Omvärlds- och trendanalys
Omvärlds- och trendanalys januari 2015 Jens Nilson och Peter Kisch [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Innehållsförteckning Arbetsprocess ........................................................................................................................... 5 Avgränsningar ........................................................................................................................... 6 Trend 1 - Befolkningen förändras vilket ställer förändrade krav på skola, vård och omsorg samt andra välfärdsfunktioner................................................................................... 7 Bakgrund - Lund ........................................................................................................................ 7 Konsekvenser............................................................................................................................ 8 Trend 2 - Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare ...................................10 Bakgrund .................................................................................................................................10 Arbetsmarknaden i kommunen.................................................................................................10 Arbetslöshet och polarisering....................................................................................................11 Konsekvenser...........................................................................................................................12 Trend 3 - Platsen Lund – allt viktigare med attraktiv, smart och hållbar stad ....................13 Staden som motor för utveckling...............................................................................................13 Glokala Lund ............................................................................................................................13 Stadens ”själ” allt viktigare........................................................................................................14 Nya sätt att använda staden på .................................................................................................14 Synen på mobilitet ändras ........................................................................................................14 Ökad polarisering även i Lund ...................................................................................................15 Miljöfrågorna fortsatt avgörande för stadens utveckling.............................................................15 Konsekvenser...........................................................................................................................16 Trend 4 - Rådigheten minskar – Lunds kommuns roll ändras..............................................17 Ökade krav utifrån....................................................................................................................17 Möjligheten till att ställa egna krav minskar ...............................................................................17 Medborgarnas förväntningar ökar.............................................................................................17 Kommunens roll och rådighet för infrastruktur ändras................................................................17 Näringslivet och icke-offentliga aktörer mer delaktiga i samhällsbygget.......................................17 Mot ett ”öppet” tänk kring utveckling........................................................................................18 Ökad globalisering, nätverk och projekt.....................................................................................18 Mottrender/Trendbrytare.........................................................................................................18 Konsekvenser...........................................................................................................................18 Trend 5 - Tekniksamhället ......................................................................................................20 Arbetsmarknaden för tjänste- och serviceyrken i kraftig förändring.............................................20 Ständigt uppkopplade människor ..............................................................................................21 3 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Konsekvenser...........................................................................................................................21 Bilaga Figurer...............................................................................................................................23 Figur 1 Åldersstruktur Riket jämfört med Lund 2012. Källa: SCB ......................................................23 Figur 2 Folkmängdsutveckling 2000-2013 för födda från föregående samt antal födda varje år, presenterade år. Antal. Källa: SCB .................................................................................................23 Figur 3 Folkmängden i vissa åldersklasser i Lunds kommun 31 december 2003-2025. Källa: SCB .......24 Figur 4 Folkmängden i åldersklasserna 65-74, 75-84 och 85-w år i Lunds kommun 31 december 20132025 . Källa: SCB...........................................................................................................................24 Figur 5 Folkmängden i åldersklasserna 0-19, 20-64 och 65-w år i Lunds kommun 31 december 20132025. Index (2013=100). Källa: SCB................................................................................................24 Figur 6 De största näringsgrenarna i Lund 2012 jämfört med riket och länet. Dagsbefolkningen. Andel i procent. Källa: SCB......................................................................................................................25 Figur 7 Antal nyanmälda platser på Arbetsförmedlingen 2000-2013 Källa: Arbetsförmedlingen ........25 Figur 8 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) 18-24 år utrikesfödda, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen ....................................................26 Figur 9 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) 18-24 år, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen.............................................................................26 Figur 10 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) 16-64 år, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen.............................................................................27 Figur 11 Högsta avslutade utbildningsnivå. Riket, Skåne och Lund. Källa: Arbetsförmedlingen ..........27 Figur 12 Toppaktiviteter gjort minst någon gång i månaden, 10-19 år, Lunds kommun. 2012............28 Figur 13 Besök på fritidsgård/bygglek, 10-19 år, Lunds kommun. 2012. ...........................................28 Figur 14 Medellivslängd vid födelsen, efter kön och tid. Medelvärde för perioder, Lunds kommun. 