Nr 1, 2015 - Österhaninge Församling
Österhaninge församling Den egna berättelsens betydelse. Sidan 7-9 ”Jag såg hennes längtan efter kärlek” Sidan 10-11 Häng med på Bibeläventyr! Sidan 14 Niklas Rådström blåser nytt liv i Bibeln och dess berättelser. Sidan 4-6 NR 01 nr 1/15 Ett år med nya perspektiv. Sidan 18-19 ÖSTERHANINGE FÖRSAMLING Besöksadress Runstensvägen 14 Postadress Box 113, 136 22 Haninge Telefon växel 08-555 670 00 telefontid: månd-torsd kl 08.15-12.00, 13.00-16.30 fred kl 08.15-12.00, 13.00-16.00 Telefax 08-555 670 03 HEMSIDA www.osterhaningeforsamling.se E-POST: [email protected] PLUSGIRO 10 00 04-1 BOKNING AV DOP 08-555 670 21 BOKNING AV VIGSEL ELLER BEGRAVNING Marika Guhrén 08-555 670 04 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN Kyrkogårdschef Gustav Tivegård 08-555 670 01 Assistent Carolina Hösöyen 08-555 670 02 [email protected] BEHÖVER DU PRATA MED NÅGON SOM HAR TYSTNADSPLIKT? En präst finns alltid tillgänglig måndag-fredag kl 10.00-12.00. Ring vår växel 08-555 670 00 eller besök oss. Mellan kl 21.00-06.00 kan du nå Jourhavande präst på telefon 112. KYRKOHERDE Krister Stenberg, tel 08-555 670 23 REDAKTION & INFORMATION Ansvarig utgivare Krister Stenberg Redaktör/Informatör Charlotte Persson 08-555 670 36 Informationsassistent Catharina Fredrikson 08-555 670 35 Grafisk produktion AD Design, S tockholm Tryck Åtta.45, Solna Omslagsfoto Josefin Casteryd Österhaninge Församlingsblad distribueras av Posten AB som samhällsinformation. VÅRA KYRKOR S:T ESKILS KYRKA Runstensvägen 14, Handen ÖSTERHANINGE KYRKA Klockarlötsvägen 28 JORDBRO KYRKA Moränvägen 17 VENDELSÖ KYRKA Skomakarvägen 18 Notiser GYMNASIEKONFIRMATION OCH RESA TILL AUSCHWITZ Vår värld visar inte alltid upp ett vackert ansikte. Rasism, våld och orättvisor finns omkring oss. Det gäller att hitta vägar för det som är gott och att inte göra skillnad på människor. Tillsammans gör vi en resa till Polen och koncentrationslägret Auschwitz. Som konfirmand får du nya insikter och nya vänner. Du får lära dig mer om kristen tro, fundera över dina egna värderingar, vem du är, om du tror på Gud. Det är högt i tak för egna tankar – och massor av roligt! För dig som går på gymnasiet och ännu inte är konfirmerad. Vi träffas några helger under våren och resan är 15-19 juni. Sista anmälningsdag 28 februari, begränsat antal platser. Resan kostar 1 500 kr, stipendium finns att söka vid behov. Frågor och anmälan: Magnus Crispin Back. NY MEDARBETARE Helena Edlund, komminister Efter ett antal år i skånsk exil är jag nu tillbaka hemma i Stockholm, lagom för att fira mitt tioårsjubileum som präst. Under dessa år har jag hunnit med att vara församlingspräst, fängelsepräst och jag har även tjänstgjort utomlands i både Kosovo och Afghanistan. Här i Österhaninge kommer jag att vara församlingspräst och bland annat arbeta med den diakonala verksam heten på Kryckan. Min fritid tillbringar jag helst med min familj eller ute i skogen på en islandshäst. Jag ser fram emot att möta just dig – i verksam heten eller ute ”på byn”. Gud välsigne dig! VIRK-, STICK- OCH H ANTVERKSGRUPP En ny grupp för alla åldrar där vi träffas och skapar tillsammans. För både erfarna och nybörjare. De erfarna får vid behov visa de med mindre erfarenhet. Vi hjälps åt helt enkelt! Onsdagar, jämna veckor kl 18-20. Startar 21 januari, därefter varannan vecka i S:t Eskils kyrka. Fika till självkostadspris. För an mälan, kontakta: Liz Kokk, 073-723 87 17 eller Malin Persson, 555 670 31. Risto Nevalan kirkkokonsertti Konsert med Risto Nevala Risto Nevala lauloi tehdastyön ohella ennen kuin hänet valittiin Tangokuninkaaksi 1989. Risto on keikkaillut tiiviisti sekä Suomessa että Ruotsissa ja jopa Saksassa. Hän on suosittu esiintyjä tanssipaikoilla, mutta pitää myös kirkkokonseretteja. Vapaa pääsy. Risto Nevala sjöng vid sidan av sitt arbete i en stålfabrik innan han valdes till tangokung 1989. Därefter har han haft många spelningar i Finland, Sverige och Tyskland. Han är en populär sångare på olika dansbanor och ger också kyrkokonserter. Fri entré. Sunnuntaina 15.2 klo 14.15 St. Eskilin kirkoss Söndag 15.2 kl 14.15 S:t Eskils kyrka På jakt efter den röda tråden Gotska Sandön. Unik och sällsamt vacker ö med milsvida sandstränder. Foto: Klas-Rune Johansson / IBL Bildbyrå. PILGRIMSVANDRA PÅ G OTSKA SANDÖN Följ med och vandra på vackra Gotska Sandön den 21-23 augusti, vi åker på fredag morgon och kommer hem på söndag eftermiddag/ kväll. Gotska Sandön ligger mitt i havet med fina, långa sandstränder runtom och utsikt mot öppen horisont. Ön är endast 9 km lång och täckt av skog. Hela Gotska Sandön är nationalpark sedan 1963 och har inga bofasta. Det finns ingen affär på ön utan vi tar med den mat vi behöver. Resan sker med båt från Nynäshamn och tar cirka två timmar. Det finns flera boendealternativ – stuga, vandrarhem och tält. Vi bokar gemensamt boende i stuga, men det går också bra att boka själv om du vill bo på annat sätt. Skicka din intresseanmälan till charlotte.m.persson@ svenskakyrkan.se eller 08-555 670 36. Ledare: Bengt och Birgitta Andersson, Charlotte Persson, Eva-Lisa Oldeberg. foto: magnus aronson/ikon För dig som är intresserad av pilgrimsvandringar finns ett kalendarium över vandringar i Stockholm med omnejd här: www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/pilgrimsvandring Hunger är varken rättvist eller jämlikt. SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr. PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 Swisha valfritt belopp till 9001223 www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete Betraktelse Leif Wiking, präst Det finns nåd för nya världar, mycket större än den här, nya skapelser och tider, nåd för allt som blir och är… (Svenska psalmboken nr 285, del av vers 2) Jag träffade en gång en man som sökte efter ”den stora historien”. Den som skulle sammanbinda alla folk i alla tider och förklara människans ursprung och mål. Han hade i det närmaste förläst sig på all religion och filosofi som han kom över. Han brann av vilja att hitta denna världshistoriens röda tråd, men förkastade alla förenklade försök som han ansåg hittills hade presterats av mänskligheten. En historia som han inte kunde förstå, var den om ett barn som föddes för 2000 år sedan i Betlehem i landet Palestina. Att Guds son skulle födas till världen som ett litet barn – det var väl ändå för futtigt! Hur skulle det kunna betyda något? Hur skulle en s ådan berättelse kunna spela någon roll i världshistorien? Historien måste ju vara större än så! – Och sedan ta livet av honom på ett för dåtiden så anskrämligt sätt som ett kors, dundrade han på. Det kanske är så att de stora historierna föds ur de små omständigheterna. De blir stora när de berättas och återberättas för oss. Och