Delgeneralplan för Sideby vindkraftspark Projektsammandrag 12.5.2015 1 1. Projektets och planens faser Finlands Havsvind Ab startade miljökonsekvensbedömningen (MKB) av en havsvindpark utanför Sideby våren 2009. MKB-förfarandet avslutades med utlåtandet från kontaktmyndigheten NTM-centralen i Södra Österbotten 22.9.2010. Miljöministeriet fastställde Österbottens landskapsplan 21.12.2010. Sideby vindkraftsområden ligger huvudsakligen på det område som är reserve-rat för vindkraftverk (tv) i Österbottens landskapsplan. Kristinestads stadsstyrelse fattade beslut om att planlägga havsvindparken 1.10.2009. Staden lade fram delgeneralplanens beredningsmaterial 17.6–2.7.2010 och planförslaget 15.3–16.4.2012. På basis av responsen om planförslaget har plankartans beteckningar och bestämmelser justerats och tilläggsutredningar gjorts. Under somrarna 2012 och 2013 gjordes undersökningar av växtlighet och bottenfauna i havsområdet, en undersökning av fågelbeståndet (fåglar som söker föda, rastande fåglar och flyttfåglar), en utredning av fiskarnas reproduktionsområden och vandringsfiskar, en Naturabedömning beträffande sjökabelns sträckningsalternativ på Naturaområdet i Kristinestads skärgård samt geotekniska undersökningar av havsbottnen – med lasersökare och flerstrålsökare. Plankarta över området från Kilen i Sideby till Skären i Skaftung. 2 2. Projektets ekonomiska konsekvenser Projektets ekonomiska konsekvenser beror på i vilken omfattning vindkraftsparken förverkligas och hur fundamenten i havet byggs samt den valda turbinstorleken. Investeringskostnaderna för ett kraftverk inklusive fundament är 5–10 miljoner, varav byggkostnadernas andel är 20–30 %. För hela projektet blir investeringskostnaderna därför uppskattningsvis hundratals miljoner euro. För projektets kassunfundament behövs 110 000–260 000 m3 betong- och stenkross och 30 000–70 000 m3 betong. Den sysselsättande effekten av bygg- och installationsfasen skulle bli 200–300 årsverken eller cirka 8 årsverken per kraftverk. Sidebyprojektets sysselsättande effekt i byggfasen blir över 1000 årsverken. Inverkan på den lokala sysselsättningen beror på konkurrenskraften bland dem som erbjuder service. Projektet att bygga en havsvindpark är mera krävande än att bygga en vindkraftspark på land, så den sysselsättande effekten blir också större. Fastighetsskatten till staden utgör flera tusen euro om året per kraftverk. Om projektet genomförs kommer det alltså att ge Kristinestad över hundratusen euro per år i fastighetsskatt. 3. Utsläppsfri elproduktion med vindkraft Havsvindparken utanför Sideby omfattar enligt de preliminära planerna högst 80 vindkraftverksenheter, som var och en har en effekt på cirka 3–6 megawatt (MW). Vindkraftverkens sammanlagda effekt blir högst cirka 240–480 MW. Ett vindkraftverk producerar el för cirka 1800 privathushålls behov. Som mest kan Sideby vindkraftsparks energiproduktion utgöra över 20 % av det nationella målet för Finlands vindkraftskapacitet fram till år 2020, vilket är 6 terawattimmar (TWh). Då skulle vindkraftens andel öka till cirka 6–7 procent av hela elanskaffningen i Finland. I Finlands energi- och klimatstrategi är dessutom målet för vindkraftsproduktionen 9 TWh år 2025. Projektet har en avsevärd positiv inverkan på klimatet genom minskade utsläpp av växthusgaser. Genom projektet kan användning av fossila bränslen i energiproduktionen ersättas, varvid utsläppen av växthusgaser från energiproduktionen i Finland minskar. Under kraftverkens drift skapar projektet cirka 10 nya arbetsplatser av vilka över 5 är i service- och övervakningsarbete. De administrativa arbets-platserna placeras vid bolagets lokalkontor. Beträffande servicearbetena uppkommer arbetsplatserna i närområdet. Hur servicearbetet ordnas beror på bolaget, men allmän praxis är att vindkraftsbolaget ingår avtal med ett serviceföretag i