2012. ...........................................................................................................................................29 Figur 15 Ohälsotal, ohälsodagar 20-64 år efter kön, kommun och år, Lunds kommun. 2012. ............29 Figur 16 Folkmängdsutveckling Lunds stad och Lund Öster 2003-2013, index. Index mäts från startåret 2003. Källa: SCB..............................................................................................................30 Figur 17 Folkmängdsutveckling Lunds kommun, Malmö stad, Helsingborgs kommun och riket 19682013, index. Index mäts från startåret 2003. Källa: SCB. .................................................................30 Figur 18 Folkökning och antalet färdigställda bostäder i Lunds kommun 1995-2013, Antal. Källa: SCB och KIR. .......................................................................................................................................31 Figur 19 Tillgänglighet från ESS-Brunnshög med bil 2014. Källa: Tillgänglighetsatlas Öresund, Region Skåne. .........................................................................................................................................31 Figur 20 Kollektivtrafikrestid ESS-Brunnshög 2014. Källa: Tillgänglighetsatlas Öresund, Region Skåne. ...................................................................................................................................................32 Figur 21 The distribution of BLS 2010 occupational employment over the probability of computerisation, along with the share in low, medium and high probability categories. Note that the total area under all curves is equal to total US employment............................................................32 4 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Inledning I rapporten beskrivs fem trender som på olika sätt påverkar Lund. För en del av trenderna beskrivs trendernas bakgrund, tidigare utveckling, i Lund. För samtliga trender listas ett antal uppskattade konsekvenserna av trenderna för Lund och Lunds kommun. I de fall det finns en identifierad mottrend så beskrivs även mottrenden. I syfte att undvika upprepningar redovisas beskrivningar och analyser av trender endast på ett ställe i rapporten, trots att trenden kan påverka flera områden. Rapportens struktur följer omvärldsanalysens arbetsprocess. Varje avsnitt inleds med en kortfattad beskrivning av trenden, eventuell bakgrund samt slutligen trendens konsekvenser för Lund i nära framtid (1-3 år). Arbetsprocess Omvärlds- och trendanalys har arbetats fram och processats i två arbetsgrupper dels en förvaltningsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar, dels kommunens ledningsgrupp, inklusive företrädare för kommunens bolag. Utgångspunkt i arbetet var Sveriges kommuner och landstings (SKL) verktyg för omvärldsbevakning 1. SKL har tagit fram materialet tillsammans med Kairos Future AB. Materialet innehåller ett underlag för att diskutera 15 trender, drivkrafter samt utmaningar för kommunen. Det består av tre delar; Vägval för framtiden-2025, som ger en bakgrund till trenderna, arbetsmaterial med frågor och instruktioner samt en animerad film som beskriver femton trender. Arbetsgrupperna har arbetat med de femton trenderna, som har grupperats i fem ”lundatrender”, och utifrån dem tagit fram trendernas konsekvenser för Lund, se figur nedan. Arbetsprocess SKL:s trender Förändrade krav på välfärden Generationsskifte Ökad brist på chefer Ökad urbanisering Bilismen minskar Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Databaserat beslutsfattande Tjänster dyrare och varor billigare Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi Lokal rådighet förändras Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Högre utbildning på distans hotar svenska högskolestäder Ökad global sårbarhet Lundatrender Befolkningen förändras Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare Platsen Lund - allt viktigare med attraktiv, hållbar stad Konsekvenser för Lund Rådigheten minskar Lunds kommuns roll ändras Tekniksamhället 1 http://skl.se/demokratiledningstyrning/kvalitetstyrafoljaupputveckla/planeringsforutsattningaromvarldsbevak ning/omvarldsbevakningverktyg.686.html 5 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 SKLs material innehåller även övergripande förändringskrafter 2 vilka påverkar utvecklingen på global nivå som organisationer på nationell, regional och lokal nivå måste förhålla sig till, men de går normalt inte att påverka på kort sikt. Av denna anledning förekommer förändringskrafterna endast indirekt i rapporten. Arbetet med omvärldsanalysen genomfördes från 28 augusti till 16 november 2014. Avgränsningar I rapporten redovisas det material som har använts i arbetet med omvärldsanalysen för Lund som helhet. Det finns trender som påverkar delar av kommunen som inte är med i rapporten. Omvärldsanalysen ersätter inte den omvärldsbevakning som enskilda enheter, avdelningar och förvaltningar bedriver i kommunen. Samtliga figurer finns i rapportens bilaga. 2 Övergripande förändringskrafter: globalisering, värdeförändringar, demografi, klimatförändringar och ny teknik. 6 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Trend 1 - Befolkningen förändras vilket ställer förändrade krav på skola, vård och omsorg samt andra välfärdsfunktioner Fyrtiotalistgenerationen är inte den enda stora åldersgruppen i Sverige. En stor grupp är födda mellan 1965 och 1974, en babyboom inträffade i slutet av 1980- talet och i början 1990-talet och nativiteten har under de senaste åtta åren varit relativt hög. Sverige har därför ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet, medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. Tillsammans med en ökad urbanisering, utöver de positiva konsekvenserna, kan intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för till exempel barnomsorg och skolor. Bakgrund - Lund Befolkningen i Lund har sedan 1993 ökat med 21 procent eller 20 000 personer. Det motsvarar knappt befolkningen i Lomma eller Staffanstorps kommun år 2013. De senaste tio åren har Lunds befolkning ökat med drygt 13 000 personer och om ett antal år är befolkningen 120 000 invånare. 2025 förväntas befolkningen övergå 135 000 personer. Från och med 2008 beror befolkningsökningen till största delen på att det flyttar fler till Lund från utlandet än vad det är som flyttar från Lund till utlandet. Befolkningstillväxten ser olika ut i olika åldrar och det beror, undantaget för åldersgrupperna 20-24 år och 2529 år, till största delen på att antalet födda har varierat över åren, se figurerna på denna sida. Lunds befolkningsstruktur skiljer sig från rikets med en klart större andel i åldern 20-29, se figur bredvid. Barn- och ungdomskullarna har, och kommer att, variera kraftigt från år till år. Det ställer särskilda krav på anpassningen av de kommunala verksamheterna, till exempel när det sker stora skift i födelsekullarna från år till år, som det har gjort under 2000-talet, samtidigt som trenden har varit att antalet födda har ökat under 2000-talet, se tabell bredvid. Antalet barn har ökat kraftigt i förskoleåldrarna mellan år 2003 och 2013 med 1650 barn, eller med 33 procent. Ökningen kan jämföras med den totala befolkningsökningen på 13 296 personer, eller 13 procent. 