Socialnämndens kallelse 2015-09-24
LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialförvaltningen Ledamöter och ersättare SOCIALNÄMNDEN Tid torsdag 24 september 2015 kl. 08:30-17:00 Plats Jobbcenter södra, Edeforsgatan 63, Luleå Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Information om kommunutveckling som feriejobb för att göra Luleå till en bättre stad för unga 2015/381 3 2 Information ordförande 2015/367 4 3 Information förvaltningschef 2015/368 5-6 4 Tema öppna jämförelser gällande missbruks- och beroendevården 2015/387 7 - 27 5 Tema öppna jämförelser gällande social barn- och ungdomsvård 2014 2015/380 28 - 49 6 Information - Kostnad per brukare (KPB) 2015/362 50 - 70 7 Redovisning av delegationsbeslut till socialnämnden september 2015 2015/364 71 8 Meddelanden till socialnämnden 2015-09-24 2015/358 72 9 Yttrande över motion om vårdhundar 2015/242 73 - 77 10 11 Erbjudande om fortsatt användning av den nationella digitala tjänsten 2015/283 för Ekonomiskt bistånd - SSBTEK Remiss avseende förslag till föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om insatser för barn och unga. 2015/308 Dnr 4.1.1-15442/2015 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 1 Kommunledningsförvaltningen 78 - 94 95 - 113 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA LULEÅ KOMMUN Socialförvaltningen 12 Yttrande över revisionsrapport granskning av fallförebyggande arbete 2015/276 114 - 133 13 Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete 2015 2015/356 134 - 155 14 Uppföljning av personalstrategi 2015/370 156 - 169 2015/324 170 - 172 16 Statistikrapport till fullmäktige avseende gynnande beslut enligt 9 § Lag om stöd och service (LSS) för 2:a kvartalet som inte har verkställts inom 2015/325 tre månader från dagen för respektive beslut eller avbrott 173 - 175 17 Socialnämndens sammanträdesdagar 2016 2015/350 176 - 180 18 Val av ersättare till allmänna utskottet och enskilda utskottet för socialnämnden 2015/374 181 - 182 19 Granskning Behörighet och loggkontroll 2015/338 183 - 246 20 Delårsrapport augusti 2015 2015/363 247 - 259 21 Socialnämndens verksamhetsplan 2016-2018 2015/375 260 - 279 15 Statistikrapport till fullmäktige avseende gynnande beslut enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen 2:a kvartalet 2015 som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 2 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Kansli Ingeborg Widenrot 2015-09-10 1 (1) Ärendenr 2015/381-70 Information om kommunutveckling av unga feriejobbare för att göra Luleå till en bättre stad för unga Ärendenr 2015/381-70 Socialförvaltningens förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår socialnämnden att lägga informationen till handlingarna rörande kommunutveckling som feriejobb - för att göra Luleå till en bättre stad för unga. Sammanfattning av ärendet Genom feriejobb har ungdomar arbetat med kommunutveckling inom Boden och Luleå kommun för att göra respektive kommuner till en bättre stad för unga. Underlag för detta utvecklingsarbete har varit LUPP-enkäterna som riktades till årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet i slutet av år 2014. Dessa har legat till grund för djupintervjuer med både kommunalråden och ungdomarna för att ta reda på hur ungdomar tänker kring hur man kan utveckla kommunikationen mellan unga, politiker och tjänstemän. Enkäterna visar att ca 40 % av de unga inte har någon kunskap om hur de ska göra för att kontakta politiker eller påverka på annat sätt i kommunerna. Informationen redovisar resultaten från detta utvecklingsarbete. Ingeborg Widenrot Utredare/Nämndsekreterare Beslutet skickas till NN 3 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 65 Information ordförande Ärendenr 2015/367-70 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott beslutar hänskjuta ordförandens information till socialnämnden 2015-09-24. Sammanfattning av ärendet Ordförande skjuter upp sin information till socialnämnden 2015-09-24. Beslutsgång Ordförande föreslår allmänna utskottet att hennes information ges vid socialnämnden 2015-09-24 och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 4 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 66 Information förvaltningschef Ärendenr 2015/368-70 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar lägga förvaltningschefens informationer till handlingarna rörande: Förestående presentation om framtida satsningar i hemtjänsten, äldreomsorgen samt barn och ungdomsvården inom individ- och familjeomsorgen som görs inom ramen för 2016 års internbudget. Kommunens lösningar att ha beredskap för ökat antal ensamkommande flyktingbarn och för ökad flyktingmottagning överlag i Sverige som involverar kommunerna. Lösningar för hemlösa i Luleå kommun. Luleå kommuns plan för framtida missbruksvård. Sammanfattning av ärendet Förvaltningschef informerar: Om förestående presentation av satsningar i hemtjänsten, äldreomsorgen samt barn och ungdomsvården inom individ- och familjeomsorgen som görs inom ramen för 2016 års internbudget. Om flyktingströmmen av ökat antal ensamkommande barn. Prognosen är att det behövs 50 nya platser för dessa barn innan årsskiftet. Det finns inga akuta problem just nu men vårt arbete med att lösa frågor om bostad, skola, och att ge dessa barn sammanhang och tillhörighet görs nu med gemensamma krafter tillsammans med statsbyggnadsförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen. Kommunen har lokaler och intentionen är att finna goda lösningar för boende. Barn yngre än 16 år behöver andra resurser i det avseendet och här kommer annonsering av familjehem att göras. Luleå kommun ska ha beredskap för att flyktingströmmarna kan komma att öka och därför har det byggts en samverkan mellan förvaltningar och bolag för att möta de behov som kan uppstå i mottagandet av människor som är på flykt undan krig. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 5 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 66 forts. Om det kommunövergripande uppdraget om hemlösa. Ett förtydligande ges avseende missbruksvården med anledning av tidningsartiklar som tonat fram en bild av försämringar i missbruksvården. Socialnämnden har antagit en plan att arbeta med prevention, tidiga insatser och eftervård. Planen innefattar även att ta bort vissa behandlingshem på grund av låg beläggning men ersätts med andra behandlingshem som kan ge en mer mångsidig och adekvat vård för brukarna. Beslutsgång Ordförande föreslår allmänna utskottet lägga förvaltningschefens informationer till handlingarna och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 6 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Kate Oskarsson 2015-09-11 1 (2) Ärendenr 2015/387-752 Tema öppna jämförelser gällande missbruks- och beroendevården Ärendenr 2015/387-752 Socialförvaltningens förslag till beslut 1. lägga informationen rörande öppna jämförelser för verksamheterna missbruk och beroendevård till handlingarna 2. uppdra till förvaltningen att följa de områden där resultaten visat låga resultat (det vill säga inte är gröna) och redovisa till nämnden hur dessa kan förbättras. Sammanfattning av ärendet Luleå kommuns resultat av öppna jämförelser 2015 avseende missbruks- och beroendevården redovisas tillsammans med resultatet i kommunerna Karlstad, Gävle, Umeå och Skellefteå. Dessa kommuner är likställda med Luleå befolkningsmässigt, socialt och ekonomiskt. Resultatet av öppna jämförelser 2015 redovisas även i jämförelse med Luleå kommuns resultat från 2014. Så gott som alla indikatorer är jämförbara med varandra. Analys av resultatet visar att Luleå kommun inom flera områden visar på ett gott resultat. Det finns även områden där förbättring är önskvärd. Socialförvaltningens förslag på utvecklingsområden är Helhetssyn och samordning - Idag saknas aktuella interna rutiner för samordning i enskilda ärenden mellan missbruks- och beroendevården och personer med funktionsnedsättning samt mellan missbruksvården och äldreomsorgen. Området är angeläget att förbättra då behovet av samordning förväntas öka framöver. Kunskapsbaserad verksamhet – Det systematiska uppföljningsarbetet behöver utvecklas så att det även omfattar effekten av de insatser som beviljas. Självbestämmande och integritet - Under 2015 har samverkan med brukar- och anhörigorganisationer inletts inom missbruks- och beroendevården. Det finns behov av att utveckla brukarinflytandet ytterligare genom att utföra brukarrevision och brukarundersökning i syfte att ta del av brukarnas erfarenheter och synpunkter på missbruksvården. 7 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Kate Oskarsson 2015-09-11 2 (2) Ärendenr 2015/387-752 Beskrivning av ärendet Öppna jämförelser visar resultat för 41 indikatorer inom socialtjänstens arbete. Indikatorerna baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Resultatet bygger på enkätuppgifter från socialtjänstens myndighetsutövning. De kvalitetsområden som omfattas av öppna jämförelser är Helhetssyn och samordning – som beskriver den interna samrodningen i enskilda ärenden och den externa samverkan Kunskapsbaserad verksamhet – beskriver personalens kompetens, användandet av systematiska bedömningsmetoder och systematisk uppföljning. Självbestämmande och integritet – beskriver brukarinflytande på olika nivåer, individ och grupp. Tillgänglighet – som beskriver tillgänglighet utanför kontorstid, information på kommunens webbplats, stöd till anhöriga och strukturerad öppenvård. Trygghet och säkerhet – som beskriver de enskildas rättigheter. Resultaten redovisas i bifogad bilaga. Beslutsunderlag Öppna jämförelser – Missbruks och beroendevården Kate Oskarsson Sektionschef Vuxensektionen Beslutet skickas till Verksamhetschefer och enhetschefer 8 Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2015 9 Vad är öppna jämförelser? Jämföra kvaliteten på hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens olika verksamheter över hela Sverige. Jämförelserna redovisas per kommun eller landsting 10 Områden • • • • • Helhetssyn och samordning Självbestämmande och integritet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Trygghet och säkerhet 11 Syfte med öppna jämförelser • Skapa öppenhet och förbättrad insyn i offentligt finansierad vård och omsorg • Ge ett underlag för förbättring, uppföljning, analys och lärande i verksamheterna • Initiera lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om verksamhetens kvalitet och effektivitet • Ge underlag för ledning och styrning • Utgöra del i information och underlag för vård- och omsorgsval 12 Jämförelsekommuner I presentationen: Karlstad Gävle Umeå Skellefteå Luleå 13 Öppna jämförelser 2015 Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Extern samverkan Aktuella rutiner för intern samordning med: Ekonomiskt Barn och bistånd unga Personer med funktionsnedsättning Socialpsykiatri Våld mot närstående Äldreomsorg Aktuell överenskommelse om samarbete med landsting Karlstad Ja Nej Ja Ja Ny rutin Ja Nej Gävle Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Umeå Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Skellefteå Ny rutin Integrerat Nej Ja Integrerat Nej Luleå Ja Ja Nej Integrerat Ny rutin Nej Ja Ny överenskommelse 14 Öppna jämförelser 2015 Självbestämmande och integritet Brukarinflytande Av de som gjort brukarrevision: Rutin att erbjuda Rutin för Undertecknade Brukarstyrd enskilda att dokumentation Bostad genomförandebrukarAnvänt brukarha av enskildas först planer revision revision för stödperson delaktighet verksamhetspå möten utveckling Av de som gjort brukarundersökning: Inhämtat brukare Brukarsynpunkter underpå överens Använt brukarsökning -kommelse undersökning med för verksamhets landsting -utveckling Karlstad Nej Nej Ja, vissa Ja Nej, beslutad Grå Ja Nej Nej Gävle Nej Ja Ja, vissa Nej Nej Grå Ja Ja Umeå Skellefteå Nej Nej Nej Ja Ja, vissa Ja, vissa Nej Ja Nej Nej Grå Grå Ja Ja Ja Ja Luleå Nej Ja Ja, vissa Ja Nej Grå Nej Grå Nej, beslutat Nej Nej, beslutat Ja 15 Öppna jämförelser 2015 Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Kontinuerlig handledning Standardiserade bedömningsmetoder Standardiserade Dokumenterat när Aktuell plan för bedömningsmetoder som standardiserad personalens underlag till behov av bedömningsmetod inte är kompetensutveckling insats underlag för behov av insats Karlstad Ja Nej Ja Gävle Ja Ja Nej Umeå Ja Nej Ja Skellefteå Ja Ja Ja Luleå Ja Ja Ja 16 Nej Grå Ja Nej Nej Öppna jämförelser 2015 Kunskapsbaserad verksamhet Systematisk uppföljning SammanSammanställningen innehåller antal Granskningen ställningen är Sammanklienter som: är grund för: Följt upp grund för: ställning på Samarbete med resultat av FoUStrategi gruppnivå med: har kontakt insatser för unga 1. klienternas verksamhet/ om insatserna med utifrån mål – bor behov vuxna är unga är 65 år tillgodoser verksamhets- universitet/ landstingets på 2. resultat av med vuxna eller äldre beroendevård klienternas högskola utveckling individnivå barn insats och har en behov SIP Karlstad Ja, vissa Ja (insatser) Gävle Ja, vissa Ja (insatser) Skellefteå Ja, vissa Ja (insatser) Umeå Ja, Ja samtliga (insatser) Luleå Ja, vissa Enbart behov (insatser) Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja 17 Öppna jämförelser 2015 Tillgänglighet Stöd till närstående Rutin att Erbjuder erbjuda Rutin att erbjuda strukturerad Tid till första besök stödinsatser till stödinsatser till barn öppenvård vuxna Tillgänglighet utanför kontorstid Information på kommunens webbplats Socialjoursverksamhet Information om hur beslut överklagas Karlstad Ja Inom 3 dagar Nej Nej Ja Nej Gävle Ja Inom 4-7 dagar Ja Ja Delvis Nej Umeå Ja Inom 8-14 dagar Ja Ja Ja Ja Skellefteå Nej Inom 4-7 dagar Ja Ja Ja Ja Luleå Ja Inom 4-7 dagar Ja Ja Ja Nej 18 Öppna jämförelser 2015 Trygghet och säkerhet Informera om enskildas rättigheter Skriftliga rutiner för att delge enskilda information Skriftlig information om överklagan: om: Uppföljningssystem för verksamheter som inte få samordnad kräver biståndsbeslut individuell plan ta ut sin journal (SIP) överklagan lämnas till enskilda samtidigt som de får beslut Karlstad Nej Nej Nej Nej Grå Gävle Ja Ja, muntligt Nej Ja, skriftligt Ja Umeå Ja Nej Nej Ja Skellefteå Ja Nej Nej Luleå Ja Ja, muntligt Ja, muntligt Ja, skriftligt Ja, muntligt och skriftligt Ja, skriftligt 19 Ja Ja Förslag på åtgärder • Helhetssyn och Samordning- Utveckla ett system för rutiner för att uppnå högre grad av intern samordning – Hitta forum för att utveckla samsyn (bedömarteam) • Kunskapsbaserad verksamhet- Utveckla den systematiska uppföljningen så att den även omfattar resultat av insats • Självbestämmande och integritet – Verka för att brukarrevision och göra brukarundersökning görs 20 Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014-2015 Luleå 21 Öppna jämförelser 2014 - 2015 för Luleå Helhetssyn och samordning Intern samordning Extern samverkan Aktuella rutiner för samordning med : Ekonomiskt Barn och Personer med Hemlöshet bistånd unga funktionsnedsättning Aktuell överenskommelse om samarbete med Våld mot landsting Äldre-omsorg Socialpsykiatri närstående 2014 Integrerat Ja Ja Ja Ja Ny rutin Nej Ja 2015 Ja Ja Nej grå Integrerat Ny rutin Nej Ny överenskommelse 22 Öppna jämförelser 2014 - 2015 för Luleå Självbestämmande och integritet Brukarinflytande Av de som gjort brukarInhämtat Inhämtat undersökning Rutin att brukare anhörigas erbjuda Rutin för att synpunkter synpunkter Undertecknade enskilda att dokumentera Bostad Brukarstyrd Brukargenomförandepå överens på överensha enskildas först brukarrevision undersökning Använt brukarplaner -kommelse kommelse Använt brukarstödperson delaktighet undersökning med med revision för på möten för landsting landsting verksamhetsverksamhetsutveckling utveckling Av de som gjort brukarrevision 2014 Nej Ja Ja vissa Ja Nej 2015 Nej Ja Ja vissa Ja Nej Nej 23 Ja Nej Ja grå Öppna jämförelser 2014 - 2015 för Luleå Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Kontinuerlig handledning Aktuell plan för personals kompetensutveckling 2014 Ja Nej 2015 Ja Ja Standardiserade bedömningsmetoder Standardiserade Dokumenterat när Kompetens-utveckling bedömningsmetoder som standardiserad om stärkt föräldraroll underlag till behov av bedömningsmetod inte är insats underlag för behov av insats Ja 24 Ja Nej Ja Nej Öppna jämförelser 2014 - 2015 för Luleå Kunskapsbaserad verksamhet Systematisk uppföljning Sammanställningen innehåller antal klienter Sammanställningens resultat Sammansom: utgör grund för: Följt upp ställning på Samarbete resultat av gruppnivå av med FoUStrategi för insatser 1.klienters verksamhet/ har kontakt om insatserna unga vuxna utifrån mål - behov universitet/ med tillgodoser verksamhets högskola individnivå 2.resultat av bor med är unga är 65 år landstingets klientbarn vuxna eller äldre utveckling insatser beroendevård gruppernas och har en SIP behov 2014 Ja vissa Ja behov Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja 2015 Ja vissa (insatser) Enbart behov Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja 25 Öppna jämförelser 2014 - 2015 för Luleå Tillgänglighet Tillgänglighet utanför kontorstid Stöd till närstående Rutin att Rutin att Erbjuder Tid till första erbjuda erbjuda Socialjoursstrukturerad stödinsatse stödinsatser verksamhet besök öppenvård r till vuxna till barn Information från kommunens webbplats Information om Länk till frivillig- och Länk till anhörig hur beslut brukarorganisationer -organisationer överklagas 2014 Nej Inom 8-14 dgr Ja Ja Ja Nej 2015 Ja Inom 4-7 dgr Ja Ja Ja Nej 26 Nej Nej Öppna jämförelser 2014 - 2015 för Luleå Trygghet och säkerhet Informera om enskildas rättigheter Skriftliga rutiner för att delge enskilda information om: Uppföljningssystem för verksamheter som inte kräver få samordnad Skriftlig information om biståndsbeslut överklagan individuell plan ta ut sin journal överklagan lämnas vid (SIP) beslut 2014 Nej Ja muntligt Ja muntligt Ja muntligt & skriftligt Ja 2015 Ja Ja, muntligt Ja, muntligt Ja, skriftligt Ja 27 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Carin Johansson 2015-09-10 1 (5) Ärendenr 2015/380-751 Tema öppna jämförelser gällande social barn- och ungdomsvård 2014 Ärendenr 2015/380-751 Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta lägga informationerna kring Tema – Öppna jämförelser rörande social barn- och ungdomsvård till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Syftet med öppna jämförelser är kunna analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Jämförelsen i barn och unga har gjorts sedan 2010. Öppna jämförelser för 2015 består av 5 områden med sammanlagt 36 frågor och med olika antal mätpunkter i varje fråga. Luleå har förbättrat sitt resultat från 2014. Av de 36 frågorna är 7 röda för Luleå. Område 1) Självbestämmande och integritet Brukarnas uppfattning om verksamheten Här ställs i år endast frågor om det genomförts undersökningar av föräldrars uppfattning om socialtjänstens insatser. Orsaken är att det pågår en utredning inom Socialstyrelsen som avser att ta fram en modell med målet att säkerställa att barnens uppfattningar samlas in på ett tillförlitligt sätt. Frågan handlar om vi under tiden 2012 - 2014 genomfört minst en undersökning av föräldrars uppfattning om socialtjänstens insatser inom öppenvård, familjehemsvård och hem för vård och boende, hvb-hem. Det ska vara framtaget material som redovisas på gruppnivå. Luleå har rött på denna fråga vilket är oförändrat sedan 2014. Det är ett område som behöver utvecklas. Vi saknar idag system som gör det möjligt att ur uppföljningar i enskilda ärenden för att systematisera på gruppnivå. Analys/plan: Brukarundersökning kommer att göras. Utifrån den modell Socialstyrelsen tar fram. Karlstad har grönt på öppenvård och familjehem, rött på hvb-hem. Umeå har rött på alla tre. Skellefteå har grönt på öppenvården, i övrigt rött. Generellt kan man av undersökningen se att många kommuner har rött på den här frågan, de som har grönt är oftast avseende öppenvården. 28 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Carin Johansson 2015-09-10 2 (5) Ärendenr 2015/380-751 Område 2) Helhetssyn och samordning Frågorna handlar om huruvida det finns skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för intern samordning i enskilda ärenden Det finns också frågor om det finns skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för extern samverkan t ex inom mödravård, barnhälsovård, förskola, skola, polis och om dessa rutiner följts upp det senaste året. Om det finns en regional överenskommelse gäller den och vi har Norrbus som täcker samverkan kommun och Norrbottens läns landsting, NLL. Luleå har grönt på allt utom en punkt, samverkan med Migrationsverket. Den frågan är ny och många kommuner har rött här. Av de jämförande kommunerna har endast Skellefteå helt grönt. Område 3) Trygghet och säkerhet Handläggning Här är frågan om kommunen har ordinarie licens BBIC. Luleå har grönt på denna punkt. Trygghet och säkerhet för placerade barn Det handlar om huruvida placerade barn får skriftlig (eller om barnet inte kan läsa muntlig) information om barnets rättigheter, kontaktuppgifter till socialsekreterare och Inspektionen för vård och omsorgs, IVO:s funktion ” berätta om missförhållanden”. De två förstnämnda frågorna gör vi men vi har inte alltid gett info om IVO:S funktion och därmed svarat nej. Därför får vi rött på den frågan. Plan/analys: Det skriftliga informationsmaterial som finns måste genast uppdateras. Område 4) Kunskapsbaserad verksamhet Handläggarnas kompetens Handläggare med socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar. Luleå har 80%. Av de kommuner som vi har jämfört oss med har endast Skellefteå högre, de har 88 %. Siffran för riket är 70%. Handläggare med socionomexamen och mer än fem års erfarenhet av barnutredningar. Luleå har 71 % av handläggarna med mer än fem års erfarenhet av barnutredningar. Skellefteå något högre andel, 77%. Siffran för riket är 49 %. När det gäller socionomer med minst ett års erfarenhet har Luleå 100 %. 29 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Carin Johansson 2015-09-10 3 (5) Ärendenr 2015/380-751 Handläggarnas kompetensutveckling Frågorna berör om det finns en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling och om det finns individuella kompetensutvecklingsplaner. Luleå har grönt, förbättrad från 2014. Ny fråga för året är varje handläggares genomsnittliga tillgång till direkt arbetsledning/handläggarstöd för arbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården (timmar/vecka) en genomsnittlig vecka 1 sept -1 nov 2014. Luleå hade 1,3 tim. Karlstad 4,0 tim. Umeå 1,8 tim. Skellefteå 2,0 tim. Snittet i riket var 2,7 tim och i Norrbotten 2,0 tim. Familjehemmens kompetensutveckling. Frågorna handlar om ifall det finns en samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling och om kommunen genomfört en grundläggande utbildning( ” Ett hem att växa i”). Luleå har grönt på detta område, förbättrad från 2014. Systematisk bedömning En fråga är om kommunen använde standardiserade bedömningsinstrument (t.ex. Ester) vid utredning av utagerande /normbrytande beteende. Luleå har grönt på denna fråga. En annan fråga är användning av standardiserade bedömningsinstrument (t.ex. ADAD, Audit/Dudit) vid utredning avmissbruk . Även här har Luleå och jämförande kommuner grönt. En fråga är om kommunen använde standardiserade bedömningsinstrument (t.ex. Home) vid bedömning av föräldraförmåga. Luleå har grönt, alla jämförande kommuner rött. Manualbaserade insatser i öppenvård. En fråga är om kommunen tillhandahåller manualbaserat föräldrastöd (t. ex. Komet) i grupp som en biståndsbeslutad insats. Luleå har rött på den frågan, liksom Skellefteå. Övriga två kommuner har grönt. Det finns också fråga om kommunen tillhandahåller manualbaserat föräldrastöd som service. Luleå, Umeå och Skellefteå har grönt medan Karlstad har rött. 30 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Carin Johansson 2015-09-10 4 (5) Ärendenr 2015/380-751 En fråga handlar om huruvida kommunen erbjuder manualbaserad psykosocial behandling (t.ex. FFT) som biståndsbeslutad insats. Luleå har grönt, liksom Umeå och Skellefteå medan Karlstad har rött. En fråga är om kommunen tillhandahåller manualbaserad stödgruppsverksamhet för barn och unga (t.ex. Ersta vändpunkten, Trappan) som biståndsbeslutad insats liksom om det tillhandahålls som service. Luleå har grönt på både biståndsinsats och service, liksom de övriga tre kommunerna. Systematisk uppföljning för utveckling av insatser. En fråga handlar om kommunen följt upp resultat av insatser i öppenvård för barn och unga på gruppnivå och om resultatet använts för verksamhetsutveckling. Luleå har rött på detta område medan övriga jämförande kommuner har grönt. Det finns också en liknande fråga som är huruvida kommunen följt upp sina insatser i dygnsvård och använt resultaten för verksamhetsutveckling. Luleå har rött liksom Karlstad, medan Umeå och Skellefteå har grönt. Plan/analys: Här saknas möjlighet att ur våra system ta fram uppgifter. En viktig fråga i arbetet med planen för barn och unga. Område 5) Tillgänglighet Frågan gäller huruvida kommunen tillhandahåller socionomutbildad personal utanför kontorstid året runt. Luleå och de övriga tre kommunerna har alla grönt på denna fråga. I öppna jämförelser finns också några bakgrundsmått. - Andel 0-20 år i befolkningen. Luleå 22 % - Antal barn i befolkningen per handläggare (årsarbetare). Luleå har 538. Luleå har högre siffror än jämförelsekommunerna. - Andel barn (0-18 år)i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd (2013). Luleå 1,9 %. - Andel barn och unga med familjehemsvård av heldygnsomsorg ( nov 2013). Luleå 54 %. Luleå har lägsta andelen familjehemsvård än jämförelsekommunerna. Beslutsunderlag Powerpointpresentation – Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård 2015 (bilaga). 