branschen och med tanke på kostnaderna är det förnuftigast att arbetarna kommer från ett område nära vindkraftsparken, från västra Finland. I vindkraftsprojektet Puuska I i Röyttä i Torneå levererades delarna sjövägen till Röyttä hamn. Visualisering från Norrhamngrundet mot vindkraftsområdets mellersta del. 3 4.Kraftverksbyggnation Vindkraftverken byggs på en kassun av antingen betong eller stål eller på monopile av stål (stålrör). I Europa har därtill använts ett tredje alternativ, ett tripodfundament av stål, men det har inte testats i nordliga isförhållan-den. Fundamentalternativen orsakar tillfällig grumling samt tillfälligt undervat-tensljud under byggtiden. Ovanför vattnet blir bullret obetydligt. Grumling-ens omfattning minimeras och arbetet utförs vid en tidpunkt som är mindre känslig för olägenheterna av grumlingen. Överskottsmassorna deponeras på havsbottnen på djupa platser som separat har utretts och som ska godkännas. Kassunfundament Kassunfundamenten består av element som transporteras med fartyg eller flottas till platsen. Ovanpå fundamenten reses tornen och kraftverken med lyftutrustning. Fundamentplatserna har valts så att djupet är tillräckligt för den utrustning som behövs för att resa kraftverken. Innan fundamentet monteras på havsbottnen görs ett underlag av sprängsten. På fundamentplatsen avlägsnas finmaterialet från bottnen genom sugmuddring och löst-grovt material genom grävmuddring. Monteringsunderlaget av sprängsten tätas genom djupkomprimering. Läget för sjökabelförbindelsen. Kassunfundament. Monopilefundament Monopilefundament är ett stålrör (diameter 6–10 m) som placeras vertikalt på havsbottnen. Rörets ena ände läggs på havsbottnen och inifrån avlägsnas jordmaterial genom sugmuddring, varvid röret börjar sjunka ned i bottnen. Grövre material, stora stenar och berg sönderdelas genom borrning. Elkablar Vindkraftsparken kopplas till riksnätet med hjälp av en sjökabel som tas i land på Björnö hamnområde i Kristinestad. Utanför strandområdena läggs anslutningssjökabeln ned på bottnen med vattenstråleteknik och på strandområdet utanför Björnön på en sträcka av några hundra meter täcks kabeln genom att den grävs ned i ett cirka en meter djupt kabeldike eller vid behov genom sprängning. Slutligen täcks kabeln med havssand eller betongplattor för att hindra negativ påverkan av packis. Vid farleder försänks kablarna enligt Trafikverkets anvisningar. Nedläggning av sjökabeln Estlink 2 från ett fartyg utanför Borgå (foto: Fingrid) Tidsplan för byggarbetet Vindkraftsprojektet byggs stegvis, ett område åt gången. Byggandet av hela vindkraftsprojektet kan ta cirka 3–5 år. • 1:a året, augusti–november, muddringar, pålningar, utfyllnad beroende på fundamenttyp • 2:a året, maj–november, montering av fundament, installation av elkablar • 3:e året, maj–november, resning och montering av kraftverken De arbetsfaser som ger upphov till grumling av vattnet överlappar i prakti-ken varandra så att arbetena görs i en följd. 4 5. Konsekvenser för fiskbestånd och fiske Vindkraftverken är placerade utanför de områden som är viktiga med tanke på fiskarnas reproduktion. De områden som är värdefulla för fiskbestånd och vattenorganismer har märkts ut som luo-områden och inga kraftverk placeras där. Vindkraftsparkens elöverföringskablar ger upphov till endast små olägenheter för fiskbeståndet, för de betydligt effektivare sjökablarna Fenno Skan utanför Nystad mellan Finland och Sverige har inte noterats orsaka några påtagliga konsekvenser för vandringsfiskar eller yrkesfiskarnas fångster där. Utanför Kristinestad finns vandringsleder för havsöring och lax, men vid kusten vandrar de huvudsakligen utanför vindkraftsområdet. Rekreationsfisket och det yrkesmässiga kustfisket är koncentrerat till området relativt nära fastlandet, medan trålfisket sker främst utanför vindkraftsområdet. Det