Centrum för kommunstrategiska studier
CKS nyhetsbrev
NUMMER 1
|
mars 2015
FOTO: LINUS LINDGREN
Ökad turism ställer krav
på kommunerna
FOTO: HENRIK TRYGG
Välkommen nya styrelsen!
▪ NU HAR VÅR NYA STYRELSE kommit på
plats och deras mandatperiod sträcker
sig fram till slutet av 2017. I CKS styrelse sitter representanter både för våra
medlemskommuner och för Linköpings
universitet. Kommunerna har majoritet
i styrelsen och innehar alltid ordförandeposten. Vår nya ordförande heter Anders
Härnbro och är kommunstyrelsens ordförande i Finspång till vardags.
Vad hoppas jag då att den nya styrelsen
ska bidra med? Jo, där fattas de stora och
övergripande besluten om hur CKS ska
utvecklas. I det arbetet är ledamöternas
erfarenhet och kompetens jätteviktig.
Dessutom kan ledamöterna genom sina
nätverk och kontakter bidra till att styrelsen blir ett forum för väl förankrade
beslut.
JAG HOPPAS OCKSÅ att ledamöterna vågar
vara lite besvärliga, och vågar ställa höga
krav på oss. Kommunernas representanter ska våga ställa krav på att den forskning vi bedriver är ytterst relevant för
kommunerna, och att den också kommer
kommunerna till del. Och universitetets
representanter ska våga ställa krav på att
vi söker och blir beviljade forskningsmedel, och på att vi publicerar våra
forskningsresultat i både populära och
vetenskapliga kanaler.
Dessutom hoppas jag att styrelsens
ledamöter vill vara våra ambassadör, och
också berätta om allt bra vi gör. Varmt
välkomna till oss – jag ser fram emot att
få arbeta tillsammans med er!
JOSEFINA SYSSNER
Föreståndare CKS
Stockholms skärgård är ett av de turistmål som valts ut i studien.
Kommunerna måste bli bättre
på att integrera besöksnäringen i samhällsplaneringen. Det
konstaterar CKS-forskare i en
färsk rapport till Tillväxtverket.
På fem år, fram till 2020, ska turistnäringen i landet öka sin omsättning till 500
miljarder per år. Det är ett nationellt mål.
En anledning är att turismen ger många
arbetstillfällen, även där arbetsmarknaden
annars är svag.
exempelvis ett torg, en avgränsad yta som
Gamla stan i Stockholm eller en hel region, till exempel Stockholms skärgård.
– KOMMUNERNA ÄR VIKTIGA för turismens
utveckling. Eftersom CKS har stor kunskap
om kommunerna så blev vi tillfrågade,
säger Josefina Syssner, CKS föreståndare
som även forskat om turism och besöksnäring.
Frågorna som forskarna sökt svar på är
hur de fem utvalda platserna arbetar med
sin destinationsutveckling, vilka problem
de har med arbetet och vilka lösningar de
valt.
2012 FICK TILLVÄXTVERKET ett regerings-
uppdrag att utveckla den nationella och
internationella turismen. Frågor de skulle
se över var bland annat hur turistdestinationer kan utvecklas och göras mer attraktiva. Fem turistmål valdes ut för en studie;
Stockholms skärgård, Bohusläns skärgård,
Åre, Kiruna och Vimmerby. Tillväxtverket,
i sin tur, involverade CKS -forskare för att ta
reda på kommunernas roll i utvecklingen
av framgångsrika destinationer. En destination kan vara både en helt liten plats,
PROBLEMEN ÄR AV skiftande karaktär. Forskarna pekar exempelvis på vikten av att
alla som är delaktiga är överens om vilket
geografiskt område de arbetar med. Det
är inte alltid enkelt. Många gånger vill enskilda aktörer lyfta fram sitt besöksmål, sin
kommun eller sitt län – istället för att gå
samman under ett gemensamt varumärke.
Det gör att besökaren möts av många olika
budskap.