31 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Carin Johansson 2015-09-10 Carin Johansson Sektionschef Beslutet skickas till Socialnämndens ledamöter och ersättare Annika Klefsjö Carin Johansson Eva Lakso 32 5 (5) Ärendenr 2015/380-751 Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård 2014 33 Vad är öppna jämförelser? Jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader 34 Syfte med öppna jämförelser: • stimulera att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. • Medborgarna har dessutom rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer - helt enkelt vad man får för pengarna. • 2010-2015 (sjätte gången) 35 Områden • • • • • Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet 36 7 av 36 är röda 2015 Många tidigare röda har blivit gröna! 37 Självbestämmande och integritet Brukarnas uppfattning och verksamheten (Öppenvård ,familjehem, HVB) Röd 2015 (oförändrat sedan 2014) Planerad åtgärd: Brukarundersökning kommer att ske i samband med utvecklingsarbetet kring ”Plan barn och unga” 38 Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden (ekonomiskt bistånd, missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relationer, LSS barn och vuxna, samt familjerätt) Åtgärdats sedan föregående mätning: Samordning LSS/vuxna Grön 2015 (= förbättring) 39 Helhetssyn och samordning Extern samverkan i enskilda ärenden (tandvård, MVC, BVC, primärvård, förskola, skola, polis) Åtgärdats sedan föregående mätning: Samordning med tandvård samt samverkansavtal med polis. Grön 2015 (= förbättring) 40 Trygghet och säkerhet Handläggning, (BBIC) Grön 2015 (oförändrat sedan 2014) 41 Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet för placerade barn (Information till barn, kontaktvägar) Röd 2015 (var grön 2014) Planerad åtgärd: Det skriftliga informationsmaterial som finns måste genast uppdateras. 42 Kunskapsbaserad verksamhet Handläggarnas kompetens Luleå Riket ÅR Minst 3 år Mer än 5 år 2014 79% 71% 2015 80% 71% 2015 70% 49% 43 Kunskapsbaserad verksamhet Handläggarnas kompetens Utvecklingsplan Åtgärdats sedan föregående mätning: Plan för handläggarnas kompetensutveckling Grön 2015 (förbättrad från 2014) 44 Kunskapsbaserad verksamhet Familjehemmens kompetens Åtgärdats sedan föregående mätning: Plan för familjehemmens kompetensutveckling Grön 2015 (förbättrad från 2014) 45 Kunskapsbaserad verksamhet Systematisk bedömning (instrument för: utagerande, missbruk, förldraförmåga) Åtgärdats sedan föregående mätning: Standardiserade bedömningsmetoder, utagerande (ESTER) Standardiserade metoder: föräldraförmåga (HOME) Grön 2015 (förbättrad från 2014) 46 Kunskapsbaserad verksamhet Manualbaserade insatser i öppenvård (Föräldrastöd, psykosocial behandling, stödgruppsverksamhet) Rödmarkerat: Biståndsbedömt föräldrastöd i grupp 01t)5 2 d ra Rö(oföränd Båda erbjuds som service Grö (ofö Biståndsbedömt deltagande i stödgruppsverksamhet. n 20 ränd rat) Planerad åtgärd: Utvecklingsarbete pågår gällande föräldrastöd. En av frågorna är- vad kan omfattas av service? 15 47 Kunskapsbaserad verksamhet Systematisk uppföljning för utveckling av insatser (Öppenvård, dygnsvård) Verksamhetsnivå, verksamhetsutveckling Röd 2015 (oförändrat sedan 2014) Planerad åtgärd: Saknas möjlighet att ur våra system ta fram uppgifter. En viktig fråga i arbetet med implementeringen av planen för barn och unga. 48 Tillgänglighet Tillgänglighet utanför kontorstid: Jour Grön 2015 (oförändrad från 2014) 49 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 67 Information - Kostnad per brukare (KPB) Ärendenr 2015/362-04 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar lägga informationen om Kostnad Per Brukare till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. Metoden används för att ge ett bättre underlag för styrning, uppföljning, utveckling och förbättring av verksamheten. Idag deltar ca 90 kommuner i KPB varav ca 65 kommuner och 10 stadsdelar har nyckeltal för 2014. Förvaltningen informerar om KPB baserat på utfallet för år 2014 i jämförelse med föregående år. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar lägga informationen om Kostnad Per Brukare till handlingarna. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Bildspel Tjänsteskrivelse 2015-08-31 Beslutet skickas till Verksamhets- och enhetschefer staben Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 50 Kommunledningsförvaltningen Kostnad Per Brukare Äldreomsorgen samt Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Luleå kommun utfall 2014 Rikard Stenvall [email protected] 070 – 248 99 07 1 51 KPB - Efterkalkyl byggd på individnivå ● Inkluderar alla kostnader som krävs för att bedriva verksamheten under ett år ● Kombinerar kostnader med verkställda beslut inom Sol, HSL och LSS Tydlig beskrivning av verksamheten ekonomiskt 2 52 Introduktion ● Modellen gäller för utfall 2014 ● Den innefattar äldreomsorgen samt omsorgen om funktionshindrade. ● Den omfattar totalt 1269 miljoner SEK, varav 1185 miljoner kan brukarrelateras. 3 53 SoL Ordinärt och särskilt boende 4 54 Brukare med insatser inom SoL ● Bilden visar antal brukare med SoL-insatser i olika kostnadsintervall medräknat sina totala kostnader under 2014. ● Ökningarna i intervallen 700’ -900’ beror till stor del av kostnadsökningar på Midskogens och Bergvikens äldreboende. ● Brukare boende helår på särskilt boende hamnar till störst del mellan 500’-700’ ● Skillnaderna åren emellan syns framförallt i 500’-900’, där dyrare boenden fått brukare att komma i högre kostnadsintervall 2014, och i intervallet 0-300’ där brukare med konsumtion hemtjänst runt 400-500 timmar hemtjänst minskat och brukare med hemtjänstkonsumtion runt 100 timmar ökat. 5 55 Brukare inom ORB och SÄB ● Relativt få av ytterfallen (kostnad över 600’) som har insatser inom ordinärt boende. Av ytterfallen inom ordinärt har jämförelsevis med andra kommuner något många kostnader över 1 miljon. 6 56 Mest kostnadskrävande brukare, SoL 7 57 Andel ytterfall SoL ● Nyckeltalet visar hur stor andel av kommunens brukare som drivit kostnader över 600’ under 2014. ● Nyckeltalet har drivits upp av dyrare boenden i kommunen. 8 58 Andel ytterfall ordinärt resp. särskilt boende 9 59 Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2013/2014. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. 10 60 Insatskostnader Ordinärt boende 11 61 Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2013/2014. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. 12 62 Sammanfattande analys ● Ökad enhetskostnad inom särskilt boende och fortfarande samma enhetskostnad inom hemtjänsten som efter ökningen till utfallet 2014 − Tendenser till produktionsproblematik inom äldreomsorgen. − Skulle enhetskostnaden inom särskilt boende minska med 100 kr/dygn skulle det leda till besparingar på ca 28 milj − Skulle enhetskostnaden inom hemtjänsten minska med ca 50 kr/timme skulle det leda till besparingar på ca 23 milj ● Fortsatt höga kostnader för utskrivningsklara. Kommer hemtagningsteamet få vårdkedjan att fungera bättre? 13 63 LSS 14 64 Brukare med insatser inom LSS ● Diagrammet visar antal brukare som med sina totala kostnader 2014 placerar sig i de olika kostnadsintervallen ● Främst hittar man brukare med gruppbostadsbeslut i gruppen 1 000’● Brukare som haft daglig verksamhet, möjligen i kombination med kontaktperson, hela året hittar vi i intervallet 100’200’ ● Normalt ser man fler brukare i intervallet 0100’. Det verkar som skillnaden för Luleå ligger i att man har fler brukare med fler kombinationer av insatser. 15 65 Andel ytterfall LSS ● Man har något fler ytterfall i Luleå än medel beroende på att man har en relativt stor andel gruppbostäder jämfört med övriga kommuner. ● En sak som håller ner siffran något är att man har något fler brukare med mindre insatser enligt LSS. 16 66 Gruppbostad LSS, egen regi • Tabellen visar en jämförelse av dygnskostnad gruppbostad LSS, HSL kostnader ingår • Luleå placerar sig i det mittersta intervallet • Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn ● Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: • Storlek på boende (4, 5 el. 6 platser) • Personaltäthet • Nattpersonal, vaken natt • Äldre brukare som är ”kvar” på gruppboendet och inte är på daglig verksamhet • Vårdtyngden bland brukare • HSL-insatser i kommunal regi • Lokalkostnader • Tomma platser • Minskat behov av vissa målgrupper/”fel” boendeform 17 67 Personlig assistans, SFB, egen regi • Tabellen visar en jämförelse av nettotimkostnad (efter ersättning för FK) för personlig assistans enligt SFB • Luleå placerar sig i det mellersta intervallet • Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per timme Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: • Storlek på administration • Dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl • Rätt till heltid / övertalighet • Planeringsförmåga • Andel i egen regi • Vårdtyngden bland brukare •Jourinsatser • Ersättningsnivåer • Andel PAN-anställda 18 68 Sammanfattande analys ● Relativt likt resultat som tidigare år, inga större skillnader. ● Det borde finnas utrymmer för förbättringar inom pers ass SFB, egen regi. ● Enhetskostnaden ligger i mitten för gruppbostad enligt LSS, trots en relativt hög andel brukare som är på daglig verksamhet. Når man bäst effektivitet på boendena med de stora skillnaderna i beslut per boende? 19 69 Åtgärder • • • • • Strukturförändringar enl Plan till verklighet Uppföljningsindikatorer Bedömarteam Hemtagarteam Kartläggning funktionshinderområdet – boende, sysselsättning, pers ass, LSS • Sammanfattningsvis – förstärker att SNs planer är en bra väg, både för kvalitet och ekonomi! 70 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Socialförvaltningen Redovisning av delegationsbeslut till socialnämnden september 2015 Ärendenr 2015/364-70 Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälda delegationsbeslut. Beskrivning av ärendet Beslut fattade på delegation ska anmälas till socialnämnden på nästföljande sammanträde. Följande beslut redovisas enligt gällande delegationsordning: Delegat Beslutsdatum 1. IFO/Familjerätt Juni 2015, 1—260 Juli 2015, 1—223 2. Äldreomsorg Juni 2015, 1—200 Juli 2015, 1—171 3. Funktionshinder, SoL Juni 2015, 1—12 Juli 2015, 1—7 4. Funktionshinder LSS, PA-SFB Juni 2015, 1—13 Juli 2015, 1—12 5. Extra arvode till familjehem 24--25 6. Färdtjänst Juni 2015, 1—33 Juli 2015, 1—20 7. Fullmakt 2015, 23—27 8. Personalärenden 2015, 7 9. Upphandling - 10. Övrigt - 71 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Socialförvaltningen 2015-09-24 Meddelanden till socialnämnden 2015-09-24 Ärendenr 2015/358-70 Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga redovisade meddelanden till handlingarna. Beskrivning av ärendet Följande meddelanden redovisas: Avsändare Ämne Kommunstyrelsen 2015-08-17 § 173 Änr 2015.130-04 Granskning av kommunens fakturahantering Inspektionen för vård och omsorg, IVO, 2015-08-27 Änr 2015.360-751 Tillsyn av HVB för barn och unga vid PUT 2 boende i Luleå Inspektionen för vård och omsorg, IVO, 2015-08-24 Änr 2015.359-75 Tillsyn av HVB för barn och unga vid Mottagningsboendet i Luleå Kommunförbundet Norrbotten Änr 2015.358-70 Nyhetsbrev – augusti 2015 72 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 68 Yttrande över motion om vårdhundar inom den kommunala äldreomsorgen Ärendenr 2015/242-008 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden rekommenderar kommunstyrelsen beslutar att avstyrka motionen med hänvisning till den verksamhet med besökshundar via studieförbund som förekommer på flera utav kommunens vård- och omsorgsboenden. Sammanfattning av ärendet Oscar Rosengren, Sverigedemokraterna har lämnat in en motion med önskemål att socialförvaltningen utreder möjligheten att införa vårdhundar inom den kommunala äldreomsorgen i Luleå. I motionen anförs att vårdhundar kan förbättra livskvalitén hos brukare och att det är väl dokumenterat att samvaro med hundar påverkar de äldres hälsa på ett positivt sätt. Tidigare forskning tyder på att människan är genetiskt förutbestämd att reagera positivt på vissa typer av miljöer och aktiviteter. Kontakt med blommor, vatten och fågelsång ute i naturen liksom kontakt med sällskapsdjur är ett exempel på detta. 1 Professor Kerstin Uvnäs-Moberg2 har undersökt varför människor mår bra av umgänge med sällskapsdjur. När vi till exempel klappar en hund frigörs hormonet oxytocin. Frisättandet av oxytocin gör att man blir snällare och får lättare att tolka omgivningens signaler, hormonet minskar smärta, är lugnande och blodtryckssänkande. Socialstyrelsen har gjort en översikt3 över hur de vårdhundsprogram som genomförts i Sverige påverkat hälsan och välbefinnande för de mest sjuka Norling, I.&Larsson, E-L. (2004). Ett gott och friskare liv som äldre. Göteborgs botaniska trädgård. Beställes via tfn. 031-74 11 106 2 http://www.dn.se/livsstil/intervjuer/kerstin-uvnas-moberg-ibland-ar-det-ett-helveteatt-vara-forst/ 3 Socialstyrelsen (2014). Vårdhund för äldre i särskilt boende. En systematisk översikt om effekter och vetenskapligt stöd. (www.socialstyrelsen.se) 1 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 73 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 68 forts. äldre. Översikten visar på ett otillräckligt vetenskapligt stöd om effekterna av vårdhundsprogram. För enskilda kan det dock göra skillnad och ha positiva effekter vid exempelvis psykisk ohälsa, känslor av ensamhet och nedstämdhet. Socialstyrelsen anser att det behövs fler välgjorda studier för att nå vetenskaplig evidens. Att använda hundar som en del i behandling, träning och social samvaro inom vård och omsorg har blivit vanligt de senaste åren. Därför har Socialstyrelsen tillsammans med andra berörda myndigheter tagit fram en vägledning till gällande regelverk rörande hundar i vård och omsorg.4 Ny forskning pågår inom området, ett exempel är Akademiska barnsjukhuset i Uppsala där en vårdhund används som komplement till medicinsk behandling. 5 En vårdhund arbetar alltid tillsammans med sin förare och har lärt sig att lyda både uttalade såväl som outtalade kommandon. En vårdhund orkar arbeta ungefär 50 %, sedan är det vila som gäller. Vårdhunden följer med sin ägare till arbetsplatsen och då den inte arbetar behöver hunden möjlighet till ostörd vila. Det finns en standard 6för utbildning av vårdhundsteam (SS87e60000:213) och utbildningsmöjligheter finns på flera orter. Grans naturbruksgymnasium i Öjebyn är närmaste utbildningsanordnare. Utbildningen pågår under ett års tid och inleds med en obligatorisk lämplighetstest. I utbildningen ingår praktik och fem utbildnings sammankomster om totalt 15 dagar. Kostnaden för utbildningen är 41500 inklusive moms.7 På flera vård- och omsorgsboenden i Luleå finns sedan tidigare ett etablerat samarbete med besökshundar via lokala studieförbund. Besökshundarna är uppskattade utav brukarna och en samstämmig uppfattning är att brukarna gläds åt de återkommande besöken. Socialstyrelsen (2014). Hundar i vård och omsorg Vägledning till gällande regelverk. (www.socialstyrelsen.se) 5 http://www.akademiska.se/press#/pressreleases/akademiska4 barnsjukhuset-foerst-med-vaardhund-1073772 Vårdhundsteam inom äldreomsorg, demensvård och rehabilitering för vuxna efter förvärvad hjärnskada - Krav på utbildning. http://www.sis.se/h%C3%A4lso-ochsjukv%C3%A5rd/medicin-allm%C3%A4nt/ss-87600002013 7 Telefonsamtal med Suzanne Olofsson, Driftledare Grans Naturbruksgymnasium, tfn 0911-233144 6 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 74 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 68 forts. Att införa vårdhundar inom äldreomsorgen i Luleå vore ett stort åtagande. Hur lyckosamt vårdhundsteamet blir beror på både hunden, förarens lämplighet och engagemang. Urvalet måste därför ske med största omsorg. Med tanke på det omfattande arbetet med att förverkliga äldreplanen ser vi att detta inte är möjligt just nu men utesluter inte att det går att genomföra i framtiden. Då finns förhoppningsvis också nya forskningsresultat som kan ge tydligare evidens för nyttan med vårdhundar. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar 1. avstyrka motionen med hänvisning till den verksamhet med besökshundar via studieförbund som förekommer på flera utav kommunens vård- och omsorgsboenden samt att 2. socialnämnden dock inte utesluter att en verksamhet med vårdhundar kan startas någon gång. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Annika Sundström (V) yrkar att p. 2 meningen ”socialnämnden dock inte utesluter att en verksamhet med vårdhundar kan startas någon gång” tas bort. Ordförande bifaller Annika Sundströms yrkande. Beslutsgång Ordförande finner två förslag givna dels förvaltningens förslag och dels Annika Sundströms (V) förslag att ta bort p. 2 ur förslaget. Ordförande ställer de båda förslagen mot varandra och finner att allmänna utskott bifaller Annika Sundströms (V) förslag med yrkandet att ta bort p.2 ur förslaget. Allmänna utskottet beslutar således att föreslå socialnämnden rekommenderar kommunstyrelsen avstyrka motionen med hänvisning till den verksamhet med besökshundar via studieförbund som förekommer på flera utav kommunens vård- och omsorgsboenden. Beslutsunderlag Motion om vårdhundar inom den kommunala äldreomsorgen Kommunfullmäktigebeslut 2015-04-07 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 75 Kommunledningsförvaltningen 76 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-04-27 § 97 Motion om vårdhundar inom den kommunala äldreomsorgen Ärendenr 2015/511-XXX Kommunfullmäktiges beslut Fullmäktige beslutar att motionen får ställas och att överlämna den till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Oscar Rosengren (SD) har inlämnat en motion där han anför att vårdhunder främst är till för att förbättra livskvalitén hos brukare och är specialtränade för att klara av socialterapeutiska uppgifter. Det är väl dokumenterat att samvaro med dessa hundar påverkar de äldres och andras hälsa positivt. Rosengren föreslår att fullmäktige ger socialförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna hur en verksamhet med vårdhundar ska kunna inrättas inom den kommunala äldreomsorgen. Beslutsunderlag Motion från Oscar Rosengren (bilaga) Beslutet skickas till Oscar Rosengren Kommunstyrelsen Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 77 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 69 Erbjudande om fortsatt användning av den nationella digitala tjänsten för Ekonomiskt bistånd - SSBTEK Ärendenr 2015/283-754 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att 1. ge SKL fortsatt uppdrag att utveckla och förvalta den digitala tjänst för ekonomiskt bistånd – SSBTEK, som SKL erbjuder kommuner i Sverige och som socialförvaltningen använder sedan tidigare 2. vidare att anta erbjudandet om fortsatt användning av tjänsten enligt den invånarbaserade finansieringsmodellen. Sammanfattning av ärendet I dagsläget är 160 kommuner anslutna till tjänsten, nationella digitala tjänsten för ekonomiskt bistånd – SSBTEK. Det är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som förvaltar denna digitala tjänst. Tjänsten är framtagen för att stödja handläggningen av ärenden inom ekonomiskt bistånd. Socialnämnden behöver inhämta information från olika myndigheter och organisationer för att utreda och fatta beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd. Idag hanteras mycket av informationsflödet manuellt, via brev, fax eller telefon trots att det finns legala förutsättningar att hämta uppgifter elektroniskt. Detta är tids- och resurskrävande och ökar risken för felaktiga utbetalningar. Den nationella tjänsten sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd (SSBTEK) gör det möjligt för kommunen att via sitt verksamhetssystem elektroniskt få utlämnat information från arbetslöshetskassornas samorganisation, Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Tjänsten underlättar handläggningen av ekonomiskt bistånd och möjliggöra en enklare och säkrare hämtning av uppgifter. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 78 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 69 forts. För att SKL ska kunna ta fortsatt ansvar för förvaltning och finansiering behöver kommunerna och socialnämnden ta beslut om: - att ge SKL i uppdrag att fortsätta utveckla och förvalta den nationella tjänsten för ekonomiskt bistånd. - att anta erbjudandet om fortsatt användning av tjänsten enligt den invånarbaserade finansieringsmodellen Socialnämnden behöver lämna beslut och bekräftelse senast 30 november via digital länk. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar - att ge SKL i uppdrag att fortsätta utveckla och förvalta den nationella tjänsten för ekonomiskt bistånd. - att anta erbjudandet om fortsatt användning av tjänsten enligt den invånarbaserade finansieringsmodellen Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag SKL:s webbplats Beslutet skickas till www.skl.se [email protected] Verksamhetschefer Sektionschefer vid Individ och familjeomsorgen Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 79 Kommunledningsförvaltningen Bilaga 2 Erbjudande om fortsatt användning av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd SSBTEK 80 Syftet med nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd 81 Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2013 Socialstyrelsen Under 2013 • betalade kommunerna ut 10,8 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd. • fick 228 056 hushåll ekonomiskt bistånd • var den genomsnittliga bidragstiden per hushåll 6,6 månader Utredningen mot felaktiga utbetalningar 2007. • Av trygghetssystemen har ekonomiskt bistånd störst antal avsiktliga fel från bidragstagare 8,2 % (samtliga 3,1%) och störst antal fel av myndigheter 5,9% (samtliga 1,5%) 60% av felen kommer från handläggningen 82 Beskrivning av SSBTEK 1. 2. 3. 4. 5. Handläggare vid socialnämnd ställer fråga via sitt verksamhetssystem. SSBTEK tar emot anropet och vidareförmedlar detta till respektive ansluten uppgiftslämnares bastjänst genom teknisk bearbetning. Respektive uppgiftslämnares bastjänst svarar på ställd fråga och skickar sitt svar till SSBTEK SSBTEK sammanställer inkomna svar som vidareförmedlas till kommunen. Även denna hantering sker genom teknisk bearbetning. Kommunens verksamhetssystem presenterar resultatet för handläggaren 5 1 2 3 83 4 Finansieringsmodell 1. Verksamhetssystemets koppling till tjänsten SSBTEK bekostas av respektive kommun till leverantörer. 2 2. Användning av tjänsten SSBTEK bekostas av respektive kommun till SKL som ersätter 3 Försäkringskassan för drift. 3. Myndigheternas bastjänster (som lämnar information till SSBTEK) bekostas av respektive myndighet. 1 84 Avtalsstruktur • Överenskommelse om myndighetssamverkan – Uppgiftslämnande myndigheter, A-kassornas samorganisation och SKL • Anslutningsavtal – Kommun och Försäkringskassan • Driftsavtal SKL- Försäkringskassan • Respektive kommun ger SKL i uppdrag att ta tillvara kommunens intressen gentemot Försäkringskassan och övriga myndigheter i frågor gällande tjänstens utveckling, förvaltning och finansiering 85 Antal anslutna kommuner tom 2015 Enkät genomförd januari 2015 (251 svar) 7,3 miljoner invånare omfattas i dec 2015 Faktiskt utfall: 15 juni är 159 kommuner anslutna 86 Röster från handläggare för ekonomiskt bistånd Tidigare kunde jag hamna på plats 185 i telefonkön till en myndighet Nu får jag svar från samtliga på några sekunder. Ibland hände det att jag inte vågad boka återbesök eftersom jag inte visste om jag skulle få fram alla kontrolluppgifter Nu kan jag ägna mer tid till råd och stöd Vi ställer frågorna från vårt verksamhetssystem och sedan får vi direkt svaren som sedan integreras i verksamhetssystemet vilket är en mycket stor förbättring. . 87 Funktionen är mycket tidsbesparande. Tidigare har vi haft Lefi Online samt CSN fråga, men nu kan vi ju fråga på allt det övriga i tjänsten. Enkät handläggare Norrköping Anser du att SSBTEK är till nytta i ditt arbete? Anser du att SSBTEK genererar färre samtal till respektive myndighet? 88 Kvantitativa nyttor Besparing kommuner Kommun med 36 000 ärenden/år beräknar spara tid motsvarande en tjänst (600 000 Kr) Beräknat på riket, 72 tjänster 43 milj kr FUT- delegationen 2008. Beräknat osäkerhetsintervall ekonomiskt bistånd mellan 6,0% (484 milj kr) och 34% (2741 milj kr). Antagande att antalet fel minskar med ca 20% på 484 milj kr. 100 milj kr Summa besparing nationellt 143 milj kr Kostnader Ersättning till SKL för utveckling, förvaltning och drift av SSBTEK 6 milj kr Beräknad ersättning till leverantörer för löpande kostnad för drift av kommunens verksamhetssystem. Kostnad för installation år 1 är inte medtaget. 10 milj kr Summa kostnader nationellt -16 milj kr Nettonytta nationellt 127 milj kr 89 Kvalitativa nyttor T ex Effektiv och rättssäker informationsförsörjning och handläggning Mer tid för rådgivning Klienterna får kortare tid till egen försörjning Ökat skydd av klienternas integritet Kompetens kring juridik, informationssäkerhet mm samlas på nationell nivå Intressebevakning gentemot staten och enskilda myndigheter stärks Tydligare och gemensamma krav på leverantörer av kommunernas verksamhetssystem 90 Kostnad för kommunerna • SKL:s styrelse tog den 24 april 2015 beslut att erbjuda kommunerna fortsatt användning av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd, SSBTEK • Erbjudandet innebär att att kommunerna betalar för och kan påverka utveckling, förvaltning och drift av tjänsten. • Kostnad för kommunen är 1 kr per invånare och år för 2015 respektive 2016 91 Sammanfattning Beslutet innebär att kommunen: • ger SKL i uppdrag att utveckla och förvalta den nationella tjänsten för ekonomiskt bistånd och • antar erbjudandet om användning enligt den invånarbaserade finansieringsmodellen Vi önskar er bekräftelse senast 30 november 2015 92 From: Socialförvaltningen Allmän E-postadress Sent: Mon, 29 Jun 2015 07:47:20 +0200 To: Arende - SOC Subject: VB: Erbjudande om fortsatt användning av den nationella digitala tjänsten för Ekonomiskt bistånd - SSBTEK Från: Luleå Kommun Skickat: den 26 juni 2015 15:42 Till: Socialförvaltningen Allmän E-postadress Ämne: VB: Erbjudande om fortsatt användning av den nationella digitala tjänsten för Ekonomiskt bistånd - SSBTEK Från: SKL Avdelning Digitalisering [mailto:[email protected]] Skickat: den 26 juni 2015 15:28 Ämne: Erbjudande om fortsatt användning av den nationella digitala tjänsten för Ekonomiskt bistånd SSBTEK För vidarebefordran till: Beslutsfattare för Socialtjänst Hej! Detta mejl skickas till kommuner som är anslutna till den nationella digitala tjänsten för ekonomiskt bistånd – SSBTEK. I dagsläget är 160 kommuner anslutna till tjänsten, som uppskattats mycket av handläggare. Det är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som förvaltar denna digitala tjänst. För att SKL ska kunna ta fortsatt ansvar för förvaltning och finansiering ber vi er fatta beslut: att ge SKL i uppdrag att fortsätta utveckla och förvalta den nationella tjänsten för ekonomiskt bistånd. att anta erbjudandet om fortsatt användning av tjänsten enligt den invånarbaserade finansieringsmodellen Vi behöver ert beslut och bekräftelse senast den 30 november 2015. Bekräftelse sker via denna länk: Klicka här för att fylla i formuläret Bifogat hittar ni dokument som kan användas som underlag för ert beslut. Mer information finns på vår hemsida: SKL:s webbplats Vid frågor kontakta: Britt-Louise Carlehed, [email protected] Med vänlig hälsning Per Mosseby Direktör Avdelningen för digitalisering Sveriges Kommuner och Landsting // 93 Britt-Louise Carlehed Controller Avdelningen för digitalisering _________________________________ Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20 SE-118 82 Stockholm +46 8 452 77 02 +46 72 534 82 75 [email protected] www.skl.se 94 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 70 Remiss avseende förslag till föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om insatser för barn och unga. Dnr 4.1.1-15442/2015 Ärendenr 2015/308-751 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att Luleå kommun ställer sig positiv till föreslagna föreskrifter om socialnämndens skyldighet att lämna statistikuppgifter om insatser för barn och unga. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Socialstyrelsen har gett kommunen möjlighet att yttra sig på föreslagna föreskrifter som träder i kraft från 1 januari år 2017, med en första uppgiftslämning senast den 1 februari år 2018 och som berör uppgifter för år 2017. Luleå kommun ställer sig positiv till de förändringar som föreslås med anledning av att de kommer att underlätta uppgiftslämnandet samtidigt som det både reducerar tidsåtgången för det och höjer kvalitén. Vidare för att kommunen även får möjlighet att ta del av de publicerade resultaten tidigare än i dagsläget, vilket även gynnar det lokala utvecklingsarbetet. Enligt Socialstyrelsen kan systemleverantörer till kommuner leverera anpassningar i systemet för de efterfrågade uppgifterna, så till vida att de får god information om vilka uppgifter som ska lämnas samt i vilken form, fyra månader innan förväntad leverans till Socialstyrelsen. Beskrivning av ärendet Syftet med förändringarna är att effektivisera processen kring uppgiftslämning och publicering av resultat. Vidare för att säkerställa en hög kvalitet på de inrapporterade uppgifterna och att det är rätt uppgifter utifrån regeringens efterfrågan. Det finns också ett behov av att få fram statistik i ett tidigare skede än i dagsläget. Vidare att få fram statistik om ensamkommande barn. Ett annat syfte är att ge allmänhet och samhällsaktörer information om förhållanden och utvecklingen inom området så att en saklig debatt kan föras Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 95 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 70 forts. och väl underbyggda beslut fattas. Uppgifterna möjliggör även uppföljning, forskning och analyser samt att följa utvecklingen över tid. Utifrån Socialstyrelsen frågeställningar till kommunerna har det inte framkommit att förändringarna förväntas ge några utökade kostnader eller arbetsinsatser, utifrån de kommuner som svarat. Inga av de föreslagna förändringarna rör de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att Luleå kommun ställer sig positiv till föreslagna föreskrifter om socialnämndens skyldighet att lämna statistikuppgifter om insatser för barn och unga samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget och förklarar paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Svar på remiss avseende förslag till föreskrifter om socialnämndens skyldighet att lämna statistiska uppgifter om insatser för barn och unga, Dnr: 4.1.1–15442/2015. Socialstyrelsen Konsekvensutredning – förslag till nya föreskirfter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiksa uppgifter pm insatser för barn och unga Instruktioner till ”Uppgiften om insatsen” Socialstyrelsens föreskrifter om socialnämndens skyldighet att lämna statistiska uppgifter om insatser för barn och unga Remissinstanser – sändlista Beslutet skickas till Remissyttrandet skickas senast 2015-09-15 till [email protected] Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 96 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP Socialförvaltningen Individ och familjeomsorgen Annika Klefsjö 2015-07-29 Svar på remiss avseende förslag till föreskrifter om socialnämndens skyldighet att lämna statistiska uppgifter om insatser för barn och unga Diarienummer: 4.1.1–15442/2015. Socialstyrelsen Kommunens ställningstagande Luleå kommun ställer sig positiv till föreslagna föreskrifter om socialnämndens skyldighet att lämna statistik uppgifter om insatser för barn och unga. Sammanfattning Socialstyrelsen har gett kommunen möjlighet att yttra sig på föreslagna föreskrifter som träder i kraft från 1 januari år 2017, med en första uppgiftslämning senast den 1 februari år 2018 och som berör uppgifter för år 2017. Sammanfattningsvis innebär förslaget nedan förändringar: 1. Inrapportering ska endast ske via elektroniska tjänster för filöverföring och ska bara göras en gång per år. Befintlig blankett ersätts såldes med en filspecifikation där det framgår vilka uppgifter som ska lämnas in och på vilket sätt det ska göras. Den tydliga filspecifikationen förväntas underlätta för kommuner att ta fram rutiner för uppgiften. Den tidigare manuella hanteringen av statistikuppgifter förväntas att minska, genom att allt ska skötas digitalt. Vidare att kvalitén samtidigt förstärks för de uppgifter som lämnas. Den tidsbesparing som förändringarna medför gynnar både kommunerna och Socialstyrelsen. Hela processen kommer även att gå fortare, vilket medför att statistik kan publiceras tidigare än i dagsläget. 2. En ny variabel för ”ensamkommande barn” införs. Det medför att det är möjligt att identifiera målgruppen i registret, en variabel som ofta är efterfrågad i de underlag som Socialstyrelsen levererar. 3. Förutom ansvarig kommun ska det även framgå vilken stadselsnämnd som beslutat om insatsen. Skälet till det är att socialstyrelsen ska ges möjlighet att inhämta kompletterande uppgifter. 97 1 (3) Ärendenr LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP Socialförvaltningen Individ och familjeomsorgen Annika Klefsjö 2015-07-29 4. Samordningsnummer alternativt ett tillfälligt ID-nummer ska anges när personnummer saknas. Det möjliggör sammahållen information kring den enskilda individens placeringar inom respektive kommun. 5. Uppgiftsskyldigheten avseende insatser för barn och unga flyttas från SOSFS 2011:13 till en separat författning. Det blir tydligare vilka uppgifter som ska rapporteras in till registret Insatser för barn och unga och risken minskar därmed för förväxling med de bestämmelser som avser uppgiftsskyldigheten till andra register. 6. En bestämmelse införs i den nya författningen som gör det möjligt för Socialstyrelsen att, om det finns särskilda skäl, medge undantag från bestämmelserna i föreskrifterna. Syftet med förändringarna är att effektivisera processen kring uppgiftslämning och publicering av resultat. Vidare för att säkerställa en hög kvalitet på de inrapporterade uppgifterna och att det är rätt uppgifter utifrån regeringens efterfrågan. Det finns också ett behov av att få fram statistik i ett tidigare skede än i dagsläget. Vidare att få fram statistik om ensamkommande barn. Ett annat syfte är att ge allmänhet och samhällsaktörer information om förhållanden och utvecklingen inom området så att en saklig debatt kan föras och väl underbyggda beslut fattas. Uppgifterna möjliggör även uppföljning, forskning och analyser samt att följa utvecklingen över tid. Utifrån Socialstyrelsen frågeställningar till kommunerna har det inte framkommit att förändringarna förväntas ge några utökade kostnader eller arbetsinsatser, utifrån de kommuner som svarat. Inga av de föreslagna förändringarna rör de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Luleå kommuns synpunkter Luleå kommun ställer sig positiv till de förändringar som föreslås med anledning av att de kommer att underlätta uppgiftslämnandet samtidigt som det både reducerar tidsåtgången för det och höjer kvalitén. Vidare för att kommunen även får möjlighet att ta del av de publicerade resultaten tidigare än i dagsläget, vilket även gynnar det lokala utvecklingsarbetet. Enligt Socialstyrelsen kan systemleverantörer till kommuner leverera anpassningar i systemet för de efterfrågade uppgifterna, så till vida att de får god information om vilka uppgifter som ska lämnas samt i vilken form, fyra månader innan förväntad leverans till Socialstyrelsen. 98 2 (3) Ärendenr LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP Socialförvaltningen Individ och familjeomsorgen Annika Klefsjö 2015-07-29 För Luleå Kommun Annika Klefsjö Verksamhetschef Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Luleå Kommun 99 3 (3) Ärendenr 2015-07-03 Dnr 4.1.1-806/2015 Avdelningen för statistik och jämförelser Cajsa Anufrijeff Röhr [email protected] Konsekvensutredning – förslag till nya föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om insatser för barn och unga Inledning Socialstyrelsen har tagit fram förslag till ändringar av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:13) om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter. Förslaget omfattar de bestämmelser i föreskrifterna som gäller uppgiftsskyldigheten om insatser för barn och unga. Enligt förslaget ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången för uppgifter som ska lämnas senast den 1 februari 2018 och som avser år 2017. Förslaget omfattar sammanfattningsvis följande ändringar: • Inrapportering till registret Insatser för barn och unga ska endast kunna göras • • • • • • via elektroniska tjänster för filöverföring och ska bara göras en gång per år. Inrapportering via pappers- och webblanketter kommer därmed inte längre att accepteras. I de nu gällande föreskrifterna anges de uppgifter som ska rapporteras in på en blankett som finns i en bilaga till föreskrifterna. Denna blankett ersätts med en filspecifikation där det både framgår vilka uppgifter som ska lämnas in och på vilket sätt detta ska göras. En ny variabel ”Ensamkommande barn” införs. Förutom ansvarig kommun ska det framgå vilken stadsdelsnämnd eller motsvarande som beslutat om insatsen. Samordningsnummer alternativt ett tillfälligt id-nummer ska anges när personnummer saknas. Uppgiftsskyldigheten avseende insatser för barn och unga flyttas från SOSFS 2011:13 till en separat författning. En bestämmelse införs i den nya författningen som gör det möjligt för Socialstyrelsen att, om det finns särskilda skäl, medge undantag från bestämmelserna i föreskrifterna. Socialstyrelsen bedömer att de föreslagna ändringarna behövs för att processen från inrapportering av uppgifter till publicering av statistik ska kunna SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 [email protected] www.socialstyrelsen.se 100 1(7) SOCIALSTYRELSEN 2015-07-09 Dnr 4.1.1-806/2015 effektiviseras samtidigt som de inrapporterade uppgifterna även fortsättningsvis håller hög kvalitet. Utgångspunkten för Socialstyrelsens arbete har varit att utforma förslaget så att kommunens arbetsinsatser och kostnader ska hållas så låga som möjligt. Uppgiftsskyldigheten i förslaget omfattar inga uppgifter som Socialstyrelsen kan hämta från andra register. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå Bakgrund Socialstyrelsen är statistikansvarig myndighet för officiell statistik över insatser för barn och unga. De individbaserade uppgifterna samlas in från Sveriges kommuner med stöd av lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken samt förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. Statistiken har framställts och publicerats årligen under ungefär likartade förutsättningar sedan 1982 då socialtjänstlagen (1980:620) ersatte barnavårdslagen. Syftet med statistiken är att ge allmänhet och samhällsaktörer information om förhållanden och utvecklingen inom omsorgen så att en saklig debatt kan föras och väl underbyggda beslut fattas. Uppgifterna möjliggör även uppföljning, forskning och analyser samt att följa utvecklingen över tid. Nuläge De uppgifter som idag rapporteras in speglar inte alltid de uppgifter som till exempel regeringen efterfrågar i sina uppdrag. Såväl hos Socialstyrelsen som hos externa aktörer finns behov av att statistik ska finnas tillgänglig tidigare än i dagsläget samt att uppgift om ensamkommande barn ska inkluderas i registret. Enligt den nu gällande lydelsen av föreskrifterna ska uppgifterna till registret lämnas via blankett, antingen på papper eller webben, eller via elektroniska tjänster för filöverföring. För år 2013 lämnade 67 procent av kommunerna sina uppgifter via filöverföring. Ingen kommun använde pappersblankett. Uppgiftslämningen per fil sker en gång per år och insamling via blankett fyra gånger per år. Insamling via blankett är tidskrävande och fördröjer processen med att färdigställa registret och publicera den officiella statistiken. Idag publiceras statistiken i september året efter det år som uppgifterna avser. För närvarande anges de uppgifter som ska lämnas till registret på en blankett som finns i en bilaga till föreskrifterna. En mer detaljerad filspecifikation, där det också framgår hur filerna kan namnsättas och hur uppgifterna kan lämnas avseende filformat och antal tecken, finns som bilaga till det avtal som Socialstyrelsen har med en extern aktör som samlar in uppgifterna från kommunerna för Socialstyrelsens räkning. Delar av den information som finns i filspecifikationen finns alltså inte med i föreskrifterna. Antalet placerade barn har ökat under en längre tid. Det är i dagsläget dock omöjligt att uttala sig om hur stor del av ökningen som består av ensamkommande barn. Skälet till detta är att det inte går att identifiera dessa barn i registret. 101 2(7) SOCIALSTYRELSEN 2015-07-09 Dnr 4.1.1-806/2015 I dagsläget finns det inte något enhetligt sätt att identifiera de barn och unga som saknar både personnummer och samordningsnummer. Detta innebär att det inte är möjligt att få sammanhållen information om det totala antalet placeringar för en enskild individ som saknar personnummer eller samordningsnummer. Föreslagna ändringar Socialstyrelsen föreslår följande ändringar: Nytt rapporteringsförfarande i form av inrapportering via tjänster för elektronisk filöverföring samt införande av en filspecifikation i föreskrifterna Det ska enligt förslaget bara vara möjligt att leverera uppgifter via elektroniska tjänster för filöverföring. Det innebär att möjligheten att rapportera via blanketter tas bort. Denna begränsning är en förutsättning för att öka aktualiteten i registret och för att tidigarelägga publicering av statistik från registret. Enligt förslaget ska det i en bilaga till föreskrifterna finnas en filspecifikation som ersätter den blankett som i dagsläget utgör en bilaga till föreskrifterna. Genom filspecifikationen kommer beskrivningen av de uppgifter som ska lämnas in att bli tydligare och det kommer också tydligt att framgå av föreskrifterna hur uppgifterna ska lämnas. Exempelvis beskrivs hur filerna ska formateras och namnsättas. Filspecifikationen har utformats med utgångspunkt från både den blankett som finns i nu gällande lydelse av föreskrifterna och den filspecifikation som finns i Socialstyrelsens avtal med den aktör som samlar in uppgifterna på uppdrag av Socialstyrelsen. Enligt förslaget ska uppgifterna delas upp och levereras i två filer. En fil med uppgifter om insatsen och en annan fil med uppgifter om placeringen. Anledningen till detta är att en beslutad insats kan innebära flera placeringar. Om uppgifterna ska lämnas i endast en fil måste uppgifterna om insatsen anges för varje placering. Alternativet att leverera uppgifterna uppdelade på detta sätt har stämts av med ett representativt urval av kommuner (15 tillfrågades, 13 svarade) som menar att förslaget inte innebär någon utökad kostnad eller arbetsinsats. Att filspecifikationen tydligt specificerar vad som efterfrågas gör att kommunerna enklare kan skapa rutiner. Genom att inrapporteringen ska göras via elektroniska tjänster för filöverföring kommer den manuella hanteringen i samband med uttag från kommunernas verksamhetssystem för rapportering till Socialstyrelsen att minska. Avsikten är att kvaliteten på uppgifterna därmed ska öka, vilket minskar arbetsinsatsen för kvalitetsarbetet i samband med att uppgifterna samlas in. Den tidsbesparing som detta medför gynnar såväl kommunerna som Socialstyrelsen och innebär att hela processen med att inhämta och bearbeta uppgifter kan gå fortare, vilket gör det möjligt att publicera ny statistik tidigare än i dagsläget. En ny variabel – Ensamkommande barn En ny variabel föreslås som urskiljer ensamkommande barn. Det kommer därmed att bli möjligt att identifiera ensamkommande barn i registret, vilket är en variabel som ofta efterfrågas i de underlag som Socialstyrelsen levererar. 102 3(7) SOCIALSTYRELSEN 2015-07-09 Dnr 4.1.1-806/2015 Stadsdelsnämnd Förutom kommun ska, i förkommande fall, den stadsdelsnämnd eller motsvarande som fattat beslut om insatsen anges. Uppgiften behövs för att Socialstyrelsen ska kunna begära kompletterande information från korrekt stadsdel. Samordningsnummer och tillfälligt id-nummer Samordningsnummer ska anges när barnet saknar personnummer. Om även samordningsnummer saknas ska ett tillfälligt id-nummer anges. Det tillfälliga idnumret ska skapas av kommunen och bestå av födelsedatum följt av T och tre slumpmässigt valda siffror (ÅÅÅÅDDTNNN). Om samordningsnummer respektive tillfälligt id-nummer används blir det möjligt att få sammanhållen information kring den enskilda individens placeringar inom respektive kommun när personnummer och/eller samordningsnummer saknas. Uppgiftsskyldigheten avseende insatser för barn och unga regleras i en separat författning Uppgiftsskyldigheten avseende insatser för barn och unga flyttas från SOSFS 2011:13, där uppgiftsskyldigheten till tre olika register regleras, till en separat författning. Det blir därmed tydligare vilka uppgifter som ska rapporteras in till registret Insatser för barn och unga och risken minskar för förväxling med de bestämmelser som avser uppgiftsskyldigheten till andra register. I samband med att en ny författning om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om insatser för barn och unga beslutas kommer SOSFS 2011:13 att upphävas. Föreskrifterna om att lämna uppgifter om ekonomiskt bistånd revideras för närvarande och planeras att utgöra en separat författning. Även föreskrifterna om uppgifter om insatser till äldre personer och personer med funktionshinder kommer då att, utan några ändringar i sak görs, flyttas över till en separat författning. Undantagsbestämmelse En bestämmelse införs som gör det möjligt för Socialstyrelsen att, om det finns särskilda skäl, medge undantag från bestämmelserna i föreskrifterna. Delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) Utredningen om tvångsvård för barn och unga har i SOU 2014:3 bl.a. lämnat förslag som rör författningsregleringen av olika placeringsalternativ för barn och ungas boende, vård och fostran enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård och unga. De placeringsformer som anges i Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter ska, enligt det författningsförslag som utredningen har lämnat, omfattas av den uppgiftsskyldighet som följer av förordningen om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. Den fortsatta beredningen av utredningens förslag kan dock komma att påverka utformningen av Socialstyrelsens föreskrifter såvitt avser placeringsformerna. 103 4(7) SOCIALSTYRELSEN 2015-07-09 Dnr 4.1.1-806/2015 Alternativa lösningar och effekterna om föreskrifterna inte kommer till stånd Socialstyrelsen gör bedömningen att det inte finns andra alternativ än bindande föreskrifter som ger en tillräckligt god kvalitet på statistiken. Inrapportering på frivillig grund riskerar att inte bli heltäckande och likriktad. Alternativet till att föreskrifterna inte ändras är att nuvarande reglering fortsätter att gälla. Effekterna av att inte genomföra de föreslagna ändringarna skulle bli att den kvalitetshöjning av statistiken och den effektivisering av processen som avses uteblir. Vilka som berörs av regleringen Socialnämnderna i kommunerna berörs direkt av de nya föreskrifterna, eftersom det är socialnämnderna som är skyldiga att rapportera in statistiska uppgifter om insatser för barn och unga till Socialstyrelsen. Även enskilda berörs eftersom ytterligare uppgifter om dem kommer att finnas i Socialstyrelsens nationella register. Leverantörer, som tillhandahåller kommunernas IT-system, berörs indirekt då de kommer att behöva anpassa systemen för att hantera föreslagna ändringar. Bemyndiganden Socialstyrelsen får enligt 4 § förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter, efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, meddela närmare föreskrifter om uppgiftslämnandet enligt förordningen. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Socialstyrelsen har strävat efter att utforma förslaget så att kommunens arbetsinsatser och kostnader ska hållas så låga som möjligt. Uppgiftsskyldigheten i förslaget omfattar inga uppgifter som myndigheten kan hämta från andra register. I oktober 2014 skickade Socialstyrelsen ut en förfrågan till ett representativt urval av kommuner (av olika storlek och på olika platser i landet) och bad om en uppskattning av de kostnader och de arbetsinsatser som de föreslagna ändringarna av föreskrifterna skulle innebära. Det var totalt 15 kommuner som kontaktades, varav 13 besvarade förfrågan. Majoriteten uppgav att ändringarna inte skulle innebära några ökade kostnader eftersom systemändringar avseende nationella krav i lagstiftningen med tillhörande statistikkrav ingår i leverantörsavtalet. En kommun uppskattade kostnaden till 150 000 kronor. Resterande kommuner angav inte någon kostnad. Kostnaderna kan givetvis variera på grund av exempelvis olika förutsättningar för att rapportera in statistik där kommunens storlek samt existerande datasystem eller brist på existerande datasystem kan vara bakomliggande faktorer. 104 5(7) SOCIALSTYRELSEN 2015-07-09 Dnr 4.1.1-806/2015 Socialstyrelsen kommer att ge stöd och information till kommunerna kring inrapporteringen. De flesta kommunerna menade vidare att ändringarna inte innebär någon ökad tidsåtgång eller ökat behov av administrativa resurser. Två kommuner anser att det möjligen kan behövas vissa utbildningsinsatser inledningsvis för de som ska sköta inrapporteringen. Kommunerna fick även ge synpunkter på om de ville att filspecifikationen skulle vara uppdelad i en eller flera filer. Endast en kommun föredrog det första alternativet, för övriga spelade det ingen roll. Sammanfattningsvis framgår av kommunernas svar att de anser att de föreslagna ändringarna av förskrifterna inte kommer att påverka dem i någon större utsträckning, varken kostnads- eller tidsmässigt. Några alternativa regleringsalternativ har inte tagits fram. Det alternativ till regleringen som finns är att föreskrifterna behåller sin nuvarande utformning. Bedömning av om reglering överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Inga av de föreslagna ändringarna rör de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Enligt de systemleverantörer som tillhandahåller IT-system till kommunerna är det möjligt att anpassa datasystemen om de senast fyra månader i förväg får utförlig information om i vilken form inrapportering ska ske samt vilka uppgifter som efterfrågas. Socialstyrelsen har särskilt beaktat att förutsättningarna för att kunna genomföra de ändringar som föreslås varierar mellan kommunerna. För att säkerställa att alla kommuner får möjlighet att i tid genomföra de anpassningar som krävs avser Socialstyrelsen att fatta beslut om föreskrifterna i god tid innan den första inrapporteringen ska ske. Enligt förslaget ska föreskrifterna träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången för de uppgifter som ska rapporteras senast den 1 februari 2018, avseende år 2017. Socialstyrelsen arbetar med att utforma nya instruktioner samt uppdatera befintliga dokument gällande registrering av reviderade uppgifter. Dokumentationen kommer att finnas tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Socialstyrelsen kommer även att vara behjälplig genom att besvara kommunens frågor via telefon eller e-post. Vidare planeras ett par regionala konferenser när föreskrifterna är beslutade för att nå ut med information om den beslutade författningen. 