när människorna som berättar har upplevt något för dem i sig hisnande. Kärleken som får födas in i vår värld genom ett litet barn i ett stall och som får dö på ett kors för oss och våra liv. Berättelserna reser sig upp genom vår historia och blir till möten mellan Gud och mänskligheten. Varje gång de berättas föds de på nytt. Ett barn som betraktar en krubba i jultid, någon som får höra berättelser om Jesu liv eller någon som ser hur Jesus delar den egna smärtan när han lider på korset. Dessa möten är kanske det närmaste vi kan komma att ana himmelriket här och nu. ”Jesus från Nasaret går här fram än som i gången tid, löser ur vanmakt, ur synd och skam, ger oss sin kraft och frid: himmelriket är nära.” (Svenska psalmboken nr 39) 4 5 Niklas Rådström blåser nytt liv i Bibeln ”Du ska älska din nästa, allt annat är bara kommentarer därtill”. Niklas Rådström, som har skrivit en roman baserad på Bibeln, tycker att den skriftlärde juden Hillels sammanfattning av Gamla Testamentet fungerar fortfarande. Veckorna innan Niklas Rådströms senaste bok Boken kom ut, greps han av panik. – Vad hade jag gjort? Varför skulle jag göra detta? Vilken förhävelse! Ordet ”pretto” ligger nära till hands att använda om någon som ger sig på att tolka världens mest lästa och spridda bok. En som därtill påstår att han inte tolkar Bibeln utifrån den mer än 2000-åriga traditionen utan vill läsa den ”i sin egen rätt”. Nåja, när jag träffar Niklas Rådström erkänner han villigt att han är en galning. Han ägnade först fem år åt att studera Bibeln, dess olika tolkningar och de olika kontexter i vilken böckerna tillkommit. Han tänkte sig att skriva tolkande bibeltexter i essäform. Han kom dock på andra tankar när han fick förfrågan från Göteborgs stadsteater om han kunde göra en 4,5 timmar lång föreställning baserad på Bibeln. Då var han tvungen att hitta en dramatisk berättarbåge, något som band samman och som förde berättelsen framåt. Efter ytterligare två år var Boken färdigskriven, en 497 sidor lång roman. Den vana bibelläsaren känner igen sig i Rådströms roman. Här finns de stora berättelserna: skapelseberättelsen, Kain och Abel, Abraham och Isak, Jakob och Esau, Josef i b runnen som förs till Egypten, Job, Jona, kung David. Ordspråksboken och Predikaren finns också med liksom Höga visan. Niklas Rådström har gjort Gud till en författare som använder Ordet. Skaparen skriver fram världen, berättelsen växer och ibland blir författaren förvånad över att gestalterna börjar leva sitt eget liv, det skapade utvecklas och förändras. Förutom författaren, mannen och kvinnan – Bibelns Adam och Eva – finns tre änglar med som huvud personer. Författaren – och den här gången menar jag Niklas Rådström, inte Gud, har låtit Adam och Eva leva genom hela berättelsen, från skapelsen till Jesu död för att få någon som kan skildra vanligt mänskligt liv. Den del av livet som har en ganska undanskymd roll i Bibeln, kvinnornas var- Niklas Rådströms roman Boken är på nästan 500 sidor. Där finns de stora berättelserna: Skapelseberättelsen, Kain och Abel, Abraham och Isak, Jakob och Esau, Josef i brunnen som förs till Egypten, Job, Jona, kung David. Höga visan finns då och då som citat mellan mannen och kvinnan, som är två av bokens fem huvudpersoner, förutom författaren själv. 6 dag – maten, tvätten, barnskötseln, städningen och hemmet. Även kri garna måste äta, sova och älska. Ä nglarna gestaltar vardera det goda och det onda. Den tredje ängeln gestaltar kyrkan och kyrkohistorien. – Jag ville gärna ha med vardags livet i min berättelse, liksom i alla myter och historiska berättelser är de helt undanskymda i Bibeln. Men varför ägna all denna möda, alla dessa år att skriva ”om” Bibeln? – Bibeln fascinerar mig. Nu mer än någonsin. Jag har skrivit om antika myter förut, men skillnaden med Bibeln är att den har så stor betydelse för människors liv än i dag, även mitt. Jag ville komma förbi konflikten tro och vetande, förbi den religiösa praktiken, religionens roll i politiken och allt det där. Jag ville befria Bibelns berättelser från ideologiska konflikter, från fundamentalistiska tolkningar, se vad de betyder för oss här och nu, hur vi kan spegla och tolka våra liv genom texterna. Niklas Rådström menar att det inte handlar om att ta ställning till om Bibelns texter är sanna eller inte, eller Namn: Yrke: att leta efter något underliggande chiffer som ska lösa gåtan om varför ondskan är inbyggd i skapelsen. – Jag ger inga svar i min bok, jag påstår ingenting, jag ställer bara frågor, det är konstens uppgift. Men du måste ha fått mothugg från fundamentalistiskt håll? – Nej, jag har faktisk bara fått ett gott mottagande. Människor har läst min bok på det sättet som jag innerst inne hoppades på, men knappt själv vågade tro på, en öppnare läsning utan att fastna i förutbestämda tolkningar. – Jag tror dock att det bara är i Sverige där det är möjligt att ge ut en sådan här bok. I USA skulle den antagligen ha få ett helt annat mot tagande. Niklas Rådström är förstås alldeles för medievan och för slipad för att be svara frågor som om han tror på Gud eller om han tror att Bibeln har något entydigt budskap. Men i boken glimmar det fram då och då, det jag gissar gripit tag i honom under alla de år som han studerat Bibeln. ”Ett infall har gett plats åt ett annat och så har berättelsen tagit en helt ny Niklas Rådström Författare, poet och professor i berättande för scen, film och media vid Dramatiska Institutet. Ålder: 61 år Utgivning: Har gett ut 40 böcker från debuten 1975 ”Med tystnad närbesläktade dikter”. För boken ”Medan tiden tänker på annat” som utkom 1992 fick han Augustpriset. Känd för: Sitt poetiska och målande språk. Ledamot av samfundet De Nio. vändning. Och ändå hör han ropen att han inte ska dröja så långt borta, att han är deras styrka och ska skynda till dem.” Skaparen, ordet Gud används aldrig om bokens författare, har gett sin skapelse frihet att välja sin livsväg, sina värderingar, sina allierade. Men någonstans i bakgrunden finns Skaparen kvar för dem som ropar. – Att kyrkorna och kyrkohistorien tryckt tillbaka det som Bibeln försöker berätta är uppenbart. Om älska din nästa är sammanfattningen har Bibelord alltför ofta använts till dess absoluta motsats. Dess bättre finns det kraft i texterna och de har också fått betydelse – på riktigt – för människor i alla tider. Kanske har jag missuppfattat något. Då må det vara hänt. Niklas Rådström säger att han vill förmedla, visa upp Bibeltexten utan förförståelse från tidigare tolkningar. Vem det nu än är han skriver om precis i de skälvande slutraderna i sitt långa epos, så känns de trösterika: ”Varje andetag i världen kan han höra, vare gest av närhet kan han känna, varje frö som gror kan han se.” Samtidigt som ängeln