer, 16 mars • Dokumentation inom socialtjänsten, 30 mars • Skrivarkurs för informatörer/kommunikatörer, 18 maj, 25 maj samt 1 juni • Projektnamn • Finansiärer/parter • Start- och stoppdatum • Kort beskrivning (max 500 tecken) • Övrigt (eventuell övrig informa tion) • Eventuella länkar (till mer informa tion om projektet) • Kontaktperson (namn, organisa tion, telefon, e-post) • Eventuell fil till exempel projektbe skrivning Projekt Kulturarvsportal Västmanland bygger en webbplats för länets digitala kulturarv. Frågor? Kontakta Susann Levál, projektledare, 021-39 32 68, [email protected]. Mer information om projektet hittar du på Västmanlands läns museum, www.vastmanlandslansmuseum.se. Följ projektet på Facebook, www. facebook.se/projektkulturarvsportalvastmanland. Vill du veta mer om Digisams principer? Ladda ner dokumentet från www.digisam.se • Skrivarkurs för turismhandläggare – att skriva för att övertyga, 14 sept, 17 sept samt 29 sept. • 29–30 oktober arrangerars VKL:s Gemensamma presidiekonferens för VKL:s styrelse och samtliga beredningar. Inbjudan och program kommer att distribueras och finnas på www.vkl.se i början av mars–april. Vårt nyhetsbrev… Om VKL Kontakt ... är till för dig som vill veta mer om och hålla dig uppdaterad på vad som sker i länet och i vår omvärld. Förutom en uppdatering på vad som har skett innehåller brevet information om vad som är på gång den närmaste tiden. Västmanlands Kommuner och Lands ting (VKL) är en ideell förening, ett samverkansorgan och en service– och intresseorganisation för länets kom muner och landsting. Därutöver är uppgiften att samordna olika läns projekt och bidra till samverkan i olika frågor. Det länsövergripande arbetet har hög prioritet, särskilt inom Stockholm-Mälarregionen. Ansvarig utgivare: Monika Eriksson-Bertilsson, direktör, 021-39 79 47. Har du fått nyhetsbrevet via någon annan och vill hålla dig uppdaterad i framtiden? Anmäl dig till nyhetsbrevet genom att skicka e-post till: [email protected]. 14 Aktuellt från VKL − nr 1 2015 Redaktör och layout: Åsa Söderlund, 021-39 79 51. Adress: Norra Källgatan 22 722 11 Västerås telefon 021-39 79 40, e-post [email protected] www.vkl.se.
© Copyright 2024