P o litik i p ra k tik e n - Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i
praktiken
Ett studiematerial från
Folkpartiet l­iberalerna framtaget i samarbete
med Studieförbundet Vuxenskolan
Politik i
praktiken
Ett studiematerial från
Folkpartiet l­iberalerna framtaget i samarbete
med Studieförbundet Vuxenskolan
1
© Folkpartiet liberalerna, nytyck och omarbetning 2015
Texter: Ulf Schyldt, Johan Liljeqvist, Christina Örnebjär, Richard Bengtsson
och Fia Björklund
Redaktör: Anna Lundberg
Grafisk form och omslag: Fia Björklund
Tryck: Fridholm & Partners, Hindås
Stort tack till Studieförbundet Vuxenskolan
Folkpartiet liberalerna
Box 2253
103 16 Stockholm
Tel: 08-410 242 00
E-post: [email protected]
Innehåll
Förord........................................................................................................ 5
Studieplan ............................................................................................... 6
Så fungerar Folkpartiet i praktiken .................................................... 9
Mötesteknik vid formella möten.........................................................23
Arbetet i fullmäktige­grupp och nämnder.........................................43
Liberala ­värderingar i kommun­politiken...........................................73
Stärk lokal­föreningen...........................................................................87
Politisk plattform................................................................................ 103
Möta media ........................................................................................ 125
Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige..........141
Appendix II: Krishantering – när något inträffar..........................151
Appendix III: Tips för bra möten..................................................... 153
Studieförbundet Vuxenskolan......................................................... 162
4
Förord
Grattis. Och tack.
Du som läser det här har tagit ett viktigt beslut. Du har bestämt dig för
att vara med och arbeta för att göra Sverige till ett friare, öppnare och
­liberalare samhälle. Därför har du engagerat dig i Folkpartiet Liberalerna.
Det är till dig denna skrift riktar sig. Jag vill både gratulera dig till och
tacka dig för det steg du tagit. Tillsammans med andra liberaler kan du
vara med och åstadkomma mycket för ditt lokalsamhälle, din kommun,
ditt landsting eller samhället i stort.
Att arbeta politiskt, och kanske ha förtroendeuppdrag i partiet eller det
offentliga, ger dig både möjligheter och ansvar. Du kommer att få sätta dig
in i svåra frågor och du kommer att behöva väga intressen mot varandra.
Använd dina liberala värderingar som kompassnål. Och kom ihåg att
diskutera mycket med dina partivänner och andra politiskt intresserade –
det gör politiken både roligare och bättre. Politik är att prata!
Politik är också ett hantverk. Ju mer du känner till om hur besluts­
gångarna ser ut i föreningen, kommunen eller landstinget, desto större
chans har du att påverka på riktigt. Därför handlar den här boken i hög
grad om hur den politiska vardagen ser ut.
Jag hoppas att denna skrift ska ge dig både fakta och inspiration. Du
kan använda den som studiematerial och läsa den från början till slut,
men den fungerar lika bra som uppslagsbok att gå tillbaka till då och då.
Vi liberaler har en stolt historia, men vår framtid är ännu stoltare.
Det finns så mycket kvar att göra för att göra samhället friare och för
att ge varje människa de bästa möjligheterna att forma sitt liv efter sina
egna drömmar och förhoppningar. Därför är ditt engagemang så viktigt.
Välkommen med i arbetet!
Liberala hälsningar,
Maria Arnholm
Partisekreterare
5
Studieplan
Detta studiematerial är framtaget i samarbete mellan Folkpartiet och
Studieförbundet Vuxenskolan. Materialet är gjort för att kunna användas
i studiecirekleform, för självstudier, som underlag för en utbildning eller
på andra sätt där folkpartister vill lära sig mer enskilt eller tillsammans
med andra.
I slutet av nästan varje kapitel finns en ”mindmap” som samman­
fattar kapitlets viktigaste innehåll. Den kan användas för att ge en snabb
­repetition eller för att ge en överblick av kapitlet.
Vid varje kapitel finns också förslag med diskussionsfrågor och tips på
vidareläsning.
Hur går en studiecirkel till?
Är ni intresserade av att starta en studiecirkel kring Politik i praktiken
ska ni alltid börja med att ta kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan
som är Folkpartiets utbildningsorganisation. De hjälper er med material
och att förklara hur en studiecirkel går till i praktiken och vad ni behöver
göra för att registrera och få stöd i ert arbete.
Studiecirkelformen innebär kort att ni är en grupp av personer som
träffas regelbundet för att diskutera kring ett gemensamt ämne. Formellt
ska ni ses minst tre gånger och totalt minst nio studietimmar (en studi­
etimme = 45 minuter), men ni har stor frihet i utförandet och möten kan
även ske digitalt om det är mer lämpligt för er.
En traditionell studiecirkel innebär att varje deltagare förbereder sig
inför träffarna genom att läsa det eller de kapitel som ska behandlas och
funderar över de uppgifter som eventuellt delats ut på tidigare träffar.
Själva träffen kan läggas upp på olika sätt. Ni kan t.ex. bjuda in en gäst
att prata utifrån kapitlets innehåll, ha en gemensam genomgång eller
diskutera innehållet/frågorna mellan deltagarna. Det viktiga är att alla
kommer till tals, får ställa sina frågor och att ni gemensamt lär er mer.
