CKS nyhetsbrev
CENTRUM FÖR KOMMUNSTRATEGISKA STUDIER
NUMMER
OKTOBER
2015
3
Ny studie för
Tillväxtverket
Viktiga handlingar
för riktig humanism
VI LEVER I migrationens tidevarv.
Forskaren Stephen Castles och hans
kollegor påtalade det redan 1993, i en
bok med samma namn. För många
av oss har det aldrig känts tydligare
än nu. Vi har vetat länge att föräldrar
mister sina liv och sina barn på flykt
genom öken och över Medelhavet.
Vi har vetat länge nu, att människor
dör i lastutrymmen på europeiska
motorvägar. Att barn som ännu inte
tappat alla sina mjölktänder tar sig
ensamma genom Europa, på jakt
efter sina släktingar.
Nu har allt detta plötsligt blivit lite
mera påtagligt. Bilder på gråtande
pappor som kunde varit våra egna
pappor. På barn i röda skor, som
kunde varit våra egna barn. Riktiga
människor som sitter intill oss på
riktiga tåg. Som står bredvid oss på
riktiga tågstationer. Riktiga, trötta familjer som behöver tak över huvudet
– här, och nu på en gång.
OCH DETTA RIKTIGA och påtagliga har
fått människor över hela Europa att
samlas – i insamlingar, i manifestationer och välkomstgrupper – till
stöd för dessa riktiga och påtagliga
människor. Tänk vilken kraft som
finns i denna samling och tänk vad
mycket vi kan uträtta tillsammans.
Och tänk att vi är så många som vill
ha ett samhälle som grundar sig på
humanism och medmänsklighet.
Tänk vad glada vi ska vara för det!
JOSEFINA SYSSNER
Föreståndare CKS
CKS har fått uppdraget att följa
Tillväxtverkets projekt ”Stärkt
lokal attraktionskraft” under
tre år.
rådet och har tidigare tillsammans med
Mattias Hjerpe gjort studien ”Hållbar
destinationsutveckling” på uppdrag av
Tillväxtverket.
Många kommuner kände sig kallade
att ansöka om att få dela på de 15 regeringsmiljoner som Tillväxtverket fått
i uppdrag att fördela för att utveckla ett
systematiskt och långsiktigt arbete för
stärkt kommunal attraktionskraft under
2015–2018. Attraktionskraft har blivit
ett nyckelbegrepp för svenska kommuner och innefattar förmågan att locka
till sig eller behålla människor oavsett
om de ska bo och leva, driva företag eller
bara besöka. Och det avgör i hög grad
förmågan att utvecklas och växa.
83 kommuner ville vara med i projektet, tio piloter drog vinstlotten: Östhammar, Härjedalen, Surahammar, Kramfors, Gotland, Vimmerby, Haninge,
Flen, Munkedal samt Överkalix Utveckling AB. Alla med skilda förutsättningar
och metoder.
Resultaten når många
Lång studie med bredd
CKS uppdrag är att studera kommunerna som ingår i satsningen och undersöka
vilka metoder de utvecklar för sitt lokala
tillväxt- och utvecklingsarbete. Studien
pågår i tre år och anslaget från Tillväxtverket är på två miljoner kronor.
– Det här är roligt för oss! Frågan om
hur kommuner jobbar med lokal utveckling är jätteviktig i vår forskning och att
vi får studera det under en lång tids
period innebär att vi både lär oss om hur
de här specifika kommunerna fungerar,
men också breddar vår förståelse för
kommuner i olika delar av Sverige, säger
Josefina Syssner, föreståndare för CKS.
Josefina Syssner ser Tillväxtverket
som en viktig kunskapsaktör inom om-
Lina Holmgren, som jobbar med processtödet mot kommunerna på Tillväxtverket, understryker att satsningen
handlar om att stärka ett systematiskt
och långsiktigt arbete. Verket sökte därför samarbete med forskare med gedigen kunskapsbas om kommunal verksamhet, erfarenhet av att arbeta med
följeforskning och som har förståelse för
processer på lokal nivå.
– En forskningsmiljö som CKS som
har fokus på lärande och att kunskapen
ska kunna användas av politiker och
tjänstemän passar detta uppdrag väldigt
bra. Detta samarbete kan alltså förmera
resultaten på både kort och lång sikt och
har betydelse dels för kommunerna som
valts ut som fallstudie, men även för övriga kommuner då kunskapsspridning
är en central del av uppdraget, säger
Lina Holmgren.
