Träning för hårdhudade
löptrend Detta är barfotalöpning Förespråkarna menar att barfotalöpning är mer skonsam och naturlig för kroppen eftersom våra fötter är skapade för att springa utan skor – fotleden och fotvalvet ger en naturlig dämpning. Barfotalöpare sätter automatiskt i den främre eller mittersta delen av foten först och trycker sedan ner hälen. Den som använder stötdämpande löpskor landar däremot med hälen först och detta har enligt studier visat sig kunna öka risken för skador. Träning för hårdhudade Den moderna sportskon, som kom på 70-talet, gjorde det möjligt att ta ut stegen mer genom att landa på hälen, tack vare den stötdämpande sulan. För att förbättra sitt löpsteg gav joggingledaren Calle Robertsson sig själv löftet att varje dag under ett helt år springa barfota. Men är det riskfritt att ta av sig skorna? Barfotalöpare tar däremot kortare och snabbare steg och strävar efter att landa med foten rakt under kroppens tyngdpunkt. Därigenom, menar förespråkarna, utnyttjas gravitationen genom att man faller framåt in i nästa steg. Sätter man däremot ner foten framför tyngdpunkten, som man gör när man landar med hälen, bromsar man farten. Text: Elin Hellström Foto: Mattias Wising Intresset ökar kring barfotalöpning och minimalistiska skor. Friskis&Svettisledaren Calle Robertsson i Mark fick upp ögonen för löpformen för drygt ett år sedan när han funderade på vilken löpning som är mest naturlig för kroppen. – Känslan när man springer barfota är så fantastiskt skön, jag fastnade direkt. Calle bestämde sig för att springa barfota en och en halv kilometer om dagen under ett års tid. 365 dagar senare känner han sig starkare, mer uthållig och har fått ett bättre löpsteg, precis som han hoppades. Men i början var det ett stort steg att ge sig ut och springa barfota. – Man känner sig naken. Det är inte riktigt socialt accepterat att springa eller gå barfota och jag gjorde det lite i smyg först, säger han och skrattar. Alla sorters underlag, förutom nylagda grusvägar, fungerar bra att springa barfota på. När det i vintras låg för mycket blötsnö eller var alltför kallt sprang han inne på löpbandet istället. Parallellt har han även använt både vanliga löpskor och barfotaskor. 30 f ri s ki s p r e s s e n 3 - 1 0 – Jag har varit ute barfota i minus elva grader. Efter det började huden på fötterna att flagna. Men så länge det är plusgrader är det inga problem, säger han. Calle tycker att hans fötter är i bättre skick än någonsin efter ett års barfotalöpning. – Tårna är mer rörliga och jag har fått gladare, starkare och mer levande fötter. I Mark har F&S-medlemmarna haft möjlighet att stärka sina fötter och pröva på barfotalöpning under ett av Calles joggingpass. På ett mjukt och behagligt underlag sprang de först tvåhundra meter helt utan instruktioner, efter det fick deltagarna tekniktips och sprang ytterligare två vändor. – Jag tror de flesta uppskattade denna lilla överraskning och de var förvånade över hur skönt det var. Calle brinner för ultralöpning, de riktigt långa sträckorna. Inför de loppen tränar han upp sig genom att springa barfota. Som längst har han sprungit tolv mil, men på så långa maror måste han använda vanliga löparskor, annars orkar inte fötterna. Ett av hans framtidsmål är att kunna springa en kort ultramara på fem mil barfota. TREND PÅ FRAMMARSCH. Åsikterna om barfotalöpningens KYLIG KILLE. Calle Robertsson har sprungit barfota vid 11 minusgrader. Men är det snö föredrar han löpbandet inomhus. effekt går isär. Nyfikna bör starta med kortare sträckor på skonsamma underlag och vara lyhörda för kroppens reaktioner. Långdistanslöparen och friidrottaren Mustafa Mohameds tränare Ulf Friberg är kritisk till att springa längre sträckor utan skor. Han rekommenderar barfotalöpning