replik vindkraftpark tindered/ottinge västerviks kommun.
2010-09-20 Sid 1 av 11 Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 LOFTA Tel: 0493-67074 [email protected] www.tjust.com Länstyrelsen Kalmar Ärende 551-08-10 [email protected] [email protected] Västerviks kommun [email protected] [email protected] Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL) [email protected] REPLIK VINDKRAFTPARK TINDERED/OTTINGE VÄSTERVIKS KOMMUN. Denna handling finns på URL: www.tjust.com/2010/tindered-replik.pdf Eolus Vind AB i Motala med partner önskar uppföra vindkraftpark på Tindered / Ottinge i Västerviks kommun. Tre alternativ till placeringar finns. Karta www.tjust.com/2010/tinderedvindkarta.jpg Miljö- och Bygg yttrande 2010-08-24 Bilaga 1 Remiss avgavs 2010-08-30 www.tjust.com/2010/tinderedvind.pdf Kommunfullmäktige beslöt 2010-09-06 Bilaga 2 att ej utnyttja kommunens vetorätt. Eolus svarsyttrande 2010-09-07 Bilaga 3 Do replik 2010-09-15 (detta dokument) www.tjust.com/2010/tindered-replik.pdf Reaktioner från närboende Bilaga 4 Reaktioner från Djursnäs Bilaga 5 Erfarenheter “inpå knuten” Bilaga 6 Procedur och principer. www.tjust.com/2010/procedur.pdf 1 REPLIK PÅ EOLUS SVARSYTTRANDE DNR 551-8-10 2010-09-07 (Bilaga 3) Yttrande 1 ”... säkrare avstånd till det lokalt kända fågellivet.” Visst är det bra att man tar hänsyn till fåglar och fladdermöss. Men det borde vara ännu viktigare att ta hänsyn till människor. Hundratals människor runt Loftadalen och Syrsaviken kommer att få sina livsmiljöer förstörda. Värdet på fastigheter kommer att minska och bygden kommer att få svårt att utvecklas. Etableringen mellan Hjulby och Tindred är av det skälet ej acceptabelt. När verken är igång låter det konstant som man har torktumlaren på med tennisbollar i. Men värst är ändå blinkandet på kvällarna. Vi får dra för gardinerna på ovanvåningen, berättar Gunilla. Se bilaga 6. Spontant säger jag att det känns vidrigt. Det börjar likna ett industriområde. Förutom blinkandet när det är mörkt störs jag mest av det jag hör, berättar Solveig Dalin. Etableringen väst-sydväst om sjön Ommen stör mindre i Loftadalen och Syrsans södra del. Däremot blir boende i byn Härnum, Omgården samt torp och stugor ost om sjön Omen störda. Många av de närboende i såväl det norra som södra området är enligt vad jag erfarit varken informerade eller tillfrågade, se bilaga 4. Det är oacceptabelt. Yttrande 2 ”Ingen närboende har haft någon erinran mot placeringen av vindkraftverken och många personer har meddelat att de ser fram emot att få bli delägare.” Påståendet är bevisligen lögnaktigt, bilagor till DGE PM 2009-12-11 visar det. Jag har besökt och talat med många närboende. De flesta är starkt negativa, många anser sig ej ha blivit tillfrågade, många har varit felinformerade och återigen många har inte den förmåga som behövs för att avge effektivt svar. Flera har sagt ungefär ”det spelar ingen roll vad jag tycker, de gör som de vill i alla fall”. Se bilaga 4 och 5. Är de som anmält intresse för delägande införstådda med hur kalkylen ser ut eller är intresset endast baserat på allmän miljöromantik? Känner dessa miljöromantiker till att svensk elkraft redan är till 97% koldioxidfri och att vindkraft kommer att öka koldioxidsläppen och höja elpriset för oss konsumenter? Yttrande 3 “Det södra alternativet ger mer energi i vinden.” Argumentet väger lätt i jämförelse med nackdelarna och att bidragsdelen till vindkraft är ca 50%. Det kan inte vara så avgörande skillnad i vindstyrka på