ANNA VALENTINSSON
Vad gör en kommun attraktiv? Det har
blivit en kärnfråga för många kommuner.
Foto: Vimmerby turistbyrå
LINKÖPINGS UNIVERSITET • Centrum för kommunstrategiska studier
Mer praktisk politik
med Motalamodell
Med ett nytt kommunalt ledningssystem får den lokala politiken större
plats i Motala. Det visar en studie
som gjorts av forskaren Leif Jonsson
vid CKS och som sträcker sig över
fem år och två val. Studien presenteras i boken ”Kommunledning,
kommunal politik och demokrati”
och handlar om hur Motala kommun
under mandatperioden
2011 till 2014
arbetade med
att realisera
lokal politik
med hjälp av
ett nyinstallerat ledningssystem. Motala
har haft tre
Leif Jonsson.
centrala mål:
• Ordning
och reda: alla nämnder och förvaltningar har en enhetlig struktur och
jobbar på samma sätt.
• Realisera politiken: fylla de styrande dokumenten med lokal politik.
• Levande dialog: politiker och
tjänstemän har jobbat tillsammans.
LEA centralt för
kvinnors företag
Lokalekonomiska analyser (LEA)
är ett verktyg för att arbeta med
lokal utveckling på landsbygden. En
nyutkommen CKS-rapport fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och
lokalekonomisk utveckling utifrån
de LEA-processer som varit igång i
Östergötland under 2011–2015.
Rapportförfattaren Martin
Hultman fokuserar på social och
ekologisk hållbarhet i form av att
lokalisera ekonominer där inte sällan
byalagen är centrala. Byalag är ofta
dominerade av män, men LEA har
gjorts av många kvinnor.
Läs mer i CKS-rapporten 2015:2
”Att lokalisera ekonomin - Lokalekonomiska analyser, snedställdhet,
kvinnors företagande och hållbar
landsbygdsutveckling” av Martin
Hultman.
2
Gissur Ó. Erlingsson och Johan Wänström skrev för studenter – nu visar det sig att
också kommunerna vill lära sig mer. Foto: Anna Valentinsson
Prisad kursbok
når nya läsare
Gissur Ó. Erlingsson och Johan
Wänström vid CKS har prisats
för läroboken ”Politik och förvaltning i svenska kommuner”.
fattarna har medvetet valt att skriva på
ett lite annorlunda sätt.
Börjar från början
– Vi har utgått från studentens perspektiv och referensramar. Vi utgår inte från
att man har en massa kunskaper med
sig. Vi vill ta studenten i handen och på
det sättet berätta om hur viktiga kommunerna är och hur de är uppbyggda.
Och att det kanske är där de får sitt första jobb när de är klara med studierna,
”En angelägen lärobok”
Priset delas ut årligen av förlaget Stu- säger Gissur Ó. Erlingsson.
När boken nu varit ute till försäljning
dentlitteratur och i motiveringen till utomkring ett halvår visar det sig att det
märkelsen står:
”För en angelägen lärobok som på ett finns ytterligare en målgrupp: kommunerna.
entusiasmerande och
– Det tycks som om
lättillgängligt sätt ger
såväl politiker verksamstudenten grundlägma ute i kommunerna
gande förståelse för
som tjänstemännen som
svenska kommuner.
jobbar där hittat boken.
Genom ett pedagogiskt
Jag tror att personer som
upplägg åskådliggör
arbetar och verkar ute
författarna såväl de
GISSUR Ó. ERLINGSSON
i kommunerna också kan
konstitutionella
raha behållning av boken,
marna för den kommunala verksamheten som hur for- om inte annat för att putsa upp kunskamella spelregler omsätts till praktisk perna om hur kommuner är tänkta att
fungera och fördjupa sig i hur forskningpolitik.”
en menar att demokratin tycks fungera
Boken är i första han skriven för stu- i praktiken, säger Gissur Ó Erlingsson.
denter som läser statsvetenskap och förANNA VALENTINSSON
Författarna fick hederspriset i Studentlitteraturs Kurslitteraturspris 2015 och
Johan Wänström tog emot blommor
och diplom vid en gala i Lund häromveckan. Prissumman är 50 000 kronor.