berättar för Jona om Gud, konstaterar han också. ”Man kommer att säga sig äga ordet och äga ordets mening, men ordet kommer att förbli fritt och stanna vid din sida.” När allt kommer omkring k anske Niklas Rådström hade ambitionen att skänka lite tröst till en postmodern värld, med sin otroligt pretentiösa och nästintill omöjliga uppgift. Fast på det svarar han förstås. – Min bok är inte förkunnande, inte på något sätt. TEXT MAJKEN ÖST-SÖDERLUND FOTO JOSEFIN CASTERYD 7 Den egna berättelsens betydelse I berättelsen och samtalet kan vi få syn på oss själva. Den som har levt med en diffus känsla av skam kan finna upprättelse och ett värdigare liv. – Förändringar kräver mod och en längtan efter något nytt, säger Björn Wiedel, doktor i religionspsykologi, själavårdare och författare. En man sitter framför mig i samtalsrummet. Han är oklanderligt klädd i ljusblå Stenströmskjorta och svarta, välpressade kostymbyxor. Ryggen är spikrak och han sitter lite ut på stolen, liksom för att vara beredd att lämna rummet när som helst om fara uppstår. Livet som hittills har fungerat ganska väl, håller långsamt på att g lida honom ur händerna. Det inledande mötet blir början på en lång terapi där han får berätta om sitt liv. Sätta ord på tankar, såriga minnen och foga samman delar av sig själv som han tidigare inte velat kännas vid. Successivt hittade han hem till sig själv och sitt liv igen. Orden som befriar var titeln på en bok som Marie Cardinal skrev på 80-talet och som handlade om hennes psykoanalys och väg till självinsikt och självkänsla. Och visst är det så att orden kan hjälpa oss att lösa upp k nutar och leda oss in i inre rum som hittills varit slutna. Björn Wiedel har bland annat skrivit Lära genom samtal där han lyfter fram samtalet både som lärande och vårdande. – Under min resa genom livet har jag i vissa skeden mött personer som kommit till min hjälp när jag ”inte känt igen mig”. De har inte i första hand förmedlat sin egen visdom utan hjälpt mig att finna min, säger han när vi pratas vid en onsdagseftermiddag i november. Björn sitter h emma i Göteborg, där han just nu arbetar på en ny bok, och vårt samtal rör sig kring 8 berättelsens funktion och vilken roll den kan spela för vår personliga och andliga mognad. Att se med nya ögon För några år sedan kom Björn med boken Att se är att lära som också är ett studiematerial som vill skapa en inre resonansbotten för andig mognad. Berättelsen behöver en mottagare Hur kan jag nå min livsväg och hur – Berättelsen är oerhört viktig och i vår kultur har den blivit sällsynt. Varje kan det som igår kändes bra idag upplevas inskränkt och kvävande? berättelse behöver en mottagare för att – Jag har reflekterat mycket kring ta form och det är så få som har närordet se som i sig är så litet men varo och förmåga att vara just en motr ymmer så mycket. Att se tagare. Om jag blir lyssnad till med empati, genom en Berättelsen blir betyder ofta i vårt språk att bli medveten om något, att god vän, själasörjare eller en hjälp att få terapeut, kan det vara väl- syn på oss själva något man tidigare har varit blind för förändras och blir digt läkande. När man och skapa ett synligt, det har med tänkanberättar för någon som tar sammanhang. det att göra. Vi använder emot lyssnar man också ordet inse och vi pratar om att ha inmed en större lyhördhet till sin egen sikt. Se är också en metafor för att förberättelse. Var det verkligen så och var stå orsak och verkan. Tanken riktas det hela sanningen? med intresse mot något som tidigare Berättelsen blir en hjälp att få syn var ointressant eller omedvetet. på oss själva och skapa ett sammanSeendet speglar då en förändring i hang, menar Björn. Han ser den som sättet att tänka. Det är sällan så enkelt en ankarpunkt och ett motgift till den att vi bara kan studera något och se fragmentisering och splittring som är det tillfullo. Det är lätt att bli hemmaen del av vårt samhälle idag. Berättelsen kan vara en hjälp att få ihop b itarna blind och det är inte förrän man byter perspektiv eller position som man får till det som är vårt liv, se t rådar som syn på nya saker. löper genom livsväven och val vars till dialog och ställer frågor kring det ”Den verkiga upptäcktsresan består konsekvenser vi behöver acceptera. som är personligt. På så vis skapar inte av att se andra landskap utan av människor en relation till denna bok att se med nya ögon”, Vart går jag nu? och går med sina tumDet är lätt att bli har Marcel Proust sagt – Bara att få sätta ord på val som vi made exemplar genom hemmablind och det livet, säger Björn och inte vågade göra, eller val som vi gjorde och citatet tar också är inte förrän man plats på en helsida i och inte blev som vi hade tänkt oss, nämner bland annat boken Att se är att lära. byter perspektiv eller Psalm 139 i Psaltaren, kan bli ett sorgearbete i sig där vi kan – Livet är rörelse. Vi position som man sätta ord på vad förlusten innebar och existentiella ord som står aldrig s tilla och vilka som rymdes i den. Det här att får syn på nya saker. alltid berör när han varje skede i livet ger en livet också innebär besvikelser och att läser dem: ”Herre, du möjlighet att se det jag inte sett tidi det som jag hoppades på och valde utrannsakar mig och känner mig. Om gare. Vad är det för insikter jag får kanske blev fel. Det går inte att backa jag sitter eller står, vet du det, du föroch hur förändrar det mitt seende? bandet och göra om och den frustrastår mina tankar fjärran ifrån.” Det som i Bibeln kallas för omvän tionen behöver vi uttrycka. Men delse. Det handlar om att ångra det kanske är det också så att andra Vilja, längtan... man har gjort, som har skadat, och att möjligheter kan öppna sig under sam– Jag tror att en del i mognadspro vända om och hitta en ny färdriktning talets gång. Det som är svårt i livet cessen är att vara rädd om sin ofärdigsom leder mot Gud. innebär inte bara hinder, bakom det het, att vi aldrig bli färdiga. Pedago smärtsamma kan något nytt öppna sig gikens viktigaste verktyg är frågan. –n ågot som inte hade tagit gestalt Bibeln bjuder in till dialog Varför har du gjort så här? Vad beror annars. Det är oundvikligt, när vi har I Bibeln går det alltid att hitta en egen det på? Då tvingas vi backa ett steg. levt ett tag, att vi ställer frågor, men plats i den stora berättelsen. Trots att I kriser tvingas vi till nyorientering när vi har blickat tillbaka behöver vi det är en två tusen år gammal bok kan och att hitta en väg. landa i acceptans och blicka framåt. den gång på gång ge oss vägledning, På den vandringen kan en längtan Vart går jag nu? mod och inspiration. Bibeln bjuder in börja ta form med frågor kring fram 9 Namn: Gör: Björn Wiedel Föreläsare, själavårdare och f örfattare. Bor: Hus i Göteborg Familj: Min hustru