Kommentarer till SSG-kontraktet
Promemoria Affärsjuridik Kommentarer till SSG-kontraktet – 2008 års Europautgåva SSG-kontraktet är ett av skogsindustrin utarbetat kontraktspaket avsett att nyttjas vid inköp av anläggningar. Utgivare är formellt Standard Solutions Group AB i Sundsvall. SSG-kontraktet används numera även utanför Sverige och ges ut på svenska, engelska, tyska och finska. Det har också fått viss spridning utanför skogsindustrin. Kontraktspaketet är konstruerat som ett kontrakt inklusive 22 kontraktsbilagor varav sex är blanka för att ge parterna möjlighet att själva bestämma innehållet. De juridiska villkoren återfinns i kontraktsbilaga 1 ”Allmänna kontraktsvillkor”. Det finns för övrigt även en förenklad version av kontraktspaketet bestående av en beställningsskrivelse samt allmänna villkor med beteckningen ALLM. BEST 90-12. Dessa är avsedda för mindre upphandlingar av anläggningar samt för rena produktköp. ALLM. BEST 90-12 behandlas inte ytterligare nedan, men en hel del av synpunkterna avseende SSG-kontraktet är relevanta även för dem. Eftersom leverantörssidan haft mycket begränsade möjligheter att påverka utformningen av de Allmänna kontraktsvillkoren (och kontraktspaketet i övrigt) tillvaratar SSG-kontraktet ensidigt beställarnas intressen. Obalansen i villkoren märks bl.a. när det gäller leverantörens ansvar vid försening respektive fel och återspeglar inte modern industriell kontraktspraxis vid anläggningsleveranser. De förändringar som gjorts i 2008 års utgåva av SSG-kontraktet – särskilt vad avser leverantörens ansvar att ersätta beställarens skada vid leveransförsening respektive fel - har dock förbättrat balansen mellan leverantören och beställaren jämfört med tidigare. ABA 99 – ett av Teknikföretagen utarbetat kontraktspaket för större industriella anläggningsleveranser – är ett bättre alternativ till SSG-bestämmelserna. Vid framtagandet har representanter för såväl leverantörs- som beställarsidan medverkat, varför dessa bestämmelser på ett bättre sätt balanserar parternas intressen. Det har dock i praktiken visat sig mycket svårt att förmå beställare inom skogsindustrin att acceptera några andra leveransbestämmelser än de i SSGkontraktet. Leverantörer till skogsindustrin har därför vid enskilda affärer istället försökt att införa ansvarsbegränsningar och andra ändringar i de mest kritiska bestämmelserna i SSG-kontraktet. Detta har också i viss utsträckning lyckats. De föreliggande kommentarerna till SSG-kontraktet, som fokuserar på de allmänna kontraktsvillkoren, har utarbetats av den affärsjuridiska avdelningen vid Teknikföretagen som ett hjälpmedel vid sådana förhandlingar. KONTRAKTET § 3 Kontraktsbilagor Det saknas en regel som anger vad som ska gälla om det i en och samma avtalshandling, eller i avtalshandlingar av samma prioritet, finns motstridiga bestämmelser. Ett förslag är att ange att den bestämmelse gäller som medför den lägsta kostnaden för leverantören. En sådan reglering är rimlig eftersom 1(9) Promemoria Affärsjuridik leverantören under alla omständigheter måste uppfylla sin skyldighet att leverera en avtalsenlig anläggning. § 8 Betalning I fjärde stycket framgår att leverantören har rätt till betalning på överenskomna förfallodagar även om Anläggningen inte kunnat färdigställas som planerat om orsaken till förseningen ligger på beställarens sida. Sista meningen anger dock ”Avdrag skall dock ske för av Leverantören ännu icke utförda arbeten.” Det är knappast rimligt att beställaren ska kunna göra avdrag när han själv vållat förseningen. Meningen bör strykas. § 9 Säkerheter Eftersom de Allmänna kontraktsvillkoren inte innehåller något äganderättsförbehåll bör leverantören se