Behöver ni inspiration i utformningen av träffarna finns såväl Studie­
förbundet Vuxenskolan som Folkpartiet tillgängliga för tips och råd.
6
Studieplan
Exempel på Studieplan för sju träffar
Första träffen
Genomgång av upplägget för studiecirkeln
Så fungerar Folkpartiet i praktiken
Andra träffen
Mötesteknik vid formella möten
Tredje träffen
Arbetet i fullmäktigegrupp och nämnder
Fjärde träffen
Liberala värderingar i kommunpolitiken
Femte träffen
Stärk lokalföreningen
Sjätte träffen
Politisk plattform
Sjunde träffen
Möta media
Sammanfattning och avslut
Till den femte träffen finns inspirationsmaterial kring medlems­
rekrytering och medlemsvård att ladda ned på Folkpartiets intranät och
till träff sex och sju finns även arbetsmaterial kring Politisk plattform och
Medieplan på samma ställe.
Exempel på studieplan för 45 minuter före varje möte
Ett annat sätt att använda boken som studiecirkel är att lägga in
45 minuter före varje ordinarie möte. Det kan ibland vara enklare att ses
lite längre när ni ändå skulle ses.
Använd t.ex. kapitlets mindmap för att gemensamt planera nästa träff.
Avsluta träffen med en runda där alla kort får säga vad i nästa veckas
kapitel som de är mest intresserade av.
Studieplanen innehåller fler frågor och förslag på arbetsuppgifter
än vad som normalt hinns med under tio korta träffar om ungefär
Studieplan
7
45 ­minuter vardera. Materialet ska därför ses och användas som
ett smörgåsbord, där ni i gruppen gemensamt väljer vad ni vill läsa,
­diskutera och göra.
Bokens appendix
Som ett komplement till bokens innehåll finns appendix.
Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige – en genom­
gång hur den svenska demokratin fungerar, de olika nivåerna och hur
beslut fattas och verställs.
Appendix II Krishantering – när något inträffar är framför allt ett
referensmaterial.
Appendix III Tips för bra möten – här kommer användbara tips och
råd om hur man skapar bra, roliga, varierade och kreativa möten.
Koda i Gustav
Till Studieförbundet ­Vuxenskolans administration: När ni använder detta
studiematerial, ska det kodas i Gustav centralt studie­material ”Politik i
praktiken” samt samverkanspart ­”Folkpartiet”.
8
Studieplan
Appendix I
Den demokratiska
organisationen i
Sverige
All offentlig makt utgår från folket. Det svenska folkstyret genomförs
genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom det
kommunala ­självstyret.
Idag har Sverige 290 kommuner, landsting samt regioner. I dessa kommuner, landsting och regioner finns det över 46 000 förtroendevalda som
tillsammans innehar nästan 74 000 politiska uppdrag. Du kanske är eller
funderar på att bli en av dessa.
De olika nivåerna och det kommunala självstyret
Kommun och landsting är likställda i lagen. Den kommunala verksamheten verkar inom de ramar som sätts av riksdag och regering i form av
lagar och regler. Staten är representerad på länsnivå genom länsstyrelserna, som arbetar för att de nationella målen på olika områden ska få
genomslag i länet.
I den svenska förvaltningsmodellen är ambitionen att ansvar och
beslutsfattande ska ske så nära de berörda medborgarna som möjligt.
Denna decentralisering gör det möjligt att anpassa verksamheterna efter
de lokala förhållandena, vilket inte minst leder till att befintliga resurser
utnyttjas effektivt.
Rösträtt till kommun och landsting har svenska medborgare som fyllt
18 år s­ enast valdagen och som är folkbokförda i respektive kommun eller
landsting. Också unionsmedborgare och medborgare i Island och Norge
Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige
141
Sveriges kommuner
och lands­ting
Sveriges ­kommuner,
landsting och regioner
är organiserade i en
­gemensam intresse- och
­arbetsgivarorganisation,
Sveriges kommuner och
lands­ting (SKL). Förbundet styrs av en politiskt
vald s­ tyrelse. Vid sidan av
att bevaka medlemmarnas
intressen och vara opinons­
bildare erbjuder SKL även
sina medlemmar stöd och
service.
Förbundets uppdrag inne­
fattar att ge kommuner
och landsting bättre förut­
sättningar för lokalt och
regionalt självstyre.
har rösträtt under samma förutsättnngar,
om de har varit folkbokförda i Sverige
tre år i följd före valdagen. Den som har
rösträtt är även valbar.
Kommunal självstyrelse innebär att
det finns en självständig och inom vissa
ramar fri bestämmanderätt för kommuner och landsting. Sedan 1974 är detta
självstyre inskrivet i regeringsformen.
Kommuner och landsting har rätt att
ta ut skatt för skötsel av sina uppgifter.
Även denna rätt är inskriven i grundlagen och är en del av det kommunala
­själv­styret.
Riksdag och regering sätter upp
nationella mål för verksamheten i
­kommuner och landsting. På så sätt
bestäms villkoren och uppgiftsför­
delningen mellan stat, landsting och
kommuner. I regeringsformen görs ingen
precisering av denna upp­giftsfördelning
och samhällsutvecklingen gör att den
varierar över tid. Folkpartiet vill att det
inrättas en kompetenskatalog som skiljer
på statens och kommuneras uppgifter.