6-åringarna och 7-9 åringarna har också ökat mycket, 25 7 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 procent under samma period. De närmsta fem åren förväntas gruppen 1-5 år öka med 150 personer och över en tioårsperiod med 950 personer, se tabell 3 i bilagan. 12000 10000 Antal Lund har, likt riket, en stor utmaning när det gäller en allt åldrande befolkning med 40-talistgenerationen3 som redan har börjat gå i pension. De närmsta åren kommer åldersgruppen 65-74 år att öka för att sedan stabiliseras på en jämnnivå. I figuren bredvid framgår hur de tre åldersgrupperna 65-74, 75-84 och 85-w kommer att öka fram till 2025. 14000 65-74 75-84 8000 85-w 6000 4000 2000 Det är framför allt gruppen 75-84 år som kommer att öka kraftigt från 2017 och framåt. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 Under 2000-talet har andelen i arbetsför ålder minskat från 65 procent av Lunds befolkning till 63 procent. Utvecklingen kommer att fortsätta de närmsta åren och fram till 2025. Grupperna 0-19 år och 65-w kommer att öka i snabbare takt än gruppen i arbetsför ålder (20-64 år) se figur nedan. Konsekvenser • År 2013 ska varje person i yrkesaktiv ålder i Lund (20-64 år), förutom sig själv, även försörja 0,59 personer i den totala befolkningen. År 2025 kommer den siffran att ha ökat till 0,68. Detta beror dock inte på att antalet i yrkesaktiv ålder förväntas minska, utan på att antalet barn, ungdomar och äldre förväntas öka mera. Antalet yngre pensionärer (65–79 år) kommer att öka med 25 procent mellan 2013 och 2025, från 13 188 till 16 473. Ökningen av antalet äldre pensionärer (80+) kommer att ta fart först i slutet av 2010-talet. Andelen 80+ kommer att öka från 4 576 år 2013 till 7 450 år 2025, en ökning med 63 procent. 140 135 130 125 Folkmängdsutveckling, index. Index mäts från startåret. 0-19 20-64 65-w 120 115 110 105 100 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 • • 2025 förväntas det vara 28 procent fler elever i grundskolan (7–15 år) än 2013, från 10 431 2013 till 13 336. • Antalet kvinnor i de vanligaste barnafödande åldrarna (27–35 år) kommer att vara som högst år 2025 med en ökning på 29 procent, från 7 148 2013 till 9 213 2025. 3 Fyrtiotalistgenerationen snarare benämnas rekordgenerationen då det föddes flest barn i slutet av 40-talet och början av 50-talet. Första delen av 40-talet föddes det få barn i Sverige. 8 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 • När allt färre betalar för flera, mindre andel i yrkesverksam ålder, och i kombination med maxtaxor för kommunal verksamhet utsätts kommunens ekonomi för stora utmaningar. • Urbanisering och generationsskifte kan leda till att äldre hjälper äldre i syfte att säkra lika service i hela kommunen. • Urbaniseringen (och Lunds särskilda krav på bebyggelse av åkermark) leder till förtätning av staden. Stadsbilden förändras och konkurrensen om mark ökar. 9 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Trend 2 - Lunds attraktivitet och Lunds kommun som arbetsgivare Det sker ett stort generationsskifte i Sverige. Rekordgenerationen har börjat gå i pension, medan yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Rekordgenerationens utträde från arbetsmarknaden kommer ganska väl att kunna kompenseras av att babyboomgenerationen som är född runt 1990 uppnår förvärvsaktiv ålder. Det kan dock uppstå matchningsproblem om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. En annan viktig matchningsproblematik, som har koppling till kunskapssamhället och den ökande polariseringen i samhället, är att fler ungdomar har svårt att få jobb. På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framför allt förutspås det bli brist på chefer. Få unga akademiker anger kommunerna eller landstingen som sin drömarbetsgivare och den största anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Rekryteringen av arbetskraft till offentlig och privat sektor kommer att bli en stor utmaning. Kommunen och andra arbetsgivare kommer att utsättas för stor konkurrens om framför allt utbildad arbetskraft. Bakgrund I Lunds kommun finns flera stora offentliga arbetsgivare som Lunds kommun, Region Skåne och Lunds Universitet. De som arbetar i Lund arbetar i första hand, och i större utsträckning, med vård och omsorg, företagstjänster och utbildning i större grad än riket och länet, se figur bredvid. Det är också en stor andel som arbetar inom handel i Lund. Vård och omsorg Företagstjänster Utbildning Handel Tillverkning och utvinning Civila myndigheter och försvaret Information och kommunikation Byggverksamhet Personliga och kulturella tjänster,… Hotell och restauranger Transport Fastighetsverksamhet Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch Energi och miljö I kommunen finns även ett antal stora företag som Tetra Pak, Sony och Ericsson samt ett antal företag som växer snabbt, till exempel Axis Communications och QlikView. Knappt hälften av alla som arbetar i Lund arbetar i privata bolag. Arbetsmarknaden i kommunen Antalet nyanmälda platser till Lunds Arbetsförmedling har varierat under 2000-talet. I Lund har utvecklingen varit positiv sedan 2009 då det anmäldes få anmälda nya arbeten till Arbetsförmedlingen i Lund. 2014 översteg antalet anmälda platser det tidigare rekordåret 2007. 0 14000 Riket Länet Kommunen 5 10 15 20 25 Antal nyanmälda platser, Af Lund 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 År 10 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Arbetslöshet och polarisering Andel arbetslösa 18-24 år utrikesfödda, registrerad arbetskraft Det är inte bara när det gäller antalet nyanmälda arbetsplatser till Arbetsförmedlingen som Lund har en positiv utveckling på arbetsmarknaden. När det gäller polariseringen på arbetsmarknaden mellan olika grupper är skillnaderna mindre i Lund jämfört med hur det ser ut i Malmö, Helsingborg, Skåne och riket. Andelen arbetslösa 18-24 åringar med utländsk bakgrund (öppet arbetslösa och i program) är mindre i Lund, och andelen arbetslösa med utländskbakgrund är cirka hälften så hög jämfört med Malmö, Helsingborg, Skåne och riket. Även ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten, 16-64 år, är lägre i Lund jämfört de större kommunerna i Skåne, se figurer bredvid. Lund har en av Sveriges högst utbildade befolkning. 67 procent av befolkningen mellan 2064 år har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 40 procent i Skåne och 39 procent i riket. I Sveriges tre tillväxtområden Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund ligger utbildningsnivån på 65 procent. 