till att det istället införs här. Det är en säkerhet för leverantören som inte kostar något för parterna. Giltigheten av ett äganderättsförbehåll är många gånger osäker. Vid den typ av leveranser som sker enligt SSG-kontraktet kan ett äganderättsförbehåll dock tänkas vara juridiskt hållbart. Följande formulering kan t.ex. användas. ”Levererad del av Anläggningen förblir – i den mån detta inte strider mot tvingande rätt – Leverantörens egendom till dess Anläggningen blivit fullt betald.” § 10 Ansvar Ansvarsregleringen avseende skada på Anläggningen fram till övertagandet har fått en alltför kategorisk avfattning som knappast kan vara avsedd. Ett uttryckligt undantag bör därför göras av innebörd att leverantören inte ansvarar för skada på Anläggningen som vållats av beställaren eller någon denne svarar för. § 16 Förseningsvite Veckovitet vid försenat övertagande (leveransförsening) är 1 %. Det totala vitet eventuellt skadestånd obeaktat - är begränsat till 10 %. Sammantaget medför detta att beställaren efter drygt 10 veckor kan häva avtalet. Det motsvarar vad som gäller enligt villkor som Teknikföretagen tagit fram. För att inte beställaren långt efter det att affären har avslutats ska kunna framföra krav på förseningsvite bör bestämmelsen dock kompletteras med en preskriptionsregel t.ex. ”Beställaren förlorar sin rätt till vite om han inte framställt skriftligt krav därom senast sex månader efter det att övertagande skulle ha skett”. Leverantören bör vidare vid bestämmandet av vitesbelagda tidpunkter vara vaksam mot att han kan tvingas att betala vite flera gånger för samma försening. Antag att både godsleveransdagen och övertagandedagen har vitesbelagts. Vid en försening av godsleveransen kan beställaren kräva vite. Denna försening kan i sin tur leda till att montaget inte kan påbörjas i tid och att Anläggningen inte kan övertagas på avtalad tidpunkt. Även för denna försening kan beställaren kräva vite. 2(9) Promemoria Affärsjuridik ALLMÄNNA KONTRAKTSVILLKOR Leverantörens åligganden B1.1 och B1.2 Här föreskrivs att Anläggningen ska vara ändamålsenlig, att material och arbete ska vara förstklassiga. Vidare sägs det att Anläggningen ska vara lätt åtkomlig för rengöring, inspektion, tillståndskontroll och underhåll. Allmänt hållna bestämningar av detta slag bör inte förekomma i standardbestämmelser. Leverantörens åtagande avseende leveransens innehåll bör uteslutande och uttömmande regleras i kontraktsbilagan med den tekniska specifikationen. Annars skapas oklarhet om leveransens innehåll; en oklarhet som närmast drabbar leverantören. De ovannämnda kraven bör därför utgå ur bestämmelserna. B1.4 Leverantören ska namnge alla föreslagna underleverantörer och ge beställaren möjlighet att under en rimlig tidsperiod utvärdera varje underleverantör. En underleverantör som inte godkänns av beställaren får inte anlitas av leverantören. Bestämmelsen kan verka oskyldig, men kan ställa till med problem för leverantören. Frågan om underleverantörer bör vara avklarad på offertstadiet. Att efter avtalets ingående avvisa en underleverantör kan medföra att såväl kontraktstiden som ersättningen behöver justeras. Som regeln är utformad är det upp till beställarens godtycke när en underleverantör avvisas. Beställaren bör i vart fall ha skälig anledning till att inte godkänna en underleverantör. Bestämmelsen bör, som nämnts, även kompletteras med en rätt för leverantören att förlänga kontraktstiden med den tid som skäligen kan beräknas åtgå för att anlita annan underleverantör. Leverantören ska också ha rätt till ersättning för de merkostnader han drabbas av till följd av beställarens avvisande av underleverantör. B1.5 Leverantören är skyldig