Vissa viktiga samhällsfunktioner är
obligatoriska – dessa måste kommunerna
och landstingen genomföra. Till exempel
ansvarar kommunerna för social omsorg, för för-, grund- och gymnasieskola
samt för biblioteksverksamhet. Lands­
tingen sköter ­hälso- och sjukvården samt
tandvården för barn och ungdomar. En
gemensam obligatorisk uppgift är regional och lokal kollektivtrafik. Andra
upp­gifter är frivilliga – för en kommun
kan det handla om fritid och kultur, energi­försörjning eller underhåll av
gator, för ett landsting kultur eller turism.
Många av kommunernas och landstingens uppgifter regleras i speciallagstiftning – det gäller till exempel socialtjänsten, hälso- och sjukvården
och miljö- och hälsoskyddet. Flera av speciallagarna är ramlagar som
regeringen eller statliga myndigheter kan komplettera med förordningar eller föreskrifter. Kommunerna och landstingen har även viss rätt
att meddela egna lokala föreskrifter, som lokala trafikföreskrifter eller
ordningsstadga.
Kommunallagen och den ­kommunal organisationen
Den nu gällande kommunallagen, som trädde i kraft 1 januari 1992, är
gemensam för kommuner och landsting. I lagen regleras till exempel
indelning i kommuner och landsting och villkoren för arbetet i fullmäktige och nämnderna. Lagen säger att kommuner och landsting själva får
ta hand om angelägenheter som har anknytning till området eller dess
invånare. Detta innebär också att en kommun normalt inte kan åta sig
uppgifter som staten, annan kommun eller landstinget ansvarar för.
Kommun- och landstingsfullmäktige är folkvalda församlingar som
utövar den grundläggande beslutanderätten. Här fattas alla viktiga beslut
och här fastställs budget och skattesats. Fullmäktige är det enda kommunala organ som väljs ­direkt av medborgarna. Fullmäktige ska sammanträda offentligt. I vissa kommuner håller man även öppna nämnd­
sammanträden, något som Folkpartiet lokalt kämpar hårt för.
I kommunallagen finns riktlinjer för hur många fullmäktigeledamöter
en kommun ska ha. Antalet röstberättigade i kommunen eller landstinget
avgör. Små kommuner måste ha minst 31 ledamöter medan Stockholm
måste ha minst 101. Exakt antal avgörs av fullmäktige.
Kommunallagen ger även vissa riktlinjer för vilka nämnder och styrelser som måste finnas. Alla kommuner och landsting måste ha en styrelse
och en krislednings­nämnd (styrelsen är en nämnd i lagens mening).
Utöver detta måste alla kommuner även ha en valnämnd och en överförmyndarnämnd eller en överförmyndare. Fullmäktige beslutar vilka
nämnder som ska finnas utöver de obligatoriska och variationerna är
stora. Exempel på vanligt förekommande nämnder är utbildningsnämnd,
kultur- och fritidsnämnd och socialnämnd.
Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige
143
144
Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige
På vissa håll i landet, bland annat i Kalmar, finns även så kallade
kommundels­nämnder. Stockholm och Göteborg har motsvarande, men
under benämningen stadsdelsnämnder. Det finns även andra namnvarianter. Kommundelsnämnder infördes för att i stora kommuner förstärka
den lokala anknytningen för politiken i närområdet. Folkpartiet är generellt för kommundelsnämnder. I partiprogrammet ”Frihet att växa” menar
partiet att de utvecklar den lokala demokratin och är en viktig del i en
politik för lokal utveckling.
Kommun- eller landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen
och håller uppsikt över de andra nämndernas verksamhet. Man kan jämföra styrelsen med en kommunal regering. Styrelsen ansvarar även för
den ekonomiska förvaltningen och tar därmed fram förslag till budget.
Genom åtagandet att bereda ärenden kan styrelsen avgöra den tidsmässiga prioriteringen av ett ärende. Den får även bestämma i vilken ordning
fullmäktiges beslut ska genomföras.
Nämnderna ansvarar för förvaltning och verkställande av de beslut
som ­fattats i fullmäktige. De ansvarar även för den löpande verksamheten. De förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret även om
tjänste­männen i praktiken sköter genomförandet.
Nämnderna sköter beredningen av ärenden innan de kommer upp till
beslut i kommunfullmäktige. Beredningen sker i den eller de nämnder
som har ansvar för det aktuella området.
Landstingen och regionerna
Landstingens beslutsorganisation ser ut på samma sätt som kommunernas och ­regleras också, som tidigare nämnts, i kommunallagen. Sedan
1997 har allt fler landsting tagit över olika ansvarsområden, bland annat
regionala utvecklingsfrågor, från länsstyrelserna. Skåne och Västra
Götaland blev först ut, men i dag (2015) har nästan alla landsting regionalt utvecklingsansvar eller är på väg att få det.
Denna förstärkning av den regionala nivå gör att de flesta landsting
numera kallar sig för regioner (t.ex. Region Skåne). Den formella beteckningen på det folkvalda organet är dock fortfarande landstingsfullmäktige. Det är alltså detta som står på valsedlarna.