så kort avstånd som två km. Yttrande 4 ”Den ca 10% högre beräknade elproduktionen/år är i dag helt avgörande om någon kommer att vilja investera!” Det har ofta konstaterats, att beräkningar av hur mycket som utvinns varit glädjekalkyler med avsikt att göra projekten kommersiellt intressanta för investerare. Om 10 % är avgörande för lönsamheten faller hela projektet på att 25 GWh är en glädjekalkyl och 16 - 20 GWh är mer troligt. Kalkylen baseras på att elmarknadspriset kommer att öka från 45 öre nu till 95 öre om 20 år. Med nu planerad och delvis under byggnad varande kärnkraft i Finland, Tyskland och Sverige, där produktionskostnaden förväntas ligga omkring 20 öre, kan elpriset förväntas fortsatt vara på en låg nivå vilken helt omkullkastar Eolus’ kalkyl. Se även bilaga 7. Yttrande 5 ” ... i en kommun som verkar ha satt upp som mål att gynna en miljövänlig elproduktion.” Vindkraft är EJ miljövänlig. Den kräver oerhört stora ytor som ur miljösynpunkt totalförstörs. Svensk elproduktion är redan till 97% koldioxidfri. Vindkraft försämrar den siffran. Kommunens ansvar är främst att se till att invånarnas miljö är bra och det talar till vindkraftens nackdel i kommunen. I Rapport 209-12-11 gjord av DGE Mark och Miljö påstås det, att utsläppen av koldioxid kommer att minska med 24 000 ton om den ersätter kolkondensel. Men sådan el finns ej i Sverige. Reglerkraft måste byggas ut med ungefär lika mycket som vindkraft. Till någon del kommer sådan reglerkraft att bestå av biokraftverk, men det mesta måste bli gas- och kolkraftverk. Andra alternativ saknas. Snarare kommer vindkraften att ersätta vattenkraft och kärnkraft vilket innebär att koldioxidutsläppen ÖKAR. Vattenfall har gjort följande beräkning av fossil koldioxid per kWh levererad till hushållskund www.vattenfall.se/sv/livscykelanalys.htm : - Direktverkande solpanel: 60-70 g/KWh - Kraftvärme (biomassa): 16 g/kWh - Vindkraft: 10 g/kWh - Vattenkraft: 5 g/kWh - Kärnkraft: 3 g/kWh Energiinnehåll: - 1 kg ved 1 kWh - 1 kg kol 3 kWh - 1 kg olja 4 kWh - 1 kg naturligt uran 50 000 kWh En Toriumreaktor av 4:e gen drar endast ca 100 liter bränsle om året och ger energi som motsvarar flera tusen vindkraftverk. Raportens punkt 8.11 om utsläpp till luft baseras på kolkondens som ej existerar i Sverige. Tabell 2 är följaktligen rent lögnaktig i sin miljökonsekvensbeskrivning. Av nämnd Rapport och en studie gjord av Naturvårdsverket framgår det, att ett betydande antal boende i Stora Hässelstad, Lilla Hässelstad och Tindrednäs kommer att få störd sömnkvalitet. Hjulbynäs, Haganäs, Karlsborg, Klint med omkringliggande torp och fritidshus, området kring Riskasten, Hjulby, Kyrkkullen samt fyra bostäder i Forserum kommer att bli störda av ljud dygnet runt. Tillsammans kan det sommartid omfatta ca 100 personer. Djursnäs och Syrsans omgivningar kommer att få förstörd landskapsbild och störd nattsömn kan förekomma, tillsammans kan det sommartid omfatta ca 600 personer. Nämnda områden samt Syrsans strandområden drabbas även hårt av minskade fastighetsvärden. Kalkyl Eolus Vind AB visar två kalkyler. I båda utgår man från en framtida stor ökning av elens marknadspris samt elcertifikat på följande sätt: År Pris Elcertifikat 1 45 öre 25 öre 5 53 öre 27 öre 10 64 öre 30 öre 15 78 öre 33 öre 20 95 öre 0 öre En fördubbling av elpriset på 20 år krävs således för lönsamhet. Om kärnkraften avvecklas enligt de röd-grönas politiska program blir en sådan prishöjning följden, och det var vad man trodde för ca tre år sedan när