105 6(7) SOCIALSTYRELSEN 2015-07-09 Dnr 4.1.1-806/2015 Effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförhållanden eller villkor i övrigt Endast kommunerna omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt föreskrifterna. Föreskrifterna medför därmed inte några sådana effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförhållanden eller villkor i övrigt som avses i 7 § förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Överväganden enligt 14 kap. 3 § regeringsformen En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör enligt 14 kap. 3 § regeringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip vad gäller inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. Syftet med statistiken om insatser för barn och unga är att ge allmänhet och samhällsaktörer aktuell information om förhållanden och utvecklingen inom omsorgen så att en saklig debatt kan föras och väl underbyggda beslut fattas. Uppgifterna möjliggör även uppföljning, forskning och analyser samt att följa utvecklingen över tid. Förslaget till ändrade föreskrifter innebär att den statistik som Socialstyrelsen tar fram kommer att vara mer aktuell samt hålla högre kvalitet. Det kommer också att bli möjligt att i registret identifiera placeringar av ensamkommande barn samt barn och unga som saknar personnummer eller samordningsnummer. Dessa förbättringar kommer att vara till nytta för såväl allmänhet som samhällsaktörer. Vidare kommer den tid som behövs för rapporteringen att minska. Kravet på att lämna statistiska uppgifter följer av förordningen om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter. Socialstyrelsens föreskrifter detaljerar vilka uppgifter som ska lämnas och hur. Den inskränkning av den kommunala självstyrelsen som detta innebär bedöms inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med ändringen av föreskrifterna. Kostnader för kommuner och landsting Enligt Socialstyrelsens utredning innebär förslaget mycket begränsade kostnader för kommunerna (se ovan under rubriken Kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen). Samråd Socialstyrelsen har haft samråd med SKL enligt 4 § förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. Kontaktpersoner Cajsa Anufrijeff Röhr Tel: 075-247 37 39 [email protected] Charlotte Gilén (juridiska frågor) Tel: 075- 247 34 79 [email protected] 106 7(7) 1 Uppgifter om insatser för barn och unga enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Instruktioner Uppgifterna ska lämnas i enlighet med vad som framgår av tabellerna nedan. Uppgifterna ska lämnas i 2 separata textfiler. Varje fil ska namnges i enlighet med vad som anges efter ”Filnamn” ovanför respektive tabell nedan. I filnamnet ska den läns- och kommunkod (LLKK) samt det år (ÅÅÅÅ) anges som uppgifterna avser. Uppgifterna ska skiljas åt med semikolon (;). Om en uppgift saknas, ska utrymmet för uppgiften lämnas tomt. En rad får inte avslutas med semikolon, utom när sista uppgiften i raden saknas. När ett tillfälligt id-nummer har skapats för barnet/den unge ska det användas vid varje inrapportering tills barnet/den unge har flyttat till en annan kommun eller fått ett personnummer eller ett samordningsnummer. Uppgifter om insatsen Filnamn: BU_INSATS_LLKK_ÅÅÅÅ.txt Nr Uppgifter Antal tecken 4 1 Ansvarig kommun 2 Stadsdelsnämnd/ motsvarande 30 3 Barnets/den unges personnummer 12 4 Tillfälligt id-nummer 12 5 Barnets/den unges kön 1 Format Beskrivning LLKK Den kommun där beslut om insatsen fattats. Ska registreras enligt Statistiska centralbyråns förteckning över läns- och kommunkoder. Den stadsdelsnämnd eller motsvarande som fattat beslut om insatsen. Om sådan indelning inte finns, ska utrymmet för uppgiften lämnas tomt. ÅÅÅÅMMDDNNNN Om personnummer inte finns, ska samordningsnummer anges. Om personnummer eller samordningsnummer inte finns, ska utrymmet för uppgiften lämnas tomt. ÅÅÅÅMMDDTNNN Om personnummer eller samordningsnummer inte finns, ska ett tillfälligt id-nummer anges. Det ska skapas av kommunen och bestå av födelsedatum följt av T och 3 slumpmässigt utvalda siffror. 1 = pojke 2 = flicka 107 2 Nr Uppgifter 6 Ensamkommande barn Antal tecken 1 Format Beskrivning 0 = ej ensamkommande barn 1 = ensamkommande barn Med ensamkommande barn avses barn och unga som vid ankomsten till Sverige från ett annat land var under 18 år och skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe och detta fortfarande gällde när barnet första gången placerades enligt SoL eller LVU. 7 Datum för beslut om insatsen 8 8 Form av insats 2 9 Grund för omedelbart omhändertagande eller vård enligt LVU 1 10 Vårdnadshavare när beslut om insatsen fattades 1 11 Vårdnadshavare när insatsen avslutades/ upphörde ÅÅÅÅMMDD Datum för beslut om placering enligt 4 kap. 1 § SoL av person yngre än 21 år, dom om vård enligt 2 eller 3 § LVU, eller beslut om omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU. 02 = placering enligt 4 kap.1 § SoL 05 = omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU 26 = vård enligt 2 eller 3 § LVU 0 = ej LVU 2 = brister i hemmiljön (2 § LVU) 3 = den unges beteende (3 § LVU) 4 = både brister i hemmiljön och den unges beteende (2 och 3 §§ LVU) 1 = båda föräldrarna 2 = endast modern 3 = endast fadern 4 = särskilt förordnad vårdnadshavare 5 = annan 6 = ej aktuellt – den unge är myndig Med förälder, mor och far avses biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. 1 = båda föräldrarna 2 = endast modern 3 = endast fadern 4 = särskilt förordnad vårdnadshavare 5 = annan 6 = ej aktuellt – den unge är myndig 1 Med förälder, mor och far avses biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. 12 Datum då insatsen avslutades/upphörde 8 ÅÅÅÅMMDD 108 3 Nr Uppgifter 13 Barnets/den unges situation efter att insatsen avslutades/upphörde Antal tecken 1-2 Format Beskrivning 1 = bor hos modern 2 = bor hos fadern 3 = bor hos båda föräldrarna 4 = bor i eget boende 5 = placering enligt 4 kap. 1 § SoL (barn under 18 år) 6 = placering enligt LVU 7 = kvar i det som tidigare var familjehem med vårdnaden överflyttad till familjehemsförälder 8 = kvar i det som tidigare var familjehem och adopterad av familjehemsförälder 9 = placering enligt 4 kap. 1 § SoL – nytt beslut p.g.a. att den unge fyllt 18 år 10 = annan Med förälder, mor och far avses biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Uppgifter om placeringen Filnamn: BU_PLACERING_LLKK_ÅÅÅÅ.txt Nr Uppgifter Antal tecken 4 Format Beskrivning 1 Ansvarig kommun 2 Barnets/den unges personnummer 12 3 Tillfälligt id-nummer 12 4 Datum för beslut om insatsen 8 ÅÅÅÅMMDD 5 Kommun som barnet/den unge är placerad i 4 LLKK LLKK Den kommun där beslut om insatsen fattats. Ska registreras enligt Statistiska centralbyråns förteckning över läns- och kommunkoder. ÅÅÅÅMMDDNNNN Om personnummer inte finns, ska samordningsnummer anges. Om personnummer eller samordningsnummer inte finns, ska utrymmet för uppgiften lämnas tomt. ÅÅÅÅMMDDTNNN Om personnummer eller samordningsnummer inte finns, ska det tillfälliga id-nummer anges som har skapats för barnet/den unge. 109 Datum för beslut om placering enligt 4 kap. 1 § SoL av person yngre än 21 år, dom om vård enligt 2 eller 3 § LVU, eller beslut om omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU. Ska registreras enligt Statistiska centralbyråns förteckning över läns- och kommunkoder. 4 6 7 8 Datum då placeringen påbörjades Placeringsform 8 Datum då placeringen avslutades/upphörde 8 ÅÅÅÅMMDD 1 A = familjehem inkl. konsulentstödda familjehem men exkl. nätverkshem B = nätverkshem, dvs. familjehemsplacering hos anhörig eller annan närstående C = jourhem D = hem för vård eller boende (HVB) som drivs av en kommun, ett landsting eller en region E = hem för vård eller boende (HVB) som drivs av fysiska personer, bolag, föreningar, samfälligheter eller stiftelser F = särskilt ungdomshem enligt 12 § LVU G = eget hem H = annan ÅÅÅÅMMDD 110 1(2) HSLF-FS 20XX:XX (XX) Utkom från trycket den XXXXXXXX Socialstyrelsens föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om insatser för barn och unga; beslutade den XXXXXXX. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 § förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. Föreskrifterna är utarbetade efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Ledningssystem 1 § Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. Uppgiftsskyldighet 2 § Varje socialnämnd ska lämna uppgifter om barn och unga som under föregående kalenderår 1. har varit föremål för nämndens åtgärder i form av vistelse i familjehem och i hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (2001:453), eller 2. har varit föremål för åtgärder enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. 3 § Uppgifterna ska lämnas i enlighet med vad som framgår av bilagan. 4 § Uppgifterna ska lämnas senast den 1 februari varje år och avse förhållanden under närmast föregående kalenderår. 5 § Uppgifterna ska lämnas till Socialstyrelsen genom myndighetens elektroniska tjänster för filöverföring eller på motsvarande sätt till den som på uppdrag av Socialstyrelsen ansvarar för att samla in uppgifterna. Undantagsbestämmelse 6 § Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. __________ 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2017. 111 2(2) 2. För statistiska uppgifter som avser tid före den 1 januari 2017 gäller dock fortfarande Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:13) om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter. Socialstyrelsen XX xx 112 2015-07-09 Dnr 4.1.1-15442/2015 Sändlista 1. Datainspektionen 2. Karolinska institutet, Institutionen för medicin 3. Migrationsverket 4. Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan 5. Avesta kommun 6. Bräcke kommun 7. Eslövs kommun 8. Halmstads kommun 9. Faluns kommun 10. Göteborgs kommun 11. Härjedalens kommun 12. Höörs kommun 13. Kalix kommun 14. Lilla Edets kommun 15. Ljusnarsbergs kommun 16. Luleå kommun 17. Malmö kommun 18. Mjölby kommun 19. Nyköpings kommun 20. Sollentuna kommun 21. Sotenäs kommun 22. Stockholms kommun 23. Vadstena kommun 24. Uddevalla kommun 25. Österåkers kommun 26. SmåKom 27. Sveriges Kommuner och Landsting SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 [email protected] www.socialstyrelsen.se 113 1(1) LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 71 Yttrande över revisionsrapport "Granskning av fallförebyggande arbete" Ärendenr 2015/276-73 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att godkänna socialförvaltningens yttrande och överlämna den till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet KPMG har på uppdrag av Kommunrevisionen genomfört en granskning av det fallförebyggande arbetet inom äldreomsorgen. Granskningen har omfattat vård och omsorgsboende. Syftet med granskningen har varit att bedöma om Luleå kommun bedriver ett ändamålsenligt förebyggande arbete mot fallolyckor. Kommunens övergripande vision för det olycksförebyggande arbetet är ”Luleå kommun ska vara en säker kommun som aktivt arbetar för att minska olyckor och skador”. Under perioden 2013 -2016 har verksamheten riktats mot ett antal prioriterade områden, där ett riskområde är fallolyckor. Frågeställningar som granskats: Efterlevs handlingsprogrammets mål och intentioner i praktiken? Följs efterlevnaden av handlingsprogrammet upp? Finns rutiner och riktlinjer för fallförebyggande arbete? Ansvar, befogenheter och resurser avseende fallförebyggande arbete? På vilket sätt mäts effekter av det förebyggande arbetet? Antal Lex Maria anmälningar på grund av fallolyckor? Antal boende per personal och avd, dagtid respektive nattetid? Övergripande svar: KPMG:s bedömning är att Luleå kommun bedriver ett ändamålsenligt förebyggande arbete mot fallolyckor. Några förbättringsområden noteras. KPMG:s kommentarer: Det finns ett omfattande och väl dokumenterat arbete i och med handlingsprogrammet för olycksförebyggande verksamhet. Det finns en Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 114 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 71 forts. koppling till de kommungemensamma övergripande styrdokumenten såsom visioner, riktningar och program. I rapporten lyfts följande utvecklingsområden fram: 1. 2. Ett tydliggörande och ett omtag kring fallombudens uppdrag dels genom regelbundna fallombudsträffar och dels genom tydliggörande av roller och fördelning av arbetsuppgifter mellan team och fallombud. En fördjupad analys och mätning av effekter av fallpreventivt arbete är önskvärt. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att godkänna socialförvaltningens yttrande och överlämna den till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet KPMG har på uppdrag av Kommunrevisionen genomfört en granskning av det fallförebyggande arbetet i kommunen. För att uppnå detta bör de olika orsakerna till fallolyckor vara kända. Finns kunskap kan också åtgärder vidtas. Om man jämför antalet fall och frakturer med hela riket så ligger Luleå kommun bra till. Nedan följer kommentarer av de viktigaste punkterna och synpunkter på detta. Styrande dokument KPMG:s kommentarer: Vår bedömning är att det finns en koppling mellan det övergripande arbetet i handlingsplanen och socialnämndens arbete. Detta framgår av patientsäkerhetsplanen. Dock finns svårigheter att följa och se sambandet i verksamhetsplan och äldrestrategi. Socialförvaltningens svar: Under 2014 har samtliga dokument uppdaterats och de fallpreventiva rutinerna har implementerats inom korttidsboenden och inom verksamhet stöd & omsorg. Tanken är att skriva en övergripande handlingsplan för det fallpreventiva arbetet inom socialtjänsten och då tydligare koppla detta mot mål i styrdokument. I patientsäkerhetsplanen finns redovisning av föregående års arbete men ej en koppling till Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 115 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 71 forts. kommande mål. Fortsättningsvis kommer en regelbunden uppföljning att göras för att följa effekter av det förebyggande arbetet. Dokumenterade rutiner KPMG:s kommentarer: Vår uppfattning är att det finns tydliga och bra arbetsrutiner som är kända i organisationen. De dokumenterade rutinerna och olika checklistor och blanketter är uppdaterade och ansvarig finns för det. Socialförvaltningens svar: Det är mycket tillfredsställande att få denna återkoppling på detta omfattande redigeringsarbete som är gjort i en tvärprofessionell arbetsgrupp. Arbetsgruppen känner själv att det finns en hög tilltro till denna rutin och arbetssätt ute i verksamheterna. Detta arbete kräver dock som revisorn påpekar att arbetet uppdateras och att fallombuden/teamen regelbundet får ny information och kunskapspåfyllnad för att inte tappa effekt. Socialförvaltningen föreslår följande utvecklingsåtgärder med anledning av revisionsrapportens rekommendationer: Tydliggöra rollfördelning mellan fallombud och team, punkt 1 KPMG:s kommentarer: Vid intervjuer har framkommit åsikter om att fallombuden inte träffas med önskad regelbundenhet. Här kan finnas anledning för ansvariga att se över och tydliggöra hur ofta som fallombudsträffar ska genomföras. Det kan finnas anledning att ”ta nya tag” kring fallombuden och dess uppdrag. Team kring den enskilde finns och det bedöms vara ett fungerande arbetssätt med team. Teamen arbetar även preventivt med fall liksom fallombuden. Risken finns att det finns en otydlighet i fallombudens uppdrag kontra teamens. Socialförvaltningens svar: Under 2014 utfördes fallombudsträffar för samtliga fallombud inkl. korttidsboenden och specifika träffar inom verksamhet Stöd & Omsorg. Det har vid dessa träffar inte framkommit några synpunkter om att fallombuden upplever att det finns otydligheter i rutinen. Planeringen är att fortsättningsvis erbjuda fallombudsträffar vartannat år för samtliga ombud. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 116 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 71 forts. Däremot har vi konstaterat att det behövs ytterligare information och kunskapspåfyllnad när det gäller HSL-personalens medverkan i både teamarbetet och avvikelsehanteringen. Detta planeras nu inför kommande år. Uppföljning av fallpreventivt arbete, punkt 2 KPMG:s kommentarer: Handlingsplanen följs upp årligen. Vi noterar att uppföljningen avseende fallolyckor ser likadan ut de år vi tittat på den. Fallolyckor redovisas och följs upp i patientsäkerhetsberättelsen som utgör en bilaga till verksamhetsberättelsen. Det är också uppgifter ur patientsäkerhetsberättelsen som redovisas till uppföljningen av handlingsplanen. Effekter av det förebyggande arbetet mäts ej idag. Socialförvaltningens svar: Under hösten 2014 kommer en djupare analys av fallolyckor inom vård & omsorgsboenden att redovisas av MAR. Detta arbete är påbörjat och bygger på statistiken som kan hämtas från avvikelsesystemet. Utifrån dessa fakta planerar MAR att föreslå några markörer som vi kan använda som utgångspunkt för att ta fram effektmål för fallpreventionsarbetet. Fallförebyggande åtgärder ger, om det utformas rätt, effekt i relation till mänskligt lidande och samhällsekonomiska kostnader. Om man sätter in åtgärder för att förhindra fall även i ordinärt boende kan man med säkerhet skjuta upp kommande behov av hälso-och sjukvård samt socialtjänst och stödja kvarboende. Under våren 2015 har en tvärprofessionell arbetsgrupp utarbetat rutiner och ansvarsfördelning för fallprevention för hemsjukvårdens patienter i ordinärt boende. Det gäller dels rådgivning från stödperson i hemtjänsten, screening i form av senior alert bedömning från sjuksköterskor samt fallförebyggande åtgärder från rehabiliteringspersonalen. Och dels gäller det avvikelsehantering av allvarligare fall och fallskador inom hemsjukvården. Detta har ännu inte införts. För att utvärdera detta arbete behöver vi ha ett tydligt mål vad som ska uppnås med åtgärderna. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 117 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 71 forts. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Granskning av fallförebyggande arbete – granskningsrapport KPMG Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen, KPMG Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 118 Kommunledningsförvaltningen 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 72 Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete 2015 Ärendenr 2015/356-02 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att fastställa redovisning av systematiskt arbetsmiljöarbete 2015 enligt bilaga. Sammanfattning av ärendet Sjuktalen har fortsatt att försämras 2014. Detta är en tydlig samhällstrend som återfinns inom alla samhällssektorer. Socialförvaltningen ligger över riksgenomsnittet avseende sjuktalen. Sjukfrånvaron ökade bland kvinnor och i alla ålderskategorier 2015 i jämförelse med samma period 2014. Sjukfrånvaron ökade marginellt för män under samma period. Under våren har nytillkomna chefer genomgått utbildningen ”Den hälsosamma arbetsplatsen”. Övriga chefer har genomgått ovanstående utbildning under 2014. Antalet tillbudsrapporter har minskat första halvåret 2015 jämfört med samma period 2014. Vi ser en liten ökning av skador med frånvaro. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden fastställer redovisning av systematiskt arbetsmiljöarbete 2015 enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Socialförvaltningen har i uppdrag att redovisa två gånger per år hur arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet fortlöper. Uppföljningen sker i form av att underliggande statistik för perioden redovisas. Analys och insatser redovisas också. Sammanträdet Ordförande hänskjuter föredragningen av ärendet till socialnämnden 2015-09-24. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Statistik presentation Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 134 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 72 forts. Beslutet skickas till Verksamhetschefer och enhetschefer Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 135 Kommunledningsförvaltningen Uppföljning SAM Socialnämnd 2015-09 136 Socialförvaltningen Frisknärvaro 137 Luleå kommun Frisknärvaro 138 Socialförvaltningen Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 139 Luleå kommun Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 140 Exempel på aktiviteter för att minska sjukfrånvaro och främja hälsa • Prata med medarbetare vad gäller ex. trivsel, hantera belastning i arbetet (mängd) samt ev. stöd att sortera, prioritera i arbetet. • Vid varje APT , gå ”rundan” om hur man har det. 141 • Planeringsdag för medarbetare ”hälsodag” • Samarbetsövningar samt övningar för att stärka glädjen i att arbeta tillsammans • Fokuserar på det som skapar glädje i vardagen och förtydliga fritidsaktiviteter för brukarna 142 • Förutom APT ha träffar separerade och kontinuerliga med arbetsgrupper. • Kunna ventilera, kollegialt handleda och allmänt för att hålla ihop gruppen/grupperna. • På sikt sänka sjuktalen, det ska vara kul att komma till jobbet, alla ska känna sig delaktiga 143 • Närvaro av chef: ofta arbetsplatsbesök både planerat och oplanerat, • Ofta kontakt via telefon/sms samt mail • Alla ska bli sedda och uppmärksammade i sitt dagliga arbete • Kontakt med brukare 144 • Askultera i varandras verksamheter för att kunna täcka upp för varandra vid frånvaro, ex sjuk, vilket skapar både trygghet och stimulans • När någon är sjuk alltid ringa första dagen och kontakt via SMS. När man är sjuk så är man sjuk och det ska man inte ha dåligt samvete för • Samtal/SMS under sjukfrånvaro 145 • Uppmuntran och peppning till friskvårdsaktiviteter och föreläsningar • Träffas och ses i andra former ex bowling, träff hemma hos, gå ut och äta 146 • Föreläsning om gruppdynamik, det ger en del tankeställare. • Vid APT ta upp ”Goda exempel”, där medarbetare berättar om sådant som fungerat bra på arbetsplatsen 147 • På Apt stående punkt med arbetsmiljö och hälsa • Ta upp är efter behov t ex samarbete, klimat i arbetslaget, samarbete kring vikariefrågor • Avsluta Apt med reflektion. 148 • ”Rätt” antal anställningar för att minska sjukfrånvaro, övertid och fyllnadstid • Uppföljning rehabiliteringar med stöd av personalkonsult • I chefsgrupp ha arbetsmiljö som en stående punkt på dagordningen. 149 • Aktiviteter utanför arbetstiden. • Planeringsdagar med nyttigt innehåll och även bara trevligheter. • Alla ska känna till varandras ansvarsområden, öka känslan av gemenskap. 150 • Reflektionstid i grupp, vad har gått bra och vad kunde man ha gjort annorlunda. • Samarbete mellan vht/avd. Vem är vi till för? Gör vi rätt? Är målet med verksamheten tydligt? • Hög närvaro av chef, alla ska vara sedda och hörda 151 • Struktur och dokumentation vid upprepad korttidssjukfrånvaro • • • • • • Frånvarotillfällen, när, hur länge Upplevt hälsotillstånd Orsak till korttidsfrånvaro Mål för ökad närvaro Handlingsplan Stödsamtal – Kommunhälsan 152 • Rehabiliteringsutredning • • • • • • Orsak till utredning Orsak till arbetsoförmåga Arbetsförhållanden Anpassnings och rehabiliteringsåtgärder Uppföljning Förebyggande åtgärder 153 Tillbud och skador 2014 tom. aug 166 tillbud 84 nollskador 26 skador 154 Tillbud och skador 2015 tom. aug 118 tillbud (166) 95 nollskador (84) 29 skador (26) 155 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 73 Uppföljning av personalstrategi Ärendenr 2015/370-02 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att fastställa uppföljning av personalstrategin enligt bilaga. Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningens nuvarande personalstrategi 2014 – 2016 beskriver aktuella och framtida utmaningar och åtgärder inom jämställdhet, chefers förutsättningar, förutsättningar för hälsosamma arbetsplatser, kompetens och lön och förmåner. Strategin sammanfattas i en tidssatt handlingsplan där ansvarig funktion i arbetsorganisation anges. Aktiviteter för minskad personalrörlighet, halvering av timanställda, framtagande av nya befattningar och nya kompetenskrav på befintliga befattningar pågår. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden fastställer uppföljning av personalstrategin enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Socialförvaltningen arbetar för att utveckla personalpolitiken med utgångspunkt från Luleå kommuns HR-strategi. Vart tredje år upprättas en förvaltningsintern plan för viktiga områden. Sammanträdet Ordförande hänskjuter föredragningen till socialnämndens sammanträde 2015-09-24. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att socialnämnden bifaller förslaget. Beslutsunderlag Statistik presentation Beslutet skickas till Verksamhetschefer och enhetschefer Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 156 Kommunledningsförvaltningen Uppföljning personalstrategi Socialnämnd september 2015 157 Verka för ändrad resursfördelningsmodell Jämställdhet • Pilotundersökning hemtjänst mobila stödteamet analys och åtgärderplaner • Ingår i nämndens styrkort 2016 • Utbildningssatsning ska planeras med övriga förvaltningar 158 Chefers förutsättningar Minska antalet underställda 159 Chefers förutsättningar Minskad rörlighet chefer och medarbetare 160 Arbetsplatsnära arbetsmiljöarbete Hälsosamma arbetsplatser 161 Individuella hälsoplaner Hälsosamma arbetsplatser Riktlinje: • Vid behov upprättas en individuell hälsoplan för den enskilde medarbetaren • Medarbetaren får en bild av sin livsstil utifrån ett hälsoperspektiv samt vägledning till eget ansvarstagande. • Målet är att medarbetaren ska stimuleras att fortsätta på fritiden 162 Hälsosamma arbetsplatser Halvera timanställda 163 Kompetens Framtagande av nya befattningar • Stödassistent och Stödpedagog • Inventering Införande pågår • Beräknas klart Q1 2016 • Inom Vård och Omsorg ses nya befattningar och anvarsområden för baspersonal över. • Delegering för USK kan förändras. 164 Kompetens Nya kompetenskrav på befintliga befattningar • Stödassistent (SOSFS 2014:2) 1400 gymnasiepoäng (gyp) inklusive svenska och samhällskunskap motsvarande 150 (gyp). 