Landstingens och regionernas verksamheter finansieras till största del
genom skatt. Den gemensamma finansieringen garanterar att alla SverAppendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige
145
iges invånare får samma tillgång till vård av hög kvalitet. Varje landsting
och region beslutar självt hur stor skatten ska vara och hur man fördelar
sina resurser. Det är därför avgifter kan variera över landet.
Så fattas besluten
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Som
ledamot i en fullmäktigeförsamling finns det flera sätt att driva frågor.
Det är viktigt att föra debatter i fullmäktige, i synnerhet på områden där
Folkpartiet saknar nämndrepresentation. Fullmäktiges sammanträden
är öppna för allmänheten.
De formella mötena i kommuner och landsting styrs av kommunallagen. Gången när ett beslut fattas är en procedur med många detaljer.
Mötet leds av en ordförande som markerar varje led med ett klubbslag.
När fullmäktige beslutat om ramar och övergripande mål för ett
ärende skickas det tillbaka till ansvarig nämnd för verkställighet. Nämnden fastställer uppdraget till tjänstemännen som sedan verkställer
beslutet.
Mer om hur man arbetar i fullmäktige och nämnder kan du läsa i
­kapitlet ”Arbetet i fullmäktige och nämnder”.
Besluten verkställs
Den största delen av den kommunala verksamheten bedriver kommunerna s­ jälva i förvaltningsform. Folkpartiet är ett av de partier som
förespråkar att kommunerna även ”köper upp” verksamhet från andra
utförare. Tanken är att kommuner inte ska konkurrera med sådant som
andra utförare kan tillhandahålla. Kommuner och landsting kan överlåta
skötseln av en kommunal verksamhet åt ett aktiebolag, en ideell förening
eller en stiftelse.
Det blir allt vanligare att kommuner och landsting arbetar med en
beställar-/utförarmodell. Beställartjänstemän på kommunen utreder
vilka behov kommunens invånare har vad gäller till exempel hälso- och
sjukvård.
Politikerna tar del av beslutsunderlaget och ger utförare, det vill säga
producenter, i uppdrag att ge invånarna hälso- och sjukvård. Politikerna
kan då renodla sin roll som befolk­ningsföreträdare. De har inget produktionsansvar och heller inget arbetsgivaransvar för de anställda. Tidigare
146
Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige
Så fattas besluten
Vägen från förslag till beslut kan delas in i två faser: Först beredning
till beslut, det vill säga från att ett förslag utreds till dess beslut fattas;
därefter verkställighet då det beslut som ­fattats ska genomföras.
En motion läggs
Kommunfullmäktige skickar
­motionen vidare till kommun­
styrelsen för ­beredning
Nämnderna fastställer
­förslag till fullmäktige
Tjänstemännen gör
ett första förslag
Fullmäktige
beslutar
Beredning till beslut
Verkställighet
Tjänstemännen
­verkställer beslutet
Fullmäktige beslutar
om ramar och över­
gripande mål
Nämnderna fastställer uppdragen till
­tjänstemännen
Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige
147
Vem har ansvaret?
Tjänstemännen innehar stor
sakkunskap och är väl insatta
i sakförhållandena. Vänd dig
gärna direkt till dem om du
har frågor kring ett ärende,
men kom ihåg att de valda
representanterna ansvarar för
de beslut som fattas. Politikerna faställer visioner, lägger
fast policy och riktlinjer,
beslutar om övergripande
mål och sist men inte minst
följer upp och ­utvärderar
genomförda beslut.
Tjänstemännen verkställer
enligt ramar och riktlinjer och
löser detaljfrågor. Det yttersta ansvaret ligger alltid hos
politikerna.
var politiker mer splittrade i sina olika
roller som befolkningsföreträdare, ägare
av verksamheter och arbetsgivare.
Det blir också allt vanligare att kommuner eller landsting går samman kring
gemensamma verksamheter. Kommunal­
förbund är en modell för samverkan kring
kommunala angelägenheter. Beslutanderätten i de aktuella frågorna lämnas över
till ett särskilt förbunds­f ullmäktige.
Antalet kommunalförbund har de senaste åren ökat kraftigt. De finns inom de
flesta verksamhetsområden, med tyngdpunkt på räddningstjänsten. Idag finns
det drygt 90 förbund.
En annan form för samverkan är en
gemensam nämnd mellan flera kommuner
eller landsting. Till exempel kan två när­
liggande kommuner ha en gemensam
­nämnd för gymnasiefrågor. Det effektiviserar hanteringen på områden där sam­
arbete över kommun- eller landstingsgränserna lönar sig. Den gemensamma
nämndens ledamöterna utses av respektive fullmäktige. Det finns runt 50 sådana
nämnder i Sverige.
Kontrollen
Genom statliga myndigheter som Skol­
verket och länsstyrelserna utövar staten
en både granskande och stödjande tillsyn
av kommuner och landsting. Myndig­
heterna kan i vissa fall få till stånd en
domstolsprövning eller vitesförelägga en
­kommun eller ett landsting.
Varje kommun och landsting ska ha
148
minst tre förtroendevalda revisorer, utsedda av fullmäktige. Till sin hjälp
har de sakkunniga som är utbildade revisorer. R
­ evisorerna granskar
den kommunala verksamheten och ger underlag till den årliga ansvars­
prövningen.