grunda området i projektområdets södra del har tidigare använts för yrkesmässigt strömmingsfiske, men numera är fisket på planläggningsområdet sporadiskt. Konsekvenserna under den tid som vindkraftverkens fundament byggs och elkablar dras kan jämföras med konsekvenserna av ett typiskt muddringsprojekt. Byggskedet kan tillfälligt störa fisket genom att muddrings- och grävningsarbetet ger upphov till grumling av vattnet samt buller. Havsöringens vandringsleder i havsområdet utanför Kristinestad enligt yr-kesfiskarna samt fiskeplatser som de uppgett. Vandringsområdena är ut-märkta med röd snedstreckning, vandringens riktning med en röd pil, en intervjuad fiskares fiskeplatser med blått, en annan intervjuad fiskares fiske-områden med grön snedstreckning. 5 6. Konsekvenser för landskapet Från vindkraftsparkens projektområde är avståndet till fastlandet 7–10 km. Vindkraftverkens storlek har inte samma proportioner som elementen i naturlandskapet, men eftersom Sidebyprojektet ligger i öppna havet kommer vindkraftverken i den storskaliga miljön på sätt och vis att få det omgivande landskapet att krympa. Landskapet i Kristinestads havsområde är ett öppet, alltså storskaligt landskap, som anses tolerera förändringar bättre än ett småskaligt landskap, till exempel ett skärgårdslandskap. I en storskalig miljö finns få element som bryter utsikten. Där är landskapets övriga element också ofta stora och tydliga och stöder vindkraftverken genom sina jämförbara proportioner. Ju tydligare och enhetligare landskapets totala karaktär är, desto lättare kan landskapet tolerera nya element. I ett öppet landskap, till exempel på vidsträckta åkerområden och på öppna havet, kan ett vindkraftverk, som utgör ett vertikalt element, skapa positiv variation i landskapsbilden. Det har planerats att vindkraftsområdet ska indelas i två delar. Konsekven-serna för landskapet blir betydligt mindre tack vare en kraftverksfri sektor mellan kraftverksområdena. Skillnaden syns speciellt från strandområdena utanför Sideby (bl.a. från Kilen). Då vindkraftverken placeras i mera strukturerade tydliga grupper blir vindkraftsområdet dessutom mera harmoniskt. Vindkraftverkens belysning kan synas långt under klara nätter Visualisering från Kilens hamn på sommaren. 6 7. Konsekvenser för fågelbeståndet Havet tvingar många landfågelarter mot kusten under flyttningen och på motsvarande sätt tvingar fastlandet sjöfåglarna mot strandlinjen. Flyttfågelströmmarna är som tätast på de öppna kustavsnitten närmare kusten än där vindkraftsprojektet planeras. Via Kristinestads kust går ett betydande flyttfågelstråk, speciellt på vårarna. Sideby vindkraftsområdes orientering i nord-sydlig riktning, parallellt med flyttningen, är bra med tanke på fågelarter som flyttar längs kusten. Bestånden av arter som flyttar via Bottenhavet är så stora att den ökade dödligheten på grund av kollisioner blir mycket liten. Risken för kollisioner är inte störst för flyttfåglarna utan det är mest sannolikt att kollisioner inträffar för fåglar som flyger från skärgården vid kusten ut till grunden för att söka föda, fastän vindkraftverken placeras på havssidan om grunden. Störningen blir sannolikt störst för lomfåglar samt sjöorrar och svärtor, som samlas i genomsnitt längre ut till havs än andra arter som observeras i Sideby. Påverkan av kollisioner har dock bedömts bli liten. De flyttfåglar som förekommer på Naturaområdet drabbas inte av några påtagliga negativa konsekvenser. Siipyyn merituulivoima-alue – Selkämeren merkitys lintujen muuttoväylänä ruokailulennot ja lepäilijät 2012 Ismo Nousiainen ja Hannu Tikkanen Lapintiirat ruokailevat aktiivisesti Siipyyn edustan merialueen matalikoilla (yläkuva). Siipyyn edustalle kerääntyy suuria vesilintumääriä keväästä syksyyn (alakuva). Kuvat: Kari Korhonen Teksti: Ismo Nousiainen, Kari Korhonen, Joulukuu 2012 1 Utredningar