– Inom andra näringar finns i regel
▶
LINKÖPINGS UNIVERSITET
|
Centrum för kommunstrategiska studier
EN ANNAN FRÅGA som forskarna lyfter är
behovet av infrastruktur, att människor
enkelt kan ta sig till platsen de vill besöka.
– Kvalitetsarbetet är också centralt. Ta
till exempel Åre som är en tätt sammanhållen destination. De som lever på besöksnäringen där vill att alla invånare ska ge
besökarna god service så att de känner sig
välkomna, men ingen har ju mandat att
tala om hur alla andra ska bete sig.
Ytterligare ett problem kan vara att
medborgarna inte alltid är förtjusta i att det
kommer en massa turister.
– Så kan det vara i skärgården, till exempel. Människor som har bott där i hela
sitt liv kan tycka att folk kommer
dit och ställer till problem. En utmaning är att öka medborgarnas
förståelse för näringen och att
den är viktig som inkomstkälla,
men också för servicen för dem
själva, som affär och kommunikationer. I uppdraget som CKS haft har
legat att ”identifiera metoder och
verktyg för hållbar destinationsutveckling”. Men CKS -forskarna
avfärdar tanken på enskilda metoder och andra dellösningar.
– DESTINATIONERNA MÅSTE ANLÄGGA ett
övergripande perspektiv på besöksnäringen. För kommunernas del innebär det
att se på destinationsutveckling som en del
av samhällsplaneringen. Det handlar om
tunga kommunala frågor som exempelvis
infrastruktur, markägande, trafikfrågor
och plan- och bygglagen.
Det har funnits en tendens att banalisera besöksfrågan, att det räckt med att
Kommunala folkomröstningar ifrågasätts
Under senare år har antalet
kommunala folkomröstningar
ökat. Oftast har det rört sig om
röstning kring skolnedläggelser.
Men politikerna tar sällan hänsyn till resultaten.
I en färsk rapport visar Johan Wänström,
forskare på CKS, varför de inte gör det.
2011 ändrades lagen så att det skulle bli
enklare för människor i kommunerna att
tvinga fram rådgivande folkomröstningar.
En bakgrund var att allt färre engagerar sig
i traditionell kommunal politik. Genom att
göra det lättare för medborgare att folkomrösta om kommunala frågor var det ett sätt
FOTO: EVA BERGSTEDT
Åtta folkomröstningar kring skolor har granskats.
LINKÖPINGS UNIVERSITET
|
att pröva fler former för lokal demokrati.
Johan Wänström har analyserat alla åtta folkomröstningar om skolorganisationer
mellan 2011 – 2014. I samtliga fall röstade
väljarna emot de styrande politikernas planer. Men i de flesta fallen tog politikerna
inte hänsyn till de rådgivande resultaten.
– Det här är inget nytt i sig. Men det
jag gjort är att ta reda på politikernas argument för varför de gått emot folkomröstningsresultaten, säger Johan Wänström.
HANS RESULTAT VISAR att politikerna ser
till helheten i kommunen och därmed gör
andra avväganden än vad en grupp medborgare gör som driver en viss fråga, till
exempel om att ha kvar en skola på orten.
Behoven av att reformera skolorganisationen är så stora att reformerna förr eller
senare blir nödvändiga ändå, resonerar
politikerna.
De anser också att det är svårt att bryta
ut och folkomrösta om en specifik del av
den kommunala organisationen. Dessutom pekar de på att relativt få medborgare
deltagit i folkomröstningarna.
– Ingen, varken medborgare eller politiker, tycker det är bra att folkomröstningarna inte betyder något. Det leder till att
folk tvivlar på demokratin.
Centrum för kommunstrategiska studier
FOTO: JONAS KULLMAN
▶ ett eller ett par dominerande företag som
kan fatta avgörande beslut. Så är det inte i
besöksnäringen, på både gott och ont. Där
är många olika företag inblandade tillsammans med en eller flera kommuner. I
Bohuslän är 13 kommuner involverade. En
utmaning är därför att skapa en gemensam viljeinriktning för alla aktörer, säger
Josefina Syssner.