och tre vuxna barn från ett tidigare förhållande, sju barnbarn. Aktuell Skriver på en ny bok. med: Kommer till Österhaninge församling den 16 april och föreläser under rubriken ”En egen plats i den stora berättelsen”. FOTO: ANDREA KOLLMANN tiden. Och då är vi tillbaka till frågeställningen vart går jag nu? – Vill är ett ord som pekar mot framtiden. Det pekar mot en slags vittring och en dunkel aning. I det sökandet behöver man bolla och pröva sina tankar med en själavårdare eller terapeut. Formulera frågor som är autentiska och kommer inifrån den människan och som inte är en på lagring. I den processen är längtan ett viktigt ord. Det är knutet till själen och har en egen, personlig känsla. Längtan är kopplat till våra drömmar och val. Den egna livsberättelsen kan också vara ett led till att koppla samman våra motsatser. Att hitta ett centrum kring motsatsbegrepp som svag och stark, känsla och förnuft, utveckling och stillastående, att vara lyhörd och hävda sin person och vilja. Att lära känna sig själv och sina motiv. – Att bli en integrerad människa är en förutsättning för den andliga mog naden och då går det inte att odla för många livslögner och lägga alltför stor A lbert Einstein har sagt att ”defini vikt vid vad andra tycker och tänker. I tionen av galenskap är att göra på Bibeln talas det om att mognaden samma sätt om och om igen och känns igen på sin frukt. förvänta sig ett annat Att bli en integrerad resultat.” Kreativiteten Vi har bland annat de människa är en för- hjälper oss att inte andliga frukterna som utsättning för den nämns i Galaterbrevet fastna i rigiditet. andliga mognaden 5:22-23. Frukten – Det finns ett slags och då går det inte mognar inifrån och skapande i v arje situahämtar näring ända från att odla för många tion, säger han. Livet livsroten. Att mogna livslögner och lägga lever och är förändersom människa är att alltför stor vikt vid ligt. Ett kännetecken våga ta ansvar. Vi pratar vad andra tycker på en mogen tro är att mycket om förlåtelse människan inte bara och tänker. och försoning, men det låser sig vid dogmer är inte de enda nycklarna till andlig och vissa tankar, utan är beredd att mognad. Förlåtelse hänger ihop med ompröva. Det länkar mig till orden skuld som i sin tur hänger ihop med ”Se jag gör allting nytt” som står i ansvar. Skulden har en uppgift och är Uppenbarelseboken 21:5, som är ett ingenting som bara ska sopas under av Bibelns sista kapitel. Kanske kan mattan. man tolka det som att Gud uppmuntrar oss att inte låta oss tyngas för länge av det som varit utan att träda ... och kreativitet närvarande in i nuet och bära sin I nästa andetag nämner Björn ordet längtan mot framtiden. kreativitet och hur viktig den också är TEXT: ANN THÖRNBLAD för att en mognad ska kunna ske. 10 ”Jag såg hennes längtan efter kärlek” ”49 kvinnor i Bibeln” är en berättelse om lika många kvinnor i Bibeln. Genom konstnären och teologen Eva Söderströms ord och bilder får kvinnorna, som tidigare levt lite på u ndantag, en röst och ett ansikte. Eva Söderström, konstnär, författare och teolog, föreläser regelbundet om kvinnorna i Bibeln. Den 19 mars kommer hon till Österhaninge församling. Alla berättelser har sin början och boken om 49 kvinnor i Bibeln fick sin inledning på en bilresa från Luleå till Stockholm. Eva satt och lyssnade på Bibeln, tillsammans med sin man, och när de kom till Gamla testamentet och historien om Lea blev hennes ansikte synligt. – Kan du stanna bilen, jag måste måla sa jag till min man och tog fram akvarellerna ur bakluckan. Jag kände i mina händer att Lea ville bli målad. Det liksom pirrade, berättar Eva och illustrerar genom att hålla upp sina händer. Fram tonade en kvinna med ett stort, böljande och tovigt svart hår och sorgsna ögon. Berättelsen om Lea är också historien om att komma på undantag och inte känna sig älskad. Leas make Jakob var också gift med hennes syster Rakel, vacker, utåtriktad och strålande, och Rakel var också den hustru han favoriserade. – Lea talade särskilt till mig. Jag såg hennes hopplöshet, hennes längtan efter kärlek och att hon alltid kände sig som nummer två. Jag har också märkt att hennes berättelse berör andra. På bokmässan i Göteborg, när jag presente rade boken, mötte jag en kvinna som sa att ”när jag ser Lea börjar jag nästan gråta”, säger Eva och dricker lite kaffe. Hon är nere med sin man över helgen och vi träffas i centrala Stockholm. Vi sitter i pratvänliga fåtöljer och värmer oss vid en brasa. Om halsen bär hon ett gotiskt silverkors och en sjal i röda och orangea toner. Eva har en varm utstrålning och hon säger att boken är hennes svar på en kallelse och en form av mission. Det var nästan som om historierna om de 49 kvinnorna ville bli berättad. Att det var tid för dem att träda fram i offentligheten. – Jag målade fyra kvinnor ganska snart efter varandra och kort därefter hade jag en utställning inbokad. På ren intuition bestämde jag att temat skulle vara kvinnorna i Bibeln. Men jag hade ju bara fyra bilder… så jag bad en bön till Gud att han skulle hjälpa mig. Inspirationen kom som ett bönesvar. Eva målade dag som natt och när hon tecknade de första penseldragen visste hon också vilken kvinna det var. 11 Lea, målning av Eva Söderström, något beskuren. – Det blev en utställning och sedan blev det en bok. Till varje kvinna har jag tagit ett bibelcitat och skrivit en novell som beskriver ett avgörande ögonblick i den kvinnans liv. Ibland fanns det bara en textrad att utgå ifrån, så kring den har jag skapat en historia. Ibland kom orden först och andra gånger var det bilden. kämpar med eller har varit med om. Kvinnorna i Bibeln blev också tystade och förminskade, ville bli älskade, letade efter den rätta och sökte efter sanningen och meningen i livet. – Här finns några riktiga entreprenörer, hjältar och modiga kvinnor som stod upp för sin tro men också några riktiga bitchar, betonar Eva. I tre år levde hon med Lea, Rakel, Rut, Noomi, Maria Magdalena, Delila och Jesus moder Maria. Och deras historia är på flera sätt moderna kvinnors historia. Här finns kvinnor som brottas med känslor av att inte riktigt duga som de är, liksom problem med barnlöshet, sjukdom och övergrepp. – Jag har jobbat med utsatta kvinnor som varit med om svåra saker. De säger att de älskar min bok för att det finns så många identifikationsfaktorer. När vi känner igen oss kan ett helande ta vid, det är läkande i sig att veta att vi inte är ensamma om det vi Varför har kvinnorna i Bibeln fått så lite plats tidigare? – Jesus hade en bra kvinnosyn, om den hade fått råda hade nog kvinnorna fått ett mycket större utrymme i Bibeln. När jag läser mellan raderna blir det tydligt att kvinnorna i levande livet hade en betydligt större plats än vad de har fått i Bibelns