Kallelse med handlingar Huddinge
HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD SIDA 1 (2) KALLELSE Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd Tid Torsdag den 26 februari 2015, klockan 15:00 Plats A-salen Ärenden 1 Diarienummer Godkännande av föredragningslistan Informationsärenden 2 Information om alkoholhandläggning, tillsyn kring alkohol/tobak samt ny ANDT-plan (Alkohol, narkotika, tobak och dopning) 3 Samverkansavtal med polisen 4 Information från polisen 5 Information från kommunen 6 Aktivitetsplan 2015 7 Utbildningar m.m. Beslutsärenden 8 Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2014 KS-2015/144.173 HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD SIDA 2 (2) KALLELSE 9 Huddinges brottsförebyggande råds remissvar kring tryggat och snyggt i Flemingsberg motion väckt av Pran Malhotra (S) KS-2015/64.351 10 Huddinges brottsförebyggande råds remissvar avseende medborgarförslag - Graffitikonst i betongtunnlar KS-2015/63.671 11 Parkeringsprogram för Huddinge kommun – Huddinges brottsförebyggande råds remissvar KS-2015/159.353 12 Ansökan om föreningsbidrag för 2015 Grannstöd Huddinge KS-2015/272.667 Huddinge den 19 februari 2015 Christian Ottosson Ordförande Antonina Fedorova Sekreterare KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/144.173 1 (3) Kommunstyrelsen Lindblom, Linda [email protected] Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2014 Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds förslag till kommunstyrelsen Verksamhetsberättelsen för Huddinges brottsförebyggande råd 2014, bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 februari 2015, godkänns. Sammanfattning Huddinges brottsförebyggande råd (Hubrå) har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. Hubrå har under 2014, enligt fastställd verksamhetsplan, prioriterat ett antal aktiviteter utifrån de mål som finns för trygghetsarbetet. Planen har genomförts i stora delar och bokslutet visar på ett mindre överskott. Rådet har sammanträtt fyra gånger under året och bjudit in förvaltningar och olika verksamheter för att berätta om sitt trygghetsarbete. Utifrån indikatorer för trygghetsarbetet konstateras framför allt att andelen inbrott ökat jämfört med föregående år. Kommunstyrelsen förvaltning bedömer att arbetet i stora delar skett enligt den verksamhetsplan som beslutats av Hubrå och att kommunstyrelsen bör godkänna verksamhetsberättelsen för 2014. Beskrivning av ärendet Huddinges brottsförebyggande råd (Hubrå) har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. Rådet ska kartlägga problem och kan ta initiativ till insatser som idag inte genomförs. Huvudlinjen är att uppdrag ges genom ordinarie mål och budgetprocess. Hubrå har under 2014, enligt fastställd verksamhetsplan, prioriterat ett antal aktiviteter utifrån de mål som finns för trygghetsarbetet i Mål och budget. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/144.173 2 (3) Rådet har sammanträtt fyra gånger under året och bjudit in förvaltningar och olika verksamheter för att berätta om sitt trygghetsarbete. Utöver detta har rådet deltagit i Huddingedagarna för att berätta om sitt arbete. Ett trygghetsbrev har getts ut vid sju tillfällen under året med information om det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Utifrån de indikatorer som finns framtagna och som har mätts under 2014 kan det bland annat konstateras att andelen inbrott har ökat kraftigt, främst i villor i kommunen. Det har inte skett några nämnvärda förbättringar kring trivsel eller trygghet sen förra mätningen. Vad gäller den trygghetskartläggning som gjort finns stora utmaningar både för Huddinge kommun som helhet men även i vissa bostadområen samt för att minska skillnader i trygghet mellan män och kvinnor. Frågan är huruvida rätt insatser ges och om det är i rätt omfattning som det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet bedrivs. De mål som finns uppsatta är att färre kommuninvånare ska känna rädsla för att bli utsatt för brott, färre kommuninvånare ska utsättas för brott samt att samverkan kring det alkohol-, drog-, och brottsförebyggande arbete i Huddinge kommun ska utvecklas. De två första målen har inte nåtts, sett till de indikatorer som presenterats. Samverkan kring det förebyggande arbetet ska vidareutvecklas under 2015 utifrån det arbetet med ett samverkansavtal som påbörjades 2014. Rådets mötestider inte medgett tillräckligt med utrymme för allt som platsades i verksamhetsplanen för 2014 varför antal möten och tider bör ses över när en ny HKF för rådet tas fram under 2015. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att arbetet i stora delar skett enligt den verksamhetsplan som beslutats av Huddinges brottsförebyggande råd och att kommunstyrelsen bör godkänna verksamhetsberättelsen för 2014. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/144.173 3 (3) Lindblom, Linda Bilaga Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2014 Beslutet delges Huddinge brottsförebyggande råd KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/144.173 1 (7) Huddinges brottsförebyggande råd Lindblom, Linda 08-535 302 86 [email protected] Verksamhetsberättelse för Huddinges brottsförebyggande råd 2014 Inledning HuBrå har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. Ett ansvar som HuBrå har inom ramen för detta är att sprida kunskap inom ansvarsområdet. Rådet ska kartlägga problem och kan ta initiativ till insatser som idag inte genomförs. Huvudlinjen är att uppdrag som ges sker genom ordinarie mål och budgetprocess. Målen för det trygghetskapande och brottsförebyggande arbetet är att färre kommuninvånare ska känna rädsla för att bli utsatt för brott, att färre kommuninvånare ska utsättas för brott samt att utveckla samverkan kring det alkohol-, drog-, och brottsförebyggande arbete i Huddinge kommun. Uppföljning av prioriteringar och aktiviteter HuBrå har under 2014, enligt fastställd verksamhetsplan, genomfört aktiviteter utifrån de mål som finns för trygghetsarbetet och i enlighet med Mål och budget vilka övergripande beskrivs nedan. HuBrås möten egna aktiviteter Rådet har sammanträtt fyra gånger under året. Bland annat har förvaltningar och olika verksamheter bjudits in. Vad gäller trygghetsnätverket i Vårby har två nätverksmöten genomförts. HuBrå har deltagit i fem möten med Skogås Brå antingen genom ordförande eller föredragande tjänsteman. Kommunikation/Information HuBrå har deltagit i Huddingedagarna tillsammans med Närpolisen i Huddinge som var uppskattat och välbesökt. Informationsbladet om HuBrå har också uppdaterats i samband med detta. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Administrativa avdelningen Kvalitet och projekt 141 85 HUDDINGE Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/144.173 2 (7) Trygghetsbrevet har getts ut vid sju tillfällen under 2014. Utöver detta har flera artiklar funnits med i både vårt Huddinge samt tidningarna ”Mitt i Huddinge” och ”Södra sidan” kring vad som görs och händer i kommunen. Ny trygghetskartläggning Kommunstyrelsen förvaltning har på uppdrag av rådet planerat för och genomfört en ny trygghetsundersökning under året. För kommunen som helhet tycks andel som utsätts för brott och anmäler alla brott vara oförändrad mellan 2012 och 2014, strax under 50 procent och ligger i linje med övriga kommuner. 2014 års trygghetsundersökning visar att de tillfrågade i Huddinge kommun uppger bland annat att de har problem med bilar som kör för fort (61 procent), nedskräpning (56 procent), skadegörelse (51 procent) och trafikregler som inte respekteras (47 procent). Gällande känsla av trygghet uppger 65 procent av de tillfrågade att de känner sig trygga ute ensam sen kväll, medan 24 procent uppger att de känner sig otrygga. 25 procent uppger att de avstått från att åka buss eller tåg (kollektivtrafik) på grund av otrygghet. 1 av 10 uppger att de är rädda för speciella personer i bostadsområdet. Undersökningen visar på att Huddinge kommun har en stor utmaning för att öka tryggheten som är ett problem i hela kommunen. Huddinge ligger ofta lägre än genomsnittet utifrån de siffror som presenteras i de undersökningar som görs i kommunen. Huddinge kommuns trygghetsindex är negativt i förhållande till övriga kommuner i Stockholms län och särskilt i en nationell jämförelse. Trygghetsbilden för de boende i Vårby och Flemingsberg är allvarlig i såväl regional som nationell jämförelse. En rad insatser behöver komma till stånd utöver de som idag görs i kommunen från polis, kommun och civilsamhälle och ett samverkansavtal tas fram under 2015 för att prioritera insatser som minskar brottsligheten och åka tryggheten. Den ungdomsenkät som planerats har påbörjats att genomföras men slutförs först under första kvartalen 2015 Resultat erhålls senast i maj 2015. Stöd till brottsdrabbade Kommunstyrelsens förvaltning har under året tillsammans med förvaltningarna försökt att kartlägga stödet och samverkan kring brottsdrabbade och tagit fram ett första utkast till en handlingsplan för brottsoffer i syfte att få ett mer sammanhållet stöd samt ett snabbt och säkert skydd vid behov. Detta arbete fortskriver under fösta halvåret 2015. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/144.173 3 (7) Stärkt lokal samverkan Rådet har inte under året sett över vem och hur samordning av Skogås Brå och trygghetsnätverket i Vårby ska ske efter 2014. Detta har skjutits till 2015. Av de två trygghetsdagar som skulle genomföras har en genomförts. Den var på temat hatbrott och skedde under maj. Denna var både välbesökt och uppskattad. Den andra kom inte tillstånd på grund av resurs- och tidsbrist. Ren trygg och snygg utemiljö Ansvar för arbetet inom detta område har legat inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde, vilka under ett möte i höstas berättade hur de arbetar för att åtgärda skadegörelse och nedskräpning. Den satsning som finns i Vårby mellan kommun och bostadsföretag med fokus både på att få unga i jobb samt att rusta upp området där flera förvaltningar är inblandade ”Tillsammans för Vårby” har fortsatta o0ch en utredning för att starta ett likande har genomförts under året. Detta har resulterat i att ett tillsammans för Flemingsberg startar upp våren 2015. Arbete mot organiserad brottslighet Rådet har fått information om hur arbetet med den strategiska handlingsplanen fortskrider. Den aktivitet som finns som rör att förebygga kriminalitet bland unga, Sociala insatsgrupper, har fått en särskild dragning i rådet. Planen har dock ännu inte antagit då det återremitterats ett antal gånger under året men planen är att ärendet ska upp under våren för beslut. Den så kallade ”Bandidosvillan” har sålts och samarbetet med polisen kring detta har varit väl fungerande. En tre-dagars utbildning kring ökad kunskap kring kriminalitet som livsstil och samverkan och hantering av avhoppare har genomförts och med stöd av hyrespengarna från villan. Våld i nära relationer och stöd till brottsdrabbade med fokus på barn Ansvar för arbetet kring våld i nära relationer och erbjuda stöd till barn som bevittnat och varit utsatt för våld ligger inom social- och äldreomsorgens ansvarsområde. Då tiden för rådets möten varit knapp har denna föredragning skjutits upp till 2015. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/144.173 4 (7) En trygg skola och användande av effektiva metoder för att förebygga mobbning och kränkande behandling Denna fråga ligger inom de nämnder som ansvarar för skola och förskola. Rådet har följt utvecklingen av arbetet och vad som görs genom att ansvarig nämnd har varit på ett av rådets möten och informerat. Stöd till föräldrar samt fokus på barn som lever i utsatta familjer Kommunens verksamheter ska samarbeta internt och samverka externt med andra myndigheter och aktörer. Rådet ska aktivt följa arbetet kring vilket stöd som ges till föräldrar och hur man jobbar med barn som lever i utsatta familjer. Att höra om Samkraft och socialnämndens arbete har fått skjutas upp då det inte funnits utrymme på rådets möten. Förebygga psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet I verksamhetsplan för 2014 anges att rådet ska följa arbetet med att förebygga kriminalitet samt alkohol/droger bland unga dels genom att följa Samkrafts arbete samt få kunskap om hur den nationella ANDT1- strategi som finns genomförs lokalt. Rådet ska under 2015 få en dragning i den lokala plan för ANDT som arbetats fram under 2014 samt kring kommunens alkohol- och tobakstillsyn. Alkohol, narkotika och tobak förebyggs genom att prioritera målgruppen unga vuxna Att uppsöka och stötta målgruppen unga vuxna faller inom socialnämndens ansvar. Rådet ska följa det arbetet samt bjuda in ansvariga för att berätta om hur de arbetar med målgruppen. Detta skjuts till 2015 då rådets mötestider inte haft tillräckligt med utrymme för att få in alla information som behövs. Ordningsföreskrifterna ses över för att få bort missbruk på offentlig plats Kommunstyrelse har under året gjort en utredning om hur de föreskrifter som finns fungerar och rådet har fått ta del av denna rapport samt en muntlig dragning. Under 2015 ska ett ärende beredas föra uppdatera befintliga ordningsföreskriver och kartor. Förebygga inbrott Att förebygga inbrott är en viktig fråga i det brottsförebyggande arbetet. Trots att samarbetet mellan kommun och polis är mycket gott inom grannsamverkan och grannstöd har antalet inbrott ökat under året. Flera 1 Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/144.173 5 (7) insatser har genomförts av polis och kommun. HuBrå anordande under november, i samverkan med närpolisen Huddinge, en kväll för de grannsamverkansföreningar som finns i Huddinge kommun. Med på träffen fanns även personer som är aktiva i Grannstödsbilen. Temat var Märk-DNA och totalt närvarade närmare 100 personer under kvällen som blev mycket lyckad. 269 aktiva grannsamverkansgrupper är i gång (214 2013) samt 76 är under uppstart (43 2013). Totalt engageras 8798 hushåll inom grannsamverkan (7 850 2013), vilket är en ökning från med över 2 000 hushåll på två år. Som tack för en viktig ideell insats anordnade HuBrå även ett julbord i december för förare av Grannstödsbilen2. Övrigt Under våren genomföres ett möte med länspolismästare frågan om behov av ett lokalt poliskontor i Flemingsberg vilket resulterade i att en nytt samverkansavtal påbörjandes genom att en lokal lägesbild tagits fram under hösten Redovisning av budget Rådet har under året gjort av med samtliga medel. För arvoden och rådets möten har de medel som budgeterats använts. Detta gäller även övriga medel för planerade aktiviteter och insatser. Dock ha en trygghetsdag har inte genomförts men den som genomfördes blev dyrare än budgeterat. Trygghetskartläggningen blev billigare än väntat och kostaderna för bidrag större än planerat. Inga större utgifter har belastat utbildingar för rådet. I HuBrås reglemente anges att rådet delar ut ”bidrag till insatser som bedöms göra skillnad i det förebyggande arbetet.” Under 2013 har 17 000 kronor delats ut till Huddinge Hundvärn samt 50 000 kronor till Balder för att förebygga ungdomsproblem samt 35 000 kronor till Grannstödbilens verksamhet. Se bilaga 2 för uppföljning av Balder-projektet samt bilaga 3 för årsberättelse från Grannstödsbilen. 2 Grannstödbilen är en idéell förening har två bilar som kör i Huddinge, i västra och östra delarna av kommunen. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/144.173 6 (7) Uppföljning och indikatorer Dessa indikatorer finns framtagna för rådets verksamhetsplan: Andel elever i årskurs nio som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid. Andel elever i årskurs nio som inte dricker alkohol, (Stockholmsenkäten) Andel elever i årskurs nio som är storkonsumenter av alkohol (Stockholmsenkäten) Betygsindex (0-100) för faktorn trygghet i SCB:s medborgarundersökning Andel vuxna som trivs bra i sitt bostadsområde Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Andel personer som erhållit stöd av brottsofferjouren Antal och fullbordade inbrott Våldsutsatta kvinnor som har haft kontakt med Kvinnofridsteamet 78 % (2012) Flickor 68 % (64) Pojkar 89 % (90) 47 % (2012) Flickor 41 % (39) Pojkar 54 % (45) 47 % (2012) Flickor 18 % (20) Pojkar 15 % (19) Index 56 (2013) (54) Kvinnor 53 (53) Män 59 (55) 58% (2014) Kvinnor 55 % Män 60% 65% (2014) Kvinnor/män 55/75 64% (2012) Kvinnor/män 56/74 570 (2014) Kvinnor 339 Män 221 518 (2013) 218 (2014) 174 2013 102 (2014) År inom parentes visar på när senaste mätningen gjordes. Kursiv test anger förra mätingen resultat Analys och slutsatser Utifrån de indikatorer som finns framtagna och som har mätts under 2014 kan det bland annat konstateras att andelen inbrott har ökat kraftigt, främst i villor i kommunen. Det har inte skett några nämnvärda förbättringar kring trivsel eller trygghet sen förra mätningen. Vad gäller den trygghetskartläggning som gjort finns stora utamningar både för Huddinge kommun som helhet men även i vissa bostadområen samt för att minska skillnader i trygghet mellan män och kvinnor. Frågan är huruvida rätt insatser ges och om det är i rätt omfattning som det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet bedrivs. De mål som finns uppsatta är att färre kommuninvånare ska känna rädsla för att bli utsatt för brott, färre kommuninvånare ska utsättas för brott samt att KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/144.173 7 (7) samverkan kring det alkohol-, drog-, och brottsförebyggande arbete i Huddinge kommun ska utvecklas. De två första målen har inte nåtts, sett till de indikatorer som presenterats. Samverkan kring det förebyggande arbetet ska vidareutvecklas under 2015 utifrån det arbetet med ett samverkansavtal som påbörjades 2014. Rådets mötestider inte medgett tillräckligt med utrymme för allt som platsades i verksamhetsplanen för 2014 varför antal möten och tider bör ses över när en ny HKF för Hubrå tas fram under 2015. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-22 KS-2015/64.351 1 (4) Kommunstyrelsen Lindblom, Linda [email protected] Huddinges brottsförebyggande råd remissvar kring tryggat och snyggt i Flemingsberg - motion väckt av Pran Malhotra (S) Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut Huddinges brottsförebyggande råd beslutar att anta detta tjänsteutlåtande som sitt remissvar på motion – Tryggat och snyggt i Flemingsberg, väckt av Pran Malhotra (S), och överlämna till kommunstyrelsens förvaltning. Sammanfattning Pran Malhotra (S) skriver att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Pran Malhotra skriver att fler papperskorgar gör det enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område samt att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Motionären föreslår att förbättra belysingen på gångstråket från Flemingsbergs station till Granstorp samt att placera ut fler papperkorgar för ett renare Flemingsberg. Beskrivning av ärendet Pran Malhotra (S) skriver att det är viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet samt att några enkla åtgärder för att förbättra känslan av trygghet och stolthet är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Motionären tar upp Grantorp som ett mörkt område vilket gör att många är rädda att gå där. Pran Malhotra uppger att det pågår planarbete men att man behöver förbättra situationen innan området är klart. Pran Malhotra skriver att fler papperskorgar gör det enklare att hålla området rent och att det betyder mycket för stoltheten i ett område att det är välkommande snyggt och rent. Motionären är positiv till det planarbete som pågår men skriver att det är viktigt att förbättringar inte skjuts upp i avvaktan på det som ska färdigställas och att förändringar behöver ske redan nu i området. Motionären föreslår att POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-22 KS-2015/64.351 2 (4) förbättra belysingen på gångstråket från Flemingsbergs station till Granstorp samt att placera ut fler papperkorgar för ett renare Flemingsberg. Förvaltningens synpunkter Att ett område är snyggt och trivsamt har stor betydelse för tryggheten. Städning och bra belysning är därför en viktig del i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Att känna otrygghet och rädsla innebär begränsningar och inskränkningar i människors vardag och kan aldrig accepteras då otrygghet begränsar rörelsefriheten i den offentliga miljön. Förvaltningen anser att frågan om en trygg offentlig miljö som motionären efterfrågar är mycket viktig för att skapa och bibehålla ett trivsamt område. Huddinge kommun genomför med några års intervall en trygghetskartläggning bland kommunens invånare. Denna visar bland annat på att det finns större problem i några områden bland annat i Flemingsberg. De boende uppger att är oroligare än senaste kartläggningen för att utsättas för brott. Nedskräpning, skadegörelse, att personer bråkar/slåss samt ungdomsgäng som stör är problem i området några av problemen enligt kartläggningen. Den görs även en gatuenkät vilket visar på att 22 procent i kommunen tycker att nedskräpning är ett stort problem samtidigt som 46 procent nöjda med renhållningen i kommunen. Boende i Flemingsberg svarar att nedskräpningen som ett stort problem men samtidigt är det i detta område som invånarna också är mest nöjda med renhållningen. Huddinge kommun har även tagit fram en handbok för tryggare stadsmiljöer. Av denna framkommer att målsättningen är att kommunens offentliga rum ska vara attraktiva, upplevas som trygga och vara tillgängliga för alla. Förvaltningen har varit med i framtagandet och precis som motionären skriver görs det flera satsningar på den offentliga miljön i Flemingsberg. Bland annat håller följande projekt på att genomföras i kommundelen: Gula gången – här planeras upprustning och eventuellt konstprojekt tillsammans med skolan. Generella upprustningsåtgärder som t. ex. ny parkutrustning Den scen som medborgarna röstat fram vid Visättra Torg kommer att börja byggas i sommar (ersätter den nedtagna rutschkanan). Byggande av naturlekplats i Visättra startar i sommar Upprustning av gångtunneln vid Flemingsbergs gård (pågår) Visättra entré (projekteras nu, byggs i höst) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-22 KS-2015/64.351 3 (4) Planering pågår för byggnation av 650 bostäder (byggstart 2016) längs med Hälsovägen, från Studenthuset i centrum ner till korsningen med Alfred Nobels allé. Bebyggelsen kommer att leda till att området och till exempel gång- och cykelvägarna till centrum och Annerstaskolan kommer att upplevas mindre ödsliga. Det planeras också för en upprustning av Flemingsbergsparken, se bifogad idéskiss i bilaga. Även Tingsparken och Kästadalsparken är under projektering. Förvaltningen delar motionärens synpunkter och tycker det är viktigt att belysning och åtgärder mot nedskräpning prioriteras. Förvaltningen tror även att den nya satsning ”Tillsammans för Flemingsberg” som startar 2015 kan få betydelse för ökad trygghet genom att skadegörelse och nedskräpning kan reduceras och då andra upprustningar av området kan göras. Satsningen sker i samarbete mellan fastighetsägarem Huge fastigheter AB och Huddinge kommun. Grunden är att fastighetsbolag tillsammans med kommunen anställer ungdomar och unga vuxna för att arbeta i sitt eget område. Ungdomarna ges relevanta arbetsuppgifter för att rusta upp den fysiska miljön vilket förväntas ge effekter som minskad skadegörelse och ökad upplevd trivsel och trygghet. Arbetet utförs av ungdomar och unga vuxna som tillsammans med befintlig personal som redan arbetar i området, gör en rad åtgärder. Satsningen genomförs till en början som ett treårigt projekt, uppdelade i tre ettåriga avtalsperioder. Satsningen bygger på feriearbetande ungdomar och unga vuxna med verksamhet under hela året med en intensifiering under sommaren. Sektionen för trygghet och säkerhet har vid flera tillfällen varit ute kvälls- och nattetid i det beskriva området och konstaterat att belysningen inte fungerat som den ska eller finns på alla ställen där det behövs. Förvaltningen är positiv till att se över belysningen och förbättra där det behövs i Grantorp och detta kräver säkert en samverkan mellan flera olika mark- och fastighetsägare för att få en bra helhetslösning. Sven Tillman Säkerhetschef Klicka här för att ange text. Linda Lindblom Utvecklingsledare KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Bilagor Flemingsbergsparken ideskiss Motionen Beslutet delges Pran Malholtra (S) Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-22 KS-2015/64.351 4 (4) MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014-10-03 IDÈSTUDIE FÖR NYA FLEMINGSBERGSPARKEN Bilaga till Program för planläggning av Hälsovägen och Flemingsbergsparken(Grantorp 5:3) 1<$)/(0,1*6%(5*63$5.(1 Flemingsbergsparken fungerar idag som en stadspark med tydliga ODQGVNDSVHOHPHQWRFKUXPVLQGHOQLQJDU+lUÀQQVOHNXWUXVWQLQJERUG RFKElQNDUSODWVI|UEROOVSHORFKVSRQWDQVDPYDUR3DUNHQlULQUDmad av höga träd. Den är placerad på en naturlig platå i det i övrigt mycket kuperade grönområdet. När ny bebyggelse tillkommer blir behovet av park ännu större. Det idag lite otillgängliga grönområdet RPGDQDVWLOOSDUNPHGW\GOLJDHQWUpHUSODWVHURFKVWUnN 6NRJVSDUNHQEHKnOOHURFNVnVLQQXYDUDQGHNDUDNWlUPHGEHUJKlOODU WDOORFKO|YVNRJLRPYl[ODQGHWlWRFK|SSHQYHJHWDWLRQ7HUUlQJHQ är kuperad och bitvis brant. Här karvas platser och stråk ut så att lYHQGHQQDGHOEOLUPHUWLOOJlQJOLJDQYlQGEDURFKInUHQVWDUNDUH LGHQWLWHW+|JVWXSSSnEHUJHQKDUPDQHQÀQXWVLNW|YHU)OHPLQJVberg och berget är här i dagen med vackra formationer och spår av istid. 1\D)OHPLQJVEHUJVSDUNHQInUWUHGHODUPHGYDUVLQW\GOLJNDUDNWlU 6WDGVSDUNHQ6NRJVSDUNHQRFK7RUJHW ,QWLOO+lOVRYlJHQVRPHQI|UOlQJQLQJDY$OIUHG1REHOVDOOpSODFHUDV ett torg som leder in i parken och länkar samman den skogsparken med stadsrummet. 6WDGVSDUNHQXWJ|UVDYGHQGHOVRPLGDJlU)OHPLQJVEHUJVSDUNHQ RFKNlQQHWHFNQDVDYDWWGHQlUÁDFN|SSHQRUGQDGRFKP|EHOHUDG Denna del behåller sin nuvarande karaktär och får tillskott av lite mer lekutrustning och en ny pulkabacke. Stadpark Ny pulkabacke Nobelstråket Nobeltorget ILLUSTRATIONSPLAN 0 10 50 m FLEMINGSPARKENS KOPPLINGAR TILL OMGIVNINGEN Grön passage mot Flemingsbergs gård Flemingsbergs centrum Skolområde Skolområde S Stigar/stråk Huddinge C Rörelser gående och cykel ÖPPNA OCH SLUTNA PLATSER Visättra/ Pendeltågsstation BEFINTLIGA STIGAR OCH STRÅK Öppna platser Slutna platser TOPOGRAFI OCH BERG I DAGEN TERRÄNGMODELL SETT FRÅN NORDVÄST (se pil) UPPLEVELSEVÄRDEN/NODER/SAMLINGSPLATSER I SKOGEN IDAG Upplevelsevärden (U)- Naturvärden, utsikt, lekvärde. Noder (N)- där Áera stigar Pöts, utvecklingspotential SaPlingsplatser (S)- utifrån dialog Ped skola/förskola genoPförd hösten 2013 1. Utsiktsplats (U/S) 2.Öppen yta anv. för 3,Öppen ljus plats /berg i dagen (U/N/S) grillning(N/S) . HällPark/klätterlek/ klättertall (U/S) 6. Stenröse (U) 4. Del av hinderbana (N/S) 5. Bryn (U/S) 6. 5. 1. 4. 7. 2. 3. Den övre cirkeln innehåller idag bland annat en öppen JUlV\WDVLWWP|MOLJKHWHURFKHQJXQJVWlOOQLQJ 67$'663$5.(1 - fler lekmöjligheter och ökat upplevelsevärde %HÀQWOLJPXOWLVSRUWV\WDLQWLOOGHQQHGUHFLUNHOQ )RWR0DMD%UDQG Stadsparken Stadsparken är en stor park uppdelad i fyra delar- en Pultisportsyta (1), en stor rund öppen gräsyta (2), en cirkelforP oPgiven av sittplatser och lekdjur (3) och till sist ytterligare en cirkel Ped gungor, klätternät och en sittrappa (4). Parken planeras sparas i sitt nuvarande skick Pen koPpletteras för att öka parkens lekvärde, Pulkabacke (5) Mellan parkens övre cirkel till den lägre nivån anläggs en pulkabacke. 1. 2. 4 Fler möjligheter till lek (4) Den nordöstra gräsPattan Pellan aPÀteatern och klätternätet ges ett högre lekvärde. Här placeras förslagsvis studsPattor, fanstasiÀgurer, olika instruPent och platser att leka och siita på ut. 6WXGVPDWWD(YHUGDO -LPPLHV0RQLFD*RUD 5 3 ,QVWUXPHQWELOGIUnQ7HDWHUOHNSODWV0DOP| 5RVHQVU|GDPDWWD5RVHQJnUG0DOP| 6.2*63$5.(1 - tillgängliggjorda platser och stråk i skogen 5DPSHURFKWUDSSRUDQYlQGVGlU WHUUlQJHQlUEUDQW%LOG7RSLD arkitekter. 2PJLYQLQJDUQDLQlUDDQVOXWQLQJWLOO stigar och GC-stråk glesas ur och VWHQDUEHUJVKlOODURFKWUlGO\IWVIUDP genom effektbelysning. .RQFHSW I Grantorp ligger storskaliga färgstarka byggnader insprängda i den skogsbeklädda terrängen. För att bjuda in till vistelse i skogen och ge den Per av en urban parkkaraktär fungerar arkitekturens färg och forP soP inspiration. ByggnadselePent Ped forPen L sprids ut i skogen och sätts saPPan på olika sätt. L-elePenten bildar lekskulpturer, hängställen, grillplatser, kojor och regnskydd. Let blir det saPPanbindande elePentet för skogen soP på ett tydligt sätt förhåller sig till platsens arkitektur. 7UHKXYXGSODWVHU Tre platser gröps ur och tillgängliggörs i skogsparken: 1. Den blå- Utsiktsplatsen tillgängliggörs och kojor/ väderskydd/sittplatser placeras ut. .opplingar Pot det nya bostadsoPrådet i sydväst och Pot stigen norr oP utsiktsplatsen, stärks. Siktröjning genoPförs så att det härifrån går att överblicka stora delar av FlePingsberg. 2. Den röda (se bild t.v. )- hängplats Ped grill. Platsen fångar upp stråket från torget på Hälsovägen och stigen norrirån, från den anlagda lekplatsen. 3. Den gröna Här fångas stigen söderifrån upp och kopplas saPPan Ped korsande stig. Här kan Pan sitta eller klättra i olika L:soffor. 4. Den orangea Parkens södra entrp soP leder besökaren upp i skogsparken. Här Ànns sittplatser i L-forPat. Parken och stigar Parkens delar binds saPPan genoP en breddad stig soP utgår från en beÀntlig stig. Där terrängen är brant placeras trappor i trä i saPPa utförande soP L:en. (se refrensbild t.v.) Mellanskiktet i skogen glesas ur för att öka sikten och för att kunna ge känsla av en urban park. På stigar och vistelseytor täcks Parken av barkÁis. På Parken planteras örtartad vegetation soP t.e[. orPbunkar och nävor. 1. 2. 3. 4. NOBELTORGET -länk mellan Hälsovägen och Flemingsbergsparken Aldreds Nobels allp sträcker sig genoP högskoleoPrådet och i dess förlängning bildas Nobeltorget. Nobeltorget är både en fond Ped den kuperade terrängen i bakgrunden, och en länk Pellan den vildare skogsparken och stadsruPPet utPed Hälsovägen. Den kopplar FlePingsbergsparken Ped Grantorps bostadsoPråde och högskoleoPrådet närPare varandra. Torget är också en trappa från den lägre Hälsovägen upp till gång - och cykelstråker soP utPed parken och utgör dess begränsnining. Trappan fortsätter sedan upp på berget och bort till stadsparksdelen. I förslaget är gångstråken Ped sina trappor vad soP skiljer bostadshusen från den allPänna Pittdelen av torget. Här bildas gröna gradänger Ped raPper soP löper i ]ick]ack över platsen, soP inbjuder till spontan vila eller aktivitet. Den hårdgjorda ytan närPast Hälsovägen låter gatans ruP och liv svälla ut och in Pellan huskropparna. Här Ànns plats för butiker och cafper. I förslaget har torget Pöblerats Ped saPPa forPer soP återÀnns i skogsparken, en replika av Grantorps L-forPade byggnader i klara färger. MÖJLIGA RÖRELSER GÅNG- OCH CYKEL ILLUSTRATIONSPLAN NOBELTORGET Hä lso väg en 0 1 5m •k Socialdemokraterna ~iiiiJ FRAMTIDSPARTIET Motion Kommunfullmäktige 2014-12-08 Tryggat och snyggt i Flemingsberg Det är mycket viktigt för invånarna i Flemingsberg att det är tryggt och snyggt i bostadsområdet. Några relativt enkla åtgärder, för att förbättra känslan av trygghet och stolthet, är att ha bra belysning och ordentligt med papperskorgar för ett prydligare område. Gångstråket från stationen genom Grantorp är ganska mörkt, vilket gör många rädda att gå där. Här behövs helt enkelt bättre belysning. Visserligen pågår planarbete här, men gångvägarna ska i huvudsak finnas kvar, och planarbetet kommer att pågå ett bra tag till. Det bör därför vara möjligt att förbättra situationen redan innan det nya området är klart. Självklart är det viktigt att alla typer av trygghetsaspekter finns med i den planeringen. Fler papperskorgar gör det enklare att hålla området snyggt. Det betyder mycket för stoltheten över ett område om det är välkomnande, snyggt och rent. Med mer frekvent utplacerade papperskorgar minskar risken att man bara slänger sitt skräp på marken. Det bidrar också till en god cirkel, eftersom det bär mer emot att kasta saker direkt om det inte redan ligger en massa skräp överallt. Det pågår planering och byggnation runt om i Flemingsberg. Det är bra, och kommer att bidra till att området blir mer attraktivt. Det är dock viktigt att inte förbättringar måste skjutas upp i avvaktan på att detta färdigställs. Det måste ske förändringar redan nu för de som bor i området. Det är en betydelsefull signal om att också deras trivsel är viktig, och att de i hög grad är inkluderade i utvecklingen av Flemingsberg. Mot bakgrund av detta föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar om följande uppdrag: • • Förbättra belysningen på gångstråket från Flemingsbergs station genom Grantorp Placera ut fler papperskorgar för ett renare Flemingsberg i~:.lh~q\h~~ Socialdemokraterna KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/63.671 1 (7) Kommunstyrelsen Lindblom, Linda [email protected] Huddinges brottsförebyggande råds remissvar avseende medborgarförslag - Graffitikonst i betongtunnlar Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut - Huddinges brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 februari 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Sammanfattning Anders Fredholm har lämnat in ett medborgarförlag som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanera tunnlarna från klotter och det skulle minska annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgarförslaget tar upp exempel från Skogås och anser att det ser mycket trevligare ut än grå betong. Att måla graffiti i betongtunnlar bedöms inte vara det bästa sättet att välja för att hantera problemen. Den tunnel som finns i Nytorps mosse som nu ska rustas upp är ett gott exempel på hur betongtunnlar kan hanteras på ett bra sätt med hög delaktighet från boende vilket förväntas få trygghetsskapande och brottsföreggande effekter. Där involveras unga boende kring upprustning och ljussättning och det sker i nära samarbete med kommunen. Vidare ska den satsning som utvecklas i östra Huddinge för att minska skadegörelse och klotter följas av förvaltningen och rådet och se vilka effekter detta kommer ha. Vad gäller lagliga graffitiväggar bör dessa ses som en tänkbar åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande insats. Konsekvenserna av skadegörelse bland annat i form av klotter som sker utan tillåtelse från fastighets/markägaren medför idag stora saneringskostnader samt bidrar även till låg trivsel och högre otrygghet för boende. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/63.671 2 (7) Förvaltningens inställning är att lagliga graffitiväggar inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Detta grundar sig dels på osäkerheten om det fungerar som brottsförebyggande insats, dels på att de förutsättningar som behöver finnas för att detta inte ska få negativa effekter i närsamhället inte kan möjliggöras (mer vuxennärvaro, städning med mera). Beskrivning av ärendet Anders Fredholm har lämnat in ett medborgarförlag som innebär att kommunen ska anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunnlarna. Detta skulle medföra att kommunen slipper sanering i tunnlarna från klotter och minska annan typ av förstörelse som målningar på berg, stenar, bänkar m.m. Medborgaförslaget tar upp exempel från Skogås och anser att det ser mycket trevligare ut än grå betong. Fakta, forskning och praktiska erfarenheter Fakta Brottsförebyggande rådet (Brå)har tagit fram en skrift där det bland annat framgår att män i högre utsträckning begår klotterbrott samt att de är mellan 15 och 19 år. Enligt Brå polisdanmäls varje år cirka 150 000 skadegörelsebrott, varav ungefär 50 000 avser klotter. I Huddinge kommun utgör skadegörelse, som inte är klotterrelaterad, 65 procent av all polisanmäld skadegörelse. Skadegörelse som är relaterad till klotter utgör 35 procent varav hela 23 procent har gjorts mot kollektivtrafiken. Totalt anmäldes 1699 anmälda brott under 2013 och 1168 under 2014. Vid en närmare analys av skadegörelsebrotten mot kollektivtrafiken av de 665 anmälda brotten under perioden 2013-01-01 – 2014-12-15 visade det sig att 152 brott rum vid stationen i Skogås, 108 brott vid stationen i Trångsund, 86 brott vid stationen i Stuvsta, 85 brott vid tunnelbanestationen i Masmo, 77 brott vid stationen i Flemingsberg, 75 vid stationen i Huddinge, och 74 anmälda brott vid tunnelbanestationen i Vårby Gård. Stationerna i Skogås och Trångsund står för 39 procent av de anmälda skadegörelsebrotten mot kollektivtrafiken. Under januari har grannstödsbilen dokumenterat allt klotter för kommunens räkning i området och över 100 objekt har identifierats som det har klottrats på. I detta område finns även en plats i skogen där personer gjort i ordning en egen plats att måla graffiti och klotter på. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/63.671 3 (7) Anmälda skadegörelsebrott i Huddinge kommun, 2013‐2014. Källa: Polismyndigheten. Brottstyp(Skadegörelse) Antal Skadegörelse,annanskadegörelse(ejklotter) 775 Skadegörelse,påmotorfordon 694 Skadegörelse,klottermotkollektivtrafiken 665 Skadegörelse,övrigtklotter 358 Skadegörelse,motstat,kommun,landsting(ejklotter) 199 Skadegörelse,genombrand(ävenpåmotorfordon) 174 Skadegörelse,datasabotage 1 Tagandeavolovligväg 1 Totalt 2867 Forskning Den forskning som finns är bristfällig, och går i nuläget inte att luta sig emot. Det är därför omöjligt att basera förvaltningens ställningstagande på detta då det saknas forskning och kunskap om vad som fungerar och vad som inte fungerar när det gäller det brottsförebyggande arbetet mot klotter. Debatten som pågår baseras i stor utsträckning egna upplevelser, tyckanden och politiska ideologier snarare än på empirisk och evidensbaserad forskning. Den erfarenhet som finns består av två läger, dels de som säger att lagliga graffitiväggar ökar skadegörelse i närheten av de platser där man tillåtit graffiti (laglig vägg), medan den andra menar att denna typ av åtgärd minskar både skadegörelse och saneringskostnaderna. Praktiska erfarenheter i Sverige I Sverige finns många olika erfarenheter av hur graffiti och klotter i den offentliga miljön ska hanteras. Men även här delas erfarenheterna itu utifrån två olika perspektiv. Stockholm, Täby och Örebro har tagit fram handlingsplaner med riktlinjer om så kallad nolltolerans och snabb sanering av klotter. Målet med dessa har varit att med stöd av snabba åtgärder förebygga spridning av klotter och även annan skadegörelse. Botkyrka, Norrköping och Timrå har försökt minska skadegörelsen i form av klotter genom att ha lagliga graffitiväggar där man kunnat komma och måla graffiti. I Göteborg anlägger projektet Ung Kultur 116 ett nytt och intressant förhållningssätt till frågan. Projektet fick hederspris av Brå vid den svenska KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/63.671 4 (7) uttagningen till den brottsförebyggande tävlingen ECPA (European Crime Prevention Award) år 2008. I jurymotiveringen beskrevs projektet som en intressant och brett angreppssätt som "...berett en väg för ett bredare spektrum av åtgärder mot klotter, där repressiva insatser, proaktiva insatser och nya metoder ingår." I det arbete som Ung Kultur 116 genomför är dialogen mellan de berörda aktörerna själva metoden. I rapporten tas det upp hur Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor, där processen beskrivs noga och hur de skilda aktörerna har tagit sig an problem som uppstått på vägen. Aktuellt kunskapsläge Vad gäller upplevelse av trygghet finns en del forskning kring området. En nedklottrad miljö uppfattas ofta som otrygg och kan leda till att invånarna tycker att området är på väg att försämras. Forskning visar även att om många undviker att passera och vistas på dessa platser kan det medföra att dessa områden riskerar förstöras ytterligare eftersom de uppfattas som övergivna. I ett område där invånarna upplever att få bryr sig minskar den sociala kontrollen och otryggheten ökar”1. Graffitifrämjandet Graffitifrämjandet skriver på sin hemsida att kunskapen om graffiti är i många fall bristfällig. De uppger bland annat med hänvisning till Brottsförebyggande rådet, att det snarare ser ut som att öppna väggar leder till minskad skadegörelse, delar uppfattningen att det saknas forskning i ämnet, samt att flera städer som infört öppna väggar har skadegörelsen gått ned. De skriver även att en öppen vägg inte är en brottspreventiv åtgärd för att minska skadegörelse, utan en kultursatsning. Solveig Hollari på Brottsförebyggande rådet har på enligt Graffitifrämjandets hemsida angett att det inte finns vetenskaplig forskning som visar att tillgång till lagliga väggar leder till ett ökat klottrande eller att lagliga väggar leder till ett minskat klottrande. Hon uppger däremot att det finns erfarenheter där de som har organiserat öppna väggar, och ofta som en del av flera klotterförebyggande åtgärder, upplever och själva anser att klottret har minskat i omfattning. Stiftelsen Tryggare Sverige Den kunskapsöversikt som stiftelsen Tryggare Sverige gav ut januari 2015 ”Lagliga graffitiväggar och skadegörelse i form av klotter” försöker man belysa vilka effekter införandet av lagliga graffitiväggar har när det gäller skadegörelse i form av klotter. Denna rapport tar upp vilka kommuner som genomfört brottsförebyggande insatser samt hur de olika insatserna utformats. Syftet med stiftelsens rapport har dels varit att undersöka vilka metoder som används i det brottsförebyggande åtgärder mot klotter, dels vilka erfarenheter 1 Broken Window-teorin (Wilson & Kelling, 1982). KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/63.671 5 (7) som kan dras av införandet av lagliga graffitiväggar. De uppger att det saknas starkt stöd för påståendet att lagliga graffitiväggar minskar skadegörelse i form av klotter. De uppger även att många kommuner för närvarande har diskussioner om att införa lagliga graffitiväggar, inte sällan med just motiveringen att det är en åtgärd som minskar klotter. Stiftelsen drar slutsatsen att lagliga graffitiväggar i första hand ska ses som en åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande åtgärd. I detta ligger att kommunen måste göra en avvägning mellan en satsning på graffitikulturen och de risker som finns med en ökning av klotter, med tillhörande saneringskostnader. De skriver att ”Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna rapport att lagliga graffitiväggar kan bidra till en ökning av klotter i närområdet, något som på sikt riskerar att medföra såväl ökade saneringskostnader som otrygghet och ytterst också ökad brottslighet. Därför måste två frågor ställas vid övervägandet av att införa lagliga graffitiväggar. För det första, hur ska lagliga väggar genomföras i praktiken för att ovanstående problem inte ska uppstå? För det andra, har kommunerna överhuvudtaget förmågan att få de lagliga graffitiväggarna att fungera? Brottsförebyggande rådet Den senaste utredningen som gjorts presenterades i december 2003 och visar att det främst var kommunerna som arbetar klotterförebyggande men att även polis och andra aktörer, exempelvis fastighetsföretag, hyresvärdar, kollektivtrafik samt el- och vattenföretag ingår i arbetet. Det klotterförebyggande arbetet kostar stora summor årligen, men hur stor den totala kostnaden uppgått till har inte gått att redovisa eftersom det klotterförebyggande arbetet ofta inte redovisas separat. Utredningen visade också att majoriteten av landets kommuner inte har någon övergripande handlingsplan för hur man ska komma tillrätta med klotterproblemet. Rapporten visade även på att det är vanligt att åtgärderna varken dokumenteras eller följs upp. Mer djupgående utvärderingar av det klotterförebyggande arbetet, där också effekterna har mätts, saknas i princip helt. Bland de klotterförebyggande åtgärder som har bedömts vara framgångsrika av utförarna själva, går det dock att hitta några gemensamma nämnare. Åtgärderna har ofta varit en del av en genomtänkt handlingsplan som flera olika aktörer har samarbetat med. Det klotterförebyggande arbetet har bestått av en kombination av flera sorters åtgärder, både sociala insatser som syftar till att ändra klottrarens beteende samt situationella åtgärder som syftar till att försvåra själva klottrandet. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/63.671 6 (7) Brå uppger i skriften att de klotterförebyggande åtgärder som genomförs kan leda till skilda resultat för olika grupper av klottrare. I vissa fall kan åtgärderna också leda till ökat klottrande och att det är viktigt att de klotterförebyggande åtgärder som sätts in är noga genomtänkta och dessutom löpande dokumenteras och följs upp. Klotter är ett komplext och mångfacetterat problem. Därför måste samhällets reaktioner och åtgärder också präglas av flexibilitet och en förmåga att tänka parallellt. På Brås hemsida anges att det inte finns någon "typisk klottrare", förutom det faktum att klottraren oftast är en pojke eller ung man. Att i förebyggande arbete förhålla sig till klottrare som en enhetlig grupp kan därför innebära ett olyckligt förenklande av en komplicerad verklighet. Bland de som klottrar finns bland annat 10-åringar som okynnnesklottrar, 14-15-åringar som spänningsklottrar och konstnärligt intresserade ungdomar. Men i gruppen klottrare ingår också äldre tonåringar och vuxna som förutom vanemässigt klottrande även kan begå andra, grövre brott. Den största skillnaden mellan det kriminella uttrycket klotter och det lagliga uttrycket graffiti är om målningen eller tecknet är målat eller ritat på ett lagligt eller ett olagligt ställe. Brå anger att möjligheten till lagligt målande har länge varit en omdiskuterad åtgärd. Varken påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till ökat klotter" eller påståendet att "lagliga väggar och graffitiskolor alltid leder till minskat klotter" bygger på vetenskapligt utförda utvärderingar. Några sådana finns ännu inte. Däremot finns det praktiska erfarenheter av olika sorters klotterförebyggande åtgärder, också sådana där möjligheter till lagligt målande har använts i förebyggande syfte tillsammans med andra åtgärder. För att förebygga klotter krävs ofta samarbete mellan olika aktörer som kan ha helt skilda uppfattningar om problemet, - både förekomsten och hur man bäst förebygger den. Därför är det extra viktigt att arbeta genomtänkt och metodiskt när man vill förebygga klotter (och annan skadegörelse). Ett bra och systematiskt arbetssätt är att de lokala aktörerna tillsammans går igenom och diskuterar problembilden och, utifrån denna, väljer vilka åtgärder som ska användas. Därefter beslutas hur de ska genomföras, vilka aktörer som ska göra vad och slutligen hur resultatet ska mätas. Samverkan om svårlösta frågor Nuvarande klotterpolicy i Huddinge Kommunens nuvarande klotterpolicy anger att klotter på kommunala byggnader, egendom och på kommunal naturmark, ska tvättas bort inom 48 timmar, om vädret så medger på vardagar efter det att felanmälan inkommit. Rasistiskt och annat kränkande klotter ska under vardagar åtgärdas inom 24 timmar från felanmälan eller upptäckt. Otillåten affischering hanteras på motsvarande sätt som klotter. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-09 KS-2015/63.671 7 (7) Det finns således inget i nuvarande policy som hanterar frågan om så kallade lagliga graffitiväggar eller något ställningstagande kopplat till detta. Förvaltningens synpunkter Förvaltningens inställning är att medborgarförslaget utifrån ett brottsförebyggande perspektiv inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Att måla graffiti i betongtunnlar bedöms inte vara det bästa sättet att välja för att hantera problemen. Den tunnel som finns i Nytorps mosse som nu ska rustas upp är ett gott exempel på hur betongtunnlar kan hanteras på ett bra sätt med hög delaktighet från boende vilket förväntas få trygghetsskapande och brottsföreggande effekter. Där involveras unga boende kring upprustning och ljussättning och det sker i nära samarbete med kommunen. Vidare ska den satsning som utvecklas i östra Huddinge för att minska skadegörelse och klotter följas av förvaltningen och rådet och se vilka effekter detta kommer ha. Vad gäller lagliga graffitiväggar bör dessa ses som en tänkbar åtgärd för att främja graffitikulturen, och inte som brottsförebyggande insats. Konsekvenserna av skadegörelse bland annat i form av klotter som sker utan tillåtelse från fastighets/markägaren medför idag stora saneringskostnader samt bidrar även till låg trivsel och högre otrygghet för boende. Förvaltningens inställning är att lagliga graffitiväggar inte är ett alternativ för kommunen i nuläget. Detta grundar sig dels på osäkerheten om det fungerar som brottsförebyggande insats, dels på att de förutsättningar som behöver finnas för att detta inte ska få negativa effekter i närsamhället inte kan möjliggöras (mer vuxennärvaro, städning med mera). Sven Tillman Säkerhetschef Bilagor Medborgarförslag av Anders Fredholm Beslutet delges Anders Fredholm Kommunstyrelsen Linda Lindblom Utvecklingsledare ~ KOMMU NSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige HUDDINGE KOMMUN HUf I<OMMUN l\ 1--- =--- 2014 -11- 2 Ulmnas personligen till: Information Huddinge l J~-~l:tlcckn. FörslaQet Skriv ditt medborgarförslag här C-\l'o.-((1rl- r ko~ l r Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser alt förslaget ska genomföras. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON OCH TELEFAX Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 01 E-POST [email protected] Medborgarförslag Graffitikonst i betongtunnlar Mitt förslag är att anlita lokala graffitimålare för att måla seriösa graffitimålningar i betongtunn ia r. Fördelen för kommunen blir att slippa sanera tunnlar från klotter och minskad annan typ av förstörelse t.ex. målningar på berg, stenar och bänkar m. m. ) Vad som är seriösa målningar är ju en smaksak. Men här är ett exempel från gångtunneln under järnvägen mellan Östra Skogås och sjötorpsskolan hur det såg ut innan saneringen i våras. Jag tycker det här ser betydligt trevligare ut än grå betong. ) Exempel på andra graffitibilder För att se exempel på olika graffitibilder så googla på graffiti+kommuneroch öppna länken Bilder på graftiti+kommuner. Vänliga hälsningar ~ d~. . . ~. . . . . . . . . . . . . .... . . ..... .. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-15 KS-2015/159.353 1 (4) Kommunstyrelsen Lindblom, Linda [email protected] Parkeringsprogram för Huddinge kommun – Huddinges brottsförebyggande råds remissvar Förslag till beslut Huddinge brottsförebyggande råds beslut - Huddinges brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 februari 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Sammanfattning Parkeringsprogrammet är en av nio åtgårdsplaner i den trafikstrategi som beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. I parkeringsprogrammet preciseras mål och syfte, samt hur programmet bidrar till att uppfylla trafikstrategin. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör planeras, utformas och regleras. Parkeringsprogrammet beskriver vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att en fungerande parkeringssituation i Huddinge kommun, samt hur programmet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Förvaltningen är positiv till parkeringsprogrammet som helhet men anser att den bör förtydligas och kompletteras med trygghets- och säkerhetsaspekter i högre utsträckning än vad som nu finns i det befintliga förslaget. Det handlar dels om att trygga parkeringsplatser för såväl cykel som för fordon bör utgöra ett eget avsnitt i programmet, dels om att nuvarande delar kan stärkas med mer skrivningar om trygga och säkra cykel/bilparkeringar. Beskrivning av ärendet En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-15 KS-2015/159.353 2 (4) åtgärdsplaner, varav parkeringsprogrammet är en av dem. I parkeringsprogrammet preciseras mål och syfte, samt hur programmet bidrar till att uppfylla trafikstrategin. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör planeras, utformas och regleras. Parkeringsprogrammet beskriver vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att en fungerande parkeringssituation i Huddinge kommun, samt hur programmet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är positiv till parkeringsprogrammet som helhet men anser att den bör förtydligas och kompletteras med trygghets- och säkerhetsaspekter i högre utsträckning än vad som nu finns i det befintliga förslaget. Det handlar dels om att trygga parkeringsplatser för såväl cyklar som för motorfordon bör utgöra ett eget avsnitt i programmet, dels om att nuvarande delar kan stärkas med mer skrivningar om trygga och säkra cykel/bilparkeringar. Frågan om att ha trygga skolvägar och frågan om hur parkeringar runt skolor ska vara trygga och säkra finns inte heller med i programmet och bör utgöra ett eget avsnitt. Cykelparkering Huddinge har varit hårt drabbat av cykelstölder och en satsning inom detta området skulle behövas, exempelvis genom att bygga fler trygga och säkra cykelparkeringar, framför allt kring kollektivtrafiktäta områden som Huddinge och Stuvsta station. Cykelparkeringar ska vara stöldsäkra och gärna ha gott om plats, med tak som skyddar, vilket finns med i förslaget. Förvaltningen anser att helheten är viktig för att fler ska vara trygga i trafiken och våga lämna sin cykel till och från arbete. Något som inte finns med i planen är förutsättningarna för trygga parkeringar, exempelvis att mindre cykelparkeringar i bostadsområden placeras så att boende kan se cyklarna från sina fastigheter. Genom att hitta rätt plats och skapa en bra belysning minskar detta risken för skadegörelse och stöld. På sidan 17 behöver det tydliggöras vad som ska gälla för utformning av cykelparkeringar så att dessa blir trygga och säkra. På sidan 18 finns riktlinjer som bör kompletteras. Det ska inte bara vara stöldsäkert utan platsen ska också upplevas som trygg. Det ska kännas tryggt även när det är mörkt. En KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-15 KS-2015/159.353 3 (4) checklista kan för ändamålet behöva tas fram. Även på sidan 22 finns text om cykelparkering som behöver vidareutvecklas. Goda låsmöjligheter och bra belysning samt att området inte är drabbat av skadegörelse och/eller klotter är viktiga delar för att få fler att välja att parkera sin cykel på de parkeringar som upplåts för ändamålet. Detta anser förvaltningen vara mycket viktigt för att skapa trygga och stöldsäkra cykelparkeringar som i sin tur bidrar till att fler väljer kollektivtrafik vid längre resor och cyklar vid kortare resor. Malmö stad har tagit fram förslag för ut cykelparkeringar kan dimensioneras inomhus och detta saknas skrivelser om detta det program som Huddinge tagit fram. Bilparkering Det bör också tillkomma ett eget stycke om hur öppna p-platser, parkeringshus ska kunna blir trygga och säkra. Den parkeringscertifiering som tagits fram av Botkyrka kommun kan lämpligen användas. Denna belyser bland annat om parkeringarna är väl upplysta, välskötta, översiktbara, hur skyltning ser ut, att rätt lås finns och tar även upp hur parkeringsbolag och väktare eller frivilliga kan engagerats i att minska bilinbrott och skadegörelse. En bra belysning är för övrigt mycket viktigt för såväl trygga parkeringsplatser oavsett det gäller cykel eller bil. Kameraövervakning En fråga som också behöver finnas med är frågan om kameraövervakning. Oavsett om kommunen eller andra fastighetsägare bygger parkeringsgarage kan kameraövervakning vara ett alternativ för att bidra till trygga och stöldsäkra platser. Att kameraövervaka offentliga platser är dock en inskränkning i medborgaras personliga integritet varför kameraövervakning alltid ska tillämpas med återhållsamet. De problem som ofta finns kopplade till garage brukar inte hellervara av ett sådant slag att kameraövervakning är motiverad men ska övervägas. I flera fall i kommunen har nuvarande garage visat sig vara en uppehållsplats för ungdomar men även för vuxna med olika former av problem vilket bidragit till otrygghet, skadegörelse och kriminalitet. Det finns olika studier som visar på att bara vetskap om att det finns kamera kan utgöra en lugnande faktor som gör att problemen upphör i det bevakade området. Kameraövervakning är en åtgärd som är tillståndspliktig när det gäller platser dit allmänheten har tillträde varför det noga ska övervägas vilken form av KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-15 KS-2015/159.353 4 (4) kameror som är bäst lämpade samt hur kamerorna ska vara placerade. Se vidare bilaga, ”Kort om kameraövervakning” från Brå (2009). Sven Tillman Säkerhetschef Linda Lindblom Utvecklingsledare Bilagor Parkeringsprogram Kort om kameraövervakning 2009 Beslutet delges Miljö och Samhällsbyggandsförvaltningen Parkeringsprogram för Huddinge kommun December 2014 GK-2012/1173.352 KS-2014/1646.353 1 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen • Gatu- och trafikavdelningen 15 december 2014 Huddinge kommun PARKERINGSPROGRAM FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: GK-2012/1173.352, KS-2014/1646.353 Utgåva: 2014-12-12 Författare: Arbetet med att ta fram förslag till parkeringsprogrammet har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Isabelle Stöckel, Nicklas Lord, Joel Edding, Lena Fyrvald, Johanna Pettersson, Signe Wernberg, Kurt Lundvall, Lukas Eliasson, Annika Löfmark, Alexandra Mattsson, Lotta Berggren, Lisa Kroon och Jessica Elmgren. Konsultstöd har erhållits från Trivector Traffic. 2 Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. De nya bostäderna ska framförallt skapas genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen med spårburen kollektivtrafik. För att kunna ta hand om befolkningstillväxt ställs krav på ett tillgängligt och robust transportsystem. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Trafikstrategin beskriver den riktning som kommunen vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Följande strategiska huvudinriktning formulerades i trafikstrategin: Gång-, cykel- och kollektivtrafikska ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav parkeringsprogrammet är en av dem. Parkeringsprogrammet kommer följas av en parkeringsplan.Syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör planeras, utformas och regleras. Följande inriktningsmål har tagits fram för parkeringsprogrammet: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter Parkeringsprogrammet beskriver vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att en fungerande parkeringssituation i Huddinge kommun, samt hur programmet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Parkeringsprogrammet är ett viktigt verktyg för att kommunens politiker och tjänstemän ska kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till utvecklingen i enlighet med de mål som anges i kommunens övergripande styrdokument. 