att tillhandahålla erforderliga väsentliga reservdelar i tio år från Övertagandedagen. För datateknisk utrustning är leverantören skyldig att under samma tid tillhandahålla erforderliga väsentliga reservdelar, ersättningsenhet eller reparation. Det är relativt ovanligt att man vid industriella leveranser avtalar om så långvariga åtaganden avseende reservdelar/reparationer. Kontraktsvillkoren medför dock inte nödvändigtvis några ekonomiska risker för leverantören, eftersom någon prisreglering inte föreskrivs. I avsaknad härav bestämmer leverantören själv från tid till annan priset på reservdelar och reparationer. 3(9) Promemoria Affärsjuridik Ändrad lagstiftning E Bestämmelsen får nog förstås som en skyldighet för leverantören att genomföra ändringar i Anläggningen till följd av ändringar i för Anläggningen gällande lagstiftning och normer. Skyldigheten gäller från kontraktsdagen. Det framgår dock inte uttryckligen när den upphör. En rimlig tolkning är att skyldigheten gäller fram till övertagandet. Beställaren är skyldig att ersätta leverantören för merkostnader som sådana ändringsarbeten förorsakar honom. Emellertid gäller detta endast i skälig omfattning. Denna begränsning är inte acceptabel för leverantören som inte bör bära någon del av risken för att ändrad lagstiftning ändrar de ekonomiska förutsättningarna för affären. Beställaren får ju genom ändringsarbetena en anläggning som är mer värdefull. Redan att ersättningsrätten gäller ”kostnader” innebär i sig en begränsning eftersom detta torde innebära att leverantören inte kan göra sitt sedvanliga vinstpålägg på ändringsarbetena. Bestämmelsen bör kompletteras på så sätt att leverantören har rätt till skälig tidsförlängning (rätt att skjuta fram avtalad tid för övertagande av Anläggningen) när ändringsarbeten blir nödvändiga till följd av lagändringar. Ändringar F2 Första meningen är oacceptabel och bör utgå. Det är inte självklart att beställaren vill ha en anläggning av senaste slag. Beställarens intresse är att få en anläggning som motsvarar hans individuella krav på ändamålsenlighet och pris m.m. En äldre konstruktion kan mycket väl uppfylla hans krav och med hänsyn till priset vara ett rationellare val än en modernare men dyrare anläggning. Jämför även vad som sagts ovan under B1 och B2 om lämpligheten av generella begrepp som förstklassig, ändamålsenlig och liknande. Beställaren har enligt andra meningen rätt till förbättringar och nyheter som framkommer om det inte medför ökade framställnings- eller montagekostnader. Det kan ifrågasättas om det är rimligt att beställaren utan ytterligare ersättning ska kunna tillgodogöra sig leverantörens produktutveckling om denne under kontraktstiden kommer på en förbättring av Anläggningen som han normalt skulle kunna sälja till ett högre pris på marknaden. Leveranstidsändring och force majeure G1.2 Det finns inget skäl till att leverantören ska svara för merkostnader till följd av att beställaren är förhindrad att ta emot godset. Även om det föreligger force majeure på beställarens sida bör således beställaren stå för sådana tillkommande kostnader. 4(9) Promemoria Affärsjuridik Väntetidsersättning H5 När det beroende på omständigheter på beställarens sida uppkommer väntetid överstigande en vecka för leverantörens personal, kan beställaren befria sig från skyldigheten att betala väntetidsersättning genom att hemförlova leverantörens personal. Betalningsbefrielsen uppkommer redan dagen efter den dag hemförlovningen begärts. Ett så kort varsel är knappast skäligt. En ytterligare förutsättning för betalningsbefrielsen bör vara att leverantörens personal kan sysselsättas med arbete för annan beställare. Provdrift och övertagande – Besiktning och godkännande av Anläggningen Dessa avsnitt handlar om leverans och leveranskontroll. Bestämmelserna är ganska komplicerade. I stora drag ser de ut så här. Först sker uppstartning och intrimning av Anläggningen i form av ett test som innefattar alla funktionsprover och intrimningar med media och råvaror (K2). Därefter genomförs provdrift varvid Anläggningen idrifttages och samtliga funktioner kontrolleras (K4.1). När störningsfri provdrift genomförts och detta anmälts till beställaren är Anläggningen övertagen. Begreppet övertagande är av central betydelse eftersom a) det innebär risken att för Anläggningen gått över på beställaren (§ 10 i kontraktet), b) att frågan om eventuell leveransförsening avgörs utifrån denna tidpunkt (§ 16 i kontraktet) och c) att garantitiden börjar löpa (N2.2). Trots att Anläggningen är övertagen är den inte godkänd (K5.2). Till sist kommer besiktning. Besiktningen omfattar både slutlig besiktning och prestandaprov (L1.1). Syftet är att avgöra om Anläggningen uppfyller avtalade garantier avseende funktion och prestanda och om den i övrigt är i avtalsenligt skick (L1.3). Besiktningen leder fram till ett avgörande huruvida Anläggningen är ”godkänd” vilket ska framgå av besiktningsutlåtandet. Det förefaller som om tre olika provningar ska genomföras. Detta är både dyrt och tidskrävande. Reglerna förefaller dessutom delvis överlappande. Besiktningen ska ju bl.a. omfatta Anläggningens funktion vilket bör ha klarats av redan vid provdriften. Fokuseringen på frågan huruvida Anläggningen är godkänd eller inte förefaller omotiverad. Några väsentliga konsekvenser i kontraktshänseende inträder nämligen inte vid godkännandet. Detta har, som ovan framgått, skett redan vid övertagandet. Ett annat upplägg är att föredra, förslagsvis den variant som finns i ABA 99. Där genomför leverantören i egen regi en intrimning av Anläggningen för att styrka att Anläggningen vid provdriften kan antas utvisa avtalade driftsegenskaper. Innan provdriften avslutats genomför beställaren en s.k. slutkontroll för att undersöka om Anläggningen är avtalsenlig i andra avseenden än sådana som provdrift eller prestandaprov ska utvisa. Därefter testas Anläggningens driftsegenskaper vid provdrift. Om parterna träffat särskild överenskommelse kan i samband med provdriften eller vid senare tillfälle ett prestandaprov genomföras. Syftet är att 5(9) Promemoria Affärsjuridik utröna om Anläggningen under produktion uppfyller särskilda krav avseende prestanda och andra egenskaper. Provdrift och övertagande K5.2 Det förekommer ibland att en beställare, särskilt i förseningssituationer, tar Anläggningen i drift utan att provdrift/övertagandeprov genomförts med tillfredsställande resultat. Vid idrifttagandet är normalt skaderiskerna större än annars. Ett sådant förtida idrifttagande bör därför ske på beställarens risk genom att Anläggningen därigenom anses övertagen. Punkt K5.2 bör därför kompletteras med ett andra stycke enligt följande: ”Övertagande ska också, oberoende av vad som anges i första stycket, anses ske om beställaren utan leverantörens skriftliga samtycke tar Anläggningen eller del därav i drift.” Besiktning och godkännande av Anläggningen L2.3 Påpekandet i denna punkt att beställaren, för den händelse att Anläggningen inte blir godkänd vid besiktning, har rätt att använda Anläggningen till under den tid avhjälpandet sker - allt under den förutsättningen att det kan ske utan risk för allvarliga skador - är egentligen onödigt och en smula förvillande eftersom beställaren i detta skede redan har övertagit Anläggningen och därför står risken för densamma. Rättelser och förnyad besiktning M2 Enligt denna bestämmelse