böcker. Med den här boken ville jag ge kvinnorna en högre status och lyfta fram deras liv och handlingar. Inte nödvändigtvis som ett inlägg i feministdebatten – men för att markera hur viktig jämställdheten är mellan könen. Att det finns plats för både män och kvinnor på alla nivåer i samhället. Förra året kom uppföljaren 62 kvinnor i Bibeln som tog ett år att skriva och måla och nu arbetar Eva på en tredje bok. – Det var nästan som om de knackade mig på axeln och ville bli synliggjorda. Den första boken börjar med Nya testamentet och slutar med Gamla testamentet. Den andra boken, där jag bland annat har inspirerats av Apokryferna, följer en bokstavsordning. Jag ser mig som ett språkrör för dessa kvinnor och det är min mission att ge dem röst och bild. Vad Bibelns kvinnor bland annat berättar för oss är att trots vad vi vart med, så vill Gud något mer med våra liv. Jag vill förmedla hopp och hur viktigt det är att inte ge upp, avslutar Eva. TEXT ANN THÖRNBLAD FOTO OCH BILD EVA SÖDERSTRÖM Öppna rum 12 TEMA: DEN STORA BERÄTTELSEN Bibelns berättelser har påverkat vårt samhälle och vårt tänkande i stor utsträckning, t ex hur vi förhåller oss till varandra som människor, våra lagar och traditioner. Tre världsreligioners ursprung finner vi i Gamla testamentet. Det går knappast att leva sitt liv utan att på något sätt förhålla sig till dess innehåll. Och på det personliga planet? Hur ser din egen berättelse ut, och på vilket sätt kan du finna en plats och hämta kraft ur texterna i ditt liv idag? Möt vårens tre spännande föreläsare, som griper sig an böckernas bok på tre olika sätt. Föreläsningar Tre torsdagar i vår inbjuder vi till öppna föreläsningskvällar med intressanta föreläsare i S:t Eskils kyrka. BIBELN OCH MYTENS SPRÅK Torsdag 12 februari kl 18.30 Niklas Rådströms roman Boken är på nästan 500 sidor. Den är baserad på Bibeln och innehåller alla de stora berättelserna. ”Bibeln har stor betydelse för människors liv än i dag, även mitt. Jag ville befria Bibelns berättelser från ideologiska konflikter, från fundamentalistiska tolkningar, se vad de betyder för oss här och nu, hur vi kan spegla och tolka våra liv genom texterna. Jag ville gärna ha med vardagslivet i min berättelse. Jag ger inga svar i min bok, jag påstår ingenting, jag ställer bara frågor, det är konstens uppgift.” Niklas Rådström är poet, författare och dramatiker. KVINNORNA I BIBELN Torsdag 19 mars kl 18.30 De var modiga, starka, hängivna, vackra, stolta, ledare, förebilder… I sina böcker om kvinnor i Bibeln, har konstnären och teologen Eva Söderström tecknat färgstarka porträtt, där vi kan leva oss in i deras vardag och personlighet. Hör henne berätta och visa sina bilder. EN EGEN PLATS I DEN STORA BERÄTTELSEN Torsdag 16 april kl 18.30 Vi möter alla motgångar, svårigheter och utmaningar då vi behöver stöd och inspiration till nytt tänkande. Kan Bibeln hjälpa oss att förstå oss själva, att mogna och utvecklas som människor? Hur kan en gammal bok som Bibeln hjälpa oss att fördjupa vår identitet, att se klarare vad som är viktigt i det egna livet? Björn Wiedel är teologie doktor med inriktning mot religionspsykologi och pedagogik, tidigare lärare i själavård och församlingspedagogik vid Teologiska Högskolan Stockholm och författare. 13 Samtalsgrupper Skrivargrupp Pilgrimsvandring SAMTALSGRUPPEN VELA Tisdagar kl 18.30-20.00, start 17 februari, därefter varannan vecka, 5 ggr. S:t Eskils kyrka Torsdagar kl 15.00-17.00, start 12 februari, därefter varannan vecka, 7 ggr. S:t Eskils kyrka Lördag 9 maj kl 9.30-16.30. Att vela är att vara på väg. Det handlar om att våga fråga och ta frågorna på allvar. Svaren är inte givna och det är högt i tak. Ingen kostnad. Ledare: Attila Neumerker. Anmälan uppskattas, men det går också bra att dyka upp till första kurstillfället. SAMTALSGRUPPEN VETA Torsdagar kl 17.30, start 26 februari därefter varannan vecka, 5 ggr. S:t Eskils kyrka Veta är en bibelstudiegrupp, under våren med fokus på Psaltaren. Vi pratar kring de frågor och tankar som texterna väcker. Inga förkun skaper krävs. Ingen kostnad. Ledare: Eija Alpimaa Magnusson. A nmälan senast 12.2. Alla har vi en historia att berätta. Varje människa bär inom sig det hon varit med om i sitt liv. Att skriva om det kan vara ett sätt att komma vidare. Vi utgår ifrån Patricia Tudor Sandahls bok: ”Ordet är ditt”. Ledare: Carita Wigell-Collmar. Kostnad: 320 kronor. Anmälan senast 5.2 till Studie förbundet Sensus, 08-615 57 87, e-post: [email protected] En dag i stillhet Lördag 14 mars kl 9.00-17.00 Jordbro kyrka I kyrkans öppna rum får vi vara tillsammans i tystnad, med meditation och musik. Möjlighet till massage. Ledare: Eija Alpimaa Magnusson. Kostnad: 150 + 250:- för massage. A nmälan senast 4.3. Att pilgrimsvandra är att göra en vandring både i det yttre och i det inre. Kom med och njut av naturen om våren, av gemenskap, samtal och tystnad. Efter vägen får vi med oss olika tänkvärda ord och vid lunch firar vi mässa tillsammans. Vårens vandring går från Alby friluftsgård till Tyresta by, ca 12 km. Ledare: Eva-Lisa Oldeberg, Charlotte Persson. Mer info vid anmälan, senast 4.5. Vila i Vendelsö Lördag 13 juni kl 10.00-16.30 Vendelsö kyrka Ge dig själv en vilodag i början av sommaren med stillhet, gemenskap och skapande. Vi inleder tillsammans sedan formar du din dag med vila, målning eller vandring. Vid fint väder flyttar vi ut. Ledare: Eva-Lisa Oldeberg, Charlotte Persson. Kostnad: 250 kronor inkl lunch. Anmälan senast 3.6. Anmälan Anmäl dig via e-post till: [email protected] eller ring 08-555 670 00. Det går också bra att anmäla sig på www.osterhaningeforsamling.se. Avgiften betalas mot faktura, uppge din adress vid a nmälan. För skrivargruppen sker anmälan till Sensus. 14 Bibeläventyret Häng med på bibeläventyr! Det är tidig fredagsmorgon på Båtsmansskolan i Söderby. Barnen i klass 4 A väller in i klassrummet och hittar sina platser. Först på schemat den här morgonen står Bibeläventyret. Karin Lind och Elisabet Hillbratt från Österhaninge församling är här för att under några timmar lära barnen mer om Gamla testamentets berättelser. Idag är den andra av två gånger som klassen får besök. Hela klassrummet har blivit en stor karta över de bibliska platserna och längst fram står en jättestor bibel, med alla böcker som ingår inuti. Först får barnen repetera allt de lärde sig förra gången genom en rörelsesång. I ett rasande tempo från första Mosebok fram till Josuas bok visar rörelserna att de hört om Adam och Eva i skapelseberättelsen, Noas ark, Babels torn och om halvbröderna Isak och Ismael – som blev stamfäder för varsin stor världsreligion, om Moses som blir hittad av Faraos dotter i vassen och Israeliternas uttåg ur Egypten – då Röda havet delar sig i två delar för att de ska