LINKÖPINGS UNIVERSITET • Centrum för kommunstrategiska studier
”Vi vill ta
studenten
i handen.
Mjölby ett gott exempel
Att som mindre kommun ha
stora företag i sin närmiljö
är värdefullt – och en resurs
att vårda.
Det är med det anslaget CKS driver
forskningsprojektet ”Små kommuner
och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet” som finansieras av Vetenskapsrådet. Studien pågår under tre
år och avrapporteras i januari 2018.
Mångsidigt näringsliv
Nu presenterar CKS en delrapport om
en av kommunerna i studien: Mjölby.
– Mjölby har ett ganska diversifierat
näringsliv, vilket gör sårbarheten mindre,
säger Brita Hermelin, forskningsledare.
Mjölby har två stora industriföretag, BT/Toyota som tillverkar truckar
och Väderstad som tillverkar jordbruksmaskiner. Att som mindre kommun
ha storföretag med industriell profil
påverkar på flera sätt. Det skapar jobb
men ställer också krav på att det finns
utbildad arbetskraft. Samarbetet mellan gymnasieskolan och företaget är ofta
centralt. Andra faktorer som undersöks
i studien är hur nätverkandet på orten
mellan företag och kommun ser ut samt
hur ortsutvecklingen påverkas.
Mjölby har extremt bra infrastruktur
och service med tanke på närheten till
Linköping. Likaså råder viss konkurrens om arbetskraften eftersom BT och
Väderstad i viss mån efterfrågar samma
typ av kompetenser.
Än är det för tidigt att dra några slutsatser, insamlandet av material pågår.
Fallstudier genomförs förutom i Mjölby
också i Finspång och Östhammar samt
i norska och engelska kommuner.
Lär av goda exempel
– Vi vill vända på perspektivet. Tidigare
har det varit mycket ”eländesforskning”
om vad som händer när stora företag
försvinner från mindre kommuner, vi
vill istället fokusera på de goda exemplen för där tror vi att det finns mycket
att lära, säger Brita Hermelin.
ANNA VALENTINSSON
Läs mer i CKS-rapporten 2015:3 ”Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling – exemplet Mjölby av Brita Hermelin och Kristina Westermark.
Mjölby har en mycket god infrastruktur, vilket påverkar såväl företagandet som ortsutvecklingen.
Foto: Mjölby kommun
Brukaren i kläm när välfärden organiseras om
Brukarens perspektiv har försvunnit i den sociala välfärden, trots de
senaste årens satsningar för att
uppnå motsatsen.
Det slår Kerstin Johansson, docent, lektor i socialt arbete vid CKS fast tillsammans med professor Verner Denvall och
professor emeritus Evert Vedung i en
artikel i Scandinavian Journal of Public
Administration.
I artikeln “After the NPM Wave. Evidence-Based Practice and the Vanishing
Client” skriver Johansson, Denvall och
Vedung om vad vågen av new public
säger Kerstin Johansson.
management (NPM) inneburit
Det som nu slås fast i ovan
för den svenska välfärdsseknämnda artikel är att brukatorn. I sann NPM-anda talas
ren tappats bort i processen.
det om brukare som ”välfärds– Brukarnas medverkan
konsumenter” men den jämhar försvunnit allt mer. Dels
förelsen haltar, anser Kerstin
genom färre direkta åtgärJohansson. En konsument är
der som är riktade direkt till
självständig och kan göra egna
brukarna, men att de ockval, men det utbudet finns inte i
så försvunnit som en aktör
välfärden. I stället bör man tala
om klienter och också anpassa Kerstin Johansson. i samtalen, säger Kerstin Johansson.
välfärdsmodellen efter det.
– Välfärden måste välja och hitta sin
egen styr- och organisationsmodell Läs en längre artikel på CKS nyhetsblogg:
och teorier utifrån dess specifika krav, http://blog.liu.se/cks/
LINKÖPINGS UNIVERSITET • Centrum för kommunstrategiska studier
3
B
20236797
Centrum för kommunstrategiska studier
Linköpings universitet
581 83 Linköping
Linköping
Porto betalt
Unga entreprenörer
på samverkansdag
Politik och ideologi
på kommundagen
Vad behöver ungdomarna för att få arbete efter utbildningen? Hur tar vi bäst
tillvara på innovativa idéer och entreprenörskap? Det handlar årets samverkansdag mellan Linköpings kommun
och Linköpings universitet
om. Samverkansdagen
inleds vid lunch torsdagen den 5 november på Campus Valla
är sista dagen
i Linköping.
för anmälan till
Kommundagen.
