RISK FÖR
KLÄMSKADOR
En leverantör av mammografiutrustning har anmälts till
Strålsäkerhetsmyndigheten från
Centrum för medicinsk teknik
och strålningsfysik i Umeå. I an-
mälan framförs det att
arbetsinstruktioner om
hur utrustningen ska
kontrolleras efter servicearbete saknas, vilket gör
att det finns fara för att
brösten kläms ihop för mycket
vid undersökningen och
osäker diagnostik. Inga
patienter har kommit till
skada, men det innebär
ökad belastning för sjukhusfysiker och minskad
produktion på mammografin.
SAHLGRENSKA
SATSAR PÅ
CYKLOTRON
Partikelacceleratorn väger 20
ton, kostar cirka 9 miljoner och
kommer att vara omgärdad av
drygt två meter tjocka betong-
Extra läsning!
RÖNTGENSJUKSKÖTERSKA
SJUKSKÖTERSKA
Liselotte
Bharti
Johan
Bharti Katarias
forskning:
Bildoptimering vid DT buk med
sänkta stråldoser.
Johan Kihlbergs forskning:
Hjärtats genomblödning och deformation med hjälp av magnetkamera.
Liselotte Lundvalls
forskning:
Centrala aspekter i röntgensjuksköterskans profession
samt hur teknikutvecklingen
påverkar deras praktik.
D
MED RÄTT
ATT FORSKA
Pionjärer. Linköpings röntgenavdelning
kan vara den forskningstätaste i landet.
TEXT SANNA BJÖRKMAN
42
e offrar sin fritid, låter någon ta
huvudansvaret hemma och får
räkna med en och annan tur i
den mentala berg- och dalbanan. Men
det stoppar inte röntgensjuksköterskorna i Linköping.
— Så fort jag sätter mig på bussen
åker litteraturen fram. Att titta på tv har
blivit en sällsynt och högtidlig företeelse
sedan jag började forska, säger Liselotte
Lundvall.
Hon är en av fyra röntgensjuksköterskor som delar sin tjänst mellan klinisk
verksamhet och egen forskning. För
Liselotte Lundvall väcktes intresset
redan när hon läste till vårdlärare för
drygt 20 år sedan. Hon började fundera
på hur röntgensjuksköterskan upplever
och definierar sin yrkesroll. Vad särskiljer dem från andra sjuksköterskor?
I dag fortsätter hon inom medicinsk
pedagogik, mycket tack vare ett gott råd
hon fick tidigt i karriären. ”Hur du är gör
så kommer det att bli jättejobbigt och du
kommer att ångra dig flera gånger, men
de som brinner för sitt ämne är de som
klarar sig hela vägen.”
VÅRDFOKUS. NUMMER SEX/SJU 2015
väggar. Med möjlighet att producera egna radioaktiva isotoper
till PET-undersökningar räknar
Sahlgrenska universitetssjukhuset med att kunna fördubbla
antalet cancerundersökningar.
Den kan börja användas våren
2017 , i samband med att Bildoch interventionscentrum invigs.
STRÅLANDE
BÖCKER
Omedveten om riskerna med
strålning vigde den tvåfaldigt
Nobelprisbelönta Marie Curie
(1867-1934) sitt liv åt att forska
om radioaktivitet. Än i dag avger
några av hennes anteckningsböcker viss strålning och den
som vill bläddra i ett exemplar,
där de förvaras på nationalbib-
lioteket i Paris, får
skriva under
ett dokument
om att det sker
på egen risk.
KÄLLA : NATIONALBIBLIOTEKET I PARIS
Marie Curie
— Det stämmer väl in på mig, jag
känner verkligen att det här är min
grej.
Visst, det händer att hon tappar
styrfart, senast i höstas när licentiatavhandlingen skulle bli klar. Men
hon hittade ganska snart tillbaka till
motivationen igen.
På röntgenkliniken vid Linköpings
universitetssjukhus, där Liselotte
Lundvall arbetar, är taket högt och
motståndet lågt för dem som vill göra
en akademisk karriär. De ser sig lite
som pionjärer. Antalet disputerade
röntgensjuksköterskor i Sverige är
fortfarande lågt, omkring tio stycken.
SEDAN SEX ÅR samarbetar Linköpings
universitet och Region Östergötland
för att locka vårdpersonal till forskning. Fyra röntgensjuksköterskor har
hoppat på forskningståget. För Johan
Kihlberg var steget inte särskilt långt.
En av de magnetkameror han arbetar
vid tillhör universitetet och han hade
fått rutin på att arbeta med kliniska
studier.
— I min egen forskning tittar jag
bland annat på hur undersökningstiden kan förkortas vid en speciell
hjärtundersökning. Med en ny typ av
bildtagningssekvenser är det möjligt
att justera kvaliteteten efteråt, tiden
i tunneln kan kortas vilket är bra för
patienterna eftersom det är en ganska
ansträngande undersökning.
Johan Kihlberg har just avslutat en
omfattande datainsamlingsperiod och
ska sätta i gång med bearbetning av
materialet. Det är ett ganska tufft arbete han har framför sig, men det går
tack vare ett avtal med hustrun om att
hon sköter det mesta av markservicen
hemma under hans forskningstid.
VÅRDFOKUS. NUMMER SEX/SJU 2015
ISTOCKPHOTO
Tipsa redaktören: sanna.bjö[email protected]
5 tips för forskning:
I SITT kliniska arbete är Johan Kihlberg teamansvarig, men de dagar han
ägnar åt forskning undviker han att
byta om till bussarong.
— Det fungerar som en markering
både för mig själv och för mina kolleger att jag har mitt fokus inställt på
forskning den dagen.
För Bharti Kataria är det nyfikenheten som driver på. Dagligen ser
hon saker på arbetet som får henne
att undra varför hon gör si eller så
och framför allt, hur påverkar det
patienten? Det, i kombination med
en handledare på magisteruppsatsen
FRÅN STUDENT TILL DOCENT
Linköpings universitet och Region Östergötland vill stimulera klinisk forskning och
akademisk karriärutveckling. Tanken är att
det behövs en fast förankring i forskning
för att kunna utveckla vården.
Programinnehåll:
Fånga upp forskningsintresserade
studenter.
Sporra vårdpersonal att börja forska.
Stärka den personal som redan forskar.
Välj ett ämne du verkligen är intresserad
av — det ska följa med dig länge.
Ämnet behöver inte vara jättestort,
en klinisk rutin kan räcka för en djupdykning.
Prata med nära och kära innan så att alla
är införstådda med vad det innebär.
Ha en kritisk blick och ett öppet sinne.
Var beredd på en hel del ensamarbete.
KÄLLA: LISELOTTE LUNDVALL,
JOHAN KIHLBERG & BHARTI KATARIA
som menade att hon var som gjord för
att forska, fick Bharti Kataria att söka
doktorandprogrammet.
I DAG ARBETAR hon officiellt 75 procent på röntgenkliniken och forskar
på halvtid. Men studierna tar mer tid
än så. Kvällar och helger spenderas i
läslampans sken och privatlivet har
satts lite på sparlåga.
— Men det är det värt, det är så
himla kul, säger hon.
Träningen väljer hon dock inte bort.
Tre, fyra gånger i veckan går hon på
yoga eller fitnesspass.
— I perioder går hjärnan på högvarv
och jag tänker på forskningen 24 timmar om dygnet. Sömnen blir lidande
och då är träningen ännu viktigare.
När jag tar hand om min kropp mår
jag bra.
Om allt går enligt planen hoppas
Bharti Kataria disputera senast
2021.
43