undkomma Faraos soldater. slutligen faller med dunder och brak. Barnen lever sig in och deltar ivrigt i skådespelet. Nu har Israels folk vandrat fyrtio år i öknen och står äntligen utanför staden Jeriko, redo att inta staden och det nya landet. Karin får agera stad, och några av barnen blir israeliterna som går runt staden. En dag, två dagar – sju dagar går de tysta runt murarna innan de blåser i sina trumpeter och murarna Bibeläventyret är utvecklat av Svenska Bibelsällskapet och är ett pedagogiskt koncept som kan göra religionsundervisningen mer engagerande och spännande. Bibeläventyret bidrar till förståelse för religiösa kulturer och traditioner inom judendom, kristendom och islam som relaterar till Bibeln. Monika Ljung är lärare i klassen och har arbetat 20 år på Båtsmansskolan. Några av hennes tidigare klasser har också haft Bibeläventyret på besök. – Jag tycker det är roligt när det kommer någon utifrån, från närsamhället, och besöker klasserna. Bibel äventyret är ett väldigt lättsamt sätt som barnen får lära sig om Bibeln på. Det här är en del i religionsundervisningen. De har läst om Gamla testamentet redan på lågstadiet. Nu kommer vi att läsa om alla de stora världsreligionerna. Vi börjar med kristen domen, judendomen och islam. •Bibeläventyret finns i två delar – Gamla testamentet och Nya testamentet, som består av 4,5 timmars under visning vardera uppdelat på 2,3 eller 4 tillfällen. •Bibeläventyret erbjuds för barn i årskurs 3, 4 och 5. •En utbildad och certifierad instruktör k ommer till klassen och genomför lektionerna. •Bibeläventyret är ett icke-konfessionellt erättelser. under visningsprogram om Bibelns b het saklig på krav anens läropl ller uppfy Det och allsidighet. Vill du boka Bibeläventyret till din klass? Kontakta Love Lindholm eller Karin Lind. – Barnen tycker att det är roligt. Det är en bra mix mellan att det berättas historier och att de får upp och röra på sig som till exempel i episoden om Jerikos murar och andra episoder som gestaltas. Barnen är ivriga att delta, händerna far upp i luften, frågor ställs och alla vill hjälpa till att öppna bibelböckerna och se vilka symboler som gömmer sig inuti. Karin hoppar upp på en stol och förvandlas till jätten Goliat som ingen lyckas besegra. Folket är rädda, några elever spelar Davids bröder, någon blir kung Saul som lånar ut sin alldeles för stora rustning till en av tjejerna som får spela lilla David – han som senare ska bli kung David. Han besegrar jätten med bara sin stenslunga och folket jublar! Klockan ringer. Det är dags att springa ut på rast och få lite luft innan även tyret fortsätter ännu en stund. TEXT: CHARLOTTE PERSSON FOTO: CATHARINA FREDRIKSON 15 Barn och ungdom Öppna grupper Ingen anmälan. PYSSELGRUPP Vendelsö kyrka 0-8 mån Tisdagar 9.30-11.30 ÖPPET BABYCAFÉ S:t Eskils kyrka med massage 0-10 mån Onsdagar 13.00-15.30 Vendelsö kyrka med rytmik 0-8 mån Onsdagar 9.30-11.30 MINISÅNG Jordbro kyrka 3-6 år Onsdagar 14.30-15.30 Fasta grupper Anmälan sker till respektive kyrka, se kontakter sid 19. Ändringar kan förekomma, se hemsidan för aktuell information: www. osterhaningeforsamling.se BABYRYTMIK S:t Eskils kyrka 0-1 år Måndagar 13.30-15.00, 7 ggr SMÅBARNSRYTMIK S:t Eskils kyrka 1-2 år Onsdagar 9.30-11.30, 7 ggr BABYMASSAGE Jordbro kyrka 0-10 mån Tisdagar 10.00-11.30, 5 ggr Vendelsö kyrka 0-10 mån Måndagar 9.30-11.30 Fredagar 9.30-11.30 BARNTIMMAR Jordbro kyrka 3-5 år Ons, fre 9.00-11.30 S:t Eskils kyrka 3-5 år Mån, ons, fre 9.00-11.30 MINIORER Jordbro kyrka åk 1-4 Torsdagar 14.30-16.30 S:t Eskils kyrka åk 1-3 Tisdagar 14.30-17.00 JUNIORER S:t Eskils kyrka åk 4-5 Onsdagar 15.00-17.00 Vendelsö kyrka åk 4-6 Tisdagar 14.00-16.00 ÖPPEN BARN- OCH FÖRÄLDRAGRUPP S:t Eskils kyrka 0-3 år Mån, tis, tors 9.00-11.30, torsdagar 13.00-15.30 Jordbro kyrka 0-5 år Måndagar 9.30-12.00, Torsdagar 9.30-12.00, inkl babyrytmik kl 10.00 Vendelsö kyrka 0-5 år Mån-tor 9.00-11.30 ALLA BARN I CENTRUM ABC är tematräffar för föräldrar med barn 3-12 år, med syfte att främja barns utveckling och att stärka relationen mellan föräldrar och barn. Tillsammans med andra föräldrar får du möjlighet att diskutera frågor som ”hur kan för äldrar främja sitt barns självkänsla”, ”hur kan man arbeta för att s tärka rela tionerna i familjen” och ”hur kan konflikter förebyggas.” Ett samarbete mellan Österhanigne församling och Haninge kommun. Tid: Måndagar kl 18.3021.00 i Jordbro kyrka. Datum: 2.2, 16.2, 2.3, 16.3 Kontaktperson och anmälan: ylva.lundgren@ svenskakyrkan.se, tel: 555 670 22 57:AN OCH 67:AN Jordbro kyrka åk 5-7 Måndagar 15.00-17.00 Ungdom S:t Eskils kyrka åk 6-7 Torsdagar 15.00-17.00 UGH – UNGA I GUDS HJÄRTA S:t Eskils kyrka Ungdomsgrupp från 14 år Onsdagar kl 17.30-21.30 Ledare: Karin Lind FRITIDSGRUPP Vendelsö kyrka åk 1-4 Mån, ons 13.00-16.00 eller tis, tor 13.00-16.00 Kontakt För telefonnummer till respektive kontaktpersoner se sidan 19. QV UNGDOM MÖTESPLATS FÖR ADOPTIONSFAMILJER Vendelsö kyrka Lördagar 10.30-13.00: 21.2, 21.3, 18.4 och 9.5 Kontakt: Helen Cosini, 073-690 11 32 Vendelsö kyrka Ungdomsgrupp från 14 år Torsdagar kl 18.30-22.00 Ledare: Henrik Stenman BARNKÖRER, SE SID 17 16 Kalendarium KYRKPUB Gudstjänster Vendelsö kyrka Stark underhållning – lätt dryck. En träffpunkt med musik och tänkvärt innehåll kl 19.00-21.30. Barnpassning. Datum: 13.2 och 17.4 För utförligt program, se annonsering i Mitt i Haninge eller www. osterhaningeforsamling.se VARJE VECKA: S:t Eskils kyrka Ons kl 8.00 Morgonmässa Ons kl 12.00 Lunchmusik och soppa Ons kl 18.30 Veckomässa Sön kl 11.00 Gudstjänst Vendelsö kyrka Tors kl 18.30 Veckomässa Sön kl 11.00 Gudstjänst Jordbro kyrka Sön kl 16.00 Gudstjänst följande datum: 9.2, 23.2, 9.3, 23.3, 6.4, 13.4, 20.4, 18.5 Kryckan – Vallakyrkan Lör kl 18.00 Sinnesrogudstjänst, fika från kl 17.00 följande datum: 21.2, 21.3, 18.4, 30.5 Träffpunkter MUSIKCAFÉ LUNCHMUSIK OCH SOPPA S:t Eskils kyrka Varje onsdag kl 12.00 lunchmusik kl 12.30 sopplunch MUSIKLUNCH Vendelsö kyrka Tisdagar kl 12.00-13.00, följande datum: 17.2, 17.3, 28.4 och 26.5 CAFÉ TISDAG Jordbro kyrka Varannan tisdag kl 9.3011.30. Öppen träffpunkt med kaffe, småprat, gemenskap, andakt, olika program: 10.2, 24.2, 10.3, 24.3, 7.4, 21.4, 5.5, 21.5 21.4 Vandring med guidning på Jordbro gravfält Samling vid Jordbro kyrka kl 09.30 eller vid stora anslagstavlan vid Jordbro gravfält kl 10.00. Vi packar med kaffekorg. 