3 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND .............................................................................................................................. 5 1.1 Dokumenthierarki ......................................................................................................................................... 5 1.2 Utgångspunkter ............................................................................................................................................ 6 1.3 Syfte .............................................................................................................................................................. 6 2. MÅLSÄTTNINGAR .................................................................................................................... 6 2.1 Övergripande mål ......................................................................................................................................... 7 2.2 Mål För parkering ......................................................................................................................................... 7 3. HUDDINGES ZONER ....................................................................................................... 11 3.1 Zon A – Mycket stationsnära lägen ............................................................................................................. 11 3.2 Zon B – Stationsnära lägen ......................................................................................................................... 12 3.3 Zon C – Övriga kommunen ......................................................................................................................... 12 4. RIKTLINJER FÖR PARKERING ...................................................................................... 13 4.1 Prioritering mellan användargrupper ........................................................................................................ 14 4.2 Acceptabla gångavstånd till parkering ........................................................................................................ 14 4.3 Tidsreglering för att prioritera olika grupper .............................................................................................. 15 4.4 Parkeringsavgifter ....................................................................................................................................... 16 4.5 Utformning av cykelparkering vid nybyggnation ........................................................................................ 17 4.6 Utformning av bilparkering vid nybyggnation ............................................................................................ 20 4.7 Parkeringsköp av parkering vid ny‐ och ombyggnation .............................................................................. 21 4.8 Infartsparkering/pendlarparkering ............................................................................................................. 22 4.9 Parkering för funktionsnedsatta ................................................................................................................. 23 4.10 Motorcykel‐ och moped klass 1‐parkering ............................................................................................... 23 4.11 Bilpoolsplatser och laddplatser för elfordon ............................................................................................ 23 4.12 Parkeringstal ............................................................................................................................................. 24 4.13 Flexibla parkeringstal ................................................................................................................................ 28 5. FÖRSLAG TILL PARKERINGSPLAN ................................................................................... 31 BILAGA 1 – BAKGRUND TILL PARKERINGSTALEN BILAGA 2 – ZONINDELNING 4 1. Bakgrund 1.1 DOKUMENTHIERARKI Huddinge kommuns parkeringsprogram är en följd av Huddinges trafikstrategi Trafikstrategi för Huddinge kommun – med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus som antogs av kommunfullmäktige i maj 2013. Trafikstrategin förhåller sig i sin tur till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Trafikstrategin ska preciseras i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav parkeringsprogrammet med efterföljande parkeringsplan är en av dem. Planerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. I nedanstående bild kan man se hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1: Schematisk bild över trafikstrategins dokumenthierarki Trafikstrategintrategins huvudinriktning är: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad 5 1.2 UTGÅNGSPUNKTER En växande region Stockholm är en region som växer. Befolkningsprognosen från Tillväxt, miljö och regionplanering pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år 2050. Ökningen beräknas bli som störst fram till år 2020, då Stockholms län väntas öka med 35 000 personer1 årligen vilket motsvarar två fullsatta SL-bussar varje dag2. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 slår man fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt 100 000 invånare till någonstans mellan 120 000 till 150 000 invånare år 2030. Detta ska primärt ske genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen med spårburen kollektivtrafik eller vid kollektivtrafikstråk som ingår i stamnätet. Fram till år 2020 är det framförallt åldersgrupperna 0-15 år och 70-80 år som väntas öka mest. Varför behövs ett parkeringsprogram? Kommunfullmäktige anger i sitt uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att ett parkeringsprogram med riktlinjer är ett viktigt redskap för att Huddinge kommun ska kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktningsbeslut och mot trafikstrategin. Parkeringsprogrammet ska utgå från att prioritera kollektivtrafik. Detta ska bland annat ske genom att undvika ytkrävande markparkeringslösningar och begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i kollektivtrafiknära lägen vid planläggning och bygglov. Parkering kräver stora ytor och begränsar ofta storleken på exploateringen, vilket medför mindre ytor för bostäder, service och arbetsplatser i attraktiva lägen. Det här motverkar målen i översiktsplanen på flera områden. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör utformas, både med tanke på markutnyttjande och antal parkeringsplatser utifrån hur bra kollektivtrafiken är. Huddinge kommun har varierad bebyggelse vilket gör bilen till ett viktigt transportmedel även i framtiden. För att trafiksystemet ska fungera effektivt måste andelen bilresor minska. Genom att fler av Huddinges invånare väljer att gå, cykla och åka kollektivt får vi förutsättningar att skapa fungerande och framkomlig biltrafik. 1.3 SYFTE Syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. Parkeringsprogrammet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. 1 2 TMR Rapport 1:2012 Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm 2012 6 2. Målsättningar Målen för parkering har formulerats med utgångspunkt i kommunens styrande dokument samt den inriktning som fullmäktige angivit för parkeringsprogrammet. 2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL Huddinge kommuns övergripande mål anges i kommunens strategiska dokument, främst översiktsplanen, Översiktsplan 2030. Mål finns också formulerade i kommunens trafikstrategi, samt dokumenten Mål och budget 2014 och Lokal agenda 21 som behandlar kommunens miljömål. I tabellen nedan ges exempel på mål och riktlinjer från dessa dokument som påverkar inriktningen för parkeringsverksamheten i kommunen. MÅL DOKUMENT Kommunens vision är att Huddinge ska vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. ÖP 2030, s. 11 Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv‐, cykel‐ och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. ÖP 2030, s. 35 Parkeringsprogram med följande parkeringsplan ska tas fram. Genom att ta fram detta kan frågan tydliggöras och säkerställa att kommunens mark nyttjas på bästa sätt utan att äventyra transportsystemets funktion. ÖP 2030, s. 37 I detaljplane‐ och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. ÖP 2030, s. 37 Det övergripande målet är att andelen transporter med gång‐, cykel‐ och kollektivtrafik ska öka. Trafikstrategin s.17 Samtliga av kommunens åtgärder i transportsystemet ska bidra till att detta uppnås. Koldioxidutsläppen (fossila) per invånare ska minska med 55 procent senast 2020 och 85 procent senast 2050 jämfört med 1990. Koldioxidavtrycket per invånare ska minska från 10,2 ton (senaste mätningen) till 4 ton år 2030. Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009‐2015, s.9 Figur 2. Övergripande mål och riktlinjer ur Huddinge kommuns strategiska dokument. 2.2 MÅL FÖR PARKERING I uppdraget att ta fram ett parkeringsprogram för Huddinge kommun anges att kollektivtrafiken ska prioriteras bland annat genom att: Undvika ytkrävande markparkeringslösningar i kollektivtrafiknära lägen Vid planläggning och bygglov begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i goda kollektivtrafiklägen 7 Grundprincipen ska vara att den som nyttjar bilparkeringsplatsen ska betala kostnaden för platsen. Principen ska inte tillämpas där kollektivtrafiken är bristfällig och där det inte råder konkurrens om marken Cykelparkering prioriteras före bilparkering Utifrån övergripande målsättningar och ovanstående inriktning för programmet har dessa inriktningsmål tagits fram: INRIKTNINGSMÅL FÖR PARKERING A Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare.3 B Planering och styrning av cykel‐ och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång‐, cykel och kollektivtrafik ska öka. C Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader. D Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel‐ och bilparkering vid viktiga målpunkter.4 Figur 3. Inriktningsmål för parkering inom Huddinge kommun. För respektive mål finns indikatorer och förslag till hur dessa ska följas upp. Uppföljning av målen Här ges en beskrivning av vad respektive mål avser och hur målen kan följas upp. Hur arbetet för att nå målen ska bedrivas anges i parkeringsriktlinjerna, se kapitel 4. Mål A: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. För att kunna förtäta Huddinge i lägen med attraktiv kollektivtrafik behöver marken användas mer effektivt. Markparkering kräver stora ytor och behöver minska i omfattning så att marken kan nyttjas till andra ändamål. För att åstadkomma detta kan markparkering behöva ersättas med mer yteffektiva parkeringslösningar, som parkeringshus eller garage, gärna integrerat med andra verksamheter. Ny markparkering ska inte anläggas. Förslag till indikatorer för uppföljning: Antal markparkeringsplatser inom 600 meters radie från goda kollektivtrafiklägen Antal markparkeringsplatser inom 1200 meters radie från goda kollektivtrafiklägen 5 3 Goda kollektivtrafiklägen avser lokala centrum enl. ÖP (Huddinge, Trångsund, Skogås, Stuvsta, Masmo/Vårby Haga och Vårby gård), samt den regionala kärnan Flemingsberg. När busstrafiken utvecklas i stamnätet kan även närhet till tät busstrafik, t ex stombusslinjehållplatser definieras som lägen med god kollektivtrafik. 4 Med viktiga målpunkter avses centrumområden och besöksintensiva verksamheter/lokaler. 8 Inventering bör ske minst vart femte år, samt i samband med exploatering i goda kollektivtrafiklägen. Inventering som genomförts under 2014 fungerar som referens för nuläget för att kunna följa upp att en minskning sker över tid. Mål B: Planering och styrning av cykel‐ och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång‐, cykel och kollektivtrafik ska öka. Förutsättningarna för att öka andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer är bäst i tätbebyggda områden med attraktiv kollektivtrafik. För att stödja detta ska planering och reglering av parkering – tillsammans med övrig stads- och trafikplanering – bidra till att fler väljer att gå, cykla och åka kollektivt till målpunkter (t.ex. arbetsplatser, besöksmål och handel). Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Färdmedelsfördelning för resor som startar eller slutar i kommunen. Mäts genom en resvaneundersökning, förslagsvis vart tredje till vart femte år. Färdmedelsfördelning till specifika målpunkter före och efter att en förändring som rör parkering genomförs. Mäts genom exempelvis intervjuer och enkäter med berörda. Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållandet till invånarantalet. Mäts i Miljöbarometern, Agenda 21. När kommunen genomför större förändringar avseende exempelvis parkeringsreglering bör man undersöka hur färdmedelsandelen förändras. Mätningar bör göras före och efter regleringen/åtgärden. Undersökningen kan t ex bestå av intervjuer på plats där människor får svara på hur de har rest till målpunkten, samt om de ändrat sitt resebeteende och varför. Mål C: Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader. I goda kollektivtrafiklägen är det ofta stor konkurrens om marken. I dessa lägen finns det skäl att ha en mer marknadsmässig kostnad för parkering för att efterfrågan inte ska bli konstlat hög. En parkeringsplats är aldrig gratis för kommunen i och med anläggnings- och underhållskostnader. Dessutom uteblir eventuella hyreskostnader eller försäljning av marken genom att ha parkering på platsen. Det är därför önskvärt att de som använder parkeringsplatser är med och betalar i större utsträckning än idag. Att parkering på kommunens mark avgiftsbeläggs innebär även att det blir enklare att styra boende och arbetande till parkering på kvartersmark eftersom det inte finns någon alternativ gratisparkering. I bostadsfastigheter i goda kollektivtrafiklägen bör de som inte äger bil inte heller behöva vara med och subventionera parkeringsplatser vid bostaden. Hela kostnaden för parkering bör därför vara skild från ordinarie bostadshyra så att endast de som väljer att nyttja en parkeringsplats behöver betala parkeringskostnaden. Förslag till indikator för uppföljning: Andel nybyggda bostäder och verksamheter där hela parkeringskostnaden frikopplas från bostadshyran. 5 600 respektive 1200 meters radiellt avstånd nämns i kommunens trafikstrategi som lämpliga planeringsmått för ny bebyggelse i stationsnära lägen. 9 Mål D: Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel‐ och bilparkering vid viktiga målpunkter. Vid viktiga målpunkter med stort besöksantal (exempelvis centrumområden och besöksintensiva verksamheter) ska tillgängligheten för besökare som reser med cykel alltid vara mycket hög. Det kräver att tillräckligt mycket cykelparkering av god kvalitet finns nära målpunkten. Även de som måste resa med bil ska ha en hög tillgänglighet. För att åstadkomma en hög tillgänglighet på bilparkering behöver parkeringsplatserna regleras så att det alltid finns ett rimligt antal lediga platser. Genom en väl avvägd reglering av bilparkering kan omsättningen öka och samma parkeringsplats användas av fler bilister under dygnet, vilket bidrar till att tillgängliggöra målpunkten för bilburna besökare och skapa ett större kundunderlag för handeln. Förslag till indikatorer för årlig uppföljning: Beläggning på cykelparkeringar vid centrum och övriga målpunkter.6 Beläggning på besöksparkering för bil. För en god tillgänglighet bör beläggningen under den mest belastade timmen vara 80-85 procent.7 6 Det är viktigt att ha i åtanke att en låg beläggningsgrad kan indikera att cykelparkeringen inte är tillräckligt nära målpunkten eller av undermålig kvalitet och därför inte utnyttjas. 7 För besöksparkeringen är en beläggningsgrad på 80-85 procent önskvärt för att det inte ska finnas ett överutbud av parkering samtidigt som det alltid ska finnas ledig parkering så att det är lätt att hitta en parkeringsplats. Källa: Donald Soup, The High Cost of Free Parking 10 3. Huddinges zoner I och med att kommunen består av områden med skiftande karaktär och förutsättningar, används en zonindelning i detta parkeringsprogram för att kunna ställa olika krav på parkering utifrån möjligheten att resa på annat sätt än med bil. Kommunen har delats in i tre zoner utifrån närheten till attraktiv kollektivtrafik: A, B och C. Zon A är områden som är mycket stationsnära, zon B är stationsnära lägen och zon C är resterande delar av kommunen. Zonindelningen utgår från översiktsplanen där ett radiellt avstånd (fågelvägen) på 600 meter respektive 1200 meter från spårbunden kollektivtrafik anges som planeringsmått vid anläggande av nya bostäder och verksamheter.8 Zon A har anpassats efter befintlig bebyggelsestruktur, eftersom riktlinjerna ska omfatta urbana miljöer i mycket stationsnära lägen. Detta innebär att avståndet ibland är något kortare och ibland något längre än 600 meter. Vid framtida exploatering inom 600 meters radie från station, men utanför befintlig bebyggelsestruktur, ska denna också omfattas av riktlinjerna för zon A. Figur 4. Schematisk skiss över zonindelningen. 3.1 ZON A – MYCKET STATIONSNÄRA LÄGEN I zon A, områden som kategoriseras som mycket stationsnära, finns motiv till lägre parkeringstal och annan reglering i och med den goda tillgängligheten till attraktiv och beständig kollektivtrafik och närhet till service. Zon A utgår från 600 meter radiellt avstånd (fågelvägen) från befintliga spårstationer. Eftersom all mark inte är exploaterad inom 600 meter från stationerna idag har dock zonen anpassats efter befintlig bebyggelsestruktur för att riktlinjerna för zon A ska appliceras i bebyggda områden. Om ny mark exploateras inom 600 meters radie från station ska också denna inkluderas i zon A. Följande områden ingår i zon A: Flemingsberg Huddinge centrum Stuvsta Trångsund Skogås Masmo/Vårby Haga Vårby gård 8 Ett radiellt avstånd på 600 meter motsvarar ett ungefärligt gångavstånd på 780 meter, medan 1200 meter motsvarar drygt 1500 meters gångavstånd. Ungefärligt gångavstånd beräknas genom att multiplicera fågelvägen med 1,3 11 När nya spårstationer tillkommer behöver zonindelningen justeras så att även dessa omfattas av zon A. I figuren nedan illustreras hur zonindelningen ser ut för Stuvsta. Figur 5. Zonindelning i Stuvsta. Orange = zon A, röd = zon B och övriga = zon C. Samtliga zonkartor finns i Bilaga 2. 3.2 ZON B – STATIONSNÄRA LÄGEN Zon B utgörs av området mellan zon A och zon C, det vill säga området mellan cirka 600 och 1200 meter från spårstationer. Dessa områden har gångavstånd till attraktiv kollektivtrafik, men tillgängligheten är inte lika hög som i zon A. 3.3 ZON C – ÖVRIGA KOMMUNEN Zon C utgörs av övriga kommunen, det vill säga de områden som inte täcks in av zon A eller B. Här är tillgängligheten till spårbunden kollektivtrafik lägre, vilket motiverar högre bilparkeringstal än i de två andra zonerna. 