kalkylen först upprättades. Elanalysföretaget Pöyry Energy Consulting har beräknat att med Röd-grön politik kommer elpriserna att stiga med ca 24%. När detta skrivs står det emellertid klart att Alliansen vunnit 2010-års val. Man blir då mycket betänksam när man läser i Eolus svarsyttrande bilaga 3 att redan 10% är avgörande för om någon vill investera. I ljuset av nuvarande allianspolitik och där SD blivit vågmästare samt där Finland bygger ut sin kärnkraft med generation 3.5 och Sverige och Tyskland kommer att ersätta befintliga kraftverk gen 2 med nya gen 4, kommer elpriset i framtiden inte att öka som kalkylen förutsätter. Snarare kommer elmarknadspriset att minska. Det medför att svensk vindkraft kommer att få ekonomiska problem så som i Spanien, Tyskland, Danmark och USA. Den finansbubbla som ett flertal ekonomer nu varnar för kommer då att inträffa. “Dagens subvention till den svenska vindkraften, 35 öre per kilowattimme, utgör mer än hälften av marknadspriset på el. Det är en stödnivå som saknar motstycke i svensk industrihistora. Utan det stödet skulle inte ens befintlig vindkraft överleva”, det skrev Marian Radetzki, nationalekonom och ledamot av IVA i en debattartikel i SvD 24 augusti. Vattenfall har dragit sig ur flera vindkraftprospekt både på land och till havs på grund av bristande lönsamhet trots nuvarande exempellösa bidrag. Det visar hur bräcklig den ekonomiska grunden är. Eolus Vind ab’s intresse är den vinst som ligger i att uppföra vindkraftverken, men inte i att därefter äga dem. Eolus Vind ab önskar sälja av andelar i Tindredprospektet för att på så sätt minska sin riskexponering. Med de motiv som här redovisats yrkar jag avslag på Eolus Vind ab’s ansökan i sin helhet och i synnerhet den del som avser området öst E22. Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta 0493-67074 [email protected] Bilaga 1 Felskrivet: Skall vara sydväst Se karta www.tjust.com/2010/tinderedvindkarta.jpg 5 Bilaga 2 Västerviks Kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2010-09-06 Yttrande över tillstånd till vindkraftsanläggning vid Tindered/Ottinge Dnr 2010/320-379 Kf § 148 Länsstyrelsen anhåller i skrivelse 10 juni 2010 om Västerviks kommuns besked enligt miljöbalken 16 kap. 4 § huruvida kommunen tillstyrker tillstånd till vindkraftsanläggning Tindered/Ottinge. Jäv På grund av jäv deltar inte Harald Hjalmarsson (M) i handläggning och beslut i ärendet. Eolus Vind AB har ansökt hos länsstyrelsen om tillstånd att få uppföra vindkraftverk på fastigheterna Tindered 3:1 och Ottinge 1:1. De vill i första hand uppföra fem vindkraftverk och i andra hand fyra vindkraftverk. I båda fallen har verken en totalhöjd understigande 150 meter. Miljö- och byggnadsnämnden yttrar sig separat i ärendet. Kommunfullmäktige har att ta ställning till den kommunala vetorätten. Den rätten innebär att kommunen har möjligheten att stoppa ett beslut. Yrkanden Mariann Gustafsson (V) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag på grund av placeringen av vindkraftsanläggningen. Olof Nimhed (VDM), Anna Bodjo (MP) och Sverker Thorén (FP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. I överläggningarna deltar även Tomas Kronståhl (S), Akko Karlsson (MP) och Waldemar Koch (S). Kommunledningskontoret gör enligt skrivelse 21 juli 2010 bedömningen att inga framtida exploaterings- eller infrastrukturprojekt berörs av lokaliseringen. Kommunledningskontoret bedömer därför att det kommunala vetot inte behöver användas, vare sig för första- eller andrahandsyrkandet. Kommunledningskontoret tar inte ställning till projektets eventuella lämplighet utifrån naturvärden, kulturvärden, turistiska intressen eller påverkan på befintliga byggnader. Det behandlas separat av miljö- och byggnadsnämnden. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot Mariann Gustafssons yrkande och finner att fullmäktige beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar att inte använda den kommunala vetorätten enligt miljöbalkens 16 kapitel 4 § vad gäller vindkraftsanläggningen Tindered/Ottinge för Eolus Vind AB:s första- respektive andrahandsyrkande. Reservation Mariann Gustafsson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inte använda den kommunala vetorätten enligt miljöbalkens 16 kapitel 4 § vad gäller vindkraftsanläggningen Tindered/Ottinge för Eolus Vind AB:s första- respektive andrahandsyrkande. 6 Bilaga 3 7 REAKTION FRÅN NÄRBOENDE På grund av Eolus’ påstående om att inga negativa reaktioner inkommit, vilket jag vet är osanning, ville jag ta redan på hur reaktionerna verkligen förhåller sig till planerna. Jag har försökt att återge så korrekt jag kan. Eftersom de här redovisas öppet kan de som så önskar rätta om jag skulle ha återgivit fel någonstans. Intervjuer gjordes vid rundresa 2010-09-12. Det har kompletterats med ett fåtal telefonintervjuer. * Grånsten familjen Torulf Andersson “Vindkraft tycker vi inte om. Vi får vår utsikt mot norr förstörd.” * Kyrkkullen. Ca 1.5 km. Både störd landskapsbild och buller. Ägaren kunde ej nås. * Hjulby gård. 1.1 km från närmsta verk, familjen Karl Bernhardsson. Inom avstånd för störande ljud. Bernhardsson var ej medveten om hur stora verken är tänkta att bli och störningsnivån. Om hur det påverkar han fastighetsvärde hade han inte tänkt särskilt mycket på. * Hjulby Magasinsgården. Ca 1 km, Jörgen och Solveig Smedberg. “Ej så insatta i ärendet”. Ingen åsikt. * Nils Persson Hjulbynäs 900 m från verk 4 och således inom avstånd för mycket störande buller. Persson trodde att tillståndsgivningen nu handlade om att resa en vindmätmast att användas under ett år. Han var ej informerad och ej tillfrågad. * Susanna Osser Haganäs Bor ca 700 m från närmaste verk och blir således mycket störd både av buller och landskapsbild. “Jag är absolut mot vindkraftverk i Tindered. Jag har inte ens el på mitt lantställe och ska då dessutom stå ut med oljudet på nätterna (och dagarna). Jag åker dit för att slippa oljud inte för att får mer av det. Jag tycker att det är otroligt opassande att bygga vindkraftverk i närheten av bostadsområden. De låter otroligt mycket. Är det dessutom fler, så kan man ju tänka sig hur det låter. Dessutom leder vattnet ljudet och det blir ännu värre. Det får absolut inte hända!!! Man har dessutom inte ens underrättat mig angående vindkraftverk som ska byggas så nära mitt torp. Nej tack! Vänliga hälsningar, Susanna Osser” * Klint, ca 700 m från tre vindkraftverk - mycket stört. Ingen har gått att nå. * Karlsberg / Tallebo, Bo Ragnarsson 900 m från tre verk och blir således mycket stört. “Det är ju gräsligt. Jag har protesterat så mycket jag kunnat.” * Nyborg (Riskasten) Peter Öfverberg ”Ej så glad åt det. Men vad skall man göra?” * Sandebo Mikael Karlsson hyresgäst, Saari ägare, se Hässelstad. * Stora Häselstad, ca 1.5 km, familjen Saari. Störd landskapsbild, störande nattljud. “Man hoppar ju inte precis jämfota. Det där är jag emot.” Bilaga 4 * Lilla Hässelstad Marian Edberg. Störd landskapsbild, störande ljud. ”Jag är gammal och