21.5 Vårsånger Sara Bjäde Jarl STILLA STUND Träffpunkt Tallhöjden Runstensvägen 13 Följande onsdagar kl 14.00: 18.2, 18.3, 8.4, 14.5, 17.6 Vi bjuder på fika. TORSDAGSCAFÉ Brandbergens seniorcenter Jungfruns gata 419 Fika, gemenskap, samtal och program varje torsdag kl 13.00. Kontaktperson: Malin Persson SOPPA PÅ MUSIK Jordbro kyrka En tisdag i månaden kl 12.00 musik, soppa och trevligt sällskap: 3.2 Pianoklassiker Familjen Reznikov 3.3 Stillhetens efterklang i fastetid Susanne Francett, sopran och violin Eric Francett, kontrabas 14.4 Ulrika Goliats Fredriksson, sång Anders Lindgren, piano 12.5 Henrik Stenman med vänner 2.6 I denna ljuva sommartid Ulrika Zettersten sång, Niclas Steeve sång och piano S:t Eskils kyrka Servering och musik Söndag 23.3 kl 18.00 Österhaninge kyrkokör med solister Mikael Fahlstedt KRYCKAN Sleipnervägen 111 En mötesplats för hemlösa, missbrukare och utsatta. Öppettider: ti, ons, tors kl 8.00-14.00 Café kl 8.00 frukost kl 12.00 lunch fre kl 8.00-13.00 Café ARBETSKRETSEN I HANDEN S:t Eskils kyrka Fika, gemenskap och program varannan måndag kl 13.00. Vi inleder med andakt i kyrkan. Nya och gamla medlemmar är välkomna. Kontaktperson: Malin Persson ÖPPET KYRKTORG Vendelsö kyrka Onsdagar kl 13.00-15.00 En träffpunkt för daglediga i alla åldrar, möjlighet till en kopp kaffe, en sång, en berättelse, samtal och gemenskap. Kontakt För telefonnummer till respektive kontaktpersoner se sidan 19. VENDELSÖ KYRKLIGA SYFÖRENING Vendelsö kyrka Syföreningen träffas var annan tisdag kl 13.0015.00, jämna veckor, och Stödstrumporna varannan torsdag kl 18.00-21.00, jämna veckor. Nya och gamla medlemmar är välkomna. 17 Körer Barn- och ungdomskörer Suomenkielinen toiminta Finskspråkig verksamhet Vuxenkörer ÖSTERHANINGE KYRKOKÖR S:t Eskils kyrka Tisdagar kl 18.30-21.00 Körledare: Mikael Fahlstedt VENDELSÖ KAMMARKÖR VENDELSÖ KYRKA Körledare: Hedvig Hasselström Vendelsö kyrka Onsdagar kl 18.30-20.30 Körledare: Maria Wackt Lilla kören 5-6 år Tisdagar 15.15-15.45 Barnkören åk 1-3 Tisdagar 16.00-16.45 Stora kören åk 4-6 Tisdagar 17.00-18.00 Ungdomskören, från 13 år Tisdagar 18.30-20.00 S:T ESKILS KYRKA Körledare: Catharina Ekeberg S:t Eskils barnkör 5-6 år Onsdagar kl 16.00-16.30 Skönsjungande herrar Vendelsö kammarkör söker fler basar och tenorer. Körvana är ett plus. Kontakta Maria Wackt AUDITE Jordbro kyrka Tisdagar kl 18.30-20.30 Körledare: Sara Bjäde Jarl Optimistkören Att sjunga ger energi! Optimistkören är öppen för alla som vill prova på att sjunga i kör och känna glädjen i att sjunga tillsammans. Vi övar följande lördagar i Jordbro kyrka: 7.2, 21.3 och 11.4. Söndag 10.5 har vi en kördag och en vårkonsert kl 15.00 tillsammans med kören Audite. Anmälan och frågor till körledare Sara Bjäde Jarl. Suuri kertomus Raamattu on kristittyjen pyhä kirja, joka sisältää kokonaisen kirjaston, kaiken kaikkiaan 77 kirjaa, jos apokryfitkin lasketaan mukaan. Raamattu on yhä maailman käännetyin kirja. Vuoden 2013 loppuun mennessä vähintään yksi kokonainen raamatunkirja oli käännetty 2 551 kielelle, kertoo Yhtyneiden Raamattuseurojen kielitilasto. Tällä hetkellä Uusi tai Vanha testamentti on saatavissa 1 257 ja koko Raamattu 491 kielellä. Ensimmäinen julkaistu Uuden testamentin suomennos on vuodelta 1548. Sen kääntäjä, Mikael Agricola, aloitti käännöshankkeiden sarjan, joka ulottuu meidän päiviimme saakka. Koko Raamatun kääntäminen vie keskimäärin 12 vuotta. Käännöstyö vaatii siis kärsivällisyyttä, mutta työ on tärkeää. Eri puolilla maailmaa Raamatun sanoma on muuttanut monen ihmisen elämän. Meillekin on tärkeää saada lukea Jumalan sanaa omalla kielellämme ja kuunnella mitä Jumala tahtoo meille sanoa – rohkaisuksi, ohjeeksi ja lohdutukseksi elämän eri tilanteisiin. Gideoneilta Uuden Testamentin ja Psalmit omakseen saanut 14-vuotias tyttö kertoo kirjeessään Gideoneille näin: ”Olen todella onnellinen, että olen saanut itselleni Pyhän Kirjan. Sain sen teiltä, kun kävitte koulussamme, kiitos siitä. Joskus minusta tuntuu todella onnettomalta ja niin yksinäiseltä, etten jaksaisi enää jatkaa tätä vaellusta Maan päällä. Mutta olen löytänyt avun elämääni: Raamatun ja Jeesuksen Kristuksen. Se on antanut minulle paljon voimaa ja uutta toivoa jatkaa eteenpäin. Raamattu on myös tehnyt minut viisaammaksi ja auttanut ymmärtämään muita ihmisiä. Olen varma, että Jeesus on aina vierelläni. Hän ei ole jättänyt, eikä jätä minua ikinä yksin, niin kuin Hän on luvannut. Jatkattehan työtänne, jotta moni muukin voisi saada toivoa ja apua elämäänsä”. TOIMINTAA ST. ESKILIN KIRKOLLA 15/2 klo 14.15 18/2 klo 18.00 15/3 klo 15.00 18/3 klo 18.00 Risto Nevalan kirkkokonsertti Laulu-ilta Jumalanpalvelus Laulu-ilta 18 Ett år med nya perspektiv – Du ser alltid problemen först i en situation. Du kommer säkert ofta till rätt slutsatser, men det är ju det där med att du är så färgad av att arbeta med det mörka i människors liv. De båda kvinnorna satt mitt emot mig på tunnelbanan och jag kunde inte undgå att höra vad de talade om – och känna igen mig. För ofta är det lättare att ringa in problemen först och det är inte alltid vi har kraften eller kreativiteten att lyfta blicken, se förbi dem och hitta lösningar. Det är ett mönster som är vanligt och väl utbrett bland många av oss. Det är det mönster de av oss har, som har lätt att ringa in problemen och inte räds de mörka stråken, vare sig i oss själva eller i andra. En del av oss arbetar på olika sätt med människor i olika kriser, som kvinnan på tunnelbanan, och präglas av det. För andra av oss är det helt enkelt så vi ofta ser på tillvaron. Att tänka så kan givetvis vara till stor och nöd vändig hjälp – ja, rent av en stor gåva – men det kan faktiskt också begränsa oss när problemanalyserandets radar alltid är på. Vi kan behöva bryta sådana mönster, helt eller delvis. Men det är inte så enkelt. Vi översköljs nästan dagligen av negativa rapporter om vad som händer runt om i världen och om den skada vi människor åsamkar varandra. Mer sällan färgas medierna av berättelser om sådant som faktiskt löser sig eller av människor som räcker ut handen till varandra och tar steg i nya riktningar. Ibland är det svårt att hitta ut ur denna negativa spiral och tro, att hoppas på mänskligheten igen. Men jag tror att det är avgörande för oss att vi förmår göra det; känna tillit till varandra och till framtiden. Och jag är övertygad om att vi har anledning att ha tillförsikt och låta hopp och mod få växa. Ibland är det nog så att vi letar efter besvärligheter och hinder. Kvinnornas samtal fick mig att tänka på hur man kan förändra sina vanliga tankehjulspår. Uttryck som ”positivt tänkande” har kidnappats av ytans apostlar och förknippas ofta med ytlighet och förenkling, istället för att få vara en del av vår analys. Varför har vi tillåtit det? För, vi behöver kunna se det djupa ljusa, likväl som det djupa mörka. Men det är just det som många av oss har så svårt för. Inte bara vi som individer, utan också som samhälle. En del romanförfattare menar att det är svårt att skriva om lycka och lättare att skriva om smärta. Det säger ganska mycket om livet och samhället utanför en roman o ckså. Men varför är det så? Varför har vi De av oss som har blickarna riktade mot problemen, har ofta mycket att säga till om. Medierna präglas av det, politiken och opinionsbildningen genomsyras av det. Och visst behövs det, men det som också är nödvändigt att göra sig medveten om, är om jag ofta bara har ett spår i mitt tänkande, där jag alltid börjar eller slutar. Och om det i så fall skulle gå att byta spår då och då och hamna någon helt annanstans. 