En enskild kommuninvånare har möjlighet att överklaga kommunala
beslut i domstol. Domstolen kan helt eller delvis upphäva beslutet, men
inte ersätta det med ett nytt.
Beslut av myndighetskaraktär, som t.ex. bygglov, kan den som berörs
överklaga. Det kallas förvaltningsbesvär och domstolen kan då ersätta
det över­k lagade beslutet med ett nytt beslut.
Medborgarinflytande
Det kommunala självstyret hör samman med medborgarnas möjligheter
att påverka beslut eller utkräva ansvar av sina lokala politiker. I det svenska demokratiska systemet finns även vissa inslag av direktdemokrati
som rådgivande folkomröstningar och medborgarförslag.
Sedan 2002 kan de kommuner som önskar öppna för så kallade
medborgar­förslag. Detta innebär att alla som är folkbokförda i kommunen har rätt att väcka ärenden. Initiativrätten gäller alla – även barn,
ungdomar och utländska ­medborgare.
Medborgarna i en kommun eller ett landsting kan begära en folkomröstning. Det krävs att minst fem procent av de röstberättigade invånarna skriver under. Fullmäktige måste då behandla ärendet, men liksom
i andra fall behöver inte det innebära att fullmäktige säger ja till den
begärda folkomröstningen.
För Folkpartiet är öppenhet i den offentliga maktutövningen en
grundprincip som måste utvecklas. Viktiga diskussioner måste föras
öppet och inte förbe­hållas slutna sällskap. Öppenheten är också nödvändig för effektiv granskning och k
­ ontroll av makthavare. Offentlighets­
principen är en del i detta. Folkpartiet förespråkar också öppna nämnd­
sammanträden, offentliga utfrågningar och stärkt kommunal revision för
att öka medborgarnas insyn och inflytande.
Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige
149
Vill du veta mer?
Litteratur
Kommunal handbok 2007, red: John Görnebrand
(Bok-Marknaden/Grafika förlag)
Kommunal vardagsjuridik – för förtroendevalda i fullmäktige, styrelser och
nämnder, Lars Munters och Håkan Torngren (Kommentus Förlag)
Ny i politiken. Handbok för kommunpolitiker, Ulf G Eriksson (Bokförlaget
Kommunlitteratur)
Hemsidor
www.skl.se – Sveriges kommuner och landstings hemsida. Här hittar du
fakta om kommuner, landsting och regioner, beskrivning av hur de arbetar
med mera
150
Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige
Appendix II
Krishantering –
när något inträffar
Vad är en kris?
Olika former av allvarliga händelser som leder till kris kan drabba
Folkpartiet, våra förtroendevalda och vår personal. En kris kan ta sig
många olika skepnader. Det kan röra sig om konkreta händelser som hot
­eller annat brott mot person, olyckor eller dödsfall, men även om annat
som inträffar. Förtroendekriser och utslagning av lokaler, telefon- ­eller
­dataförbindelser är ett par exempel. Större olyckor, terrordåd eller naturkatastrofer inom eller utom landet är också att betrakta som kris om det
finns risk för att företrädare eller personal kan ha drabbats, även om
­ovisshet råder. Krisen kan inträffa på arbetstid, men också under helger
eller mitt under en stor konferens. Gemensamt för alla kriser är att de
kommer oväntat och att de måste hanteras snabbt och professionellt.
Gör en krisplan
Det är viktigt att ha en krisplan. I varje valrörelse och när som helst under
mandatperioden kan något inträffa som gör att den behövs. Då är det
för sent att börja fundera över hur den uppkomna situationen bäst ska
­hanteras.
Krisplanen bör revideras minst en gång per år. Har en kris inträffat ska krisplanen och agerandet under krisen utvärderas snarast. Alla
­kandidater och förtroendevalda, eventuell personal och andra som kan
vara berörda, bör känna till krisplanen eller åtminstone att den finns.
Appendix II: Krishantering
151
Tydlig, snabb och korrekt information
En av de viktigaste punkterna i krisplanen är riktlinjer för hur information ska spridas. Kommer media att uppmärksamma det inträffade och
vem kommer de då att vända sig till för kommentarer? Vilken information ska ges?
Information bör alltid spridas internt först. Ingen folkpartist ska
behöva svara media i ”underläge”. Informera också riksorganisationen.
Centralt finns kunskap och stöd ni kan ha nytta av.
Ta alltid kontakt med Folkpartiets pressjour vid en kris. De hjälper dig
att snabbt komma i kontakt med rätt person i Folkpartiet och de kan ge
råd och stöd i en krissituation.
FP:s parti och riksdagskansli
0708-54 90 25
FP:s pressjour
0708-54 90 20
152
Appendix II: Krishantering
Appendix III
Tips för bra möten
Hur vi utformar våra möten är avgörande för att lyckas behålla våra
medlemmar men är ändå viktigare när en ny medlem kommer till ett allra
första möte. Vi har bara en chans att göra ett bra första intryck. Tipsen
nedan är användbara till alla mindre möten, men är extra viktiga när ni
har bjudit in nya medlemmar.