75 procent av antalet anställda som arbetar med FoU i Sverige finns i de tre tillväxtområdena. Lunds kommuns invånares hälsa är också bättre än Malmö, Helsingborgs, Skåne och rikets. Lunds medellivslängd, som är ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället, är längre och ohälsotalet, som bär med sig information om hälsa i arbetslivet men också om den totala livssituationen, är klart lägre. Utbildningsnivå Avser 20–64 år Länet M Kv 15 11 47 42 35 44 3 2 100 100 372 368 sep-12 sep-13 sep-14 Riket Skåne län Helsingborg Tot 13 44 40 2 100 740 Riket M Kv Tot 15 11 13 49 44 47 33 44 39 2 2 2 100 100 100 2 834 2 749 5 583 Lund Malmö Andel arbetslösa 18-24 år. Registrerad arbetskraft 30% sep-12 25% sep-13 sep-14 20% 15% 10% 5% 0% Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö Andel arbetslösa 16-64 år. Registrerad arbetskraft. 16% sep-12 14% sep-13 sep-14 12% Befolkningen efter utbildningsnivå 31 december 2013 Procentuell fördelning Kommunen M Kv Tot Förgymnasial utbildning 6 5 5 Gymnasial utbildning 26 24 25 Eftergymnasial utbildning 65 69 67 Uppgift saknas 3 2 2 Totalt, % 100 100 100 Antal, 1 000-tal 36 36 72 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö 11 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Konsekvenser • Generationsskiftet leder till ett stort rekryteringsbehov. Om Lunds kommun ska kunna rekrytera genom att vara en attraktiv arbetsgivare måste organisationen först veta vad det är att vara en attraktiv arbetsgivare. • Rekryteringsbehovet kan leda till ett ökat beroende för Lunds kommun av bemanningsföretag. Det kan leda till lojalitetskonflikter hos personalen. • Ökad brist på chefer på grund av generationsskifte ger en möjlighet är att organisera sig på annat sätt, till exempel en ledarlös organisation. Är det en möjlighet eller ett hot? Underlättar en ledarlös organisation arbetet med ”Ett Lund”? • Bristen på chefer ökar behovet på en medveten ledarförsörjningsstrategi. Det finns behov av att identifiera framtidens ledarroll. Det finns en risk att cheferna för större ansvarsområde än vad de har idag. Det kan i sin tur leda till att ännu färre vill bli chefer. Det kommer att finnas ett behov av ökat stöd till chefer, och/eller hitta nya modeller, till exempel delat ledarskap, för chefer. • Matchningsproblem. Det finns personella resurser i kommunen att matcha mot framtida lediga arbeten. Det finns ett behov hos kommunen att analysera vilka resurser vi har i Lund. Vilka flyttar hit? Vilka invandrar hit? Vilka kompetenser har de? • Bob Dylan`s ”The Basement Tapes Complete” – a pretty good argument for what you can create when you work from home. Det finns en möjlighet att utnyttja generationsskiftet till att få unga, som på något sätt lever i utanförskap, att etablera sig på arbetsmarknaden. 12 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Trend 3 - Platsen Lund – allt viktigare med attraktiv, smart och hållbar stad Folkmängdsutvecklingen efter område och år, index. Index mäts från startår 1968 200 Staden som motor för utveckling 160 140 120 100 80 Malmö 60 Lund 40 Helsingborg 20 riket Glokala Lund Lund fortsätter att vara en ledande plats – kunskapsnod - för kunskapsutveckling i regionen (och i Sverige) och drar till sig ökande andel elever till gymnasieskolor, universitet och annan högre utbildning. Lunds universitet har idag Sveriges bredaste och mest flervetenskapliga forskning och kommer att få ökad betydelse i takt med att forsknings- och utvecklingsresurser fokuseras och prioriteras i Sverige. Genom universitet, näringslivet och Lunds internationella kontakter knyts staden närmare till andra internationella kunskapsnoder i världen som influerar och påverkar Lunds utveckling i en mer internationell riktning. På så sätt kommer dessa internationella platser, genom inflödet av individer, att ställa helt nya krav på tjänster, service med mera i staden. Det blir viktigt att jämföra sig både med internationella platser och andra svenska städer (regioner). Det finns även starka tendenser till att centralorten Lunds band med Malmö och Köpenhamn blir starkare. Kopplingen och samverkan med östra delen av kommunen är då en utmaning. 13 2013 2010 2007 2004 2001 1998 1995 1992 1989 1986 1983 1980 1977 1974 1971 0 1968 Index Den snabba urbaniseringen är en trend som är tydlig i hela världen. Internationellt pratar man om att urbaniseringen och städerna driver utvecklingen på alla plan. I Sverige har den gått snabbt och Lund fortsätter att vara del av denna utveckling. Det är inte bara en fråga om inflyttning. I takt med att traditionella branscher försvinner, slås ihop eller förändras, träder staden (Platsen Lund) fram som ekonomisk motor och centrum för innovation och utveckling. Målet blir då en attraktiv stad för individer som lever och arbetar i en kunskapsekonomi, utgående från deras behov. Detta ställer helt nya krav på kvalitet och attraktivitet (nöjen, kultur, handel, fritid, upplevelser, möten mm). En blandad stad där alla är delaktiga är en förutsättning för detta. Inflyttningen till Lund ställer krav på att staden orkar växa i takt med inflyttningen. 180 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Stadens ”själ” allt viktigare Här är det bäst att bo 2014 (Fokus) Kolumn1 Kolumn2 Kommun Total placering Placering 2013 Stockholm 1 7 Solna 2 1 Lund 3 4 Uppsala 4 24 Göteborg 6 107 Helsingborg 18 168 Malmö 25 207 Allt fler ställer krav på en inspirerande livsmiljö och väljer (om man kan) att bosätta sig i urbana miljöer med kvalitet. Att det finns bra bostäder och goda kommunikationer tas för givet och utbyggd samhällsservice som skola, vård och omsorg förutsätts fungera. På sås sätt kan man säga att ”hårdvara”, den fysiska strukturen, måste kombineras med rätt ”mjukvara”. Allt fler städer börjar därför prata om stadens själ, ortens ”DNA” och särart, en nerv som ger tydlighet för vad platsen står för. Detta går bortom traditionell ”place branding”. Även städer som står inför betydande sociala utmaningar attraherar individer, företag och investeringar på grund av att de anses ha en intressant särart. Nya sätt att använda staden på Den ökade inflyttningen till Lund och strävan mot en blandstad som motor för utveckling (Lund är dock fortfarande Skånes ledande industristad), ställer helt nya frågor om vad stadens används för. Internationellt pågår en trend där städer ställer sig frågan hur gator, torg och andra offentliga rum kan blir mer än bara ytor som används för att förflytta sig på, sälja grönsaker, eller ordna event på. Istället kan det offentliga rummet erbjuda förnyat intresse för delaktighet, fritid, samexistens och ett socialt kitt för att bryta gränser och minimera risker för polarisering mellan olika grupper i Lund. Det går därmed att tala om nya typer av samverkan mellan människa och alla delar av staden. På flera håll undersöker städer aktivt hur de på nya sätt kan dela och/eller kombinera stadens resurser (ytor, resurser med mera) mellan olika aktörer och individer för att skapa nya vägar framåt för samexistens, bryta gränser mellan olika stuprör, samt bli mer resurseffektiv med samhällets resurser. Man talar om nya former, och kombinationer, av individuellt och gemensamt. Antal 2400 Synen på mobilitet ändras I städer tar allt färre ungdomar körkort än tidigare. Även om bilen fortfarande är en statussymbol så indikerar flera bilföretag att de ser en beteendeförändring hos unga där bilen inte fyller samma funktion som tidigare 4. När allt fler bor i städer, med kortare avstånd blir bilen både dyr, dåligt utnyttjad och besvärlig att parkera. Flera Antalet färdigställda bostäder Befolkningsökning 2100 1800 1500 1200 900 600 300 0 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013 4 Andra anledningar till att färre skaffar körkort är en ökad ungdomsarbetslöshet och dålig ekonomi och att körkorten har blivit dyrare och att unga bor hemma längre än tidigare. 