1250 gyp behövs i karaktärsämnen. • Undersköterska vård och omsorgscollege • För diplom krävs 1500 till 1550 gyp. Gymnasiearbete har tillkommit (100 gyp) + svenska och samhällskunskap 165 Kompetens Individuella utvecklingsplaner • Alla ska ha medarbetarsamtal. • Uppföljning av föregående plan + ny plan • Aktivt tydliggörande inom Stöd och omsorg i och med kompetensinventering för alla handledare och rehab.ass. Ambitionen är att fortsätta kartlägga all baspersonal 166 Kompetens Utvärdera det organisatoriska lärandet • Bli bättre på att ställa den enkla frågan ”hur har dina studier gått – vilken kunskap har du fått till dig som vi kan lära oss av?” • Handledare för elever i APL • Medarbetare som ”lånas ut” till skolan som föresläsare • Bokcirklar och diskussioner 167 Utvärdera det organisatoriska lärandet Kompetens Ambition 1: • Att någon student ”nappar” på förslag att utvärdera organisationens lärande. • Chefers perspektiv. Ambition 2: • Internt utvecklingsarbete – workshops etc för att belysa hur en lärande organisation överlever. En individ lär så länge den lever – en organisation lever så länge den lär 168 Lön utifrån kompetens Lön och förmåner Alla chefer har medverkat i soc. intern utbildning om löneprocessen. Fokus på förståelse för individuell kompetensutvecklingsplan i relation till lön. 169 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 74 Statistikrapport till fullmäktige avseende gynnande beslut enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen 2:a kvartalet 2015 som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut Ärendenr 2015/324-70 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att med godkännande överlämna redovisad statistikrapport till Kommunfullmäktige avseende ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen 2:a kvartalet 2015. Sammanfattning av ärendet Socialtjänstlagen 16 kap 6 § h föreskriver att socialnämnden ska redovisa till fullmäktige en gång per kvartal gynnande beslut som nämnden inte har verkställt inom tre månader från beslutsdagen, samt gynnande beslut som avbrutits och som inte verkställts på nytt inom nämnda period. Rapporteringen ska även visa könsfördelningen i berörda ärenden d.v.s. hur stor del av de ej verkställda besluten som gäller män respektive kvinnor. Socialnämndens verksamheter har följande antal ej verkställda gynnande beslut att rapportera för 2:a kvartalet 2015 fördelade på typ av insats och kön. Verksamheter inom Ej verkställda Summa ÄO = Äldreomsorg gynnande beslut total OF = Omsorg om funktions-hindrade fördelade på män enligt SoL respektive kvinnor IFO = Individ- och familjeomsorg Särskilt boende ÄO 5 9 14 Särskilt boende, OF 0 0 0 Dagverksamhet/sysselsättning ÄO 0 0 0 Kontaktperson OF 0 0 0 Dagverksamhet/sysselsättning OF 0 0 0 Kontaktperson IFO 0 1 1 Kontaktfamilj IFO 2 (barn) 0 2 Familjehem IFO 0 0 0 Summa total 7 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift 10 Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 170 Kommunledningsförvaltningen 17 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 74 forts. Socialnämnden rapporterar 17 st gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL, som inte har verkställts inom föreskriven tid, 90 dagar från det att biståndet beviljades eller avbröts. Särskilt boende ÄO (14 st) Fördröjningen av verkställighet beror på följande: att det inte funnits lediga bostäder för parboende och att det varit särskilt försvårande i de fall de enskilda har framfört speciella önskemål om område (9 st) Att den enskilde inte varit redo eller känt sig motiverad att flytta till särskilt boende och velat avvakta (5 st) IFO kontaktperson (1) Fördröjningen av verkställighet beror på att den enskilde velat avvakta med kontaktperson. Ansökan har avslutats under perioden på den enskildes begäran. IFO kontaktfamilj (2) Ärendena har inte verkställts i tid på grund av att den enskilde ej tagit emot erbjudanden. En jämförelse med de tre senast föregående kvartalsrapporterna visar följande statistiska data Verksamheter 2014-09-30 2014-12-31 2015-03-31 Särskilt boende ÄO 19 16 18 Korttidsboende ÄO 0 0 0 Särskilt boende, OF 2 2 0 Kontaktperson OF 0 0 0 Dagverksamhet/syssel0 0 0 sättning OF Kontaktperson IFO 0 0 1 Kontaktfamilj IFO 0 2 2 Familjehem IFO 0 0 0 Synq IFO 0 0 0 Anhörigbehandling 0 0 0 Summa 21 20 21 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 171 Kommunledningsförvaltningen 2015-06-30 14 0 0 0 0 1 2 0 0 0 17 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 74 forts. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att med godkännande överlämna redovisad statistikrapport till Kommunfullmäktige avseende ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen 2:a kvartalet 2015 Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Rapporteringsunderlag från verksamheterna för verkställighet av beslut enligt Socialtjänstlagen 4 kap 1 § Beslutet skickas till Kommunfullmäktig, Kommunrevisionen Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 172 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 75 Statistikrapport till fullmäktige avseende gynnande beslut enligt 9 § Lag om stöd och service (LSS) för 2:a kvartalet som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut eller avbrott Ärendenr 2015/325-731 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att med godkännande överlämna framlagda statistikrapport till Kommunfullmäktige avseende ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § LSS för 2:a kvartalet 2015. Sammanfattning av ärendet Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 28 h § (LSS) föreskriver att socialnämnden ska lämna till fullmäktige en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 9 § LSS som inte har verkställts inom tre månader, från dagen för respektive beslut, samt gynnande beslut som avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Socialnämndens verksamheter har följande antal ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § LSS att rapportera för 2:a kvartalet 2015 fördelade på typ av insats och kön. Typ av insats enligt 9 § p. 1 – 10 LSS Ej verkställda gynnande beslut fördelade på män respektive kvinnor Rådgivning eller annat personligt stöd (9.1) 0 0 Biträde av personlig assistans (9.2) 0 0 Ledsagarservice (9.3) 0 0 Biträde av kontaktperson (9.4) 2 1 Avlösarservice i hemmet (9.5) 0 0 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (9.6) 0 0 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år (9.7) 0 0 Boende i familjehem eller bostad med särskild 0 0 service för barn eller ungdomar (9.8) Bostad med särskild service för vuxna eller annan 2 3 särskild anpassad bostad för vuxna (9.9) Daglig verksamhet (9.10) 0 0 Summa total 4 4 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 173 Kommunledningsförvaltningen Summa total 0 0 0 3 0 0 0 0 5 0 8 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 75 forts. För redovisningsperioden anmäler socialnämnden 8 st gynnande beslut enligt 9 § LSS, som inte har verkställts inom föreskriven tid, 90 dagar från att biståndet beviljades eller avbröts. Biträde av kontaktperson 9.4 (3 st) Ej verkställda inom föreskriven tid på grund av den enskildes hälsotillstånd medfört att den enskilde velat avvakta med kontaktperson (1) samt i två fall har det varit svårt att rekrytera lämplig person på grund av behov på särskilda språkkunskaper hos den enskilde som har varit försvårande att hitta lämplig kontaktperson med dessa kunskaper (2). Bostad med särskild service 9.9 LSS (5 st) Ej verkställda inom föreskriven tid på grund av att det inte funnits ändamålsenliga bostäder utifrån de enskildas behov. En jämförelse med föregående redovisningsperioder visar följande statistiska data: Typ av insats enligt 9 § p. 1 – 10 LSS 2014-12-31 2015-03-31 2015-06-30 Rådgivning eller annat personligt stöd (9.1) 0 0 0 Biträde av personlig assistans (9.2) 0 1 0 Ledsagarservice (9.3) 0 0 0 Biträde av kontaktperson (9.4) 5 4 3 Avlösarservice i hemmet (9.5) 0 0 0 Kortidsvistelse utanför det egna hemmet (9.6) 0 0 0 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år (9.7) 0 0 0 Boende i familjehem eller bostad med särskild 0 0 0 service för barn eller ungdomar (9.8) Bostad med särskild service för vuxna eller 6 5 5 annan särskild anpassad bostad för vuxna (9.9) Daglig verksamhet (9.10) 0 0 Summa total 11 10 8 Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att med godkännande överlämna framlagda statistikrapport till Kommunfullmäktige avseende ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § LSS för 2:a kvartalet 2015. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 174 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 75 forts. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapporteringsunderlag från verksamheterna för verkställighet beslut av bistånd enligt 9 § LSS. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige, Kommunrevisionen Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 175 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 76 Socialnämndens sammanträdesdagar 2016 Ärendenr 2015/350-70 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att anta förslag till sammanträdesdagar 2016 enligt bilaga. Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen har utarbetat förslag till sammanträdesdagar för år 2016 enligt bilaga. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att anta förslag till sammanträdesdagar 2016 enligt bilaga. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Socialnämndens sammanträdesdagar 2016 för enskilda utskottet, allmänna utskottet och socialnämnden Beslutet skickas till Ledamöter och ersättare, verksamhetschefer och enhetschefer Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 176 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN 1 (1) Socialförvaltningen Socialnämndens sammanträdesdagar 2016 Dnr EU Enskilda utskottet Kl. 08:00, onsdagar AU Allmänna utskottet tisdag fm/onsdag em SN Socialnämnden Kl 08.30, fredagar 13 27 jan jan 12 jan (tisdag fm) 22 jan 10 24 feb feb 16 feb (tisdag fm) 26 feb 9 23 mars mars 8 mars (tisdag fm) SN AU + BUN AU ?? 18 mars 6 20 april april 13 april (onsdag em) 22 april 3 18 maj fm (tisdag) maj 3 maj (tisdag em) 20 maj 8 juni (onsdag em) 17 juni 1 juni 15 juni 20 juli 3 17 31 aug aug aug 17 aug (onsdag em) 25 + 26 aug 14 28 sept sept 6 sept (tisdag fm) 16 sept 12 26 okt okt 18 okt (tisdag fm) SN AU + BUN AU ?? 28 okt 9 23 nov nov 9 nov (onsdag em) 18 nov 7 dec 21 dec 7 dec (onsdag em) 16 177 dec Stoppdag och beredning – allmänna ärenden 2016 Stopp för inl av TIGER ärenden till AU/SN Fredagar fm AU 14 dec 2015 17 dec 2015 (torsdag fm) 12 jan (tis fm) 22 jan 25 jan 29 jan 16 feb (tis fm) 26 feb 15 feb 19 feb 8 mars (tis fm) SNAU+BUNAU ?? 18 mars 29 mars 1 april 13 april (ons em) 22 april 11 april 15 april 3 maj (tis em.) 20 maj 9 maj 13 maj 8 juni (ons em) 27 juni 30 juni 17 aug (ons em) 15 aug 19 aug 6 sept (tis fm) 3 okt 7 okt Tisdag fm/Onsdag fm 18 okt (tis fm) SN Fredagar 17 juni 25 + 26 aug 16 sept 28 okt SNAU+BUNAU ?? 17 okt 21 okt 9 nov (ons em) 18 nov 21 nov 25 nov 7 dec (ons em) 16 dec 178 Stoppdagar och beredningar - enskilda ärenden 2016 Stoppdag för inlämnade av enskilda ärenden till EU Måndag kl 13:00 EU-beredning Onsdag kl 08.15 Skeppet EU Onsdag kl 08.00 Grupprum 5 21 dec 2015 23 dec 2015 13 jan 18 jan 20 jan 27 jan 1 feb 3 feb 10 feb 15 feb 17 feb 24 feb 29 feb 14 mars 16 mars 23 mars 22 mars 30 mars 6 april 11 april 13 april 20 april 25 april 27 april 3 maj tisdag 9 maj 11 maj 18 maj 23 maj 25 maj 1 juni 3 juni 8 juni 15juni 2 mars 9 Stoppdag för Beredning enskilda inlämnade av SN-ärenden enskilda SN-ärenden Onsdag kl 08.15 Måndag kl 13.00 SN Fredag kl 08.30 18 jan 20 jan 22 jan 15 feb 17 feb 26 feb 14 mars 16 mars 18 mars 11 april 13 april 22 april 9 maj 11 maj 20 maj 3 juni 8 juni 17 juni mars 179 Stoppdag för inlämnade av enskilda ärenden till EU Måndag kl 13.00 EU-beredning Onsdag kl 08.15 Skeppet EU Onsdag kl 08.00 Grupprum 5 20 juni 22 juni 29 juni 11 juli 13 juli 20 juli 25 juli 27 juli 3 aug 8 10 aug 17 aug 24 aug 31 aug aug 22 aug 5 sept 19 sept 3 okt 7 sept 14 sept 21 sept 28 sept 5 okt 12 okt 17 okt 19 okt 26 okt 31 okt 2 nov 9 nov 14 nov 16 nov 23 okt 28 nov 30 nov 7 dec 12 dec 14 dec 21 dec Stoppdag för Beredning enskilda inlämnade av SN-ärenden enskilda SN-ärenden Onsdag kl 08.15 Måndag kl 13.00 SN Fredag kl 08.30 8 aug 10 aug 25 + 26 aug 5 sept 7 sept 16 sept 17 okt 19 okt 28 okt 14 nov 16 nov 18 nov 12 dec 14 dec 16 dec 180 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 77 Val av ersättare till allmänna utskottet och enskilda utskottet för socialnämnden Ärendenr 2015/374-70 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämndens beslutar att utse Lisbeth Larsson (C ) till ersättare för allmänna utskottet och enskilda utskottet för mandatperioden 2015-2018. Sammanfattning av ärendet Lisbeth Larsson, förtroendevald för centerpartiet mandatperioden 2015-2018, har av kommunfullmäktige valts till ordinarie ledamot för socialnämnden efter Anders Ekström (C). Anders Ekström innehade också uppdraget att vara ersättare för allmänna utskottet och enskilda utskottet enligt socialnämndens beslut 2015-01-08 § 4 fram till hans avgång maj 2015. Socialnämnden har härvidlag för handen att utse ersättare till allmänna utskottet och enskilda utskottet för mandatperioden 2015-2018 efter Anders Ekström. Sammanträdet Ordförande ställer frågan till allianspartierna och vänsterpartiet om förslag till ersättare till allmänna utskottet och enskilda utskottet för mandatperioden 2015-2018 efter Anders Ekström. Annika Sundström (V) föreslår Lisbeth Larsson (C ) till detta uppdrag och får stöd för förslaget av allianspartierna. Beslutsgång Ordförande ställer vänsterpartiets och allianspartiernas förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Allmänna utskottet beslutar således att utse Lisbeth Larsson (C ) till ersättare för allmänna utskottet och enskilda utskottet för mandatperioden 2015-2018. Beslutsunderlag Kommunfullmäktigebeslut Beslutet skickas till Socialnämndens ledamöter och ersättare Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 181 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-08-31 § 188 Val av ny ledamot i socialnämnden för centerpartiet Ärendenr 2015/673-102 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar utse Lisbeth Larsson (C) till ny ledamot i socialnämnden t.o.m. 2018-12-31. Sammanfattning av ärendet Anders Ekström (C) har avsagt sig uppdraget som ledamot i socialnämnden. Centerpartiet föreslår att – Lisbeth Larsson, Skomakargatan 4, 972 33 LULEÅ utses till ny ledamot i socialnämnden t.o.m. 2018-12-31. Sammanträdet Ordföranden ställer centerpartiets förslag under proposition och finner att fullmäktige bifaller förslaget. Beslutsunderlag Avsägelse från Anders Ekström Centerpartiets nominering Beslutet skickas till Anders Ekström Lisbeth Larsson Socialnämnden Kansliet Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 182 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 78 Yttrande över granskning av behörigheter och loggkontroller Ärendenr 2015/338-01 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår att socialnämnden beslutar att lämna förelagt yttrande rörande granskningen av behörigheter och loggkontroller till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av Luleå kommuns revisorer har KPMG genomfört en granskning av hanteringen av behörigheter och åtkomstkontroll i socialförvaltningens verksamhetssystem Treserva. Man fann brister inom loggkontroll, hur behörigheter tilldelas och förändras samt kring rutiner och dokumentation. Granskningen visar på punkter där kontrollen måste stärkas, nedan redovisas de som särskilt lyfts fram: Kontroll av händelseloggen, inte bara vid förseelse. Samt rutiner kring hur detta ska göras Inventering och framtagande av rutiner kring tilldelning, förändring samt avveckling av behörighet Styrdokumenten måste vara kända och följas i verksamheterna Socialförvaltningen påbörjade arbetet genast under våren 2015 när man fick ett utkast av granskningen. En processledare är tillsatt som leder arbetet där man har börjat ta tag i de brister som finns, samt ska utveckla och implementera detta inom alla områden inom Treserva. Starten av det arbetet presenteras mer i detalj i bildspelet ”Behörighet och loggkontroll yttrande”. Information har även getts till fackliga parter om loggkontroller. En dialog/arbetsgrupp med representant från IT-kontoret är startad, dels för att samordna de rutiner och riktlinjer som finns men även för en långsiktlig planering av informationssäkerhet. IT-kontoret kommer även hjälpa till att testa de nya rutiner som byggs upp. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar lämna yttrandet till kommunstyrelsen. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 183 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 78 forts. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet enligt framlagt bildspelspresentation. Allmänna utskottet tar del av presentationen och godkänner den men uppdrar till förvaltningen att formalisera detta till ett yttrande. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition samt allmänna utskottets förslag att formalisera bildspelet till ett yttrande och finner att allmänna utskottet bifaller förslagen. Beslutsunderlag Yttrande över Kommunrevisionens granskningsrapport avseende behörigheter och loggkontroller Bildspel – Behörigheter och loggkontroll yttrande Granskningsrapport – Behörigheter och loggkontroll Tjänsteskrivelse 2015-09-04 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen, KPMG Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 184 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Socialförvaltningen Ekonomi och infrastruktur Ida Johansson 2015-09-11 Yttrande över Kommunrevisionens granskningsrapport avseende behörigheter och loggkontroll På uppdrag av Luleå kommuns revisorer har KPMG genomfört en granskning av hanteringen av behörigheter och åtkomstkontroll i socialförvaltningens verksamhetssystem Treserva. I dagens informationssamhälle har allt mer uppgifter börjat lagras i olika datasystem. Uppgifterna i socialförvaltningens system kan vara av känslig art. Därför är det av yttersta vikt att uppgifterna förvaras säkert och att tillgången begränsas till enbart de som är utvalda av förvaltningen och att förtroendet också upphör vid avslut på anställning eller ändrade arbetsuppgifter. Förutom ovanstående är det också viktigt att uppgifterna, när de begärs fram, loggas på så sätt att den som begärt dem och tidpunkten för detta sparas. De brister som hittats i granskningen pekar bland annat på att den loggkontroll som enbart görs då man misstänker oaktsamt bruk av systemet inte är tillräcklig. Någon form av mer återkommande kontroller efter olika kriterier är att föredra. Granskningen visade också på vikten av att alla användare känner till och följer de fastlagda rutinerna, samt att efterföljande kontroller går till på ett visst sätt, vilket givetvis måste vara känt och följa ett visst arbetssätt. KMPGs granskning fann brister inom loggkontroll, hur behörigheter tilldelas och förändras samt kring rutiner och dokumentation. Granskningen visar på punkter där kontrollen måste stärkas, nedan redovisas de som särskilt lyfts fram: Kontroll av händelseloggen, inte bara vid förseelse. Samt rutiner kring hur detta ska göras Inventering och framtagande av rutiner kring tilldelning, förändring samt avveckling av behörighet Styrdokumenten måste vara kända och följas i verksamheterna Kommunrevisionen har begärt ett yttrande från Socialförvaltningen gällande ovanstående granskning. 185 1 (3) Ärendenr LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Socialförvaltningen Ekonomi och infrastruktur Ida Johansson 2015-09-11 Socialförvaltningen har med anledning av detta arbetat med frågan och vidtagit ett stort antal åtgärder. En arbetsgrupp bestående av systemförvaltarna inom Treserva samt en processledare tillsattes under våren 2015. Arbetsgruppen började med en kartläggning av arbetet. Information gavs även till fackliga parter om loggkontroller under vår/sommar. En dialog/arbetsgrupp med representant från IT-kontoret är också startad, dels för att samordna de rutiner och riktlinjer som finns men även för en långsiktig planering av informationssäkerhet. IT-kontoret kommer även hjälpa till att testa de nya rutiner som byggs upp. Målet är en mer långsiktig planering av informationssäkerhet. Programmet Treserva stödjer inte uttag av uppgifter på det sätt som efterfrågas, detta påtalades i granskningen och är känt av förvaltningen sedan tidigare. Förvaltningen kommer under september att tillsammans med ITkontoret se över den funktion som finns i Treserva för att göra loggkontroller slumpmässigt och inte händelsestyrt som tidigare. Även rutiner för dokumentation av och rutiner kring loggkontroller kommer att arbetas fram. Förvaltningen kommer aktivt arbeta för att få till en förändring av systemet. För att själv kunna göra en liknande loggkontroll som redovisas i denna rapport kommer förvaltningen försöka ta fram en enklare applikation i Qlikview (kommunövergripande modul för analyser). Personalkontoret och IT-kontoret kommer i sådana fall bli berörd för leverans av uppgifter löpande (samma uppgifter som presenteras i denna granskning). Även en kostnad till leverantören av Treserva för uttag av rådata tillkommer, detta är tyvärr begränsande för hur man bygger upp systemet kring loggkontroller. En kravspecifikation ska göras för att få fram kostnad samt dialog med personalkontoret och IT-kontoret för bästa upplägg. Eventuellt görs denna applikation kommunövergripande så andra förvaltningar kan använda samma uppbyggnad. I arbetet med behörigheter har en inventering av behörighetstilldelningen skett och helt nya rutiner kring blankett/formulär är framtagna. Blanketterna är, exempelvis, underskrivna av chef utifrån delegation och datumstyrda. Testrollerna är stängda och en genomgång av vilka som har dubbla roller har gjorts. Gallring av behörigheter har skett löpande men en gallringsplan håller på att tas fram. En e-tjänst för att beställa behörigheter och ett ändrat arbetssätt med inloggning är fortsatta utvecklingsarbeten. En genomgång av dokument, både internt och kommunövergripande har startat. Arbetet sker i samråd med IT-kontoret för att harmoniseras. 186 2 (3) Ärendenr LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Socialförvaltningen Ekonomi och infrastruktur Ida Johansson 2015-09-11 Loggkontroll, behörighet och informationssäkerhet har socialnämnden lyft som förslag till internkontrollplanen och kommer att finnas med i internkontrollplanen för 2016. En riskanalys kommer göras tillsammans med IT-kontoret och den kommer att påverka vilken utveckling som fortsättningsvis planeras. En plan för hur styrdokumenten blir kända och följs ute i verksamheterna är av största vikt. Socialförvaltningen får inte ta del av informationen på detaljnivå/personnivå i denna granskning och kan därför inte svara på detaljfrågor som ställs i rapporten. Med ovanstående åtgärder vidtagna och slutligt genomförda vill socialförvaltningen hävda att man tagit till sig kommunrevisorernas kritik samt också vidtagit erforderliga åtgärder för att framledes klara eventuella nya granskningar på området. Ida Johansson Ekonomichef 187 3 (3) Ärendenr Yttrande Revisionsrapport från KPMG – Behörighet och loggkontroll Socialförvaltningen Ida Johansson Ekonomichef 188 Funna brister • Loggkontroller • Hur behörighet tilldelas och förändras • Rutiner och dokumentation 189 Arbetsgång 1. Startade genast 2. Arbetsgrupp, processledare tillsatt 3. Dialog/ arbetsgrupp även med ITkontoret 4. Facklig information har getts En långsiktlig planering av informationssäkerhet 190 Loggkontroller Programmet stödjer inte uttag på det sätt som efterfrågas, men vi ska: 1. 2. 3. 4. Till att börja med, använda den funktion som finns i Treserva för att göra loggkontroller slumpmässigt och inte händelsestyrt som tidigare Se över våra rutiner på dokumentation av och rutiner kring loggkontroller Medverka på CGI:s användarträffar och försöka få till en förändring av systemet Försöka ta fram en enklare applikation i qlikview för att sammanställa information från systemet och personalsystemet. Personalkontoret och IT-kontoret blir berörd för leverans av uppgifter löpande (samma uppgifter som presenteras i denna granskning).Kostnad till leverantör för uttag av rådata tillkommer. En kravspec ska göras för att se kostnad samt dialog med personalkontoret och IT-kontoret för bästa upplägg. Eventuellt görs denna applikation kommunövergripande så andra förvaltningar kan använda samma. 191 Behörigheter (alla delar är startade) • Helt nya rutiner inkl blankett/formulär ex: utifrån delegation, datumstyrda • Stängt test rollerna • Genomgång av dubbla roller, dokumentera vilka och varför 192 Behörigheter forts (fortsatt utvecklingsarbete) • Gallringsplan • E-tjänst för att beställa behörigheter • Inloggning mot AD utreds, rekommenderas av IT-kontoret 193 Rutiner och dokumentation • En riskanalys kommer göras tillsammans med IT-kontoret i slutet på september • Genomgång av dokument, både internt och kommunövergripande har startat • Loggkontroller kommer in i Internkontrollplanen 2016 194 www.lulea.se 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 Behörigheter och loggkontroll Revisionsrapport Luleå kommun 19 augusti 2015 Presentation riktad till kommunstyrelsen socialnämnden och tjänstemän på socialförvaltningen med närvaro av representanter för kommunrevisionen 220 Lars Anteskog Bakgrund FOTOGRAFI Lars har arbetat i KPMG sedan 1990. Dessförinnan verksam i byggnadsbranschen. Innan nuvarande placering verksam på KPMG: s Forensicavdelning (Oegentligheter) och där ansvarig för Forensic Technology samt Corporate Intelligence (företags- och personutredningar). Lars är verksam som dataanalytiker och har återkommande uppdrag inom områdena informationssäkerhet, IT-revision, förvaltningsrevision i offentlig verksamhet och oegentlighetsutredningar. Storlek 4x3 cm eller 120x150 pixlar Arbets- och branscherfarenheter Lars har bland annat i kommuner, landsting och regioner medverkat med: Lars Anteskog Senior Manager KPMG AB Wallingatan 24 Box 84 781 21 BORLÄNGE Tel: +46 243 21 21 16 Mobil: +46 70 96 00 789 [email protected] Funktion och specialisering Lars är knuten till KPMG: s rikstäckande avdelning för offentlig verksamhet i kommuner, landsting och regioner Utbildning, certifieringar och medlemskap ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Dataanalyser med underlag från en stor mängd olika datoriserade verksamhetsstöd IT-revisioner Informationssäkerhetsgranskningar Bisysslefrågor Att granska efterlevnaden av LOU och LUF Att säkerställa intäkter Dataanalyser med syfte att förbättra och utveckla en effektivare intern kontroll Dataanalyser för att effektivisera och stödja i räkenskapsrevisioner Analyser och utredningar med bäring på oegentligheter däribland en underlagsrapport till Statskontorets rapport från 2012 ”Köpta relationer” om korruption i kommuner och landsting Lars representerar KPMG som extern föredragshållare och utbildare i ämnen som: ■ Hur använda IT-verktyg och analys för att effektivisera intern kontroll. ■ Hur upptäcka, hantera och motverka oegentligheter Representativa kunder ■ Landstingen i Dalarna, Uppsala, Västernorrland, Västerbotten, Värmland, Stockholm, Jönköping samt regionerna VGR och Skåne ■ Över etthundra kommuner eller kommunala bolag. I storlek från de minsta till den största Stockholms Stad ■ Myndigheter i form av flera högskolor ■ Statliga bolag som Apotekets Omstrukturerings AB och LKAB ■ Internationellt verksamma bolag som Alstom, Siemens, Skanska, Nordea, Stora Enso ■ Större nationella bolag som Axfood, Bergvik Skog, Carnegie, KF, Kungsleden, Svensk Cater Gymnasieingenjör © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 221 1 Agenda ■ Rapportgenomgång – Bakgrund – Syfte – Avgränsning – Iakttagelser – Kommentarer ■ Informationssäkerhet ■ Publikt intresse ■ Frågor, kommentarer, diskussion ■ Vad händer, vad kommer att hända? © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 222 2 Bakgrund Verksamheternas utveckling i en kommun har med åren blivit alltmer IT-beroende vilket innebär nya former av hot och risker. Behörighetsstyrning och loggkontroll blir då i sammanhanget en viktig och central komponent i kommunens arbete med informationssäkerheten. Detta arbete innebär bland annat upprättande och upprätthållande av rättigheter för användare så att dessa enbart får och har åtkomst till den information som de behöver i sitt dagliga arbete. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 223 3 Syfte ■ Vilka styrdokument finns? Hur säkerställs efterlevnad? ■ Kommunövergripande. ■ Verksamhetsspecifika ■ Särskilda anvisningar och instruktioner ■ Inhyrda, uppdragstagare ■ Systemleverantörer, konsulter, supportpersonal ■ I vilken omfattning, när, hur och efter vilka anvisningar utförs s k logg-kontroller? Hur berörs detta tillsammans med behörighetshanteringen i interkontrollplanen? ■ På vilken analysgrund och på vems verksamhetsansvar har det dokumenterats och tilldelats behörigheter till förvaltningens respektive IT-kontorets personal? ■ Vad framkommer när vi jämför personförekomst i verksamhetssystemet, PAsystemet, och den centrala katalogtjänsten (AD:et)? © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 224 4 Avgränsning och metod ■ Granskningen har varit avgränsad att omfatta: ■ Verksamhetssystemet Treserva ■ Inom socialtjänstens verksamhetsområde; Hälso-, sjukvård och social omsorg ■ Det innebär att motsvarande hantering i samma system avseende individ- och familjeomsorgen inte har ingått i denna granskning ■ Analys av data - jämförelser, dokumentstudier och uppföljande gruppintervju ■ Kalenderåret 2014 © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 225 5 Iakttagelser – Styrande dokument ■ Kommunens IT-strategi 2012-01-10 ■ ”… bidra till att rätt person får och kan lämna rätt information i rätt tid.” ■ ”Luleå kommuns arbete med IT ska också präglas av ett högt säkerhetsmedvetande. ■ IT-säkerhetsfrågorna skall ingå som en högt prioriterad aktivitet i allt strategiskt och operativt arbete. ■ ”Beskrivs mer specifikt i Luleå kommuns informationssäkerhetspolicy som är under framtagande våren 2012.” ■ ”Den strategiska inriktningen skall ge bättre service genom bland annat ”driftsoch datasäkerhet”. ■ ”Nämnderna har registeransvar enligt gällande lagstiftning/föreskrifter och ansvar för att system-lösningarna hanteras med högt ställda krav på säkerhet, skydd av personlig integritet och förtroende hos allmänheten.” © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 226 6 Iakttagelser – Styrande dokument ■ Informationssäkerhetspolicy ■ För kalenderåret 2014 fanns ingen kommunövergripande informationssäkerhetspolicy formellt antagen! 2015? ■ Socialnämndens allmänna utskott antog 2012-01-12 ”Informationssäkerhetspolicy för socialtjänsten Luleå kommun”. ■ ”Socialtjänsten vid Luleå kommun är beroende av att myndigheter, medborgare, företag och övriga intressenter har ett starkt förtroende för verksamheten. Information är en av kommunens viktigaste tillgångar och hanteringen av den är en viktig del i arbetet. Det är därför viktigt att information hanteras på ett säkert sätt och inte sprids felaktigt.” ■ ”Policyn ska även tillämpas av de andra utövare som finns i de sammanhang då utövarna använder sig av och är beroende av socialtjänstens gemensamma informationstillgångar.” ■ Under 2014 fanns inga tillämpningsföreskrifter (riktlinjer, anvisningar, instruktioner) antagna och/eller använda. ■ Inga dokumenterade, planerade och/eller genomförda aktiviteter under 2014. ■ ”Samtliga informationstillgångar ska vara identifierade och förtecknade” och att för ”sådana verksamhetskritiska informationssystem som är en förutsättning för att kunna bedriva vår verksamhet ska en riskanalys upprättas”. ■ Ingen riskanalys för Treserva upprättad. Inga aktiviteter initierats för att säkerställa: ■ Beslutade åtgärder har genomförts. ■ Årliga mål är uppfyllda. ■ Regler följs. ■ Policy, säkerhetsinstruktioner och riskanalyser vid behov revideras. ■ Policyn innehåller inget specifikt om behörighetshantering och loggkontroll. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 227 7 Iakttagelser – Styrande dokument ■ Riktlinjer ■ Riktlinjer för användning av Internet och IT-stöd inom Luleå kommun inklusive mobila enheter infördes i maj 2009 av IT-kontoret . ■ Detaljerad i vad som föreskrivs. Senast gällande version är från 2014-03-10 vilket innebär att den är av senare dato än ”Informationssäkerhetspolicy för socialtjänsten Luleå kommun” Socialförvaltningen uppger att det ligger på ansvarig chef att förvissa sig om att föreskriften är känd och efterlevnaden säkerställd. Det så finns ingen utbredd kännedom om dokumentet bland dem som omfattas av denna granskning. ■ Riktlinjer för roller och ansvar inom informationssäkerhet och systemförvaltning infördes 2012-11-29 av IT-kontoret. ■ Infört efter ”Informationssäkerhetspolicy för socialtjänsten Luleå kommun”. Socialförvaltningen har under 2014 förhållit sig till dokumentet genom att innehållet uppges ha påverkat innehållet i den systemförvaltningsplan för Treserva som fastställdes 2014-06-01. ■ Det finns inget i systemförvaltningsplanen för Treserva som tydligt berör informationssäkerhet i allmänhet samt behörighetshantering och loggkontroll i synnerhet. I planens avsnitt om mål finns inga spår av informationssäkerhet under ”Långsiktiga mål”. Under rubriken ”Kortsiktiga mål” nämns ”Händelselogg”. Uttrycket utvecklas inte och under rubriken ”aktiviteter för att nå målen” finns ingen aktivitet angiven för informationssäkerhet. Detsamma gäller för händelseloggen. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 228 8 Iakttagelser – Styrande dokument ■ Särskilda instruktioner ■ Socialförvaltning anlitar under 2014 enligt uppgift inte personal från bemanningsföretag och engagerar heller inte personer som uppdragstagare. Vikarier får enligt uppgift i förekommande fall tidsbegränsade behörigheter. Dessa dokumenteras på samma sätt som de tillsvidareanställda. ■ IT-kontoret tillhandahåller enligt sina styrdokument vad man benämner ”tekniskt ansvarig”. För Treserva finns två stycken utsedda. Systemförvaltare för Treserva tilldelar IT-kontorets personal de användarbehörigheter som krävs för testning och felsökningar. ■ Leverantörens konsulter har även gett de tekniskt ansvariga åtkomst till den krypterade databasmiljön. Av de vid intervjun identifierade tekniskt ansvariga finns en upplagd som användare. I händelseloggen finns dock inga spår av aktivitet. Detta utesluter inte att hen kan ha använt någon av de anonyma identiteter som vi iakttagit förekommer. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 229 9 Iakttagelser – Styrande dokument ■ Särskilda instruktioner ■ Det är IT-kontoret som hanterar det praktiska när systemleverantörer, implementerings-konsulter, extern supportpersonal behöver tillträde till Treserva ■ Personerna identifieras i ett dokument rubricerat ”Försäkran Portwise ”. I dokumentet informeras om tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och om bestämmelser om allmän handling. Personen som undertecknar försäkrar att inte någonsin röja vad hen tagit del av under sin konsultinsats. Det är möjligt att ange slutdatum för behörigheten och från första halvåret 2014 skall det enligt uppgift inte vara möjligt att få behörighet under en sammanhängande tid längre än 30 dagar. Förutom att identifiera konsulten med namn och personnummer är det enligt blanketten obligatoriskt att ange ansvarig beställare, beställande förvaltning samt ange att beställaren verifierat med systemägaren att det är tillåtet att ge konsulten behörighet till systemet. Av försäkransdokumenten för de två konsulter som uppges högst sannolikt vara de som ska ha och har haft tillgång till Treserva framgår att: ■ Slutdatum saknas på det ena och är angett till tills vidare på det andra. ■ Verifiering med systemägaren är satt ja på det ena och saknas på det andra. ■ Beställare på förvaltningen framgår av det ena dokumentet men inte det andra. Ansvarig beställare (en av de tekniskt ansvariga) har därmed inte undertecknat försäkran, vilket enligt dokumentet är en av flera obligatoriska uppgifter att ange/göra. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 230 10 Iakttagelser – Styrande dokument 8.3 Hur säkerställs kunskapen om och efterlevnaden av styrdokumenten? Svaret på rubricerade fråga är att den endast sker genom att nyanställda blir informerade om i kommunen gällande styrdokument. Kommentarer Svaret är otillfredsställande. Alla berörda måste över tid ha samlad tillgång till alla giltiga styrdokument. Regelbundet måste det ske kontroll att alla känner till var de finns, vad de innebär, att de förstås och efterlevs. Det är särskilt viktigt att nyheter och förändringar når fram till berörda. Sker detta inte inom ramen för internkontrollplanen så måste det lösas på annat sätt. Överväg att ta med informationssäkerhet som ett stående inslag i den internutbildning som bedrivs. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 231 11 Iakttagelser – Internkontroll 8.4 I vilken omfattning och på vilket sätt berörs behörighetshantering och loggkontroller i internkontrollplanerna? Behörighetstilldelning och loggkontroll var under 2014 inte föremål för några kontrollåtgärder. Vad vi förstår så var inte heller informationssäkerhet i allmänhet ett internkontrollmål. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 232 12 Iakttagelser – Kontroll av händelselogg 8.5 I vilken omfattning, när, hur och efter vilka anvisningar utförs så kallade loggkontroller? Under 2014 och även efter det att systemet driftsatts i januari 2009 har inga regelbundet återkommande rutinbaserade kontroller av Treservas händelselogg utförts. Enligt intervjusvar så har det utförts mindre än fem riktade kontroller under 2014. Kontrollerna är utförda när man misstänkt att någon form av förseelse har utförts. Kontrollerna har enligt uppgift inte efterlämnat någon form av dokumentation av data från händelseloggen. Kommentarer Det är mycket otillfredsställande att kommunen under lång tid undvikit att utföra kontroller av hur journaldata används och hanteras. Förvaltningen har därmed under lång tid inte följt vare sig lag, förordningar eller interna policys. Vår enda rekommendation är att detta skyndsamt åtgärdas. Grundkunskapen finns inom förvaltningen. All data som behövs går att göra tillgänglig efter initialt internt och externt konsultstöd. Det som krävs är initiativkraft kanaliserad till en mindre projektgrupp under styrning av förvaltningens ledningsgrupp. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 233 13 Iakttagelser – Behörighetsadministration 8.6 På vilken analysgrund, på vems verksamhetsansvar har det dokumenterats och tilldelats behörigheter för personal? För att få behörighet till Treserva krävs en administrativ åtgärd som dokumenteras på en blankett. I blanketten skall anges namn, personnummer, så kallat användar-ID (finns upplagd i kommunens katalogtjänst), e-postadress, vad personen är anställd som samt från- och tilldatum för anställningen. Vidare skall anges inom vilka enheter, distrikt, område, arbetsgrupp etc. som personen skall vara verksam. Chef behöver inte anges och underskrifter krävs inte. Beställning blir sammanfattad i ett PDF-dokument där det framgår vem som beställt/beordrat behörigheten. Det saknas en stor mängd av dessa blanketter i förhållande till den mängd personer vi kan iaktta har behörighet till systemet. Analyserna visar även att blanketter inte används för att förändra och avveckla behörigheter. När organisatoriska förändringar inte återspeglas i vem som över tid skall ha behörighet ökar risken för att systemet inte används som det är avsett. Med organisatoriska förändringar avses personal som slutar eller övergår till annan verksamhet i kommunen. Även förändrat tjänsteinnehåll och/eller ansvar innebär att rolluppsättningen rimligen måste förändras. Kommentarer Det är bra att det finns en formaliserad och dokumenterad tilldelning av behörigheter. Det är otillfredsställande att det inte på ett enkelt och effektivt sätt går att utgå från identiteter på blankett och i system och alltid hitta en handling underskriven av berättigad som verifierar riktigheten i en enskild persons behörighet. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 234 14 Iakttagelser – Jämförelser ■ Underlag ■ 1 210 760 rader från Treservas händelselogg. ■ Användardata (behörigheter och roller i Treserva) för 413 noterade som personer ■ 8 269 personers anställningsdata registrerade i kommunens PA-system ■ 10 612 registrerade identiteter i AD:et © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 235 15 Iakttagelser – Jämförelser ■ Resultat ■ Det finns flera användare av Treserva som inte återfinns i anställningsregistret. Detta innebär rimligen att ansvariga har gett sin tillåtelse att personer utan anställning eller uppdrag. Om en utredning visar att det är inhyrd personal som inte registrerats i AD:et så går det uppenbarligen att kringgå för kommunen elementära och grundläggande informationssäkerhetskrav. ■ Flera av personerna ovan återfinns inte i AD:et vilket rimligtvis innebär att dessa personer använder någon annan persons identitet och lösen för att över huvud taget få tillgång till Treserva. ■ Fyra identiteter för test har lagts upp och använts i produktionsdatabasen för Treserva. Tre av dessa återfinns även i händelseloggen med sammanlagt över hundra loggrader. ■ Fem personer finns upplagda med var sin dubblerade identitet. Eftersom händelseloggen såsom den erhållits inte redovisar användaridentiteter utan enbart användarnamn kan vi inte uttala oss om hur många som använts. Blotta förekomsten likaväl som möjligheten visar på brister i kontrollen över att enbart av ansvariga godkända användare har tillträde till systemet. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 236 16 Iakttagelser – Jämförelser ■ Resultat ■ Vi finner identiteter i loggdata som inte kan kopplas till en registrerad användare. Detta skall inte kunna ske om systemet skall kunna betraktas som tillförlitligt och/eller de kontroller som omgärdar användandet är ändamålsenliga. ■ Vi identifierar flera personer i PA-systemets anställningsregister som med ledning av hur de kategoriseras (sjuksköterska, undersköterska, etc.) borde ha en identitet registrerad i Treserva men inte har det. För-hållandet innebär risk för att dessa personer inte tar del av information som de ska. Alternativt använder de någon annans identitet, uppdaterar inte systemet eller låter någon annan göra det. Därmed kan inte ute-slutas att personer gör journalanteckningar sidoordnat som hanteras oskyddat under kortare eller längre tid. Om sidoordnade anteckningar inte tillförs systemet eller förs in felaktigt och/eller ofullständigt innebär det risk för att journaler blir missvisande. Missvisande eller saknade journalanteckningar innebär bristande patient-/brukarsäkerhet. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 237 17 Iakttagelser – Jämförelser ■ Resultat ■ Heltidsengagerade som har loggats på ett mycket stort respektive ett mycket litet antal datum torde vara kandidater för kontroll. ■ Vi finner sammanlagt 418 identiteter med behörighet under hela eller delar av 2014. Tar vi hänsyn till de dubblerade identiteterna vi iakttagit blir det 413 personer som teoretiskt skulle kunna återfinnas i händelseloggen. I händelseloggen har under 2014 sammanlagt 257 personer genererat en eller flera loggrader. Det innebär att 38 % av alla med behörighet inte gjort något avtryck i händelseloggen. Vilka anledningar finns till att så många behöriga inte lämnar något spår av sin verksamhet i loggen? Ingenting läst, ingenting tillfört? ■ Det är 25 av 257 (10 %) personer som sammanlagt genererat 33 % av alla loggrader under ett år. ■ Det är 152 av 257 (59 %) personer som sammanlagt genererat 10 % av alla loggrader under ett år. 47 av de 152 har loggats för färre än 10 (tio) rader. Vilken typ av befattning och ansvar motiverar en så liten mängd av aktivitet i systemet? © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 238 18 Iakttagelser – Jämförelser ■ Resultat ■ 45 användare har mellan 200 och 715 loggrader registrerade på ett enskilt datum. Få personer i en stor mängd sticker ut i jämförelse. ■ 20 användare har i genomsnitt 75 loggrader eller fler räknat på de dagar de har loggade rader registrerade. ■ Händelsetypen ”Ta bort” genererar alltid beskrivningen ”Avslutar” och används sällan. Endast 0,2 % av alla loggrader har händelsetypen ”Ta bort”. Den har använts av sammanlagt 93 användare för sammanlagt 766 brukare/patienter. Att ta bort någonting är en kraftfull åtgärd som inte sällan saknar en ångrafunktion. Har alla som tar bort någon data ur systemet en befattning, en anledning och ett ansvar som korresponderar till att avlägsna data? © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 239 19 Iakttagelser – Jämförelser ■ Resultat ■ Finns det användare bland de 76 som endast läst under ett år som rimligen även ska ha tillfört data? ■ Om man inte jobbar ständig natt enligt PA-systemets anställningsuppgifter och ändå som över tjugo användare loggar merparten av sina rader före 06:00 och efter 18:00 borde det vara en anledning till kontroll. ■ Personer som har en benämning/kategori enligt PA-systemet och som inte kan knytas till Hälso-, sjukvård och social omsorg är rimligtvis intressanta kontrollobjekt. Personer som enligt AD:et och/eller PA-systemet helt eller delvis tillhör en annan förvaltning/verksamhet än socialförvaltningen torde även de vara av intresse. ■ Även de som av någon anledning inte registreras som anställda i kommunens PA-system skall rimligen omfattas av loggkontroll. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 240 20 Iakttagelser – Kommentarer Hämtade från rapportens sammanfattning ■ Någon kontroll av den så kallade händelseloggen har i princip aldrig utförts ….. Vi rekommenderar att detta förhållande skyndsamt åtgärdas. (8.5 och 8.1) ■ Det saknas en stor mängd av de blanketter som redovisar vem som erhållit behörighet att använda systemet och vem som utfärdat detta .… … det gör att vi inte kan annat än att rekommendera att en inventering av behörighetstilldelningen snarast utförs. (8.6) ■ Det finns styrande dokument avseende informationssäkerhet. Socialförvaltningen har en egen modern policy som även inkluderar tillämpningsföreskrifter. Den är enligt uppgift inte särskilt känd och följaktligen inte efterlevd i nämnvärd grad ….. Regelbundet måste det ske en organiserad kontroll så att alla känner till var de finns, vad de innebär, att de förstås och efterlevs. (8.3) ■ Vi har utfört jämförande analyser av data från olika källor som redovisar brister som bör undersökas likaväl som åtgärdas. (8.7 och 8.5) © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 241 21 Utveckling och förmåga © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 242 22 P1 Kaliber - Skvallerläsning http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/529895?programid=1316 © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 243 23 Tack för förtroendet och tålamodet 244 © 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (KPMG International), a Swiss entity. All rights reserved. The KPMG name, logo and ‘cutting through complexity’ are registered trademarks or trademarks of KPMG International Cooperative (KPMG International). 245 From: Sent: To: Subject: Socialförvaltningen Allmän E-postadress Fri, 21 Aug 2015 07:52:19 +0200 Arende - SOC VB: Granskning av behörigheter och loggkontroll, Dnr 15/840-007 Från: Marita Magnusson Skickat: den 20 augusti 2015 13:23 Till: Socialförvaltningen Allmän E-postadress Ämne: Granskning av behörigheter och loggkontroll, Dnr 15/840-007 Hej! Översänder handlingar för yttrande senast 13 oktober 2015. Ev. frågor besvaras av Henrik Berg. MVH Marita Magnusson 246 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 79 Delårsrapport 2 augusti 2015 Ärendenr 2015/363-04 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar godkänna delårsrapport 2 och överlämna den till ekonomikontoret. Sammanfattning av ärendet Samhälle Programarbetet fortsätter att utvecklas i nära samarbete med andra förvaltningar. Allt fler frågor inryms under paraplyet Vi-6. Socialnämndens olika planer för utveckling är en ledstjärna i arbetet framåt. En röd tråd är möjliggöra kvarboende och stärka hemmaplanslösningar, helt i linje med aktuell forskning. Syftet är att öka kvaliteten i verksamheten. Socialnämnden har i augusti fattat beslut om strukturella förändringar i verksamheten i samma linje. Förändringsarbetet har påbörjats och förändringarna kommer huvudsakligen att vara genomförda vid årsskiftet. Service Den 1 april trädde organisationen för en sammanhållen vård och omsorg i kraft. Nu finns både boende, hemtjänst och hälso- och sjukvård i samma verksamhet. Nya arbetsformer i syfte att möjliggöra kvarboende testas, exempelvis hemtagar- och bedömarteam. Möjligheten att, som medborgare, enkelt jämföra olika enheter inom vård- och omsorgsboende finns nu på Luleå kommuns hemsida. Medarbetare Arbetet med att avskaffa delade turer fortsätter. I dagsläget är de avskaffade på alla arbetsplatser hemtjänsten. Arbetet innebär andra schematekniska lösningar som inte alltid är uppskattade. Utveckling av ledarskapet och dess förutsättningar är en central fråga för framgångsrikt förändringsarbete inom organisationen. En större satsning har initierats under perioden. Ohälsotalen fortsätter att uppvisa en oroande negativ trend, om än en viss förbättring sedan delårsrapport 1 kan skönjas. Arbetet för att främja hälsa fortgår med bland annat intensifierat arbetsmiljöarbete men resultaten har, så här långt, inte nått önskvärda nivåer. Parallellt råder också brist på personal inom vissa områden, exempelvis legitimerade sjuksköterskor och utbildade undersköterskor. För att möta detta arbetar förvaltningen systematiskt med att utveckla samarbete med utbildningsanordnare, offensiv marknadsföring och Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 247 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 prövar arbetssätt där uppgifter särskiljs för att kunna nyttja kompletterande kompetens. Ekonomi Prognosen pekar på en budget i balans i slutet på året, trots stora kostnadsökningar inom vissa områden. Fortsatt finns stora utmaningar inom placeringar och hemtjänst. De strukturella förändringar som nu vidtas ger möjligheter att göra offensiva satsningar inom ram Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar godkänna delårsrapport 2 och att överlämna den till ekonomikontoret. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Delårsrapport 2, 2015-08-31 Beslutet skickas till Ekonomikontoret, Verksamhets- och enhetschefer staben Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 248 Kommunledningsförvaltningen Preliminär uppföljning period 2 2015 Socialnämnd 249 1 Prognos för måluppfyllelse Samhälle Programarbetet fortsätter att utvecklas i nära samarbete med andra förvaltningar. Allt fler frågor inryms under paraplyet Vi-6. Socialnämndens olika planer för utveckling är en ledstjärna i arbetet framåt. En röd tråd är möjliggöra kvarboende och stärka hemmaplanslösningar, helt i linje med aktuell forskning. Syftet är att öka kvaliteten i verksamheten. Socialnämnden har i augusti fattat beslut om strukturella förändringar i verksamheten i samma linje. Förändringsarbetet har påbörjats och förändringarna kommer´huvudsakligen att vara genomförda vid årsskiftet. Service Den 1 april trädde organisationen för en sammanhållen vård och omsorg i kraft. Nu finns både boende, hemtjänst och hälso- och sjukvård i samma verksamhet. Nya arbetsformer i syfte att möjliggöra kvarboende testas, exempelvis hemtagar- och bedömarteam. Möjligheten att, som medborgare, enkelt jämföra olika enheter inom vård- och omsorgsboende finns nu på Luleå kommuns hemsida. Medarbetare Arbetet med att avskaffa delade turer fortsätter. I dagsläget är de avskaffade på alla arbetsplatser hemtjänsten. Arbetet innebär andra schematekniska lösningar som inte alltid är uppskattade. Utveckling av ledarskapet och dess förutsättningar är en central fråga för framgångsrikt förändringsarbete inom organistationen. En större satsning har initerats under perioden. Ohälsotalen fortsätter att uppvisa en oroande negativ trend, om än en viss förbättring sedan delårsrapport 1 kan skönjas. Arbetet för att främja hälsa fortgår med bland annat intensifierat arbetsmiljöarbete men resultaten har, så här långt, inte nått önskvärda nivåer. Parallellt råder också brist på personal inom vissa områden, exempelvis legitimerade sjuksköterskor och utbildade undersköterskor. För att möta detta arbetar förvaltningen systematiskt med att utveckla samarbete med utbildningsanordnare, offensiv marknadsföring och prövar arbetssätt där uppgifter särskiljs för att kunna nyttja kompletterande kompetens. Ekonomi Prognosen pekar på en budget i balans i slutet på året, trots stora kostnadsökningar inom vissa områden. Fortsatt finns stora utmaningar inom placeringar och hemtjänst. De strukturella förändringar som nu vidtas ger möjligheter att göra offensiva satsningar inom ram 2 Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos 248 108 208 140 -1 275 939 -1 639 218 -6 325 -94 867 -1 034 156 -1 525 945 1 017 296 1 525 945 -16 860 0 Nettoinvestering Årsbudget Avvikelse Socialnämnd, Underlag för uppföljning period 2 2015 Perioden Prognos 4 744 13 411 13 411 0 2(11) 250 3 Styrkort 3.1 SAMHÄLLE KS Målområden Nämnd-/Bolagsmål Mål för att: Genomföra programmens intentioner i koncernövergripande samverkan Vidareutveckla genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Andelen elever i åk 9 som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika ska öka med minst 2 % Andelen behöriga till gymnasiet ska öka med => 2 % Verkställ strategin för utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården enligt plan Mål för att: Bygga för 10 000 fler Balansen avseende tillgång till bostäder för socialnämndens målgrupper ska förbättras 3.2 SERVICE KS Målområden Nämnd-/Bolagsmål Mål för att: Ge en värdeskapande service med god tillgänglighet Mätningar av kund-/medborgarsynpunkter och kvalitetsindikatorer ska analyseras och leda till åtgärder; förvaltningen ska öka andelen "gröna" mätpunkter i Öppna Jämförelser med särksilt fokus på bemötande, delaktighet och samverkan Andelen besvarade inkomna frågor ska vara minst 70 % Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Inom varje verksamhetsområde mäta, analysera och vidta åtgärder för att utveckla en mer jämställd service 3.3 MEDARBETARE KS Målområden Nämnd-/Bolagsmål Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Cheferna ska ha =< 25 direkt underställda inkl vikarier Mål för att: Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser Sjuktal =< 6,5 % Öka andelen medarbetare med eftergymnasial utbildning med => 1 % Andelen medarbetare med akademisk magisternivå ska öka med => 1 % 3.4 EKONOMI KS Målområden Nämnd-/Bolagsmål Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Resultat > 0 kr Vidta strukturella förändringar enligt äldrestrategin så att volymökningar ryms i ramanslaget Vidta strukturella förändringar så att 1 % av kommunbidraget kan avsättas till sociala investeringar vid 2016 års utgång Socialnämnd, Underlag för uppföljning period 2 2015 3(11) 251 4 Analys 4.1 SAMHÄLLE Nämnd-/Bolagsmål Analys Vidareutveckla genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Arbetet inom Vi-6 fortgår och utvecklas. Intentionenerna börjar synas i form av nya samarbetsytor och att de gamla ytorna utvecklas. Samarbetsformer med olika förvaltningar behöver utvecklas vidare då det fortfarande är hänger på personliga kontakter som har etablerats.Allt fler utvecklingfrågor samlas under paraplyet Vi-6. FöräldraSupporten är nu i full drift, utvecklingsarbetet på Notviken fortgår. Samarbetet inom Pyramiden integreras i ordinarie verksamhet till hösten och avslutas i sin nuvarande form. Parallellt sker arbete som går att hänföra till program A:s anda, exempelvis Romsk inkludering, jämställdhetsintegrering och utvecklingen av finskt förvaltningsområde. Arbete pågår gällande Ny mötesplats för unga i Luleå. En inventering av resurser är genomförd inom varje förvaltning. Ett förslag för politiskt beslut är under framtagande. Finansieringen är en utmaning. Socialförvaltningen har uppdraget att samordna ett arbete som syftar till att minska den sekundära bostadsmarknaden i Luleå. Lulebo, arbetsmarknadsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen medverkar. Innovationer och teknikutveckling är också en viktig del av förvaltningens utvecklinsarbete. E-hälsa syftar till att få digitala tjänster som en naturlig del av vård- och omsorgsarbetet. I dagsläget har förvaltningen digitaliserat trygghetslarm. Ett antal spännande projekt på gång, tex. digital nattillsyn, pampetter, automatisk läkemedelsdosering. Utvecklingen av e-hälsa sker i samverkan med Ltu, It-kontoret, kommunförbundet och leverantörer. Sammanfattningsvis pågår aktiviteter för att stödja programmen. Arbetet kommer att fortgå under kommande år. Andelen elever i åk 9 som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika ska öka med minst 2 % De förebyggande aktiviteterna fortsätter planenligt. Under hösten kommer drogvaneundersökningen att genomföras varför effekterna i dagsläget inte kan kommenteras. Som en fingervisning om trenden visar LUPP-undersökningen (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) på minskat nyttjande av alkohol och tobak medan narkotikaanvändningen ligger stabilt. Mätningen, som genomfördes 2014, omfattar åk 8 och år 2 på gymnasiet. Andelen behöriga till gymnasiet ska öka med => 2 % Verkställ strategin för utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården enligt plan Arbete pågår och en modell och tidsplan för hur arbete ska genomföras är framtaget. Arbetsgrupper för de olika delmomenten är bemannade. Representanter från NLL saknas dock i styrgruppen. Information om utvecklingsarbetet finns på Intranätet och uppdateras löpande. Rekrytering av en utvecklingsledare som ska samordna och driva arbetet är färdig. Delar av strategin är verkställda. Exempelvis startade den nya sektionen för öppenvård 1 maj. Planen har kompletterats med en kartläggning av barn med funktionsnedsättning. En samordnad lansering sker under hösten. Den nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården har besökt Luleå och tillsammans har en handlingsplan tillskapats. Uppföljning sker 2016. Balansen avseende tillgång till bostäder för socialnämndens målgrupper ska förbättras Det finns en plan för den fysiska volymanpassningen av bostäder för äldre fram till 2022. Planering för öppnadet av Bergviken II pågår. Under årets första månader har en ny äldreplan arbetats fram. Planen syftar till ett värdigt liv i välbefinnande för Luleås äldre och Socialnämnd, Underlag för uppföljning period 2 2015 4(11) 252 Nämnd-/Bolagsmål Analys en viktig del är att möjliggöra kvarboende. Strategin beslutades av socialnämnden i maj och strukturella förändringar, som är en konsekvens av äldreplanen, beslutades i augusti. I korthet innebär förändringarna stora satsningar på stöd i hemmet och minskning av antalet boendeplatser. Uppdraget avseende sekundär bostadsmarknad, som nämnts ovan, syftar till att minska antalet övergångskontrakt. Ett boende för personer med funktionsnedsättning har öppnat under året. Sammanfattningsvis pågår relevanta aktiviteter, inom socialförvaltningens uppdrag, och inriktningsbeslut är fattade för verkställan under året. 4.2 SERVICE Nämnd-/Bolagsmål Analys Mätningar av kund-/medborgarsynpunkter och kvalitetsindikatorer ska analyseras och leda till åtgärder; förvaltningen ska öka andelen "gröna" mätpunkter i Öppna Jämförelser med särksilt fokus på bemötande, delaktighet och samverkan Förvaltningen har etablerade arbetsformer för att omhänderta resultaten från Öppna jämförelser och andra kvalitetsmätningar. Än så länge har bara fjolårets mätning avseende omsorgen om äldre presenterats och förbättringarna ligger inte på önskvärda nivåer. För alla enheter skapas handlingsplaner som kontinuerligt följs upp. En utvärdering av FiN, (Familjehemssamverkan i Norr som är ett samverkansprojekt med Luleå, Boden, Piteå, Älvsbyn, Kalix och Haparanda kommuner) är genomförd och resultatet kommer inom kort. Utifrån resultatet kommer relevanta åtgärder att vidtas. Förvaltningen vidtar också åtgärder för att generellt höja kvalitet och tillgänglighet. Några exempel är utredningsmodellen ÄBiC (äldres behov i centrum) och tillskapandet av Kundtjänst. Andelen besvarade inkomna frågor ska vara minst 70 % Förvaltningen saknar ännu ett ärendehanteringssystem som kan ge information om vilka frågor som kommer in, om och när de besvaras och ledtider för detta. Detta är en fråga för hela kommunen och förberedelsearbete för en lösning pågår. I avvaktan på korrekta uppgifter indikerar svarsfrekvensen för Kundtjänst, Mottagningssektionen och ServiceCenter (intern support) högre värden än målvärdet. Inom varje verksamhetsområde mäta, analysera och vidta åtgärder för att utveckla en mer jämställd service Förvaltningen har genomfört en pilotstudie avseende jämställdhet i biståndsbeslut för hemtjänst. Studien omfattade både volymer och textanalys av utredningar. Resultaten är är återförda till verksamheten och vidare arbete pågår. Planering för vidare aktiviteter inom jämställdhetsarbetet pågår. Arbetet med jämställdhetsanalyser integreras med resultaten av Öppna Jämförelser. Socialnämnd, Underlag för uppföljning period 2 2015 5(11) 253 4.3 MEDARBETARE Nämnd-/Bolagsmål Cheferna ska ha =< 25 direkt underställda inkl vikarier Analys Socialnämnden har fokuserat på att säkerställa ett rimligt antal underställda för cheferna. Under året har ett antal samordade enhetschefer inom hemtjänsten och inom hälso- och sjukvård tillsatts. Förtätning pågår också inom Individ- och familjeomsorgen där det primära syftet är renodling av ledningsstrukturen. Útvärdering av den förändrade organisationen omfattande områdeschefer i verkställigheten, som genomfördes 2013, har genomförts och arbete med att analysera och skapa handlingsplaner pågår. Kontinuerligt pågår arbete för att effektivsera det administrativa stödet och förtydliga chefsroller på olika nivåer. Under augusti har de första stegen för att skapa en sammanhållen plattform för ledarskapet tagits. Initialt kommer fokus att ligga på att utveckla förvaltningens ledningsgrupper. Per 31 augusti hade ca tre fjärdedelar av förvaltningens chefer färre än 25 underställda. Uppgifterna avser tillsvidareanställd personal. Sjuktal =< 6,5 % En mängd aktiviteter pågår för att stävja den negativa utvecklingen. Kommunen erbjuder ett flertal förebyggande och främjande insatser till all personal. Andra exempel är hälsofrämjande ledarskap, arbetsmiljöenkäter, aktiv uppföljning av rehabilitering. Kommunhälsan breddar kontinuerligt sin kompetens. Frågan om ett nära och stödjande ledarskap är nära förknippad med hälsoutvecklingen likväl som ambitionen att öka andelen tillsvidareanställd personal. En viss förbättring har skett över sommaren. Under årets första åtta månader uppgår sjukfrånvaron till 8,8 % vilket, trots det höga värdet, är en förbättring i jämförelse med delårsrapport 1. Öka andelen medarbetare med eftergymnasial utbildning med => 1 % Arbetet med titulatur inom stöd och omsorg kommer att bidra till ökad kännedom om utbildningsnivåer och verksamhetens behov. För närvarande är tillgången på utbildade undersköterskor låg. Offensiva satsningar på rekrytering och marknadsföring pågår. Förvaltningen har initierat flera utbildningar på yrkeshögskolenivå och samarbete med olika utbildningsanordnare. Luleås Vård- och omsorgscollege har certifierats under våren. Inom hemsjukvården prövas specialistundersköterskor under sommaren vilket kan bli en framtida rekryteringsbas i linje med målet. Arbetet har så här långt inte mynnat i önskvärd volymökning av medarbetare med eftergymnasial utbildning. Sannolikheten att förvaltningen når målet under innevarande år är låg. Andelen medarbetare med akademisk magisternivå ska öka med => 1 % Förvaltningen har anställt sin första doktorand, som bland annat kommer att följa arbetet med äldrestrategin de kommande fem åren. Det planeras för ytterligare en doktorand inom äldreomsorgen. Från och med 2017 kommer en doktorand från Umeå universitet att beforska missbruksvården. En klinisk adjunkt inom arbetsterapi har också anställts under året. För att förbättra förutsättningarna pågår förberedelser för att uppdatera riktlinjerna för förmåner vid fritidsstudier. Nya kontakter med Umeå universitet avseende doktorand från socionomprogrammet har initierats. Genom ökade relationer med Kommunförbundets enhet för forskning, utveckling och innovation (FoUI) har förvaltningens vetenskapliga ansatser ökat. Vid en uppdragsutbildning inom social rätt har 14 chefer examinerats. Ett antal av förvaltningens chefer har genomgått eller genomgår Socialstyrelsens utbildning för chefer vilket kan bidra till ökad måluppfyllelse. Sammanfattningsvis är förvaltningen på rätt spår även om målet Socialnämnd, Underlag för uppföljning period 2 2015 6(11) 254 Nämnd-/Bolagsmål Analys ännu inte är uppnått. 4.4 EKONOMI Nämnd-/Bolagsmål Resultat > 0 kr Vidta strukturella förändringar enligt äldrestrategin så att volymökningar ryms i ramanslaget Analys Prognosen pekar på en budget i balans i slutet på året, trots stora kostnadsökningar inom vissa områden. Ökade personalkostnader inom hemtjänst, en dom från förvaltningsrätten inom personlig assistans och ökade kostnader för placeringar för barn och vuxna är de största delarna. Åtgärder har satts in och effekt förväntas under återstående del av året. Socialnämnden har fattat beslut om strukturella förändringar i linje med nämndens planer. Resultat i form av färre boendebeslut börjar skönjas till förmån för hemmaplanslösningar. De strukturella förändringarna verkställs från och med årsskiftet varför bedömningen stannar på att målet delvis är uppfyllt. Vidta strukturella förändringar så att 1 % av kommunbidraget kan avsättas till sociala investeringar vid 2016 års utgång Arbetet fortgår med att ta fram förslag till åtgärder som ska resultera i medel till sociala investeringar. Socialnämnd, Underlag för uppföljning period 2 2015 7(11) 255 Kontrollmoment Senaste analys Riskvärde Avstämning av andelen besvarade inkomna frågor ska vara minst 70 % Resultat och noterade avvikelser: 9 Då ärendesystem fortfarande saknas finns inget reellt underlag för kontrollpunkten. Telefonstatistik indikerar att förvaltningens "vägar in" (Kundtjänst, Mottagningssektionen och ServiceCenter) alla har en svarsfrekvens som ligger över 70 % Åtgärder: Kommungemensamt arbete för att säkerställa ärendehantering pågår. Avstämning av andel genomförandeplaner i biståndsbeslutad verksamhet Resultat och noterade avvikelser: 12 Förvaltningen har infört nytt system för dokumentation via genomförandewebben i Treserva. Det har medfört att alla kunder som har sin dokumentation via genomförandewebben också har genomförandeplan. Det är verksamheterna Stöd och omsorg, Vård och omsorgsboende samt korttidsverksamhet och dagverksamhet för äldre som för närvarande gör sin dokumentation via genomförandewebben. Åtgärder: Utveckla sättet att ta ut statistik och fortsätta införande av det nya sättet att dokumentera inom hemtjänst och personlig assistans Alla verksamheter har en plan för egenkontroll Resultat och noterade avvikelser: 9 Alla verksamheter har planer för egenkontroll på olika nivåer och egenkontroll genomförs systematiskt. Åtgärder: Arbetssättet kommer att följas upp och under året ska en samlad dokumentation tillskapas. Förhandsbedömning (beslut om att inleda eller inte inleda utredning) ska utföras inom 14 dagar Resultat och noterade avvikelser: 74 anmälningar är ännu inte avslutade så att tid kan mätas (24 % av det totala antalet anmälningar) 159 av de avslutade anmälningarna har blivit bedömda inom 14 dagar. (69 % av de anmälningar där tid kan mätas) 46 av de avslutade anmälningarna har avslutats inom 15 – 30 dagar (20 % av de anmälningar där tid kan mätas) Socialnämnd, Underlag för uppföljning period 2 2015 9 8(11) 256 Kontrollmoment Senaste analys Riskvärde 26 av de avslutade anmälningarna har avslutats inom 31-66 dagar ( 11 % av de anmälningar där tid kan mätas) Åtgärder: Arbetsprocessen utvecklas löpande. Uppföljning av att varje enhet har rutiner för att säkerställa den dagliga bemanningen Resultat och noterade avvikelser: 9 I samband med att delade turer plockas avskaffas nyttjas den överbemanning som uppstår på grund av ökad grundbemanning för att säkerställa resursturer på resp arbetsplats inom budgetram. Bemanningstrappor för att hantera korttidsfrånvaro på respektive enhet är under upparbetande. Åtgärder: Cheferna arbetar aktivt med bemanning och schemaplanering med stöd av staberna. Rökfri arbetstid Resultat och noterade avvikelser: Kännedomen om rökfri arbetstid kommer att mätas i höstens medarbetarenkät. 8 Månadsvis uppföljning per ansvar, avvikelsen mot budget får ej överstiga 0,5 % Resultat och noterade avvikelser: 9 I varje chefs ekonomiska ansvar ingår att följa upp ekonomin månadsvis och lägga prognoser för beräknat helårsutfall. Chefen ska planera verksamheten och därmed styra utfallet så att det blir inom budgeterad ram. Om prognosen ändå pekar på ett underskott ska chefen vidta åtgärder för att vända utvecklingen. En stor del av verksamhetens chefer håller budget men stora variationer förekommer med underskott som överstiger 0,5 procent. Ansvar med större avvikelser återfinns inom hemtjänst, färdtjänst, placeringar av barn och unga samt vuxna på institution och personlig assistans. Förvaltningens ledningsgrupp i samarbete med ekonomi och personal följer upp verksamheten noga månadsvis och vid delårsrapportering. Arbetet med att systematiskt sätta in åtgärder har intensifierats och förbättrats under det senaste året. Åtgärder: Arbetet med att sätta in åtgärder för att nå en ekonomi i balans fortgår. Försenade betalningar Resultat och noterade avvikelser: 12 14,4% försenade betalningar kan jämföras med föregående års utfall på 14,0%. Socialnämnd, Underlag för uppföljning period 2 2015 9(11) 257 Kontrollmoment Senaste analys Riskvärde Åtgärder: Fortsatt arbete med att påminna dem som är försenade med betalningar och påtala vikten av att vid påminnelse i inkorg om faktura, att vederbörande då verkligen gör bort sina betalningar. Socialnämnd, Underlag för uppföljning period 2 2015 10(11) 258 5 Kritiska nyckeltal för personlig assistans, hemtjänst, vård och omsorgsboende samt individ- och familjeomsorg. Nyckeltal 1: Personlig assistans beviljad enligt LSS, timmar/ kund/ vecka Under år 2014 var den genomsnittligt beviljade assistansen 41 timmar/kund/vecka. Motsvarande siffra för perioden januari – augusti 2015 är 39,2 timmar. Perioden jan-april låg lägre med 38,38 timmar. Nyckeltal 2: Personlig assistans enligt LSS, Kostnad/ timme för kommunalt utförd assistans Kostnaden per timme år 2014 uppgick till 254 kr. Motsvarande siffra i delår april är 262 kr vilket är en ökning med 3 procent. Då interndebitering saknas kan inte nyckeltalet tas fram till delår 2. Nyckeltal 3: Personlig assistans enligt SFB, Nettokostnad/ timme för kommunalt utförd assistans Nettokostnaden per timme för år 2014 uppgick till 71 kr. Under första kvartalet hade kostnaden minskat till 63 kr men är nu uppe i 93 kr. Skillnaden beror på säsongsvariation. Nyckeltal 4: Hemtjänst beviljad tid/kund/månad Genomsnittligt beviljad tid för hemtjänst låg på 29,2 timmar per kund per månad 2014. Årets fyra första månader låg på nästan samma nivå med en beviljad tid på 29,1 timmar per kund. Detta har ökat jan-augusti till 29,37 timmar. Nyckeltal 5: Vård och omsorgsboende, genomsnittlig boendetid Under 2014 uppgick den genonsnittliga bendetiden andra tertialet till 725 dagar vilket kan jämföras mot samma period 2015 då den var 698 dagar. Det innebär att den genomsnittliga boendetiden har minskat med 27 dagar. Boendetiden kan variera en del beroende på urvalets storlek över tid. Trenden visar dock att de som nu bor i vård och omsorgsboende är mer vårdkrävande och bor under en kortare tid i livets slut. Nyckeltal 6: Individ- och familjeomsorg, antal övergångslägenheter per 1000 invånare. Kommunen har 4,2 övergångslägenheter per 1 000 invånare. Socialnämnd, Underlag för uppföljning period 2 2015 11(11) 259 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 80 Socialnämndens verksamhetsplan 2016-2018 Ärendenr 2015/375-70 Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott hänskjuter beslutet om verksamhetsplan 2016-2018 inklusive styrkortsmål och åtgärdsplan för jämställdhet till socialnämndens sammanträde 2015-09-24. Sammanfattning av ärendet Socialnämndens verksamhetsplan styr verksamheten för den kommande perioden. Nämnden reviderar årligen målen. Sedan sker uppföljning var fjärde månad. Beskrivning av ärendet Förslaget till Socialnämndens verksamhetsplan 2016-2018 bygger på det material som nämndens ledamöter arbetat fram, dels inom perspektivgrupper under perioden maj-augusti, dels under nämndens planeringsdagar i augusti. För året prövas några nyheter. Dels har nämndens mål kompletterats med indikatorer, del integreras arbetet med jämställdhetsplan i den ordinarie styrningen. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att anta förslaget till verksamhetsplan 2016-2018 inklusive styrkortsmål och åtgärdsplan för jämställdhet. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Ordförande yrkar att hänskjuta beslutet till socialnämndens sammanträde 2015-09-24. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition mot sitt yrkande att hänskjuta beslutet om socialnämndens verksamhetsplan 2016-2018 till socialnämndens sammanträde 2015-09-24 och finner att allmänna utskottet bifaller ordförandens yrkande. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 260 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott 2015-09-09 § 80 fort. Allmänna utskottet beslutar således att hänskjuta beslutet om socialnämndens verksamhetsplan 2016-2018 till socialnämndens sammanträde 2015-09-24. Beslutsunderlag Socialnämndens verksamhetsplan 2016-2018 Intern kontroll – 2016 för socialnämnden Beslutet skickas till Ekonomikontoret, verksamhetschefer, chefer personal och ekonomi Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 261 Kommunledningsförvaltningen Socialnämndens verksamhetsplan för perioden 2016-2018 -- Förslag efter socialnämndens workshop 2015-09-09 262 Socialnämndens verksamhetsplan 2016-2018 Innehåll Socialnämndens verksamhetsplan | STYRMODELL ....................................................................................................................................2 VISION 2050 ..................................................................................................................................2 RIKTNINGAR ..................................................................................................................................2 PROGRAM FÖR ETT HÅLLBART LULEÅ ..........................................................................................2 BALANSERAD STYRNING ...............................................................................................................3 NÄMNDENS UPPGIFTER I STYRKORTSARBETET.................................................................................3 NÄMNDENS KOMPLETTERANDE FORMER FÖR STYRNING .............................................................4 OMVÄRLDSBEVAKNING ....................................................................................................................5 SOCIALNÄMNDENS STYRKORT 2016...............................................................................................10 PERSPEKTIV SAMHÄLLE ..............................................................................................................10 PERSPEKTIV SERVICE ..................................................................................................................11 PERSPEKTIV MEDARBETARE .......................................................................................................11 PERSPEKTIV EKONOMI ................................................................................................................12 ÅTGÄRDSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET 2016......................................................................................13 1 263 Styrmodell Vision 2050 Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste kustregionerna och en förebild nationellt och internationellt. Ledord i visionen är • Levande och växande • Utrymme med närhet • Se möjligheterna • Naturligt färgstark • Lokalsinne och världsvana Vägen till visionen är de Riktningar fullmäktige beslutat om. Stå för öppenhet och mångfald • Underlätta för alla att vara med och forma samhället • Skapa mötesplatser som är öppna och tillgängliga för alla • Satsa på barn och ungas villkor för växande och lärande • Ge förutsättningar för en god hälsa på lika villkor Lyft identiteten som kuststad året runt • Satsa på centrum som attraktiv plats och fönstret mot världen • Satsa på skärgården som en av våra viktigaste och mest kända tillgångar • Planera för ett variationsrikt boende som tar tillvara närheten till vatten och natur • Hålla pulsen uppe både sommar och vinter Ta sats för en ledande nordlig region • Underlätta för etablering, utveckling och nyföretagande • Satsa på innovation och teknik • Stödja lärande och entreprenörskap • Satsa på internationella spelplaner och lokala trumfkort Bygg för framtiden • Agera för kommunikationer som knyter ihop vår region med andra • Planera för en blandad, tät och attraktiv stad • Skapa förutsättningar för levande stadsdelar och byar • Agera för att kraftigt öka andelen lokala resor med kollektivtrafik, cykel och till fots Program för ett hållbart Luleå De sex programmen som tillsammans med Riktningarna bildar Luleå kommuns översiktsplan visar vad kommunen ska göra och nå fram till 2020. Programmen visar hur Luleå kommun ska leda arbetet för en hållbar utveckling ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. De visar också hur kommunen ska arbeta för att stärka attraktiviteten för Luleå som plats och samhälle. Socialnämndens verksamhetsplan | Riktningar 2 264 Programmet Alla jämlika handlar om demokratiutveckling och prioriteringar av barn och unga. Program B, Rum för möten, ska skapa förutsättningar för att alla ska ha möjlighet till ett meningsfullt och socialt aktivt liv. Kuststaden Luleå syftar till att öka attraktionskraften för staden och tillvarata de värden det kustnära läget ger. Plats för mer handlar om att nyttja resurser effektivt för att långsiktigt ge plats för människor och vår livsmiljö men också för andra värden som behöver finnas för sin egen skull. Åtgärderna i programmet Ledande nordlig region skapar förutsättningar för en bred och växande arbetsmarknad. Programmen finns i sin helhet på www.lulea.se. Balanserad styrning Balanserad styrning har tillämpats i Luleå kommun sedan 2001. Kortfattat är syftet med modellen att tillämpa målstyrning i flera, sammanhängande perspektiv som balanserar varandra. Kommunens uppdrag handlar om att vara samhällsbyggare, skapa attraktions och att ge service. Styrkortet utgår därför från perspektiven Samhälle, Service, Medarbetare och Ekonomi. Perspektiven ska inom sig spegla andra viktiga faktorer för kommunens utveckling: hållbarhet, attraktion, tillväxt, jämställdhet och kvalitet. Socialnämndens verksamhetsplan | Då nämnden fastställt mål tar verksamheterna vid. I varje verksamhetsområde sker en process där nämndens mål konkretiseras i linje med verksamhetens uppdrag. Sedan fastställs aktiviteter för varje enhet som bidrar till verksamhetens mål. Processen ska ske med en hög grad av delaktighet där medarbetarnas idéer och tankar tas till vara. Uppföljning av mål och aktiviteter sker formaliserat tre gånger per år i form av två delårsbokslut och en verksamhetsberättelse för året. Nämndens uppgifter i styrkortsarbetet kan sammanfattas i nedanstående punkter • ge styrsignaler 3 265 • • • • göra prioriteringar styra resurser uttala förväntningar på resultat i form av mål följa upp resultat Detta innebär också en önskan om att målen bör vara konkreta, spegla verksamhetens uppdrag, skapa förutsättningar för långsiktig och kontinuerlig utveckling och, sist men inte minst, inte vara alltför många till antalet. TUR I syfte att förbättra målens styrbarhet i nämndernas styrkort har kommunstyrelsen betonat vikten av att målen ska vara: Tydliga, Uppföljningsbara och Realistiska. Målen ska vara formulerade så att de utvecklar verksamheten och ger möjlighet att avläsa effekter. Mål bör vara drivande och mätas med hjälp av indikatorer (exempelvis nyckeltal) och/eller genomförda aktiviteter. Endast i undantagsfall bör nyckeltal utgöra själva målformuleringen. Ett sådant undantag är det ekonomiska målet som handlar om att bedriva verksamheten inom budgetens ramar. Nämndens kompletterande former för styrning Förutom styrkortet, som är stommen i nämndens styrning av förvaltningen, finns planer för några av nämndens målgrupper. Aktuella planer finns för barn och unga, äldre och för funktionshinderområdet. Inom ramen för dessa sätts årliga mål. Socialnämndens verksamhetsplan | Vidare har nämnden uppdraget att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lag och föreskrift. Detta genomförs bland annat genom en plan för intern kontroll, där också effekter av tidigare styrkortsmål kan lyftas in. Planen för Intern kontroll beslutas i december och kompletterar målen i verksamhetsplanen. 