som en kompletterande träningsform, en fotgymnastik för att bygga upp foten. – Elitlöparna springer ibland hundrameterslopp eller nedjogg barfota, för att få ökad fotstyrka och därigenom förebygga skador. Han säger att samma metoder fungerar bra även för motionärer och föreslår ett till två barfotapass i veckan, då man springer cirka tio minuter på gräs eller annat mjukt underlag. För att tävla barfota måste man vara mycket van. – Löpare som tävlar barfota har vant föt- terna vid det sedan de var små, ofta eftersom de inte haft råd med skor. Men när de sedan slår igenom går de över till löparskor när de får chansen. Ulf Friberg påminner om att vi sedan barnsben använt skor och att vi därför tappat styrka i fötterna som är svår att bygga upp igen. Det gör att skaderisken är stor. Man behöver tid för att vänja foten och bygga upp fotvalvet. Ju yngre man är desto större är förutsättningarna för att bygga upp styrkan i fötterna. – Har man sedan byggt upp styrka och springer lätt utan att trycka ut steget kan man springa längre sträckor barfota. Men ska man springa fort blir påfrestningen större och därmed ökar skaderisken, då rekommenderar jag löpskor, säger han. Mest skadedrabbade bland elitidrottarna är de som springer sprint och medeldistans, eftersom de springer snabbare och går upp på främre fotbladet. Dessutom springer de fort i kurvorna på löparbanorna, ett vridmoment som är tufft i skor och ännu mer barfota. – Det kan finnas en grym löpkänsla i att springa snabbt barfota men i världseliten är det ingen som springer utan skor. Löpsteget där man sätter i hälen först och sedan ”rullar” fram på hela foten tar enligt Ulf Friberg mindre energi och passar därför bättre för långdistans än om man springer på fotbladet. 3 - 1 0 f ri s ki s p r e s s e n 31 löptrend Träning för hårdhudade För en motionslöpare finns många förde- lar med att våga ta av sig skorna. Kevin Arvini, sjukgymnast specialiserad på idrottsskador i fot och ben, beklagar att det moderna samhället tvingar oss att använda skor i så hög utsträckning. – När man går i strumpor och skor skapas ett tryck över foten. Även om vi inte upplever det som smärtsamt så är det inte naturligt för foten, som mår bra om muskulaturen är fri, säger han. Samtidigt behöver vi skor för att skydda oss mot underlaget. Kevin Arvini påpekar att det i dag finns dåliga möjligheter att springa och gå barfota på naturliga underlag. – Jag är för barfotalöpning, men inte på hårda och stumma underlag som asfalt eller inomhusgolv. Kevin Arvini säger samtidigt att det finns annat som är viktigt att ta hänsyn till. Våra kroppar är alla unika och reaktionen är individuell vid olika typer av löpning. Underlag, ålder, vikt, längd, fötternas form och eventuella skador sedan tidigare är faktorer som har betydelse. Hans råd är att vara extra lyhörd och lyssna på kroppen. I foten finns mängder av känselceller som ger information om underlaget till hjärnan. Barfota har vi störst möjlighet att använda den informationen och få ökad balans och kontroll när vi går eller springer. – Vi människor är skapade för att ta oss fram barfota och om vi börjar göra det kommer foten att anpassa sig. n Text: Elin Hellström Foto: Mattias Wising 32 f ri s ki s pr es s e n 3 - 1 0 7 tips för barfota nybörjare: 1. Ta det lugnt och lyssna på kroppen. 2. Spring max 500 meter de första gångerna. 3. Börja helt bar fota, då känner du i fotsulorna när det är dags att vila. 4. Ge dig tid att hitta tekniken, många spänner sig för mycket i början. 5. Spring med korta, snabba steg och landa på främre delen av foten. 6. Hitta en position där du landar med tyngdpunkten under kroppen. 7. Om du sedan känner att du vill börja springa lite längre sträckor, investera i ett par barfotaskor.
© Copyright 2024