14 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 undersökningar i urbana regioner indikerar en tydlig relation mellan högt markandsvärde mellan fastigheter och kollektivtrafik, medan man inte kan se en sådan koppling mellan goda förutsättningar för bilanvändning och fastighetsvärde. • • • 1987 hade nästan 85 procent av alla 24-åringar körkort. 2013 låg andelen på cirka 65 procent. 1987 hade ungefär 65 procent av alla 19-åringar körkort, 1997 var det ungefär 40 procent. Sedan dess har andelen ökat och 2013 hade 54 procent av alla 19-åringar körkort. Vid 29 års ålder har i dag sju av tio svenskar körkort, men det skiljer mycket mellan olika samhällsgrupper. Bland dem med endast grundskole- eller gymnasieutbildning har bara drygt tre av tio körkort. I många städer börjar man prata om ”mobility on demand” där man genom smarta betalningssystem får tillgång till en palett av mobilitetslösningar (buss, tåg, cykel, bil mm). Många av de yrken som erbjuds till ungdomar utan högre utbildning finns dessutom inom bemanningsföretag och serviceyrken som äldrevården. Det är jobb som antingen innebär att man arbetar på olika arbetsplatser från dag till dag, eller att man faktiskt måste förflytta sig mellan olika platser. Dessutom bor de här ungdomarna ofta mindre centralt med sämre kollektivtrafik, och har därför också större behov av körkort. Ökad polarisering även i Lund Både nationellt och internationellt ser vi en ökad polarisering inom staden (mellan olika grupper i staden, till exempel mellan de som har arbete och de som är arbetslösa) och mellan stad och land (central ort i förhållande till mindre orter österut i kommunen). Den grupp som har högst ekonomisk standard har dragit ifrån övriga och detta beror främst på stigande fastighetspriser och god utveckling på börsen. Kvoten mellan inkomstgränsen för de 10 procent som har högst respektive lägst inkomster har ökat från 2,49 år 1991 till 3,31 år 2011. Den ökade inkomstspridningen kan till stor del förklaras av kapitalvinster, men spridningen har ökat även när man exkluderar dessa inkomster. Miljöfrågorna fortsatt avgörande för stadens utveckling Urbaniseringen och den snabba utvecklingen ställer även staden inför nya utmaningar. På miljöområdet är Lunds utmaningar bland annat resursanvändning, förlorad åkermark, trafikutsläpp och klimatförändringar. Dessa fortsätter att följa Lunds utveckling som en direkt följd av att staden växer och får ökad attraktionskraft. 15 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Konsekvenser • • • • • • • • • • • Universitetsstadens miljö blir allt viktigare för studenters val av studieort. Lunds kommun behöver fortsätta arbeta för att Lund ska vara en attraktiv studentstad. Lunds urbanisering förutsätter en samlad tillväxtstrategi kopplat till investeringar sett över tid i infrastruktur och välfärdsfunktioner. Den måste även väga in sociala och miljömässiga aspekter i en sådan utveckling. Den fortsatta urbaniseringen och förtätningen sparar åkermark, men medför även att mängden grönytor för rekreation och bilogisk mångfald i staden minskar. Det krävs en idé och tanke hur man kombinerar förtätning och tillgång till grönytor på ett smart sätt. Ökning av hårdgjorda ytor medför risker som ökade konsekvenser och översvämningar vid kraftiga regnfall. En ökad internationalisering av platsen Lund ställer nya krav på kulturell och språklig kompetens, till exempel Lunds kommuns webbsida på flera språk. Kommunen behöver utveckla dialogen med medborgarna och det omgivande samhället i syfte att generera idéer och till exempel socialinnovation, hur involveras ungdomar, föreningar, företag, entreprenörer och kreativa personer i utvecklingen av staden? Den enskilda användningen av bil minskar/förändras samtidigt som den totala mängden bilar ökar på grund av urbaniseringen. Nya behov bland medborgarna gör att det finns möjlighet att planera för nya mobilitetslösningar samtidigt som den totala mängden biltrafik måste hanteras. Polarisering av stad – mindre orter i östra Lund kan kompenseras genom goda transporter och lokal samhällsservice. Samtidigt är en möjlig utveckling att Lunds tätort kommer att öka i attraktionskraft medan de mindre tätorterna i kommunen kommer tappar i attraktionskraft. Detta medför utmaningar i var och hur samhällsinvesteringar ska göras. Ett ökat behov av att utveckla stadens ”själ” och ”innehåll” bör ge kreativa näringar och kultur utrymme att bidra till denna utvekling. Stadens innehåll kan inte enbart vila på infrastruktur och fastigheter. ”Livet mellan husen” måste få en möjlighet att utvecklas. Från att tidigare ha arbetat med enskilda frågor t.ex. transporter eller klimat krävs framöver en ökad integration och samverkan mellan olika frågor som påverkar stadens attraktionskraft, utveckling och hållbarhet, till exempel samverkansmodeller, finansieringsoch affärsmodeller, beslutsformer, medborgarengagemang och användardeltagande. Miljöfrågor och ökad global sårbarhet lyfter fram otydlig ansvarsfördelning för skador, till exempel vid översämningar, mellan olika aktörer. Kommunen förväntas ta ansvar. Det kräver bättre samordning med andra aktörer och kommunikation mot samhället hur ansvaret hanteras mellan olika samhällsaktörer. Oväntade händelser kan leda till ökade materiella skador. En klimatsmart samhällsplanering krävs som inbegriper ekonomiska konsekvenser och olika scenarier. Hur planeras staden när antalet bilar blir färre? Hur hanterars att antalet cyklister blir flera? 