4 266 Omvärldsbevakning Ansatsen med omvärldsbevakningen är att lyfta händelser som påverkar socialtjänstens arbete i någon mening. Riksdags- och regeringsbeslut, JO-beslut, statliga utredningar, statistik och media bevakning bildar underlag för omvärldsbevakningen. Genom att lyfta aktuella händelser/fakta inom områden som omfattar socialtjänst, gällande barn och unga, missbruk, våldsutsatthet, hälso- och sjukvård, migration och integration, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad, vård och omsorg, personlig assistans och nya lagar, får vi en ögonblicksbild av faktorer som påverkar vårt arbete. Dokumentet läses med fördel i elektronisk form för direktåtkomst till länkat källmaterial som ligger till grund för beskriven data om aktuella händelser. Den kan också användas som ett uppslagsverk med stöd av innehållsförteckningen. Sammanfattningen lyfter aktuella händelser i omvärlden som direkt eller indirekt påverkar socialtjänstens arbete. Sammanfattning Individ och familjeomsorgen behandlar en mängd frågor som spänner över en människas liv från vaggan till graven. Det är också här som samhällsförändringar påverkar socialtjänstens arbete märkbart. Förändringar i socialförsäkringssystem vare sig det berör hälso- och sjukvård, sjukförsäkring eller arbetsmarknad får ett indirekt genomslag i vårt arbete, då människors livsvillkor påverkas hälsomässigt, socialt och ekonomiskt. Ibland uppstår resursbrist i någon del av samhällsfunktionerna när det sker omfattande förändringar i sociala system. Skillnader mellan stad och landsort/centrum och periferi ökar när resurserna tryter. Socialnämndens verksamhetsplan | De senaste åren har staten erbjudit institutioner och organisationer bidrag för att arbeta med åtgärder för ett jämställt samhälle. Statens önskemål har bl.a. varit att myndigheter samverkar utifrån sina olika kompetensområden, för att de allmänna medlen ska användas så effektivt och resursbesparande som möjligt och att människor inte ska hamna i kläm mellan olika myndighetsbeslut. Denna viljeinriktning från staten har bl.a. lett till behov av gemensamma informationsstrukturer på institutionell-, organisations- och nationell nivå och krav på enhetlig och strukturerad dokumentation kring enskildas behov. I socialtjänsten används t.ex. ÄBIC, vars viljeinriktning är att äldres behov sätts i centrum, och att insatser och aktiviteter följer en klassifikation enligt ett nationellt fackspråk. En annan förändring i samma anda är framtagandet av en ny gemensam författningssamling för hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa med intentionen att få till stånd en samordnad, effektiv och anpassad kunskap om de behov som patienter, brukare, olika professioner och huvudmän har. Med ökad samverkan har gemensamma verksamhetsuppföljningar över myndighetsgränser aktualiserats. Det finns dock hinder för detta idag då samkörning av personuppgifter inte är förenligt med rådande lagstiftning. Socialtjänstutredningen föreslog förvisso i sitt betänkande ”Socialtjänstens Integritet – Effektivitet, SOU 2009:32, att en ny bestämmelse skulle införs i patientdatalagen med förslaget om att socialtjänst och hälso- och sjukvård skulle kunna behandla personuppgifter för 5 267 gemensamma verksamhetsuppföljningar. Detta förslag har dock inte lett till någon ny lagstiftning, vilket föranleder att gemensamma verksamhetsuppföljningar över myndighetsgränser inte kan göras. Vården om barn och unga är föremål för granskning och uppföljning kontinuerligt både på nationell och lokal nivå. Barn som har det svårt socialt och ekonomiskt har ett sämre utgångsläge och samhället behöver utveckla mer skyddsåtgärder för dessa barn. Det handlar bl.a. om att förstärka personalens kompetens, arbetsledning och kompetensutveckling inom vården av barn och unga. De placerade barnens skolgång behöver förbättras så att de får samma möjligheter att klara skolgången och gå vidare till gymnasie- och högskolestudier som andra barn. För att ytterligare stärka barnens rätt att få sin röst hörd finns nu ett förslag att Barnkonventionen intas i Svensk lagstiftning. Barnkonventionen lyfter särskilt barnens rätt att låta få sin röst hörd att påverka sina livsförhållanden och att politiker och makthavare på alla nivåer blir bättre på att tillfråga barns åsikter. Dessa förbättringar är viktiga utgångspunkter för att minimera att barnen utsätter sig eller utsätts för livsbetingelser som skadar dem och försvårar deras framtida liv, t.ex. visar det sig att ett av fem barn måste hålla koll på föräldrarna. Sådana livsbetingelser skadar barnen och försvårar deras framtida liv. LVU utredningens förslag ligger i linje med detta genom t.ex. att föreslå att LVU vården ska vara inriktad på skyddsåtgärder i form av att skydda, vägleda och behandla ungdomar. Förslag till en ny placeringsform för barn och unga i form av stödboende är förestående. Inom hälso- och sjukvården har granskningen av vårdvalsreformen visat på en negativ måluppfyllese. Riksrevisionens granskning visar att den haft en stark styreffekt som haft en negativ inverkan på Hälso- och sjukvårdens etiska principer om vård efter behov. Ekonomiska effekter har haft mer påverkan än personalens möte med patienten, vilket har försvårat för vårdpersonalen att fokusera på patienternas vårdbehov. Vidare så har Socialstyrelsens granskning visat brister för de mest sjuka och utsatta att välja själva samt att informationen varit bristfällig. Regeringen har tillsatt en utredning i frågan om landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem och föreslagit ett borttagande av vårdval i primärvården. Socialutskottet har dock föreslagit regeringen att inte låta utredningen om landstingens vårdvalssystem rendera i ett borttagande av detta, utan istället ta fram mer kunskap kring hur landstingens ersättningssystem och primärvårdsuppdrag har påverkat vården för patienterna i primärvården. Översynen av Betalningsansvarslagen har landat i ett förslag om ny lag fr.o.m. 1 juli 2016 som ställer krav på mer samverkan mellan landsting och kommun vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Statens fortsatta satsningar att motverka psykisk ohälsa i form av projekt där myndigheterna Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Folkhälsomyndigheten och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i samråd med Sveriges kommuner och landsting och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa samråder i behandlingsrekommendationer avseende Socialnämndens verksamhetsplan | En ny patientlag gäller från 1 januari 2015 som stärker och tydliggör patientens ställning och främjar patientens integritet, självbestämmande och delaktiget. 6 268 läkemedel, metodstöd för att förhindra självmord bland barn och unga och att utveckla ett skräddarsytt adhd stöd till socialtjänsten. Fler personer under 65 år får kommunal hälso- och sjukvård. Stimulansbidrag tilldelas till bemanning inom äldreomsorgen och Socialstyrelsen har uppdraget att fördela dessa till kommuner riktade till användning för personalkostnader i äldreomsorgen. De senaste årens satsningar i äldreomsorgen bl.a. Nationellt kompetenscentrum och Svensk Demenscentrum har bidragit till en positiv utveckling av vården och omsorgen om äldre och stödet till personer med funktionsnedsättning och till deras anhöriga. Omvårdnadslyftet åren 2011 – 2014 har bidragit till en ökning av andelen medarbetare med grundläggande kompetens i äldreomsorgen och bidragit till en kvalitetssäkring av verksamheten. Utbildningen har gett medarbetarna vidgade perspektiv, större analytisk förmåga och ökad benägenhet att acceptera förändringar i verksamheten. En nationell strategi avseende våld mot äldre personer inom vård och omsorg är under införande och staten satsar på utbildning inom vård och omsorgs yrken för undersköterskor och vårdbiträden som i sitt arbete kommer i kontakt med äldre personer. Satsningen på lokala värdighetsgarantier har däremot inte fallit väl ut. Kännedomen om dem är låg bland brukare och deras anhöriga. Satsningen för införande av lokala värdighetsgarantier skedde i form av medel efter prestation, som skulle bedrivas i ett högt tempo. Detta kom i konflikt med Socialstyrelsens vägledningar om att införandet av värdighetsgarantier i äldreomsorgen var tidskrävande och behövde förankras i många led. Dessa faktorer tillsammans med bristande utbildning och organisation av persongrupper och verksamhetsledare riskerar att göra lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen verkningslösa. Ny statistik visar att antalet tvångsvårdade inom missbruks- och beroendevården ökat med 10 procent sedan 2013. Barn som lever med förälder/föräldrar som har missbruksproblem lever med en risk att få sämre hälsa, sämre skolgång och arbetsliv senare i livet. Här behöver barnen få stöd tidigare än idag. Nya substanser på drogmarknaden tros ligga bakom ökad dödlighet relaterat till narkotika. En karläggning om detta kommer att ske. Nästan 60 miljoner människor är på flykt undan krig i världen, vilket kommer att öka behoven av fristad där alla länder behöver ta sitt ansvar och hjälpa till. Socialnämndens verksamhetsplan | Migrationen av de ensamkommandebarnen har ökat i år. De flesta kommuner (70 %) anger att de har svårt att hitta familjehem och tillgodose behoven av särskilt förordnad vårdnadshavare för dessa barn. Överlag har kommunerna svårigheter att uppfylla behoven på flera områden gällande de ensamkommande barnen. För att underlätta migrationen och integrationen satsar staten på språkundervisning och lättnader i medborgarskapslagen att likställa kvinnor och män när det gäller att föra svenskt medborgarskap till sitt barn. Vidare så har regeringen tagit fram ett åtgärdspaket för ökad samverkan inom EU och med Rumänien och Bulgarien för att bekämpa utsatthet och tiggeri. Samhällets välstånd speglas ofta i andelen hushåll med ekonomsikt bistånd. Arbetslöshet är största orsaken till ekonomiskt bistånd. Ensamhushåll dominerar som biståndsmottagare av ekonomsikt bistånd där män är den största gruppen, men vanligast är det bland ensamstående kvinnor med barn. Den genomsnittliga biståndstiden per hushåll är 6,5 månader under år 2014, vilket är i paritet med år 2013. Från hösten 2015 satsar staten medel inom arbetsmarknadsfrågor med bl.a. höjd dagpenning i 7 269 arbetslöshetsförsäkringen, traineejobb inom välfärdssektorn och bristyrken och olika former av åtgärder till arbetslösa ungdomar. Det har gjorts It-satsningar inom hälso- och sjukvården de senaste åren inom ramen för Nationell eHälsa. Många av målen har inte uppnåtts och det läggs större ansvar på kommunerna att fullfölja dem. Mer stöd behövs till kommunerna för kunskapsstöd om lämpliga etiska förhållningssätt, utbyggnad av infrastruktur för kommunikation samt nationella utvärderingar av effekterna av införande av digitala välfärdstjänster och e-hälsa. Verksamhetsbidrag för sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning har bl.a. bidragit till att bryta isolering och möjliggöra personlig utveckling för berörda. En positiv utveckling är att andelen sociala företag har ökat. Dessa förändringar vilar på den funktionshinderpolitik som började år 2011 vars mål var att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att vara fullt delaktiga i samhällslivet på jämlika villkor. Myndigheten för delaktighet, MFD, har fått ett nytt uppdrag att utveckla detta vidare inom ramen för en ny funktionhinderpolitik till 2017 att verka för jämställhet och barnens rätt som är samhällsekonomisk och bedrivs inom ekonomiska ramar. Ny forskning visar nämligen allvarliga brister i socialtjänsten och domstolarnas hantering av omhändertagna barn till föräldrar med utvecklingsstörning. Det diskriminerande är att föräldrarnas omsorgsförmåga bedöms med fördomar samt att det inte finns omvårdnadsfokuserad föräldrautbildning. Stödinsatser enligt LSS, såsom bostäder med särskild service, avlösarservice och korttidsvistelse samt ledsagarservice till personer med funktionsnedsättning kartläggs utifrån likvärdigheten och rättssäkerheten. Underlaget ska anallyseras mot lagstiftningens intentioner, rättspraxis, likvärdighet och rättssäkerhet. Förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet aviseras med en återgång till regler som gällde fram till utgången av 2013. Förslaget är att avskaffa det särskilda bidrag som kompenserar kommuner och landsting som fick lägre intäkter till följd av sänkningen av inkomstutjämningsavgiften 2014. Nya lagar 2015/2016 Bortre tidsgräns för sjukförsäkringen avskaffas fr.o.m. 2016-01-01 Underhållsstödet till ensamstående föräldrar höjs fr.o.m. 2015-09-01 Ersättningen till sjukskrivna arbetslösa höjs fr.o.m. 2015-09-07 Höjt bostadstillägg för pensionärer Idrottsanslagen ökas. 32 miljoner avsätts 2015 och 64 miljoner fr.o.m. år 2016. Medlen är riktade till att erbjuda aktiviteter inom föreningsliv och idrottsrörelsen för nyanlända som fått uppehållstillstånd i Sverige. Socialnämndens verksamhetsplan | Kommuner och landsting visar i sina egna prognoser för 2015 betydligt sämre resultat än 2014. Sjuttio av 284 kommuner räknar med underskott. 8 270 Förlossningsvården förbättras och insatser för kvinnors hälsa; avsätts 200 miljoner kr 2015 och 400 miljoner kr per år 2016-2019. Kostnadsfria läkemedel för barn under 18 år införs fr.o.m. 2016-01-01. Reformen ska även omfatta asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Statsbidrag med 1 miljard för ökad bemanning inom äldreomsorgen för 2015 och 2 miljarder årligen för 2016-2018. För att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor och deras barn får Kvinnojourer statsbidrag med 25 milj till de ideella kvinnojourerna för 2015 och ytterligare 100 milj per år för att stärka kvinnojoursarbetet för 2016-2019. Ekonomiskt stöd till glasögon garanteras alla barn och unga 8 – 19 år för att alla barn ska kunna delta i samhället på lika villkor. 120 miljoner per år fr.o.m. år 2016. Barnombudsmannen får anmälningsskyldighet avseende barn som far illa fr.o.m. 2016-04-01. Fritidspeng enligt socialtjänstlagen 4 a kap avskaffas fr.o.m. 2016-01-01. Ny patientlag trädde i kraft 2015-01-01. Avseende förslaget på nya bemanningsregler inom äldreomsorgen har dessa inte gått till verkställighet ännu och inget datum är fastslaget från och med när de ska gälla. Denna satsning på äldreomsorgen styrs i dag via stimulansmedel som ska användas till personalkostnader enligt en fördelning som socialstyrelsen fått i uppdrag att beräkna för varje kommun. Höjt avgiftstak enligt socialtjänstlagen 8 kap 5 § fr.o.m. 2016-01-01. Sfi ska ingå i den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande och gymnasial nivå, samt i form av svenska för invandrare. Ändringen föreslås gälla från 2016-01-01 men tillämpas från 2016-07-01. Gemensam författningssamling för hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa fr.o.m. 2015-07-01. Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen Tydligare regler för ungdomstjänst. Luleå den 27 juli 2015 Socialnämndens verksamhetsplan | Ingeborg Widenrot 9 271 Socialnämndens styrkort 2016 Perspektiv samhälle Inriktning Kommunstyrelsens målområde – Mål för att… - För alla som bor, verkar i och besöker Luleå ska vi: Stå för öppenhet och mångfald Genomföra programmens intentioner med särskilt fokus på avgörande faktorer för 2016 Lyfta identiteten som kuststad året runt Ta sats för en ledande nordlig region Bygga för framtiden Socialnämndens mål Indikatorer - Vidareutveckla genomförandet av programmen ikommunövergripande samverkan - - Andelen behöriga till gymnasiet ska öka - Verkställ socialnämndens planer Antal upprättade stadsdelsplaner Upplevt samarbete mellan Barn- och ungdomssektion och skolan Andel barn med full behörighet Andel med behörighet Placerade barns skolresultat Andel av beviljade insatsbeslut som går till öppenvård (IFO) Andel av beviljade insatsbeslut som får hemtjänst (VoO) Andel av beviljade insatsbeslut som får boendestöd eller annat stöd i hemmet Andel som mår bra/mycket bra åk 4, åk 7, år 1 (hälsosamtal) - I samverkan vidta åtgärder för att öka barns och ungas hälsa och självkänsla - Balansen avseende tillgång till bostäder för socialnämndens målgrupper ska förbättras Aktivt bidra till ökad integration i samhället - - Andel övergångskontrakt per 1000 invånare - Arbetslöshet för utlandsfödda Skolresultat för utlandsfödda Socialnämndens verksamhetsplan | - 10 272 Perspektiv service Inriktning Målområde – Mål för att… För våra medborgare och kunder/brukare ska vi: - Ha god service på likvärdiga villkor anpassad och - tillgänglig efter behoven och ha förmåga att överföra Utveckla Luleå till Sveriges Kvalitetskommun 2017 Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service detta till nytta för den enskilde och för samhället. Nämndens mål Indikatorer Mätningar av kund-/medborgarsynpunkter och kvalitetsindikatorer ska analyseras och leda till åtgärder; förvaltningen ska öka andelen "gröna" mätpunkter i Öppna Jämförelser med särkskilt fokus på bemötande, delaktighet och samverkan Egna brukarundersökningar ”Vad tycker äldre om äldreomsorgen?” Öppna Jämförelser Arbeta för en mer öppen och tillgänglig socialförvaltning Inom varje verksamhetsområde mäta, analysera och vidta åtgärder för att utveckla en mer jämställd service Antal genomförda analyser och upprättade åtgärdsplaner Perspektiv medarbetare Inriktning Målområde – Mål för att… För att genomföra uppdraget ska vi: - Ge goda förutsättningar för medarbetare att utveckla - sin kompetens och vara medskapande Nämndens mål Socialnämndens verksamhetsplan | - Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva ett gott ledarskap Indikatorer - Andel som har fler än 25 underställda Andel chefer som är nöjda med sin arbetssituation - Andel chefer som genomgått socialstyrelsens ledarprogram Alla nyanställda chefer ska ha fadder/mentor första året Sjuktal Frisktal Andel medarbetare med eftergymnasial utbildning Andel medarbetare med akademisk magisternivå Personalomsättning - Öka vår attraktion som arbetsgivare Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Ta fasta på och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser - 11 273 - Antal delade turer Perspektiv ekonomi Inriktning Målområde – Mål för att… För att genomföra uppdraget ska vi: - Bedriva verksamheten inom tilldelad budget och använda tillgängliga resurser effektivt. - Nämndens mål Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag(nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Indikatorer - Resultat > 0 kr Egna brukarundersökningar ”Vad tycker äldre om äldreomsorgen?” Andel enheter som finns i grönt fält i KPB Vidta strukturella förändringar så att en del av kommunbidraget kan avsättas till sociala investeringar. - 1 % av kommunbidraget är avsatt 2016 Socialnämndens verksamhetsplan | Inom befintliga ekonomiska ramar bedriva en verksamhet med optimal kvalitet 12 274 Åtgärdsplan för jämställdhet 2016 Socialnämnden provar ett nytt sätt att integrera jämställdhetsarbetet i det ordinarie styrsystemet. Nämnden kommer att arbeta mot följande övergripande mål, internt och externt, och följa och i analysera utvecklingen med hjälp av könsuppdelade indikatorer. Dessa är markerade med styrkortet. Behörighet till gymnasiet. Alla har rätt till utbildning. Utbildning har avgörande roll i livets alla skeden när det ägller att skap möjligheter för alla, förmedla grundläggande kunskaper och färdigheter för livet och arbetslivet. - Socialnämndens planer. Alla har rätt till nödvändiga sociala tjänster. Kvinnor och män har olika behov som kan bero på skillnader i deras sociala och ekonomiska förhållanden. Kvinnor och män ska ha lika tillgång till social omsorg och sociala tjänster. - Barn och ungas hälsa och självkänsla. Alla har rätt till god fysik och mental hälsa. Samverkan och samråd med samverkanspartners behövs för att främja flickor och pojkars hälsa och självkänsla. - Ökad integration i samhället Förutsättningar behöver skapas för att alla kvinnor och män, födda i Sverige eller utomlands, får tillgång till arbete och utbildning. - Kvinnor och män har jämställd rätt när det gäller alla aspekter av anställning, inklusive arbetsorganisation och arbetsvillkor. Medarbetarna har rätt att förena yrkesliv med samhällsliv och privatliv. Socialnämndens verksamhetsplan | - 13 275 Underlag till budgetprioriteringar 2016 – 2018 Förvaltningens analys av hur nämndens uppdrag påverkas av förändringar i omvärlden visar att nämnden har behov av resursförstärkning inom flera verksamhetsområden. Budgetdirektiven inför denna planperiod innebär att nämnderna inte ska lämna någon begäran om utökade resurser. Redovisade utökningsbehov ska därmed läggas fram med egenfinansiering genom strukturella åtgärder i verksamheten. Stöd och omsorg Gruppbostäder/servicebostäder Behovet av gruppbostäder/servicebostäder för funktionsnedsatta och psykiskt sjuka beräknas öka med 7 platser per år under planperioden 2016 till 2018, totalt 21 platser under dessa år. Resursbehovet för nya boenden redovisas i tabellen nedan i tusental kronor. Kostnaden är uppräknad. 2016 Gruppbostäder/servicebostäder 2 300 2017 5 450 2018 5 600 Personlig assistans Under det senaste året har det skett en kraftig volymutveckling för kommunal assistans enligt LSS. Under 2014 ökade antalet beviljade timmar med 13 253 timmar vilket motsvarar 24 procent. Av det totala underskottet för personlig assistans på 15 100 tkr utgör assistans enligt LSS 17 800 tkr. Internbudgeten kommer att ses över till 2016. Äldreomsorg Styrande för arbetet med att hitta strukturella förändringar bör vara förverkligandet av äldreplanen och kostnadsläge i jämförelse med andra kommuner. Behovet av hemtjänst styrs bland annat av hur många äldre som bor i kommunen och hur stor andel av de äldre som bor i vård- och omsorgsboende. Tanken är att en väl utvecklad, effektiv och högkvalitativ hemtjänst kommer att begränsa ökningen av platser inom vård- och omsorgsboende samt öka möjligheten för äldre att bo kvar hemma i ordinärt boende. Arbetet med hemtagarteam kommer att utvecklas och stärkas under planperioden och nya trygghetsboenden kommer att påverka hemtjänstens utveckling. För att klara en utökad volymtillväxt i hemtjänsten krävs resursförstärkning. Kommande budgetår görs satsningar inom hemtjänsten för områdena bemanning, kompentens och arbetsmiljö. Antalet invånare som är 65 år och äldre beräknas öka med i genomsnitt 270 personer per år under planperioden. När det gäller andelen 80 år och äldre beräknas ökningen till i genomsnitt 100 personer Socialnämndens verksamhetsplan | Hemtjänst 14 276 per år. Av antalet personer som är 65 år och äldre förväntas 8 procent vara i behov av hemtjänstinsatser. Kostnaden för beräknad volymtillväxt inom hemtjänsten för planperioden redovisas nedan i tusental kronor, volymtillväxten för 2016 beräknas finansieras inom ram: 2016 2017 2018 Hemtjänst, volymtillväxt 5 250 5 637 Vård och omsorgsboende Socialnämndens fortsatta arbete med att förändra boendestrukturen i Luleå innebär utbyggnad av vårdoch omsorgsboendet Bergviken etapp II med driftsättning av ytterligare 72 platser år 2017-2018. Återföring av resurser 2016 I 2015 års budget har socialnämnden fått ett tillfälligt tillskott med 14 000 tkr som ska reduceras från kommunbidraget år 2016. Individ och familjeomsorg Socialnämndens verksamhetsplan | Socialnämnden har antagit en plan för utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården. Planen innebär bland annat utvecklandet av fler alternativa hemmaplanslösningar vilket initialt innebär att kostnaderna kommer öka. Satsningen under kommande budgetår innebär att man kan säkerställa en bemanning som möjliggör att arbetet med planerna för barn och unga, funktionshindrade och äldre kan fortsätta. Man kommer också utveckla öppenvårdsinsatser. Skalboende är en länsomfattande insats, där Luleå kommuns del beräknas till 1 000 tkr. 15 277 Socialförvaltningens behovsbeskrivning för planperioden 20162018. Sammanfattning behov 2016 2017 2018 Gruppbostäder nya Hemtjänst volymökning Återföring av tillfälliga resurser Satsning hemtjänst 2 300 5 450 5 250 5 600 5 650 10 700 11 250 14 000 11 600 Satsning IFO 6 100 Skalboende 1 000 Summa 35 000 Socialförvaltningens finansiering för planperioden 2016-2018 Från plan till verklighet Kost ordinärt boende Förslag ny taxa hemsjukvård Administrativ effektivisering samt omstrukturering Förändrat arbetssätt enligt socialnämndens planarbete Summa 2 016 27 1 1 5 300 500 200 000 35 000 2 017 2 018 3 370 7 330 11 250 10 700 11 250 Socialnämndens verksamhetsplan | Sammanfattning finansiering 16 278 279
© Copyright 2024