ska fel avhjälpas snarast möjligt och på en för beställaren lämplig tidpunkt. Leverantören är här utlämnad åt beställarens godtycke. En rimligare skrivning är att det ska ske med den skyndsamhet som omständigheterna påkallar och på en tidpunkt så att beställarens verksamhet inte störs i onödan. Leverantörens ansvar för garantier, fel och brist N1.1 och N1.2 Bestämmelserna under N1.1-N1.3 är avsedda att i första hand reglera leverantörens ansvar för vid besiktningen iakttagna avvikelser från särskilda garantier. Emellertid är bestämmelserna enligt sin ordalydelse inte inskränkta till detta utan kan även åberopas för alla typer av fel som visar sig under garantitiden. Detta innebär en viss dubblering av regleringen av leverantörens 6(9) Promemoria Affärsjuridik felansvar eftersom regler om leverantörens ansvar för fel som visar sig under garantitiden finns i punkterna N2.1 – N2.7. Detta behöver dock inte medföra några allvarliga problem eftersom ansvarsreglerna är identiska. Enligt N1.1 inskränker sig leverantörens skyldighet inte endast till att avhjälpa fel som visar sig i Anläggningen. Han är dessutom alltid skyldig att ersätta beställarens direkta förlust i anledning av felet. Det normala vid industriella leveranser är säljaren är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa fel i leveransen men att köparen i sådant fall inte har rätt till ytterligare ersättning. Ersättningen för direkta förluster enligt N 1.1bör således utgå. N2.1 Denna bestämmelse rörande ansvarstiden för fel (garantitiden) slår fast att leverantören ansvarar med de ”Beställarens driftsbetingelser som gäller för Anläggningen”. Detta uttryck är oprecist och riskerar att utvidga leverantörens felansvar. Leverantören bör ansvara endast för sådana driftsbetingelser som är uttryckligen avtalade mellan parterna. Hänvisningen till beställarens driftsbetingelser bör därför strykas. N2.2 Regeln om förlängd garantitid på reparerade eller utbytta delar innebär att leverantören kan vara ansvarig för sådana delar upp till fyra år från övertagandet av Anläggningen. Leverantören är skyldig att konstruera om Anläggningen om enskilda komponenter skulle bli föremål för ”frekventa byten” under garantitiden. Eftersom uttrycket ”frekventa byten” är oprecist innebär bestämmelsen risker för leverantören. Den bör därför strykas. N2.3 Avhjälpande av fel ska ske skyndsamt. Detta krav är alltför kategoriskt eftersom betydelsen av ett snabbt avhjälpande varierar beroende på vad för slags fel det handlar om. Istället kan föreskrivas att felet ska avhjälpas med den skyndsamhet som omständigheterna påkallar. Vidare är leverantören skyldig att ersätta beställarens direkta förlust som felet orsakat. Denna skyldighet bör utgå. Jämför vad som sagts härom ovan under N1.1. Härutöver får beställaren avhjälpa felet på leverantörens bekostnad om denne inte inom skälig tid sätter Anläggningen i kontraktsenligt skick. Beställaren måste då förfara med omdöme. Ett alternativ som är vanligt förekommande - jämför t.ex. med NLM 10 - är att beställaren i motsvarande situation först sätter ut en sista frist inom vilken leverantören har möjlighet att avhjälpa felet. Först därefter kan beställaren avhjälpa felet på leverantörens bekostnad. N2.5 I första meningen föreskrivs att fel ska reklameras skriftligen utan dröjsmål. I andra meningen sägs sedan att om anmälan av felet inte skett inom en månad från upptäckten har beställaren förlorat sin rätt att påtala felet. Det är inte helt klart hur de två tidsfristerna förhåller sig varandra. Sannolikt bör bestämmelsen tolkas så att reklamation ska ske ”utan dröjsmål” och under inga omständigheter 7(9) Promemoria Affärsjuridik senare än en