som gjorts om fågelbeståndet är (på finska) Siipyyn merituuli-voima-alueen ruokailijat ja lepäilijat 2012 (I. Nousiainen, K. Korhonen), Selkämeren merkitys lintujen muuttoväylänä (I. Nousiainen, H. Tikkanen) samt Siipyyn merituulivoimaloiden linnustovaikutukset 2014 (H. Tikkanen). Lom-fåglarnas, ejderns och de arktiska sjöfåglarnas flyttstråk utanför Kristinestad har konstaterats ligga mellan vindkraftsparken och fastlandet. De tre kartorna visar lomfåglarnas, ejderns respektive de arktiska sjöfåglarnas flyttstråk utanför Kristinestad. Inom det mörkaste stråket flyttar 50 % av individerna, inom det ljusaste stråket mindre än 10 %. 8. Konsekvenser för havsområdets natur På området för vindkraftverken utanför Sideby är havsbottnarna hårda med ganska små mängder mjukt sediment. De olägenheter som bottenvegetationen eventuellt drabbas av på grund av byggarbetet i vattnet blir lokala och som helhet obetydliga. Konsekvenserna för bottendjuren under byggtiden beror på bearbetningen av bottnen där kraftverkens fundament ska byggas samt där sjökablar ska dras. På fundamentplatserna blir konsekvenserna permanenta, men bottenfaunans samhällen i närheten av kraftverken återvänder småningom så att det tillstånd som rådde före byggarbetet återställs. För blåmusslorna blir konsekvenserna lokala och begränsade till byggtiden. Störningarna från byggarbetet kan tillfälligt få vikare och gråsälar att söka sig bort från området. Konsekvenserna blir dock kortvariga. Byggarbetet kommer att utföras vid en tidpunkt utanför vintersäsongen, som är viktig för sälarnas fortplantning. Därför bedöms projektet inte nämnvärt påverka vikarbeståndet i området. De områden som är värdefulla för fiskbestånd och vattenorganismer har märkts ut som luo-områden och inga kraftverk placeras där. 7 9. Konsekvenser av sjökabeln på Naturaområdet Vindkraftsparken kopplas till riksnätet med hjälp av en sjökabel som tas i land på Björnön i Kristinestad. Sjökabeln blir totalt cirka 28 kilometer lång, varav cirka 1,5 kilometer dras genom Naturaområdet Kristinestads skärgård. En Naturabedömning av sjökabeln har gjorts. I den undersöktes tre alternativa rutter (A, B och C, se följande figur). För Naturabedömningen gjordes dykningsundersökningar på sjökabelrutten år 2012 och 2013. Sjökabelrutten ligger nära fartygsfarleden och vid dykningsundersökningarna på den planerade kabelrutten upptäcktes inga tecken på förekomst av de submarina naturtyper som nämns som skyddsmotivering för Naturaområdet. Grävningsarbetena i anslutning till sjökabeln kan i viss mån orsaka störning för fåglarna medan arbetet pågår. Konsekvenserna av detta kan minskas om kabeln dras eller om byggarbetena i anslutning till grävningen på bottnen i närheten av holmarna görs vid en tid då fågelhäckningen inte pågår. merituulivoimapuisto Siipyyn NTM-centralen i Södra Österbotten har gett sitt utlåtande om Naturabedömningen. NTM-centralen håller med om bedömningen att anläggningen av sjökabelförbindelsen inte försämrar områdets Naturavärden. Förläggningsalternativ A och B är bättre än alternativ C med tanke på tryggandet av naturvärdena. 10. Konsekvenser av buller och blinkande rörliga skuggor De fasta bostäder och fritidsbostäder som finns närmast vindkraftsområdet finns på Kilgrund cirka 7–8 km från vindkraftverken, så bosättningen finns inte inom det område som påverkas av buller. Området som drabbas av rörliga skuggor från vindkraftverken är också havsområde där det inte finns några bostäder. Merikaapelin rantautumiskohta Karhusaaressa 24.1.2014 /DS VE A B C Natura 2000-område Natura 2000 -alue 0 Uppskattade ruttalternativ för sjökabeln på Naturaområdet. Mer information: Ramboll Ledande expert Matti Kautto tel. 0400 493 709 e-post: [email protected] Planeringsgeograf Dennis Söderholm (på svenska) tel. 040 486 5330 e-post: [email protected] 8 0,5 1 2 km
© Copyright 2024