19 KONTAKTA OSS S:T ESKILS KYRKA enna radar som ser problemen först? d För att det är svårare att tala om och se det ljusa? Räds vi det ljusa? För att vi tror att vi är ytliga då? Eller för att vi innerst inne är övertygade om att tillvaron i grunden är mer mörk än den är ljus? Den sista frågan kan vara tuff att ställa sig, men så här i början av ett nytt år kan det vara tid för just sådana frågor. Det symboliska och faktiska att vi nyss gått in i ett nytt år, in i framtiden, kan få oss att känna att vi vill lägga av det gamla och försöka se och tänka nytt. Bryta våra mönster, ta steg i andra riktningar. Att börja se fler lösningar än problem. Att se det ljusa på djupet. Att leta efter möjlig heter i det låsta. Att då och då helt stänga av den problemanalyserande radarn och se vad som händer då. Att alltid tänka på att de svårigheter som finns inte är hela sanningen om eller hela bilden av mänskligheten. Ett år med nya steg, nya perspektiv och nytt hopp. Det är inte enkelt att ändra det in vanda, men kanske blir just det här året den tid då vi ser spår och möjligheter där vi förut enbart såg tomrum eller återvändsgränder? Ett år då berg att bestiga blev till mer överkomliga korta uppförsbackar och där ljuset lyste upp starkare än annars? Vi får börja med oss själva, som alltid. ”Känn ingen oro och tappa inte modet.” (Johannesevangeliet 14:27) TEXT: ANNIKA BORG Runstensvägen 14, Handen, vx 555 670 00 Präster Eija Alpimaa Magnusson, 555 670 53 Magnus Crispin Back, 555 670 52 Attila Neumerker, 555 670 64 Veronica Willner, 555 670 61 Annelie Ekström, 555 670 37 Helena Edlund, 555 670 20 Diakon Malin Persson, 555 670 31 Musik Catharina Ekeberg, kantor, 555 670 13 Mikael Fahlstedt, organist, 555 670 12 Församlingspedagog Elisabet Hillbratt, 555 670 43 Församlingsassistent Mia Sjödin, 555 670 39 Ungdomsverksamhet Karin Lind, 555 670 44 Love Lindholm, 555 670 38 Lucas Forsberg, 555 670 28 Barnverksamhet Anki Bokvist, Helena Andersson, 555 670 47 Birgitta Ohlsson, 555 670 57 Andrea Isaksson 555 670 56 Vaktmästare 555 670 90 VENDELSÖ KYRKA Skomakarvägen 18 Präster Leif Wiking, distriktschef, 555 670 54 Mikael Gyllstedt, 555 670 77 Diakon Eva-Lisa Oldeberg, 555 670 72 Musik Maria Wackt, kantor, vuxenkör, 555 670 71 Hedvig Hasselström, kantor, 555 670 29 Kamilla Arlestrand, körledare, tjänstledig Församlingspedagog Henrik Stenman, 555 670 74 Barnverksamhet Ninni Winberg, Susanne Kumlin, Karolina Sundbaum, 555 670 75 JORDBRO KYRKA Moränvägen 17 Präster Carl Henrik Widlund, 555 670 62 Diakon Eva-Lisa Oldeberg, 555 670 72 Musik Sara Bjäde Jarl, kantor, 555 670 65 Barnverksamhet Barbro Widarsson, Ylva Lundgren, 555 670 67 Ungdomsverksamhet John Rojas Hansson, 555 670 68 BRANDBERGEN Mänskligt och existentiellt, del 4 Frågan om hur vi mår som människor belyses i artikelserien ”mänskligt och existentiellt”. Annika Borg skriver på ett personligt sätt om livsfrågor som berör oss alla. Hur känns det att leva? Vad är viktigt i livet? Vem är jag? Annika Borg är teologie doktor, skribent och präst. Hon har skrivit flera böcker om livsfrågor och hörs regelbundet i P1:s Tankar för dagen. Under många år hade hon en livsfrågespalt i tidningen Amelia. Annika arbetar som utvecklingsledare med utbildningar inom området ledarskap, etik och existentiell hälsa på Sensus studieförbund. Diakon Malin Persson, 555 670 31 KRYCKAN Vallakyrkan, Sleipnervägen 111, 777 80 90 Katija Smalliakowa, diakon, 555 670 66 Carina Ekman, diakoniassistent 555 670 24 Johanna Daléen, församlingsassistent 555 670 69 Helena Edlund, präst, 555 670 20 Yngve Holm, husfar, 555 670 48 Fin i håret alldeles gratis Frisörerna Elin, Jennie och Sofia har vigt en fredag precis innan jul till att klippa några av Kryckans kvinnliga besökare. Idag blir de fina i h året alldeles gratis, en lyx de inte själva skulle ha möjlighet att unna sig. - Vi kände att vi ville göra något så här inför jul. Det behöver inte handla om pengar, vi ger av vår tid och vårt engagemang. – Många kunder har frågat varför vi har stängt en fredag när det är som mest att göra. Då har vi berättat om vad vi tänkt göra och fått mycket positiv respons. Tjejerna som sitter och väntar på klippning i de sköna fåtöljerna bläddrar i böcker och tidningar med olika frisyrer, pekar, funderar, skrattar tillsammans. Så här kanske? Eller den? Katarina vill färga sitt hår svart med röda slingor, en annan kvinna över sätter åt henne. Går det bra? Javisst, idag går allt bra. Elin Music och Jennie Larsson driver frisersalongen i Vendelsö sedan 9 år tillbaka. Hur kom ni på idén att erbjuda gratis klippning? – De flesta av oss idag har det så bra och vi kände att vi ville ge någonting tillbaka, det känns bra att ge. Det är första gången vi gör det här, men det kanske blir fler. – Jag hoppas att det här bidrar till att de som kommer känner att de får bli lite fina, känner sig värdefulla – det kanske inte är så ofta de får känna det. Evas långa hår är nyklippt och ska bli mörkare brunt med ljusa slingor. Vad tycker du om det här initiativet? – Det är jättegulligt att de gör så här. Jag har en praktikplats just nu och skulle aldrig ha råd att göra det här annars. När vi lämnar salongen har tre av tjejerna hunnit klippa nya frisyrer och är på god väg att få andra hårfärger. Fler väntar på sin tur. Ser många glada leenden och blickar. TEXT: CHARLOTTE PERSSON FOTO: CATHARINA FREDRIKSON Kryckan är en del av Österhaninge församlings diakonala verksamhet och har blivit en viktig mötesplats för ensamma och utsatta i Haninge. Varje dag kommer mellan 80 och 100 personer hit för att äta lunch. Det bjuds också på frukost och fika. Här kan man tvätta sina kläder, få nya kläder vid behov, tvätta sig och sova en stund på dagtid. Men viktigast av allt är nog omtanken och värmen som finns här. Vill du hjälpa till? Det finns ett stort behov av varma och praktiska herrkläder, underkläder, skor, sovsäckar och hygienartiklar. Har du något du vill skänka, tar vi gärna emot kläder och andra gåvor. OBS! Vi kan inte ta emot hemlagad mat från privat personer. Kläder med mera tas emot onsdag till torsdag kl 9-13 eller överenskommen tid. Företag i Haninge har under 2014 hjälpt till genom att skänka bland annat livsmedel, synundersökning/glasögon och klippning. Kontakta Katija Smalliakowa eller Carina Ekman, tel 777 80 90.
© Copyright 2024