kan inte lägga mig i det där.” * Lilla Hässelstad, Gunnar Karlsson ”Jag bryr mig inte om e’t”. * Tindrednäs, Britt Gustafsson, fem boställen. Störd landskapsbild, störande nattljud. Har inget att invända, ”Mig stör det inte. Jag skulle gärna själv vilja ha vindkraft på Tindrednäs.” * Vid Ommens östra sida finns ett flertal torp och gårdar där ingen kunnat nås. * Torsvik vid Ommen. Bo Larsson Ej tillfrågad men gillar det inte. * Torsvik Leif Dahlberg. ”Svårt att ha en uppfattning när man inte är informerad.” * Fågeltorp, ingen anträffbar. * Härnum Leif Jacobsson. Ej intresserad. “Det är så långt bort.” * Härnum Blå Gården. Mariana Jönsson. Känner ej till planerna. “Det förstör landskapsbilden och jag tycker inte om det.” * I Härnum finns ytterligare tre familjer som det ej gått att nå. * Forserum Bengtssongården, ca 1.5 km. Yvonne Svensson. ”Jag ser det inte så mycket härifrån.” Kommentar: Y Svensson är omedveten om storleken och att hon kommer att bli störd av ljudet. * Forserum, Familjen Ulla Karlsson. ”Det är förfärligt. Det där vill vi inte ha.” * Verva. Störd både av landskapsbild och ljud. Ingen anträfbar. * Tingstad, fyra familjer påverkas av landskapsbild och kanske störande nattljud. * Norrsjö. Familjen Brånäng, ca 3 km. Påverkas av landskapsbilden. Det är intressant att notera, att några varit mer oroliga för landskapsbilden av kraftledningen till transformatorstationen i Lofta än själva vindkraftverken. Det visar vilken okunnighet om storlek och kraftproduktion som råder. Anslutning av vindverken sker medelst 1000 V markkabel till transformatorstationen vid Södersjö/Lofta. Några påverkas av vänskapsband, men utsagorna gäller ju även då. Några har uttalat sig om vindkraften i miljöromantiska termer. Bilaga 5 REFERAT FRÅN YTTRANDEN FRÅN DJURSNÄS På Djursnäs har det framkommit blandade känslot berättar orföranden för föreningen för mig. En majoritet av boende i Djursnäs som yttrat sig skriftligt är mycket kritiska till prospektet. Följande är avkortade citat från fyra av dem: * Tystnad och mörker börjar bli sällsynt i vårt samhälle. Vi anser att man behöver fredade områden när det gäller detta. Att uppföra en vindkraftanläggning så nära ett rekreationsområde motsätter vi oss därför. Margareta och Christer Hjälte * Vill härmed framföra mina starkaste protester kring planen att bygga vindkraftverk vid Tindered. Anita Kasselstrand * Jag vill meddela att det kommer att vara mycket störande för landskapsbilden med vindkraftverk av denns storlek i närhet till Syrsan ... Anders Espefält * Fick ett av de mer förvånande breven av er idag angående uppförande av fem vindkraftverk vid Tindered. Det var nog det sista jag trodde att någon skulle ha mage att föreslå. ... Det måste vara rätt sak på rätt plats och det här är så fel plats det kan bli! Hur kan man överhuvudtaget komma på tanken att mitt i blickfånget, för hundratals människor som här under samrarna rofyllt vilar blicken på den vackra utsikten, uppföra fem stora vindkraftverk? För alla oss som spenderat snart 40 somrar här är det som att skära med kniv rakt i hjärtat. Man ”glömmer” vad man ursprungligen bestämt att ett markområde skall användas till. Magnus Peterson Några har uppvisat positiva attityder: * Jag och min familj anser att det är helt rätt med vindkraftverken. Lena Carlgren * Vill anmäla intresse för andelar i anläggningen. Allt beror på villkor givetvis. Anna-Lena Johansson, Vistad Storgård Väderstad * Är intresserad av att köpa andelar. Birgitta o Roger Svensson, Vistad