Åre – en kommun som lockar många turister.
göra reklam och lite jippon, menar Josefina Syssner.
– Om det finns ett allvar bakom målet
att fördubbla besöksnäringen så måste
kommunerna verkligen satsa på samhällsplaneringen. EVA BERGSTEDT
Rapporten presenteras i mitten av mars och
kommer därefter att finnas tillgänglig på Tillväxtverkets hemsida.
De flesta kommunpolitiker vill därför
inte ha folkomröstningar.
de passar in i den kommunala beslutsdemokratin.
Med det nuvarande systemet finns det
en stor risk för att folkomröstningarna
snarare får negativa än positiva demokratiska effekter, skriver Johan Wänström i
rapporten.
– DE TYCKER INTE
EVA BERGSTEDT
Rapporten heter ”Åtta skolexempel på lokal
demokrati? – Folkomröstningar och politiskt
ledarskap i arbetet med att reformera kommunala skolorganisationer. Rapport 26.
Rapportserien administreras av Kommunforskning i Västsverige.
Miljoner till CKS-forskare
På kort tid har CKS -forskare kammat
hem stora pengar från forskningsråden.
I november fick Josefina Syssner 3,7
miljoner från forskningsrådet Formas
för att forska om politik och strategier i
kommuner som krymper.
I december fick Gissur Erlingsson
3,2 miljoner från Vetenskapsrådet för ett
treårigt projekt om styrning och ledning
av kommunala bolag.
E-tjänster kan minska tilltron till det politiska systemet
Det satsas mycket på e-tjänster i
svensk förvaltning. Men samhället behöver komplettera den utvecklingen genom att fortsätta
erbjuda medborgarna personliga möten med tjänstemän.
Annars finns risk för att de som inte kan
hantera internet utestängs och att samhällsservicen försämras.
En sådan utveckling skulle långsiktigt
kunna skada legitimiteten för det politiska
systemet. Det konstaterar forskarna Gissur
Ó Erlingsson och Gabriella Jansson i en
studie.
OFFENTLIGA SATSNINGAR på så kallad eförvaltning har kommit långt i Sverige.
Via datorn, surfplattan eller den smarta
telefonen erbjuds medborgarna att utföra
många ärenden när och var de vill. Det kan
handla om allt ifrån att söka dagisplats till
att hitta bussturlistor och anmäla sjukdom
till försäkringskassan.
– Många skattemiljarder investeras i
utvecklingen och satsningarna präglas
av en framtidsoptimism där den nya
teknikens fördelar lyfts fram. Fördelarna
påstås ofta vara bättre rättssäkerhet, bättre
kundanpassning och, på längre sikt, också
kostnadseffektivitet, säger Gissur Ó Erlingsson, forskare på CKS.
MEN DET FINNS nackdelar som behöver
lyftas fram och diskuteras mer. Ur ett demokratiperspektiv blir det problematiskt
när en del av befolkningen helt eller delvis
står utanför dator- och internetvärlden.
För att ambitiösa e-förvaltningsreformer
ska få önskade effekter behövs inte bara
en utbredd teknisk möjlighet till uppkoppling i hela Sverige, utan också tillräckliga
kunskaper hos alla om hur tekniken ska
användas. Om inte det här uppmärksammas riskerar en stor andel medborgare att
hamna mellan stolarna, utan möjlighet att
fullt ut dra nytta av den offentliga sektorns
tjänster, skriver forskarna.
I TAKT MED e-tjänstutvecklingen minskar
även möjligheterna till personliga möten
med tjänstemän. Forskarna menar att
dessa tjänstemän – exempelvis handläggare på kommunala förvaltningar, på CSN
eller hos försäkringskassan – är viktiga
för uppbyggandet av trovärdighet för det
politiska systemet. Dels kan de förmedla
medborgarnas synpunkter till politikerna
så att signaler om vad som inte fungerar
i verksamheten snabbt når den politiska
EVA BERGSTEDT Studien har publicerats i en internationell tidskrift, Journal of information and technology.