16 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Trend 4 - Rådigheten minskar – Lunds kommuns roll ändras Ökade krav utifrån Krav från staten och EU ökar. I större utsträckning än tidigare så decentraliseras genomförandet av olika nationella/ EU mål till en aktivitet på kommunalnivå. Skolan och vården är exempel på två områden där vi tydligt ser hur ökade nationella krav ställer nya krav på den kommunala organisationen. EUs miljökrav, till exempel vad gäller avfallsområdet och vattenteknik, ställer nya krav på tekniska och organisatoriska lösningar i Lund. Det som diskuteras på EU-nivå idag blir verklighet om kanske fem år. Möjligheten till att ställa egna krav minskar Områden där kommunen tidigare har kunnat ställa egna detaljkrav för att driva utvecklingen i en viss riktning, till exempel i planering och lokala krav, blir allt mer begränsat. Krav om anslutning till fjärrvärmenät, miljöbyggkrav med mera är inte längre förenligt med bland annat konkurrenslagstiftningen. Samtidigt ökar samordningen av planeringen på ett regionalt plan. Medborgarnas förväntningar ökar Medborgarnas krav på service och välfärdstjänster ökar. Förväntningar på skolornas utformning, pedagogiska innehåll, öppettider på förskola, lärartäthet med mera skapar nya utmaningar för skolan. Kommunen kan uppfattas som en tjänsteleverantör, som agerar på en marknad där medborgarna köper en tjänst genom att betala skatt, och inte som en offentlig myndighet. Kommunens samhällsåtagande ”produktifieras”. Med detta synsätt kommer ständigt ökade krav på ”produktinnehållet”. I kombination med att färre ska försörja fler i framtiden så ställer detta kommunen inför nya utmaningar. Kommunens roll och rådighet för infrastruktur ändras Vi ser även en förändring i ansvaret och driften av viktiga samhällsfunktioner. Kollektivtrafiksystemets utveckling och drift sköts av Skånetrafiken och VA Syd sköter stora delar av dagvatten och vattenreningsfrågorna. Även om kommunen är en samtalspart, delägare och sakägare så minskar den egna rådigheten över dessa system i framtiden. Samtidigt uppfattar många kommunmedborgare att det är kommunens roll att säkerställa att det fungerar. Näringslivet och icke-offentliga aktörer mer delaktiga i samhällsbygget Intresset bland andra samhällsaktörer att delta i samhällsbygget ökar. I takt med att stadens och ”platsens” attraktivitet blir en viktig del i att attrahera arbetskraft ökar intresset för att investera i och utveckla närmiljön. Näringslivets intresse att medfinansiera till exempel vägar och skolor ökar som ett resultat av detta. Den ideella sektorn och föreningar engagerar sig också i ökad utsträckning i att skapa samhällsnytta bortom sina traditionella verksamhetsidéer, till exempel kan idrottsföreningar spela en viktig roll i att skapa fritidsmöjligheter, socialt sammanhang och även kombinera skolarbete/ läxhjälp med idrotten. Facebookgrupper, intressegrupper och spontanaktiviteter är ytterligare en trend där man på olika sätt vill bidra med idéer och lösningar på ”innehållet” i staden. På detta sätt suddas gränser ut mellan olika aktörer i staden. Att aktivt delta stadens utveckling blir i ökad utsträckning en angelägenhet för fler än de kommunala förvaltningarna. 17 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Mot ett ”öppet” tänk kring utveckling Inom industrin och näringslivet har det under en längre tid funnits en trend mot öppen innovation. Med detta menas att tiden är förbi när en enskild aktör kunde kontrollera utvecklingen själv. De nya lösningarna ligger i gränslandet mellan olika aktörer och intressen. Detta gäller även för Lunds kommun, även om myndighetsrollen finns kvar. Allt mer pekar mot att framtidens lösningar ligger i gränslandet mellan traditionella ansvarsområden och mellan aktörer. Det gäller därför att främja helhetssyn som överbryggar stuprörstänkande och bidra till att hitta nya arbetsformer och lösningar mellan medborgare, näringsliv, ideell sektor, Lunds Universitet, Lunds kommun och andra offentliga aktörer. Ökad globalisering, nätverk och projekt Allt fler aktörer och personer arbetar i nätverk och projekt, som formas, genomförs och sedan hittar nya former. Inte bara på lokal nivå utan även på global nivå. Personer och företag kommer till Lund, likväl som personer och företag befinner sig på andra platser i världen. Det blir således allt mer viktigt att ingå i rätt nätverk och ha rätt kontakter för att vara medspelare på en arena som är större än Lund. Mottrender/Trendbrytare Samtidigt som minskad rådighet, valfrihet och konkurrens ställer hårda krav på kommunen så finns det ett intresse för kommunens roll som garant för grundläggande samhällsservice. Demokrati, delaktighet och nyttan av ett väl fungerande offentligt system ökar i en värld där allt fler osäkerheter vad gäller jobb, miljö och framtid kan skönjas. Det sker en centralisering till EU och Stockholm med lagar och krav som påverkar kommuner och städer samtidigt som städerna växer fram som viktiga aktörer för utveckling där samarbete mellan städer blir allt viktigare. Lund kopplar upp sig mot likande universitetsstäder i Europa/världen. Konsekvenser • • • • • • Minskat handlingsutrymme och möjlighet till egen lokal anpassning. På kort sikt ökade kostnader för genomförande av nya krav. På längre sikt bör man se över hur man kan effektivisera och samordna ”olika krav” för att hitta en smartare och mer välfungerande administration av dessa krav, till exempel nya IT lösningar. Det ställer krav på ledarskap och kompetens som kan klara av nya sätt att arbeta på. Samhällsledarrollen får en ny karaktär för kommunen, alltså inte längre en aktör som har egen rådighet där primärt fokus ligger på plan, styrning och kontroll. Det ställer nya krav på förändringsbenägenhet, ledarskap och kompetens. Förmåga att föra dialog, vara konsultativ och leda komplexa processer av nätverk kommer att vara en viktig del. Rollen och balansen mellan förvaltning och utveckling kan förändras. Förmågan att förstå omvärlden behöver utvecklas samt hur kommunen utvecklar organisationen i en globaliserad värld. Det finns en risk för att kommunen blir mindre relevant för samhällets övriga aktörer i takt med att rådigheten minskar. Möjligheten för kommunen att ställa egna krav på omgivningen minskar, till exempel Miljöbyggprogram Syd och fjärrvärmelösningar. Om företag blir mer aktiva i samhällsbygget så kan det leda till att kommunala tjänster i större utsträckning utförs av företag. Detta ställer ökade krav på beställarkompetens, 18 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 • • • • • • • • • • • • upphandlingsförfarande och kontroll av företagen. Suddas gränserna ut mellan företag och kommun ställer detta krav på en tydlig näringslivsstrategi och att kommunen samarbetar med ”rätt” företag. Det kommer att kräva att man klarar kraven på transparens, opartiskhet och konkurrensneutralitet. Dessutom kommer det att kräva att man bättre förstår aktörernas drivkrafter, affärsmodeller och affärsporcesser. I grund och botten handlar det att bygga tillit och förståelse för olika sätt att fungera. Från att Lunds kommun tidigare har fokuserat på att lösa enskilda samhällsproblem som till exempel miljöproblem, behöver kommunen framöver i ökande omfattning fokusera på kombinationer av sociala utmaningar, miljöfrågor, tillväxt och sysselsättning. Detta kräver en ökad samordning mellan förvaltningarna, men öppnar även upp för bättre utnyttjade av kommunens samlade resurser. Kommunen behöver utveckla kommunikationen och ”produktdeklarera” tydligare vad medborgarna får för sina skattemedel, samt att transparent redogöra kostnader för nya medborgarkrav i syfte att överbygga eventuella förväntningsgap. Kommunens medborgare vänder sig till kommunen med frågor och synpunkter kring den lokala trafiken, problem vid översvämningar med mera, frågor som kommunen inte längre råder över själv. Medborgarservice och information bör tydligare förklara vad kommunens roll och ansvar är och hur man hittar vidare till den offentliga aktör som har ansvar för en viss fråga. Samhället går mot