Innan mötet
Tänk igenom mötets syfte och mål. Vad är det som ska beslutas eller
uppnås? Var ska tyngdpunkten på mötet ligga? Ungefär hur mycket tid ska
ägnas åt varje punkt? Tänk igenom vilka punkter som är informations-,
diskussions- och beslutspunkter.
Gör en tydlig kallelse med start- och sluttider. Skriv kallelsen så att
även nya medlemmar förstår vad som gäller.
Under mötet
Tänk på att alltid hälsa på alla du inte har träffat förut. Här har ordförande och eventuella medlemsansvariga ett särskilt ansvar.
Starta i tid, det är viktigt för att kunna följa schemat och av respekt för
dem som är där.
Välkomna alla.
Håll en kort presentation av syftet med dagens möte.
Genomför någon form av presentation och/eller lägesrunda. För nya
medlemmar är det viktigt att få reda på vilka som sitter i styrelsen i den
förening man funderar på att gå med i eller precis har gått med i.
Stäm gärna kort av vilka förväntningar som deltagarna har på mötet.
Se till att rapportera om vad förra mötets beslut eller aktivitet resulterade i. Det visar att era möten är meningsfulla.
Håll en bra struktur på mötet.
Tänk på att inte använda ett för internt språk med förkortningar,
Appendix III: Tips för bra möten
153
hänvisningar till personer som inte alla känner vid deras förnamn/­
smeknamn etc. Förklara förkortningar och interna begrepp. Utgå inte
från att alla t.ex. vet vad ett landsmöte är. Skapa gärna en ordlista med
förklaringar över begrepp/förkortningar som vi ofta använder och dela ut
till dem som behöver den.
Variera mötesmetoden efter mötets syfte och efter behov. Använd t.ex.
bikupor, rundor m.m. vid behov för att få alla involverade.
Bryt för kaffe eller ta en micropaus om mötesdeltagarna ser ut att behöva det. Fortsätt inte mötet som om ingenting har hänt om flera verkar
vara på väg att somna! Kanske behöver ni bara öppna ett fönster och få in
mer syre?
Avsluta mötet på utsatt tid.
Be om återkoppling från deltagarna/utvärdera era möten.
Ordförandes roll
Som ordförande ser du till att mötet genomförs på ett trevligt och strukturerat sätt.
Som mötesordförande är det olämpligt att prata väldigt mycket själv
men du kan givetvis vara föredragande på några punkter.
Försök att få alla involverade i mötet. Oftast är det viktigaste för att
få många involverade att se till att några få inte tar all plats. Som mötes­
ordförande måste du våga bryta dem som pratar allt för länge eller
­avviker för mycket från ämnet. Prova t.ex. metoden med dubbla talarlistor som en hjälp.
De olika mötesmetoder såsom bikupor, rundor, micropaus och dubbla
talarlistor som nämns i detta dokument hittar du i dokumentet ”Tips på
mötesmetoder” under Föreningsportalen på Mitt Folkparti.
154
Appendix III: Tips för bra möten
Spelregler för bra möten
Ett bra verktyg för bra möten är att diskutera igenom spelreglerna
för era möten – dvs. vilka förväntningar ni har på varandra. Vilka
förväntningar finns på ordförande? På deltagarna? I första hand avser
punkterna nedan gruppmöten och styrelsemöten.
Deltagarna
• Vara närvarande, komma i tid.
• Vara förberedda – särskilt på ”sin egen punkt” om man är
­föredragande.
• Anmäler viktiga frågor på förhand.
• Att man säger vad man tycker på mötet (inte efteråt), och är lojal
mot beslut som fattats (om man inte reserverat sig/uttalat sig mot).
• Ansvar att säga sin mening.
De som förbereder mötet
•
•
•
•
•
•
Ha en klar bild av vad som ska ske på mötet.
Uttala mötets syfte/ändamål i inbjudan/dagordning.
Göra ett upplägg och välja metoder utifrån mötets syfte.
Bra, relevant underlag skickas ut i god tid.
Underlätta för deltagarna att bidra och engagera sig.
Tydlighet om vem som tillhandahåller dokument
(finns de utskrivna eller gör man det själv).
Ordförande/mötesledning
•
•
•
•
•
Vara närvarande.
Vara förberedda på sin uppgift.
Verka för ett tillåtande och uppmuntrande klimat.
Involvera alla, särskilt i frågor som är kontroversiella.
Hålla disciplin, sätta stopp för långa dragningar och när mötet
flyter från dagordningen.
• Summera diskussionen (successivt).
• Formulera (förslag till) beslut och slutsatser.
Appendix III: Tips för bra möten
155
Tips på mötesmetoder
För mer informella möten följer här tips på olika mötesmetoder/verktyg
man kan använda för att slapa bra möten där alla får komma till tals och
delta aktivi i mötet.