12 4. Riktlinjer för parkering I detta kapitel beskrivs riktlinjer för arbetet med parkering. Vissa riktlinjer är tillämpbara i en zon, medan andra riktlinjer är mer generella och tillämpbara i hela kommunen. Syftet med riktlinjerna är att beskriva hur arbetet för att uppnå de mål som formulerats ska bedrivas. Vilka parkerar i kommunen? För att kunna föreslå verkningsfulla riktlinjer och åtgärder kopplat till parkering krävs att man vet vilka grupper som parkeringen är avsedd för. Följande grupper parkerar i kommunen: Besökare Boende Pendlarparkerare Arbetspendlare Besökare behöver ha tillgång till cykel- och bilparkering i centrumområden, vid bostäder och verksamheter. Denna grupp parkerar oftast en kortare tid för att kunna uträtta olika ärenden som besök, shopping, bankärenden, lunch och liknande. Besökare har vanligen krav på att parkeringen finns nära målpunkten. Boende behöver ha tillgång till cykel- och bilparkering. Vid bostaden behövs cykelparkering inomhus och utomhus för att skapa en hög attraktivitet. De boende som äger bil kan delas upp i två grupper: de som pendlar med bil till arbetet och således behöver ha parkeringsplats inom gångavstånd från hemmet på morgonen och kvällstid. de som inte pendlar med bil till jobbet och behöver ha tillgång till parkeringsplats under hela dygnet. Pendlarparkerare är de som parkerar sin cykel eller bil vid en kollektivtrafikknutpunkt för att sedan fortsätta sin resa med kollektivtrafiken. De som anländer med cykel behöver stöldsäker och väderskyddad parkering alldeles i närheten av stationsentrén, medan bilister behöver parkering inom acceptabelt gångavstånd från stationen. Arbetspendlare till Huddinge består av dem som arbetar i kommunen och behöver cykeleller bilparkering dagtid inom acceptabelt gångavstånd från verksamheter. Riktlinjer som behandlas i programmet Följande riktlinjer har tagits fram: Prioritering mellan användargrupper Acceptabla gångavstånd till parkering Tidsreglering för att prioritera olika grupper Parkeringsavgifter Utformning av cykelparkering vid nybyggnation 13 Utformning av bilparkering vid nybyggnation Friköp av parkering vid ny- och ombyggnation Infartsparkering Parkering för funktionsnedsatta Parkering för motorcykel och moped klass I Bilpoolsplatser och laddplatser för elfordon Parkeringstal för cykel och bil Flexibla parkeringstal 4.1 PRIORITERING MELLAN ANVÄNDARGRUPPER RIKTLINJE Cykelparkering ska alltid lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. Bilparkering på kommunal gatumark prioriteras för besökare, angöring/leveranser och parkering för funktionsnedsatta. Bil- och cykelparkering för boende och arbetande bör ske på kvartersmark. Denna riktlinje beskriver vilka användargrupper som bör prioriteras för parkering i de olika zonerna. Hur prioriteringen ska ske beskrivs i senare riktlinjer. I zon A och B bör bilparkering på kommunens gatumark i första hand prioriteras för besökare. Anledningen är att vi skapar en hög tillgänglighet för de som inte har tillräckligt bra alternativ till att resa med bil. Angöring/leveranser och parkering för funktionsnedsatta har också hög prioritet på kommunal gatumark i och med att deras behov ofta är svårt att tillgodose på annat sätt. Efter besökare är pendlarparkerare en prioriterad användargrupp. Bilparkering för boende och arbetande ska ske i parkeringsanläggningar på kvartersmark. Arbetande i zon A och B har också god möjlighet att åka kollektivt till arbetet i och med att målpunkter i dessa zoner är inom gångavstånd från spårstation. I zon C finns ingen uttalad prioriteringsordning. 4.2 ACCEPTABLA GÅNGAVSTÅND TILL PARKERING Cykelparkering Närhet är den absolut viktigaste faktorn vid planering av cykelparkering. Det är bättre med många mindre cykelparkeringar i nära anslutning till varje entré än en stor cykelparkering. RIKTLINJE Cykelparkering för besökande bör finnas inom 25 meter från målpunkten. Cykelparkering vid stationer och arbetsplatser ska finnas så nära stationsentré som möjligt och aldrig längre bort än 100 meter. Cykelparkering ska lokaliseras närmare stationsentré än motsvarande bilparkering. Cykelparkering ska alltid anläggas så nära målpunkten som möjligt. Om avståndet upplevs för långt kommer cyklar ändå att parkeras nära entrén, fast oordnat på trottoarer eller andra mindre lämpliga ytor, vilket kan medföra svårigheter för personer med funktionsnedsättning 14 och för drift och underhåll. 25 meter från målpunkt är ett lämpligt övre mått gällande gångavstånd till målpunkt för cyklister.9 För långtidsparkering, exempelvis vid pendeltågsstationer och arbetsplatser, accepteras ofta ett något längre gångavstånd från cykelparkering till målpunkt. 100 meter bedöms vara lämpligt som längsta avstånd från cykelparkering till stationsentré10. Det bör säkerställas att cykelparkering finns närmare än eller på samma avstånd som bilparkering. Bilparkering RIKTLINJE I samband med ny exploatering bör gångavståndet från bilparkering till målpunkt maximalt vara: Besökare 200 meter Boende 400 meter Pendlarparkerare* 400 meter Arbetspendlare* 600 meter * Med pendlarparkerare avses här de som reser med bil till en pendlarparkering i Huddinge och fortsätter sin resa med kollektivtrafiken. Arbetspendlare avser de som reser med bil till sitt arbete i Huddinge. För att uppnå en god tillgänglighet för besökare är det viktigt att gångavståndet mellan parkering och målpunkt inte är för långt. Ett gångavstånd på upp till 200 meter bedöms vara rimligt. Boende kan acceptera ett något längre gångavstånd från bostad till bilparkering. Det är rimligt att avståndet till bilparkering motsvarar avståndet till närmaste busshållplats/station. Vid arbetsplatser är det rimligt att gångavståndet från bilparkering till målpunkt motsvarar, eller är något längre än acceptabelt avstånd från kollektivtrafikhållplats till målpunkt. Detta ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft och bidrar till att det inte behövs bygga parkering i direkt anslutning till arbetsplatser, vilket frigör mark till andra ändamål. Vid en station måste pendlarparkering finnas inom gångavstånd för att erbjuda god tillgänglighet för de som behöver ta bil som anslutning till kollektivtrafik. Om det finns anslutande busstrafik till stationen bör avståndet mellan busshållplats och stationsentré alltid vara kortare än avstånd mellan pendlarparkering och stationsentré. Riktlinjerna är även lämpliga att använda när en exploatering ska ske i närheten av en befintlig parkeringsanläggning för att kunna avgöra om exploateringens bilparkeringsbehov kan lösas i denna, eller om gångavståndet blir för långt. 4.3 TIDSREGLERING FÖR ATT PRIORITERA OLIKA GRUPPER RIKTLINJE Säkerställ att tidsregleringen på all kommunal bilparkering i zon A och B leder till att avsedd målgrupp prioriteras. 9 I enkät till stockholmscyklister visade det sig att cyklister parkerar sin cykel inom en radie av högst 25 meter från målpunkten. Examensarbete i samarbete med Stockholms gatu- och fastighetskontor (1997), Cyklisters parkeringsvanor 10 I en studie från Uppsala resecentrum konstaterades att alla cyklar stod parkerade inom 200 meter från stationen, däremot var beläggningen på parkeringarna närmast station högre än de närmare 200 meter. I Huddinge bör kommunen eftersträva kortare gångavstånd. 15 Tidsreglering är ett effektivt sätt att prioritera vilken grupp som ska ha tillgång till vissa parkeringsplatser. Behovet av att prioritera olika grupper, och därmed tidsreglering, är störst i zon A och B. På parkeringsplatser avsedda för besökare bör det sättas en kort tillåten tid. Detta ökar tillgängligheten och omsättningen i och med att risken att platserna används av boende eller som arbetsplatsparkering minskar. Genom att ha kort tillåten tid på besöksparkeringen blir situation också mer logisk för boende och arbetspendlare eftersom de styrs till parkering som är mer lämplig och reglerad för långtidsuppställning. Vid arbetsplatser kan parkeringsförbud på natten användas på platser där man vill reservera platser för arbetspendlare eftersom det säkerställer att platserna är lediga på morgonen, samtidigt bör samnyttjande mellan olika användargrupper eftersträvas för att utnyttja de parkeringar som finns så effektivt som möjligt. 4.4 PARKERINGSAVGIFTER RIKTLINJE Huddinge kommun bör med hjälp av parkeringsavgifter, på kommunal parkering i Zon A och B, säkerställa att avsedd användargrupp prioriteras. Kommunens rätt att avgiftsbelägga parkering på gatumark regleras i 2 § lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats. 2 §: ”I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering. Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.”. Parkeringsavgifter borde användas som ett sätt att påverka efterfrågan på parkering där konkurrensen om marken är stor, samt där alternativen till att åka bil är goda. En minskad efterfrågan på parkering i dessa lägen leder till att antalet parkeringsplatser kan begränsas, eller i varje fall inte behöver utökas, och att marken istället kan användas till andra samhällsändamål. Förutom ett mer effektivt markutnyttjande kan parkeringsavgifter bidra till att styra trafiken till andra platser med lägre eller ingen parkeringsavgift. På så vis kan parkeringsavgifter bidra till att lösa trängselproblem i hårt trafikerade områden, som stadsdelscentrum och bidra till mer attraktiva centrummiljöer med mindre negativ påverkan från biltrafik. Parkeringsavgifter kan även användas i syfte att styra parkerade bilar från gatan till parkeringsanläggningar. För att uppnå det kan avgiften för kantstensparkering sättas högre än i parkeringshus. På så vis kan parkeringsavgifter leda till färre parkerade bilar på gatan vilket i sin tur leder till minskad söktrafik och ökad tillgänglighet för besökare. Att tillgängligheten blir högre med avgifter beror på att omsättningen på parkeringsplatserna blir högre – samma parkeringsplats används av fler under en viss tid. Att det begränsade utbudet av parkeringsplatser i centrumområdena får en högre omsättning, och inte används som boende- eller arbetsplatsparkering, får även positiva effekter för den lokala handeln. Hur, var och i vilken omfattning kommunen ska börja ta ut parkeringsavgifter behöver utredas vidare. 16 4.5 UTFORMNING AV CYKELPARKERING VID NYBYGGNATION Vid bostäder och verksamheter finns behov av cykelparkering för boende, verksamma och besökare. Nedan beskrivs vilka utformningskrav som bör gälla för cykelparkeringen och ska säkerställas vid nybyggnation. Hur många platser som behöver iordningsställas beskrivs under parkeringstal. Cykelparkering vid flerbostadshus Vid bostaden finns behov av både parkering som är lättillgänglig för den som använder sin cykel ofta och långtidsförvaring för den som använder cykeln mer sällan eller vill ställa undan den över vintern. Dessutom behöver cykelparkering anordnas för besökande. RIKTLINJE För boende bör stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom bör ett antal cykelparkeringar anordnas i förråd som nås från markplan. För besökare bör stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Nedan beskrivs mer i detalj hur cykelparkering bör utformas vid bostäder för boende och besökare. För boende Cykelparkering vid bostäder bör uppföras på kvartersmark. För att erbjuda boende attraktiv cykelparkering bör platser anordnas både inomhus och utomhus. Utomhusparkeringen bör lokaliseras nära bostadsentrén och alltid närmare än motsvarande bilparkering, samt vara försedd med väderskydd, ramlåsning och belysning. Inomhusparkeringen bör anordnas i förrådsutrymme som nås från markplan. Att erbjuda inomhusparkering underlättar för de med två cyklar som exempelvis vill vinterförvara den ena stöldsäkert och väderskyddat. Att inomhusparkeringen är i markplan underlättar eftersom man inte behöver lyfta sin cykel eller bära den i trappor. I inomhusparkeringen bör en viss yta avsättas för cykelkärror och lådcyklar (ca 2 kvm per kärra eller lådcykel). Dessutom bör parkeringen vara utrustad med eluttag så att man kan ladda sin elcykel över natten, samt erbjuda möjlighet till ramlåsning för att öka säkerheten. 17 Figur 6. Boende i kvarteret Fullriggaren i Malmö är anslutna till en cykelpool som finns i området. Genom cykelpoolen kan man bl a låna cykelkärror och lådcyklar. Exemplet visar ett cykelparkeringshus som enkelt nås från markplan utomhus. Källa: www.malmo.se För besökare Cykelparkering för besökare till bostäder bör också uppföras på kvartersmark, alldeles intill bostadsentrén. Väderskydd bör eftersträvas men inte vara ett krav för dessa platser. Däremot ska besökare alltid kunna låsa fast sin cykel i ramen. Cykelparkering vid småhus Vid småhus11 bör cykelparkering anordnas på egen tomt. Cykelparkering vid verksamheter Vid verksamheter bör cykelparkering för sysselsatta och besökande anordnas utomhus på kvartersmark nära entrén och inomhus i cykelrum. För mer besöksintensiva verksamheter som exempelvis handel i centrumområdena kan en del av behovet behöva lösas på gatumark. RIKTLINJE För verksamma bör väderskyddad, stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom bör ett antal cykelparkeringar anordnas i cykelrum som nås från markplan. För besökare bör stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. För att kunna iordningsställa tillräckligt många cykelparkeringar nära entré vid besöksintensiva verksamheter kan en del av behovet anordnas på gatumark. Fastighetsägaren är i samtliga fall ansvarig för anläggandet av cykelparkeringarna 11 Ett småhus är en byggnadstyp som kan innehålla en bostad eller två bostäder. Friliggande villor, radhus, kedjehus och parhus är vanliga exempel på småhus, liksom också fritidshus. Källa: www.skatteverket.se 18 För anställda Cykelparkering utomhus för anställda bör vara väderskyddad och erbjuda ramlåsning. Samma standard bör gälla vid skolor eftersom det är elevers arbetsplats. Likt för bostadsfastigheter bör det vara ett krav att en del av cykelparkeringsbehovet anordnas inomhus, detta skapar en trygghet för de med dyrare cyklar och gör det enklare att cykla till jobbet men åka kollektivt hem om exempelvis vädret försämras under dagen. Dessa platser bör vara utrustade med eluttag för att erbjuda möjlighet till laddning av elcyklar. Figur 7 .Exempel på cykelparkering med väderskydd och ramlåsning. Källa: www.cykelboxen För besökare Den besöksparkering som behövs vid arbetsplatser, handel och liknande bör anordnas utomhus nära entrén till fastigheten. Dessa cykelparkeringar bör alltid vara försedda med möjlighet till ramlåsning. För butiker och andra besöksintensiva verksamheter kan en del av cykelparkeringsbehovet, behöva anordnas på kommunens mark, det ska då bekostas av fastighetsägaren. Figur 8. Exempel på cykelparkering som smälter in i stadsbilden och där cykeln kan låsas fast i ramen. Källa: http://vestre.com/se Vid verksamheter där det finns ett särskilt behov bör platser för cykelkärror och lådcyklar ingå. Detta gäller inte minst förskolor (där kärror kan användas både av personal och av föräldrar), samt vid livsmedelsbutiker. Vid förskolor finns också behov av anordnade platser för barnvagnsuppställning under tak. 19 4.6 UTFORMNING AV BILPARKERING VID NYBYGGNATION RIKTLINJE I zon A och B bör tillkommande bilparkering för bostäder och verksamheter anordnas på kvartersmark, i parkeringshus eller parkeringsgarage. Markparkering bör undvikas i zon A och B i och med att det leder till ett ineffektivt markutnyttjande. När nya parkeringsanläggningar uppförs, antingen av kommunen eller privat fastighetsägare, måste man ta stor hänsyn dels till den omgivande miljöns utseende, detta gäller inte minst exploatering i centrum, dels till den framtida trafikalstringen till och från anläggningen. Bättre möjlighet till samnyttjande med gemensamma parkerings‐anläggningar Vid exploatering kan flera olika fastigheter lösa sitt parkeringsbehov i en större gemensam parkeringsanläggning, så länge denna finns inom acceptabelt gångavstånd. Samnyttjande av parkering innebär att samma parkeringsplats används av flera olika verksamheter vid olika tidpunkter. Samnyttjande ger på så vis en mer effektiv parkeringshantering jämfört med om varje bil ska ha sin egen tilldelade parkeringsplats. Samnyttjande underlättas om parkeringsanläggningen är stor, tids- och avgiftsreglerad och om den drivs som en separat verksamhet och inte ingår som en del av bostadshyran eller lönen. Samnyttjande av parkeringsanläggningar bör i första hand tillämpas på parkeringar vid arbetsplatser som även kan nyttjas för handelsverksamhet eller andra verksamheter som har sin tyngdpunkt utanför kontorstid som exempelvis idrottsanläggningar. Boendeparkering bör också anordnas i parkeringsanläggningarna, däremot är det inte önskvärt att samnyttja en för stor del av boendeparkeringen i och med att det ”tvingar” boende att ta sin bil till jobbet för att lämna parkeringsplatsen åt exempelvis verksamma som parkerar i anläggningen. Hur stor andel av parkeringsplatserna i en anläggning som kan samnyttjas beror på beläggningen under olika tider på dygnet. Figur 9. Parkeringshus i kvarteret Fullriggaren i Malmö där parkering har kombinerats med en matbutik i bottenvåningen. Källa: www.pmalmo.se 20 4.7 PARKERINGSKÖP AV PARKERING VID NY‐ OCH OMBYGGNATION RIKTLINJE Huddinge kommun erbjuder parkeringsköp som ett alternativ vid förhandlingar med fastighetsägare om parkeringstal vid ny- och ombyggnation. I planering av större nyproduktionsområden bör det finnas utrymme för parkeringsanläggningar finansierade med parkeringsköp. Det bör ses över om ett kommunalt parkeringsbolag behöver skapas för att göra det enkelt och smidigt att hantera parkeringsköp. Parkeringsköp innebär att en fastighetsägares åtagande i ett bygglov om att bygga parkering fullgörs av en annan aktör på en annan fastighet och att fastighetsägaren betalar ett bestämt belopp per parkeringsplats istället för att bygga parkeringsplatser. Den aktör som tar över ansvaret kan vara kommunen, ett parkeringsbolag eller en annan fastighetsägare. Parkeringsköp regleras i Plan och Bygglagen (2010:900) 8 kap. 9 § och måste godkännas av kommunen och är ingen rättighet för fastighetsägaren. Läget av parkeringsutrymmet måste vara preciserat till en fastighet i närheten av tomten12. Däremot ska inte de enskilda bilplatserna öronmärkas för en viss fastighet utan det viktiga är att ett bestämt antal platser finns tillgängliga på en bestämd fastighet. Detta skapar möjlighet för samnyttjande i större gemensamma parkeringsanläggningar. Storleken på parkeringsköpsbeloppet bestäms av kommunen. Avgiften för parkeringsköp sätts ofta så att det blir billigare för fastighetsägaren än att bygga egna garage eller p-hus men samtidigt dyrare än att anlägga markparkering. Parkeringsköp är ett verktyg som används för parkering på kvartersmark och främst vid nyproduktion men det kan även tillämpas vid omvandlingen av fastigheter i centrumområdena. Friköp och avlösen De två vanligaste formerna av parkeringsköp är friköp respektive avlösen13. Vid friköp betalar fastighetsägaren ett engångsbelopp per bilplats till kommunen för parkeringsanläggningen och kommunens ansvar är att, genom att anlägga en ny eller i en redan befintlig, hålla tillräckligt antal bilplatser tillgängliga i den gemensamma parkeringsanläggningen. Fastighetsägaren förfogar sedan över det antal bilplatser som den ålagts att anordna, enligt eventuell parkeringsnorm, även om det inte är bestämda platser i anläggningen. Den andra formen av parkeringsköp är så kallad avlösen. I detta fall åtar sig fastighetsägaren att betala en årlig avgift till kommunen, som ska motsvara parkeringsanläggningens kostnader. I praktiken innebär detta att fastighetsägaren istället för att anlägga parkeringsplatser hyr motsvarande platser på lång tid, oftast minst 25 år. 12 Kommunen avgör vad som anses vara i närhet av tomten. Riktlinjen kring acceptabla gångavstånd i kapitel bör användas i detta sammanhang. 