månad efter upptäckten. För att undgå alla tolkningssvårigheter bör den andra meningen strykas. Hävning I detta avsnitt finns bestämmelser om under vilka förutsättningar beställaren får häva avtalet vid kontraktsbrott, i första hand försening respektive fel, samt bestämmelser om beställarens rätt till skadestånd. Bestämmelserna i SSGkontraktet rörande skadeståndsskyldighet vid hävning har leverantören anledning att se upp med, även om bestämmelserna blivit mer balanserade i 2008 års utgåva. R4.1 Punkten handlar om s.k. partiell hävning. Bland annat föreskrivs det att leverantören är skyldig att ersätta beställaren rimlig kostnad för att få den del av Anläggningen som beställaren väljer att behålla i kontraktsenligt skick. Beställarens rätt till ersättning vid hävning bör uttömmande regleras i R4.4 och inte förses med oklara tillägg här. Den aktuella meningen bör därför strykas. R2 Enligt denna punkt får beställaren häva avtalet om leverantören underlåter att avhjälpa ett fel eller en brist inom skälig tid. En förutsättning är att felet/bristen inte är ringa. Brukligt är att hävning endast får ske vid väsentliga fel som leverantören inte avhjälpt, jämför t.ex. NLM 10 punkt 65. Uttrycket väsentliga fel är inte synonymt med fel eller brist som inte är ringa. Ribban för hävning ligger tydligt lägre i SSG-villkoren än vad som är fallet i NLM 10. R4.4 Beställaren har vid hävning på grund av leverantörens kontraktsbrott rätt till ersättning för alla direkta skador han lider. Ersättning för indirekt skada förutsätter att leverantören gjort sig skyldig till grov vårdslöshet. Med tanke på de gränsdragningsproblem som finns mellan direkta och indirekta skador är det ändamålsenligt att ha en enhetlig reglering av samtliga förluster. Vanligt förekommande är att istället ange att skadeståndet inte ska överstiga en viss procentsats t.ex. 20 % av kontraktspriset med avdrag för eventuella försenings- och prestanda vite som beställaren kan ha rätt till. Ersättning på denna nivå är också betydligt rimligare och motsvarar bättre industriell kontraktspraxis. Jämfört med äldre utgåvor av SSG-bestämmelserna är dock den nu aktuella regleringen av leverantörens skadeståndsansvar rimligare eftersom beställaren tidigare alltid hade rätt till ersättning för indirekta förluster upp till kontraktssumman eller det högre belopp som kunde utgå ur leverantörens försäkring. 8(9) Promemoria Affärsjuridik Kontraktsbilagor Kontraktsbilaga 5 Listan över dokumentation som leverantören ska överlämna är mycket omfattande. Ytterst är det beställaren som får betala. Det finns bl.a. därför anledning att gå igenom listan och se om det är något som kan strykas. Kontraktsbilaga 22 Under 1 Kontroll, provning anges en rad kontroller som ska utföras. Det anges emellertid inte hur dessa kontroller ska utföras eller vilka resultat som ska uppnås. Eftersom bilagan (checklistan) placerats längst ned i rangordningen enligt § 3 i kontraktet får specifikationen för Anläggningen i kontraktsbilaga 2 anses tillfyllest ange kravnivån. Beställaren kan inte gärna kräva annat än ganska enkla kontroller med stöd av en kryssmarkering i bilaga 22 med mindre än att det tydligt föreskrivits hur kontrollen ska gå till. Erfarenhetsmässigt är det dock så att beställare med stöd av bilaga 22 kräver kontroller vid sidan av provdriften vilka är kostsamma att genomföra. Det är därför angeläget att kontroller enligt kontraktsbilaga 22 specificeras beträffande vad som ska kontrolleras, vad som ska anses vara godkänt resultat, vad som gäller vid ett icke-godkännande etc. På så sätt kan leverantören sätta en prislapp på saken och beställaren avstå därifrån om det blir för dyrt. 9(9)
© Copyright 2024