Storgård Väderstad Bilaga 6 www.tjust.com/2010/hishult.pdf www.nsk.se/article/20090615/NYHETER/564369097 kilometer, berättar Bengt som tillsammans med övriga byinvånare är med i Hishultskommittén som arbetar mot vidare etablering i området. – Vi för en dialog med Hishultskommittén om deras erfarenheter från processen. Vi talar även med föreningen Bevara Linderödsåsen där liknande vindkraftverk också planeras, säger Peter Skeel Hjorth från Nätverket Färingtofta Norra som också är mot en etablering i skogsmark. – Vindkraften i sig är vi inte emot utan det är placeringen i närheten av där människor bor. Bygg vindkraftverken utmed vägar eller till sjöss, anser Peter. Bakom vindkraftsparken (kallad Oxhultsparken) i Hishult står företaget Arise Windpower som vill bygga fler vindkraftverk i Hishult. HISHULT. Planerna på en etablering av mer än 80 vindkraftverk i skogarna söder om Perstorp fick Norra Skåne att göra en utflykt till Hishult i Halland där 12 stycken 150 meter höga vindkraftverk tagits i bruk. Vindkraftverken är av samma typ som planeras i trakten av Färingtofta, Gustafsborg och Matterödsåsen. I en ansökan till Länsstyrelsen i Hallands län som skickades i början av juni skriver företagets vd Peter Nygren att man vill starta verksamheten även om den överklagas varför man ansöker om ett så kallat verkställighetsförordnande. “Skälen till detta är dels att vi har stora ekonomiska och praktiska vinster att göra om vi kan komma igång snabbt med etapp två av Oxhultsparken. Vi har investerat avsevärda summor och infrastruktur och elnät i området och dessa investeringar kan inte börja återbetalas förrän verksamheten startat”, skriver Arise. Solveig Dahlin som bor i området kan om ansökan går igenom få ytterligare elva verk runt omkring förutom de sju hon redan ser från bostaden. På plats i skogsområdet kring byn Dansbygget ett par kilometer från Hishult ändras naturen markant. Från smala skogsvägar och stigar med lummig vegetation till breda vägar och kalhyggen. Och det är där vindkraftverken placerats på enorma betongfundament av armerad betong. Just den här dagen då Norra Skåne gör ett besök blåser det inte så mycket varför verken bara rör sig långsamt mekaniskt. Någon uppfattning om ljudet från vindkraftverken går därför inte att få. Men det vet Gunilla och Bengt Waldeman mer om. Familjen bor cirka 800 meter från närmaste verk som de kan se från köksfönstret. – När verken är igång låter det konstant som man har torktumlaren på med tennisbollar i, berättar Gunilla. – Men värst är ändå blinkandet på kvällarna. Vi får dra för gardinerna på ovanvåningen, fortsätter hon. – Spontant säger jag att det känns vidrigt. Det börjar likna ett industriområde. Förutom blinkandet när det är mörkt störs jag mest av det jag hör, berättar Solveig. Besöket i Hishult ger vid handen att invånarna inte har mycket till övers för vindkraftverken som placerats på statlig (elva stycken) och privat mark (ett). Många undrar också över vad som händer med allemansrätten i området eftersom det krävs ett säkerhetsavstånd runt vindkraftverken då risk finns för exempelvis fallande is från rotorbladen vintertid. – De enda som är positiva till detta är de som inte själva berörs, konstaterar företagaren Lars Jeppson. Blinkandet som Gunilla pratar om är det varningsljus som sitter högst upp på vindkraftverket. Ljuset är mycket starkt och syns på långt håll. – På grund av jordens rundning kan vindkraftverken bland annat ses från Halmstad. Dit är det 40 11
© Copyright 2024