Under eftermiddagen talar kommunalrådet Karin Granbom (FP) om hur vi rustar
för framtidens arbetsmarknad. Därefter
lyfts entreprenörsskapets betydelse för
unga fram av Karl Wennberg, professor
i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och biträdande
föreståndare vid Institutet för Analytisk
Sociologi (IAS), Linköpings universitet.
CKS kommundag kommer i år att
handla om ideologi och politik
i kommunal ledning och styrning
och hålls i Motala den 12 november.
Nytt för i år är att kommundagen
i år är kostnadsfri för deltagare från
CKS medlemskommuner.
Ur programmet:
• Den ideologiska kommunpolitiken, David Karlsson, docent i
statsvetenskap vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
• Den ideologiska kommunpolitikens möjligheter och begränsningar - diskussion.
• Workshops om kommunledning,
strategier och vikande befolkning.
Dessutom delas priset ut för årets
bästa kommunuppsats vid Linköpings universitet.
30 oktober
Anmäl dig redan nu på www.liu.se/cks
Samlat tema för höstens seminarier
Först ut i CKS seminarieserie ”Bostadsdilemmat – jakten på en ny svensk
modell för den kommunala bostadsmarknaden” var Susanne Urban, docent
i sociologi vid Uppsala universitet, som
talade i Söderköping om bostadssegregationens orsaker och lösningar.
Kommande CKS-seminarier är:
VADSTENA 22/10: Bostadspolitik för
socialt blandade städer – lärdomar från
övriga Europa med Anders Törnquist,
filosofie doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
LINKÖPING 19/11: Affärsmässighet och
CENTRUM FÖR KOMMUNSTRATEGISKA
STUDIER
stads-
Bo
socialt ansvar
dilemmat
i kommunal bostadspolitik med Hans
Lind, professor i
fastighetsekonomi och
Sara Westin, filosofie
lektor i kulturgeografi.
BOXHOLM 10/12: Norrköpingsmodellen – ett försök att ge alla
en ny chans på bostadsmarknaden med
Kenneth Edström, bostadssamordnare
i Norrköpings kommun.
Jakten på en ny svensk modell för
den kommunala bostadsmarknaden
För info och anmälan:
www.liu.se/cks
CKS Nyhetsbrev utkommer fyra
gånger per år och ges ut av Centrum
för kommunstrategiska studier (CKS).
EN MINUT MED...
... GUNNAR MEISELBACH som läser
masterprogrammet i statsvetenskap
vid Rostocks universitet. Han gör en
studie av ägarstrukturer i jordbruket
och vilken betydelse dessa har för
hur mindre samhällen utvecklas.
I studien görs jämförelser mellan
regionen Mecklenburg och Östergötland.
– Jag kommer att intervjua både
markägare och jordbrukare såväl
som politiker om hur de ser på sina
roller. Jag är också intresserad av
att se hur markägarna använder sitt
kapital och om de återinvesterar det
i regionen eller om det går till städerna, säger Gunnar Meiselbach.
Han är gäststudent på CKS
under två höstmånader och arbetar
med att gå igenom tidigare forskning och för att göra bakgrundsstudier i Östergötland. I januari
kommer han tillbaka för att göra
intervjuer.
– Den politiska kulturen spelar
en stor roll för utvecklingen av de
mindre samhällena. Urbaniseringensproblematiken är gemensam
i båda länderna och att landsbygden
måste hitta nya sätt att utveckla orterna och näringslivet, säger Gunnar
Meiselbach.
ANNA VALENTINSSON
Redaktör: Anna Valentinsson
[email protected]
CKS är ett centrum för forskning, utveckling och
samverkan vid Linköpings universitet.
Centrum för kommunstrategiska studier
Linköpings universitet
601 74 Norrköping
CKS verkar för att bredda och fördjupa
kommunstrategisk kunskap.
www.liu.se/cks