CKS har ny styrelse sedan årsskiftet.
Ordinarie i styrelsen från kommunerna:
Anders Härnbro (s), Finspång, ordförande
Camilla Egberth (s), Motala
Annicki Oscarsson (kd), Ödeshög
Paul Lindvall (m), Linköping
Eva Andersson (s), Norrköping
Suppleanter:
– Min tanke är att engagera kommunala
politiker och tjänstemän i samrådsgrupper så att deras erfarenhet och kunskap
kommer till nytta. De sitter på viktig
information om vad som är brännande
frågor i kommunerna, något som CKS kan
ta tillvara i sin forskning och använda för
att identifiera kommunrelevanta teman
för seminarier, kommundagar med mera.
Våra medlemskommuner betyder mycket
för oss, det här blir ett sätt att stärka kontakten med dem.
FOTO: EVA BERGSTEDT
– CKS har stärkt sin forskningsinriktning under senare år. Men vi vill också
upprätthålla och utveckla mötesplatser för
forskare, politiker och tjänstemän. För våra
medlemskommuner är det viktigt, på så
vis får de möjlighet att utveckla sin organisation och verksamhet. Det handlar om att
bidra till kunskapsutveckling på strategisk
nivå, säger Sabrina Thelander.
Hon forskar om ledarskap och ansvarar
för flera nätverk och ett ledarskapsprogram
på CKS. Med det nya uppdraget som biträdande föreståndare stärks samordningen
mellan de utåtriktade verksamheter CKS
håller i – utöver nätverk och utbildningar
även seminarier samt årliga kommun- och
samverkansdagar.
nivån. Dels kan de bidra till förståelse
för politikens villkor och på så vis skapa
legitimitet för beslut och stimulera till ett
politiskt samtal bland medborgarna.
Ny CKS-styrelse
Nytt uppdrag som biträdande föreståndare
Sabrina Thelander blir biträdande föreståndare på CKS . Uppdraget är nytt och har
fokus på lärande.
E-tjänster – inte för alla
Curt Karlsson (fp), Mjölby
Maria Gillberg (c), Mjölby
Sophia Jarl (m), Norrköping
Anna Nilsson (m), Valdemarsvik
Ordinarie i styrelsen från universitetet:
Bo Hellgren, Filosofiska fakulteten
Jörgen Nissen, Utbildningsvetenskap
Kerstin Ekberg, Institutionen för medicin
och hälsa
Marie Jansson, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Suppleanter:
Lena Högberg, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Roger Klinth, Tema-institutionen
Harald Rochracher, Tema-institutionen
Anna Fogelberg Eriksson, Institutionen
för beteendevetenskap och lärande
Sabrina Thelander – ny biträdande föreståndare
LINKÖPINGS UNIVERSITET
|
Centrum för kommunstrategiska studier
B
20236797
Centrum för kommunstrategiska studier
Linköpings universitet
581 83 Linköping
Linköping
Porto betalt
Späckad seminarieserie
Fokus på ekonomichefer
Vårens seminarier på CKS tar upp flera aktuella frågor som rör kommunerna.
Idag finns det ett nätverk för de kommunala ekonomicheferna i Östergötland där
frågor som rör exempelvis kommunal budget och årsredovisningar diskuteras. Under
det närmaste året medverkar CKS i tre av
dessa träffar. Tanken med träffarna är att
CKS forskning ska bidra till ökad kunskap
om ekonomichefernas roll.
Satsningen på de tre sammankomsterna är ett försök att utöka nätverkets
verksamhet till att omfatta fler frågor som
berör cheferna.