13 A Wingfors m.fl., Parkeringsköp – ett verktyg vid plangenomförande? Examensarbete, Högskolan Väst 21 4.8 INFARTSPARKERING/PENDLARPARKERING RIKTLINJE Cykelparkering ska alltid lokaliseras närmare entré än bilparkering. Pendlarparkering för bil bör regleras på ett sätt som säkerställer att rätt användare får tillgång till parkeringen Pendlarparkering är framförallt ett verktyg för att göra kollektivtrafiken mer flexibel och attraktiv – för både cyklister och bilister. Genom att göra det enklare att parkera vid bytespunkten till kapacitetsstark kollektivtrafik blir hela resan smidigare för resenären. Viktiga användargrupper är invånare som bor inom cykelavstånd till bytespunkten, samt invånare som måste resa med bil till spårstation beroende på otillgänglig busstrafik vid sitt bostadsområde eller för långa gång- och cykelavstånd. Cykelparkering Vid bytespunkten bör cykelparkeringen alltid lokaliseras nära stationsentrén (inom 100 meter) och alltid närmare jämfört med bilparkeringen. Om en station har flera entréer bör cykelparkering anordnas vid varje entré för att underlätta för cykling till stationen från olika håll. Förutom cykelparkeringens lokalisering är det viktigt att dess standard är god för att cyklister ska uppleva det säkert att lämna sin cykel över dagen. Följande standard bör gälla för cykelparkering vid större bytespunkter: Möjlighet till ramlåsning Väderskydd Belysning God anslutning till omgivande cykelvägnät Samma standard bör gälla vid kommunens större busshållplatser. Bilparkering Infartsparkering är ett bra komplement för de som bor i kommunens mer glesa områden utan någon attraktiv busstrafik till stationer och större hållplatser. Parkeringens lokalisering är viktig för dess funktion som bytesplats. Eftersom majoriteten av infartsparkeringarna i Huddinge finns i närhet av ett centrumområde eller en handelsetablering finns det risk för att den används för annan typ av parkering än infartsparkering. Centrumnära infartsparkering hamnar ofta i målkonflikt med kommunens ambition om att förtäta i stationsnära lägen. Å andra sidan kan infartsparkeringen inte lokaliseras för långt från stationen eftersom det då blir mer attraktivt att åka bil hela vägen. En annan risk med infartsparkeringar är att de lockar till sig parkerade bilar från andra parkeringar med högre avgifter, till exempel parkering för boende på kvartersmark. För att minimera dessa risker och tillgängliggöra parkeringen för rätt målgrupp bör infartsparkering tids- och avgiftsregleras på ett sätt som gynnar pendlare. Detta kan även ske i kombination med att den som parkerar måste uppvisa SL-biljett/accesskort. Genom att reglera 22 infartsparkeringarna för pendlare bör den totala efterfrågan på parkeringsplatserna minska något i och med att de idag används av andra grupper i stor utsträckning. Vid lokalisering bör det beaktas var trafiken kommer ifrån så att de som kör till och från stationen inte mer än nödvändigt belastar det vägnät som nyttjas av gående och cyklister till stationen. 4.9 PARKERING FÖR FUNKTIONSNEDSATTA RIKTLINJE Vid nybyggnation ska parkering för funktionsnedsatta anordnas inom 25 meter från huvudentré/-er. Vid befintligt fastighetsbestånd ska parkering för funktionsnedsatta anordnas inom 25 meter från en tillgänglig entré. Parkering för funktionsnedsatta bör säkerställas i lägen som ger så korta avstånd till målpunkt som möjligt. För att möjliggöra detta i praktiken behöver en viss andel kantstensparkering på gatumark reserveras för funktionsnedsatta, samt de parkeringsplatser som ligger närmast entréer och hissar i parkeringsanläggningar. I Boverkets byggregler anges att: ”En angöringsplats ska finnas och en parkeringsplats för rörelsehindrade ska kunna ordnas. Avståndet max 25 meter från huvudentrén gäller i båda fallen. Är det ett flerbostadshus med flera huvudentréer gäller max 25 meter från varje huvudentré.” 4.10 MOTORCYKEL‐ OCH MOPED KLASS 1‐PARKERING RIKTLINJE Motorcykelparkering ska regleras på samma sätt som bilparkering för att säkerställa att rätt användargrupp prioriteras. Motorcykelparkering ska utformas efter motorcyklistens behov. Motorcykelparkering bör främst inrättas där det finns en särskild efterfrågan, likt populära sommarturistmål. När nya bilparkeringar planeras bör det samtidigt säkerställas plats för tvåhjuliga motorfordon. Motorcykelparkeringen ska helst vara i samma nivå som vägen och vara på en plan och hårdgjord yta. Om man måste köra upp på en trottoar eller liknande kan det uppstå problem för motorcyklar med låg markfrigång. Eftersom de allra flesta inte kör motorcykel och moped klass I under vintermånaderna kan en motorcykelparkering omvandlas till bilplats under vintern vilket idag sker i ett antal svenska kommuner. Motorcykel bör ha samma reglering och avgift som bil. Motorcykelföraren ansvarar då för att en parkeringsbiljett finns väl synlig på motorcykeln. Avgiftsbeläggning underlättas om det finns möjlighet att betala parkeringsplatsen med SMS. För moped klass II gäller samma regler som för cykel. 4.11 BILPOOLSPLATSER OCH LADDPLATSER FÖR ELFORDON RIKTLINJE När nya parkeringsanläggningar uppförs bör de mest attraktiva platserna reserveras för bilpoolsplatser och för elbilar som förses med laddstolpar. 23 Som ett led mot ett mer hållbart transportsystem bör Huddinge kommun uppmuntra användandet av bilpoolsbilar samt miljöbilar. För att uppmuntra och möjliggöra bilpool och elbilsanvändning i kommunen bör både bilpoolsplatser och laddplatser införas på strategiska lägen i kommunen. Införandet av bilpool kan minska bilinnehavet och därmed även minska parkeringsbehovet. Förutsättningen är dock att det finns god tillgång till kollektivtrafik. Laddplatser och bilpoolsplatser bör uppföras på både gatumark och i parkeringsanläggningar. Oavsett om det är på gatumark eller i en parkeringsanläggning bör dessa placeras på attraktiva platser, nära målpunkten, för att ytterligare stimulera användandet. I nuläget saknas dock juridiskt stöd för att reservera parkeringsplatser för elfordon på gatumark, detta går däremot att göra på kvartersmark och i parkeringsanläggningar. Laddplatsen ska endast kunna användas av elbilar. Avgiften bör vara densamma som för övrig parkering. Utan en särskild utredning är det svårt att svara på hur många parkeringsplatser som ska omvandlas till laddplatser eller hur stor andel laddplatser som ska uppföras vid nybyggnation. Förslagsvis bör ett mindre antal installeras till att börja med för att sedan kunna utvärdera försöket och efterfrågan. Vilken typ av laddning som bör införas behöver också utredas vidare. Vid bostäder och verksamheter bör majoriteten av laddplatserna vara för långsamladdning (6-8 timmar), däremot kan ett visst antal snabbladdningsplatser behöva iordningställas för erbjuda en attraktiv och flexibel infrastruktur. 4.12 PARKERINGSTAL Parkeringstal anger hur många parkeringsplatser för cykel och bil som exploatören har ansvar för att anlägga vid nyanläggning av bostäder eller verksamheter. Exploatören ansvarar för att cykel- och bilparkeringsplatser ska säkerställas inom fastigheten eller i närheten av denna14. Exploatören ska i samband med bygglovet redovisa att parkeringstalen för både cykel och bil är uppfyllda. Parkeringstal för cykel Flerbostadshus Tabell 1. Antal cykelparkeringar per lägenhet Generellt Liten (< 45 kvm) Mellan (45‐70 kvm) Stor (70kvm <) 14 Zon A Zon B Zon C 2 2 2 1,5 1,5 1,5 Besökande + 0,5 besöksplatser/lägenhet + 0,5 besöksplatser/lägenhet 2 2 2 + 0,5 besöksplatser/lägenhet 3 3 3 + 0,5 besöksplatser/lägenhet 3 kap. 15 § Plan- och bygglagen 24 Vid flerbostadshus finns behov av att parkera lådcykel. Om de boende nyttjar privata lådcyklar, det vill säga inget samnyttjande, bör 0,05 lådcykelparkeringar per lägenhet anläggas. Om det finns en gemensam lådcykelpool eller motsvarande ska minst 2 lådcykelparkeringar per 50 lägenheter anläggas för fastigheten. Tabell 2. Antal cykelparkeringar per 1000 kvm BTA – internt planeringsmått Antal cykelparkeringar Generellt 22,2 Besöksparkering 5,6 Studentbostäder För studentbostäder gäller samma cykelparkeringstal som för en liten lägenhet. Småhus Vid småhus15 bör minst 3 cykelparkeringar kunna anordnas på egen tomt. Verksamheter Tabell 3. Antal cykelplatser per 1000 kvm BTA (om inte angivet per person) – anställda och besökare Zon A Zon B Zon C Kommentar Kontor 13 10 8 Platser/1000 kvm BTA Handel* 15 13 13 Platser/1000 kvm BTA Restaurang 24 23 19 Platser/1000 kvm BTA Förskola** 0,4cpl/arb + 0,4cpl/barn 0,4cpl/arb + 0,4cpl/barn 13 11 Skola åk F‐5 0,4cpl/arb + 0,6cpl/elev 0,4cpl/arb + 0,5cpl/elev 0,3cpl/arb + Platser/anställd + 0,4cpl/elev Platser/elev Skola åk 6‐9 0,4cpl/arb + 0,7cpl/elev 0,4cpl/arb + 0,6cpl/elev 0,3cpl/arb + Platser/anställd + 0,6cpl/elev Platser/elev Gymnasium 0,3cpl/arb + 0,8cpl/elev 0,3cpl/arb + 0,8cpl/elev 0,3 cpl/arb+ 0,8 Platser/anställd + cpl/elev Platser/elev Matvarubutik Högskola 0,4cpl/arb + Platser/anställd + 0,4cpl/barn Platser/barn 10 Platser/1000 kvm BTA 0,2cpl/arb + 0,2cpl/arb + 0,25cpl/helårsstud 0,25cpl/helårsstu 0,2cpl/arb + ent dent 0,25cpl/helårsstudent Simhall/idrottsanläggning 0,4cpl/besökande 0,4cpl/besökand e Platser/anställd + Platser/helårsstudent Särskild parkeringsutredning 0,3cpl/besökande bör genomföras vid idrottsanl. Industri*** Särskild utredning 8 Platser/1000 kvm BTA Lager*** Särskild utredning 8 Platser/1000 kvm BTA * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Yta bör även reserveras för uppställning av barnvagnar Vid förskolor och matvarubutik ska två lådcykelparkeringar anläggas utöver behovet för ”vanliga” cyklar 15 Ett småhus är en byggnadstyp som kan innehålla en bostad eller två bostäder. Friliggande villor, radhus, kedjehus och parhus är vanliga exempel på småhus, liksom också fritidshus. Källa: www.skatteverket.se 25 Parkeringstal för bil Flerbostadshus Förutsättningar för att parkeringstalen ska gälla Bra cykelparkering. Inomhus placeras cykelparkeringarna i markplan så att det blir enkelt att ta in och ut cykeln utan att behöva lyfta cykeln och med möjlighet att ställa upp dörren. Utomhus placeras cykelparkeringarna i närheten av entréerna. Parkeringarna ska vara väderskyddade, upplysta samt med möjlighet att låsa fast ramen. Både inomhus- och utomhusparkeringen har plats för lådcyklar och cykelkärror Eluttag för cykel och bil Cykelparkering särskiljs från barnvagnsparkering Cykelrum inomhus med bland annat cykelpump och verktyg för mindre cykelreparationer Om dessa förutsättningar inte kan uppfyllas höjs parkeringstalen för exploatören. Tabell 4. Antal bilplatser per lägenhet Generellt Liten (< 45 kvm) Mellan (45‐70 kvm) Stor (70kvm <) Besöksparkering Zon A Zon B Zon C 0,45 0,55 0,70 0,25 0,30 0,40 0,45 0,50 0,60 0,75 0,80 0,90 0,05 0,10 0,10 Tabell 5. Antal bilplatser per 1000 kvm BTA – internt planeringsmått Zon A Zon B Zon C 5,6 6,5 8,3 0,6 1,2 1,2 Generellt Besöksparkering Studentbostäder Tabell 6. Antal bilplatser per studentlägenhet 26 Generellt Besöksparkering Zon A Zon B Zon C 0,05 0,05 0,05 0,02 0,05 0,05 Småhus Tabell 7. Antal bilplatser per småhus (inkl. besöksparkering) Parkering på tomt Gemensam parkering (ej fasta platser) Zon A Zon B Zon C 2 2 2 0,8 0,9 1,0 Verksamheter Tabell 8. Antal bilplatser per 1000 kvm BTA (om inte angivet per person) – anställda och besökare Zon A Zon B Zon C Kontor 10 12 20 Handel* 15 15 21 Restaurang 17 17 22 7 bpl/1000 kvm BTA 8 bpl/1000 kvm BTA Alt. 2 bpl per Alt. 2,5 bpl per avdelning avdelning 10 bpl/1000 kvm BTA Alt. 3 bpl per avdelning Förskola Matvarubutik 13 15 21 0,3 bpl/lärare + 1bpl/30 elever 0,3 bpl/lärare + 1 bpl/30 elever 0,4 bpl/lärare + 1 bpl/30 elever Mellan‐/högstadium 0,3 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever 0,3 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever 0,4 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever Gymnasium 0,3 bpl/lärare + 1bpl/50 elever 0,4 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever 0,5 bpl/lärare + 1bpl/40 elever Högskola 0,3 bpl/lärare + 0,05 bpl/helårs‐ 0,4bpl/lärare + student 0,05bpl/helårs‐student 0,5bpl/lärare + 0,05bpl/helårs‐student Lågstadium Simhall/idrottsanläg gning Särskildutredning Särskildutredning Särskildutredning Industri** Särskildutredning Särskildutredning 20 Lager** Särskildutredning Särskildutredning * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Samma parkeringstal som idag, särskild utredning om etablering i zon AB 5 Vilka antaganden som ligger till grund för parkeringstalen redovisas i Bilaga 1. 27 4.13 FLEXIBLA PARKERINGSTAL RIKTLINJE Huddinge kommun erbjuder möjlighet till flexibla parkeringstal vid nybyggnation av bostäder och verksamheter Flexibelt parkeringstal innebär att en sänkning av parkeringstalen erbjuds mot att exploatören åtar sig att genomföra åtgärder som kan minska efterfrågan på parkering. För att en sänkning ska bli aktuell behöver exploateringen ske i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service. Färre parkeringsplatser kan också i vissa fall leda till att fler bostäder kan anläggas och att mindre ytor används till parkering vilket gör gårdsmiljöerna större. Vilket är till gagn både för exploatör och kommun. Att erbjudas möjlighet till flexibla parkeringstal i zon A eller B är ingen rättighet exploatören har utan avgörs av kommunen. Upplägget medför totalt sett en subvention för exploatören i form av lägre anläggningskostnader, samtidigt som kommunen får ett fastighetsbestånd där potentialen är större att dess användare ska använda hållbara färdsätt. Det är dock viktigt att poängtera att det krävs olika åtgärder för att minska efterfrågan på parkering vid bostäder och verksamheter. Flexibla parkeringstal vid nybyggnation av bostäder För att minska efterfrågan på parkering vid bostäder måste alternativen till att äga bil för de boende vara mycket goda, eftersom det i princip endast är de boendes bilinnehav som påverkar efterfrågan på parkeringsplatser vid bostäder. Exempel på åtgärder som kan bli aktuella är införande av bilpool för fastigheten, satsningar på beteendepåverkande kampanjer (Mobility Management), marknadsföring och kvalitativa cykelfaciliteter. Åtgärderna genomförs och finansieras av exploatören, i gengäld får denne rabatt i form av lägre krav på antal uppförda parkeringsplatser. För att kunna diskutera en sänkning av parkeringstalet ska några eller alla av åtgärderna som beskrivs nedan genomföras av exploatören vid nybyggnation: 16 En cykelpool inrättas för de boende där de får möjlighet att låna lådcyklar, cykelkärror och elcyklar.16 Medlemskap i bilpool garanteras för de boende i minst fem år och årsavgiften för bilpoolen inkluderas i bostadshyran/avgiften. Är exploateringen mindre där förutsättningarna för en bilpool är lägre kan detta kompenseras genom att anlägga bilpoolsplatser som möjliggör för en framtida bilpool i området. Parkering sker i en större gemensamhetsanläggning. Verklig investerings- och driftkostnad för parkering särskiljs från bostadshyran/avgiften. Om det är en mindre bostadsfastighet kan detta lösas genom samarbete med annan fastighet. 28 Startpaket för nyinflyttade - cykelkarta, SL-kort (minst ett månadskort i SL-trafiken ingår vid inflyttning), och info om kollektivtrafiken, cykelrum och andra mobilitetsåtgärder som görs i samband med exploateringen m.m. Kontinuerlig marknadsföring av de olika MM-åtgärderna som erbjuds, riktad till varje hushåll två gånger årligen. Egna mobilitetslösningar (exempelvis leverans-/kylrum) – hur stor reducering som kan bli aktuell diskuteras i varje enskild exploatering Årlig uppföljning av bilinnehavet bland de boende i fastigheten för att kunna följa upp efterfrågan på parkering, inrapporteras till kommunen under minst fem år efter att samtliga lägenheter är inflyttade. Hur stor reduktion som är aktuell behöver bedömas från fall till fall. Ju mer åtgärder exploatören tar på sig och ju mer långsiktighet som finns i åtagandet, desto mer kan parkeringstalet sänkas. Åtgärderna är ofta enklare att införa vid exploatering i samband med ett större stadsbyggnadsprojekt eftersom det då finns tydliga skalfördelar med exempelvis en bilpool, cykelpool och att bygga gemensamma parkeringsanläggningar. Flexibla parkeringstal vid nybyggnation av verksamheter För att minska efterfrågan på parkering vid verksamheter behöver alternativen att resa till och från verksamheten på annat sätt än med bil vara mycket goda. För verksamheter spelar inte de anställdas bilinnehav någon större roll – det som avgör efterfrågan på parkering är hur många som reser dit med bil. För att kommunen ska kunna medge avsteg från parkeringstalen krävs därför att exploateringen sker i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik (zon A och B), samt att exploatören åtar sig att genomföra åtgärder som förenklar för anställda och besökare att resa dit på annat sätt än med bil. Exploatören ska säkerställa att hyresgästerna/arbetsgivarna tar fram en grön resplan för att kommunen ska kunna acceptera en sänkning av parkeringstalet vid nybyggnation av verksamheter. Gröna resplaner kan beskrivas som ett åtgärdspaket som implementeras av arbetsgivare för att uppmuntra mer hållbara färdmedelsval bland anställda. Det främsta syftet är att minska ensamåkning i bil. Gröna resplaner brukar främst vara fokuserade på de anställdas arbetspendling, även om flertalet också innehåller åtgärder för tjänsteresor, leveranser, resor som görs av besökare till företaget eller verksamheten mm. En grön resplan kan tas fram för en enskild arbetsplats eller för ett större arbetsplatsområde. Nedan listas åtgärder som resplanen kan innehålla: Införande av parkeringsavgifter på arbetsplatsen (önskvärt om brukaren av parkeringsplatsen betalar per gång och inte genom månadsabonnemang). Bra dusch- och omklädningsrum för att underlätta för gående och cyklister. Individuell transportrådgivning till de anställda. Tjänstebilpool som minimerar behovet av att pendla med egen bil till jobbet för att den behövs i tjänsten. Tjänstecyklar till de anställda. 29 Genomföra årliga ”prova på”-kampanjer, t ex testresenärskampanjer för kollektivtrafik och testtramparkampanjer för cykling. Subventionerat kollektivtrafikkort till anställda.17 Hur stor reduktionen kan bli behöver bedömas i varje enskilt fall. Ju mer åtgärder exploatören tar på sig och ju mer långsiktighet som finns i åtagandet, desto mer kan parkeringstalet sänkas. Vanligtvis skrivs ett långsiktigt avtal mellan kommunen och exploatören där den senare garanterar att en gröna resplan tas fram och att beteendepåverkande åtgärder kommer att genomföras kopplat till fastighetens hyresgäster. Avtalet ska garantera att detta även rör framtida hyresgäster under hela avtalstiden. I gengäld kan då kommunen sänka parkeringstalet för exploateringen, i och med att man anser att åtgärderna är så pass attraktiva och effektiva att det kommer att leda till ett minskat bilresande till och från fastigheten och därmed lägre efterfrågan på parkeringsplatser. Flexibla parkeringstal hanteras vidare i mobility managementplanen och kommer då också behandla hur gröna resplaner och andra mobility managementåtgärder kan användas på befintliga verksamheter och bostäder. 17 Med nuvarande skattelagstiftning sker förmånsbeskattning om arbetsgivaren ger de anställda subventionerade kollektivtrafikkort. 