Bikupa
Bikupemetoden fungerar bra för att få fram nya idéer och för att låta ”de
tystas” åsikter lyftas fram. Dela in deltagarna två och två genom att låta
dem samtala med dem som sitter bredvid, framför eller
bakom. Det går även att vara fler i bikupan. Ställ
en konkret fråga som deltagarna ska diskutera
och ge dem en mycket begränsad tid att göra
Många gillar
det. Många gillar inte att prata i storgrupp,
inte att prata i
men får här ändå möjlighet att delge sina
storgrupp, men får
åsikter. Bikupesurret blir också ett stöd för
här ändå möjlighet
dem när de sedan ska prata i stor grupp
eftersom de testat sina åsikter på minst en
att delge sina
person redan. Som samtalsledare behöver
åsikter.
du inte låta deltagarna redovisa vad de talat
om alla gånger utan bikupor kan vara ett sätt
låta dem prata av sig och utbyta erfarenheter. Din
uppgift som samtalsledare är att avbryta efter några minuter. Eventuellt
kan du försöka fånga upp vad som sagts i några av bikuporna.
Tips: Bikupan kan även med fördel utföras stående och blir då
också ett sätt att höja energin.
Tänk på: Att surret i bakgrunden från alla andras bikupor är ett
­problem för dem som har nedsatt hörsel.
Brainstorming
Brainstorming sker i syfte att få fram så många idéer som möjligt. Brainstorming ska gå snabbt. Det räcker med cirka fem minuter. Här gäller
kvantitet, inte kvalitet. Låt deltagarna skriva sina idéer på post-it-lappar
(en ide på varje lapp) eller använd ett stort blädderblockspapper alternativt White boarden där du skriver ner alla idéer. Uppmana deltagarna att
kasta ur sig alla tänkbara förslag, det finns inget som är fel eller dumt.
156
Appendix III: Tips för bra möten
Alla ska bidra och om du antecknar på blädderblocket kan du se till att
hålla tempot högt. Diskutera inte de olika förslag som kommer fram och
låt inte deltagarna kommentera eller diskutera varandras förslag. Syftet
med övningen är att starta igång deltagarnas tankeprocess.
Dubbla talarlistor
Ett tips för att lyfta fram dem som inte pratar lika ofta på mötet är
­metoden med dubbla talarlistor. Istället för att sätta alla på samma lista
i tur och ordning, så används två listor. De som vill säga något för första
gången hamnar på listan som vanligt, men när det är dags för andre eller
tredje inlägget sätts personen upp på den andra talarlistan. När så den
första talarlistan är tom betas namnen på den andra listan av. Så fort
någon sätter upp sig på första listan går den personen före dem på lista
nummer två.
Duttning
Metoden med att ”dutta” är effektiv när man gör omröstningar eller för
att känna av hur läget är i rummet. I vanliga fall har vi oftast omröstningar när vi inte är överens om en fråga. Ett snabbare och effektivare sätt
när alla förslag har kommit upp på bordet kan
var att ”dutta”.
Skriv förslagen tydligt på blädderblock.
Kolla om alla är överens om förslagen.
Ett snabbare och
Ge varje person fem ”streck” eller små
­effektivare sätt när
klisterlappar, ”duttar”, att fördela på
de olika förslagen som finns. Det är
alla förslag har kommit
möjligt att dutta alla fem strecken på
upp på bordet kan var
samma förslag eller att fördela dem
att ”dutta”.
till exempel två plus tre eller ”duttar”
spridda över alla alternativen. Ni kan
också bestämma max två duttar på ett
förslag, från samma person. Det eller de förslag
som sammanlagt fått flest ”duttar” prioriteras i rummet av
deltagarna just nu. Här blir det väldigt tydligt och möjligheten finns att
spara bilderna till nästa möte om du gör dem på blädderblock. Om ni är
många eller om ni inte har så många förslag räcker det med tre duttar per
Appendix III: Tips för bra möten
157
158
Appendix III: Tips för bra möten
person. Metoden är mest till sin fördel om arbetet med ”duttning” sker
under tystnad och samtidigt, det vill säga att alla sätter upp sina ”duttar”
samtidigt.
Fika och mingla
Att bryta mötet för att fika eller att ta en paus kan vara ett sätt att skapa
lättare stämning och ett kreativt mötesklimat. Att samtala över en kopp
kaffe eller te är en möjlighet att på ett mer informellt sätt diskutera
frågor som varit jobbiga. En stunds fikapaus ger också möjlighet för
deltagarna att finna nya lösningar och kompromisser eller skapa allianser. En samtalsledare ska inte glömma bort värdet av metoden att bryta
mötet då och då för kortare pauser.
Fyra hörn
Fyra hörn är ett roligt och dynamiskt sätt att diskutera politik. Samtals­
ledaren ställer ett antal frågor och ger deltagarna fyra valmöjligheter till
svar på varje fråga. Varje hörn i rummet motsvarar en valmöjlighet, dvs.
ett ställningstagande. Det är viktigt är att det
alltid ska finnas ett öppet hörn, dit deltagarna kan gå om inget av de andra tre
Det är viktigt
givna svarsalternativen stämmer
är att det alltid ska
överens med deras egen åsikt.
När deltagarna valt hörn får de
finnas ett öppet hörn,
stående samtala några minuter
dit deltagarna kan gå om
med övriga personer i samma
inget av de andra tre givna
hörn om varför de valt att ställa
svarsalternativen stämmer
sig just där. Om någon person är
ensam i ett hörn bör samtalsledaröverens med deras
en samtala med denna person.
egen åsikt.