– Vi hoppas att de ska öka sin egen förståelse för sin roll som ekonomichefer i relation till exempelvis media, förvaltning, mot
politiker och den kommunala personalen.
Många tycker det är en svår roll att vara
ekonomichef, säger Robert Jonsson, företagsekonom och forskare på CKS.
10 mars: Organisering och styrning av sociala
investeringar i kommuner. Robert Jonsson,
Linköpings universitet. Plats: CKS lokaler,
Kungsgatan 56, Norrköping Tid: Kl. 13-15
31 mars: Kommuner och företag för hållbar ekonomisk utveckling – exempel från
Mjölby. Kristina Westermark, Stockholms
universitet och Brita Hermelin, Linköpings universitet. Plats: Mjölby kommunhus Tid: Kl. 13-15
14 april: Ullspinneri, Östgötatextil och
hedersdoktor. Ulla-Karin Hellsten, designer,
företagare och hedersdoktor vid Linköpings universitet. Plats: Östergötlands
ullspinneri och Slöjdvillan, Ödeshög Tid:
Kl. 13-16
7 maj: Hur samverkansforskning blir till
nytta – seminarium och workshop. Margareta Dahlström, föreståndare för Centrum
för forskning om regionalt samhällsbyggande, Karlstads universitet, och Malin
Tillmar, biträdande föreståndare för HELIX , Linköpings universitet. Plats: Norrköpings kommun, Rådhuset, St Olofssalen
Tid: Kl. 8-16 2 juni: Kan kommuner utveckla attraktiva turistdestinationer? Josefina Syssner,
Linköpings universitet. Plats: CKS lokaler,
Kungsgatan 56, Norrköping Tid: Kl. 10-12
Mer information och anmälan på www.liu.se/cks.
Läs mer om CKS forskning på
Forskning i korthet:
www.liu.se/cks/forskning/i-korthet
CKS NYHETSBREV utkommer med
fyra nummer per år och ges ut av
Centrum för kommunstrategiska
studier vid Linköpings universitet.
Nyhetsbrevet produceras av en
redaktion vid Kommunikationsoch marknadsavdelningen.
Praktiserande statsvetarstudent
Albin Olausson, masterstudent i statsvetenskap,
praktiserar på CKS under
våren. Han ska delta i en
pilotstudie om krympande
kommuner tillsammans
med Josefina Syssner.
– Vi ska studera dokument som kommuner med en krympande befolkning
tagit fram och titta på hur de beskriver problemet, och vilka strategier de har för att
möta framtiden, säger Albin Olausson.
Han kommer själv från landsbygden.
– Projektet känns glasklart för mig. Det
är något jag verkligen känner för, detta
med att hela Sverige ska leva.
Centrum för kommunstrategiska studier
Linköpings universitet
601 74 Norrköping
011-36 32 45
[email protected]
www.liu.se/cks
TRE SNABBA …
... till Anders Härnbro, ny
ordförande i CKS styrelse
och kommunstyrelsens
ordförande (s) i Finspång.
Hur ser du på CKS roll i frågor som rör
kommunernas utveckling?
– CKS lyfter forskning som riktas direkt
mot kommunsektorn, både sådant vi gör i
verksamheten men även sådant som handlar om demokratiska perspektiv. Forskningen får oss att se på kommunernas roll
med lite andra ögon.
Vilka är de viktigaste frågorna för CKS?
– Under de senaste åren har CKS kommit
närmare kommunernas ledningar. Jag
vill att den utvecklingen ska fortsätta. I
dialogerna uppstår viktiga frågor som
kan leda till forskningsinriktningar som
inte uppmärksammats tillräckligt, till
exempel förutsättningar för samverkan,
både inom kommunen, men också mellan kommuner och mellan kommuner
och den ideella sektorn. Jag hoppas också
att CKS kan stärka sin roll som nationellt
kommunforskningscentrum.
Är det något du vill förändra?
– Fler politiker i kommunerna skulle behöva känna till CKS roll och forskningen
som bedrivs där.