30 5. Förslag till parkeringsplan Nedan finns förslag på delar som bör ingå en framtida handlingsplan för arbetet med parkering. I vissa fall rör det konkreta åtgärder som bör genomföras medan det i andra fall finns behov av ytterligare utredning: Utreda hur ett system för parkeringsavgifter bör utformas och hur detta ska organiseras. Utöka och permanenta försöket med avgifter på infartsparkeringar. Ta fram rutiner för hur kommunen kan tillämpa flexibla parkeringstal. Utreda hur kommunen kan skapa en organisation för att hantera parkeringsköp. Inventera behov av tillkommande cykelparkering vid stationer och centrum. Se över tidsreglering på befintliga bilparkeringsplatser för att styra till rätt användning och öka tillgängligheten. Följa upp den inventering som har genomförts för att se var det finns ledig parkering som kan användas som parkering av tillkommande bebyggelse alternativt nyttjas till andra ändamål. Utreda efterfrågan på laddplatser bilpoolsplatser inför uppförande av framtida parkeringsanläggningar, samt möjligheten att komplettera befintliga anläggningar med laddplatser och bilpoolsplatser. 31 Bilaga 1 – Bakgrund till parkeringstalen Att beräkna parkeringstal för bil handlar om att försöka finna en balans mellan tillräckligt antal parkeringsplatser vid nyetablering eller förändrad markanvändning, samtidigt som markanvändningen och transportsystemet effektiviseras. Ett överutbud på parkeringsplatser kan medföra en högre efterfrågan på biltransporter till området än vad som är önskvärt, samtidigt som ett alltför litet antal parkeringsplatser kan innebära att parkeringsproblem sprider sig till angränsande områden. För kommunen är en parkeringsplats aldrig gratis i och med anläggnings- och underhållskostnader. För kommunen uteblir dessutom eventuella hyreskostander eller försäljning av marken genom att ha parkering på mark som skulle kunna nyttjas mer effektivt och till andra ändamål. För cykelparkering handlar det snarare om att erbjuda ett tillräckligt antal cykelparkeringsplatser av god standard och rätt lokaliserade, och som tillåter antalet cykelresor att öka. Att beräkna parkeringstal När man beräknar parkeringstal för bostäder gäller devisen att varje bil ska ha en bilplats inom gångavstånd från bostaden. De boende ska erbjudas möjlighet att lämna bilen hemma vid arbetspendling. Det innebär alltså inte att bilen måste kunna stå parkerad precis vid bostaden, utan att alla som äger en bil bör ha möjlighet att parkera den inom rimligt gångavstånd. För parkeringstal vid arbetsplatser handlar det istället om att bedöma hur stor andel av de verksamma och besökande som anländer med bil. Parkeringstal beräknas med s.k. behovstalsberäkningar: Boendetäthet x Biltäthet = Behovstal för bostäder Arbetstäthet x Bilförarandel = Behovstal för arbetsplatser Denna behovstalsberäkning ger miniminormer som kommunen kan kräva vid förhandlingar om bygglov av exploatören med hänvisning till Kommunallagens likabehandlingsprincip, samt Plan- och Bygglagen. Avsteg från parkeringsnormen kan göras om exploatören påvisar ett antal åtgärder som kan åstadkomma en minskad biltransportefterfrågan. I sammanhanget är det viktigt att skilja på begreppen parkeringsbehov och parkeringsefterfrågan. Ordet behov indikerar att det är något som inte går att påverka. När parkering diskuteras är därför begreppet efterfrågan mer lämpligt att använda i och med att det vittnar om något som går att påverka; efterfrågan på parkering vid exempelvis verksamhetsområden är starkt beroende av lokaliseringens läge i staden, vilken kvalitet kollektivtrafiken har i området, hur snabbt det går att gå och cykla till och från området, hur långt gångavstånd parkeringsplatsen är placerad från målpunkterna i området, samt om det tas ut en parkeringsavgift eller inte etc. 32 Bostäder Flerbostadshus Utifrån behovstalsberäkningar för de tre zonerna har följande parkeringstal för flerbostadshus räknats fram. Tabell 1.1 Parkeringstal för bil vid flerbostadshus. Generellt Liten (< 45 kvm) Mellan (45‐70 kvm) Stor (70kvm <) Besöksparkering Zon A Zon B Zon C 0,45 0,55 0,70 0,25 0,30 0,40 0,45 0,50 0,60 0,75 0,80 0,90 0,05 0,10 0,10 Förslagen till parkeringstal ovan baseras på det faktiska bilinnehavet (antal privatbilar per person) och boendetätheten i Huddinge för zon A och B, i zon C har en uppskattning gjorts. Tabell 1.2 Bilinnehav och boendetäthet per zon. Zon A Zon B Zon C Boendetäthet* 2,17 2,17 2,32 Bilinnehav* 0,22 0,25 0,30 * Zon A och B faktiska, zon C uppskattad Från parkeringstal per bostad till parkeringstal per 1000 kvm BTA Översättning från parkeringstal per lägenhet till parkeringstal per 1000 kvm BTA bygger på antagande om en genomsnittslägenhet på 65 kvm BOA vilket motsvarar 84 kvm BTA. Studentbostäder Bilinnehavet i studentbostäder i Flemingsberg (Hälsovägen 20 och Röntgenvägen 5) är 0,06 per person.18 I studentbostäder antas en person per lägenhet. För besöksparkering vid studentbostad antas halva behovet jämfört med vanliga flerbostadshus. Småhus Zon A Zon B Zon C 18 Intervjustudie genomförd av Trivector Traffic, år 2013, vid studentlägenheter på Hälsovägen 20 och Röntgenvägen 5 i Flemingsberg 33 Boendetäthet* 2,38 2,38 2,38 Bilinnehav** 0,32 0,32 0,35 *Motsvarar dagens boendetäthet i Stuvsta ** Zon A och B motsvarar bilinnehavet i Stuvsta, zon C är ett medelvärde av zonen Verksamheter Parkeringstalen för verksamheter har tagits fram genom att multiplicera arbetstäthet och förväntad cykel- eller bilförandel. I zon A antas en högre cykelandel än i zon C, medan bilförarandelen antas vara högre i zon C jämfört med zon A. Yta per arbetande och besökande I figuren nedan redovisas bakgrundsdata över arbets- och besökstäthet för respektive verksamhet. Tabell 1.3 Antal arbetande och besökande per 1000 kvm BTA. Uppgifterna kommer främst från Henriksson (1990), Parkeringslexikon, men är anpassade utifrån utredarens erfarenhet och lokala förutsättningar. Arbetande Zon A Zon B Zon C Kontor 35 35 35 Handel 10 10 10 Restaurang 10 10 10 Förskola 20 20 20 Alternativt per avdelning Matvarubutik 5 pedagoger och 20 barn 5 pedagoger och 20 barn 5 pedagoger och 20 barn 10 10 Skola åk F‐5 Uttrycks per lärare Skola åk 6‐9 Uttrycks per lärare Gymnasium Uttrycks per lärare Högskola Parkeringstal uttrycks per arbetande Simhall/idrottsanläggning Parkeringstal uttrycks per arbetande Besökande Zon A Zon B 10 Zon C Kontor 4 4 4 Handel 40 40 40 Restaurang 70 70 70 Förskola Matvarubutik Parkeringstal uttrycks per barn 40 40 Skola åk F‐5 Parkeringstal uttrycks per elev Skola åk 6‐9 Parkeringstal uttrycks per elev Gymnasium Parkeringstal uttrycks per elev Högskola Parkeringstal uttrycks per elev Simhall/idrottsanläggning 40 Parkeringstal uttrycks per besöksplats Cykelandel Tabellen nedan visar en uppskattning av maximal cykelandel för anställda och besökare till verksamheter under bra väderförhållanden. Cykelandelarna utgår från resultaten i Huddinges 34 resvaneundersökning men har justerats, dels för att kunna hantera en högre framtida cykelandel, dels för att säkerställa att samtliga som väljer att cykla under goda väderförhållanden ska kunna ha en anordnad cykelparkering. I besökare ingår elever, studenter och föräldrar som skjutsar barn till förskola. Tabell 1.4 Uppskattad cykelandel bland anställda och besökande till verksamheter. Baseras på maximalt andel cyklister under bra väderförhållanden. Cykelandel arbetande Zon A Zon B Zon C Kontor 35 % 25 % 20 % Handel* 30 % 30 % 25 % Restaurang 30 % 25 % 15 % Förskola 40 % 40 % 40 % Matvarubutik 30 % 25 % 20 % Skola åk F‐5 40 % 40 % 30 % Skola åk 6‐9 40 % 40 % 30 % Gymnasium 30 % 30 % 30 % Högskola 20 % 20 % 20 % Simhall/idrottsanläggning Uttrycks per besökare Cykelandel besökande Zon A Zon B Zon C Kontor 10 % 10 % 10 % Handel* 30 % 25 % 25 % Restaurang 30 % 30 % 25 % Förskola 40 % 40 % 40 % Matvarubutik 25 % 20 % 20 % Skola åk F‐5 60 % 50 % 40 % Skola åk 6‐9 70 % 60 % 60 % Gymnasium 80 % 80 % 80 % Högskola 25 % 25 % 25 % Simhall/idrottsanläggning** 40 % 40 % 30 % * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Särskild utredning bör genomföras 35 Bilförarandel Uppskattning av hur stor andel av anställda och besökare som åker bil till respektive verksamhet. Bilförarandelen har uppskattats med hjälp av resultaten från Huddinges resvaneundersökning. I besökare ingår elever/studenter/föräldrar som skjutsar barn. Tabell 1.5 Uppskattad bilförandel bland anställda och besökande till verksamheter Bilförarandel arbetande Zon A Zon B Zon C Kontor 25 % 30 % 50 % Handel* 30 % 35 % 50 % Restaurang 30 % 30 % 50 % Förskola** 25 % 30 % 40 % Matvarubutik 30 % 30 % 50 % Skola åk F‐5 30 % 30 % 40 % Skola åk 6‐9 30 % 30 % 40 % Gymnasium 30 % 40 % 50 % Högskola 30 % 40 % 50 % Simhall/idrottsanläggning Särskild utredning krävs Bilförarandel besökande Zon A Zon B Zon C Kontor 30 % 40 % 60 % Handel* 30 % 30 % 40 % Restaurang 20 % 20 % 25 % Förskola Matvarubutik 1 p‐plats / 20 barn** 25 % 30 % 40 % Skola åk F‐5 1 p‐plats / 30 barn Skola åk 6‐9 1 p‐plats / 50 barn Gymnasium 1 p‐plats / 50 elever 1 p‐plats / 50 elever 1 p‐plats / 40 elever Högskola Simhall/idrottsanläggning 1 p‐plats / 20 helårsstudenter 1 p‐plats / 20 helårsstudenter 1 p‐plats / 20 helårsstudenter Särskild utredning krävs * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Antagande om 5 pedagoger och 20 barn per förskoleavdelning 36 Bilaga 2 – Zonindelning I figurerna på nästkommande sidor illustreras de föreslagna parkeringszonerna i kommunen. Zon A illustreras i orange, zon B avgränsas av den röda cirkeln. Zon C består av resterande delar av kommunen. När nya spårstationer uppförs behöver zon A och B anpassas. Zon A motsvarar cirka 600 meter (fågelväg) till spårstation. Zonen har anpassats efter befintlig bebyggelsestruktur, därför är avståndet ibland något kortare och ibland något längre än 600 meter. När ny bebyggelse planeras inom 600 meter från spårstation ska parkeringstalet för zon A användas. Figur 2.1. Illustration av zonindelningen i Huddinge kommun. Flemingsberg Figur 2.2. Zonindelning Flemingsberg. 37 Huddinge centrum Figur 2.3. Zonindelning Huddinge centrum Stuvsta Figur 2.4 Zonindelning Stuvsta 38 Trångsund Figur 2.5 Zonindelning Trångsund Skogås Figur 2.6 Zonindelning Skogås 39 Masmo/Vårby Haga Figur 2.7 Zonindelning Masmo/Vårby Haga Vårby gård Figur 2.8 Zonindelning Vårby gård 40 Kort om kameraövervakning Januari 2009 Rätt använd kan kameraövervakning förebygga brott. Men det är ingen universallösning, utan fungerar endast under vissa omständigheter. Bäst fungerar kameraövervakning på platser med hög brottslighet, på bilparkeringar, mot egendomsbrott, med väl synliga kameror och tillsammans med andra åtgärder. Kameraövervakning fungerar… Kameraövervakning har en brotts förebyggande effekt – i genomsnitt minskar brottsligheten med 16 pro cent i försöksområden där kameror sätts upp, jämfört med kontrollom råden där kameraövervakning inte används. Det visar en omfattande internationell genomgång av utvär deringar av kameraövervakning, Kameraövervakning och brottsprevention (Brå 2007:29), som Brå har låtit genomföra. Genomgången visar att kamera övervakning fungerar mycket bra som brottsförebyggande metod under vis sa omständigheter, men under andra omständigheter är effekten osäker. Bakom det genomsnittliga resultatet 16 procent finns både väl utförda och mindre väl utförda projekt, eftersom det är de bäst utvärderade projekten som studerats. Därför kan studien visa vilka faktorer i projekten som ger ett bättre resultat. Av de 44 utvärde ringar som jämförts visar hälften en positiv effekt, var femte visar en nega tiv effekt där brottsligheten ökade, ytterligare en femtedel visar nolleffekt och några ett tveksamt och blandat resultat. …under vissa omständigheter Kameraövervakningens brottsföre byggande effekt är starkast på parke ringsplatser – där sjönk brottsligheten med i genomsnitt hela 51 procent enligt den internationella studien. Re sultaten var mindre tydliga i de andra miljöer som studerades: stadskärnor, utsatta bostadsområden1 och kollek tivtrafik. Där sjönk brottsligheten inte lika mycket och resultaten kunde inte heller sägas vara statistiskt säkerställ da (se tabell 1). De bästa resultaten av kameraö vervakning var i satsningar mot egen domsbrott och särskilt bilbrott på parkeringsplatser. Projekt som avsåg att påverka flera typer av brott, exem pelvis våldsbrott i utsatta bostadsom råden eller stadscentra, visade inte en lika tydlig effekt. Kameraövervakning tycks fungera bättre mot egendoms brott eller planerade brott än mot mer impulsiva brott. I de fall då kameraövervakning fått en god brottsförebyggande effekt har den använts på platser där brotts ligheten redan är hög och koncentre rad, så kallade hotspots. Att metoden fungerar bäst på sådana platser kan bero på att en minskad brottslighet lättare kan åstadkommas och mätas när antalet brott från början är högt. Området utanför en krog kan lätt bli en hotspot för impulsiva våldsbrott. Planerade brott sker ofta på platser där det är lätt att begå brott utan att ertappas, exempelvis en oövervakad bilparkering, som då blir en hotspot. Det kan vara lättare att avskräcka från planerade brott än från mer impulsiva brott. Kameraövervakning fungerar bäst tillsammans med andra brottsföre byggande åtgärder. Andra åtgärder kan vara inhägnad och lås, säkerhets personal, grannsamverkan, sociala projekt för ungdomar med mera. I de flesta fall som studerats har den brottsförebyggande effekten upp nåtts genom en kombination av olika åtgärder. Omfördelning av brott Ibland visar statistik att brottslighe ten har minskat i ett område, när den egentligen bara har flyttat eller om fördelats till en annan plats. Brottslig heten tycks inte omfördelas till andra platser på grund av kameraövervak ning i bostadsområden, utan faktiskt minska. I stadskärnor, kollektivtrafik och på parkeringsplatser är resultaten blandade och en del studier tyder på att brottsligheten omfördelas till viss del. Brottsförebyggande mekanismer Två teorier om de mekanismer som ligger bakom en brottsförebyggande effekt kan vara aktuella när det gäller kameraövervakning. En teori är att övervakning fungerar direkt avskräckande på möjliga gärnings personer genom att man upplever en ökad upptäcktsrisk. Risken att bli ertappad, antingen i efterhand på en inspelning eller på bar gärning, avskräcker från brott. Kameror får Engelska ”Public housing”, allmännyttiga flerfamiljshus för personer med begränsade ekonomiska resurser, ofta ”utanförskapsområden”. 1 Kort om kameraövervakning - information från Brottsförebyggande rådet (Brå). Kort om kameraövervakning Tabell 1. Brottsförebyggande effekter internationellt. Jämförelse av anmälda brott före och efter det att kamerorna sattes upp, jämfört med kontrollområden utan kameror. Typ av miljö (antal projekt) Medelvärde minskning av brott Parkeringsplatser (6) Utsatta bostadsområden (9) Stadskärnor (22) Kollektivtrafik (4) enligt den teorin en omedelbar effekt på eventuella gärningspersoner. Den andra teorin menar att den här typen av brottsförebyggande åtgärder snarare sätter igång även andra sociala mekanismer, genom att de skapar en positiv utveckling i hela området och ökar den informella sociala kontrollen. När man satsar på att göra en plats trygg från brott signalerar det att platsen är väl om händertagen och skyddad, att de an svariga bryr sig. Detta ökar områdets status i de boendes och förbipasseran des ögon, man känner större trygghet och vistas gärna utomhus i bostads området, stadskärnan eller kollek tivtrafiken. Det bidrar till att skapa ett aktivt folkliv i området. Vanliga människors blotta närvaro förebygger brott eftersom de är möjliga ingri pare och vittnen. På en skola skulle detta kunna motsvaras av närvarande vuxna på rasterna. Gärningspersoner är rationella i sitt val av brottsobjekt, i synnerhet egendomsbrott, och väljer hellre en folktom eller övergiven plats eftersom det innebär mindre risker att ertappas. Brottslingars tillfälle att begå brott begränsas alltså då de blir sedda. Men enligt den första teorin är det själva övervakningen som är det avgörande, medan det enligt den andra teorin kan fungera lika bra att rusta upp områ det på andra sätt – det avgörande är att området blir en trygg och öppen plats där människor vill vistas. Detta i sin tur fungerar avskräckande på gärningspersoner. 51 % 7% 7% 23 % Hur fungerar kameraövervakning? Det är inte klart hur dessa sociala mekanismer påverkas av kameraö vervakning och forskningen ger inga slutliga svar. Kameraövervakning kan fungera direkt avskräckande. En aktiv övervakning i realtid via monitor kan också användas för att stoppa pågående brott. Å andra sidan kan en övertro på kamerornas skyddande effekt ge en obefogad trygghetskänsla och leda till att man inte skyddar sig lika mycket, vilket i sin tur skapar fler tillfällen för brott. Kameror kan främja människors trygghetskänsla, men det är inte alltid samma sak som en lägre risk att utsättas för brott. Kameror är ett komplement för sä kerhetsansvarig personal och polisen som vidgar deras bevakningsområde. Kameror kan också spela in bevis inför en framtida utredning. Deras avskräckande effekt ligger i risken att någon ska se gärningspersonen genom kameran (samtidigt eller i efterhand), och de är endast beskyddande i den mån gärningspersoner upplever dem som en risk för upptäckt och blir avskräckta. Kameraövervakning kan stärka den informella sociala kontrollen genom att öka människors trygghets känsla. Å andra sidan bör man vara medveten om att övervakning också kan skapa det motsatta, en upplevelse av att området måste vara mycket far ligt om kameror behövs. Detta skulle i så fall försvaga den informella sociala kontrollen och skapa fler brottstillfäl len. Kort om kameraövervakning - information från Brottsförebyggande rådet (Brå). Kameraövervakningens effektivitet kan därför i hög grad bero på män niskors attityd till och upplevelse av kamerorna. För att träffa rätt gäl ler att i varje enskilt fall göra en bra avvägning mellan å ena sidan brotts bekämpning och trygghet, å andra sidan respekten för den personliga integriteten. Attityder I Sverige har kameraövervakning främst använts på post- och bankkon tor, i butiker, på bilparkeringar och i kollektivtrafiken. Under senare år har kameraövervakning blivit mycket van ligare på skolor, och användningen har även ökat en del på torg, i stads centra och i bostadsområden. Enligt en undersökning av Brå (2003) är de flesta svenskar generellt positiva till kameraövervakning i brottsförebyg gande syfte på offentliga utrymmen som torg, parkeringar och butiker, men mindre positiva när det gäller mer personliga och integritetskänsliga platser som skolor eller omklädnings rum på badhus. Även Integritets skyddskommitténs opinionsunder sökning (SOU 2007:22) visar en klart positiv attityd till kameraövervakning på allmän plats för att förebygga brott. Attityderna är i stora drag lika oavsett kön och ålder. Attityden till kameraövervakning är överlag mer positiv i Sverige och Storbritannien än i många andra länder, och utvär deringarna från dessa två länder visar också en större brottsförebyggande effekt än utvärderingarna från USA. Tabell 2. Brottsförebyggande effekter i svenska utvärderingar. Jämförelse av anmälda brott före och efter kamerorna. Plats Anmälda brott minskade med Möllevångstorget, Malmö Stadsparken, Helsingborg Boendegarage Allmänt garage -40 % (alla brott) -10 % (alla brott) -78 % (bilbrott) -10 % (bilbrott) Kameraövervakning i Sverige Brå har utvärderat fyra kamerapro jekt i rapporten Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte (Brå 2003:11). Kameraövervakningen på Möllevångstorget i Malmö sänkte brottsligheten betydligt, medan kamerorna i Stadsparken i Helsing borg inte fick en tydlig effekt. Möl levångstorget hade tydligt koncentre rade brottsproblem, övervakningen täckte hela torget och skyltningen var tydlig. Dessa förutsättningar bidrog enligt Brå:s analys till att övervak ningen lyckades bättre i Malmö än i Stadsparken, där bara vissa delar övervakades, skyltningen var sämre