ett mer behovsdrivet perspektiv vilket ökar vikten av att förstå vad medborgarna vill ha och inte bara servera färdiga lösningar. Olika medborgarundersökningar bör bättre koordineras och samverka för att kommunen ska träffa mer rätt i den service och de välfärdslösningar man erbjuder. Ökad osäkerhet vid oväntade händelser kräver en förmåga och kompetens att agera snabbt, bortom ordinarie arbetsuppgifter. Krisledningsförmåga för att agera snabbt och effektivt krävs. En god förmåga kan leda till snabba insatser men även att samhällskostnader kan begränsas i ett tidigt skede. Organiseringen kring ESS ställer krav på att kommunen medverkar i nya konstellationer och nya organisationsformer. Nya värderingar kan ge fler volontärarbetare. Det kan leda till mer tid för kommunens medarbetare att arbeta med kvalificerade uppgifter och i sin förlängning högre kvalitet. Nya värderingar/livsstilar hos till exempel föräldrar gör att de prioriterar egentid (individfokus) som träning högre än tidigare vilket kan leda till ökade krav på kommunen som längre öppettider på förskolorna. Antalet deltagartillfällen inom föreningslivet sjunker, minskningen i Lund är 5.5 % 2012 jämfört med 2004. Handboll och innebandy är exempel på idrotter som gått mot strömmen och ökar. Intresset för friluftsliv ökar och särskilt besöken på Skryllegården. För åldersgruppen 10-19 år har besökssiffrorna ökat från 45 % år 2006 till 63 % år 2012 (besök/år). Den egenorganiserade idrotten har etablerat sig i Lund. Många utövar parkour, skejt, inlines och kickbike. Samtidigt har besöken på fritidsgårdarna minskat. Skolans krav på att tillgodose både lågpresterande och högpresterande elever ökar. 19 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Trend 5 - Tekniksamhället Arbetsmarknaden för tjänste- och serviceyrken i kraftig förändring Den svenska arbetsmarknaden står inför en dramatisk förändring. Automatiseringen och datoriseringen som kraftigt reducerat antal jobb i industrin kommer även att i ökad omfattning att slå mot tjänstesektorn. Trenden pekar mot att varannan nuvarande form av jobb kommer att automatiseras inom en tjugoårsperiod. Tjänstemannakårens villkor förändras. Inköp, bokföring, och annan ekonomihanetering automatiseras. I och med att samhället i stort förändras är det svårt att prata om vilken typ av yrken som finns kvar. Däremot kan vi se att de förmågor som löper minst risk att automatiseras är fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor. Den uppskattning som görs är att 53 % (2,5 miljoner jobb) av alla jobb berörs i Sverige. I USA uppskattades det att 47 procent av alla anställda riskerade att deras arbeten datoriseras 5. (I bilden nedan visas olika branschers riska att datoriseras i USA. Låg, mellan till hög grad.) 5 Bild, s.47. The Future of Employment: How Susceptible are jobs to Computerisation? Carl Benedikt Frey and Michael A. Osborne. September 17, 2013. Oxford Martin School. 20 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Ständigt uppkopplade människor Möjligheten att interagera med olika informationssystem och andra individer ökar ständigt. På alla platser. Dygnet runt. Året runt. Vi har vant oss vid att snabbt få tillgång till individer och/eller nödvändig information. Dessutom börjar gränsen mellan privatliv, offentlighet och arbete att suddas ut. Vi använder fritid till arbetskontakter och arbete till fritidskontakter. Med hjälp av sociala medier, digitala spår vi lämnar efter oss, digitala referenser samt enkel och direkt kommunikation mellan parter uppstår relationer utan att det finns fysisk och analog kontakt mellan individer. Den omedvetna kommunikationen med omgivningen ökar också. Mobiltelefonen, som har tagit över rollen som den digitala världens port, kan förse oss med löpande information om alla möjliga saker utan att vi behöver vara aktiva, samtidigt som vi kan kommunicera med omvärlden var vi är och gör utan att aktivt delta i detta. På detta sätt interagerar vi med omvärlden, till exempel lokalsamhället och globalsamhället. På tre år har tillgången till mobilt internet bland ungdomar i åldrarna 12-15 år ökat från 19 till 93 procent och andelen dagliga användare har ökat från 3 till 78 procent. I dag har nästan hälften av alla tvååringar testat på att använda internet. Konsekvenser • • • • • Automatiseringen av arbetsuppgifter kan, förutom att arbeten går förlorade, leda till uppstyckning av arbetsuppgifter, minskad möjlighet att styra arbetet, ökad schemaläggning och minskat medarbetarinflytande. Å andra sidan skapa arbetsuppgifter som är mer lösa, obestämda och gränslösa och utföras på fler platser. För Lunds kommuns del kan teknikutvecklingen innebära att arbetstillfällen kommer att försvinna, men det kan även leda till att nya jobb skapas i takt med nya möjligheter, till exempel ett ökat fokus på behovet av omtanke och vård av människor. Finansieringen av detta är dock osäker vilket innebär att det finns goda skäl att planera och arbeta med hur äldre ska tas om hand i gränslandet mellan hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Att kunna hantera stora och komplexa informationsmängder kan ge bättre och ökad förståelse för medborgarnas behov, effektivisering av interna kommunala processer samt bättre förutsägelser av risker, till exempel i VA-system och trafikflöden. Med ökad kunskap och ny teknik ges större möjligheter att leverera mer välfärd, till exempel bota eller lindra sjukdomar. I kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Resurserna kommer inte att räcka till allt. Teknikutvecklingen ställer krav på ökad service och tillgänglighet dygnet runt och året runt. Medborgare förväntar att få den bästa välfärdshjälpen just när de vill ha den. Detta kan lösas genom att ny teknik används för att öka medborgarvärdet genom att bemötandet utvecklas med olika former att interaktivitet. Utvecklingen kan leda till färre medarbetare men kan även leda till att frigjorda resurser används för nya behov. 24 timmars samhälle kan leda till nya eller ändrade former för arbetstider. 21 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 • • • • • • Nya e-tjänster som bygger på dialog, social nätverk och kommunikationsformer som är anpassade efter medborgarnas och samhällsaktörernas behov kommer att behöva utvecklas. Användningen av smarta mobiltelefoner kommer att vara drivande. Förändringen kräver mer flexibilitet i organisationen. Även om Sverige har en hög IT användning så kan nya tekniska lösningar göra att vissa grupper i samhället hamnar utanför. För att ge service till alla på samma villkor kan det leda till krav på dubbla system, det vill säga både direkt personkontakt och digitalt. Minskad personlig interaktion ställer ökade krav på kvaliteten i interaktiva system. Det finns även en risk för ”teknik” missförstånd eller irritation och stress för personal som inte har full kunskap om systemen. Kommunen som myndighet och med ansvar för samhällstjänster ökar behovet av att hitta bra lösningar för till exempel integritet, IT-säkerhet, datalagring och kvalitet i information. Den ökade teknikanvändningen kan även medföra att den nuvarande användningen av Lunds kommuns fastigheter, till exempel kontor och skolor, ändras. Inom banksektorn har digitaliseringen bidragit till att kraftigt minska antalet kontor. Ökat fokus på sociala relationer på nätet kan skapa segregation och utanförskap, men är även en möjlighet att hitta nya vänner och relationer genom gemensamma intressen som förenar. Detta är en utmaning om de sociala problemen ökar, men en möjlighet till exempel för helt nya föreningar och fritidsintressen. Lojalitet och engagemang från medarbetare är viktigt för Lunds kommun, men kombinationen av snabb teknisk utveckling, minskande och begränsade resurser, ökad kostnadsjakt, rationaliseringar, omorganisationer, användning av tillfällig arbetskraft och kravet på flexibilitet kan medföra att stressen på arbetsplatsen ökar och att lojalitet och engagemang från medarbetare minskar. 