Efter några minuters diskussion i
de olika hörnen låter samtalsledaren de
olika hörnen berätta om sitt val. Anpassa hur
många som får komma till tals beroende på tiden och på hur bra diskussionerna blir. Det är naturligt att olika frågor får olika mycket tid. Inled
eventuellt med en testfråga för att deltagarna ska få prova på metoden.
Under testfrågan behövs ingen längre diskussion.
Appendix III: Tips för bra möten
159
Gruppsamtal
Ett Gruppsamtal är lite längre än en Bikupa och fungerar bra i grupper med
tre till tio deltagare. Gruppsamtalen hålls med fördel i en stor lokal med
flera grupper parallellt. Den bästa möbleringen är öar, med så stort avstånd
att grupperna inte stör varandra. Viktigast av allt är att uppgiften eller frågan är tydligt formulerad och det är bra om det finns en fördjupnings­uppgift
för grupper som arbetar snabbt. Om uppgiften är komplicerad kan det vara
bra att göra en skriftlig instruktion till ­grupperna.
Det går även bra att skriva ner frågorna på White
boarden eller visa via dataprojektor.
Viktigast är att
Som samtalsledare är det bra om du går
uppgiften är tydligt
runt i rummet och hjälper de grupper som
har svårt att komma igång. Tala om för
formulerad och det
grupperna när de har några få minuter
är bra om det finns en
kvar av gruppdiskussionen så att de hinfördjupningsuppgift för
ner avrunda innan du bryter samtalen.
grupper som a­ rbetar
Det finns flera olika sätt att låta grupsnabbt.
perna redovisa på. Ett bra sätt att även se
till att grupperna sammanfattar sina diskussioner är att låta dem besvara frågorna på t.ex. ett
blädderblockspapper. Istället för att låta varje grupp
redovisa för varandra muntligt, vilket tar ganska mycket tid så kan du låta
grupperna skriva, rita eller göra bilder på blädderblock som sätts upp på
väggarna runt om i rummet. Låt deltagarna mingla runt i rummet och titta
på redovisningarna. Det är bra om grupperna har en person som står vid
sin redovisning om det är något man vill fråga om.
Imorgon, om ett år, om tre år, om fem år
En metod att använda när ni vill formulera gemensamma visioner och
sedan konkretisera dem. Låt oss leka med tanken att vi vill arbeta med
frågan ”Hur värvar vi fler medlemmar?”.
Dela in gruppen i mindre grupper; ge dem blädderblockspapper och
breda tuschpennor. Ge en grupp i uppgift att beskriva hur en organisation
där fler medlemmar har engagerats skulle kunna se ut i morgon, en annan
grupp om ett år, en tredje grupp om tre år och en fjärde grupp hur det kan
se ut om fem år.
160
Appendix III: Tips för bra möten
Utifrån visionerna kan ni sedan diskutera konkreta saker som bör
göras för att uppnå det ni vill.
Micropaus
En micropaus är precis som det låter en mycket kort paus. Mötesdeltagarna uppmanas att ställa sig upp (om de kan), sträcka på sig lite och
gärna röra lite på armar och ben. Samtalsledaren kan gärna föregå med
gott exempel och sträcka upp armarna, rulla med axlarna m.fl. övningar
som får in energi i kroppen.
En micropaus ska ske på stället, deltagarna ska inte springa iväg från
sina platser vilket tar massor med tid och inte är en micropaus. Däremot
kan ni gärna öppna ett fönster eller en dörr om det verkar som att syret
håller på att ta slut.
Runda
Del­
För att alla ska komma till tals kan man antagarna upp­
vända sig av s.k. rundor. Du kan antingen
manas att ställa sig
gå varvet runt i den ordning som deltagarna sitter eller låta den som vill tala
upp, sträcka på sig
oavsett placering i rummet så att samtaoch gärna röra lite
let hoppar lite kors och tvärs i rummet.
på armar och
Ingen får avbryta den som talar.
ben.
En runda är ett bra sätt att börja möten
på för att bryta isen och för att alla ska komma
till tals i ett tidigt skede. Också lämpligt att avsluta
möten på för att samla upp frågor, intryck och tankar från gruppen. Kan
vara särskilt användbart i kontroversiella frågor då det är viktigt för
gruppen att veta vad var och en tycker. Uppmuntra alla att säga något –
men tvinga ingen. Det är viktigt att det känns helt okej att avstå. Se till
att rundan respekteras och inte bryts av diskussioner eller frågor.
Tips: I grupper som är väldigt pratiga kan det ibland vara svårt för
deltagarna att respektera talarrundan. Då kan det vara bra
att använda sig av en talarpinne. Endast den personen som
har talarpinnen får tala. Samtalsledaren fördelar talarpinnen
mellan deltagarna.
Appendix III: Tips för bra möten
161
Att bedriva
liberal politik
Politik i praktiken är ett studiematerial
från Folkpartiet liberalerna och
Studieförbundet Vuxenskolan som
handlar om att bedriva liberal politik.
Boken tar upp frågor som hur liberala värderingar
uttrycks i den lokala politiken, hur en väljare kan
känna igen Folkpartiet lokalt genom samordning av
vilka frågor som drivs och hur de drivs, demokratins
organisation och arbetssätt.
Målgruppen för materialet är framför allt nyvalda
förtroendevalda men det kan också användas för
kandidatutbildningar och kurser för nya medlemmar.