och antalet anmälda brott från början var lägre. Både vålds- och egendoms brott sjönk i Malmö. Två kamerasatsningar på bil parkeringar jämfördes också. I ett boendegarage med tydlig skyltning sjönk bilbrotten kraftigt, men i ett allmänt garage med otydlig skyltning blev effekten svagare. En förklaring kan också vara att ett boendegarage är mer naturligt övervakat av de boende. Kännedom om kamerorna är avgörande I boendegaraget användes en bland ning av attrapper och riktiga kame ror, vilket ändå gav en mycket god effekt. På Möllevångstorget sjönk brottsligheten även dagtid då kame rorna inte är påslagna. Det viktiga är alltså att människor tror att kame rorna ser dem. Kännedom om kame rorna, med tydlig skyltning, är därför avgörande för att få en god effekt. Övervakningen i Malmö hade bäst effekt direkt efter att kamerorna satts upp. Den goda effekten kan vara avklingande om den inte manifesteras genom att kamerorna används för att direkt avstyra brott eller bidrar med inspelade bevis till brottsutredningar – och detta blir känt för allmänheten. I de ovannämnda svenska projekten har kamerornas inspelade material inte använts i brottsutredningar efter som inspelningarna var av för dålig kvalitet. Dock finns ett växande antal rättsfall där bevis från kameror har spelat en viktig roll, och då tekniken utvecklas snabbt är det sannolikt att kameraövervakning kan få ett bättre bevisvärde i en nära framtid. Det saknas svenska utvärderingar av kameraövervakningens brottsföre byggande effekt i skolor, bostadsom råden, butiker med mera. Att tänka på Valet av brottsförebyggande metoder måste varje beslutsfattare göra själv utifrån den aktuella lokala problem bilden och de lokala förutsättning arna. Till dem som väljer att använda kameraövervakning vill Brå dock ge några tips som ökar chanserna för ett lyckat resultat: • Använd kameraövervakning bara på specifika platser där brottsnivån är hög och koncentrerad, på så kallade hotspots. • Överväg behoven noggrant och försök ringa in den brottsdrabbade platsen så specifikt som möjligt. Sätt till exempel inte kameror på alla torg eller i alla skolans lokaler, utan endast på den plats där brottsligheten är hög. • Använd kameraövervakning mot typiskt planerade brott i första hand, till exempel skadegörelse och stölder. • Kännedom om kamerorna är avgö rande – skylta tydligt. • God täckning av platsen med ka merorna ger bättre resultat, men även attrapper kan ha avskräckande effekt – ju fler kameror, och ju mer de syns, desto bättre avskräckande effekt. • Ge publicitet åt goda resultat – bevis att kamerorna fungerar kan ge en mer varaktig avskräckande effekt. • Satsa på hög kvalitet i kameraut rustningen för att få material som kan användas som bevis. Kom ihåg: ingen enskild åtgärd är en universallösning på alla brottspro blem. Genomför alltid flera olika typer av åtgärder i kombination – kameraö vervakning får bättre brottsförebyg gande effekt tillsammans med andra insatser. Om informell social kontroll är en bakomliggande mekanism, kan även olika typer av miljöförbättringar ge effekt – allt som får människor att trivas och vistas i området kan före bygga brott. Om ni överväger att använda ka meraövervakning som brottsförebyg gande metod, börja med att kartlägga och göra en ingående problembild. Analysera: vad är problemet, vilka är de troliga orsakerna, vad vill ni åstadkomma, vilka är målen. Inventera sedan vilka brottsförebyggande me toder som finns och hur de fungerat, och välj en eller flera som passar för det aktuella problemet. Chansen att få tillstånd till kameraövervakning ökar också när man kan motivera behovet i detalj. Utvärdera verksamheten fort löpande genom att bland annat följa brottsutvecklingen och förändra det som inte fungerar, för att se till att ni får önskat resultat. Kort om kameraövervakning Lagar reglerar användningen Kameraövervakning på platser som är upplåtna för allmänheten regleras enligt lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. På sådana platser – torg och gator, butiker och köpcentra, skolgårdar med mera – krävs tillstånd från länsstyrelsen, som också är tillsynsmyndighet. I varje ansökan om tillstånd för kameraövervakning väger länsstyrelsen det brottsfö rebyggande syftet mot respekten för de övervakades personliga integritet. På banker och i butiker räcker det under vissa förutsättningar med en anmälan till länsstyrelsen. På platser dit allmänheten inte har tillträde, till ex empel skolor inomhus, arbetsplatser och bostadshus, gäller personuppgiftslagen, PuL (1998:204) om det är fråga om digital kameraövervakning med bildupptag ningar av enskilda personer. Enligt PuL krävs inget till stånd, men övervakning måste alltid göras med respekt för de bevakades personliga integritet, och man måste alltid informera om att ett område kameraövervakas. Datainspektionen kontrollerar att lagen följs. En statlig utredning (dir. 2008:22) arbetar för när varande med en översyn av lagen om allmän kameraö vervakning, och ska bland annat överväga om även kameraövervakning av vissa platser dit allmänheten inte har tillträde bör omfattas av tillståndskrav. Utred ningen förväntas bli klar i oktober 2009. Läs mer Brå (2007). Kameraövervakning och brottsprevention. Brårapport 2007:29. Brå (2003). Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. Brårapport 2003:11. Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning. Personuppgiftslagen (1998:204). Kommittédirektiv 2008:22 Översyn av lagen om allmän kameraövervakning m.m. Länsstyrelsernas sida om kameraövervakning: www.lst.se/lst/sv/amnen/Kameraövervakning/ Datainspektionen: faktablad om personuppgiftslagen: www.datainspektionen.se/Documents/faktablad kameraovervakning.pdf Datainspektionen: faktablad om kameraövervakning i skolor: www.datainspektionen.se/Documents/faktabladkameraskolor.pdf Polisens och Statens Kriminaltekniska Laboratoriums dokument om kameraövervakning: www.polisen.se/inter/nodeid=42616&pageversion=1.jsp Om Brå Brå är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Läs mer på www.bra.se Kort om kameraövervakning - information från Brottsförebyggande rådet (Brå). KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-12 KS-2015/272.667 1 (5) Huddinge brottsförebyggande råd Lindblom, Linda [email protected] Ansökan om föreningsbidrag för 2015 - Grannstöd Huddinge Förslag till beslut Huddinges brottsförebyggande råds beslut - Begäran om föreningsbidrag daterad den 11 februari 2015, beviljas till en summa av 50 000 kr för 2015. Sammanfattning Grannstöd Huddinge, genom dess ordförande Thomas Hanbo, har den 11 februari 2015, inkommit med en ansökan om att erhålla föreningsbidrag för 2015. Kommunstyrelsens förvaltning anser att Grannstöd Huddinge fyller en betydelsefull trygghetskapande och brottsförebyggande roll. Genom ideella insatser har verksamheten bidragit till att motverka brott och skapa trygghet sedan 2002. I enlighet med beslut fattat 2012 av Huddinges Brottsförebyggande råd (där beslut fattats om att säkerställa Grannstöd Huddinges verksamhet i hela kommunen under perioden 2013-2015) och mot bakgrund av föreningens ekonomi föreslås att föreningen beviljas en ökning från 35 000 kronor för 2014 till 50 000 kronor för 2015. Kommunen kommer även ta en dialog med Huge bostäder AB om de ska stå för halva kostanden och att ett gemensamt avtal skrivs. Om inte kan föreningen ansökan igen i höst så att verksamheten kan säkerställas. Beskrivning av ärendet Grannstöd Huddinge, genom dess ordförande Thomas Hanbo, har den 11 februari 2015, inkommit med en ansökan om att erhålla föreningsbidrag för 2015. Grannstödsverksamheten i Huddinge i samråd med närpolisen och Huddinge Brottsförebyggande råd (HuBrå). Frivilliga invånare i kommunen ”patrullerar” bostadsområden under dagtid för att se i betydelsen observera POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-12 KS-2015/272.667 2 (5) och för att synas det vill säga bli sedda för att under patrulleringen notera inbrottsförsök, skadegörelse och klotter samt rapportera till berörda parter och intressenter. Grannstödsbilarnas verksamhet bidrar till att skapa trygghet i bostadsområdena. Patrulleringen sker med bil och finansieras med bidrag från fastighetsägare i kommunen samt från Huddinge kommun, för att Grannstöd patrullerar i området. Efter önskemål från HuBrå har verksamheten utökats geografiskt till att även omfatta större delen av kommunen. Grannstöds uppgifter planeras därtill att utökas ytterligare genom deltagande i kommunens arbete mot klotter och skadegörelse. För att uppfylla önskemålen om större geografisk täckning har verksamheten sedan 2013 två fordon. En som utgår från kommualhuset i centrala Huddinge (västra delen av kommunen) och en från Skogås (östra delen av kommunen). Föreningens fordon ställs till förfogande för polisens volontärer vid särskilda insatser för att skydda skolgårdar, fritidsgårdar och parker, särskilt i samband med skolavslutningar och liknande. Detta i sin tur har ökat kostnaderna och den ekonomiska risken för föreningen jämfört med förhållandet vid föreningens bildande 2012. Under 2014 genomfördes 396 körpass (+ 20 %) under 1185 timmars patrullering (+ 20 %) då 1882 observationer (+ 40 %) gjordes och rapporterades samtidigt som 2042 åtgärder och/eller kontakter med kommuninnevånarna (+ 82 %) togs under nära 1850 mils patrullering (+ 32 %). Siffrorna inom parentes anger ökningen i förhållande till vad som utfördes under 2013. All verksamhet i föreningen, organisation, schemaläggning och planering, fordonsskötsel, finansiering i form av bidragsjakt och förarrekrytering samt ”patrullering” sker helt ideellt, frivilligt och utan ersättning. Vanligen tar förarna ett eller två pass per månad vilket både är önskvärt och nödvändigt för att behålla kunskaperna om rutiner och uppgifterna som skall utföras. Under året 2014 byttes ett fordon i västra kommundelen ut och under 2015 måste beslut tas om ersättning av fordonet i den östra kommundelen då gällande leasingavtal upphör. Oavsett om verksamheten där kan fortsätta eller ej, så kommer föreningen att drabbas av kostnader för att återställa de skador på fordonet som uppkommit under leasingperioden. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-12 KS-2015/272.667 3 (5) Driftkostnaderna för 2014 uppgick till 96 824 kr och det ekonomiska utfallet av föreningens verksamhet under 2014 blev en förlust, denna gång på 11 482 kr vilken regleras ur föreningens kapital som därmed fortsatt krymper till en nivå som troligen inte kommer att medge fortsatt verksamhet under någon längre tid. För en säkerställd drift i hela kommunen med två fordon krävs ett bidrag på 100 000 kr per år, vilket föreningen ansöker om. Grannstöd Huddinge Grannstöd organiseras i en ideell förening, Grannstöd Huddinge, vilka tecknat ett leasingavtal om två fordon. Grannstöds verksamhet sker i samarbete med och under ledning av polisen i Huddinge och i samråd med Huddinges brottsförebyggande råd och kommunens ansvarige utvecklingsledare för trygghetsarbete. Under 2012 utökades verksamheten till att omfatta såväl den östra delen, som den centrala delen av kommunen. Kommunen har under de senaste åren lämnat bidrag till verksamheten fördelat via Huddinges brottsförebyggande råd. I övrigt täcks delar av driften genom bidrag från olika villaägarföreningar, fastighetsvärdar och bostadsrättsföreningar i kommunen. En slutsats som föreningen gjorde i och med förra ansökan var att om utvecklingen fortsätter oförändrat torde 2014 bli det sista året föreningen kan bedriva sin verksamhet eftersom medel för fortsatt drift därefter kommer att saknas. Medel finns förnärvarande för att driva arbetet under våren 2015. Förvaltningens synpunkter Sedan 2011 har Huddinges brottsförebyggande råd valt att avsätta medel i syfte att stödja lokala initiativ med målsättningen att öka trygghet samt att förebygga brottlighet, kriminalitet och missbruk. Kommunstyrelsens förvaltning anser att Grannstödsbilen har en viktig trygghetskapande och brottsförebyggande roll och funktion. Genom ideella insatser har verksamheten bidragit till att motverka brott och skapa trygghet sedan 2002. Grannstödsbilen har till exempel bidragit till trivseln och tryggheten i kommunen genom att rapportera in information om olika felaktigheter (skadegörelse) och har ett väl fungerande samarbete med polisen. Sedan 2012 har föreningen fått igång två bilar som kör i såväl västra som Östra Huddinge och numera kan fler bostadsområden nyttja Grannstödsbilen och delta i verksamheten vilket är mycket positivt. Kommunen har använt grannstödbilen då och då när det till exempel varit mycket skadegörelse eller KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-12 KS-2015/272.667 4 (5) stökigt kring en skola så att de kan åka dig och ha extra tillsyn. Detta arbete kommer att öka under 2015. Målsättningen är att utveckla samarbetet under året genom att använda bilens förare mer i det brottsförebyggande arbetet. Under 2015 kommer samverkan ytterligare att utvecklas genom att Grannstöd hjälper till med både kartläggning och felanmälan av klotter och skadegörelse, parkeringscertifieringar samt erbjuder brottofferstöd/information till de som fått inbrott och kan ta bort klotter hos olika fastighets ägare. Dessutom lånar de ut till bilen som kör i västra Huddinge till polisvolontärer i samband med problem som finns i delar av kommunen samt till valborg och skolavslutning när volontärerna arbetar. Närpolisens brottsförebyggare uppger att Grannstödsbilens främsta uppgift är att vara extra ögon och öron ute i samhället – att de ser och syns i kommunens olika bostadsområden. De förmedlar även information om grannsamverkan och hur man startar grannsamverkan i sitt bostadsområde, samt att de även förmedlar hur man kan förebygga inbrott och polisen är mycket nöjda med samarbetet och det brottsförebyggande arbetet stärks avsevärt av verksamheten för att öka trygghet och förebygga inbrott. Av de tio pass som kan köras per vecka bemannas i snitt sex pass/vecka. Kommunen och polisen har uttryckt att det är bra om fler pass kan bemannas under året. Mot bakgrund av detta ser gärna kommunen att genom att ge mer medel och på så sätt avlasta föreningen arbetet med att hela tiden leta sponsorer och i stället lägga mer resurser på att hitta fler aktiva förare under det kommande året så att verksamheten kan bemannas fullt ut och göra än mer nytta i Huddinges trygghetsarbete. I enlighet med beslut fattat 2012 av Huddinges Brottsförebyggande råd (där beslut fattats om att säkerställa Grannstöd Huddinges verksamhet i hela kommunen under perioden 2013-2015) och mot bakgrund av föreningens ekonomi föreslås att föreningen beviljas en ökning från 35 000 kronor för 2014 till 50 000 kronor för 2015. Kommunens säkerhetssektion kommer återuppta en dialog med Huge fastigheter AB om de kan stå för halva kostnaden och att ett gemensamt avtal skrivs. Det möte som skedde under hösten 2014 med Huge gav inte ett sådant utfall då Huge fattade beslut om att inte bidra till verksamheten så de inte ansåg att det låg inom ramen för sitt uppdrag. Om inte kan föreningen ansökan igen i höst så att nytt bidrag kan övervägas med fokus på att verksamheten kan säkerställas. Vidare har även kommunen bidragit med att april 2014 även stötta med matkuponger så att de under eller i anslutning till sina pass kan äta i KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-02-12 KS-2015/272.667 5 (5) kommunens skolor. Bilen står dessutom parkerad i kommunens garage då en plats upplåtes för verksamheten i nuläget. I julas bjöd även Huddinge kommun föreningens alla förare på ett julbord som tack för deras engagemang och insats. Med tanke på föreningen begränsade finansiella budget för 2015 föreslås Huddinges brottsförebyggande råd att stödja Grannstöd Huddinge med 50 000 kronor för 2015 samt att rådet beslutar att en förnyad dialog tas med Huge fastigheter AB om fortsatt finansiering enligt samma modell som används i Botkyrka. Sven Tillman Säkerhetschef Linda Lindblom Utvecklingsledare Bilagor Ansökan från Grannstödsbilen, 2015-02-11 Beslutet delges Grannstöd Huddinge, c/o Thomas Hanbo, Björkallén 44, 142 66 TRÅNGSUND 1 Trångsund 2015-02-11 Huddinge Kommun att. Linda Lindblom Via e-post till [email protected] Ansökan om verksamhetsbidrag Grannstöd Huddinge är en ideell förening bildad 2012 med syfte att organisera Grannstödsverksamheten i Huddinge i samråd med närpolisen och Huddinge Brottsförebyggande råd (HuBrå). Frivilliga invånare i kommunen ”patrullerar” bostadsområden under dagtid för att se i betydelsen observera och för att synas d.v.s. bli sedda för att under patrulleringen notera inbrottsförsök, skadegörelse och klotter samt rapportera till berörda parter och intressenter. Grannstöds verksamhet bidrar till att skapa trygghet i bostadsområdena. Patrulleringen sker med bil och finansieras med bidrag från fastighetsägare i kommunen, s.k. sponsring, för att Grannstöd patrullerar i området. Huddinge Kommun lämnade 2014 bidrag till Grannstöds verksamhet genom HuBrå. Efter önskemål från HuBrå har verksamheten utökats geografiskt till att även omfatta större delen av kommunen. Grannstöds uppgifter planeras därtill att utökas ytterligare genom deltagande i kommunens kamp mot klotter. För att efterkomma önskemålet om större geografisk täckning krävs att verksamheten sysselsätter två fordon. Detta har naturligtvis ökat kostnaderna och den ekonomiska risken för föreningen jämfört med förhållandet vid föreningens bildande 2012. Föreningens fordon ställs ad hoc till förfogande för Polisens volontärer vid särskilda insatser för att skydda skolgårdar, fritidsgårdar och parker, särskilt i samband med skolavslutningar och liknande. Detta ökar förstås föreningens fordonskostnader än mer men gagnar förhoppningsvis kommunen ytterligare. Under 2014 genomfördes 396 körpass (+ 20 %) under 1185 timmars patrullering (+ 20 %) då 1882 observationer (+ 40 %) gjordes och rapporterades samtidigt som 2042 åtgärder och/eller kontakter med kommuninnevånarna (+ 82 %) togs under nära 1850 mils patrullering (+ 32 %). Siffrorna inom parentes anger ökningen i förhållande till vad som utfördes under 2013. All verksamhet i föreningen, organisation, schemaläggning och planering, fordonsskötsel, finansiering i form av bidragsjakt och förarrekrytering samt ”patrullering” sker helt ideellt, frivilligt och utan ersättning. Vanligen tar förarna ett eller två pass per månad vilket både är önskvärt och nödvändigt för att behålla kunskaperna om rutiner och uppgifterna som skall utföras. Under året 2014 byttes ett fordon i västra kommundelen ut och under 2015 måste beslut tas om ersättning av fordonet i den östra kommundelen då gällande leasingavtal upphör. Oavsett om verksamheten där kan fortsätta eller ej, så kommer föreningen att drabbas av kostnader för att återställa de skador på fordonet som uppkommit under leasingperioden. Driftkostnaderna för 2014 uppgick till 96 824 kr och det ekonomiska utfallet av föreningens verksamhet under 2014 blev dessvärre åter en förlust, denna gång på 11 482 kr vilken får regleras ur föreningens kapital som därmed fortsatt krymper till en nivå som troligen inte kommer att medge fortsatt verksamhet under någon längre tid. Huddinge Kommun har tidigare lämnat värdefulla bidrag till Grannstöds verksamhet varför vi gärna påminner om Grannstöd Huddinges existens och ber om såväl fortsatt som utökat stöd för 2015. För en säkerställd drift i hela kommunen med två fordon krävs ett bidrag på 100 000 kr per år, vilket vi härmed ödmjukt anhåller om. Med vänlig hälsning Grannstöd Huddinge Thomas Hanbo
© Copyright 2025