22 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Bilaga Figurer Figur 1 Åldersstruktur Riket jämfört med Lund 2012. Källa: SCB Figur 2 Folkmängdsutveckling 2000-2013 för födda från föregående samt antal födda varje år, presenterade år. Antal. Källa: SCB 150 Trenden är att antalet födda barn ökar samtidigt som barnafödandet är olika från år till år 1400 108 89 100 1200 84 54 52 50 18 1000 33 14 800 5 0 -50 -100 2000 2001 2002 2003 2004 -7 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 -16 -33 Folkmängdsutveckling från föregående, presenterade år Födda -150 600 400 -76 -97 200 0 23 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Figur 3 Folkmängden i vissa åldersklasser i Lunds kommun 31 december 2003-2025. Källa: SCB Verksamhet Ålder Förskoleverksamhet 6-årsverksamhet Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Gymnasieskola Äldreomsorg " " 2003 Folkmängd 2008 2013 Prognos 2018 2023 2025 Förändring 2003-2008 2008-2013 2013-2018 2018-2023 1-5 år 6 år 5032 986 6031 1210 6682 1316 6834 1445 7635 1491 7948 1554 999 224 651 106 152 129 801 46 7-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 3070 3600 3762 3571 3007 3004 3397 3972 3840 3504 3087 3294 4223 4147 3848 3593 4376 4281 4408 4276 4542 4326 4468 4456 -63 -596 -365 401 833 500 -310 -678 383 643 761 299 153 134 560 683 6204 4734 1919 100995 7834 4610 2252 107351 10295 5100 2369 114291 11565 6628 2594 122449 11346 8840 2963 131732 11239 9458 3227 135469 1630 -124 333 6356 2461 490 117 6940 1270 1528 225 8158 -219 2212 369 9283 65-74 75-84 85-w Totalt Figur 4 Folkmängden i åldersklasserna 65-74, 75-84 och 85-w år i Lunds kommun 31 december 2013-2025 . Källa: SCB 14000 12000 Antal 10000 8000 65-74 6000 75-84 85-w 4000 2000 0 Figur 5 Folkmängden i åldersklasserna 0-19, 20-64 och 65-w år i Lunds kommun 31 december 2013-2025. Index (2013=100). Källa: SCB 145 140 135 0-19 130 20-64 65-w 125 120 115 110 105 100 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 24 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Figur 6 De största näringsgrenarna i Lund 2012 jämfört med riket och länet. Dagsbefolkningen. Andel i procent. Källa: SCB. Vård och omsorg Företagstjänster Utbildning Handel Tillverkning och utvinning Civila myndigheter och försvaret Information och kommunikation Byggverksamhet Riket Personliga och kulturella tjänster, m.m Länet Kommunen Hotell och restauranger Transport Fastighetsverksamhet Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch Energi och miljö 0 5 10 15 20 25 Figur 7 Antal nyanmälda platser på Arbetsförmedlingen 2000-2013 Källa: Arbetsförmedlingen 14000 Antal nyanmälda platser, Af Lund 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 År 25 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Figur 8 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) 18-24 år utrikesfödda, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen 45,00% sep-12 40,00% sep-13 35,00% sep-14 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö Figur 9 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) 18-24 år, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen 30,00% sep-12 25,00% sep-13 sep-14 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö 26 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Figur 10 Andel arbetslösa (öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd) 16-64 år, registerbaserad arbetskraft. Procent. Källa: Arbetsförmedlingen 16,00% sep-12 14,00% sep-13 12,00% sep-14 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Riket Skåne län Helsingborg Lund Malmö Figur 11 Högsta avslutade utbildningsnivå. Riket, Skåne och Lund. Källa: Arbetsförmedlingen Befolkningen efter utbildningsnivå 31 december 2013 Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Totalt, % Antal, 1 000-tal Procentuell fördelning Kommunen M Kv Tot 6 5 5 26 24 25 65 69 67 3 2 2 100 100 100 36 36 72 Länet M 15 47 35 3 100 372 Kv 11 42 44 2 100 368 Tot 13 44 40 2 100 740 Riket M Kv 15 11 49 44 33 44 2 2 100 100 2 834 2 749 Tot 13 47 39 2 100 5 583 Avser 20–64 år 27 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Figur 12 Toppaktiviteter gjort minst någon gång i månaden, 10-19 år, Lunds kommun. 2012. Figur 13 Besök på fritidsgård/bygglek, 10-19 år, Lunds kommun. 2012. 28 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Figur 14 Medellivslängd vid födelsen, efter kön och tid. Medelvärde för perioder, Lunds kommun. 2012. Figur 15 Ohälsotal, ohälsodagar 20-64 år efter kön, kommun och år, Lunds kommun. 2012. 29 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Figur 16 Folkmängdsutveckling Lunds stad och Lund Öster 2003-2013, index. Index mäts från startåret 2003. Källa: SCB. Folkmängdsutveckling efter område och år, index. Index mäts från startåret. 2003. 120 Lunds stad 115 Lund Öster Index 110 105 100 95 90 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 17 Folkmängdsutveckling Lunds kommun, Malmö stad, Helsingborgs kommun och riket 1968-2013, index. Index mäts från startåret 2003. Källa: SCB. Fol kmängdsutvecklingen efter område och å r, index. Index mä ts frå n startår 1968 200 180 160 140 100 80 60 Malmö Lund Helsingborg riket 40 20 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 1990 1988 1986 1984 1982 1980 1978 1976 1974 1972 1970 0 1968 Index 120 30 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Figur 18 Folkökning och antalet färdigställda bostäder i Lunds kommun 1995-2013, Antal. Källa: SCB och KIR. 2200 2000 Antalet färdigställda bostäder 1800 1600 Befolkningsökning Antal 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Figur 19 Tillgänglighet från ESS-Brunnshög med bil 2014. Källa: Tillgänglighetsatlas Öresund, Region Skåne. 31 [OMVÄRLDS- OCH TRENDANALYS LUNDS KOMMUN] den 16 november 2014 Figur 20 Kollektivtrafikrestid ESS-Brunnshög 2014. Källa: Tillgänglighetsatlas Öresund, Region Skåne. Figur 21 The distribution of BLS 2010 occupational employment over the probability of computerisation, along with the share in low, medium and high probability categories. Note that the total area under all curves is equal to total US employment. 32
© Copyright 2024